Remiss AMA Hus 14 SKIKT AV BYGGPAPP, TÄTSKIKTSMATTA, ASFALT, DUK, PLASTFILM, PLAN PLÅT, ÖVERLÄGGSPLATTOR E D

J JS SKIKT AV BYGGPAPP, TÄTSKIKTSMATTA, ASFALT, DUK, PLASTFILM, PLAN PLÅT, ÖVERLÄGGSPLATTOR E D SKIKT AV BYGGPAPP, TÄTSKIKTSMATTA, ASFALT, DUK, PLASTFILM E D I HUS Figurer i AMA är principiella och inte skalenliga. I figurerna redovisas inte alltid alla detaljer. MATERIAL- OCH VARUKRAV CE-märkning Produkter som omfattas av en harmoniserad standard ska ha CE-märkning med tillhörande prestandadeklaration. Byggpapp Byggpapp ska vara armerad och baserad på oxiderad asfalt eller polymermodifierad asfalt typ SBS eller APP. Byggpapp till underlag för tätskikt och vattenavledande skikt ska förvaras och hanteras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Byggpapp ska uppfylla kraven enligt tabell AMA JS/1. Tabell AMA JS/1. Egenskapskrav för byggpapp Tätskiktsmatta Tätskiktsmatta ska vara armerad och baserad på polymermodifierad asfalt typ SBS eller APP. Tätskiktsmatta ska förvaras och hanteras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Undre remsor och kappor till tätskiktsmattor ska inte vara skyddsbelagda. Övre remsor och kappor ska vara av samma material som tätskiktsmattan. För UV-strålning exponerade remsor och kappor ska vara skyddsbelagda. Produkter utan skyddsbeläggning mot UV-strålning ska i övrigt uppfylla samma krav som skyddsbelagda produkter. 1

Varmasfalt Egenskaperna hos asfalt till klistring av tätskiktsmatta ska vara dokumenterade. Varmasfalt till klistring av tätskiktsmatta ska ha en sammansättning som rekommenderas av tillverkaren av tätskiktsmattan. Asfaltklister Asfaltklister, kallklister, till skarvklistring av byggpapp ska ha sådan viskositet att asfaltklistret är utstrykbart med spackel vid temperaturen 20 C. Asfaltklister ska kunna förvärmas. Asfaltklister, kallklister, till skarvklistring av byggpapp ska ha en sammansättning som rekommenderas av tillverkaren av byggpappen. Asfaltlösning Asfaltlösning, primer, till förbehandling av underlag ska ha en sammansättning som rekommenderas av tätskiktsmattetillverkaren och bilda ett till underlaget väl häftande skikt. Spaltbildande skikt Spaltbildande skikt ska ge varaktig luftspalt. Fästdon För fästdon gäller avsnitt ZSE, där inte annat anges. Fästdon ska vara varmförzinkade eller ha minst motsvarande korrosionsskydd. Fästdon för underlagtäckning och vattenavledande skikt på träunderlag ska vara pappspik med dimension minst 22 3,1. Teleskophylsor och dylikt ska i direkt anslutning till monteringen täckas enligt något av nedanstående alternativ: Klistrad lapp av lägst byggpapp YAM 2000, dimension minst 150 150 mm. Nästa lag i tätskikt. Nästa våd vid infästning i överlapp. Lim Lim ska vara avsett för aktuellt material och underlag. UTFÖRANDEKRAV Varmasfalt ska vid klistring ha temperatur 180 230 C. Vid klistring med polymermodifierad varmasfalt ska termostatreglerad gryta användas för uppvärmning. Vid klistring på underlag av betong ska underlaget strykas med primer av asfaltlösning. Vid påförande av primer och vid klistring med varmasfalt ska underlagets och luftens temperatur vara minst +5 C. Fukt eller is får inte finnas på underlagets yta. Underlagets yta skall ha erforderlig hållfasthet. Cementhud på underlag av betong ska avlägsnas innan primer påförs. Lös smuts (sand mm) skall avlägsnas innan klistring utförs. Produkter som är avsedda att klistras genom uppvärmning av på fabrik pålagd klisterasfalt, så kallade svetsprodukter, ska svetsas med utrustning som uppfyller försäkringsbolagens krav för heta arbeten samt tillverkarens monteringsanvisningar. Uppvärmning av asfaltklister till skarvklistring av byggpapp får inte utföras med låga. Infästning av underlagstäckning och vattenavledande skikt på träunderlag e d Spik ska slås in vinkelrätt mot underlaget. Spikhuvud får inte penetrera underlagstäckningen eller det vattenavledande skiktet. Längdskarvar ska spikas i sicksack enligt figur AMA JS/1. Spikrad får inte sammanfalla med springa mellan panelbräder, skivor och dylikt. 2

Tvärskarv ska utföras enligt figur AMA JS/2. Övre våd ska snedskäras 300 mm. Överlappet ska vara minst 150 mm. Tvärskarvar ska alltid klistras. Infästning med skruv ska ske enligt byggpapp- eller duktillverkarens dokumenterade anvisningar. Figur AMA JS/1. Figur AMA JS/2. Tätskikt vid taktäckning av vegetation Vid taktäckning av vegetation på tätskikt ska de anvisningar gälla som anges för ytterbjälklag för respektive tätskiktstyp, till exempel under avsnitt JSE.14 för tätskiktsmattor. Tätskikt ska vara besiktigat innan växtbädd läggs på. Brunnar och bräddavlopp ska monteras lätt åtkomliga, nivåanpassade samt med skydd mot igensättning av vegetation och jord. Figurer i RA är principiella och inte skalenliga. I figurerna redovisas inte alltid alla detaljer. 3

Fukt Beakta de krav avseende tillåtna fukttillstånd som framkommit vid fuktsäkerhetsprojektering. Kontrollera om krav finns i separat fuktsäkerhetsbeskrivning eller ska införas under aktuell kod och rubrik i teknisk beskrivning. Beakta att i de fall kritiskt fukttillstånd för byggnadsdelar, enskilda varor, material eller materialkombinationer inte går att bestämma genom dokumenterad provning eller motsvarande ska en relativ fuktighet (RF) på 75 procent användas. MATERIAL- OCH VARUKRAV Gällande harmoniserad standard för en produkt anges under respektive avsnitt. Byggpapp Benämningen byggpapp används för asfaltbaserade produkter avsedda som underlagstäckning på trä och dylikt för taktäckning med tätskiktsmatta och som vattenavledande underlag för taktäckning med plan plåt och överläggsplattor. Underlagsduk Benämningen underlagsduk används för produkter avsedda som vattenavledande underlag för taktäckning med plan plåt och överläggsplattor. Underlagsdukarna kan antingen monteras direkt på ett fast underlag, till exempel takpanel av underlagsspont, eller frihängande mellan takstolar och dylikt. Vid användning av frihängande underlagsdukar ska kraven för genomtrampningssäkerhet beaktas. Tätskiktsmatta Benämningen tätskiktsmatta används för fabrikstillverkade armerade tätskiktsprodukter baserade på polymermodifierad asfalt. Exempel på polymermodifierad asfalt är SBS-asfalt, som har tillsatser av styren-butadien-styren, och APP-asfalt som har tillsatser av ataktisk polypropen. Varmasfalt Exempel på tekniska data för varmasfalt framgår av tabell RA JS/1. Tabell RA JS/1. Ange typ av varmasfalt under aktuell kod och rubrik. Fästdon Se kommentarer i avsnitt ZSE beträffande val av kvalitet i fästdon som ska användas utomhus eller i fuktiga och korrosiva miljöer. Ange i avsnitt ZSE ytbehandling av fästdon. 4

UTFÖRANDEKRAV Ansvar vid heta arbeten Kontrollera vid utförandeentreprenad att AFC.551 och vid totalentreprenad att AFD.551 är åberopad i handlingarna. JSB JSB.1 Infästning av underlagstäckning och vattenavledande skikt på träunderlag e d Ange om annan av tillverkaren föreskriven infästningsmetod ska användas. Tätskikt vid taktäckning av vegetation För beskrivning av vegetationsskikt ovan tätskikt, se AMA Anläggning kapitel D. Beakta behovet av friktion hos tätskiktet, så att vegetationsskiktet inte kan glida., Med vegetationsskikt avses här även dränerande skikt eller vattenhållande skikt under vegetationsbädden. Vid taktäckning med vegetation anges under JSD.4 om ett icke rotsäkert tätskikt ska kompletteras med rotskyddsskikt. Ange till vilken höjd ovan det planerade växtlagret som tätskikt ska dras upp vid sarger, skorstenar, takfönster och dylikt. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA TÄTSKIKT Garanti Ange varugarantier vid utförandeentreprenad under AFC.462 och vid totalentreprenad under AFD.462. Skötselanvisningar Ange krav på driftinstruktioner under aktuell kod och rubrik under YSK.6 och underhållsinstruktioner under aktuell kod och rubrik under YSK.7. Skyltning taksäkerhet Skyltning för säkerhet, drift och underhåll av tak anges under YSB.2. UNDERLAGSTÄCKNINGAR AV BYGGPAPP E D I HUS MATERIAL- OCH VARUKRAV Underlagstäckningar av byggpapp ska tillverkas enligt harmoniserad standard. SS-EN 13859-1:2010 och redovisas med prestandadeklaration. Underlagstäckningar av byggpapp för tätskiktsmatta MATERIAL- OCH VARUKRAV Fästdon Fästdon ska vara varmförzinkad pappspik, dimension minst 20 28 alternativt 25 25. UTFÖRANDEKRAV Underlag ska vara rent, jämnt och torrt. Underlag av träpanel eller plywood ska täckas med byggpapp i anslutning till att bräder eller skivor monteras. 5

JSB.11 JSB.111 UT typ 111 Skarvar ska utföras med minst 80 mm överlapp i längdskarvar och minst 150 mm överlapp i tvärskarvar. Tvärskarvar i takfallets lutningsriktning ska snedskäras minst 300 mm in mot våden enligt figur AMA JS/2. Skarvklistring av underlagstäckning av byggpapp Underlagstäckning med våderna i takfallets lutningsriktning ska skarvklistras. Vid taklutning mindre än eller lika med 1:3 (18 grader) ska våder tvärs takfallets lutningsriktning skarvklistras. Om tätskiktsmattan påförs i direkt anslutning till läggningen av underlagstäckningen (samma dag) behöver skarvklistring dock inte utföras. Vid taklutning mindre än eller lika med 1:16 (4 grader) ska spikhuvuden strykas med varmasfalt eller asfaltklister, om inte tätskiktsmatta klistras i direkt anslutning till läggning av underlagstäckning. Skarvklistring ska utföras med varmasfalt, asfaltklister eller fabrikspålagd självhäftande asfaltbeläggning. Här anges underlagstäckningar av byggpapp som underlag för tätskiktsmatta. UTFÖRANDEKRAV Beakta att underlag av träpanel bör ha en tjocklek av minst 21 mm. Se kommentarer under HSD.1331. Vid täckning med ett lag tätskiktsmatta som appliceras genom svetsning bör underlagstäckningen läggas i samma riktning som tätskiktsmattan. Ange läggningsriktning på underlagstäckning. Infästning av underlagstäckning av byggpapp I för vind utsatta lägen kan mindre spikavstånd erfordras än vad som anges i figur AMA JS/1. För byggpapp med bredd större än 700 mm kan infästning även behöva utföras i vådmitt. Kontrollera att infästning enligt handlingarna överensstämmer med byggpapptillverkarens dokumenterade anvisningar. Vid andra underlag än träpanel anges spikarnas centrumavstånd. Avståndet anpassas till spikarnas utdrags- och genomstansningskraft. Skarvklistring av underlagstäckning av byggpapp Ange särskilda krav på skarvklistring. Om underlagstäckningen befaras bli utsatt för stora påfrestningar innan tätskiktsmattan läggs på, bör underlagstäckningen skarvklistras även vid större taklutning än 1:3 (18 grader). Ange detta särskilt. Vid användning av byggpapp med fabrikspålagd klisterkant bör behovet av värmning av asfaltklistret beaktas. Underlagstäckningar av byggpapp för tätskiktsmatta i yttertak 6

Ange om underlagstäckning ska utföras enligt alternativ 1 eller 2. JSC JSC.1 VATTENAVLEDANDE SKIKT AV BYGGPAPP, DUK, FOLIE E D FÖR PLAN PLÅT OCH ÖVERLÄGGSPLATTOR I HUS MATERIAL- OCH VARUKRAV Vattenavledande skikt av byggpapp, duk, folie eller dylikt ska tillverkas enligt harmoniserad standard SS-EN 13859-1:2010 och redovisas med prestandadeklaration. Vattenavledande skikt av frihängande duk eller folie ska tillverkas enligt harmoniserad standard SS-EN 13859-1:2010 och redovisas med prestandadeklaration. Här anges vattenavledande underlag i rullformat till taktäckning av plan plåt och överläggsplattor. Vattenavledande underlag i skivformat anges i avsnitt KE. Vattenavledande skikt av byggpapp för plan plåt och överläggsplattor MATERIAL- OCH VARUKRAV UTFÖRANDEKRAV Underlag ska vara rent, jämnt och torrt. Underlag av träpanel eller plywood ska täckas med byggpapp i anslutning till att bräder eller skivor monteras. Vid täckning med plan plåt ska skarvar utföras med dold infästning enligt VU typ 112 eller VU typ 114 och skarvklistras. Skarvar ska utföras med minst 80 mm överlapp i längdskarvar och minst 150 mm överlapp i tvärskarvar. Tvärskarvar i takfallets lutningsriktning ska snedskäras minst 300 mm in mot våden. Skarvklistring av vattenavledande skikt av byggpapp Våder i takfallets lutningsriktning samt tvärskarvar ska alltid skarvklistras. Vid taklutning mindre än eller lika med 1:3 (18 grader) ska våder tvärs takfallets lutningsriktning skarvklistras. Om taktäckningen inte påförs i omedelbar anslutning samma dag till att underlaget täcks med byggpapp, ska skarvklistring utföras oavsett taklutning. Skarvklistring ska utföras med varmasfalt, asfaltklister eller fabrikspålagd självhäftande asfaltbeläggning. För VU typ 112 och VU typ 114 ska fabrikspålagd självhäftande asfaltbeläggning värmas i samband med utläggningen om tillverkaren inte direkt avråder från detta. Här anges vattenavledande skikt av byggpapp på träpanel och dylikt. UTFÖRANDEKRAV Beakta att underlag av träpanel bör ha en minsta tjocklek enligt tabell RA HSD.1331/1. Ange läggningsriktning för byggpappen. Beakta att om byggpappen läggs tvärs takfallet kan synliga deformationer uppstå i skiv- och bandtäckningar utförda av aluminium- och kopparplåt. Deformationerna uppstår över skarvarna i byggpappen. Infästning av vattenavledande skikt av byggpapp Vid andra underlag än träpanel anges spikarnas alternativt skruvarnas centrumavstånd. Avståndet anpassas till spikarnas eller skruvarnas utdragsoch genomstansningskraft. 7

Skarvklistring av vattenavledande skikt av byggpapp Beakta vid användning av byggpapp med fabrikspålagd klisterkant behovet av värmning av asfaltklistret. JSC.11 Vattenavledande skikt av byggpapp för plan plåt och överläggsplattor i yttertak JSC.111 VU typ 111 JSC.112 VU typ 112 Ange om vattenavledande skikt ska utföras enligt alternativ 1 eller 2. Ange för alternativ 2 om skarvklistring ska utföras. VU typ 111 rekommenderas i första hand där det ställs låga krav på det vattenavledande skiktet. Där det vattenavledande skiktet kan utsättas för stora påfrestningar under byggtiden, rörelser i taktäckningen och dylikt rekommenderas i första hand VU typ 113. Ange om vattenavledande skikt ska utföras enligt alternativ 1 eller 2. VU typ 112 rekommenderas i första hand där det ställs låga krav på det vattenavledande skiktet. Där det vattenavledande skiktet kan utsättas för stora påfrestningar under byggtiden, rörelser i taktäckningen och dylikt rekommenderas i första hand VU typ 114. JSC.113 VU typ 113 8

Ange om vattenavledande skikt ska utföras enligt alternativ 1 eller 2. JSC.114 VU typ 114 JSC.12 JSC.121 Ange om vattenavledande skikt ska utföras enligt alternativ 1 eller 2. Detaljutföranden av vattenavledande skikt av byggpapp på yttertak Underbeslag till vattenavledande skikt av byggpapp anges under aktuell kod och rubrik under JT-.4. Uppdragning av vattenavledande skikt av byggpapp på vägg, sarg e d Byggpapp ska anslutas till vertikal yta enligt figur AMA JSC.121/1. Figur AMA JSC.121/1. Uppdragningen ska vara minst 200 mm och fästas i överkant med pappspik centrumavstånd högst 60 mm. Underbeslag ska utföras enligt JT-.451. JSC.122 Utförande av vattenavledande skikt av byggpapp vid genomföringar Anslutning av byggpapp till rektangulära genomföringar ska utföras enligt figur AMA JSC.122/1. 9

JSC.123 Figur AMA JSC.122/1. Uppdragningen ska vara minst 200 mm och fästas i överkant med pappspik centrumavstånd högst 60 mm. Uppdragningen ska kompletteras med lösa kappor av byggpappen. Underbeslag ska utföras enligt JT-.451. Anslutning av byggpapp till cirkulära genomföringar ska utföras enligt figur AMA JSC.122/2. Figur AMA JSC.122/2. Genomföringen kompletteras med gummistos med minst 150 mm bred fläns. Flänsen på gummistosen ska klistras mot byggpappen. Gummistosen förses med rostfri klämring. Som alternativ till gummistosen kan utförande med underbeslag enligt JT-.461 föreskrivas. Utförande av vattenavledande skikt av byggpapp vid takfot Byggpapp ska anslutas till fotplåt enligt figur AMA JSC.123/1. Figur AMA JSC.123/1. 10

Remsan av byggpapp under fotplåt ska vara minst 150 mm bredare än fotplåten. Byggpapp ska klistras mot fotplåt. Fotplåt utförs och monteras enligt JT-.41. JSC.124 Utförande av vattenavledande skikt av byggpapp vid gavel Anslutning av byggpapp vid gavel ska utföras enligt figur AMA JSC.124/1. JSC.125 Figur AMA JSC.124/1. Byggpappen spikas på utsida gavelläkt centrumavstånd högst 60 mm. Kantregel anges i avsnitt HSD. Utförande av vattenavledande skikt av byggpapp vid nock Anslutning av byggpapp vid nock ska utföras enligt figur AMA JSC.125/1. Figur AMA JSC.125/1. Byggpapp fästes i nockbrädan med spik centrumavstånd högst 100 mm. JSC.126 Utförande av vattenavledande skikt av byggpapp i ränndal Anslutning av byggpapp till vinkelränna ska utföras enligt figur AMA JSC.126/1. 11

JSC.128 JSC.6 Figur AMA JSC.126/1. Under byggpappen monteras ett underbeslag med bredd minst 100 mm på varje sida av vecket. I rännan ska en längsgående våd av byggpapp monteras. Våderna från respektive takfall ska överlappa ränndalsvåden med minst 150 mm och kantklistras mot denna. Beroende på hur plåtbeslagningen av vinkelrännan utförs kan annat utförande föreskrivas, jämför JT-.42. Diverse detaljutförande för vattenavledande skikt av byggpapp i yttertak I längsgående takbrytningar ska byggpappen från respektive takfall överlappa varandra med minst 300 mm enligt figur AMA JSC.128/1. Figur AMA JSC.128/1. Byggpappen ska fästas enligt figur AMA JS/1. Vattenavledande skikt av duk eller folie för plan plåt och överläggsplattor i yttertak MATERIAL- OCH VARUKRAV Underlagsduk Underlagsduk ska vara armerad. Vattenavledande skikt av underlagsduk ska förvaras och hanteras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. 12

JSC.61 Underlagsduk kan monteras på fast underlag som träpanel eller dylikt enligt JSC.61 som frihängande duk på takstolar eller dylikt enligt JSC.65. Vid montering direkt på takstolar ska krav på genomtrampningssäkerhet beaktas. Skarvband Skarvband för tätning av duk eller folie ska vara enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. MATERIAL- OCH VARUKRAV Underlagsduk Underlagsduk är ett alternativ till byggpapp som vattenavledande skikt under överläggsplattor. Vattenavledande skikt av duk på träpanel e d för plan plåt och överläggsplattor i yttertak MATERIALKRAV Duk på träpanel eller dylikt ska uppfylla kraven enligt tabell AMA JSC.61/1. Tabell AMA JSC.61/1. Egenskapskrav för duk på träpanel eller dylikt UTFÖRANDEKRAV Underlag ska vara rent, jämnt och torrt. Underlag av träpanel eller plywood ska täckas med underlagsduk i anslutning till att bräder eller skivor monteras. Vid täckning med plan plåt ska skarvar utföras med dold infästning enligt VU typ 612 och skarvklistras. Skarvar ska utföras med minst 80 mm överlapp i längdskarvar och minst 150 mm överlapp i tvärskarvar. Tvärskarvar i takfallets lutningsriktning ska snedskäras minst 300 mm in mot våden. Skarvklistring av vattenavledande skikt av duk Våder i takfallets lutningsriktning samt tvärskarvar ska alltid skarvklistras. Vid taklutning mindre än eller lika med 1:3 (18 grader) ska våder tvärs takfallets lutningsriktning skarvklistras. Om taktäckningen inte påförs i omedelbar anslutning, samma dag, till att underlaget täcks med duk, ska skarvklistring utföras oavsett taklutning. 13

JSC.611 VU typ 611 JSC.612 VU typ 612 Skarvklistring ska utföras enligt leverantörens anvisningar. Här anges vattenavledande skikt av duk på träpanel och dylikt. Vattenavledande skikt av duk eller folie anges under JSC.65. Plåtbeslag till vattenavledande skikt av duk anges under aktuell kod och rubrik under JT-.4. Spikbart underlag av träpanel anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt HSD. Spikbart underlag av plywood anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt KEB. UTFÖRANDEKRAV Kontrollera om tillverkaren rekommenderar större överlapp än vad AMA föreskriver. Ange annat utförande av tvärskarvar och infästning än vad AMA föreskriver. Beakta att underlag av träpanel bör ha en minsta tjocklek enligt tabell RA HSD.1331/1. Ange läggningsriktning för duken. Beakta att om duken läggs tvärs takfallet kan synliga deformationer uppstå i skiv- och bandtäckningar utförda av aluminium- och kopparplåt. Deformationerna uppstår över skarvarna i underlagsduken. Infästning av vattenavledande skikt av duk Vid andra underlag än träpanel anges spikarnas alternativt skruvarnas centrumavstånd. Avståndet anpassas till spikarnas/skruvarnas utdrags- och genomstansningskraft. Skarvklistring av vattenavledande skikt av duk Beakta vid användning av duk med fabrikspålagd klisterkant behovet av värmning av klistret. JSC.62 Detaljutförande av vattenavledande skikt av duk på träpanel e d för plan plåt och överläggsplattor i yttertak 14

JSC.621 Uppdragning av vattenavledande skikt av duk på vägg, sarg e d Underlagsduk ska anslutas till vertikal yta enligt figur AMA JSC.121/1. Uppdragningen ska vara minst 200 mm och fästas i överkant centrumavstånd högst 60 mm. Underbeslag ska utföras enligt JT-.451. JSC.622 JSC.623 JSC.624 JSC.625 JSC.626 JSC.628 JSC.65 Utförande av vattenavledande skikt av duk vid genomföring Duk ska anslutas till rektangulära genomföringar enligt figur AMA JSC.122/1. Uppdragningen ska vara minst 200 mm och fästas i överkant centrumavstånd högst 60 mm. Underbeslag ska utföras enligt JT-.451. Anslutning av duk till cirkulära genomföringar ska utföras enligt figur AMA JSC.122/2. Genomföringen kompletteras med gummistos med minst 150 mm bred fläns. Flänsen på gummistosen ska klistras mot underlagsduken. Gummistosen kompletteras med rostfri klämring. Som alternativ till gummistos kan utförande med underbeslag enligt JT-.461 föreskrivas. Utförande av vattenavledande skikt av duk vid takfot Duk ska anslutas till fotplåt enligt figur AMA JSC.123/1. Duk ska klistras mot fotplåt. Fotplåt utförs och monteras enligt JT-.41. Utförande av vattenavledande skikt av duk vid gavel Anslutning av duk vid gavel ska utföras enligt figur AMA JSC.124/1. Duken spikas på utsida gavelläkt centrumavstånd högst 60 mm. Utförande av vattenavledande skikt av duk vid nock Anslutning av duk vid nock ska utföras enligt figur AMA JSC.125/1. Utförande av vattenavledande skikt av duk i ränndal Anslutning av duk till vinkelränna ska utföras enligt figur AMA JSC.126/1. Under duken monteras ett underbeslag med bredd minst 100 mm på varje sida av vecket. I rännan ska en längsgående våd av underlagsduk monteras. Våderna från respektive takfall ska överlappa ränndalsvåden med minst 150 mm och kantklistras mot denna. Beroende på hur plåtbeslagningen av vinkelrännan utförs kan annat utförande föreskrivas, jämför JT-.42. Diverse detaljutförande av vattenavledande skikt av duk på träpanel e d i yttertak I längsgående takbrytningar ska duken från respektive takfall överlappa varandra med minst 300 mm enligt figur AMA JSC.128/1. Vattenavledande skikt av frihängande duk eller folie för överläggsplattor i yttertak MATERIAL- OCH VARUKRAV Vattenavledande skikt av frihängande duk eller folie på takstolar eller dylikt ska uppfylla kraven i tabell AMA JSC.65/1. 15

Tabell AMA JSC.65/1. Egenskapskrav för frihängande duk eller folie UTFÖRANDEKRAV Vattenavledande skikt av duk eller folie ska monteras med nedhäng mellan takstolarna. Duken eller folien ska monteras med minst 25 mm avstånd mellan underkant bärläkt och lågpunkt för duken eller folien. Storleken på dukens eller foliens termiska längdförändring ska beaktas. Duken eller folien ska läggas med överlapp. Våder ska ha samma nedhäng i överlappen. För taklutningar 14 27 grader ska överlapp tvärs takfallet vara minst 200 mm. För taklutningar över 27 grader ska överlapp tvärs takfallet vara minst 150 mm. Infästning av duk eller folie ska utföras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Skarvning av duk eller folie ska utföras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Anslutningar mot hinder, takkanter, underbeslag och dylikt ska utföras mot fast, spikbart underlag. Här anges vattenavledande skikt av duk eller folie monterat utan bärande underlag direkt på takstolar. UTFÖRANDEKRAV Beakta tillverkarens rekommendationer för minsta nedhäng mellan takstolarna. Beakta vid montering vintertid risken för stora nedhäng vid varmare väderlek. Kontrollera om tillverkaren rekommenderar större överlapp tvärs takfallet än vad AMA föreskriver. Ange annat utförande av tvärskarvar och infästning än vad AMA föreskriver. Plåtbeslag till vattenavledande underlag av duk eller skikt anges under aktuell kod och rubrik under JT-.4. Spikbart underlag av träpanel anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt HSD. Fribärande bärläkt anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt HSD. Spikbart underlag av plywood anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt KEB. JSC.651 VU typ 651 16

JSC.652 VU typ 652 JSC.66 JSC.661 Kontrollera mot tillverkarens dokumenterade anvisningar om klämlister erfordras ovanpå takstolarna. Ange dimension. Kontrollera infästningsavstånd mot tillverkarens dokumenterade anvisningar. Ange infästningsavstånd. Kontrollera fästdon mot tillverkarens dokumenterade anvisningar. Ange typ och dimension. Kontrollera mot tillverkarens dokumenterade anvisningar om klämlister erfordras ovanpå takstolarna. Ange dimension. Kontrollera infästningsavstånd mot tillverkarens dokumenterade anvisningar. Ange infästningsavstånd. Kontrollera fästdon mot tillverkarens dokumenterade anvisningar. Ange typ och dimension. Detaljutförande av vattenavledande skikt av frihängande duk eller folie för överläggsplattor i yttertak Uppdragning av vattenavledande skikt av frihängande duk eller folie på vägg, sarg e d Anslutning av duk eller folie till vertikal yta ska utföras enligt figur AMA JSC.661/1. Duken eller folien ska dras upp minst 200 mm på den vertikala ytan och fästas i överkant. Uppdragning ska utföras mot fast underlag. 17

JSC.662 Figur AMA JSC.661/1. Utförande av vattenavledande skikt av frihängande duk eller folie vid genomföring Duk eller folie som ska anslutas till rektangulär genomföring ska utföras enligt figur AMA JSC.662/1. Figur AMA JSC.662/1. Avväxling ska utföras runt genomföringen. Underbeslaget ska monteras på fast underlag. Plåtflänsarna ska skruvas till underlaget. Duken eller folien ska klistras mot underbeslaget. Duk eller folie ska anslutas till cirkulära genomföringar enligt figur AMA JSC.662/2. 18

JSC.663 Figur AMA JSC.662/2. Tätning runt genomföringen ska utföras med gummistos med minst 150 mm bred fläns. Duken eller folien ska klistras till gummistosens fläns. Gummistosen ska kompletteras med rostfri klämring. Ange dimension på avväxlingar. Avväxlingarna kan på ovansidan kompletteras med remsor av 18 mm plywood som fast underlag för plåtflänsarna. Därvid sänks avväxlingarna 18 mm i förhållande till takstolarnas ovansida. Underbeslag anges i avsnitt JT. Som alternativ till gummistos kan utförande med underbeslag enligt JT-.461 föreskrivas. Utförande av vattenavledande skikt av frihängande duk eller folie vid takfot Duk eller folie ska anslutas till fotplåt enligt figur AMA JSC.663/1. Fotplåt ska monteras på fast underlag. Duk eller folie ska klistras mot fotplåt. Figur AMA JSC.663/1. Beakta vid låga taklutningar risken för vattensamlingar i nedhänget i duken eller folien ovanför fotplåten. Ange om takfot ska kilas upp. Ange dimension på kil. 19

JSC.664 Utförande av vattenavledande skikt av frihängande duk eller folie vid gavel Duk eller folie ska anslutas till gavel enligt figur AMA JSC.664/1. JSC.665 Figur AMA JSC.664/1. Utförande av vattenavledande skikt av frihängande duk eller folie vid nock Duk eller folie ska anslutas till nock enligt figur AMA JSC.665/1. Figur AMA JSC.665/1. JSC.666 Utförande av vattenavledande skikt av frihängande duk eller folie i ränndal Duk eller folie ska anslutas till vinkelränna enligt figur AMA JSC.666/1. Duk eller folie ska anslutas mot fast, spikbart underlag. 20

JSC.668 JSD JSD.1 JSD.11 Figur AMA JSC.666/1. Ränndalen ska kompletteras med underbeslag enligt figur AMA JSC.666/1. I ränndalen monteras en längsgående remsa av duk eller folie. Våder från anslutande takfall ska klistras mot våd i ränndalen. Underbeslag anges i avsnitt JT. Diverse detaljutföranden av vattenavledande skikt av frihängande duk eller folie i yttertak Duk eller folie som dras förbi brandvägg kräver särskilda åtgärder beträffande tätning för rökgaser med mera. Ange, i samråd med tillverkaren, utförande. SKILJESKIKT AV PLASTFILM, BYGGPAPP, FILT M M I HUS Glid- och skyddsskikt av plastfilm, byggpapp e d under skyddsbetongbeläggning, flytande golv m m Glid- och skyddsskikt av plastfilm ska uppfylla kraven enligt JSF.5. Plastfilm ska läggas med minst 200 mm överlapp. Ange tjocklek för plastfilm om plastfilmen till exempel ska vara P-märkt. Glid- och skyddsskikt av plastfilm, byggpapp e d till vattentätt skikt under skyddsbetongbeläggning Skyddsbetongbeläggning enligt ESE.4 utan dränerande skikt ska med två lag plastfilm skiljas från underliggande tätskikt. Glid- och skyddsskikt kan även utgöras av ett lag byggpapp med minst 80 mm överlapp vid skarvar. JSD.12 Glid- och skyddsskikt av plastfilm, byggpapp e d under flytande golv med beläggning av fogplattor av natursten, konstbetong e d Flytande golv ska med glidskikt av plastfilm skiljas från underlag. 21

JSD.2 JSD.3 JSD.4 Glid- och skyddsskikt av filt e d till vattentätt skikt m m Glid- och skyddsskikt ska vara av polyester, polypropen eller mineralullsfilt med en minsta vikt av 300 g/m 2. Vid tätskikt av duk ska skyddsskikt läggas ut på underlag av brädriven betong, cementbruksavjämning, träpanel, plywood, lamellträ, lättbetong, cementbunden träull eller kork. Bruksavjämning ska ha en ytjämnhet minst motsvarande brädriven betong. Glid- och skyddsskikt för plast- och gummiduk ska vara av polyester vid underlag av asfalt eller trä. Glid- och skyddsskikt för plast- och gummiduk ska vara av polypropylen vid underlag av betong. Glid- och skyddsskikt ska läggas med minst 100 mm överlapp. Vid beläggning av gångbaneplattor i sand eller sättgrus och dylikt ska skyddsskikt läggas på tätskikt av duk. Glid- och skyddsskikt ska skyddas mot skador i samband med svetsning av tätskiktsmaterialet. Glidskikt till tätskikt av asfaltmastix Glidskikt ska vara geotextil minst 65 g/m 2 vid skikt mot extruderad cellplast och minst 135 g/m 2 mot annat material, exempelvis sand. Skikt särskilt avsedda som migreringsspärr anges under JSD.3. Beakta tätskiktsmaterialtillverkarens rekommendationer för glid- och skyddsskikt. Ange typ material utförande och omfattning. Ange minsta mått på skarvbitar. AMA föreskriver att vid tätskikt av duk ska skyddsskikt läggas ut på underlag av brädriven betong, cementbruksavjämning, träpanel, plywood, lamellträ, lättbetong, cementbunden träull eller kork. Ange om skyddsskikt ska läggas ut på annat underlag än som föreskrivs i AMA. Skikt av polyestermaterial får inte anbringas på härdande betongyta. Ange i förekommande fall när polyestermaterial tidigast får anbringas. Migreringsspärrar av filt e d till vattentätt skikt Migreringsspärr på cellplast ska vara av polyester, polypropen, mineralullsfilt eller glasfilt med en minsta vikt av 120 g/m 2. Migreringsspärr på tätskiktsmatta ska vara av polyester, polypropen eller mineralullsfilt med en minsta vikt av 300 g/m 2. Migreringsspärr ska läggas med minst 100 mm överlapp. Migreringsspärr ska skyddas mot skador i samband med svetsning av tätskiktsmaterialet. Migeringsspärr används i fösta hand under takdukar av PVC. Beakta tätskiktsmaterialtillverkarens rekommendationer för migreringsspärr. Ange typ material utförande och omfattning. Ange minsta mått på skarvbitar. Skyddsskikt av plastfilm, byggpapp, geotextil e d till skydd av underlag för pågjutning e d 22

MATERIAL- OCH VARUKRAV Skyddsskikt till isolerskivor eller dylikt som underlag för pågjutning ska vara byggpapp YAP 2200 eller geotextil med en vikt av minst 50 g/m 2. Skyddsskikt på underlag som kan suga vatten från färsk betong ska vara plastfilm som uppfyller krav enligt JSF.5. JSD.5 UTFÖRANDEKRAV Tätskikt ska vara besiktigat innan skyddsskikt läggs på. Fogar mellan isolerskivor eller dylikt som underlag för pågjutning ska täckas så att ljudbryggor, köldbryggor eller kapillärsugande bryggor inte uppstår. Vid underlag av isolerskivor till kylrumsgolv eller frysrumsgolv ska skyddsskikt utföras med minst 100 mm överlapp. Underlag av material som kan suga vatten från färsk betong ska täckas med skyddsskikt. Skyddsskikt ska läggas med minst 200 mm överlapp. Skyddsskikt mot rotinträngning i tätskikt under konstruktioner med vegetationsskikt på yttertak eller ytterbjälklag ska placeras direkt ovanpå tätskiktet. Under denna kod och rubrik anges även skyddsskikt mot rotinträngning i tätskikt under konstruktioner med vegetationsskikt på yttertak eller ytterbjälklag. MATERIAL- OCH VARUKRAV Ange material i skyddsskikt till isolerskivor som underlag för pågjutning. Ange tjocklek för skyddsskikt av plastfilm om plastfilmen till exempel ska vara P-märkt. Beakta behov av skyddsskikt mot rotinträngning i de fall tätskiktet inte har egenskaper som ger skydd mot rotinträngning. Beakta att även om sedumarter i regel har svaga rotsystem som inte kan penetrera tätskikt, föreligger risk för ogrästillväxt av arter med mer aggressiva rötter i fuktigare lägen vid stuprörsutkastare, skuggsidor med medra. Med en uppbyggnad som inte lagrar mer vatten än vad sedumarter behöver erfordras i regel inte skydd mot rotinträngning. Beakta växtskiktstillverkarens rekommendationer för skyddsskikt. För beskrivning av vegetationsskikt ovan tätskikt, se AMA Anläggning 13 kapitel D. Ange typ material utförande och omfattning. UTFÖRANDEKRAV Ange hur skyddsskikt till isolerskivor ska utföras vid andra golv än golv till kylrum eller frysrum. Materialskiljande skikt av geotextil m m i vegetationstak e d Geotextil ska vara av icke vävd typ som uppfyller kraven för bruksklass N2 enligt tabell AMA DBB/1 i AMA Anläggning. Under denna kod och rubrik anges skikt som ska förhindra att lös jord tränger in i vattenhållande eller dränerande skikt. Skyddsskikt mot rotinträngning anges under JSD.4. Ange om annan typ av geotextil än i AMA angiven ska användas. Beakta att rötter obehindrat ska kunna passera genom geotextilen. Ange var i uppbyggnaden materialskiljande skikt ska placeras. 23

JSE VATTENTÄTA SKIKT AV ASFALT, DUK, FOLIE E D I HUS MATERIAL- OCH VARUKRAV Tätskiktsmaterial Tätskikt av armerad bitumen (tätskiktsmatta) för yttertak ska tillverkas enligt harmoniserad standard SS-EN 13707:2013 och redovisas i prestandadeklaration. Tätskikt av armerad bitumen (tätskiktsmatta) för bjälklag ska tillverkas enligt harmoniserad standard SS-EN 13969:2004+A1:2006 och redovisas i prestandadeklaration. Tätskikt av plast- eller gummiduk ska tillverkas enligt harmoniserad standard SS-EN 13956:2013 och redovisas i prestandadeklaration Tätskiktsmaterial ska vara anpassat till underlag och beläggningsmaterial respektive beklädnadsmaterial. Exponerade tätskiktsmaterial ska vid provning enligt SIS-CEN/TS 1187:2012, metod 2, uppfylla kraven för klass BROOF (t2) enligt SS-EN 13501-5:2005+A1:2009. Asfaltprodukter som ska appliceras genom svetsning (sträng- eller helsvetsning) till underlaget ska innehålla svetsbar asfalt till en mängd som minst motsvarar 1,0 kg/m 2 svetsad area. Fästdon Fästdon för tätskikt redovisas i avsnitt ZSE. Spik för infästning av kappor och dylikt ska vara varmförzinkad pappspik, dimension minst 22 3,1. Spikklammer får inte användas. Bricka till skruv eller teleskophylsa får inte deformeras vid uppvärmning i samband med läggning av tätskiktet. Vid infästning av tätskikt i autoklaverad lättbetong av kvalitetsgrupp 500 ska fästdon vara expanderplugg med expansionsstift eller specialskruv för lättbetong. Förankringslängden ska vara minst 75 mm. Vid infästning av tätskikt i autoklaverad lättbetong av kvalitetsgrupp 400 och 450 ska fästdon vara expanderplugg med expansionsstift. Förankringslängden ska vara minst 75 mm. Vid infästning av fotplåt, inklistringsbeslag och reglar för plåtbeslag på underlag av autoklaverad lättbetong ska fästdon vara expanderplugg med expansionsstift eller specialskruv för lättbetong. Singel Singel ska vara vattentvättad natursingel med fraktion 16 32 mm. UTFÖRANDEKRAV Tätskiktsmaterial ska vid läggning ha sådan temperatur att sprickor och dylikt inte uppstår i materialet. Detaljer i tätskiktet ska utföras i direkt anslutning till täckningen. För varje dagsetapp ska lagd del av tätskikt tillfälligt förslutas till underlaget. Tätskikt ska vid pågjutning av betong o d skyddas mot mekanisk påverkan och vidhäftning med ett skyddsskikt. Krav på underlag m m Underlag ska vara rent. Nivåskillnader, till exempel i elementfogar, ska vara utjämnade så att jämn övergång erhålls. Underlag för tätskikt ska ha en ytjämnhet minst motsvarande brädriven betong. Underlag ska vara fritt från vatten, snö och is före läggning av tätskikt. Vid klistring av tätskikt mot underlag ska underlaget vara torrt. Vid tätskikt av duk utan fabriksbelagd baksida av geotextil ska, för andra underlag än mineralull, underlaget vara täckt med ett glid- eller skyddsskikt. 24

Mekanisk infästning Dimensionering av mekaniskt infästa tätskiktssystem ska utföras enligt SS-EN 1991-1-4:2005. Infästningsplan ska uprättas för takytan. Fästdon ska placeras enligt infästningsplan. Vid infästning i autoklaverad lättbetong ska provdragning av fästdon utföras. Minst 8 dragprov ska utföras i fält innanför takets randzoner. Medelvärdet för utdragsproven ska vara minst 2 000 N för att infästning i lättbetong med specialskruv ska tillåtas. Dimensionerande värde på fästdons utdragshållfasthet redovisas av skruvtillverkaren. Omtäckning Defekter i befintligt tätskikt ska justeras innan nytt tätskikt utförs. Gammalt tätskikt ska skäras bort från vertikala ytor samt från inklistringsplåtar som ska användas för det nya tätskiktet. Läggning Veck, blåsor och dylikt i underlaget ska skäras bort och tätas. Underlaget ska vara torrt innan nytt tätskikt eller del av tätskikt utförs. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA TÄTSKIKT Kvarstående vatten Tak eller bjälklag ska vid nyproduktion utformas så att det högst kan bildas 30 mm kvarstående vatten. Ränndalar ska ha fall till brunn. Brunnar ska monteras så att utloppets nivå inte ligger högre än omgivande tätskikt, överlägg inräknat. Bräddavlopp ska placeras med utloppet högst 50 mm över tätskiktets lägsta punkt, underlagets nedböjning inräknat. Hinder bredare än 1 m ska kompletteras med vattenavledande uppbyggnad. Motståndsförmåga mot vattentryck Färdigt tätskikt ska vara vattentätt. Kontroll Täthetsprovning av färdigt tätskikt inomhus och på ytterbjälklag ska alltid ske innan annat arbete utförs på tätskiktet. Se YSC.1132. Komplettering med plåt anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt JT. Komplettering med träreglar anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt HSD. Komplettering med plywoodskivor anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt KEB. Glid- och skyddsskikt samt migreringsspärrar för vattentäta skikt anges i avsnitt JSD. Vid redovisning av ett detaljarbete kombineras koden för det aktuella vattentäta skiktet med koden för den aktuella detaljen genom sammanskrivning av koderna. Sista siffran i koden för det aktuella vattentäta skiktet förs in på plats som är markerad med streck (-) i koden och i rubriken för aktuell detalj, till exempel: JSE.14111 Uppdragningar av TY typ 1411 på vägg, sarg eller dylikt. Skyddsskikt mot rotinträngning i tätskikt under konstruktioner med vegetationsskikt på yttertak och ytterbjälklag anges under JSD.4. Taktäckningar av plana överläggsplattor av asfaltbaserat material anges under JUK.1 med underliggande koder och rubriker. 25

Fukt Beakta om krav avseende fukttillstånd framkommit vid fuktsäkerhetsprojektering. Kontrollera om krav finns i separat fuktsäkerhetsbeskrivning eller ska införas under aktuell kod och rubrik i teknisk beskrivning. Beakta att i de fall kritiskt fukttillstånd för byggnadsdelar, enskilda varor, material eller materialkombinationer inte går att bestämma genom dokumenterad provning eller motsvarande ska en relativ fuktighet (RF) på 75 procent användas. MATERIAL- OCH VARUKRAV Tätskiktsmaterial Beakta risker för mekanisk och kemisk påverkan på tätskiktsmaterialet. Singel Ange om underlag av duk ska kompletteras med skyddsskikt. Ange skyddsskikt under JSD.2. Ange singellagrets tjocklek med hänsyn till vindlast och brandtekniska krav. UTFÖRANDEKRAV Krav på underlag m m Ange om underlaget ska förbehandlas med asfaltlösning. Ange om särskilda åtgärder ska vidtas för att skydda färdigt tätskikt under byggtiden. Beakta tillverkarens dokumenterade anvisningar. Mekanisk infästning För mekaniskt infästa tätskikt upprättas infästningsplan med angivande av fästelementens antal, st/m 2, och placering samt lastförutsättningarna. Infästningsplanen redovisas antingen på ritning eller under YSK.21. Provning av utdragshållfasthet i autoklaverad lättbetong anges under YSC.15. Omtäckning Före omtäckning ska orsak till skador i det befintliga tätskiktet klarläggas och åtgärder vidtas för att förhindra att skadan uppstår på nytt. Vid skador till följd av rörelser i underlaget ges det nya tätskiktet, till exempel genom frilagda töjzoner, möjlighet att ta upp rörelserna. AMA föreskriver att gammalt tätskikt ska skäras bort från vertikala ytor. Ange om gammalt tätskikt på vertikala ytor, som alternativ till att skäras bort, får justeras vad avser blåsor, veck, brister i infästning och vidhäftning till underlaget med mera. Vid omtäckning kan det vara svårt att åtgärda problem med kvarstående vatten i ränndalar bakom hinder och dylikt. I ränndalar kan man undersöka möjligheten att flytta befintliga eller komplettera med nya takbrunnar där vattensamlingar kan uppstå. Bakom hinder kan utspetsningskilar vara till hjälp för att avleda vatten. Provning av utdragshållfasthet i autoklaverad lättbetong anges under YSC.15. 26

KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA TÄTSKIKT JSE.1 Kvarstående vatten Ange vid omläggning av tak eller bjälklag högsta tillåtna höjd kvarstående vatten om annan än 10 mm. Beakta de åtgärder som kan komma att krävas på grund av nedböjningar/deformationer i befintligt underlag. Undersök om hinder som till exempel sargar till ventilationsutrustning och dylikt inte kan placeras med 45 graders vridning mot takfallet för att undvika stående vatten bakom hindret. Motståndsförmåga mot vattentryck Kontroll Kontroll, till exempel genom provtryckning, av tätskikt på bjälklag anges under YSC.1132. Vattentäta skikt av tätskiktsmatta MATERIAL- OCH VARUKRAV Förstärkning av vinklar och hörn Förstärkningar av vinklar och hörn ska vara tillverkade av material som är anpassade för tätskiktsmaterial och monteringsmetod. Förtillverkade förstärkningar ska ha minsta mått enligt figur AMA JSE.1/1 respektive figur AMA JSE.1/2. Figur AMA JSE.1/1. 27

Figur AMA JSE.1/2. Remsor och kappor Remsor och kappor ska ha en minsta tjocklek av 3 mm och uppfylla kraven enligt tabell AMA JSE.1/1 med mekanisk tålighet 2 av minst 10 kg. UTFÖRANDEKRAV Vid enlagstäckning på takyta med större lutning än 1:16 (4 grader) ska tätskiktsmatta förankras så att tätskiktet inte kan glida. Vid tvålagstäckning på takyta med större lutning än 1:16 (4 grader) ska övre lag tätskiktsmatta förankras så att tätskiktet inte kan glida. Klistring Underlag av inte ythydrofoberad autoklaverad lättbetong, betong och cementbruksavjämning ska förbehandlas med asfaltlösning på de ytor som ska klistras. Vid underlag av element av lättbetong och betong ska tätskiktsmattan läggas lös, klisterfritt, minst 150 mm på var sida om elementfog över upplag. Överlapp ska helklistras. Asfalt ska tränga ut utanför överlappet. Vid enlagstäckning ska asfaltsträngen utanför överlappet i tätskiktsmatta vara jämn och högst 15 mm bred. Enstaka mindre utflöde ska tillåtas vid tvärskarvar, kappor och dylikt. Vid tvålagstäckning ska asfaltsträngen utanför överlappet i övre lag tätskiktsmatta vara jämn och högst 15 mm bred. Enstaka mindre utflöde ska tillåtas vid skarvar, kappor och dylikt. Strängklistring Tätskiktsmatta som strängklistras till underlaget ska ge en varaktig luftspalt. Strängklistring av tätskiktsmatta ska utföras med minst två separata asfaltsträngar per våd och med en klisteryta motsvarande 40 50 procent av den täckta ytan. Strängsvetsning av tätskiktsmatta får alternativt utföras med en asfaltsträng per våd (i stället för med två strängar) och med en klisteryta motsvarande 40 50 procent av den täckta ytan. Plåtflänsar Plåtfläns för klistring av tätskiktsmatta ska ha en minsta inklistringsbar bredd av 150 mm. Plåtfläns ska rengöras och värmas i samband med inklistring. Tätskiktsmatta får inte klistras mot plåtfläns vars längd överstiger 2 000 mm. Flänsar ska skarvas med omlottskarvar, där så är möjligt från täthetssynpunkt. Formstycken till vinklar och hörn Förstärkning ska utföras av vinklar och hörn. Förstärkning placeras under tätskiktet. Vid tvålags tätskiktsmatta placeras förstärkningen mellan lagen. Platstillverkade förstärkningar för vinklar och hörn ska utformas så att full täthet uppnås i vinkelns eller hörnets spets. Tätning får inte ske med enbart asfalt. 28

KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA TÄTSKIKT Tätskikt av tätskiktsmatta avsedda för bjälklag inomhus och på ytterbjälklag ska uppfylla kraven enligt tabell AMA JSE.1/1 och tabell AMA JSE.1/2. Tabell AMA JSE.1/1. Funktionskrav för tätskiktsmatta på bjälklag (tätskikt typ TI och TT) Tabell AMA JSE.1/2. Beständighetskrav för tätskiktsmatta på bjälklag (tätskikt typ TI och TT) Tätskikt av tätskiktsmatta avsedda för yttertak ska uppfylla kraven enligt tabell AMA JSE.1/3 och tabell AMA JSE.1/4. 29

Tabell AMA JSE.1/3. Funktionskrav för tätskiktsmatta på yttertak (tätskikt typ TY) Tabell AMA JSE.1/4. Beständighetskrav för tätskiktsmatta på yttertak (tätskikt typ TY) 30

JSE.13 UTFÖRANDEKRAV Kontrollera med lättbetongtillverkaren om förbehandling med asfaltlösning erfordras för hydrofoberad lättbetong. Ange om förbehandling med asfaltlösning inte ska utföras. Ange om speciellt klistringsförfarande erfordras för luftspaltbildande tätskikt om delar av underlaget ska klistras på annat sätt, till exempel vid randzoner med hänsyn till vindlast eller luftrörelser vid otäta fogar i underlaget mekanisk infästning vid uppdragning på vertikal yta, höglinjer och övriga detaljutföranden. Kontrollera att spikbart underlag finns för uppdragning av tätskikt redovisas. Kontrollera att erforderliga glid- och dräneringsskikt redovisas för aktuell beläggning. Klistring Vid färgade tätskiktsmattor kan kraven på utflöde utanför skarvar behöva begränsas av estetiska skäl. Ange högsta utflöde av synlig klisterasfalt. Brunnsflänsar Kontrollera att vvs-handlingarna anger minst 150 mm bred brunnsfläns eller likvärdig konstruktion. Kontrollera att brunnsfläns är utformad under aktuell kod och rubrik under JSE.17. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA TÄTSKIKT Vid märkning av tätskikt typ TY avseende motståndsförmåga mot brand på olika underlag motsvarar cellplast 20 kg/m 3 ett praktiskt värde av minst 15 kg/m 3 mineralull 150 kg/m 3 ett praktiskt värde av minst 110 kg/m 3 träspånskiva 680 kg/m 3 praktiskt träpanel av minst 480 kg/m 3 silikatskiva 680 kg/m 3 praktiskt betong, lättbetong och cellglas. Vattentäta skikt av tätskiktsmatta i bjälklag inomhus Underlag för tätskikt som ska beläggas med keramiska plattor eller plattor av natursten ska ha samma fall som föreskrivits för beläggning och luta jämnt mot golvbrunn. Vid dörröppning utan tröskel, eller vid lägre tröskel än 20 mm, ska det vattentäta skiktets överyta i dörröppningen vara minst 20 mm över golvavloppets överkant. Enlagstäckningar ska utföras med minst 80 mm överlapp i längdskarvar och minst 150 mm överlapp i tvärskarvar. Överlappen ska klistras till full bredd. Anslutningar, fogar, infästningar, vinklar, hörn och anslutningar mot genomföringar i vattentätt skikt ska utföras vattentäta. Tätskikt av plastmatta anges under aktuell kod och rubrik under MFK.21. Tätskikt av gummidispersion anges under MBB.1212 respektive MBE.1212. Kompletteringar med plan plåt anges under aktuell kod och rubrik under JT-.3. Ange omfattning av utrymmen eller delar av utrymmen med krav på vattentäta skikt. AMA föreskriver under ESE.24 att när betongkonstruktion ska utgöra underlag för beläggning ska fall anordnas i betongkonstruktionen. Beakta fuktproblem vid tätskikt på golv på mark, på bjälklag över varmt eller fuktigt utrymme respektive vid golv med golvvärme. 31

JSE.131 UTFÖRANDEKRAV Samråd med vvs-projektören så att vvs-handlingarna anger brunn som är lämpad för aktuellt tätskikt och aktuell bjälklagstjocklek. Kontrollera att lämplig tröskel är föreskriven bland annat med hänsyn till att tätskikt ska dras upp på tröskel och att tröskelhöjden med hänsyn till rörelsehindrade personer ska vara högst 25 mm över färdigt golv. Exempel på anslutning till karm och tröskel av trä framgår av figur AMA MBB.1212/1. Beakta att tröskeln ska vara överfalsad eller utförd så att tätskiktets överkant skyddas. Utförandet redovisas under NSC.2. Kontrollera för lokaler med speciella krav eller förutsättningar att erforderliga golvfall respektive plushöjder angetts i handlingarna. Information: Fukthandbok, AB Svensk Byggtjänst, 2006. Byggvägledning 9 Fukt, AB Svensk Byggtjänst, 2007. Tätskikt Samråd med vvs-projektören om ledningsdragning. Eventuella rörgenomföringar ska vara placerade så att god tätning kan erhållas vid utförande av tätskikt. Beakta att genomföringar, med undantag för golvavlopp, bör undvikas i vattentäta skikt. Redovisa anslutning mot rörgenomföringar, brunnar, trösklar och dylikt. Golvvärmesystem bör placeras under tätskiktet. Vid golvvärmesystem av el med värmekabel o d som placeras ovanpå tätskiktet bör genomföring för elkabel vara så placerad att god tätning kan erhållas mellan genomföring och golvets tätskikt. Lämplig placering för genomföring är tätskiktets uppvik i anslutning till dörrkarm. Samråd med elprojektören beträffande ledningsdragning och tätning vid genomföring. Redovisa utförande av rörgenomföringar med stosar med mera, se MFK.212. Vattentäta enlagstäckningar av tätskiktsmatta i bjälklag inomhus JSE.1311 TI typ 1311 Ange om tätskiktsmattan ska vara baserad på SBS-asfalt eller APP-asfalt. Alternativt anges produktbeteckning. JSE.1313 TI typ 1313 32

JSE.131-1 Uppdragningar av TI typ 131- på vägg, sarg e d Tätskikt för beläggningar av keramiska plattor och plattor av natursten ska dras upp på vägg till erforderlig höjd för anslutning till tätskikt på vägg. Vid väggytor utan vattentät beklädnad ska tätskiktet dras upp på vägg till höjd motsvarande sockelhöjd, minst 20 mm över färdigt golv. Tätskikt ska dras upp minst 20 mm över färdigt golv utefter dörrtröskel och karm. Tätskiktets överkant ska skyddas. Ange uppdragningens höjd uppdragningens infästning anslutning till dörrtrösklar, öppningar och dylikt. JSE.131-2 Anslutningar av TI typ 131- till fläns Anslutning av tätskikt till brunn med plåtfläns ska utföras enligt figur AMA JSE.131-2/1. Brunnsflänsen skall klistras till underliggande tätskiktsmatta. Anslutning av tätskikt till annan typ av brunn ska utföras enligt brunnleverantörens anvisningar. Brunnsfläns ska fästas i underlaget enligt leverantörens anvisningar. Figur AMA JSE.131-2/1. Brunn redovisas under JSE.1711. AMA föreskriver att brunnsfläns ska vara fäst till underlaget med skruv eller på annat likvärdigt sätt. Samråd med vvs-projektören så att vvs-handlingarna redovisar hur brunnsfläns ska vara fäst till underlaget. JSE.131-6 Utförande av TI typ 131- i ränndal JSE.131-8 Diverse detaljutföranden av TI typ 131- Rörelsefogar I de fall rörelsefog förekommer i underlaget ska tätskiktet friläggas över fog. Friläggning av tätskiktet ska utföras mot såväl underlag som ovanförliggande överbyggnad. Vid fogrörelser mindre än 15 mm vinkelrätt mot fogen ska rörelsefogen utföras enligt figur AMA JSE.131-8/1. 33

JSE.132 JSE.14 Figur AMA JSE.131-8/1. Ange under denna kod och rubrik utförande för detaljer som inte redovisas under andra koder och rubriker. Vid risk för mekanisk påverkan på kappor ska dessa skyddas med skyddsplåt. Skyddsplåtar redovisas under JT-.58. Ange material i skiljeskikt. Ange om annan bredd på skiljeskikt. Rörelsefogar Kontrollera med tillverkaren erforderlig bredd på remsa och behovet av friläggning. Vattentäta tvålagstäckningar av tätskiktsmatta i bjälklag inomhus Vattentäta skikt av tätskiktsmatta i ytterbjälklag UTFÖRANDEKRAV Tätskikts överyta i ytterbjälklag ska luta minst 1:100 (0,6 grader). Ränndal får vara horisontal. Enlagstäckningar ska utföras med minst 100 mm överlapp i längdskarvar och minst 150 mm överlapp i tvärskarvar. Överlappen skall klistras till full bredd. Tvålagstäckningar ska läggas med förskjutna skarvar i de båda lagen. Längdskarvar ska utföras med minst 80 mm överlapp och tvärskarvar med minst 150 mm överlapp. Överlappen skall klistras till full bredd. För val av tätskiktstyper kan tabell RA JSE.14/1 vara vägledande. 34

Tabell RA JSE.14/1. Exempel på tätskiktstyper av tätskiktsmatta för ytterbjälklag på vanligt förekommande underlag. Lutning minst 1:100 (0,6 grader) JSE.141 UTFÖRANDEKRAV Kontrollera med tillverkaren av tätskiktsmattan annat utförande av längd- och tvärskarvar. Ange underlagstäckning med byggpapp under aktuell kod och rubrik i avsnitt JSB. Kompletteringar med plan plåt anges under aktuell kod och rubrik under JT-.3. Provtryckning av tätskikt på ytterbjälklag anges under YSC.1132. Krav på underlag m m Kontrollera att underlaget för tätskiktet varaktigt medger att tätskiktets överyta lutar minst 1:100 (0,6 grader) inräknat toleransmått, sättningar samt elastiska och plastiska deformationer i bjälklagskonstruktionen. Ange utförande av underlag i aktuellt kapitel. Vattentäta enlagstäckningar av tätskiktsmatta i ytterbjälklag JSE.1411 TT typ 1411 Ange om tätskiktsmatta ska vara APP- eller SBS-modifierad. Alternativt anges produktbeteckning. 35

JSE.1413 TT typ 1413 Tätskikt TT typ 1413 ska inte föreskrivas om det kan bli utsatt för bromskrafter på körbara bjälklag. Föreskriv i stället TT typ 1411 enligt JSE.1411. Ange om tätskiktet provisoriskt ska klistras till underlaget. JSE.141-1 Uppdragningar av TT typ 141- på vägg, sarg e d Tätskikt ska anslutas till vertikal spikbar yta med kappa enligt figur AMA JSE.141-1/1. Kappor ska helklistras. Överlapp mellan kappor och tätskikt ska läggas i eventuell lutningsriktning. Uppdragning på vägg eller dylikt ska utföras till minst 300 mm över färdig överbyggnad. Uppdragning på sarg till hinder som brandventilationsluckor, takljuskupoler eller dylikt ska vara minst 200 mm över färdig överbyggnad. 36

Figur AMA JSE.141-1/1. Om tätskiktsmattan inte dras upp 50-100 mm ska uppviket ersättas med tätskiktskappa av kvalitet YEP 3500 eller motsvarande, se figur AMA JSE.141-1/1 alternativ utformning. Kappan ska vara minst 250 mm bred. Tätskiktsmattan ska helklistras till kappan. Intäckning av väggkrön ska utföras enligt figur AMA JSE.141-1/2 eller figur AMA JSE.141-1/3. Uppdragning på krönmur ska utföras enligt figur AMA JSE.141-1/2 eller figur AMA JSE.141-1/3. Väggkrön ska täckas med remsa av byggpapp i lägst kvalitet YAP 2200 som ska skarvklistras. Remsan dras ned minst 50 mm på utsida krönmur och fästes med spik med centrumavstånd högst 150 mm. Remsan ska överlappa eventuella luftspalter i krönmuren bakom plåtbeslaget. 37

Figur AMA JSE.141-1/2. Väggkrön som i sin helhet täcks in med tätskiktsmatta ska utföras enligt figur AMA JSE.141-1/3. Tätskiktskappan dras ned minst 50 mm på utsida väggkrönet och fästes med spik med centrumavstånd högst 150 mm. Figur AMA JSE.141-1/3. Rörelsefog vid vertikal yta I de fall underlaget kan röra sig horisontalt eller vertikalt i förhållande till den vertikala ytan ska uppdragning av tätskikt utföras enligt figur AMA JSE.141-1/4. 38

Figur AMA JSE.141-1/4. Kontrollera att det finns spikbart underlag för kappor och remsor. Beakta att även plåtbeslag kräver ett spikbart underlag för infästning av fästbleck och dylikt. Det kan finnas kvaliteter på tätskiktsmattor som är för kraftiga och/eller styva för att vara lämpliga som kappor. Rådgör med leverantören om annan kvalitet ska väljas för kappor och remsor. Utförandet av rörelsefog enligt figur AMA JSE.141-1/4 kan användas även då risk föreligger för deformationer i underlaget. Exempel på sådana konstruktioner är lättbetongelement, trapetsprofilerad plåt och träpanel med upplag vinkelrätt mot den vertikala ytan. Ange om uppdragning på vertikal yta ska utföras enligt figur AMA JSE.141-1/1 eller figur AMA JSE.141-1/4 om intäckning av väggkrön ska utföras enligt figur AMA JSE.141-1/2 eller figur AMA JSE.141-1/3 uppdragningens höjd uppdragningens infästning vid annan metod än spikning anslutning till dörrtrösklar, öppningar och dylikt. Kontrollera att åtgärder har vidtagits för att begränsa sådana rörelser i skyddsbeläggning som kan påverka uppdragningen. Skyddsplåtar redovisas under JT-.5811. Ange om skyddsplåt inte monteras att kappan ska vara skyddsbelagd mot UV-strålning. Plåtbeslagningar redovisas under JT-.351 respektive JT-.352. Underlag av plywoodskivor för uppdragning av tätskikt anges under KEB.18. Tjocklek på plywoodskivor för infsästning av tätskiktskappor bör inte understiga 16 mm. Tjocklek på plywoodskivor som underlag enligt figur AMA JSE.141-1/4 bör inte understiga 21 mm.ange under KEB.18 infästning av plywoodskivor och beakta därvid rörelser mellan vertikal yta och bjälklag samt att plywoodskiva ska fästas till underlaget med plåtvinklar eller dylikt. JSE.141-2 Anslutningar av TT typ 141- till fläns 39

Brunn, bräddavlopp o d Anslutning av tätskikt till brunn med plåtfläns ska utföras enligt figur AMA JSE.141-2/1. Anslutning av tätskikt till annan typ av brunn ska utföras enligt brunnleverantörens anvisningar. Fläns ska fästas i underlaget enligt brunnleverantörens anvisningar. Figur AMA JSE.141-2/1. Brunn, bräddavlopp o d Brunn redovisas under JSE.1711. Bräddavlopp redovisas under JSE.1713. AMA föreskriver att brunnsfläns ska vara fäst till underlaget med skruv eller på annat likvärdigt sätt. Samråd med vvs-projektören så att vvs-handlingarna redovisar hur brunnsfläns ska vara fäst till underlaget. JSE.141-3 Neddragningar av TT typ 141- vid fri bjälklagskant Tätskiktsmattan ska dras ned minst 500 mm på vägg. Detaljer anpassas till objektets förutsättningar och redovisas i varje särskilt fall. JSE.141-6 Utförande av TT typ 141- i ränndal Vid fall mot vertikal yta ska ränndal anordnas minst 500 mm från vertikal yta. Ange utförande. Vid fall mot vertikal yta kan ränndal utföras i princip enligt JSE.151-6. JSE.141-8 Diverse detaljutföranden av TT typ 141- Rörelsefogar I de fall rörelsefog förekommer i underlaget ska tätskiktet friläggas över fog. Friläggning av tätskiktet ska utföras mot såväl underlag som ovanförliggande överbyggnad. Vid fogrörelser mindre än 15 mm vinkelrätt mot fogen ska rörelsefogen utföras enligt figur AMA JSE.141-8/1. Figur AMA JSE.141-8/1. Dörröppning Tätskikt ska anslutas till dörröppning enligt figur JSE.141-8/2. 40

JSE.142 Figur AMA JSE.141-8/2. Underkant dörröppning ska ligga minst 100 mm över överbyggnadens. Höjden på de vertikala uppdragningarna ska räknas från överbyggnadens yta. I övrigt utförande enligt JSE.141-1. Ange under denna kod och rubrik utförande för detaljer som inte redovisas under andra koder och rubriker. Vid risk för mekanisk påverkan på kappor ska dessa skyddas med skyddsplåt. Skyddsplåtar redovisas under JT-.5811. Rörelsefogar Kontrollera med tillverkaren erforderlig bredd på remsa och behovet av friläggning. Ange material i skiljeskikt. Ange om annan bredd på skiljeskikt. Dörröppning Komplettera om möjligt med en avvattningsränna i överbyggnaden framför dörröppning. Genomföringar Beakta att genomföringar av rör och kablar kan kringgjutas med ett fundament mot vilket tätskiktet dras upp. Alternativt kan rörstosar med inklistringsflänsar användas. Vattentäta tvålagstäckningar av tätskiktsmatta i ytterbjälklag Färdigt tätskikt eller tätskiktskombination ska uppfylla kraven i tabell AMA JSE.1/1 och tabell AMA JSE.1/2. Ange om tätskiktsmatta ska vara APP- eller SBS-modifierad. JSE.1421 TT typ 1421 41

JSE.1422 TT typ 1422 Ange skiljeskikt under JSD.2. JSE.142-1 Uppdragningar av TT typ 142- på vägg, sarg e d Tätskikt ska anslutas till vertikal yta med kappor som läggs parallellt med vinkeln enligt figur AMA JSE.142-1/1. Kapporna ska helklistras. Överlapp mellan kappor och tätskikt ska läggas i eventuell lutningsriktning. Uppdragning på vägg och dylikt ska utföras till minst 300 mm över färdig överbyggnad. Uppdragning på sargar till hinder som brandventilationsluckor, takljuskupoler och dylikt ska vara minst 200 mm över färdig överbyggnad. Figur AMA JSE.142-1/1. 42

Uppdragning på väggkrön ska utföras enligt figur AMA JSE.142-1/2 eller figur AMA JSE.142-1/3. Väggkrönet ska täckas med remsa av byggpapp i lägst kvalitet YAP 2200 som ska skarvklistras. Remsan dras ned minst 50 mm på utsida väggkrön och fästes med spik med centrumavstånd högst 150 mm. Figur AMA JSE.142-1/2. Väggkrön som i sin helhet täcks in med tätskiktsmatta ska utföras enligt figur AMA JSE.142-1/3. Tätskiktskappan av övre lag dras ned minst 50 mm på utsida krönmur och fästes med spik med centrumsavstånd högst 150 mm. Figur AMA JSE.142-1/3. 43

Rörelsefog vid vertikal yta I de fall underlaget kan röra sig horisontalt eller vertikalt i förhållande till den vertikala ytan ska uppdragning av tätskikt utföras enligt figur AMA JSE.142-1/4. Figur AMA JSE.142-1/4. Kontrollera att det finns spikbart underlag för kappor och remsor. Beakta att även plåtbeslag kräver ett spikbart alt skruvbart underlag för infästning av fästbleck med mera. Utförandet av rörelsefog enligt figur AMA JSE.142-1/4 kan användas även då risk föreligger för deformationer i underlaget. Exempel på sådana konstruktioner är lättbetongelement, trapetsprofilerad plåt och träpanel med upplag vinkelrätt mot den vertikala ytan. Ange om uppdragning på vertikal ytaska utföras enligt figur AMA JSE.142-1/1 eller figur AMA JSE.142-1/3 om intäckning av väggkrön ska utföras enligt figur AMA JSE.142-1/2 eller figur AMA JSE.142-1/3 uppdragningens höjd uppdragningens infästning vid annan metod än spikning anslutning till dörrtrösklar, öppningar och dylikt. Kontrollera att åtgärder har vidtagits för att begränsa sådana rörelser i skyddsbeläggning som kan påverka uppdragningen. Skyddsplåtar redovisas under JT-.5811. Ange om skyddsplåt inte monteras att den utvändiga kappan ska vara skyddsbelagd mot UV-strålning. Plåt beslag redovisas under JT-.351 respektive JT-.352. Underlag av plywoodskivor för uppdragning av tätskikt anges under KEB.18. Tjocklek på plywoodskivor för infästning av tätskiktskappor bör inte understiga 16 mm. Tjocklek på plywoodskivor som underlag enligt figur AMA JSE.141-1/4 bör inte understiga 21 mm. Ange under KEB.18 infästning av plywoodskivor och beakta därvid rörelser mellan vertikal yta och bjälklag samt att plywoodskiva ska fästas till underlaget med plåtvinklar eller dylikt. JSE.142-2 Anslutningar av TT typ 142- till fläns 44

Brunnsfläns, bräddavlopp o d Anslutning av tätskikt till brunn med plåtfläns ska utföras enligt figur AMA JSE.142-2/1. Anslutning av tätskikt till annan typ av brunn ska utföras enligt brunnleverantörens anvisningar. Fläns ska fästas i underlaget enligt brunnleverantörens anvisningar. Figur AMA JSE.142-2/1. Brunn, bräddavlopp o d Brunn redovisas under JSE.1711. Bräddavlopp redovisas under JSE.1713. Ange infästning vid annan metod än skruvning. AMA föreskriver att brunnsfläns ska vara fäst till underlaget med skruv eller på annat likvärdigt sätt. Samråd med vvs-projektören så att vvs-handlingarna redovisar hur brunnsfläns ska vara fäst till underlaget. JSE.142-3 Neddragningar av TT typ 142- vid fri bjälklagskant Tätskiktsmattan ska dras ned minst 500 mm på yttervägg. Detaljer anpassas till objektets förutsättningar och redovisas i varje särskilt fall. JSE.142-6 Utförande av TT typ 142- i ränndal Vid fall mot vertikal yta ska ränndal anordnas minst 500 mm från vertikal yta. Ange utförande. Vid fall mot vertikal yta kan ränndal utföras i princip enligt JSE.152-6. JSE.142-8 Diverse detaljutföranden av TT typ 142- Rörelsefogar I de fall rörelsefog förekommer i underlaget ska tätskiktet friläggas över fog. Friläggning av tätskiktet ska utföras mot såväl underlag som ovanförliggande överbyggnad. Figur AMA JSE.142-8/1. Dörröppning Tätskikt ska anslutas till dörröppning enligt figur JSE.141-8/2. 45

JSE.15 Figur AMA JSE.142-8/2. Underkant dörröppning ska ligga minst 100 mm över överbyggnadens. Höjden på de vertikala uppdragningarna ska räknas från överbyggnadens yta. I övrigt utförande enligt JSE.142-1. Ange under denna kod och rubrik utförande för detaljer som inte redovisas under andra koder och rubriker. Skyddsplåtar redovisas under JT-.5811. Rörelsefogar Kontrollera med tillverkaren erforderlig bredd på remsa och behovet av friläggning. Plåtbeslag redovisas under JT-.376. Stomme av plywood anges under KEB.18. Skiljeskikt av duk anges i avsnitt JSD. Skiljeskikt av mineralullsboard anges i avsnitt IB. Ange om annan bredd på skiljeskikt. Dörröppning Komplettera om möjligt med en avvattningsränna i överbyggnaden framför dörröppning. Genomföringar Beakta att genomföringar av rör och kablar kan kringgjutas med ett fundament mot vilket tätskiktet dras upp. Alternativt kan rörstosar med inklistringsflänsar användas. Vattentäta skikt av tätskiktsmatta på yttertak MATERIAL- OCH VARUKRAV Tätskiktsmatta ska ha en tjocklek av minst 4 mm varvid skyddsbeläggningens, beströningens, tjocklek inte ska medräknas och ha en totalvikt av minst 5200 g/m 2, skyddsbeläggningen medräknad. UTFÖRANDEKRAV Underlag av trä ska vara täckt med byggpapp YAM 2000 enligt JSB.111. Mot underlaget klistrade enlagstäckningar ska utföras med minst 80 mm överlapp i längdskarvar och minst 150 mm överlapp i tvärskarvar. Överlappen ska klistras till full bredd. 46

Tvålagstäckningar ska läggas med förskjutna skarvar i de båda lagen. Längdskarvar ska utföras med minst 80 mm överlapp och tvärskarvar med minst 150 mm överlapp. Överlappen ska klistras till full bredd. Mekanisk infästning av enlags tätskiktsmatta Bricka i överlapp ska placeras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA TÄTSKIKT Tätskikt för yttertak ska uppfylla kraven enligt tabell AMA JSE.1/3 och tabell AMA JSE.1/4. MATERIAL- OCH VARUKRAV Tätskiktsprodukter Ange krav på tätskiktsmattans ytbeläggning under aktuell kod och rubrik. Ange kulör på tätskiktsmattans ytbeläggning under aktuell kod och rubrik. Beakta att vid konstruktioner med vegetationsskikt på yttertak bör tätskiktsmattan vara försett med en friktionshöjande ytbeläggning, till exempel av krossad skiffer. UTFÖRANDEKRAV Ange underlagstäckning med byggpapp under aktuell kod och rubrik i avsnitt JSB. Kompletteringar av plan plåt anges under aktuell kod och rubrik under JT-.3. Ange under YSC.1132 om tätskikt med överbyggnad av singel eller vegetationsskikt ska provtryckas innan överbyggnaden läggs ut. Ange om singelbeläggningen ska cementslammas i takets randområde. Alternativt kan singelbeläggning i takets randområde bytas till betongplattor eller dylikt. Ange om underlaget ska förbehandlas med asfaltlösning. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA TÄTSKIKT För val av tätskiktstyper kan tabell RA JSE.15/1 vara vägledande. Tabell RA JSE.15/1. Exempel på tätskiktstyper av tätskiktsmatta för yttertak på vanligt förekommande underlag med hänsyn till infästningsmetod 47

JSE.151 Vattentäta enlagstäckningar av tätskiktsmatta på yttertak Ange om tätskiktsmatta ska vara av APP- eller SBS-modifierad polymerasfalt. Ange alternativt produktbeteckning. Ange krav på skyddsbeläggning. JSE.1511 TY typ 1511 JSE.1513 TY typ 1513 JSE.1515 TY typ 1515 JSE.151-1 Uppdragningar av TY typ 151- på vägg, sarg e d Tätskikt ska anslutas till vertikal yta med kappor som läggs parallellt med vinkeln enligt figur AMA JSE.151-1/1. Kapporna ska helklistras. Uppdragning på vägg eller dylikt ska vara minst 300 mm över färdig takyta. Uppdragning på sarg till hinder som brandventilationsluckor, takljuskupoler, ventilationshuvar eller dylikt, ska vara minst 200 mm över färdig takyta. 48

Figur AMA JSE.151-1/1. Om tätskiktsmattan inte dras upp 50 100 mm ska uppviket ersättas med tätskiktskappa av kvalitet YEP 3500 eller motsvarande, se figur AMA JSE.151-1/1 alternativ utformning. Kappan ska vara minst 250 mm bred. Tätskiktsmattan ska helklistras till kappan. Intäckning av väggkrön ska utföras enligt figur AMA JSE.151-1/2 eller figur AMA JSE.151-1/3. Vid intäckning enligt figur AMA JSE.151-1/2 ska väggkrönet täckas med remsa av byggpapp i lägst kvalitet YAP 2200. Remsan ska skarvklistras. Remsan dras ned minst 50 mm på utsida krönmur och fästes med spik med största centrumavstånd på 150 mm. Remsan ska överlappa eventuella luftspalter i krönmuren med minst 100 mm. 49

Figur AMA JSE.151-1/2. Väggkrön som i sin helhet täcks in med tätskiktsmatta ska utföras enligt figur AMA JSE.151-1/3. Tätskiktskappan dras ned minst 50 mm på utsida väggkrön och fästes med spik med centrumavstånd högst 150 mm. Vid väggkrön högre än 300 mm ska tätskiktskappan delas enligt figur AMA JSE.151-1/3 alternativ utformning. Överlapp ska vara minst 100 mm. 50

Figur AMA JSE.151-1/3. Rörelsefog vid vertikal yta I de fall underlaget kan röra sig horisontalt eller vertikalt i förhållande till den vertikala ytan ska uppdragning av tätskikt utföras enligt figur AMA JSE.151-1/4. Kappa över rörelsefog ska spikas i överkant med centrumavstånd högst 150 mm. Figur AMA JSE.151-1/4. Beakta risken för glidning av de vertikala kapporna om de ej skyddas med plåtbeslag. Kontrollera att det finns ett spikbart underlag för kappor och remsor. 51

Beakta att även plåtbeslagen kräver ett spikbart underlag för infästning av fästbleck och dylikt. Utförandet av rörelsefog enligt figur AMA JSE.151-1/4 kan användas även då risk föreligger för deformationer i underlaget. Exempel på sådana konstruktioner är lättbetongelement, trapetsprofilerad plåt och träpanel med upplag vinkelrätt mot den vertikala ytan. Ange om uppdragning på vertikal yta ska utföras enligt figur AMA JSE.151-1/1 eller figur AMA JSE.151-1/4 om intäckning av väggkrön ska utföras enligt figur AMA JSE.151-1/2 eller figur AMA JSE.151-1/3 uppdragningens höjd uppdragningens infästning vid annan metod än spikning anslutning till dörrtrösklar och dylikt. Plåtbeslagningar redovisas under JT-.351 respektive JT-.352. Underlag av plywoodskivor för uppdragning av tätskikt anges under KEB.18. Tjocklek på plywoodskivor för infsästning av tätskiktskappor bör inte understiga 16 mm. Tjocklek på plywoodskivor som underlag enligt figur AMA JSE.141-1/4 bör inte understiga 21 mm. Ange under KEB.18 infästning av plywoodskivor och beakta därvid rörelser mellan vertikal yta och takyta samt att plywoodskiva ska fästas till underlaget med plåtvinklar eller dylikt. JSE.151-2 Anslutningar av TY typ 151- till fläns Brunn, bräddavlopp o d Brunn och bräddavlopp skall utföras enligt JSE.171. Anslutning av tätskikt till brunn med plåtfläns ska utföras enligt figur AMA JSE.151-2/1. Fläns ska klistras till tätskiktsmattan och fästas i underlaget enligt leverantörens anvisningar. Figur AMA JSE.151-2/1. Tätskikt (4) ska helklistras mot såväl tätskiktsmatta (2) som brunnsfläns. Brunn redovisas under JSE.1712. Kontrollera att underlag för infästning av brunnsfläns redovisas. Beslag med plåtfläns anges under JT-.5812. Klistring av asfaltbaserade produkter mot plåtfläns bör undvikas. Föreskriv om möjligt annan lösning, till exempel uppdragning på sarg enligt JSE.151-1. Beakta att aluminium och koppar har större temperaturrörelser än stål. Flänsförsedda ljusinsläpp av plast har stora termiska rörelser och bör därför inte klistras in i tätskikt. AMA föreskriver att brunnsfläns ska vara fäst till underlaget med skruv eller på annat likvärdigt sätt. Samråd med vvs-projektören så att vvs-handlingarna redovisar hur brunnsfläns ska vara fäst till underlaget. 52

JSE.151-3 Anslutningar av TY typ 151- till fotplåt Anslutning till fotplåt ska utföras enligt figur AMA JSE.151-3/1. Tätskiktsremsan ska dras fram till fotplåtens nedknäckning. Tätskikt ska helklistras mot såväl tätskiktsremsa som fotplåt. Figur AMA JSE.151-3/1. Vid omläggning av tätskikt skall fotplåten ersättas med ny enligt figur JSE.151-3/1. Fotplåt redovisas under JT-.311. JSE.151-4 Anslutningar av TY typ 151- till kantregel Anslutning till kantregel ska utföras enligt figur AMA JSE.151-4/1. Figur AMA JSE.151-4/1. Kappa av lägst YAP 2200 ska ha minst 150 mm inklistringsbredd på takytan. Kappa av lägst YAP 2200 ska spikas på utsida regel och dras förbi denna minst 50 mm. Fasad träregel ska ha dimension minst 45 120 mm. Plåtbeslaget anges under JT-.3521. Fasad träregel anges under HSD.1444. JSE.151-5 Skarvningar av TY typ 151- vid nock Nock ska avtäckas med en minst 500 mm bred helklistrad våd enligt figur AMA JSE.151-5/1. 53

Figur AMA JSE.151-5/1. AMA föreskriver att nock ska avtäckas med en minst 500 mm bred helklistrad våd enligt figur AMA JSE.151-5/1. Vid taklutning under 1:20 (3 grader) kan tätskiktet dras över nock om tvärskarvar utförs minst 500 mm från nocklinjen. Ange utförande. JSE.151-6 Utförande av TY typ 151- i ränndal Ränndal i anslutning till vertikal yta ska utformas så att ränndalscentrum bildas minst 500 mm från den vertikala ytan eller centrum brunn enligt figur AMA JSE.151-6/1. Anslutning till vertikal yta ska utföras enligt JSE.151-1. Ränndalsvåd ska ha beläggningsfria kanter. Om tätskiktsmattan inte dras upp 50-100 mm ska uppviket ersättas med tätskiktskappa av kvalitet YEP 3500 eller motsvarande. Kappan ska vara minst 250 mm bred. Tätskiktsmattan ska helklistras till kappan. Figur AMA JSE.151-6/1. Ränndal mellan två takytor ska utföras enligt figur AMA JSE.151-6/2. Ränndalsvåd ska ha beläggningsfria kanter på båda långsidorna enligt figur AMA JSE.151-6/2. 54

Figur AMA JSE.151-6/2. Beakta att vid utspetsningskilar i ränndal mot vertikal yta ska höjden på tätskiktets uppdragning räknas från högsta punkten på utspetsningskilarna. Undvik utspetsningskilar mellan takbrunnar i en ränndal. Vid användning av utspetsningskilar för vattenledning till brunnar bör dessa kompletteras med intilliggande bräddavlopp. Utspetsningskilar (material, utförande och infästning) redovisas under IBG.21 respektive IBG.22. Placering och storlek på utspetsningskilar anges på takplanen. JSE.151-7 Utförande av TY typ 151- i fotränna Tätskikt i fotränna ska utföras enligt figur AMA JSE.151-7/1. Figur AMA JSE.151-7/1. Fotrännan ska klistras mot eller infästas mekaniskt till underlaget. Ange material i och dimension på fotrännan. Om fotrännan även ska fungera som snörasskydd erfordras mekanisk infästning av fotrännans stomme till underlaget. Ange infästningsmetod. JSE.151-8 Diverse detaljutföranden av TY typ 151-55

Rörelsefogar I de fall rörelsefog förekommer i underlaget ska tätskiktet friläggas över fog. Vid fogrörelser mindre än 15 mm vinkelrätt mot fogen ska rörelsefogen utföras enligt figur AMA JSE.151-8/1. JSE.152 Figur AMA JSE.151-8/1. Ange under denna kod och rubrik utförande för detaljer som inte redovisas under andra koder och rubriker. Rörelsefogar Skiljeskikt av duk anges i avsnitt JSD. Skiljeskikt av mineralullsboard anges i avsnitt IBG. Kanter på mineralullsboard ska fasas i 45 grader. Ange om annan bredd på skiljeskikt. Vid fogrörelser större än 15 mm ska lösning tas fram tillsammans med tillverkaren. Vattentäta tvålagstäckningar av tätskiktsmatta på yttertak Färdigt tätskikt eller tätskiktskombination ska uppfylla kraven i tabell AMA JSE.131-2/1 och tabell AMA JSE.131-2/2. JSE.1521 TY typ 1521 JSE.1522 TY typ 1522 Ange om tätskiktsmatta ska vara APP- eller SBS-modifierad. 56

JSE.1523 TY typ 1523 JSE.152-1 Uppdragningar av TY typ 152- på vägg, sarg e d Tätskikt ska anslutas till vertikal yta med kappor som läggs parallellt med vinkeln enligt figur AMA JSE.152-1/1. Kapporna ska helklistras. Uppdragning på vägg eller dylikt ska vara minst 300 mm över färdig takyta. Uppdragning på sarg till hinder, som brandventilatorer, takljuskupoler, ventilationshuvar eller dylikt, ska vara minst 200 mm över färdig takyta. 57

Figur AMA JSE.152-1/1. Om undre laget inte dras upp på vertikalen ska uppviket ersättas med kappa av undre lag, YEP 3500 eller motsvarande enligt figur AMA JSE.152-1/1 alternativ utformning. Kappan ska vara minst 250 mm bred. Undre laget i tätskiktet ska helklistras till kappan. Intäckning av väggkrön ska utföras enligt figur AMA JSE.152-1/2 eller figur AMA JSE.152-1/3. Vid intäckning enligt figur AMA JSE.152-1/2 ska väggkrönet täckas med remsa av byggpapp i lägst kvalitet YAP 2200. Remsan ska skarvklistras. Remsan dras ned minst 150 mm på utsida krönmur och fästs med spik med största centrumavstånd på 150 mm. Remsan ska överlappa eventuella spalter i krönmuren med minst 100 mm. 58

Figur AMA JSE.152-1/2. Väggkrön som i sin helhet täcks in med tätskiktsmatta ska utföras enligt figur AMA JSE.152-1/3. Tätskiktskappan av övre lag dras ned minst 50 mm på utsida väggkrön och fästs med spik med centrumavstånd högst 150 mm. Vid väggkrön högre än 300 mm ska tätskiktskappan av övre lag delas enligt figur AMA JSE.152-1/3 alternativ utformning. Överlapp ska vara minst 100 mm. 59

Figur AMA JSE.152-1/3. Rörelsefog vid vertikal yta I de fall underlaget kan röra sig horisontalt eller vertikalt i förhållande till den vertikala ytan ska uppdragning av tätskikt utföras enligt figur AMA JSE.152-1/4. Kappa över rörelsefog ska spikas i överkant med centrumavstånd högst 150 mm. 60

Figur AMA JSE.152-1/4. Beakta risken för glidning av de vertikala kapporna om de skyddas med plåtbeslag. Kontrollera att det finns spikbart underlag för kappor och remsor. Beakta att även plåtbeslagen kräver ett spikbart underlag för infästning av fästbleck och dylikt. Utförandet av rörelsefog enligt figur AMA JSE.152-1/4 kan användas även då risk föreligger för deformationer i underlaget. Exempel på sådana konstruktioner är lättbetongelement, trapetsprofilerad plåt och träpanel med upplag vinkelrätt mot den vertikala ytan. Ange om uppdragning på vertikal yta ska utföras enligt figur AMA JSE.152-1/1 eller figur AMA JSE.152-1/4 om intäckning av väggkrön ska utföras enligt figur AMA JSE.152-1/2 eller figur AMA JSE.152-1/3 uppdragningens höjd anslutning till dörrtrösklar och dylikt uppdragningens infästning vid annan metod än spikning. Ståndskiva redovisas under JT-.351 respektive JT-.352. Underlag av plywoodskivor för uppdragning av tätskikt anges under KEB.18. Tjockleken på plywoodskivor för infästning av tätskiktskappor bör inte understiga 16 mm. Tjocklek på plywoodskivor som underlag enligt figur AMA JSE.152-1/4 bör inte understiga 21 mm. Ange under KEB.18 infästning av plywoodskivor och beakta därvid rörelser mellan vertikal yta och takyta samt att plywoodskiva ska fästas till underlaget med plåtvinklar eller dylikt. JSE.152-2 Anslutningar av TY typ 152- till fläns Fläns till brunn, bräddavlopp o d Brunn och bräddavlopp skall utföras enligt JSE.171. Anslutning av tätskikt till brunns med plåtfläns ska utföras enligt figur AMA JSE.152-2/1. Fläns ska klistras till undre lagret och fästas i underlaget enligt leverantörens anvisningar. 61

Figur AMA JSE.152-2/1. Brunn redovisas under JSE.1712. Bräddavlopp redovisas under JSE.1714. Beslag med plåtfläns anges under JT-.5812. Beakta risker med isbildning kring bräddvlopp och brunn genom sarg. AMA föreskriver att brunnsfläns ska vara fäst till underlaget med skruv eller på annat likvärdigt sätt. Samråd med vvs-projektören så att vvs-handlingarna redovisar hur brunnsfläns ska vara fäst till underlaget. JSE.152-3 Anslutningar av TY typ 152- till fotplåt Anslutning till fotplåt ska utföras enligt figur AMA JSE.152-3/1. Övre lag i tätskikt ska dras fram till fotplåtens nedknäckning. Tätskikt ska helklistras mot fotplåt. Figur AMA JSE.152-3/1. Fotplåt redovisas under JT-.311. JSE.152-4 Anslutningar av TY typ 152- till kantregel Anslutning till kantregel ska utföras enligt figur AMA JSE.152-4/1. 62

Figur AMA JSE.152-4/1. Kappa av lägst YAP 2200 ska spikas på utsida regel och dras förbi denna minst 50 mm. Fasad träregel ska ha dimension minst 45 120 mm. Plåtbeslaget anges under avsnitt JT-.3521. Fasad träregel anges under HSD.1444. JSE.152-5 Skarvningar av TY typ 152- vid nock Nock ska avtäckas med en minst 500 mm bred helklistrad remsa av övre lag enligt figur AMA JSE.151-5/1. AMA föreskriver att nock ska avtäckas med minst 500 mm bred helklistrad remsa enligt figur AMA JSE.151-5/1. Vid taklutning under 1:20 (3 grader) kan övre lag dras över nock om tvärskarvar utförs minst 500 mm från nocklinjen. Ange utförande. JSE.152-6 Utförande av TY typ 152- i ränndal Ränndal i anslutning till vertikal yta ska utformas så att ränndalscentrum bildas minst 500 mm från den vertikala ytan eller brunnscentrum enligt figur AMA JSE.152-6/1. Anslutning till vertikal yta ska utföras enligt JSE.152-1. Figur AMA JSE.152-6/1. Ränndal mellan två takytor ska utföras enligt figur AMA JSE.152-6/2. Ränndalsvåd ska ha beläggningsfria kanter på båda långsidorna enligt figur AMA JSE.152-6/2. 63

Figur AMA JSE.152-6/2. Beakta att vid utspetsningskilar i ränndal mot vertikal yta ska höjden på tätskiktets uppdragning räknas från högsta punkten på utspetsningskilarna. Undvik utspetsningskilar mellan takbrunnar i en ränndal. Vid användning av utspetsningskilar för vattenavledning till brunnar bör dessa kompletteras med intilliggande bräddavlopp. Plåtbeslag anges under avsnitt JT-.351. JSE.152-7 Utförande av TY typ 152- i fotränna Tätskikt i fotränna ska utföras enligt figur AMA JSE.152-7/1. Figur AMA JSE.152-7/1. Fotrännan ska klistras mot eller infästas mekaniskt till underlaget. Ange material i och dimension på fotrännan. Om fotrännan även ska fungera som snörasskydd erfordras mekanisk infästning av fotrännans stomme till underlaget. Ange infästningsmetod. JSE.152-8 Diverse detaljutföranden av TY typ 152- Rörelsefogar I de fall rörelsefog förekommer i underlaget ska tätskiktet friläggas över fog. Vid fogrörelser mindre än 15 mm vinkelrätt mot fogen ska rörelsefogen utföras enligt figur AMA JSE.152-8/1. 64

JSE.17 JSE.171 Figur AMA JSE.152-8/1. Ange under denna kod och rubrik utförande för detaljer som inte redovisas under andra koder och rubriker. Skiljeskikt av duk anges i avsnitt JSD. Skiljeskikt av mineralullsboard anges i avsnitt IBG. Kanter på mineralullsboard ska fasas i 45 grader. Ange om annan bredd på skiljeskikt. Rörelsefogar Vid fogrörelser större än 15 mm ska lösning tas fram i samråd med tillverkaren. Kompletteringar till vattentätt skikt av tätskiktsmatta Kompletteringar för avvattning till vattentätt skikt av tätskiktsmatta MATERIAL- OCH VARUKRAV Fläns till brunn eller bräddavlopp ska ha minst 150 mm inklistringsbar bredd. Fläns ska fästas till underlaget. Fläns ska monteras så att färdigt tätskikt får jämnt fall mot utloppet. Rostfria inklistringsflänsar ska vara perforerade, rengjorda från valsoljor och dylikt samt strukna med asfaltlösning. Fläns ska monteras mot (svetsas till) en 4 mm remsa av tätskiktsmatta eller dylikt. Brunn av koppargjutlegering Brunn, förhöjningsringar och sil ska vara utförda av korrosionshärdig koppargjutlegering innehållande minst 85 procent koppar. Brunn ska vara försedd med fläns som tål uppvärmning. Fläns ska tätas mot brunn med löstagbar tätningsring av silumin. Brunn ska vara försedd med löstagbar lövfångarsil. Brunn av rostfri stålplåt Brunn och sil ska vara utförda av minst 0,7 mm rostfri stålplåt 1.4301 enligt SS-EN 10088-4:2009. Skarvar ska vara svetsade. Brunn får inte deformeras vid uppvärmning i samband med montering. Fläns till brunn ska ha minst 150 mm perforerad inklistringsbar bredd och ska fästas i underlaget med skruv med centrumavstånd högst 150 mm eller på annat likvärdigt sätt. Brunn ska vara försedd med löstagbar lövfångarsil. Bräddavlopp av rostfri stålplåt Bräddavlopp ska vara utfört av minst 0,7 mm rostfri stålplåt 1.4301 enligt SS-EN 10088-4:2009. Skarvar ska vara svetsade. Bräddavlopp får inte deformeras vid uppvärmning i samband med montering. Fläns till bräddavlopp ska ha minst 150 mm perforerad inklistringsbar bredd och ska fästas i underlaget med skruv med centrumavstånd högst 150 mm eller på annat likvärdigt sätt. Bräddavlopp ska monteras med 4 mm tätskiktsmatta utan skyddsbeläggning under perforerad fläns. 65

JSE.1711 Bräddavlopp genom tak och bjälklag ska ha utlopp minst Ø 50 mm. Bräddavlopp genom sarg ska ha utlopp minst Ø 100 mm. UTFÖRANDEKRAV Brunn och bräddavlopp ska monteras med rörlig anslutning mot fast avloppsrör. Tappstycket till brunn och bräddavlopp ska ha en sådan längd att anslutning till stuprör utförs under tak- eller bjälklagskonstruktion. Tappstycke genom sarg ska ha lutning större än 1:40. Brunnar Brunnar ska placeras i lågpunkt med högst centrumavstånd 12 15 m, minst en per takstolsfack om centrumavståndet är större än 3 m. Avvattningsarean per brunn ska inte överstiga 500 m 2 vid brunnsdiameter 90 110 mm. Brunnar som placeras på tak- eller bjälklagsytor med överbyggnad ska vara lätt åtkomliga för inspektion och rensning. Utloppen ska skyddas med sil anpassad för till överbyggnaden. Tappstycket till brunn och bräddavlopp ska ha sådan längd att anslutning till stuprör utförs under tak- eller bjälklagskonstruktionen. Bräddavlopp Bräddavlopp ska placeras med utloppet högst 50 mm över tätskiktets lägsta punkt, underlagets nedböjning inräknat. Minst ett bräddavlopp ska monteras i varje invändig ränndal. Infästning av brunn och bräddavlopp till underlag Fläns på brunn och bräddavlopp ska fästas till underlaget med fästdon med centrumavstånd högst 150 mm. Fästdon ska vara skruv med försänkt huvud. MATERIAL- OCH VARUKRAV Brunn av rostfri stålplåt Ange om annan rostfri stålkvalitet än 1.4301 ska användas. Bräddavlopp av rostfri stålplåt Ange om annan rostfri stålkvalitet än 1.4301 ska användas. Brunnar I bjälklag ingjutna brunnar med horisontellt tappstycke får skarvas i tak- eller bjälklagskonstruktionen. Brunnar till vattentätt skikt av tätskiktsmatta i ytterbjälklag Brunn ska vara av koppargjutlegering eller rostfri stålplåt. Ange material typ av brunn höjd på förhöjningar till brunn av koppargjutlegering typ av sil om sil ska vara körbar utförande med hänsyn till konstruktionens nedböjning. JSE.1712 Brunnar till vattentätt skikt av tätskiktsmatta på yttertak Brunn ska vara av koppargjutlegering eller rostfri stålplåt. Ange material 66

typ av brunn typ av sil vid överbyggnad av, till exempel sedumvegetation utförande med hänsyn till konstruktionens nedböjning. JSE.1713 Bräddavlopp till vattentätt skikt av tätskiktsmatta i ytterbjälklag Bräddavlopp ska vara av rostfri stålplåt. JSE.1714 JSE.172 Bräddavlopp av rostfri stålplåt Redovisa placering. Ange typ typ av sil vid överbyggnad av, till exempel sedumvegetation utförande med hänsyn till konstruktionens nedböjning. Bräddavlopp till vattentätt skikt av tätskiktsmatta på yttertak Bräddavlopp ska vara av rostfri stålplåt. Bräddavlopp av rostfri stålplåt Redovisa placering. Ange typ utförande med hänsyn till konstruktionens nedböjning. Kompletteringar till genomföringar m m i vattentätt skikt av tätskiktsmatta Genomföringar för kablar, rör o d I de fall kablar, rör och dylikt dras genom tätskiktet bör genomföringarna utföras enligt de principer som framgår av figur RA JSE.172/1. 67

JSE.1721 JSE.1722 JSE.1723 JSE.1724 JSE.178 JSE.2 Figur RA JSE.172/1. Exempel på genomföring av elkablar, mindre rör och dylikt. Demonterbart plåtlock anges under JT-.376. Genomföring för enstaka kablar kan anordnas med rör med svanhals, höjd minst 200 mm, och minst 150 mm bred inklistringsfläns. Stosar av gummi till vattentätt skikt av tätskiktsmatta i ytterbjälklag Stos ska vara av EPDM. Till stos av EPDM ska klämring, slangklammer och dylikt vara av rostfritt stål 1.4436 enligt SS- EN 10088-4:2009. Ange typ av stos. Stos av plåt anges under aktuell kod och rubrik under JT-.361. Ange om rostfritt stål kvalitet 1.4301 eller 1.4404 i stället ska användas. Stosar av gummi till vattentätt skikt av tätskiktsmatta på yttertak Stos ska vara av EPDM. Till stos av EPDM ska klämring, slangklammer och dylikt vara av rostfritt stål 1.4436 enligt SS- EN 10088-4:2009. Ange typ av stos. Stos av plåt anges under aktuell kod och rubrik under JT-.361. Ange om rostfritt stål kvalitet 1.4301 eller 1.4404 i stället ska användas. Ventilationshuvar av gummi e d till vattentätt skikt av tätskiktsmatta i ytterbjälklag Ange typ av huv. Ventilationshuvar av plåt anges under aktuell kod och rubrik under JT-.37. Ventilationshuvar av gummi e d till vattentätt skikt av tätskiktsmatta på yttertak Ange typ av huv. Ventilationshuvar av plåt anges under aktuell kod och rubrik under JT-.37. Diverse kompletteringar till vattentätt skikt av tätskiktsmatta Under denna kod och rubrik anges anslutningsprofiler eller dylikt vid kanter, uppdragningar med mera. Vattentäta skikt av asfaltmastix MATERIAL- OCH VARUKRAV Delmaterial till asfaltmastix ska vara av den kvalitet som anges i TRVKB 10 Tätskikt på broar. Återanvänd asfaltmastix får endast användas till andra laget i flerskiktslager. Polymermodifierad asfaltmastix Kontroll Asfaltmastixens hårdhet ska kontrolleras genom stämpelbelastningsprov enligt SS-EN 12697-20:2012. Kontroll ska utföras på prov som tas ut på arbetsplatsen. Stämpelbelastningsvärdet, det vill säga tiden i sekunder för 10 mm nedsjunkning vid 20 C och 5,25 MPa, ska ligga inom följande gränser: 68

Asfaltmastix under betong 45 240 s. Asfaltmastix under övriga konstruktioner 60 240 s. Polymermodifierad asfaltmastix 45 180 s. Gasutjämnande skikt Gasutjämnande skikt ska utföras av byggpapp som lägst uppfyller fordringarna för YAM 2000 enligt tabell AMA JS/1, glasfibernät enligt TRVK BRO 11. Tätskiktsmatta i kombination med tätskikt av asfaltmastix Tätskiktsmatta ska vara anpassad för asfaltmastix. Tjocklek minst 4 mm. Tätskiktsmatta ska uppfylla kraven i tabell AMA JSE.1/1 och tabell AMA JSE.1/2. Exponerad tätskiktsmatta på vertikala uppdragningar ska vara skyddsbelagd mot UV-strålning. Kappor och remsor Kappor och remsor av kvalitet YEP 2500 ska uppfylla fordringarna enligt tabell AMA JS/1. Duk till tätskikt av asfaltmastix Duk av PIB och EPDM till vertikala uppdragningar och dylikt vid tätskikt av asfaltmastix ska vara minst 1,5 mm tjock och uppfylla kraven enligt tabell AMA JSE.4/1 och tabell AMA JSE.4/2. UTFÖRANDEKRAV Underlaget ska ha en ytjämnhet minst motsvarande brädriven betong. Ytor som inte ska täckas med gasutjämnande skikt ska behandlas med asfaltlösning. Kanter och övriga detaljer ska förseglas med asfaltlösning. Asfaltlösningen ska torka innan utläggning av asfaltmastix påbörjas. I randzoner och vid detaljer ska behandling med asfaltlösning avslutas minst 200 mm in på horisontal yta, där inte annat anges. Vid klistring av tätskiktsmatta på vertikal yta ska underlag av betong och puts förbehandlas med asfaltlösning. Asfaltmastix som ska klistras mot underlaget får inte läggas vid temperatur under +5 C. Asfaltmastix som ska läggas lös på tätskiktsmatta får inte läggas vid temperatur under -10 C. Före utläggning av asfaltmastix respektive tätskiktsmatta ska underlaget rengöras. Skarvar i asfaltmastixen ska rengöras innan ny massa läggs ut. Innan ett andra lag asfaltmastix läggs ut ska skador i det första laget lagas. Vid flera lag asfaltmastix ska skarvar i överliggande lag förskjutas i förhållande till skarvar i underliggande lag. Läggning av tätskiktsmatta i kombination med tätskikt av asfaltmastix Klistring av tätskiktsmatta Klistring av tätskiktsmatta ska utföras enligt JSE.1. Flänsar Fläns för klistring av tätskiktsmatta ska ha en minsta inklistringsbar bredd av 150 mm. Fläns ska rengöras och värmas före inklistring. Om tätskiktsmatta klistras med varmasfalt ska fläns förbehandlas med asfaltlösning. Tätskiktsmatta får inte klistras mot plåtfläns vars längd överstiger 1 200 mm. Flänsar ska skarvas med omlottskarvar, där så är möjligt från täthetssynpunkt. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA TÄTSKIKT Färdigt tätskikt ska vara fritt från porer och ha en homogen yta. Tjocklek på enskilt lag ska vara 10 ±2 mm. 69

För val av tätskiktstyper kan tabell RA JSE.2/1 vara vägledande. Tabell RA JSE.2/1. Exempel på tätskiktstyper av asfaltmastix med hänsyn till användningsområde För garagegolv med överbyggnad av gjutasfalt rekommenderas tätskikt enligt JSE.1311. För parkeringsdäck med överbyggnad av gjutasfalt rekommenderas tätskikt enligt JSE.1411. Överbyggnader av bitumenbunden massa anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt MHF. MATERIAL- OCH VARUKRAV Asfalt kan vara destillerad eller polymerbaserad, eventuellt med tillsatser av gummi, naturasfalt, polymerer eller fibrer. Hårdheten på asfaltmastix ska anpassas efter behovet. Rådgör med tillverkaren. I de fall asfaltmastix utsätts för stora temperaturvariationer bör polymermodifierad asfalt användas. För tätskikt av asfaltmastix på vertikala ytor anges sammansättning. Glid- och skyddsskikt anges under JSD.2 och migreringsspärr under JSD.3. Polymermodifierad asfaltmastix Genom att använda polymermodifierad asfalt erhålls en asfaltmastix som är mer stabil vid hög temperatur och mer flexibel vid låg temperatur än en motsvarande standardasfaltmastix. Ange polymermodifierad asfaltmastix under aktuell kod och rubrik. Gasutjämnande skikt Ange utförande under aktuell kod och rubrik. Tätskiktsmatta i kombination med tätskikt av asfaltmastix Ange krav på tätskiktsmatta utan bärare, till exempel rörelseupptagande förmåga, motståndsförmåga mot mekanisk påverkan och utmattning och eventuellt asfaltkvalitet (APP eller SBS). Ange alternativt produktbeteckning. 70

JSE.23 UTFÖRANDEKRAV För tätskikt som under byggtiden befaras bli utsatt för stora mekaniska belastningar kan anges att tätskiktet ska skyddas med ett lag polymermodifierad gjutasfalt, tjocklek 25 35 mm. Alternativt kan ett lag tätskiktsmatta klistras på tätskiktet samt därefter beläggas med ett lag gjutasfalt. Läggning av tätskiktsmatta i kombination med tätskikt av asfaltmastix Ange om delar av underlaget ska klistras på annat sätt än vad som föreskrivs i AMA, till exempel vid randzoner eller med hänsyn till vindlast eller luftrörelser vid otäta fogar i underlaget. Kontrollera att spikunderlag för uppdragning av tätskikt redovisas. Kontrollera att erforderliga glid- och dräneringsskikt redovisas för aktuell beläggning. Flänsar Kontrollera att vvs-handlingarna anger minst 150 mm bred fläns eller likvärdig konstruktion. Ange om fläns inte ska behandlas med asfaltlösning. Vattentäta skikt av asfaltmastix i bjälklag inomhus Underlag för tätskikt som ska beläggas med keramiska plattor eller plattor av natursten ska ha samma fall som föreskrivits för beläggning och luta jämnt mot golvbrunn. Vid dörröppning utan tröskel, eller vid lägre tröskel än 20 mm, ska det vattentäta skiktets överyta i dörröppningen vara minst 20 mm över golvavloppets överkant. Anslutningar, fogar, infästningar, vinklar, hörn och anslutningar mot genomföringar i vattentätt skikt ska utföras vattentäta. Golvbeläggning av plastmatta anges under aktuell kod och rubrik under MFK.21. Golvbeläggning av gummidispersion anges under MBB.1212 respektive MBE.1212. Kompletteringar med plan plåt anges under aktuell kod och rubrik under JT-.3. Ange omfattning av utrymmen eller delar av utrymmen med krav på vattentäta skikt. AMA föreskriver under ESE.24 att när betongkonstruktion ska utgöra underlag för beläggning ska fall anordnas i betongkonstruktionen. Beakta fuktproblem vid tätskikt på golv på mark, på bjälklag över varmt eller fuktigt utrymme respektive vid golv med golvvärme. UTFÖRANDEKRAV Samråd med vvs-projektören så att vvs-handlingarna anger brunn som är lämpad för aktuellt tätskikt och aktuell bjälklagstjocklek. Kontrollera att lämplig tröskel är föreskriven bland annat med hänsyn till att tätskikt ska dras upp på tröskel och att tröskelhöjden med hänsyn till rörelsehindrade personer ska vara högst 25 mm över färdigt golv. Exempel på anslutning till karm och tröskel av trä framgår av figur AMA MBB.1212/1. Beakta att tröskeln ska vara överfalsad eller utförd så att tätskiktets överkant skyddas. Utförandet redovisas under NSC.2. Kontrollera för lokaler med speciella krav eller förutsättningar att erforderliga golvfall respektive plushöjder angetts i handlingarna. Information: Fukthandbok, AB Svensk Byggtjänst, 2006. Byggvägledning 9 Fukt, AB Svensk Byggtjänst, 2007. 71

JSE.231 TI typ 231 JSE.23-1 Tätskikt Samråd med vvs-projektören om ledningsdragning. Eventuella rörgenomföringar ska vara placerade så att god tätning kan erhållas vid utförande av tätskikt. Beakta att genomföringar, med undantag för golvavlopp, bör undvikas i vattentäta skikt. Redovisa anslutning mot rörgenomföringar, brunnar, trösklar och dylikt. Golvvärmesystem bör placeras under tätskiktet. Vid golvvärmesystem av el med värmekabel och dylikt som placeras ovanpå tätskiktet bör genomföring för elkabel vara så placerad att god tätning kan erhållas mellan genomföring och golvets tätskikt. Lämplig placering för genomföring är tätskiktets uppvik i anslutning till dörrkarm. Samråd med elprojektören beträffande ledningsdragning och tätning vid genomföring. Redovisa utförande av rörgenomföringar med stosar med mera, se MFK.212. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA TÄTSKIKT Ange under YSC.1132 om kontroll av vattentätheten krävs och omfattningen av täthetsprovningen. Uppdragningar av TI typ 23- på vägg, sarg e d Uppdragning ska utföras enligt figur AMA JSE.23-1/1. 72

Figur AMA JSE.23-1/1. Gasutjämnande skikt ska avslutas 200 mm från vertikal yta. Vertikal yta av betong ska förbehandlas med asfaltlösning. På vägg ska uppdragning utföras 200 300 mm högre än överbyggnaden. Asfaltmastix ska avslutas med hålkäl. Kompletterande uppdragning ska utföras med kappa av YEP 2500 enligt figur AMA JSE.23-1/1. Vinklar och hörn ska förstärkas med förtillverkade formstycken enligt figur AMA JSE.1/1 respektive figur AMA JSE.1/2. Formstycken ska vara av material som är anpassade till tätskiktet. Tätskikt för beläggningar av keramiska plattor och plattor av natursten ska dras upp på vägg till erforderlig höjd för anslutning till tätskikt på vägg. Vid väggytor utan vattentät beklädnad ska tätskiktet dras upp på vägg till höjd motsvarande sockelhöjd. Tätskikt ska dras upp minst 15 mm över färdigt golv utefter dörrtröskel och karm. Tätskiktets överkant ska skyddas. Ange om skyddsbelagd kappa ska dras ut på asfaltmastixen. Ange uppdragningens höjd uppdragningens infästning anslutningar till dörrtrösklar, öppningar och dylikt utförande för avslutningar av tätskiktet i överkant. Kontrollera att åtgärder har vidtagits för att begränsa sådana rörelser i skyddsbeläggning som kan påverka uppdragningen. JSE.23-2 Anslutningar av TI typ 23- till fläns 73

Anslutning mot brunn ska utföras enligt figur AMA JSE.23-2/1. JSE.23-8 Figur AMA JSE.23-2/1. Eventuella ursparningar i brunnsfläns ska utfyllas med asfaltmastix eller asfaltmassa. Flänsar till stosar ska placeras i tätskiktet enligt figur AMA JSE.23-2/1. Gasutjämnande skikt ska avslutas 200 mm från fläns. Ange utförande för annan fläns än den AMA föreskriver. Ange anslutning mot rörgenomföringar och dylikt. Diverse detaljutföranden av TI typ 23- i bjälklag inomhus Rörelsefogar I de fall rörelsefog förekommer i underlaget ska tätskiktet friläggas över fog. Friläggning av tätskiktet ska utföras mot såväl underlag som ovanförliggande överbyggnad. Rörelsefog ska utföras enligt figur AMA JSE.23-8/1 vid fogrörelser mindre än 10 mm vinkelrätt mot fogen. Figur AMA JSE.23-8/1. 74

JSE.24 Under denna kod och rubrik anges utförande för detaljer som inte redovisas under andra koder och rubriker. Rörelsefogar AMA föreskriver att rörelsefog ska utföras enligt figur AMA JSE.23-8/1. Vid fogrörelser på 10 mm eller mer vinkelrätt mot fogen eller vid fogrörelser parallellt med fogen ska rörelsefogen utformas i samråd med tillverkaren av asfaltmastix. Ange utförande. Vattentäta skikt av asfaltmastix i ytterbjälklag UTFÖRANDEKRAV JSE.241 TT typ 241 Tätskiktets översida ska skyddas. UTFÖRANDEKRAV För val av tätskiktstyper kan tabell RA JSE.24/1 vara vägledande. Tabell RA JSE.24/1. Exempel på tätskiktstyper av asfaltmastix för ytterbjälklag på vanligt förekommande underlag. Lutning minst 1:100 (0,6 grader) Provtryckning av tätskikt på ytterbjälklag anges under YSC.1132. JSE.242 TT typ 242 75

JSE.243 TT typ 243 JSE.24-1 Uppdragningar av TT typ 24- på vägg, sarg e d Uppdragning ska för TT typ 241 utföras enligt figur AMA JSE.24-1/1. Gasutjämnande skikt ska avslutas 200 mm från vertikal yta. Figur AMA JSE.24-1/1. Uppdragning ska för TT typ 242 utföras enligt figur AMA JSE.24-1/2. 76

Figur AMA JSE.24-1/2. Uppdragning ska för TT typ 243 utföras enligt figur AMA JSE.24-1/3. Figur AMA JSE.24-1/3. Vertikal yta av betong ska förbehandlas med asfaltlösning. På vägg ska uppdragning utföras 200 300 mm högre än överbyggnaden. Asfaltmastix ska avslutas med hålkäl. Kompletterande uppdragning ska utföras med kappor av YEP 2500 respektive skyddsbelagd tätskiktsmatta enligt figur AMA JSE.24-1/1 figur AMA JSE.24-1/3. Vinklar och hörn ska förstärkas med förtillverkade formstycken enligt figur AMA JSE.1/1 respektive figur AMA JSE.1/2. Formstycken ska vara av material som är anpassade till tätskiktet. Tätskiktets överkant ska skyddas. Ange utförande för avslutningar av tätskiktet i överkant uppdragningens höjd uppdragningens infästning anslutningar till dörrtrösklar, öppningar och dylikt hur tätskiktets överkant ska skyddas. Kontrollera att åtgärder har vidtagits för att begränsa sådana rörelser i skyddsbeläggning som kan påverka uppdragningen. Skyddsplåtar redovisas under JT-5811. JSE.24-2 Anslutningar av TT typ 24- till fläns 77

Fläns till brunn Brunn skall utföras enligt JSE.271. Anslutning mot brunn ska för TT typ 241 utföras enligt figur AMA JSE.24-2/1. Figur AMA JSE.24-2/1. Gasutjämnande skikt ska avslutas 200 mm från fläns. Anslutning mot brunn ska för TT typ 242 utföras enligt figur AMA JSE.24-2/2. Figur AMA JSE.24-2/2. Anslutning mot brunn ska för TT typ 243 utföras enligt figur AMA JSE.24-2/3. Figur AMA JSE.24-2/3. Flänsar till stosar ska placeras i tätskiktet enligt figur AMA JSE.24-2/1 och figur AMA JSE.24-2/3 respektive under tätskiktet enligt figur AMA JSE.4311/1. Ange förbehandling av fläns. Ange anslutning mot rörgenomföringar och dylikt. JSE.24-3 JSE.24-8 Neddragningar av TT typ 24- vid fri bjälklagskant Tätskiktet ska dras ned minst 500 mm nedanför bjälklagets ovansida. Neddragning ska utföras med tätskiktsmatta eller PIB-duk som helklistras. Detaljer anpassas till objektets förutsättningar och redovisas i varje särskilt fall. Diverse detaljutföranden av TT typ 24- i ytterbjälklag 78

Rörelsefogar I de fall rörelsefog förekommer i underlaget ska tätskiktet friläggas över fog. Friläggning av tätskiktet ska utföras mot såväl underlag som ovanförliggande överbyggnad. Rörelsefog ska för TT typ 241 utföras enligt figur AMA JSE.24-8/1 vid fogrörelser mindre än 10 mm vinkelrätt mot fogen. Figur AMA JSE.24-8/1. Rörelsefog ska för TT typ 242 utföras enligt figur AMA JSE.24-8/2 vid fogrörelser mindre än 10 mm vinkelrätt mot fogen. Figur AMA JSE.24-8/2. Rörelsefog ska för TT typ 243 utföras enligt figur AMA JSE.24-8/3 vid fogrörelser mindre än 10 mm vinkelrätt mot fogen. 79

JSE.25 JSE.27 JSE.271 Figur AMA JSE.24-8/3. Under denna kod och rubrik anges utförande för detaljer som inte redovisas under andra koder och rubriker. Rörelsefogar AMA föreskriver att rörelsefog ska utföras enligt figur AMA JSE.24-8/1 figur AMA JSE.24-8/3. Vid fogrörelser på 10 mm eller mer vinkelrätt mot fogen eller vid fogrörelser parallellt med fogen ska rörelsefogen utformas i samråd med tillverkaren av asfaltmastix. Ange utförande. Vattentäta skikt av asfaltmastix på yttertak Ange tätskiktstyp och detaljutförande. Vid val av tätskiktstyp och detaljutförande kan JSE.24 vara till vägledning. Kompletteringar till vattentätt skikt av asfaltmastix Kompletteringar till avvattning av vattentätt skikt av asfaltmastix MATERIAL- OCH VARUKRAV Fläns till brunn och bräddavlopp ska ha minst 150 mm inklistringsbar bredd. Fläns ska fästas i underlaget. Fläns ska monteras så att färdigt tätskikt får jämnt fall mot utloppet. Brunn av koppargjutlegering Brunn, förhöjningsringar och sil ska vara utförda av korrosionshärdig koppargjutlegering innehållande minst 85 procent koppar. Brunn ska vara försedd med fläns som tål uppvärmning. Fläns ska tätas mot brunn med löstagbar tätningsring av silumin. Brunn av rostfri stålplåt Brunn och sil ska vara utförda av minst 0,7 mm rostfri stålplåt 1.4301 enligt SS-EN 10088-4:2009. Skarvar ska vara svetsade. Brunn får inte deformeras vid uppvärmning i samband med montering. Rostfria inklistringsflänsar ska vara perforerade, rengjorda från valsoljor och dylikt samt strukna med asfaltlösning. Fläns ska försänkas och fästas i underlaget så att färdigt tätskikt får jämnt fall mot brunnen. 80

Bräddavlopp av rostfri stålplåt Bräddavlopp ska vara utfört av minst 0,7 mm rostfri stålplåt 1.4301 enligt SS-EN 10088-4:2009. Skarvar ska vara svetsade. Bräddavlopp får inte deformeras vid uppvärmning i samband med montering. Bräddavlopp genom bjälklag ska ha utlopp minst Ø50 mm. Rostfria inklistringsflänsar ska vara perforerade, rengjorda från valsoljor och dylikt samt strukna med asfaltlösning. UTFÖRANDEKRAV Brunn och bräddavlopp ska monteras med rörlig anslutning till fast avloppsrör. Tappstycket till brunn och bräddavlopp ska ha sådan längd att anslutning till avloppsrör utförs under bjälklagskonstruktion. Tappstycke genom sarg ska ha lutning större än 1:40. Brunnar Brunnar ska placeras i lågpunkt. Brunnar ska vara lätt åtkomliga för inspektion och rensning. Brunnsutloppen ska skydda med sil anpassad för till överbyggnaden. Bräddavlopp Bräddavlopp ska placeras 50 mm över tätskiktets lägsta punkt, underlagets nedböjning inräknat. Infästning av brunn och bräddavlopp till underlag Fläns på brunn och bräddavlopp ska fästas till underlaget med fästdon med centrumavstånd högst 150 mm. Fästdon ska vara skruv med försänkt huvud. Beakta byggplatstoleranser nedböjningar kvarstående överhöjningar. Kontrollera att handlingarna anger rätt placering av brunnar och bräddavlopp. Brunnar I bjälklag ingjutna brunnar med horisontellt tappstycke får skarvas i bjälklagskonstruktionen. Infästning av brunn och bräddavlopp till underlag Ange om annan typ av infästning av fläns till underlag. Beakta eventuella deformationer i underlaget. Beakta behov av rörelser mellan tappstycke och avloppsrör. Brunn av rostfri stålplåt Ange om annan än rostfritt stålkvalitet 1.4301 ska användas. Bräddavlopp av rostfri stålplåt Ange om annan än rostfritt stål kvalitet 1.4301 ska användas. JSE.2711 Brunnar till vattentätt skikt av asfaltmastix i ytterbjälklag Brunn ska vara försedd med löstagbar renssil. Brunn ska vara av koppargjutlegering eller rostfri stålplåt. Ange material 81

typ av brunn. Redovisa utförande. JSE.2712 Brunnar till vattentätt skikt av asfaltmastix på yttertak Ange material typ av brunn. Redovisa utförande med hänsyn till konstruktionens nedböjning. JSE.2713 JSE.2714 JSE.272 JSE.2721 JSE.2722 Bräddavlopp till vattentätt skikt av asfaltmastix i ytterbjälklag Bräddavlopp ska vara av rostfri stålplåt. Bräddavlopp av rostfri stålplåt Ange typ av bräddavlopp. Redovisa utförande. Bräddavlopp till vattentätt skikt av asfaltmastix på yttertak Bräddavlopp av rostfri stålplåt Ange typ av bräddavlopp. Redovisa utförande med hänsyn till konstruktionens nedböjning. Kompletteringar i vattentätt skikt av asfaltmastix vid genomföringar Genomföringar för kablar, rör o d I de fall kablar, rör och dylikt dras genom tätskiktet bör genomföringarna utföras enligt de principer som framgår av figur RA JSE.172/1. Demonterbart lock anges under JT-.376. Genomföring för enstaka kablar kan anordnas med rör med svanhals, höjd minst 200 mm, och minst 150 mm bred inklistringsfläns. Stosar av gummi i vattentätt skikt av asfaltmastix i ytterbjälklag Stos ska vara av EPDM. Till stos av EPDM ska klämring, slangklammer och dylikt vara av rostfritt stål 1.4301 enligt SS- EN 10088-4:2009. Ange typ av stos. Stos av plåt anges under aktuell kod och rubrik under JT-.361. Stosar av gummi i vattentätt skikt av asfaltmastix på yttertak Ange typ av stos. Stos av plåt anges under aktuell kod och rubrik under JT-.361. JSE.4 Vattentäta skikt av duk MATERIAL- OCH VARUKRAV Vattentäta skikt av plast och gummi som tillverkas enligt SS-EN 13956:2013 ska vara CEmärkta och åtföljas av prestandadeklaration. Fästdon Spik ska vara av dimension minst 25 25. 82

Fästdon med skruv för duk ska ha bricka. UTFÖRANDEKRAV Vid utläggning får dukar inte översträckas. Våder ska läggas i fallande längder, där inte annat anges. Vådlängd på takyta får inte understiga 500 mm. Kanter där skarvning utförs ska vara släta och fria från spänningar och veck. Skarvning ska utföras enligt duktillverkarens dokumenterade anvisningar. Krav på underlag m m Underlag som inte har en ytjämnhet motsvarande stålglättad betong ska vara försett med ett skyddsskikt enligt duktillverkarens dokumenterade anvisningar. Lös utläggning Duk ska läggas lös och belastas med singel eller annan överbyggnad. Duk ska vid takkant fästas mekaniskt eller limmas enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Vid uppdragningar och hinder, på bjälklag utomhus och yttertak ska duken kompletteras med mekanisk infästning enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Mekanisk infästning Mekanisk infästning av duk ska utföras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Klistring Klistring av duk till underlaget ska utföras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Klistring ska utföras som helklistring eller strängklistring. Vid strängklistring får ingen klistring utföras under skarv. Vid strängklistring ska den klistrade arean utgöra 40 50 procent av den täckta arean. Avslutning vid bjälklagskanter, takkanter och dylikt ska förseglas. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA TÄTSKIKT Tätskikt av plast- och gummiduk ska uppfylla kraven enligt tabell AMA JSE.4/1 och tabell AMA JSE.4/2. 83

Tabell AMA JSE.4/1. Funktionskrav för plast- och gummiduk på yttertak (tätskikt typ TY) Tabell AMA JSE.4/2. Beständighetskrav för plast- och gummiduk på yttertak (tätskikt typ TY) MATERIAL- OCH VARUKRAV Duk Ange kulör på duk under aktuell kod och rubrik. Plastduk Här anges plastdukar av till exempel 84

PVC, Polyvinylklorid CPE, Klorerad eten ECB, Eten-Copolymer-Bitumen FPO, Flexibel PolyOlefin. Gummiduk Här anges vulkaniserade gummidukar av till exempel IIR, Butyl EPDM, Etenpropen. Gummiduk av butyl används till vattentäta skikt med någon form av överbyggnad. Gummiduk av EPDM används till vattentäta skikt med eller utan överbyggnad. Härvid betraktas även singel som överbyggnad. Bitumenduk Här anges armerade bitumendukar baserade på polymermodifierad asfalt. Fästdon Fästdon väljs efter underlag och enligt duktillverkarens dokumenterade anvisningar. Placering av fästdon anges på infästningsplan. Ange typ material korrosionsskydd för fästdon. UTFÖRANDEKRAV Ange läggningsriktning för duken. Krav på underlag m m Kontrollera att krav på ytjämnhet är angett under aktuell kod och rubrik för underlaget. Beakta duktillverkarens dokumenterade anvisningar. Ange glid- och skyddsskikt under JSD.2. Migreringsspärr av filt, duk o d under plastduk Beakta risk för migrering vid underlag av cellplast och asfaltbaserade material. Ange migreringsspärr under JSD.3. Lös utläggning Kontrollera att underlag medger mekanisk infästning vid takkant, uppdragningar med mera. Singellagrets tjocklek bestäms med hänsyn till vindlaster med mera. Klistring Ange om duk ska helklistras eller strängklistras. Vid strängklistring anges omfattningen. Ange för gummiduk om klistring ska utföras med polymermodifierad klisterasfalt eller lim. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA TÄTSKIKT Vid märkning av tätskikt typ TY avseende motståndsförmåga mot brand på olika underlag motsvarar cellplast 20 kg/m 3 ett praktiskt värde av minst 15 kg/m 3 85

JSE.43 mineralull 150 kg/m 3 ett praktiskt värde av minst 110 kg/m 3 träspånskiva 680 kg/m 3 praktiskt träpanel av minst 480 kg/m 3 silikatskiva 680 kg/m 3 praktiskt betong, lättbetong och cellglas. Vattentäta skikt av duk i bjälklag inomhus Underlag för tätskikt som ska beläggas med keramiska plattor eller plattor av natursten ska ha samma fall som föreskrivits för beläggning och luta jämnt mot golvbrunn. Vid dörröppning utan tröskel, eller vid lägre tröskel än 20 mm, ska det vattentäta skiktets överyta i dörröppningen vara minst 20 mm över golvavloppets överkant. Anslutningar, fogar, infästningar, vinklar, hörn och anslutningar mot genomföringar i vattentätt skikt ska utföras vattentäta. Tätskikt av plastmatta anges under aktuell kod och rubrik under MFK.21. Tätskikt av gummidispersion anges under MBB.1212 respektive MBE.1212. Ange omfattning av utrymmen eller delar av utrymmen med krav på vattentäta skikt. AMA föreskriver under ESE.24 att när betongkonstruktion ska utgöra underlag för beläggning ska fall anordnas i betongkonstruktionen. Beakta fuktproblem vid tätskikt på golv på mark, på bjälklag över varmt eller fuktigt utrymme respektive vid golv med golvvärme. UTFÖRANDEKRAV Samråd med vvs-projektören så att vvs-handlingarna anger brunn som är lämpad för aktuellt tätskikt och aktuell bjälklagstjocklek. Kontrollera att lämplig tröskel är föreskriven, bland annat med hänsyn till att tätskikt ska dras upp på tröskel och att tröskelhöjden med hänsyn till rörelsehindrade personer ska vara högst 25 mm över färdigt golv. Exempel på anslutning till karm och tröskel av trä framgår av figur AMA MBB.1212/1. Beakta att tröskeln ska vara överfalsad eller utförd så att tätskiktets överkant skyddas. Utförandet redovisas under NSC.2. Kontrollera för lokaler med speciella krav eller förutsättningar att erforderliga golvfall respektive plushöjder anges i handlingarna. Information: Fukthandbok, AB Svensk Byggtjänst, 2006. Byggvägledning 9 Fukt, AB Svensk Byggtjänst, 2007. Tätskikt Samråd med vvs-projektören om ledningsdragning. Eventuella rörgenomföringar ska vara placerade så att god tätning kan erhållas vid utförande av tätskikt. Beakta att genomföringar, med undantag av golvavlopp, bör undvikas i vattentäta skikt. Redovisa anslutning mot rörgenomföringar, brunnar, trösklar och dylikt. Golvvärmesystem bör placeras under tätskiktet. Vid golvvärmesystem av el med värmekabel och dylikt som placeras ovanpå tätskiktet bör genomföring för elkabel vara så placerad att god tätning kan erhållas mellan genomföring och golvets tätskikt. Lämplig placering för genomföring är tätskiktets uppvik i anslutning till dörrkarm. Samråd med elprojektören beträffande ledningsdragning och tätning vid genomföring. Redovisa utförande av rörgenomföringar med stosar med mera, se MFK.212. JSE.431 Vattentäta skikt av gummiduk i bjälklag inomhus Alternativt anges produktbeteckning. Ange applicerings- och skarvningsmetod. Skiljeskikt anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt JSD. 86

JSE.4311 Uppdragningar av gummiduk på vägg, sarg e d i bjälklag inomhus Duk ska anslutas till vertikal yta enligt figur AMA JSE.4311/1, där inte annat anges. Uppdragning ska limmas mot underlaget och fästas i överkant med skruv och bricka med centrumavstånd högst 200 mm. JSE.4312 Figur AMA JSE.4311/1. Uppdragning ska utföras minst 300 mm och högst 350 mm över färdig överbyggnad. Tätskikt för beläggningar av keramiska plattor och plattor av natursten ska dras upp på vägg till erforderlig höjd för anslutning till tätskikt på vägg. Vid väggytor utan vattentät beklädnad ska tätskiktet dras upp på vägg till höjd motsvarande sockelhöjd. Tätskikt ska dras upp minst 15 mm över färdigt golv utefter dörrtröskel och karm. Tätskiktets överkant ska skyddas. Hörn och vinklar ska förstärkas med inlägg av förtillverkade eller platstillverkade formstycken enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Gummiduk kan fästas i överkant med klämlist som alternativ till skruv och bricka. Ange utförande av klämlist och dess infästning i underlaget. Ange utförande för uppdragningar högre än 300 mm. Ange utförande för avslutningar av tätskiktet i överkant uppdragningens höjd uppdragningens infästning anslutning till dörrtrösklar, öppningar och dylikt. Kontrollera att åtgärder vidtagits för att begränsa sådana rörelser i skyddsbeläggningen som kan påverka uppdragningen. Anslutningar av gummiduk till fläns i bjälklag inomhus Fläns av plåt ska vara fäst till underlaget med skruv med försänkt huvud med centrumavstånd högst 150 mm. Anslutning av duk till brunnsfläns ska utföras enligt figur AMA JSE.4312/1. Brunnsfläns ska vara försedd med fabriksbelagd duk av samma eller likvärdigt material som tätskiktet. Sammanfogning ska utföras enligt samma princip som för skarvning på bjälklagsytan. 87

JSE.4318 JSE.432 JSE.4321 Figur AMA JSE.4312/1. AMA föreskriver att fläns av plåt ska vara fäst till underlaget med skruv med försänkt huvud med centrumavstånd högst 150 mm. Samråd med vvsprojektören så att vvs-handlingarna redovisar hur brunnsfläns ska vara fäst till underlaget. AMA föreskriver att brunnsfläns ska vara försedd med fabriksbelagd duk av samma material som tätskiktet. Samråd med vvs-projektören så att vvshandlingarna redovisar brunn med brunnsfläns med fabriksbelagd duk av samma material som tätskiktet. Diverse detaljutföranden av vattentätt skikt av gummiduk i bjälklag inomhus Rörelsefogar I de fall rörelsefog förekommer i underlaget ska tätskiktet friläggas över fog. Friläggning av tätskiktet ska utföras mot såväl underlag som ovanförliggande överbyggnad. Rörelsefogar Under denna kod och rubrik anges utförande för detaljer som inte redovisas under andra koder och rubriker. Vattentäta skikt av plastduk i bjälklag inomhus Alternativt anges produktbeteckning. Ange applicerings- och skarvningsmetod. Skiljeskikt anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt JSD. Uppdragningar av plastduk på vägg, sarg e d i bjälklag inomhus Duk ska anslutas till vertikal yta enligt figur AMA JSE.4321/1, där inte annat anges. Uppdragning ska fästas i överkant med spik med centrumavstånd högst 100 mm. Alternativt får plastduken klämmas eller fästas med skruv och bricka med centrumavstånd högst 100 mm. 88

JSE.4322 Figur AMA JSE.4321/1. Uppdragning ska utföras minst 300 mm och högst 350 mm över färdig överbyggnad. Tätskikt för beläggningar av keramiska plattor och plattor av natursten ska dras upp på vägg till erforderlig höjd för anslutning till tätskikt på vägg. Vid väggytor utan vattentät beklädnad ska tätskiktet dras upp på vägg till höjd motsvarande sockelhöjd. Tätskikt ska dras upp minst 15 mm över färdigt golv utefter dörrtröskel och karm. Tätskiktets överkant ska skyddas. Hörn och vinklar ska förstärkas med förtillverkade formstycken som varmluftsvetsas till duken. Ange utförande för uppdragningar högre än 300 mm. Ange utförande för avslutningar av tätskiktet i överkant uppdragningens höjd uppdragningens infästning om uppdragningen ska limmas mot underlaget anslutning till dörrtrösklar, öppningar och dylikt. Kontrollera att åtgärder vidtagits för att begränsa sådana rörelser i skyddsbeläggningen som kan påverka uppdragningen. Anslutningar av plastduk till fläns i bjälklag inomhus Fläns av plåt ska vara fäst till underlaget med spik eller skruv med försänkt huvud med centrumavstånd högst 150 mm. Anslutning av duk till brunnsfläns ska utföras enligt figur AMA JSE.4322/1. Brunnsfläns ska vara försedd med fabriksbelagd duk av samma material som tätskiktet. Sammanfogning ska utföras enligt samma princip som för skarvning på bjälklagsytan. 89

JSE.4328 JSE.44 JSE.441 Figur AMA JSE.4322/1. AMA föreskriver att fläns av plåt ska vara fäst till underlaget med spik eller skruv med försänkt huvud med centrumavstånd högst 150 mm. Samråd med vvs-projektören så att vvs-handlingarna redovisar hur brunnsfläns ska vara fäst till underlaget. AMA föreskriver att brunnsfläns ska vara försedd med fabriksbelagd duk av samma material som tätskiktet. Samråd med vvs-projektören så att vvshandlingarna redovisar brunn med brunnsfläns med fabriksbelagd duk av samma material som tätskiktet. Diverse detaljutföranden av vattentätt skikt av plastduk i bjälklag inomhus Under denna kod och rubrik anges utförande för detaljer som inte redovisas under andra koder och rubriker. Vattentäta skikt av duk i ytterbjälklag För val av tätskiktstyper kan tabell RA JSE.44/1 vara vägledande. Tabell RA JSE.44/1. Exempel på tätskiktstyper av gummiduk och plastduk för ytterbjälklag på vanligt förekommande underlag Kontroll genom provtryckning anges under YSC.121. Vattentäta skikt av gummiduk i ytterbjälklag Alternativt anges produktbeteckning. JSE.4411 TT typ 4411 90

JSE.4412 TT typ 4412 Ange applicerings- och skarvningsmetod. Skiljeskikt anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt JSD. Skyddsskikt anges under JSD.2. Ange applicerings- och skarvningsmetod. Skyddsskikt anges under JSD.2. JSE.441-1 Uppdragningar av TT typ 441- på vägg, sarg e d Duk ska anslutas till vertikal yta enligt figur AMA JSE.441-1/1. Uppdragning ska fästas i överkant med skruv och bricka med centrumavstånd högst 200 mm. Figur AMA JSE.441-1/1. Uppdragning ska utföras minst 300 mm och högst 350 mm över färdig överbyggnad. Gummiduk kan fästas i överkant med klämlist som alternativ till skruv och bricka. Ange utförande av klämlist och dess infästning i underlaget. Ange utförande för uppdragningar högre än 300 mm. Ange utförande för avslutningar av tätskiktet i överkant 91

uppdragningens höjd uppdragningens infästning om uppdragningen ska limmas mot underlaget anslutningar till dörrtrösklar, öppningar och dylikt. Kontrollera att åtgärder har vidtagits för att begränsa sådana rörelser i skyddsbeläggning som kan påverka uppdragningen. Uppdragning ska skyddas mot mekanisk påverkan med skyddsplåt. Skyddsplåtar redovisas under JT-.5811. Plåtbeslag redovisas under JT-.3512. JSE.441-2 Anslutningar av TT typ 441- till fläns Fläns av plåt ska vara fäst till underlaget med skruv med försänkt huvud med centrumavstånd högst 150 mm. Anslutning av duk till brunnsfläns ska utföras enligt figur AMA JSE.4322/1. Sammanfogning ska utföras enligt samma princip som för skarvning på bjälklagsytan. Brunn redovisas under JSE.4711. JSE.441-3 Neddragningar av TT typ 441- vid fri bjälklagskant Ange utförande för neddragning av duk. JSE.441-6 Utförande av TT typ 441- i ränndal Ange utförande. Ange om ränndal ska täckas med våd i ränndalens längdriktning. JSE.441-8 Diverse detaljutföranden av TT typ 441- av gummiduk i ytterbjälklag JSE.442 Rörelsefogar I de fall rörelsefog förekommer i underlaget ska tätskiktet friläggas över fog. Friläggning av tätskiktet ska utföras mot såväl underlag som ovanförliggande överbyggnad. Rörelsefogar Under denna kod och rubrik anges utförande för detaljer som inte redovisas under andra koder och rubriker. Vattentäta skikt av plastduk i ytterbjälklag JSE.4421 TT typ 4421 Alternativt anges produktbeteckning. Ange applicerings- och skarvmetod. Skiljeskikt anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt JSD. Skyddsskikt anges under JSD.2. 92

JSE.4422 TT typ 4422 Skyddsskikt anges under JSD.2. JSE.442-1 Uppdragningar av TT typ 442- på vägg, sarg e d Duk ska anslutas till vertikal yta enligt figur AMA JSE.442-1/1. Uppdragning ska fästas med spik med centrumavstånd högst 100 mm i överkant. Alternativt får plastduken klämmas eller fästas med skruv och bricka med centrumavstånd högst 100 mm. Figur AMA JSE.442-1/1. Kappans överlapp på tätskiktet ska täcka in eventuell mekanisk infästning. Väggkrön som i sin helhet täcks in med plastduk ska utföras enligt figur AMA JSE.442-1/2. 93

Figur AMA JSE.442-1/2. Rörelsefog vid vertikal yta I de fall underlaget kan röra sig horisontalt eller vertikalt i förhållande till den vertikala ytan ska uppdragning av tätskikt utföras enligt figur AMA JSE.442-1/3. I övrigt lika figur AMA JSE.442-1/1. Figur AMA JSE.442-1/3. Rörelsefog vid vertikal yta Utförandet enligt figur AMA JSE.442-1/2 ska användas även då risk föreligger för deformationer i underlaget. Exempel på sådana konstruktioner är lättbetongelement, trapetsprofilerad plåt och träpanel med upplag vinkelrätt mot den vertikala ytan. Ange utförande för uppdragningar högre än 300 mm. Beakta risken för töjning av kapporna om de ej är infästa i eller klistrade till underlaget. 94

Kontrollera att det finns spik- och/eller skruvbart underlag för tätskiktskapporna. Beakta att även plåtbeslagen kräver ett spik- och/eller skruvbart underlag för fästbleck och dylikt. Ange om uppdragning på vertikal yta ska utföras enligt figur AMA JSE.442-1/1 eller figur AMA JSE.442-1/3 uppdragningens höjd uppdragningens infästning om uppdragningen ska limmas mot underlaget anslutningar till dörrtrösklar, öppningar och dylikt. Kontrollera att åtgärder har vidtagits för att begränsa sådana rörelser i skyddsbeläggning som kan påverka uppdragningen. Uppdragning ska skyddas mot mekanisk påverkan med skyddsplåt. Skyddsplåtar redovisas under JT-.5811. Plåtbeslagningar redovisas under JT-.351 respektive JT-.352. Underlag av plywoodskivor för uppdragning av tätskikt anges under KEB.18. Tjocklek på plywoodskivor för infästning av kappor bör inte understiga 16 mm. Tjocklek för plywoodskivor som underlag enligt figur AMA JSE.442-1/3 bör inte understiga 21 mm. Ange under KEB.18 infästning av plywoodskivan och beakta därvid rörelser mellan vertikal yta och bjälklag samt att plywoodskiva ska fästas till underlaget med plåtvinklar eller dylikt. JSE.442-2 Anslutningar av TT typ 442- till fläns Fläns av plåt ska vara fäst till underlaget med spik eller skruv med försänkt huvud med centrumavstånd högst 150 mm. Anslutning av duk till brunnsfläns ska utföras enligt figur AMA JSE.4322/1. Sammanfogning ska utföras enligt samma princip som för skarvning på bjälklagsytan. Brunn redovisas under JSE.4711. JSE.442-3 Neddragningar av TT typ 442- vid fri bjälklagskant Duk ska dras ned minst 200 mm under bjälklagets underkant. Redovisa anslutningar, infästningar med mera. JSE.442-6 Utförande av TT typ 442- i ränndal Ange utförande. Ange om ränndal ska täckas med våd i ränndalens längdriktning. JSE.442-8 Diverse detaljutföranden av TT typ 442- av plastduk i ytterbjälklag Rörelsefogar I de fall rörelsefog förekommer i underlaget ska tätskiktet friläggas över fog. Friläggning av tätskiktet ska utföras mot såväl underlag som ovanförliggande överbyggnad. Vid fogrörelser mindre än 15 mm vinkelrätt mot fogen ska rörelsefogen utföras enligt figur AMA JSE.442-8/1. 95

Figur AMA JSE.442-8/1. Vid fogrörelser på 15 mm eller mer vinkelrätt mot fogen eller vid fogrörelser parallellt med fogen ska rörelsefogen utföras enligt figur AMA JSE.442-8/2. Figur AMA JSE.442-8/2. Kappa ska anslutas till sarg enligt JSE.442-1. Under denna kod och rubrik anges utförande för detaljer som inte redovisas under andra koder och rubriker. Vid risk för mekanisk påverkan på kappor ska dessa skyddas med skyddsplåt. Skyddsplåtar redovisas under JT-.5811. Rörelsefogar Kontrollera utförandet på rörelsefogen mot tillverkarens dokumenterade anvisningar. Normalt behöver inga speciella åtgärder vidtas över elementfogar i till exempel betong- och lättbetongbjälklag. Om inga speciella åtgärder vidtas över elementfogar ska avståndet mellan fog och fästdon vara minst 200 mm. 96

JSE.45 JSE.451 Ange bredd på remsa över rörelsefog. Ange avstånd mellan fästdon och rörelsefog. Ange om mekanisk infästning av remsa ska ersättas med kantklistring mot underlaget för att förhindra konvektion. Beakta behovet av rörelseupptagning i krönplåten vid utformning av rörelsefog enligt figur AMA JSE.442-8/2. Plåtbeslag redovisas under JT-.376. Stomme av plywood anges under KEB.18. Ange om rörelsefog enligt figur AMA JSE.442-8/2 ska byggas upp med annan stomme än plywood. Ange höjd på stomme till rörelsefog enligt figur AMA JSE.442-8/2. Beakta tjockleken på överbyggnaden. Vattentäta skikt av duk på yttertak Anslutning av duk För val av tätskiktstyper kan tabell RA JSE.45/1 vara vägledande. Tabell RA JSE.45/1. Exempel på tätskiktstyper av gummiduk och plastduk på yttertak på vanligt förekommande underlag med hänsyn till infästningsmetod Ange om singelbeläggningen ska cementslammas i takets randzon. Alternativt kan singelbeläggning i takets randzon bytas till betongplattor eller dylikt. Vattentäta skikt av gummiduk på yttertak UTFÖRANDEKRAV Synliga dukhörn ska avrundas eller snedskäras. Lös utläggning Gummiduk ska vid takfot och genomföringar kompletteras med mekanisk infästning eller klistring enligt duktillverkarens dokumenterade anvisningar. Skarvning av duk Motfallsskarvar och T-skarvar ska förseglas med av duktillverkaren rekommenderad metod. Skarvning ska utföras snarast efter utläggning. Färdig skarv vid klistring och mekanisk infästning ska ha en bredd av minst 40 mm utanför bricka. Färdig skarv vid klistring utan mekanisk infästning ska ha en bredd av minst 40 mm. 97

JSE.4511 TY typ 4511 UTFÖRANDEKRAV Ange applicerings- och skarvningsmetod. Mekanisk infästning Ange fästdon, typ, antal, placering. JSE.4512 TY typ 4512 JSE.4513 TY typ 4513 Alternativt anges produktbeteckning. Alternativt anges produktbeteckning. 98

JSE.4514 TY typ 4514 Ange om skarvning och infästning ska utföras enligt alternativ 1 eller 2. Alternativt anges produktbeteckning. Ange om underlaget ska kompletteras med skiljeskikt. Skiljeskikt anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt JSD. Alternativt anges produktbeteckning. Ange om underlaget ska kompletteras med skiljeskikt. Skiljeskikt anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt JSD. Skyddsskikt anges under JSD.2. Ange tjocklek på singellagret. JSE.451-1 Uppdragningar av TY typ 451- på vägg, sarg e d Duk ska anslutas till vertikal yta enligt figur AMA JSE.451-1/1. Uppdragning ska limmas mot underlaget och fästas i överkant med skruv och bricka med centrumavstånd högst 200 mm. Uppdragning på vägg ska utföras till 300-350 mm över färdig takyta. Uppdragning på hinder, till exempel sargar till brandventilatorer, takljuskupoler, ventilationshuvar och dylikt, ska utföras till minst 200 mm över färdig takyta. 99

Figur AMA JSE.451-1/1. Väggkrön som i sin helhet täcks in med gummiduk ska utföras enligt figur AMA JSE.451-1/2. Tätskiktet ska dras ned minst 100 mm på utsidan och fästas mekaniskt till underlaget. Figur AMA JSE.451-1/2. Gummiduk kan fästas i överkant med klämlist som alternativ till skruv och bricka. Ange utförande av klämlist och dess infästning i underlaget. Ange utförande för uppdragningar högre än 300 mm. Ange utförande för avslutningar av tätskiktet i överkant uppdragningens höjd uppdragningens infästning. JSE.451-2 Anslutningar av TY typ 451- till fläns Fläns av plåt ska vara fäst till underlaget med skruv med försänkt huvud med centrumavstånd högst 150 mm. Brunn, bräddavlopp o d Anslutning av duk till brunnsfläns ska utföras enligt figur AMA JSE.4322/1. 100

Sammanfogning ska utföras enligt samma princip som för skarvning på takytan. Brunn redovisas under JSE.4712. JSE.451-3 Anslutningar av TY typ 451- till fotplåt Anslutning av duk till fotplåt ska utföras enligt figur AMA JSE.451-3/1. Figur AMA JSE.451-3/1. JSE.451-4 Anslutningar av TY typ 451- till kantregel Takavslutning med fasad kantregel ska utföras enligt figur AMA JSE.451-4/1. Dimension kantregel ska vara minst 45 120 mm. Kappan ska fästas på utsidan med centrumavstånd högst 100 mm på och dras ned minst 50 mm förbi regel. Figur AMA JSE.451-4/1. Tätskiktet ska fästas mekaniskt i underlaget högst 200 mm från träregeln. 101

Ange bredd på kappa. Hängskiva anges under JT-.3522. Fasad träregel anges under HSD.1444. JSE.451-5 Skarvningar av TY typ 451- vid nock Duk ska dras över nock. Tvärskarvar ska utföras minst 500 mm från nocklinjen. Ange om nock ska avtäckas med särskild våd. JSE.451-6 Utförande av TY typ 451- i ränndal Ränndal ska täckas med hel dukvåd i ränndalens längdriktning. JSE.451-7 Utförande av TY typ 451- i fotränna Tätskikt i fotränna ska utföras enligt figur AMA JSE.451-7/1. Figur AMA JSE.451-7/1. Fotrännan ska klistras mot eller förankras mekaniskt till underlaget. Ange om avtäckning ska utföras med hel dukvåd i fotrännans längdriktning. Ange material i och dimension på fotrännan. Om fotrännan även ska fungera som snörasskydd erfordras normalt mekanisk infästning av fotrännans stomme till underlaget. Ange infästningsmetod. JSE.451-8 Diverse detaljutföranden av TY typ 451- av gummiduk på yttertak Rörelsefogar Vid fogrörelser mindre än 15 mm vinkelrätt mot fogen ska rörelsefogen utföras enligt figur AMA JSE.451-8/1. 102

Figur AMA JSE.451-8/1. Vid fogrörelser på 15 mm eller mer vinkelrätt mot fogen eller vid fogrörelser parallellt med fogen ska rörelsefogen utföras enligt figur AMA JSE.451-8/2. Figur AMA JSE.451-8/2. Kappa ska anslutas till sarg enligt JSE.451-1. Under denna kod och rubrik anges utförande för detaljer som inte redovisas under andra koder och rubriker. Beakta att gummiduk är känslig för mekanisk åverkan. Gångstråk Ange omfattning och utförande av förstärkning vid gångstråk, steguppställningar och dylikt. Ange material, typ, kulör, tjocklek, omfattning, montering med mera. Listtäckning Ange material, typ, kulör, omfattning, läggningsriktning, montering med mera. 103

JSE.452 Rörelsefogar Normalt behöver inga speciella åtgärder vidtas över elementfogar i till exempel betong- och lättbetongbjälklag. Om inga speciella åtgärder vidtas över elementfogar ska avståndet mellan fog och fästdon vara minst 200 mm. Ange bredd på remsa över rörelsefog. Ange avstånd mellan fästdon och rörelsefog. Ange om mekanisk infästning av remsa ska ersättas med kantklistring mot underlaget för att förhindra konvektion. Beakta behovet av rörelseupptagning i krönplåten vid utformning av rörelsefog enligt figur AMA JSE.452-4/2. Plåtbeslag redovisas under JT-.376. Stomme av plywood anges under KEB.18. Ange om rörelsefog enligt figur AMA JSE.451-8/2 ska byggas upp med annan stomme än plywood. Ange höjd på stomme till rörelsefog enligt figur AMA JSE.451-8/2. Vattentäta skikt av plastduk på yttertak UTFÖRANDEKRAV Synliga dukhörn ska avrundas eller snedskäras. Underlag av cellplast och asfaltbaserade material ska, vid plastduk av PVC, vara försett med migreringsspärr. Uppdragningar på vertikala ytor skall fästas mekaniskt i överkant med skruv och bricka med centrumavstånd högst 200 mm alternativt kantlinjeinfästning med skena. Lös utläggning Plastduk ska vid takfot och genomföringar kompletteras med mekanisk infästning eller klistring enligt duktillverkarens dokumenterade anvisningar. Klistring I randzon ska helklistring ske till minst 1 m bredd. Skarvning av duk Längdskarvar med mekanisk infästning ska utföras enligt figur AMA JSE.452/1. 104

Figur AMA JSE.452/1. Tvärskarvar med mekanisk infästning ska utföras lika längdskarvar med mekanisk infästning enligt figur AMA JSE.452/1. Längdskarvar utan mekanisk infästning ska utföras med minst 30 mm överlapp. Tvärskarvar utan mekanisk infästning ska utföras med minst 30 mm överlapp. JSE.4521 TY typ 4521 UTFÖRANDEKRAV Migreringsspärr anges under JSD.3. Ange applicerings- och skarvningsmetod. Klistring Ange om klistring ska kompletteras med mekanisk infästning i rand- och hörnzoner samt vid genomföringar och dylikt. Mekanisk infästning Ange fästdon, typ, antal, placering. Alternativt anges produktbeteckning. Ange om helklistring eller strängklistring ska utföras. 105

JSE.4522 TY typ 4522 JSE.4523 TY typ 4523 JSE.4524 TY typ 4524 Alternativt anges produktbeteckning. Ange om underlaget ska kompletteras med skiljeskikt. Skiljeskikt anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt JSD. Alternativt anges produktbeteckning. Ange om underlaget ska kompletteras med skiljeskikt. Skiljeskikt anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt JSD. Ange tjocklek på singellagret. I de fall singellagret utförs med annan singel än den singel som föreskrivs i avsnitt JSE ska singellagret läggas på skyddsskikt enligt JSD.2. Alternativt anges produktbeteckning. Migreringsspärr anges under JSD.3. JSE.452-1 Uppdragningar av TY typ 452- på vägg, sarg e d Duk ska anslutas till vertikal yta enligt figur AMA JSE.452-1/1. Uppdragning ska fästas med spik med centrumavstånd högst 100 mm i överkant. Alternativt får plastduken klämmas eller fästas med skruv och bricka med centrumavstånd högst 100 mm. Uppdragning på vägg ska utföras till 300-350 mm över färdig takyta. 106

Uppdragning på hinder, till exempel sargar till brandventilatorer, takljuskupoler, ventilationshuvar och dylikt, ska utföras till minst 200 mm över färdig takyta. Figur AMA JSE.452-1/1. Väggkrön som i sin helhet täcks in med plastduk ska utföras enligt figur AMA JSE.452-1/2. Tätskiktet ska dras ned minst 100 mm på utsidan och fästas mekaniskt till underlaget. Figur AMA JSE.452-1/2. Hörn och vinklar ska förstärkas med förtillverkade formstycken eller motsvarande som varmluftsvetsas till duken. Rörelsefog vid vertikal yta I de fall underlaget kan röra sig horisontalt eller vertikalt i förhållande till den vertikala ytan ska uppdragning av tätskikt utföras enligt figur AMA JSE.452-1/3. 107

Figur AMA JSE.452-1/3. Kontrollera att det finns spikbart och/eller klisterbart underlag för uppdragningarna. Beakta att även plåtbeslagen kräver spikbart underlag för infästning av fästbleck och dylikt. Utförandet av rörelsefog enligt figur AMA JSE.452-1/3 kan användas även då risk föreligger för deformationer i underlaget. Exempel på sådana konstruktioner är lättbetongelement, trapetsprofilerad plåt och träpanel med upplag vinkelrätt mot den vertikala ytan. Ange utförande för uppdragningar högre än 300 mm. Ange om uppdragning på vägg ska utföras enligt figur AMA JSE.452-1/1 eller figur AMA JSE.452-1/3 om hörn och vinklar ska förstärkas på annat sätt än med förtillverkade formstycken utförande för avslutningar av tätskiktet i överkant uppdragningens höjd uppdragningens infästning om uppdragningen ska limmas mot underlaget. Underlag av plywoodskivor för uppdragning av tätskikt anges under KEB.18. Tjocklek på plywoodskivor för infästning av kappor bör inte understiga 16 mm. Tjocklek på plywoodskivor som underlag enligt figur AMA JSE.452-1/3 bör inte understiga 21 mm. Ange under KEB.18 infästning av plywoodskivan och beakta därvid rörelser mellan vertikal yta och takyta samt att plywoodskiva ska fästas till underlaget med plåtvinklar eller dylikt. JSE.452-2 Anslutningar av TY typ 452- till fläns Fläns av plåt ska vara fäst till underlaget med skruv med försänkt huvud med centrumavstånd högst 150 mm. Brunn, bräddavlopp o d Anslutning av duk till brunnsfläns ska utföras enligt figur AMA JSE.4322/1. Sammanfogning ska utföras enligt samma princip som för skarvning på takytan. Brunn, bräddavlopp Brunn redovisas under JSE.4712. Bräddavlopp redovisas under JSE.4714. JSE.452-3 Anslutningar av TY typ 452- till fotplåt 108

Anslutning av duk till fotplåt ska utföras enligt figur AMA JSE.452-3/1 eller figur AMA JSE.452-3/2. Figur AMA JSE.452-3/1. Figur AMA JSE.452-3/2. Ange om duk ska anslutas till fotplåt enligt figur AMA JSE.452-3/1 eller figur AMA JSE.452-3/2. Fotplåt anges under JT-.312. Skarvning och infästning av fotplåtar utförs enligt JT-.312. JSE.452-4 Anslutningar av TY typ 452- till kantregel Takavslutning med fasad kantregel ska utföras enligt figur AMA JSE.452-4/1. Dimension fasad kantregel ska vara minst 45 120 mm. Kappan ska på utsida regel fästas med centrumavstånd högst 100 mm och dras ned minst 50 mm förbi regeln. Tätskiktet ska fästas mekaniskt till underlaget högst 200 mm från träregeln. 109

Figur AMA JSE.452-4/1. I vindutsatta lägen ska tätskiktet monteras under träregel enligt figur AMA JSE.452-4/2. Kappan ska varmluftsvetsas mot tätskiktet samt fästas med centrumavstånd högst 100 mm på utsida regel. Kappan dras ned minst 50 mm förbi kantregeln. Figur AMA JSE.452-4/2. Vid utförande med förtillverkad takavslutningsprofil kläms kappa av plastduk enligt duktillverkarens dokumenterade anvisningar. Ange om takavslutning ska utföras enligt figur AMA JSE.452-4/1 eller figur AMA JSE.452-4/2. Ange bredd på kappa. Plåtbeslag till kantregel anges under JT-.3522. Fasad träregel anges under HSD.1444. JSE.452-5 Skarvningar av TY typ 452- vid nock Duk ska dras över nock. Tvärskarvar ska utföras minst 500 mm från nocklinjen. Ange om nock ska avtäckas med särskild våd. JSE.452-6 Utförande av TY typ 452- i ränndal Ränndal mellan två takytor ska utföras enligt figur AMA JSE.452-6/1. Våderna ska fästas med centrumavstånd högst 300 mm. 110

Figur AMA JSE.452-6/1. Vid tak med utspetsningskilar ska tätskikt kompletteras med mekanisk infästning genom utspetsningskilarna. Ange bredd på ränndalsvåd. Beakta att vid utspetsningskilar i ränndal mot vertikal yta ska höjden på tätskiktets uppdragning räknas från högsta punkten på utspetsningskilarna. Beakta att utspetsningskilar mellan takbrunnar i en ränndal kan innebära stora mängder kvarstående vatten om en av kilar omgiven brunn blir igensatt. Komplettera om möjligt med bräddavlopp intill brunnar. Utspetsningskilar, material, utförande och infästning, redovisas under IBG.21 respektive IBG.22. Placering och storlek på utspetsningskilar anges på takplanen. JSE.452-7 Utförande av TY typ 452- i fotränna Tätskikt i fotränna ska utföras enligt figur AMA JSE.452-7/1. Figur AMA JSE.452-7/1. Fotrännan ska klistras mot eller förankras mekaniskt till underlaget. Ange material i och dimension på fotrännan. Om fotrännan även ska fungera som snörasskydd erfordras normalt mekanisk infästning av fotrännans stomme till underlaget. 111

Ange infästningsmetod. JSE.452-8 Diverse detaljutföranden av TY typ 452- av plastduk på yttertak Rörelsefogar Vid fogrörelser mindre än 15 mm vinkelrätt mot fogen ska rörelsefogen utföras enligt figur AMA JSE.452-8/1. Figur AMA JSE.452-8/1. Vid fogrörelser på 15 mm eller mer vinkelrätt mot fogen eller vid fogrörelser parallellt med fogen ska rörelsefogen utföras enligt figur AMA JSE.452-8/2. Figur AMA JSE.452-8/2. Kappa ska anslutas till sarg enligt JSE.452-1. Under denna kod och rubrik anges utförande för detaljer som inte redovisas under andra koder och rubriker. Rörelsefogar Ange bredd på remsa över rörelsefog. 112

JSE.453 Ange avstånd mellan fästdon och rörelsefog. Ange om mekanisk infästning av remsa ska ersättas med kantklistring mot underlaget för att förhindra konvektion. Beakta behovet av rörelseupptagning i krönplåten vid utformning av rörelsefog enligt figur AMA JSE.452-8/2. Plåtbeslag redovisas under JT-.376. Stomme av plywood anges under KEB.18. Ange om rörelsefog enligt figur AMA JSE.452-8/2 ska byggas upp med annan stomme än plywood. Ange höjd på stomme till rörelsefog enligt figur AMA JSE.452-8/2. Gångstråk Ange omfattning och utförande av förstärkning vid gångstråk, steguppställningar och dylikt. Ange material, typ, kulör, tjocklek, omfattning, montering med mera. Vattentäta skikt av bitumenduk på yttertak MATERIAL- OCH VARUKRAV Bitumenduk ska vara uppbyggd kring en stomme av polyesterfilt eller dylikt. Stommen ska vara belagd med polymerasfalt av SBS eller APP. Förstärkningar till vinklar och hörn Förstärkningar ska vara tillverkade av material som är anpassade till bitumenduken och monteringsmetoden. Förtillverkade förstärkningar ska minst uppfylla måtten enligt figur AMA JS/1 respektive figur AMA JS/2. Remsor och kappor Remsor och kappor ska vara tillverkade av kvalitet enligt tätskiktstillverkarens dokumenterade anvisningar. UTFÖRANDEKRAV Underlag av trä ska vara täckt med byggpapp YAM 2000 enligt JSB.111. Vid täckning på takyta med större lutning än 1:16 (4 grader) ska bitumenduken förankras så att den inte kan glida. Skarvning av duk Överlapp ska svetsas enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Asfalt ska tränga ut utanför överlappet. Synlig asfaltsträng utanför överlappet ska vara jämn och högst 15 mm bred. Enstaka mindre utflöde ska tillåtas vid tvärskarvar, kappor och dylikt. Mekanisk infästning av bitumenduk Bitumendukar ska alltid fästas mekanisk till underlaget. Längdskarvar ska utföras enligt tillverkarens anvisningar. Överlappsbredd och placering av infästning ska ske enligt tillverkarens anvisning. Tvärskarvar med mekanisk infästning ska utföras lika längdskarvar. Plåtflänsar Bitumenduk får ej klistras till plåtflänsar med undantag av fotplåt samt fläns till brunn respektive bräddavlopp. Plåtflänsar ska ha en minsta inklistringsbredd av 150 mm. Plåtflänsar ska alltid fästas till underlaget. 113

Förstärkning av vinklar och hörn Förstärkning ska utföras av vinklar och hörn. Förstärkning ska placeras under bitumenduken. Platstillverkade förstärkningar till vinklar och hörn ska utformas så att full täthet uppnås i vinkelns eller hörnets spets. Tätning får inte ske med enbart asfalt. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA TÄTSKIKT Tätskikt av bitumenduk ska uppfylla kraven enligt tabell AMA JSE.453/1 och tabell AMA JSE.453/2. Tabell AMA JSE.453/1. Funktionskrav för bitumenduk på yttertak (tätskikt typ TY) 114

Tabell AMA JSE.453/2. Beständighetskrav för bitumenduk på yttertak (tätskikt typ TY) MATERIAL- OCH VARUKRAV Tätskiktsprodukter Ange krav på bitumendukens skyddsbeläggning under JSE.4531. Ange kulör på bitumenduken under JSE.4531. UTFÖRANDEKRAV Ange underlagstäckning med byggpapp under aktuell kod och rubrik i avsnitt JSB. Kompletteringar av plan plåt anges under aktuell kod och rubrik under JT-.3. Kontrollera med tillverkaren om plåtflänsar ska förbehandlas med asfaltlösning. Kontrollera att spikbart underlag redovisas för uppdragning av bitumenduken på vertikala ytor. Kontrollera att vvs-handlingarna anger minst 150 mm bred brunnsfläns eller likvärdig konstruktion. Kontrollera att brunnsflänsar uppfyller kraven under JSE.47. Skarvning av duk Vid färgade bitumendukar kan kraven på utflöde behöva begränsas av estetiska skäl. Ange högsta utflöde av synlig klisterasfalt. Mekanisk infästning av bitumenduk Bricka i överlapp ska placeras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Genomföringar Beakta att genomföringar av rör och kablar kan kringgjutas med ett fundament mot vilket bitumenduken dras upp. Alternativt kan rörstosar med inklistringsflänsar användas. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA TÄTSKIKT Vid märkning av tätskikt typ TY avseende motståndsförmåga mot brand på olika underlag motsvarar cellplast 20 kg/m 3 ett praktiskt värde av minst 15 kg/m 3 115

JSE.4531 TY typ 4531 mineralull 150 kg/m 3 ett praktiskt värde av minst 110 kg/m 3 träspånskiva 680 kg/m 3 praktiskt träpanel av minst 480 kg/m 3 silikatskiva 680 kg/m 3 praktiskt betong, lättbetong och cellglas. Bitumenduk ska ha en största tjocklek på 3 mm, varvid skyddsbeläggningens tjocklek inte ska medräknas. Ange alternativt produktbeteckning. Ange om underlaget ska kompletteras med skiljeskikt. Skiljeskikt anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt JSD. Ange krav på skyddsbeläggning. JSE.45311 Uppdragning av TY typ 4531 på vägg, sarg e d Bitumenduk ska anslutas till vertikal yta med kappor enligt figur AMA JSE.45311/1. Uppdragning ska i överkant fästas med spik med centrumavstånd högst 100 mm. Figur AMA JSE.45311/1. Uppdragning på vägg ska utföras 300 350 mm över färdig takyta. Uppdragning på sarg till brandventilator, takljuskupol, ventilationshuv eller liknande ska utföras till minst 200 mm över färdig takyta. Bitumenduk ska anslutas till väggkrön enligt figur AMA JSE.45311/2. Uppdragning ska i överkant fästas med spik med centrumavstånd högst 100 mm. Väggkrönet ska täckas med en remsa av lägst kvalitet YAP 2200, alternativt remsa av bitumenduken. Remsan ska dras ned minst 50 mm på murens utsida och fästas med spik med centrumavstånd högst 150 mm. 116

Figur AMA JSE.45311/2. Rörelsefog vid vertikal yta I de fall underlaget kan röra sig horisontalt eller vertikalt i förhållande till den vertikala ytan ska uppdragning av bitumenduken utföras enligt figur AMA JSE.45311/3. Remsa över rörelsefog samt kappa ska i överkant fästas med spik med centrumavstånd högst 100 mm. Figur AMA JSE.45311/3. Rörelsefog vid vertikal yta Utförandet enligt figur AMA JSE.45311/3 kan användas även då risk föreligger för deformationer i underlaget. Exempel på sådana konstruktioner är lättbetongelement, trapetsprofilerad plåt och träpanel med upplag vinkelrätt mot den vertikala ytan. Ange utförande för uppdragningar högre än 300 mm. Ange om uppdragning ska utföras enligt figur AMA JSE.45311/1 eller figur AMA JSE.45311/3 uppdragningens höjd uppdragningens infästning vid annan metod än spikning. 117

Plåtbeslagning redovisas under JT-.351. Underlag av plywoodskivor för uppdragning av tätskikt anges under KEB.18. Tjocklek på plywoodskivor för infästning av tätskiktskappor bör inte understiga 16 mm. Plywoodskivor som underlag enligt figur AMA JSE.45311/3 bör inte understiga 21 mm.ange under KEB.18 infästning av plywoodskivan och beakta därvid rörelser mellan vertikal yta och takyta samt att plywoodskiva ska fästas till underlaget med plåtvinklar eller dylikt. JSE.45312 Anslutningar av TY typ 4531 till fläns Klistring av bitumenduk till plåtfläns får, med undantag av brunnsfläns och fotplåt, inte utföras. Brunn, bräddavlopp o d Brunn och bräddavlopp ska utföras enligt JSE.471. Anslutning av bitumenduk till brunn och plåtfläns ska utföras enligt figur AMA JSE.45312/1. Fläns ska klistras till tätskiktsmattan och fästas i underlaget enligt leverantörens anvisningar. Figur AMA JSE.45312/1. Brunn redovisas under JSE.4712. JSE.45313 Anslutningar av TY typ 4531 till fotplåt Anslutning av duk till fotplåt ska utföras enligt figur AMA JSE.45313/1. 118

Figur AMA JSE.45313/1. Skarvning och infästning av fotplåtar utförs enligt JT-.312. JSE.45314 Anslutningar av TY typ 4531 till kantregel Takavslutning med kantregel ska utföras enligt figur AMA JSE.45314/1. Kappan ska dras ned och förbi den fasade träregeln med minst 50 mm och spikas på utsida med centrumavstånd högst 100 mm. Figur AMA JSE.45314/1. I vindutsatta lägen kan bitumenduken monteras under träregel enligt figur AMA JSE.45314/2. Kappan ska dras ned och minst 50 mm förbi den fasade träregeln och spikas utsida med centrumavstånd högst 100 mm. 119

Figur AMA JSE.45314/2. Ange om takavslutning ska utföras enligt figur AMA JSE.45314/1 eller figur AMA JSE.45314/2. Ange bredd på kappa. Plåtbeslag anges under JT-.3521. Fasad träregel anges under HSD.1444. JSE.45315 Skarvningar av TY typ 4531 vid nock Duk ska dras över nock enligt figur AMA JSE.45315/1. Duk ska dras över nock. Tvärskarvar ska utföras minst 500 mm från nocklinjen. Figur AMA JSE.45315/1. Intäckning av taknock sker normalt enligt figur AMA JSE.45315/1. Detta förutsätter dock att nocklinjen är så pass rak att våderna inte "drar iväg" när de passerat nocklinjen. I sådana fall är ett utförande med separat nockremsa enligt figur RA JSE.45315/1 lämpligare. Figur RA JSE.45315/1. Ange om nock ska avtäckas med särskild våd. JSE.45316 Utförande av TY typ 4531 i ränndal Ränndal mellan två takytor ska utföras enligt figur AMA JSE.45316/1. Ränndalsvåd ska ha beläggningsfria kanter på båda långsidorna enligt figur AMA JSE.45316/1. 120

Figur AMA JSE.45316/1. Ränndal mot vägg eller sarg ska utformas enligt figur AMA JSE.45316/2. Figur AMA JSE.45316/2. Vid tak med utspetsningskilar ska bitumenduken fästas mekaniskt genom utspetsningskilarna. Beakta att vid utspetsningskilar i ränndal mot vertikal yta ska höjden på tätskiktets uppdragning räknas från högsta punkten på utspetsningskilarna. Undvik utspetsningskilar mellan takbrunnar i en ränndal. Vid användning av utspetsningskilar för vattenavledning till takbrunnar bör dessa kompletteras med intilliggande bräddavlopp. Utspetsningskilar, material, utförande och infästning, redovisas under IBG.21 respektive IBG.22. Placering och storlek på utspetsningskilar anges på takplanen. Plåtbeslag redovisas under JT-.351. JSE.45317 Utförande av TY typ 4531 i fotränna Tätskikt i fotränna ska utföras enligt figur AMA JSE.45317/1. 121

Figur AMA JSE.45317/1. Fotrännan ska klistras mot eller förankras mekaniskt till underlaget. Ange material i och dimension på fotrännan. Om fotrännan även ska fungera som snörasskydd erfordras mekanisk infästning av fotrännans stomme till underlaget. Ange infästningsmetod. JSE.45318 Diverse detaljutföranden av TY typ 4531 av bitumenduk på yttertak Rörelsefogar Vid fogrörelser mindre än 15 mm vinkelrätt mot fogen ska rörelsefogen utföras enligt figur AMA JSE.45318/1. Figur AMA JSE.45318/1. Under denna kod och rubrik anges utförande för detaljer som inte redovisas under andra koder och rubriker. Ange bredd på remsa över rörelsefog. Ange om mekanisk infästning av remsa ska ersättas med kantklistring mot underlaget för att förhindra konvektion. Skiljeskikt anges i avsnitt JSD. Rörelsefogar Om en markerad rörelsefog önskas kan skiljeskiktet i figur AMA JSE.45318/1 ersättas med en mineralullsboard i samma bredd. Mineralullsboard anges under IBG.21. Vid fogrörelser på 15 mm eller mer vinkelrätt mot fogen eller vid fogrörelser parallellt med fogen kan rörelsefogen utföras enligt figur RA JSE.45318/1. 122

JSE.47 JSE.471 Figur RA JSE.45318/1. Kappa ska anslutas till sarg enligt JSE.4531. Beakta behovet av rörelseupptagning i krönplåten vid utformning av rörelsefog enligt figur RA JSE.45318/1. Plåtbeslag redovisas under JT-.376. Stomme av plywood anges under KEB.18. Ange om rörelsefog enligt figur RA JSE.45318/1 ska byggas upp med annan stomme än plywood. Ange höjd på stomme till rörelsefog enligt figur RA JSE.45318/1. Gångstråk Ange omfattning och utförande av förstärkning vid gångstråk, steguppställningar och dylikt. Ange material, typ, kulör, tjocklek, omfattning, montering med mera. Kompletteringar till vattentätt skikt av duk Kompletteringar med plåt anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt JT. Spikreglar med mera anges i avsnitt HSD. Kompletteringar för avvattning av vattentätt skikt av duk MATERIAL-OCH VARUKRAV Brunn av koppargjutlegering Brunn, förhöjningsringar och sil ska vara utförda av korrosionshärdig koppargjutlegering innehållande minst 85 procent koppar. Brunn ska vara försedd med fläns som tål uppvärmning. Fläns ska tätas mot brunn med löstagbar tätningsring av silumin. Fläns ska monteras så att färdigt tätskikt får jämnt fall mot brunnen. Brunn ska vara försedd med löstagbar lövfångarsil. Brunn av rostfri stålplåt till tätskikt av gummi- eller plastduk Brunn och sil ska vara utförda av minst 0,7 mm rostfri stålplåt 1.4301 enligt SS-EN 10088-4:2009. Skarvar ska vara svetsade. Brunn får inte deformeras vid uppvärmning i samband med svetsning av tätskikt. Brunnar ska ha fläns försedd med fabriksbelagd duk av samma eller motsvarande material som tätskiktet. Fläns monteras så att färdigt tätskikt får jämnt fall mot brunnen. Brunn ska vara försedd med löstagbar lövfångarsil. 123

Brunn av rostfri stålplåt till tätskikt av bitumenduk Brunn och sil ska vara utförda av minst 0,7 mm rostfri stålplåt 1.4301 enligt SS-EN 10088-4:2009. Skarvar ska vara svetsade. Brunn får inte deformeras vid uppvärmning i samband med svetsning av tätskikt. Brunn ska vara försedd med löstagbar lövfångarsil. Bräddavlopp av rostfri stålplåt till tätskikt av gummi- eller plastduk Bräddavlopp ska vara utfört av minst 0,7 mm rostfri stålplåt 1.4301 enligt SS-EN 10088-4:2009. Skarvar ska vara svetsade. Bräddavlopp får inte deformeras vid uppvärmning i samband med svetsning av tätskikt. Bräddavlopp av rostfri stålplåt till tätskikt av bitumenduk Bräddavlopp ska vara utfört av minst 0,7 mm rostfri stålplåt 1.4301 enligt SS-EN 10088-4:2009. Skarvar ska vara svetsade. Bräddavlopp får inte deformeras vid uppvärmning i samband med svetsning av tätskikt. Fläns till bräddavlopp ska värmas före klistring av bitumenduken. UTFÖRANDEKRAV Brunn och bräddavlopp ska monteras med rörlig anslutning mot fast avloppsrör. Tappstycket till brunn och bräddavlopp ska ha en sådan längd att anslutning till stuprör utförs under tak- eller bjälklagskonstruktionen. Tappstycke genom sarg ska ha lutning större än 1:40. Takbrunnar Takbrunnar ska placeras i lågpunkt med ett centrumavstånd högst 12 till 15 m dock minst en per takstolsfack om centrumavståndet är större än 3 m. Avvattningsarean per brunn ska inte överstiga 500 m 2 vid brunnsdiameter 90 till 110 mm. Bräddavlopp Bräddavloppet ska placeras med utloppet högst 50 mm över tätskiktets lägsta punkt, underlagets nedböjning inräknat. Minst ett bräddavlopp ska monteras i varje invändig ränndal. Infästning av brunn och bräddavlopp till underlag Fläns på brunn och bräddavlopp ska fästas till underlaget med fästdon med centrumavstånd högst 150 mm. Fästdon ska vara skruv med försänkt huvud. MATERIAL- OCH VARUKRAV Brunn av koppargjutlegering Brunnar av koppargjutlegering ska endast användas till tätskikt av bitumenduk. Brunn av rostfri stålplåt till tätskikt av gummi- eller plastduk Ange om annan kvalitet på rostfritt stål ska användas. Brunn av rostfri stålplåt till tätskikt av bitumenduk Ange om annan kvalitet på rostfritt stål ska användas. Bräddavlopp av rostfri stålplåt till tätskikt av gummi- eller plastduk Ange om annan kvalitet på rostfritt stål ska användas. Bräddavlopp av rostfri stålplåt till tätskikt av bitumenduk Ange om annan kvalitet på rostfritt stål ska användas. 124

JSE.4711 JSE.4712 JSE.4713 UTFÖRANDEKRAV Beakta byggplatstoleranser nedböjningar kvarstående överhöjningar. Kontrollera att handlingarna anger rätt placering av brunnar och bräddavlopp. Brunnar eller bräddavlopp ingjutna i bjälklag med horisontellt tappstycke får skarvas i tak- eller bjälklagskonstruktionen. I horisontala ränndalar uppstår alltid svackor på grund av nedböjningar i underlaget. Överlägg i tätskiktet kan också hindra vatten från att rinna fram till brunn. Ange om annat krav ska ställas på mängden kvarstående vatten. Minsta krav i ränndalar ska dock alltid understiga 10 mm. Placera alltid takbrunnar i de punkter där störst nedböjning kan uppstå i ränndalen. Takbrunnar Takplan för avvattning anges under YSK.21. Infästning av brunn och bräddavlopp till underlag Ange om annan typ av infästning av fläns till underlag. Beakta eventuella deformationer i underlag av isolerskivor och dylikt. Beakta behov av rörelser mellan tappstycke och avloppsrör. Brunnar till vattentätt skikt av duk i ytterbjälklag Ange material typ av brunn höjd på förhöjningsringar typ av sil om sil ska vara körbar. Redovisa utförande med hänsyn till konstruktionens nedböjning. Brunnar till vattentätt skikt av duk på yttertak Ange typ av brunn material. Redovisa utförande med hänsyn till konstruktionens nedböjning. Bräddavlopp till vattentätt skikt av duk i ytterbjälklag Bräddavlopp av rostfri stålplåt Ange typ av bräddavlopp. Redovisa utförande med hänsyn till konstruktionens nedböjning. JSE.4714 Bräddavlopp till vattentätt skikt av duk på yttertak Bräddavlopp av rostfri stålplåt Ange typ av bräddavlopp. Redovisa utförande med hänsyn till konstruktionens nedböjning. 125

JSE.472 Kompletteringar till genomföringar m m i vattentätt skikt av duk Genomföringar för kablar, rör o d I de fall kablar, rör och dylikt dras genom tätskiktet bör genomföringarna utföras enligt de principer som framgår av figur RA JSE.472/1 och figur RA JSE.472/2. Redovisa utförande. Figur RA JSE.472/1. Demonterbart plåtlock anges under JT-.376. 126

JSE.4721 JSE.4722 Figur RA JSE.472/2. Stosar till vattentätt skikt av duk i ytterbjälklag Stosar ska vara tillverkade av material som är anpassat till tätskikt och skarvningsmetod. Klämring, slangklammer och dylikt till stosar ska vara av rostfritt stål 1.4301 enligt SS-EN 10088-4:2009. Ange material i stos typ av stos. Stos av plåt anges under aktuell kod och rubrik under JT-.362. Stosar till vattentätt skikt av duk på yttertak Stosar ska vara tillverkade av material som är anpassat till tätskikt och skarvningsmetod. Klämring, slangklammer och dylikt till stosar ska vara av rostfritt stål 1.4301 enligt SS-EN 10088-4:2009. Ange material i stos typ av stos. Stos av plåt anges under aktuell kod och rubrik under JT-.362. JSE.4723 Ventilationshuvar till vattentätt skikt av duk i ytterbjälklag Till tätskikt av plastduk ska användas ventilationshuvar försedda med förtillverkade flänsar eller platstillverkade formstycken av samma material som tätskiktet. Ange material typ av huv. Ventilationshuvar av plåt anges under aktuell kod och rubrik under JT-.37. 127

JSE.4724 Ventilationshuvar till vattentätt skikt av duk på yttertak Till tätskikt av plastduk ska användas ventilationshuvar försedda med förtillverkade flänsar eller platstillverkade formstycken av samma material som tätskiktet. Ange material typ av huv. Ventilationshuvar av plåt anges under aktuell kod och rubrik under JT-.37. JSE.478 JSF Diverse kompletteringar till vattentätt skikt av duk Under denna kod och rubrik anges anslutningsprofiler eller dylikt vid kanter, uppdragningar med mera. FUKTSKYDDSSKIKT AV TÄTSKIKTSMATTA, DUK, PLASTFILM M M I HUS MATERIAL- OCH VARUKRAV Fuktskyddsskikt av tätskiktsmatta, duk, plastfilm med mera som tillverkas enligt följande standarder ska vara CE-märkta och åtföljas av prestandadeklaration: SS-EN 13967:2012 Flexibla tätskikt - Plast- och gummibaserade fuktspärrar inklusive grundmursskydd. SS-EN 13969:2004+A1:2006 Flexibla tätskikt - Bitumenbaserade fuktspärrar inklusive grundmursskydd. SS-EN 13970:2004 Flexibla tätskikt - Ångspärrar av bitumen. SS-EN 13984:2013 Flexibla tätskikt - Ångspärrar av plast och gummi. Fog- och skarvband för tätning av fuktskyddsskikt ska vara av material som inte negativt påverkar skiktets funktion under dess tänkta livslängd. UTFÖRANDEKRAV Underlag för fuktskydd ska ha en ytjämnhet minst motsvarande brädriven betong där annat ej anges vara rengjort från organiskt material så att mikrobiella skador inte kan uppkomma samt vara rengjort från partiklar som i övrigt kan skada fuktskyddskiktet. Där krav ställs på högsta tillåten relativ fuktighet (RF) i underlaget avses underlagets yta såväl vid läggning som efter eventuell omfördelning av fukt i underlaget. I AMA används fuktskydd som ett samlingsbegrepp för ångspärr eller ångbroms, som ska hindra eller minska fukttransport i ångfas såväl genom fuktdiffusion som genom fuktkonvektion fuktspärr, som utöver ångspärrens funktioner även ska hindra fukttransport i vätskefas utan övertryck, ofta kapillärsugning. Här anges fuktskydd som levereras i rullformat. Fuktskydd av termoisolervaror anges i kapitel I. Fuktskydd av rostfri plåt, till exempel under tegelmurar, anges i avsnitt JT. Syftet med krav på maximalt tillåten fuktighet i underlagets yta är att skydda ovanliggande material mot fukt och alkali i underlaget. Därför är det värdet i underlagets yta som avses, Värdet i ytan förändras efter att beläggning påförts allteftersom hur fukten i underlaget omfördelas i underlaget efter den inledande uttorkningen, Värde efter omfördelningen kan bedömas förutses med mätmetodik enligt YSC.121 eller genom fuktberäkningar. Ange hur resultat från mätning av relativ fuktighet (RF) skall dokumenteras. 128

MATERIAL- OCH VARUKRAV Ange om annat krav på ånggenomgångsmotståndet än vad AMA föreskriver ska gälla. Val av ånggenomgångsmotstånd baseras på fuktsäkerhetsprojektering. Ange material i fuktskydd och fogband eller skarvband under aktuell kod och rubrik. JSF.1 JSF.11 UTFÖRANDEKRAV Ange under aktuell kod och rubrik krav på jämnhet och förbehandling av underlaget genomföringar anslutningar och tätning vid hörn, vinklar och dylikt överlapp infästning omfattning. Redovisa detaljutförande vid väggar, genomföringar och dylikt. Fuktskyddsskikt av tätskiktsmatta Fuktskydd av tätskiktsmatta ska utföras under träkonstruktioner som vilar på underlag av betong, murverk eller annat fuktsugande material. Fuktskydd ska utföras även under träkonstruktioner av träskyddsbehandlat virke. MATERIAL- OCH VARUKRAV Fuktskyddsskikt av tätskiktsmatta som tillverkas enligt SS-EN 13969:2004/A1:2006 ska vara CE-märkta och åtföljas av prestandadeklaration. Fuktskydd av under syllar och dylikt ska vara av lägst kvalitet YEP 2500 och uppfylla kraven enligt tabell AMA JS/1. Övriga fuktskydd av tätskiktsmatta, till exempel grundmursisolering, ska ha en tjocklek av minst 4 mm och uffylla kraven i tabell AMA JSE.1/1 och tabell AMA JSE.1/2. UTFÖRANDEKRAV Fuktskydd på reglar eller stolpar ska monteras med klämda skarvar. Utförandet gäller även vid utbyte på grund av skador. Remsor av lägst kvalitet YEP 2500 under träsyll eller dylikt ska vara minst lika breda som träsyllen. Vid klistring av fuktskydd ska underlaget förbehandlas med asfaltlösning som får torka. Skarvar ska klistras. Längdskarvar ska utföras med minst 80 mm överlapp och tvärskarvar med minst 150 mm överlapp. I de fall fogrörelser kan uppstå i underlaget ska fuktskydd läggas löst, klisterfritt, över fogen. Genomföringar genom asfaltklistrat fuktskydd ska kompletteras med förtillverkade stosar. UTFÖRANDEKRAV Ange typ av klisterasfalt vid fuktskydd som ska klistras. Bredden på den klisterfria zonen vid fogar bestäms av rörelsernas storlek. Kontrollera med tillverkaren av fuktskyddet erforderlig bredd på klisterfri zon över fog. Ange material och utförande för förtillverkade stosar och dylikt. Fuktskyddsskikt av tätskiktsmatta för grundkonstruktion MATERIAL- OCH VARUKRAV Fuktskydd ska vara av lägst kvalitet 4 mm tätskiktsmatta. 129

JSF.12 JSF.121 JSF.122 JSF.13 JSF.131 Fuktskydd mot grundkonstruktion ska tåla de påfrestningar som uppstår vid återfyllning. Fuktskyddet ska klistras mot grundkonstruktionen. UTFÖRANDEKRAV Fuktskydd mot grundkonstruktion ska utföras så att glidning mot underlaget inte kan ske i samband med återfyllning. Fuktskydd mot grundkonstruktion ska dras ned över hel grundplattas eller grundsulas fulla höjd. Ange om fuktskyddet ska monteras horisontalt eller vertikalt. Fuktskydd mot grundkonstruktion kan kombineras med fuktskydd på källaryttervägg enligt JSF.142. Kontrollera i bygghandlingarna att högsta vattengång i dräneringsledning ligger under hela grundplattans eller grundsulans underkant. Redovisa hur fuktskyddet ska utföras på grundkonstruktioner om grundläggning sker under dränerande lager. Fuktskyddsskikt av tätskiktsmatta för bjälklag e d Fuktskyddsskikt av tätskiktsmatta under bjälklag e d Fuktskydd ska utföras under träkonstruktioner som vilar på grundkonstruktion, yttervägg eller innervägg av betong, eller murverk eller annat fuktsugande material ska fuktskydd utföras under bjälklag av trä. Fuktskydd ska utföras även under syll träkonstruktioner av tryckimpregnerat träskyddsbehandlat virke. Fuktskydd ska vara av lägst kvalitet YEP 2500. Ange bredd på remsor om remsor ska läggas lösa eller klistras mot underlaget hur remsor ska skarvas. Fuktskyddsskikt av tätskiktsmatta på bjälklag e d På vindsbjälklag av betong eller lättbetong ska fuktskydd av tätskiktsmatta anordnas mellan bjälklag och trä i direkt anslutning till bjälklaget. Vid betongelement med asfaltklistrat fuktskydd ska fuktskyddet läggas löst, klisterfritt, minst 150 mm över elementfog. Fuktskyddet ska vara lägst kvalitet YEP 2500. Fuktskyddsskikt av tätskiktsmatta för innervägg Fuktskyddsskikt av tätskiktsmatta under innervägg Fuktskydd under innervägg med stomme av trä eller träbaserat material på hel grundplatta ska utföras med byggpapp. remsor av lägst kvalitet YEP 2500. Remsorna ska ha minst samma bredd som innerväggen. Ange bredd på remsor om remsor ska läggas lösa eller klistras mot underlaget hur remsor ska skarvas. JSF.14 JSF.141 Fuktskyddsskikt av tätskiktsmatta för yttervägg Fuktskyddsskikt av tätskiktsmatta under yttervägg ovan mark Fuktskydd för avledning av vatten från luftspalt bakom murverk ska dras upp under vindskydd i vägg och förankras. Fuktskyddet under murverk ska vara minst 4 mm tätskiktsmatta. Ange bredd på remsor 130

om remsor ska läggas lösa eller klistras mot underlaget hur remsor ska skarvas. Redovisa utförandet i botten på luftspalt bakom fasadmaterialet. Fuktskyddet ska utföras så att vatten som tränger in i luftspalten kan ledas ut ur väggkonstruktionen. Se figur RA JSF.141/1. Ange höjd på uppdragning och utförandet av förankring. JSF.142 Figur RA JSF.141/1. Fuktskyddsskikt av tätskiktsmatta mot yttervägg under mark MATERIAL- OCH VARUKRAV Fuktskydd mot källaryttervägg ska tåla de påfrestningar som uppstår vid återfyllning. Fuktskydd på källaryttervägg ska vara lägst kvalitet 4 mm tätskiktsmatta. UTFÖRANDEKRAV Fuktskydd mot källaryttervägg ska utföras så att glidning mot underlaget inte kan ske i samband med återfyllning. Mot källaryttervägg ska fuktskyddet dras upp minst 500 mm ovanför hel grundplatta eller grundsula och helklistras mot underlaget. Hel grundplatta eller grundsula utanför källaryttervägg ska utföras med hålkäl av bruk mot väggen enligt ESE.712. Ange om fuktskyddet ska monteras horisontalt eller vertikalt om fuktskyddet ska kompletteras med mekanisk infästning. Redovisa hur fuktskydd på yttervägg ska dras ned över grundkonstruktion enligt JSF.11. JSF.15 Fuktskyddsskikt av tätskiktsmatta för yttertak Underlag av betongelement Beakta rörelser över elementfogar mellan betongelement. 131

Underlag av trapetsprofilerad plåt Beakta att under tvärskarvar i fuktskyddet kan det behövas en plan plåtremsa som fast underlag. Längdskarvar utföres endast över profiltoppar. Beakta risken för rörelser i plåtskarvar. Plan plåt som underlag för skarvning av fuktskydd anges under JV-.2773. JSF.4 JSF.5 Fuktskyddsskikt av duk, folie e d MATERIAL- OCH VARUKRAV Fuktskyddsskikt av duk, folie eller dylikt som tillverkas enligt SS-EN 13984:2013 ska vara CEmärkta och åtföljas av prestandadeklaration. Under denna kod och rubrik kan ångbromsar av non-wowenduk, foliematerial eller dylikt föreskrivas som alternativ till fuktskyddsskikt av plastfilm enligt JSF.5. Ångbromsar ska ha redovisade egenskaper enligt SS-EN 13984:2013. Ange kravvärde på produktens ånggenomgångsmotstånd utifrån genomförd fuktsäkerhetsprojektering. Ange om produkten skall ha genomgått tredjepartskontroll. Ange om produkten skall användas med tillhörande systemdetaljer. Fuktskyddsskikt av plastfilm (ej kyl- och frysrum) MATERIAL- OCH VARUKRAV Fuktskyddsskikt av plastfilm som tillverkas enligt SS-EN 13984:2013 ska vara CE-märkta och åtföljas av prestandadeklaration. Ångspärr av plastfilm ska under produktens tänkta livslängd ha ett ånggenomgångsmotstånd som är större än eller lika med 1,5 10 6 s/m enligt 5.10 i SS-EN 13984:2013 en rivhållfasthet som är större än eller lika med 60 N enligt 5.8 i SS-EN 13984:2013. Spiklist till klämda skarvar ska vara minst 12 mm tjock och minst 45 mm bred och löpa längs med hela skarven. Fästdon Klammer ska vara av stål med heltäckande korrosionsskydd av zink. Spik ska vara varmförzinkad räfflad trådspik där ej annat anges. Skarvband, tejp o d Tätning av genomföringar för rör, rörhylsor, eldosor och dylikt i fuktskydd ska utföras med för ändamålet särskilt anpassad tätmassa eller dubbelhäftande skarvband. Tätmassa, tejp och skarvband ska ha tätande förmåga under samma livslängd som plastfilmen och får inte negativt påverka skiktets funktion under dess livslängd. UTFÖRANDEKRAV Plastfilm ska monteras utan inbyggd spänning. Skarv ska utföras med minst 200 mm överlapp, där inte annat anges. Fästdon Klammerrygg ska ligga an mot plastfilmen utan att skada denna. Spiklisten ska spikas med räfflad varmförzinkad trådspik, dimension minst 2,0 5,0, med centrumavstånd 100 mm. 132

JSF.51 Fuktskydd under virke Plastfilm ska inte användas som fuktskydd under reglar, stolpar och dylikt av trä på bjälklag av betong eller lättbetong. I byggnadskonstruktioner får fuktskyddsskikt av plast oftast svara även för konstruktionens lufttäthet. Det ställs allt högre krav på god lufttäthet i byggnader för att uppnå nuvarande och kommande energikrav. Fuktsäkerhetsbedömningen av konstruktionen bör inkludera eventuella lokala värmekällor som kan orsaka lokalt annorlunda temperaturfördelning än vad som gäller i övrigt för konstruktionen. MATERIAL- OCH VARUKRAV Ange i aktuellt fall krav på plastfilmens åldersbeständighet enligt 5.7.1 i SS-EN 13984:2013 åldringsbeständighet i alkalisk miljö enligt 5.7.2 i SS-EN 13984:2013 draghållfasthet/brottstyrka enligt 5.11 i SS-EN 13984:2013 slaghållfasthet enligt 5.6 i SS-EN 13984:2013 UV-beständighet bör vara större än eller lika med 80 procent av ursprungligt värde för draghållfasthet, kan provas enligt SS-EN ISO 4892-2:2006 tjocklek, enligt 5.4 i SS-EN 13984:2013. Medeltjockleken ska vara större än eller lika med -5 procent av nominellt värde. Punkttjocklek ska vara större än eller lika med -15 procent av nominellt värde. Beakta att kravet på beständighet i alkalisk miljö enligt SS-EN 13984:2013 är betydligt lägre än vad som tidigare krävts. Ange om plastfilmen ska vara provad av tredje part om tillverkaren ska redovisa provningsresultat. Beakta att plastfilm inte kontinuerligt får utsättas för högre temperatur än 35 C. Samråd med vvs- och elprojektören beträffande dragning av elvärme samt värmerör i golv och väggar. Skarvband, tejp o d Ange om produkterna ska vara provade av tredje part om tillverkaren ska redovisa provningsresultat. UTFÖRANDEKRAV Ange monteringsordning som är av vikt för tätheten hur överlapp samt fastsättning, till exempel spikning och häftning, klämning med spiklist, ska utföras ytjämnhetskrav på underlag i aktuellt kapitel eller avsnitt om lufttäthetskontroll (till exempel enligt SS-EN 13829:2000) ska utföras innan ytskiktet monteras, kontroll anges under YSC.111. Fuktskyddsskikt av plastfilm för grundkonstruktion JSF.511 Fuktskyddsskikt av plastfilm i krypgrund I krypgrund ska plastfilm på mark avslutas 0-20 mm från yttervägg. Plastfilmen ska ha jämnt fall mot lågpunkter. Lågpunkter ska dräneras. Plastfilmen ska fixeras till underlaget med släta betongplattor eller dylikt. Beakta att plastfilm som fuktskyddskikt i uteluftsventilerade krypgrunder ofta inte är en tillräcklig åtgärd för att förebygga problem med fukt i kryprummet. 133

JSF.512 Fuktskyddsskikt av plastfilm på hel grundplatta Fuktskydd som utförs utan särskilda tätningsåtgärder ska utföras med 500 mm överlapp i längdoch tvärskarvar. Fuktskydd som skarvtätas med dubbelhäftande skarvband eller tejp ska utföras med minst 200 mm överlapp i längd- och tvärskarvar. Den relativa fuktigheten (RF) i underlaget får vid läggning av plastfilmen inte överstiga det värde som anges i avsnitt K respektive M. För andra tillämpningar får relativa fuktigheten (RF) i underlaget vara högst 95 procent. JSF.52 Fuktskydd under skivor av trä och träbaserat material och skivor av sammansatt typ Under plywoodskivor, träfiberskivor, spånskivor, undergolvselement av skivor med cellplast eller dylikt på grundplatta ska fuktskydd av plastfilm läggas. Fuktskydd ska läggas på betongundergolv med golvvärme även om den relativa fuktigheten (RF) i underlaget understiger 60 procent. Fuktskydd under beläggningar av trä eller laminatbräder Under golvbräder, lamellbräder, parkettbräder, laminatbräder eller dylikt på grundplatta ska fuktskydd av plastfilm läggas. Fuktskydd ska läggas på betongundergolv med golvvärme även om den relativa fuktigheten (RF) i underlaget understiger 60 procent. Fuktskydd under cellplastskivor som underlag för skivor av trä eller träbaserat material eller för beläggning av trä eller laminatbräder Under cellplastskivor på grundplatta som underlag för plywoodskivor, träfiberskivor, spånskivor eller dylikt eller för beläggning av golvbräder, lamellbräder, parkettbräder, laminatbräder eller dylikt ska läggas fuktskydd av plastfilm. Beakta att angiven nivå på relativa fuktigheten (RF) i underlaget kan behöva ändras utifrån en fuktsäkerhetsprojektering. Fuktskyddsskikt av plastfilm för bjälklag e d UTFÖRANDEKRAV Underlag av träbjälkar Fuktskydd som placeras mot träbjälkar ska monteras längs med träbjälkarna och skarvas över dessa. Skarv ska utföras med minst 200 mm överlapp. Skarv ska klämmas med invändig skivbeklädnad, glespanel med centrumavstånd högst 400 mm, spiklist eller på annat likvärdigt sätt över skarvens hela längd. Om skivor eller glespanel inte monteras samtidigt med fuktskyddet ska skarvar klämmas med spiklist. Vid genomföringar ska plastfilmen klämmas mot fast underlag. Underlag av betong eller lättbetong Fuktskydd som utförs utan särskilda tätningsåtgärder ska utföras med 500 mm överlapp i längdoch tvärskarvar. Fuktskydd som skarvtätas med dubbelhäftande skarvband eller tejp ska utföras med minst 200 mm överlapp i längd- och tvärskarvar. Den relativa fuktigheten (RF) i underlaget får vid läggning av plastfilmen inte överstiga det värde som anges i avsnitt K respektive M. För andra tillämpningar får relativa fuktigheten (RF) i underlaget vara högst 95 procent. Beakta att angiven nivå på relativa fuktigheten (RF) i underlaget kan behöva ändras utifrån en fuktsäkerhetsprojektering. 134

JSF.54 JSF.55 MATERIAL- OCH VARUKRAV Beakta att installationer och dylikt som är inbyggda i bjälklag kan ge förhöjda temperaturer, vilket kan förkorta plastfilmens livslängd. UTFÖRANDEKRAV Underlag av träbjälkar I de fall plastfilmen även ska utgöra skydd mot genomtrampning gäller särskilda krav på infästningen. Beakta tillverkarens dokumenterade anvisningar. Fuktskyddsskikt av plastfilm för yttervägg Fuktskyddsskiktet ska placeras indraget innanför ytterväggens invändiga ytskikt enligt figur AMA JSF.54/1. Figur AMA JSF.54/1. Fuktskydd ska skarvas över regel eller dylikt. Skarv ska monteras klämd och med minst 200 mm överlapp. I ytterväggar av trä ska plastfilmen täcka insidan av väggens syll. Vid genomföringar ska plastfilmen klämmas mot fast underlag. Fuktskyddet ska placeras med anliggning mot värmeisoleringen. Ange indragningens storlek. Beakta fuktskyddsskiktets placering med hänsyn till risken för skadliga fukttillstånd. Fuktskyddsskikt av plastfilm för yttertak UTFÖRANDEKRAV Underlag av träbjälkar Fuktskydd som placeras mot träbjälkar ska monteras längs med träbjälkarna och skarvas över dessa. Skarv ska utföras med minst 200 mm överlapp. Skarv ska klämmas med invändig skivbeklädnad, glespanel med centrumavstånd högst 400 mm, spiklist eller på annat likvärdigt sätt över skarvens hela längd. Om skivor eller glespanel inte monteras samtidigt med fuktskyddet ska skarvar klämmas med spiklist. Vid genomföringar ska plastfilmen klämmas mot fast underlag. 135

Underlag av betong eller lättbetong Fuktskydd som utförs utan särskilda tätningsåtgärder ska utföras med 500 mm överlapp i längdoch tvärskarvar. Fuktskydd som skarvtätas med dubbelhäftande skarvband eller tejp ska utföras med minst 200 mm överlapp i längd- och tvärskarvar. Underlag av trapetsprofilerad plåt Fuktskyddsskiktet ska placeras mellan två isoleringsskikt enligt figur AMA JSF.55/1. Tvärskarvar som utförs utan tätning ska utföras med minst 500 mm överlapp. Tvärskarvar som tätas med dubbelhäftande skarvband eller tejp ska utföras med minst 200 mm överlapp. Figur AMA JSF.55/1. UTFÖRANDEKRAV Underlag av träbjälkar I de fall plastfilmen även ska utgöra skydd mot genomtrampning gäller särskilda krav på infästningen. Beakta tillverkarens dokumenterade anvisningar. Underlag av trapetsprofilerad plåt Beakta placeringen av fuktskyddsskiktet i värmeisoleringen med hänsyn till risken för kondensbildning. JSF.6 Fuktskyddsskikt i platsbyggt kyl- eller frysrum Beakta behovet av god lufttäthet i kyl- och frysrumskonstruktioner. Redovisa hur fuktskyddsskikten i olika byggnadsdelar ska kopplas samman. 136

JSF.61 Fuktskyddsskikt av tätskiktsmatta på yttertak Fuktskyddsskikt av tätskiktsmatta på platsbyggda kyl- och fryshustak anges i JSE.1. Fuktskyddsskikt som ska kompletteras med överbyggnad av överbetong och dylikt, utförs enligt JSE.141 eller JSE.142. Fuktskyddsskikt som ska kompletteras med överbyggnad av singel eller annat löst material utförs enligt JSE.151 eller JSE.152. Fuktskyddsskikt som samtidigt ska utgöra exponerat tätskikt utförs som yttertak enligt JSE.151 eller JSE.152. Detaljer redovisas och utförs lika detaljer under JSE.141, JSE.142, JSE.151 eller JSE.152. Beakta kravet på lufttäthet runt genomföringar och dylikt. Fuktskyddsskikt av plastfilm i platsbyggt kyl- eller frysrum MATERIAL- OCH VARUKRAV Fuktskyddsskikt av plastfilm som tillverkas enligt SS-EN 13984:2013 ska vara CE-märkta och åtföljas av prestandadeklaration. Fuktskyddsskikt av plastfilm ska under produktens tänkta livslängd ha ett ånggenomgångsmotstånd som är större än eller lika med 1,5 10 6 s/m enligt 5.10 i SS-EN 13984:2013 en rivhållfasthet som är större än eller lika med 60 N enligt 5.8 i SS-EN 13984:2013. UTFÖRANDEKRAV Fuktskyddsskikt ska skarvtätas med dubbelhäftande skarvband eller tejp och utföras med minst 200 mm överlapp i längd- och tvärskarvar. Här anges ångspärrar för golvisolering i platsbyggda kyl- och frysrum. Se även kommentarer i avsnitt IC. Ange om glid- och skyddsskikt ska läggas ut som underlag för plastfilmen. Ange glid- och skyddsskikt under JSD.2. MATERIAL- OCH VARUKRAV Ange i aktuellt fall krav på åldersbeständighet enligt 5.7.1 i SS-EN 13984:2013 åldringsbeständighet i alkalisk miljö enligt 5.7.2 i SS-EN 13984:2013 draghållfasthet/brottstyrka enligt 5.11 i SS-EN 13984:2013 slaghållfasthet enligt 5.6 i SS-EN 13984:2013 UV-beständighet. Denna bör vara större än eller lika med 80 procent av ursprungligt värde för draghållfasthet, kan provas enligt SS-EN ISO 4892-3:2012 tålighet vid kyla tjocklek, enligt 5.4 i SS-EN 13984:2013. Medeltjockleken ska vara större än eller lika med -5 procent av nominellt värde. Punkttjocklek ska vara större än eller lika med -15 procent av nominellt värde. Beakta att kravet på beständighet i alkalisk miljö enligt SS-EN 13984:2013 är betydligt lägre än vad som tidigare krävts. Ange om plastfilmen ska vara provad av tredje part om tillverkaren ska redovisa provningsresultat. Beakta att plastfilm inte kontinuerligt får utsättas för högre temperatur än 35 C. Samråd med vvs- och elprojektören beträffande dragning av elvärme samt värmerör i golv och väggar. JSF.611 Fuktskyddsskikt av plastfilm i golv i platsbyggt kylrum 137

JSF.612 JSF.7 Fuktskyddsskikt av plastfilm i golv i platsbyggt frysrum Fuktskyddsskikt av luftspaltbildande plastmatta MATERIAL- OCH VARUKRAV Luftspaltbildande fuktskydd av plastmatta som tillverkas enligt SS-EN 13967:2012 ska vara CEmärkta och åtföljas av prestandadeklaration. Luftspaltbildande fuktskydd av plast ska under produktens tänkta livslängd vara vattentät enligt 5.6 i SS-EN 13967:2012 ha en rivhållfasthet som är större än eller lika med 100 N enligt 5.10 i SS-EN 13967:2012 tåla en statisk punktlast på 20 kg under ett dygn och fortfarande vara tät enligt 5.13 i SS-EN 13967:2012. UTFÖRANDEKRAV Underlag för luftspaltbildande plastmatta ska ha en ytjämnhet minst motsvarande brädriven betong. Ojämnheter i underlaget ska vara justerade innan fuktskyddet monteras. Betongytor som ska vara underlag för fogband ska ytbehandlas med dammbindande primer av kvalitet som rekommenderas av fogbandsleverantören. Skarvar i fuktskyddet, genomföringar och dylikt ska tätas med fogband eller skarvband enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. MATERIAL- OCH VARUKRAV Ange i aktuellt fall krav på produktens livslängd med bibehållen funktion ånggenomgångsmotstånd enligt 5.12 i SS-EN 13967:2012 UV-beständighet. Denna bör vara större än eller lika med 80 procent av ursprungligt värde för draghållfasthet, kan provas enligt SS-EN ISO 4892-2:2006 alkalibeständighet enligt 5.8.2 i SS-EN 13967:2012 åldersbeständighet i alkalisk miljö enligt 5.8.2 annex C i SS-EN 13967:2012 slaghållfasthet enligt 5.7 i SS-EN 13967:2012 deformation enligt 5.15 annex B i SS-EN 13967:2012 bärförmåga enligt SP-metod 1503 draghållfasthet/brottstyrka enligt 5.14 i SS-EN 13967:2012 tjocklek enligt 5.5 i SS-EN 13967:2012 tålighet vid kyla, kan provas enligt ISO 4675 vid -20 C och inte uppvisa några sprickor. Ange om plastmattan ska vara provad av tredje part om tillverkaren ska redovisa provningsresultat. Fästdon, skarvmaterial m m Ange fästdon, skarv- och tätningsmaterial. UTFÖRANDEKRAV Redovisa detaljutförande vid väggar, genomföringar och dylikt, som inte framgår av monteringsanvisningarna. Mekaniskt ventilerat fuktskydd Beakta det eventuella behovet av luftomsättning i spalten under fuktskyddsskiktet. Ange om fuktskyddsskiktet skall kompletteras med mekanisk ventilation. 138

JSF.71 Fuktskyddsskikt av luftspaltbildande plastmatta på hel grundplatta JSF.72 UTFÖRANDEKRAV Mekaniskt ventilerat fuktskydd Mekaniskt ventilerat fuktskydd ska funktionsprovas innan golvbeläggning påförs. UTFÖRANDEKRAV Ange hur plastmattan ska skarvas. Redovisa utförandet av anslutning till väggsocklar. Beakta risken för mikrobiella skador om organiskt material kan tillföras spaltutrymmet via otätheter. Ange hur tätning mot genomföringar ska utföras. Mekaniskt ventilerat fuktskydd För att skapa luftomsättning i horisontell spalt mellan underlag och luftspaltbildande plastmatta krävs mekanisk ventilation. Ange vid behov läggningsriktning på det ventilerade fuktskyddet. Omfattning av ventilerande golvsockellist anges under NSM.212. Ange hur resultat från funktionsprovning ska redovisas. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGT FUKTSKYDDSSKIKT Toleranser Kontrollera att tabell AMA 43.DC/1 är åberopad i handlingarna. Fuktskyddsskikt av luftspaltbildande plastmatta på bjälklag e d UTFÖRANDEKRAV Mekaniskt ventilerat fuktskydd Mekaniskt ventilerat fuktskydd ska funktionsprovas innan golvbeläggning påförs. UTFÖRANDEKRAV Ange hur plastmattan ska skarvas. Redovisa utförandet av anslutning till väggsocklar. Beakta risken för mikrobiella skador om organiskt material kan tillföras spaltutrymmet via otätheter. Ange hur tätning mot genomföringar ska utföras. Mekaniskt ventilerat fuktskydd Ange vid behov läggningsriktning på det ventilerade fuktskyddet. Omfattning av ventilerande golvsockellist anges under NSM.212. Ange hur resultat från funktionsprovning ska redovisas. 139

JSF.74 JSG KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGT FUKTSKYDDSSKIKT Toleranser Kontrollera att tabell AMA 43.DC/1 är åberopad i handlingarna. Fuktskyddsskikt av luftspaltbildande plastmatta mot yttervägg under mark Plastmatta ska fästas i överkant med rostfri spik eller skruv och bricka. Skarv ska förläggas minst 150 mm från vägghörn respektive väggvinkel. Plastmatta som avslutas under marknivå ska kompletteras med tätningsbeslag i överkant. Hel grundplatta eller grundsula utanför källaryttervägg ska utföras med hålkäl av bruk mot väggen enligt ESE.712. Beakta att på utsida källaryttervägg ska fuktskydd av luftspaltbildande plastmatta kompletteras med fuktskydd av helklistrad tätskiktsmatta, tjocklek minst 4 mm enligt avsnitt JSF.11 och JSF.142. Ange minsta bredd på överlapp. Ange utförande och infästning av tätningsbeslag. Ange hur plastmattan ska avslutas vid öppningar i källaryttervägg. Ange utförandet av tätning vid genomföringar och dylikt. VINDSKYDDSSKIKT AV BITUMENBASERAT MATERIAL, DUK, PLASTFILM M M I HUS MATERIAL- OCH VARUKRAV Vindskyddsskikt som tillverkas enligt SS-EN 13859-2:2014 ska vara CE-märkta och åtföljas av prestandadeklaration. Vindskyddsskikt ska ha redovisade egenskaper enligt tabell AMA JSG/1. 140

Tabell AMA JSG/1. Egenskapskrav för vindskydd Ange krav på ångtäthet och lufttäthet. Här anges vindskydd i rullformat vars uppgift är att förhindra sådana luftrörelser som kan försämra konstruktionens värmeisoleringsförmåga. Vindskydd av termoisolervaror anges i kapitel I. Vindskydd av skivor anges i kapitel K. Ange om vindskyddet samtidigt ska utgöra lufttätning. MATERIAL- OCH VARUKRAV Ange material under aktuell kod och rubrik. Ange krav på ånggenomgångsmotstånd enligt 4.3.3 i SS-EN 13859 2:2014 vid behov högre krav än klass W3 (ej vattentät) för vattentäthet. Ange om vindskyddsprodukten ska vara provad av tredje part om tillverkaren ska redovisa provningsresultat. Ange typ och dimension på fästdon. UTFÖRANDEKRAV Ange infästning skarvning utförande av anslutningar och genomföringar åtgärder vid skadat vindskydd utförande av avbrott i brandcellsbegränsande konstruktion. JSG.1 Vindskyddsskikt av bitumenbaserat material 141

JSG.12 JSG.14 JSG.4 JSG.42 JSG.44 MATERIAL- OCH VARUKRAV Spiklist till klämda skarvar ska vara minst 12 mm tjock och minst 45 mm bred. UTFÖRANDEKRAV Vindskydd ska monteras med minst 50 mm överlapp. Överlapp ska klämmas med spiklist. Skarvning ska utföras över reglar och dylikt. Spiklisten ska spikas med varmförzinkad räfflad trådspik, 2,0 50, centrumavstånd 100 mm. Spiklister får inte placeras så att luftströmning bakom fasadbeklädnad och dylikt hindras. Vid skadat vindskydd ska så stor del av vindskyddet bytas att samtliga skarvar blir klämda. UTFÖRANDEKRAV Skarvning kan utföras med annan metod än den som föreskrivs i AMA som ger motsvarande funktion. Ange utförande. Vindskyddsskikt av bitumenbaserat material för bjälklag e d Ange utförande om vindskyddet ska skarvas på annat sätt än med klämd skarv. Ange utförande vid genomföringar och håltagningar. Vindskyddsskikt av bitumenbaserat material för yttervägg Ange utförande om vindskyddet ska skarvas på annat sätt än med klämd skarv. Ange utförande vid genomföringar och håltagningar. Vindskyddsskikt av duk MATERIAL- OCH VARUKRAV Spiklist till klämda skarvar ska vara minst 12 mm tjock och minst 45 mm bred. UTFÖRANDEKRAV Vindskydd ska monteras med minst 100 mm överlapp. Överlapp ska klämmas med spiklist. Skarvning ska utföras över reglar och dylikt. Spiklisten ska spikas med varmförzinkad räfflad trådspik, minst 2,0 50, centrumavstånd 100 mm. Spiklister får inte placeras så att luftströmning bakom fasadbeklädnad och dylikt hindras. Vid skadat vindskydd ska så stor del av vindskyddet bytas att samtliga skarvar blir klämda. Här anges vindsskyddsskikt av non-woven duk, folie eller dylikt. Vindskyddsskikt av duk för bjälklag e d Skarvning kan utföras med annan metod än skarvning med klämlist. Ange utförande. Ange utförande vid genomföringar och håltagningar. Vindskyddsskikt av duk för yttervägg Skarvning kan utföras med annan metod än skarvning med klämlist. Ange utförande. Ange utförande vid genomföringar och håltagningar. JSG.5 JSG.8 Vindskyddsskikt av plastfilm Vindskyddsskikt av diverse material 142

JT TAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBEKLÄDNADER SAMT KOMPLETTERINGAR AV PLAN PLÅT FÖR HUS Figurerna i AMA är principiella och inte skalenliga. Falserna är av illustrationstekniska skäl vanligen visade enkla. Därför redovisas inte alla detaljer i figurerna, till exempel underlag, luftning och infästning. MATERIAL- OCH VARUKRAV Provningsintyg eller certifikat från tillverkaren om att angivna materialkrav innehålls ska överlämnas till beställaren. Icke bärande plåt för taktäckning samt utvändig och invändig väggbeklädnad tillverkade enligt SS-EN 14783:2013 Takprodukter - Icke bärande plåt för taktäckning samt utvändig och invändig väggbeklädnad - Krav och provningsmetoder, ska vara CE-märkt och åtföljas av prestandadeklaration. Plåt ska uppfylla fordringarna enligt SS-EN 14783:2013. Förzinkning av detaljer ska vara utförd enligt LDS.11. All förzinkning ska vara utförd som varmförzinkning. Pluggar får inte bestå av trä eller annat krympande material. Klammer ska vara utformade på ett sådant sätt att infästningen kan ske med hänsyn till förväntade och dimensionerande laster. Glidbara (rörelseupptagande) klammer ska medge tillräcklig rörelsemån för förekommande rörelser. Klammer som används för infästning av taktäckningar där taksäkerhetsanordningar med falsfästen monteras ska vara utförda på ett sådant sätt att rörelser i taktäckningen inte hindras. Klammer ska vara utformade på ett sådant sätt att skruv kan användas för infästning. Alternativt får spikklammer användas. Fästdon För fästdon gäller avsnitt ZSE. Fästdon av stål ska vara anpassade mot korrosion i aktuell korrosivitetsklass enligt SS-EN ISO 12944-2. Fästdon av rostfritt stål ska vara av kvalitet 1.4301 eller 1.4404 enligt SS-EN 10088-5:2009. Falstätningsmedel Falstätningsmedel ska vara icke genomtorkande samt vattenavvisande och ha god vidhäftning mot plåten. Falstätningsmedel ska behålla sin funktion under förekommande klimatiska påfrestningar under förväntad användningstid samt ha dokumenterade egenskaper för ändamålet. Märkning Plåt ska vara märkt på ett sådant sätt att material och beläggningar kan spåras och identifieras vad gäller innehåll, kulör, kvaliteter och tidpunkt för tillverkning. UTFÖRANDEKRAV Underlag ska vara rent, torrt, fast samt ha erforderligt fall. Nivåskillnader större än 3 mm ska utjämnas. Underlag ska vara fritt från uppstickande föremål som till exempel spik- eller skruvskallar. Underlag av trä för taktäckningar ska ha en målfuktkvot som högst motsvarar 16 procent och torkningskvalitet Standard enligt SS-EN 14298:2004. Fuktkvot på träunderlag ska uppfylla kraven enligt HSD.1. Klammer ska fästas i betong med specialutformad betongspik med lågkullrigt huvud, i träunderlag med skruv, i lättbetong med specialskruv samt i metallunderlag med nit eller skruv. Klammer ska i murverk av tegel fästas med skruv i inborrade pluggar. Kontinuerliga fästbleck ska fästas enligt figur AMA JT/1. Skruvning genom plåt ska ske på ett sådant sätt att läckage inte kan uppstå. 143

Vid infästning med skruv i trä ska åtdragning utföras utan att frigång sker. Fria plåtkanter ska utföras med enkelt omslag som är omvikt till minst 170 grader där inte annat anges. Fria kanter på underbeslag ska utföras med ankantning där inte annat anges. Avledarhake ska utföras enligt figur AMA JT/2. Figur AMA JT/1. Figur AMA JT/2. Falsat plåtarbete Plåtar ska fogas samman genom falsning där inte annat anges. Falser ska förläggas och utföras på ett sådant sätt att vatten rinner av utan att tränga in i dem. Liggande dubbelfalser ska utföras enligt figur AMA JT/3. Liggande enkelfalser ska utföras enligt figur AMA JT/4. Slusskarv ska utföras enligt figur AMA JT/5. Omslag som ansluts till fästbleck ska utföras enligt figur AMA JT/6. Snipsning ska utföras enligt figur AMA JT/7 och figur AMA JT/8. Lödning av plåt ska utföras som mjuklödning där inte annat anges. Vid lödning av färgbelagd plåt ska färgbeläggningen avlägsnas och ytorna göras rena. Efter lödning ska skadad beläggning avlägsnas och ytorna göras rena. Efter rengöring ska bättringsmålning utföras enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Plåten ska fästas till underlaget med i falserna invikta plåtklammer, stånd- och hakklammer, där inte annat anges. Tvärfalser ska slås till från båda sidor. Vid sammanfogningar på monteringsplatsen ska falserna slås till mot skena. Knytning av ståndfalser ska utföras före omfalsning. Samtliga kontaktytor ska beläggas med falstätningsmedel enligt figur AMA JT/9. Vid taklutningar under 1:5 (11,3 grader) och i ränndalar ska falser tätas med falskitt (smalfogmassa). Överflödigt falstätningsmedel som rinner ut på plåten ska fortlöpande torkas bort under arbetets gång. 144

Figur AMA JT/3. Figur AMA JT/4. Figur AMA JT/5. Figur AMA JT/6. 145

Figur AMA JT/7. Figur AMA JT/8. Figur AMA JT/9. Bättring Skador i färgbeläggning, till exempel vid falser, ska bättras. Bättring ska utföras på ett sådant sätt att den med avseende på plåtmaterial, typ av färgbeläggning samt kvalitet och utseende anpassas till omgivande beläggning. Svetsat plåtarbete Plåtar ska fogas samman genom sömsvetsning där inte annat anges. 146

Falser och svetsförband ska förläggas på ett sådant sätt att plåtarnas temperaturrörelser inte hindras. Vid falsmöte ska den mötande falsens skyddsomvikning klippas bort (snipsas) enligt figur AMA JT/10. Efter sömsvetsning ska sammanfogningen tätas genom punktsvetsning enligt figur AMA JT/11. Lödning av plåt ska utföras som mjuklödning där inte annat anges. Plåt ska fästas vid underlaget med i ståndfalserna sömsvetsade plåtklammer där inte annat anges. Figur AMA JT/10. Figur AMA JT/11. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIG TAKTÄCKNING Byggplatstoleranser Vinkelavvikelse mellan falserna på två skivor Skivorna ska monteras vinkelrätt i förhållande till en tänkt centrumlinje (utgångslinje) mellan två plåtar. Läge i sida Läge i sida på ståndfalser får avvika L/100, men minst ±8 mm och högst ±30 mm, från vertikal utgångslinje. Mätlängden hänförs till obruten takyta. Skivornas antal kan därvid variera. 147

Buktighet på enskilda band Buktighet mellan ståndfalser på enskilda band får efter läggning uppgå till högst 8 mm vid ett avstånd på 600 mm mellan ståndfalserna. Vid band smalare än 400 mm får buktigheten uppgå till högst 4 mm. Krav på största buktighet avser förhållanden vid utförandet. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIG VÄGGBEKLÄDNAD Byggplatstoleranser Vinkelavvikelse mellan falserna på två skivor Skivorna ska monteras vinkelrätt i förhållande till en tänkt centrumlinje (utgångslinje) mellan två plåtar. Läge i sida Läge i sida på ståndfalser får avvika L/100, men minst ±8 mm och högst ±30 mm, från vertikal utgångslinje. Mätlängden hänförs till obruten väggyta. Skivornas antal kan därvid variera. Buktighet på enskilda band Buktighet mellan ståndfalser på enskilda band får efter täckning uppgå till högst 8 mm vid ett avstånd 600 mm mellan ståndfalserna och 4 mm vid ett avstånd mindre än 400 mm mellan ståndfalserna. Krav på största buktighet avser förhållanden vid utförandet. I AMA har av redigeringstekniska skäl kraven för utförande av olika typer av täckningar, beklädnader, detaljer och dylikt redovisats gemensamt för de olika plåtmaterialen. Allmänna krav för arbeten med respektive material har placerats i kapitlets början. Vid redovisning av ett arbete kombineras det materialspecifika avsnittet med tillämpliga utförandekrav genom sammanskrivning av koderna. Kombinationen av bokstäver anger material och sifferkombinationen till höger om punkten (-.) anger läge, typ och utförande. Exempel 1 JTB.1321 innebär dubbelfalsad skivtäckning av metalliserad stålplåt vid taklutning minst 1:10 (5,7 grader). Exempel 2 JTE.811 innebär halvrunda hängrännor av kopparplåt. Ange krav om målning av plåt med mera på yttertak under LCS.213 och fasader och fasaddetaljer under LCS.211. Tillträdes- och skyddsanordningar på yttertak redovisas i avsnitt NSJ med underliggande koder och rubriker. Information: Handboken Byggnadsplåt, Material utförande, Plåtslageriernas Riksförbund. www.teknikhandboken.se Skyltning taksäkerhet Skyltning för säkerhet, drift och underhåll av tak redovisas under YSB.2. Genomföringar Redovisa under aktuell kod och rubrik i samråd med berörd projektör hur genomföringar ska utföras. Exempel på genomföringar är dragning av elkablar, ventilationskanaler eller dylikt. MATERIAL- OCH VARUKRAV I AMA anges plåttjocklekar för olika utföranden. Tjocklekarna har valts med hänsyn till arbetsutförande och erfarenhet. Vid särskilda förutsättningar kan andra plåttjocklekar behöva användas. Ange i dessa fall plåttjocklek i samråd med plåttillverkaren eller specialkunnig. 148

Fästdon Från förvaltnings- och underhållssynpunkt ska endast fästdon av rostfritt stål användas. För fästdon av rostfritt stål ska kvalitet 1.4301 eller 1.4404 enligt SS-EN 10088-5:2009 användas. Vid havsatmosfär, risk för spaltkorrosion, simhallar, djurstallar eller vid höga estetiska krav måste material på fästdon fastställas i samråd med plåttillverkare eller specialkunnig. För vissa miljöer och materialkombinationer måste risken för bimetallkorrosion (galvanisk korrosion) beaktas även vid fästdon av rostfritt stål. Se kommentarer i avsnitt ZSE. Ange material och kvalitet på fästdon om huvud på synliga fästdon ska ha samma kulör som plåten. Falstätningsmedel I ränndalar, vid låga taklutningar eller andra utsatta lägen på ett tak bör tätningsmassa eller fogmassa (falskitt) användas som tätningsmedel i falserna. Ange vilken typ av falstätningsmedel alternativt falskitt som ska användas. Krav på fogmassa anges i förekommande fall under ZSB.11. Märkning Ange om märkbricka ska monteras samt placering för sådan. UTFÖRANDEKRAV Underlaget har stor betydelse för taktäckningar och väggbeklädnader med plan plåt. Kontrollera att underlag ovan hinder utformats på ett sådant sätt att vatten kan rinna förbi. Ange i aktuellt avsnitt uppbyggnad av fall bakom hinder, i ränndalar och dylikt. Alternativt kan hindrets översida snedställas. Redovisa utförande. Skorstensränna kan vid mindre hinder utföras i plåten. Underlag för falsat plåtarbete måste vara tillräckligt stumt och ge fäste för klammer. För underlag av träpanel anges under HSD.1331 krav på paneltjocklek. Beträffande underlag av plywood, anges krav under KEB.122. Om mjuka underlag, till exempel mineralull, ska användas måste kompletterande anvisningar lämnas om underlaget omkring hinder eller där falserna slås för hand. Se kommentarer under JT-.1. Taktäckning av plan plåt ska ske på underlag som är täckt med byggpapp oavsett plåtmaterial och typ av underlag. Detta främst som skydd av underlaget under byggtiden. Vid bandtäckning direkt på mineralull används underlagspapp normalt endast på de ytor där kompletterande träunderlag monteras. Beträffande underlag vid titanzinkplåt, se kommentarer i avsnitt JTG. Även väggbeklädnader av plåt ska ske på underlag täckt med byggpapp. Byggpapp under taktäckning av plan plåt ska fästas med pappspik som täcks med klistrat överlapp. Byggpapp anges under aktuell kod och rubrik under JSC.1. Vid projektering måste risken för bimetallkorrosion (galvanisk korrosion) beaktas. Vatten som rinner från koppar eller kopparlegeringar över stålplåt metalliserad med aluminium-zink (AlZn), aluminiumplåt eller titanzinkplåt är starkt korroderande. Det måste även beaktas att vatten som rinner från fasader av cederträ eller med färg med kopparvitriol eller järnvitriol kan ge missfärgningar och angrepp på kopparplåt, titanzinkplåt, aluminiumplåt och stålplåt metalliserad med aluminium-zink (AlZn). Trall eller dylikt av impregnerat virke som läggs på stålplåt metalliserad med aluminium-zink (AlZn), aluminium eller titanzinkplåt kan medföra korrosionsangrepp. 149

i avsnitt JTB till JTG finns föreskrifter om isoleringsåtgärder som behöver vidtas då olika plåtmaterial fogas samman. Lokala nötningsangrepp kan uppstå beroende på att vattendroppar ständigt faller på ett och samma ställe. Detta kan förhindras, till exempel genom inläggning av slitplåtar. Det bör även beaktas att punktvis missfärgning och på sikt genomfrätning kan uppstå på de ställen där vatten avleds från tegel, skiffer, betong ut över kopparplåt. Korrosionsangrepp kan även uppstå om vatten avleds från tätskiktsmattor med asfalt ut över enbart metalliserad stålplåt, stålplåt metalliserad med aluminium-zink (AlZn) eller titanzinkplåt. Stålplåt metalliserad med aluminium-zink (AlZn), aluminiumplåt samt titanzinkplåt måste skyddas mot stänk av puts, betong eller liknande. Om inte skyddstäckning utförs uppstår missfärgning och angrepp på plåten. Vid västkusten och i snörika trakter kan särskilda detaljutföranden erfordras, till exempel till skydd mot inblåsning av regn och snö samt för att motverka risk för igenfrysning av avvattningssystem. Enligt AMA ska överlapp vid luftade konstruktioner, till exempel ståndskivor eller hängskivor, vara minst 100 mm. Ange om annat mått på täcklister med mera vid luftade anslutningar ska användas. All detaljutformning vid taktäckningar och väggbeklädnader med plåt måste ske med hänsyn till olika materials längdförändringar vid olika temperaturer. Se kommentarer under JT-.1. Ange om avledarhake ska utföras enligt alternativ A eller B i figur AMA JT/2. Ange om spikklammer ska användas för infästning av taktäckning. Falsat plåtarbete Falsningsarbeten av färgbelagd plåt vid lägre materialtemperatur än +5 C kan innebära risk för sprickbildning i färgbeläggningen över falsryggar med mera. Olika temperaturkriterier kan gälla beroende på färgbeläggning och arbetsmetod. Skador ska bättras med färg anpassad till färgbeläggning. Bättringsmålning bör ske med pensel. Andra åtgärder kan även vidtas, till exempel intäckning eller uppvärmning. Om sådana krav ställs redovisas dessa, eftersom åtgärderna måste bedömas med hänsyn till plåtmaterial, korrosionsskyddssystem, monteringsmetod med mera. Skador i ytbeläggning på aluminiumplåt bättras normalt inte. Om skadorna är omfattande bör skadade plåtar eller beslag inte bättringsmålas utan istället bytas. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIG TAKTÄCKNING Byggplatstoleranser Figur AMA JV-.2/1 och figur AMA JV-.2/2 visar exempel på vinkelavvikelse respektive läge i sida. Angivelsen i AMA om att buktighet avser enskilda band är kopplad till mätning av buktigheten. Mätning ska utföras mellan falser på enskilda band. Detta innebär att det på ett tak kan finnas flera skivor eller band som har en buktighet. Vid skivtäckning uppstår sällan buktighet på grund av tvärfalsernas förstyvande inverkan. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIG VÄGGBEKLÄDNAD Byggplatstoleranser Figur AMA JV-.2/1 och figur AMA JV-.2/2 visar exempel på vinkelavvikelse respektive läge i sida. Angivelsen i AMA om att buktighet avser enskilda band är kopplad till mätning av buktigheten. Mätning ska utföras mellan falser på enskilda band. Detta innebär att det på en vägg kan finnas flera skivor eller band som har en buktighet. 150

Vid skivtäckning uppstår sällan buktighet på grund av tvärfalsernas förstyvande inverkan. JTB TAKTÄCKNINGAR, VÄGGBEKLÄDNADER, KOMPLETTERINGAR M M AV PLAN METALLISERAD STÅLPLÅT FÖR HUS Kraven gäller även färgbelagd metalliserad stålplåt. MATERIAL- OCH VARUKRAV Klammer, fästdon o d Plåtklammer Plåtklammer ska vara utförda av minst 0,6 mm metalliserad stålplåt med eller utan färgbeläggning, alternativt av minst 0,4 mm plåt av rostfritt stål 1.4301 alternativt 1.4404 enligt SS-EN 10088-4:2009. Glidbara (rörelseupptagande) klammer ska vara utförda av minst 0,6 mm metalliserad stålplåt alternativt minst 0,6 mm rostfritt stål 1.4301 eller 1.4404 enligt SS-EN 10088-4:2009. Gliddel av rostfritt stål ska vara utförd av minst 0,4 mm plåt. Trådklammer Trådklammer ska vara utförda av 1,5 mm tråd av rostfritt stål 1.4301 eller 1.4404 enligt SS-EN 10088-5:2009. Fästbleck Fästbleck ska vara utförda av 0,6 mm metalliserad stålplåt alternativt 0,5 mm rostfritt stål 1.4301 eller 1.4404 enligt SS-EN 10088-4:2009. Fästbleck vid färgbelagd plåt ska utföras av färgbelagd plåt. Fästdon för klammer och fästbleck Skruv ska vara av rostfritt stål. Vid underlag av tegel, lättbetong och dylikt ska specialskruv användas. Förzinkad stålplåt Plåt ska vara varmförzinkad och ha en sträckgräns av cirka 180 N/mm 2. Förzinkning ska vara utförd i lägst klass Z 350 enligt SS-EN 10346:2009. Plåt för falsning ska kunna bockas 180 grader med D=0 och därefter kunna bockas på samma sätt i tvärriktningen utan att grundmaterialet uppvisar synliga sprickor och utan att zinken flagnar. Plåt får ha dimensionsavvikelser enligt SS-EN 10143:2006. Förzinkad färgbelagd plåt med en färgbeläggning av minst 25 μm och som ska användas för kompletteringar av plan plåt enligt JT-.3, JT-.4, JT-.5 och JT-.8 med underliggande koder och rubriker får vara utförd i lägst klass Z 275 enligt SS-EN 10346:2009. Förzinkad färgbelagd plan plåt som ska användas till fotrännor, vinkelrännor, gesimsrännor och ränndalar enligt JT-.3 och JT-.4 med underliggande koder och rubriker ska vara förzinkad i lägst klass Z 350 enligt SS-EN 10346:2009. Plåt ska utföras av 0,6 mm plåt. Färgbeläggning på förzinkad stålplåt Färgbeläggning ska uppfylla kraven enligt SS-EN 10169:2010+A1:2012 för aktuell korrosivitetsklass enligt SS-EN ISO 12944-2. Stålplåt metalliserad med aluminium-zink (AlZn) Plåt ska vara AlZn 55 procent och för falsningsändamål ha en sträckgräns av cirka 200 N/mm 2. 151

AlZn-beläggning ska vara utförd i lägst klass AZ 185 enligt SS-EN 10346:2009. Plåt för falsning ska kunna bockas 180 grader med D=0 och därefter kunna bockas på samma sätt i tvärriktningen utan att grundmaterialet uppvisar synliga sprickor och utan att metalliseringsskiktet flagnar. Plåt får ha dimensionsavvikelser enligt SS-EN 10143:2006. Plåt ska utföras av 0,6 mm plåt. UTFÖRANDEKRAV Falser får vara enkla där inte annat anges. Bockningsradie vid detaljarbeten med plan plåt som ska infästas i täckning eller beklädnad ska vara 5 gånger plåttjockleken. Vid övriga detaljarbeten 2 gånger plåttjockleken. Undersidor av färgbelagd metalliserad plåt som efter fastsättning inte är åtkomliga ska vara skyddsbelagda. Fästbleck vid färgbelagd plåt som kommer att få synlig undersida efter monteringen ska monteras på ett sådant sätt att den färgbelagda sidan blir synlig. Förzinkad stålplåt Undersidor av utvändiga arbeten med icke färgbelagd förzinkad stålplåt som efter fastsättning inte är åtkomlig ska strykas en gång med tunn pigmenterad linolja eller förses med likvärdigt skydd. Om inte färgbelagd förzinkad stålplåt fogas samman med kopparplåt eller om ståldetaljer, även förzinkade eller på annat sätt korrosionsskyddsbehandlade, ansluts till kopparplåt, ska den gemensamma falsen och övriga anliggningsställen isoleras med förtenning eller förses med likvärdigt skydd. Stålplåt metalliserad med aluminium-zink (AlZn) Bockningsradie vid detaljarbeten av plan plåt som ska infalsas i täckning eller beklädnad ska vara 5 gånger plåttjockleken, vid övriga detaljarbeten 2 gånger plåttjockleken. Om AlZn-belagd stålplåt utan färgbeläggning fogas samman med kopparplåt ska den gemensamma falsen och övriga kontaktställen isoleras med täckande strykning med asfaltlösning, vilken ska ges tid att torka före sammanfalsningen. Alternativt kan isolering utföras med 0,2 mm plastfilm. AlZn-belagd stålplåt utan färgbeläggning med anliggning mot puts, betong eller dylikt ska isoleras med 0,2 mm plastfilm eller förses med likvärdigt skydd mot alkalieangrepp. Blyertsmärken får inte göras på exponerade ytor av AlZn-belagd plåt. Lödning av AlZn-belagd stålplåt ska utföras enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. MATERIAL- OCH VARUKRAV Klammer, fästdon o d Ange material i klammer och fästbleck. Vid vissa typer av underlag kan klammer med andra tjocklekar än de som anges i AMA behöva användas. Redovisa utförande i samråd med klammertillverkaren. Fästdon för klammer och fästbleck Dimension på skruv är beroende av klammertyp, underlag samt beräknade laster. Se kommentarer under JT-.1. Ange dimension på skruv. Förzinkad stålplåt Beläggningstjocklekar på förzinkad stålplåt framgår av tabell RA JTB/1. 152

Tabell RA JTB/1. Beläggningstjocklekar på förzinkad stålplåt Med zinkvikt menas total beläggning på båda sidorna, bestämd med kemisk upplösning enligt SS-EN 10346:2009. Provtagning, tre- respektive enpunktsprov, utförs enligt SS-EN 10346:2009. Zinkmängden är inte alltid jämnt fördelad mellan de två sidorna, men normalt finns minst 40 procent av zinkvikten enligt enpunktsprov på endera ytan. Färgbeläggning på förzinkad stålplåt För korrosionsskydd av stålplåt finns i huvudsak nedanstående system: metallisering metallisering och byggplatsmålning metallisering och industriell färgbeläggning. Val av korrosionsskydd kan ske med ledning av korrosivitetsklasserna enligt SS-EN 10169:2010+A1:2012 och SS-EN ISO 12944-2. Byggplatsmålning av stålplåt kräver noggrann för- och underbehandling för att tillfredsställande vidhäftning ska uppnås. Standardkulörer bör väljas. De är utprovade vad gäller pigment med mera med hänsyn till krav på kulörhärdighet. Dessutom finns från tillverkaren färdigbrutna bättringsfärger i standardkulörer. I miljöer med stor eller mycket stor aggressivitet bör val av plåtmaterial och färgbeläggning ske i samråd med tillverkaren eller specialkunnig. Dessa miljöer motsvarar de mest aggressiva exemplen i korrosivitetsklass C4 och C5-I respektive C5-M enligt SS-EN ISO 12944-2. Ange typ av färgbeläggning och kulör beläggningstjocklek skyddsbeläggning eller skyddsbehandling på plåtens baksida. Som skydd av plåt vid montering kan den industriellt förses med skyddsfolie. Folien tas bort när arbetena är färdigställda. Ange om plåt ska förses med skyddsfolie. Stålplåt metalliserad med aluminium-zink (AlZn) Beläggningstjocklekar på AlZn-belagd plåt framgår av tabell RA JTB/2. Tabell RA JTB/2. Beläggningsklasser på AlZn-belagd stålplåt Med AlZn-vikt menas total beläggning på båda sidorna, bestämd med kemisk upplösning enligt SS-EN 10346:2009. Provtagning, tre- respektive enpunktsprov, utförs enligt SS-EN 10346:2009. Beläggningen är inte alltid 153

jämnt fördelad mellan de två sidorna, men normalt finns minst 40 procent av vikten enligt enpunktsprov på endera ytan. JTC Färgbeläggning på AlZn-belagd plåt AlZn-belagd stålplåt kan färgbeläggas på samma sätt som förzinkad plåt. För färgbeläggningar kan därför föreskrifterna under rubriken Färgbeläggning på förzinkad plåt användas. Ange typ av färgbeläggning och kulör beläggningstjocklek skyddsbeläggning eller skyddsbehandling på plåtens baksida. Som skydd av plåt vid montering kan den industriellt förses med skyddsfolie. Folien tas bort när arbetena är färdigställda. Ange om plåt ska förses med skyddsfolie. TAKTÄCKNINGAR, VÄGGBEKLÄDNADER, KOMPLETTERINGAR M M AV PLAN PLÅT AV ROSTFRITT STÅL FÖR HUS MATERIAL- OCH VARUKRAV Plåt av rostfritt stål tillverkad enligt SS-EN 10088-4:2009 Rostfria stål - Del 4: tekniska leveransbestämmelser för plåt och band för byggprodukter av korrosionsbeständiga stål, ska vara CE-märkt och åtföljas av prestandadeklaration. Plåt ska vara av rostfritt stål 1.4401 eller 1.4404 enligt SS-EN 10088-4:2009. Plåt får ha dimensionsavvikelser enligt SS-EN ISO 9445-1:2010 och SS-EN ISO 9445-2:2010. Plåt för falsade utföranden ska utföras av 0,5 mm plåt. Plåt för svetsade utföranden ska utföras av 0,4 mm plåt. Lister, beslag och dylikt ska utföras av 0,5 mm plåt. Färgbeläggning på rostfri stålplåt Färgbeläggning ska uppfylla kraven enligt SS-EN 10169:2010+A1:2012 anpassat till aktuell korrosivitetsklass enligt SS-EN ISO 12944-2. Klammer, fästdon o d Plåtklammer Plåtklammer vid falsat utförande ska vara utförda av minst 0,4 mm rostfritt stål 1.4301 alternativt 1.4404 enligt SS-EN 10088-4:2009. Glidbara (rörelseupptagande) klammer vid falsade utföranden ska vara utförda av minst 0,6 mm rostfritt stål 1.4301 eller 1.4404 enligt SS-EN 10088-4:2009. Gliddel av rostfritt stål ska vara utförd av minst 0,4 mm plåt. Glidbara (rörelseupptagande) klammer vid svetsade utföranden ska vara utförda av minst 0,6 mm rostfritt stål 1.4301 eller 1.4404 enligt SS-EN 10088-4:2009. Gliddel av rostfritt stål ska vara utförd av minst 0,15 mm plåt. Trådklammer Trådklammer ska vara utförda av 1,5 mm tråd av rostfritt stål 1.4301 eller 1.4404 enligt SS- EN 10088-5:2009. Fästbleck Fästbleck ska vara utförda av 0,5 mm rostfritt stål 1.4401 eller 1.4404 enligt SS-EN 10088-5:2009. 154

Fästdon för klammer och fästbleck Skruv ska vara av rostfritt stål. Vid underlag av tegel, lättbetong och dylikt ska specialskruv av rostfritt stål användas. UTFÖRANDEKRAV Falser ska vara dubbla där inte annat anges. Bockningsradie vid detaljarbeten med plan plåt som ska infästas i täckning eller beklädnad ska vara 5 gånger plåttjockleken, vid övriga detaljarbeten 2 gånger plåttjockleken. Svetsade falser ska skyddsomvikas enligt figur AMA JTC/1. Figur AMA JTC/1. MATERIAL- OCH VARUKRAV I starkt korrosiv miljö bör en högre plåtkvalitet än de i AMA föreskrivna användas, till exempel rostfritt stål 1.4436 enligt SS-EN 10088-4:2009. I inlandsklimat motsvarande korrosivitetsklass C3-C4 enligt SS-EN ISO 12944-2 kan rostfritt stål 1.4301 användas. Ange kvalitet på rostfritt stål. Ange ytutförande på plåt. Färgbeläggning på rostfri stålplåt Rostfri stålplåt kan färgbeläggas på motsvarande sätt som förzinkad plåt eller aluminiumplåt. För färgbeläggning kan därför texterna under rubriken Färgbeläggning på förzinkad stålplåt i avsnitt JTB användas. Ange typ av färgbeläggning och kulör minsta beläggningstjocklek. Som skydd av plåt vid montering kan den industriellt förses med skyddsfolie. Folien tas bort när arbetena är färdigställda. Ange om plåt ska förses med skyddsfolie. Metallbeläggning på rostfri stålplåt Det finns rostfri stålplåt som är förtennad och som används främst vid fasadbeklädnad, men även taktäckningar. De stålsorter som används i dessa sammanhang är ferritiska till skillnad mot 1.4301, 1.4401, 1.4404 och 1.4436 som är austenitiska. En vanlig ferritisk kvalitet är 1.4521. Redovisa krav på material, utförande m m i samråd med materialtillverkaren eller specialkunnig om förtennad rostfri stålplåt ska användas. 155

Klammer, fästdon o d Ange kvalitet på material i klammer och fästbleck. Dimension på skruv är beroende av klammertyp, underlag samt beräknade laster. Se kommentarer under JT-.1. Ange dimension på skruv. JTD TAKTÄCKNINGAR, VÄGGBEKLÄDNADER, KOMPLETTERINGAR M M AV PLAN ALUMINIUMPLÅT FÖR HUS Föreskrifterna gäller även färgbelagd aluminiumplåt. MATERIAL- OCH VARUKRAV Plåt ska vara av aluminium EN AW-3103, EN AW-3105, EN AW-4015 eller annan likvärdig kvalitet enligt SS-EN 485-2:2013 och ha anpassade och dokumenterade egenskaper för falsning. Plåt för falsning ska ha en brottgräns på 110 145 N/mm 2 och en brottförlängning på minst 10 procent samt kunna bockas 180 grader med D =0 och därefter kunna bockas på samma sätt i tvärriktningen utan att grundmaterialet uppvisar synliga sprickor. Plan plåt får ha dimensionsavvikelser enligt SS-EN 485-3 och SS-EN 485-4. Plåt ska utföras av 0,8 mm plåt. Färgbeläggning på aluminiumplåt Färgbeläggning ska uppfylla kraven enligt SS-EN 10169:2010+A1:2012 för aktuell korrosivitetsklass enligt SS-EN ISO 12944-2. Klammer, fästdon o d Plåtklammer Plåtklammer ska vara utförda av minst 0,6 mm metalliserad stålplåt alternativt minst 0,4 mm rostfritt stål 1.4301 eller 1.4404 enligt SS-EN 10088-4:2009. Glidbara (rörelseupptagande) klammer ska vara utförda av minst 0,6 mm rostfritt stål 1.4301 eller 1.4404 enligt SS-EN 10088-4:2009. Gliddel av rostfritt stål ska vara utförd av minst 0,4 mm plåt. Trådklammer Trådklammer ska vara utförda av 1,5 mm tråd av rostfritt stål 1.4301 eller 1.4404 enligt SS-EN 10088-5:2009. Fästbleck Fästbleck ska vara utförda av minst 0,5 mm rostfritt stål 1.4401 eller 1.4404 enligt SS- EN 10088-4:2009, alternativt minst 0,6 mm metalliserad färgbelagd stålplåt eller 0,8 mm färgbelagd aluminiumplåt där färgbelagd aluminiumplåt ska användas. Fästdon för klammer och fästbleck Skruv ska vara av rostfritt stål. Vid underlag av tegel, lättbetong och dylikt ska specialskruv av rostfritt stål användas. UTFÖRANDEKRAV Falser ska vara dubbla där inte annat anges. Bockningsradie vid detaljarbeten av plan plåt som ska infalsas i täckning eller beklädnad ska vara 5 gånger plåttjockleken. Vid övriga detaljarbeten 2 gånger plåttjockleken. Vid band med inte färgbelagd plåt ska plåtens utsida på rullen vändas mot underlaget. Fästbleck vid färgbelagd plåt som kommer att få synlig undersida efter monteringen ska monteras på ett sådant sätt att den färgbelagda sidan blir synlig. 156

Om inte färgbelagd aluminiumplåt fogas samman med kopparplåt ska den gemensamma falsen isoleras med förtenning eller med täckande strykning med asfaltlösning, vilken ska ges tid att torka före sammanfalsningen. Isolering av listbeslag och dylikt med asfaltlösning får endast utföras då strykning och torkning kan ske före fastsättning. Plåt med anliggning mot puts, betong, tegel eller dylikt ska isoleras med 0,2 mm plastfilm eller förses med likvärdigt skydd mot alkalieangrepp. JTE MATERIAL- OCH VARUKRAV Ange kvalitet på plåt. Färgbeläggning på aluminiumplåt Val av industriell färgbeläggning på aluminiumplåt bör ske med hänsyn till vilka krav som ställs på materialets livslängd från utseendemässiga och tekniska synpunkter. För aluminiumplåt i korrosivitetsklasserna C2 och C3 enligt SS-EN ISO 12944-2 erfordras oftast inte någon färgbeläggning som korrosionsskydd från funktions- och säkerhetssynpunkt. Samråd med plåttillverkaren eller specialkunnig vid tveksamhet. Korrosionsskydd bör utföras i följande fall: vid kontaktytor i havsatmosfär eller annan kloridhaltig miljö vid risk för bimetallkorrosion (galvanisk korrosion). Beakta att enbart korrosionsskydd i form av beläggning eller dylikt inte i alla miljöer och materialkombinationer är tillräckligt skydd mot bimetallkorrosion. Beträffande krav på färgbeläggningar, se kommentarer i avsnitt JTB. Ange typ av färgbeläggning och kulör minsta beläggningstjocklek skyddsbeläggning eller skyddsbehandling på plåtens baksida. Som skydd av plåt vid montering kan den industriellt förses med skyddsfolie. Folien tas bort när arbetena är färdigställda. Ange om plåt ska förses med skyddsfolie. Klammer, fästdon o d Ange material i klammer och fästbleck. Vid vissa typer av underlag kan klammer med annan tjocklek än den som anges i AMA behöva användas. Redovisa utförande i samråd med klammertillverkaren. Dimension på skruv är beroende av klammertyp, underlag och beräknade laster. Se kommentarer under JT-.1. Ange dimension på skruv. TAKTÄCKNINGAR, VÄGGBEKLÄDNADER, KOMPLETTERINGAR M M AV PLAN KOPPARPLÅT FÖR HUS MATERIAL- OCH VARUKRAV Plåt ska vara av koppar EN Cu-DHP enligt SS-EN 1172:2011. Glödgad plåt ska ha en brottgräns på 220 260 N/mm 2 men med en hårdhet av högst HV 55. Halvhård plåt ska ha en brottgräns på 240 300 N/mm 2 och en hårdhet av HV 75 95. Vid plåt i skivformat får kortsidornas avvikelse från rät vinkel vara högst 0,3 mm per 100 mm. Långsidorna ska vara parallella med en största avvikelse av 1,5 mm per 1 000 mm. Plåt i bandformat ska ha parallella långsidor med en största avvikelse av 2,0 mm per 1 000 mm. Plåt ska utföras av 0,6 mm glödgad plåt. I ränndalar eller motsvarande ska plåt utföras av 0,7 mm glödgad plåt. 157

Bandtäckningar av kopparplåt ska utföras av 0,6 mm halvhård plåt. Lister, beslag, fästbleck och dylikt ska utföras av 0,7 mm halvhård plåt. Klammer, fästdon o d JTG Plåtklammer Plåtklammer ska vara utförda av minst 0,7 mm koppar EN Cu-DHP enligt SS-EN 1172:2011, alternativt av 0,5 mm rostfritt stål 1.4301 eller 1.4404 enligt SS-EN 10088-4:2009. Klammer av koppar ska ha dubbelvikt fot. Glidbara (rörelseupptagande) klammer ska vara utförda av 0,5 mm rostfritt stål 1.4301 eller 1.4404 enligt SS-EN 10088-4:200. Gliddel av rostfritt stål ska vara utförd av minst 0,4 mm plåt. Trådklammer Trådklammer ska vara utförda av 1,5 mm tråd av rostfritt stål 1.4301 eller 1.4404 enligt SS- EN 10088-5:2009. Fästbleck Fästbleck ska vara utförda av samma material och tjocklek som plåtklammer. Fästbleck av koppar ska vara utförda av halvhård plåt. Fästdon för klammer och fästbleck Skruv ska vara av rostfritt stål. Spik ska vid träunderlag vara minst 30 35 kamspik av koppar alternativt 30 30 rostfritt stål. UTFÖRANDEKRAV Falser ska vara dubbla där inte annat anges. Bockningsradie vid detaljarbeten med plan plåt som ska infalsas i täckning eller beklädnad ska vara 5 gånger plåttjockleken, vid övriga detaljarbeten 2 gånger plåttjockleken. Om kopparplåt fogas samman med icke färgbelagd förzinkad plåt eller aluminiumplåt, ska den gemensamma falsen isoleras enligt föreskrifterna i avsnitt JTB respektive JTD. MATERIAL- OCH VARUKRAV Ange om kopparplåt ska vara patinerad eller oxiderad för senare patinering. Klammer, fästdon o d Ange material i klammer och spik. Dimension på skruv är beroende av klammertyp, underlag samt beräknade laster. Se kommentarer under JT-.1. Ange dimension på skruv. I AMA redovisas endast fästdon för infästning i träpanel. Ange fästdon för infästning i andra material. TAKTÄCKNINGAR, VÄGGBEKLÄDNADER, KOMPLETTERINGAR M M AV PLAN TITANZINKPLÅT FÖR HUS MATERIAL- OCH VARUKRAV Titanzinkplåt ska vara av zinklegering enligt SS-EN 988 och med en draghållfasthet av minst 150 N/mm 2. Plåt ska vara falsbar i alla valsriktningar. Plåt för taktäckningar ska utföras av 0,7 mm plåt. Beklädnader, lister, beslag, fästbleck och dylikt ska utföras av 0,8 mm plåt. 158

Klammer, fästdon o d Plåtklammer Plåtklammer ska vara utförda av minst 0,6 mm titanzinkplåt, alternativt minst 0,5 mm rostfritt stål 1.4301, alternativt 1.4404 enligt SS-EN 10088-4:2009. Glidbara (rörelseupptagande) klammer ska vara utförda av minst 0,6 mm rostfritt stål 1.4301 eller 1.4404 enligt SS-EN 10088-4:2009. Gliddel av rostfritt stål ska vara utförd med minst 0,4 mm plåt. Fästbleck Fästbleck ska vara utförda av minst 0,5 mm rostfritt stål 1.4301 eller 1.4404 enligt SS- EN 10088-4:2009, alternativt 0,7 mm eller 0,8 mm titanzinkplåt. Fästdon för klammer och fästbleck Skruv ska vara av rostfritt stål. Spik ska vid träunderlag vara minst 30 35 förzinkad kamspik Zn 30, alternativt 30 30 rostfritt stål. UTFÖRANDEKRAV Falser ska vara dubbla där inte annat anges enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Material ska vid bearbetning ha en temperatur av minst 10 C. Vid lägre materialtemperatur ska förvärmning utföras. Alla urklipp ska avslutas med radie. Vid språng eller dylikt ska ståndfalser alltid utföras med knytning och rörelsemån enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Lödning av titanzinkplåt ska utföras enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Bockningsradie vid detaljarbeten med plan plåt som ska infalsas i täckning eller beklädnad ska vara 5 gånger plåttjockleken. Vid övriga detaljarbeten 2 gånger plåttjockleken. Vid taktäckningar och väggbeklädnader ska titanzinkplåtens markerade undersida, om sådan markering finns, vändas mot underlaget. MATERIAL- OCH VARUKRAV Klammer, fästdon o d Ange material i klammer. Ange material i fästbleck, skruv och spik. Ange tjocklek på fästbleck av titanzinkplåt. Dimension på skruv är beroende av klammertyp, underlag samt beräknade laster. Se kommentarer under JT-.1. Ange dimension på skruv. Redovisa hur klammer ska fästas vid andra underlag än trä. Vid titanzinkplåt på luftande distansmaterial används andra typer av klammer än de som används vid taktäckning direkt på underlagstäckt trä. Redovisa utförande. UTFÖRANDEKRAV Titanzinkplåt ska lagras luftat och torrt, annars kan vitrost uppstå. Vid taklutningar under 1:5 (11,3 grader) ska titanzinkplåten läggas på ett underlag som är kompletterat med ett luftande distansmaterial. Titanzinkplåt får inte läggas direkt på till exempel mineralullsisolering utan luftande distansmaterial. Beakta att även krön eller dylikt ska förses med luftande distansmaterial om lutningen på krönet understiger 1:5 (11,3 grader). Redovisa utförande i anslutning till krav på underlag 159

hur luftande distansmaterial ska avslutas i språng och vid hinder i samråd med plåttillverkaren då titanzinkplåt ska läggas direkt på glespanel. Om titanzinkplåt fogas samman med kopparplåt kan den gemensamma falsen och övriga anliggningsställen behöva isoleras. Redovisa utförande. Ange om fria plåtkanter på titanzinkplåt inte behöver utföras med omslag. JTH JTZ JT-.1 TAKTÄCKNINGAR, VÄGGBEKLÄDNADER, KOMPLETTERINGAR M M AV PLAN TITANPLÅT FÖR HUS Redovisa krav på material, utförande m m i samråd med materialtillverkaren eller specialkunnig om titanplåt ska användas. TAKTÄCKNINGAR, VÄGGBEKLÄDNADER, KOMPLETTERINGAR M M AV PLAN PLÅT AV ÖVRIGA METALLER FÖR HUS Under denna rubrik kan till exempel utförande med cortenplåt redovisas. Redovisa krav på material, utförande m m i samråd med materialtillverkaren eller specialkunnig om cortenplåt ska användas. Beakta att rostvatten från fasader med cortenplåt inte får ledas direkt ner i dagvatten. Rinningar från cortenplåt kan ge skador på glas. Taktäckningar och väggbeklädnader av plan plåt Vid tak utan fot- eller gesimsränna ska enkelfalsad skivtäckning anslutas till språngbleck enligt figur AMA JT-.1/1 eller till annan nedanförliggande plåtyta eller skyddsbeslag enligt figur AMA JT-.1/2. Byggpapp under språngbleck ska dras upp minst 150 mm ovanför språngblecket. Vid dubbelfalsad skivtäckning och bandtäckning ska täckningen anslutas till språngbleck, skyddsbeslag eller motsvarande enligt figur AMA JT-.1/3 alternativt figur AMA JT-.1/4 på ett sådant sätt att bandens temperaturrörelser inte hindras. Taktäckning ska i språng, med rörelsemån, över hängränna anslutas till språngbleck enligt figur AMA JT-.1/5 där inte annat anges. Alla lister eller beslag som ska avslutas över ståndskiva eller annan öppning för luftning ska ha en sådan bredd att överlappet är minst 100 mm. Vid dubbelfalsade taktäckningar med lutning under 1:3 (18,4 grader) ska ståndfalser fällas i språng. Ståndfalser vid enkelfalsad täckning samt vid täckning med titanzinkplåt får inte fällas i språng. Vid språng ska ståndfalser på täckningar med titanzinkplåt avslutas med knytning och inte helt tillklämt språng enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Ståndfalser som avslutas i språng ska knytas eller fällas på ett sådant sätt att temperaturrörelser i taktäckningen inte hindras. Falser ska förläggas på ett sådant sätt att falsmöten i nock undviks. Liggande falser ska omfalsas steg för steg i liggande ställning med enkel- respektive dubbelfalstång, dubbel inypningsfals. De får inte omfalsas i stående ställning och därefter slås omkull. Tvärskarvar i språngbleck får utföras som överlappsskarvar. Överlapp ska vara minst 100 mm. Falser i lutningsriktningen ska utföras som ståndfalser enligt figur AMA JT-.1/6 eller figur AMA JT-.1/7. Falser ska förläggas på ett sådant sätt att plåtarnas temperaturrörelser inte hindras. Vid upptagning av falser ska upptagningsvinkeln vara lika stor som motsvarande vinkel vid den färdiga falsen enligt figur AMA JT-.1/6 och figur AMA JT-.1/7. Upptagning av ståndfalser vid tvärfalser ska utföras utan att blåsor och veck uppstår. Mot tillstötande ytor av puts eller dylikt ska vattenavledare enligt figur AMA JT-.1/8 utföras. Vattenavledare ska dras ned 5 mm under droppkanten och ha en längd på minst 50 mm. 160

Figur AMA JT-.1/1. Utförande vid enkelfalsad skivtäckning. Figur AMA JT-.1/2. Utförande vid enkelfalsad skivtäckning. Figur AMA JT-.1/3. Utförande vid bandtäckning eller dubbelfalsad skivtäckning. 161

Figur AMA JT-.1/4. Utförande vid bandtäckning eller dubbelfalsad skivtäckning. Figur AMA JT-.1/5. 162

Figur AMA JT-.1/6. Figur AMA JT-.1/7. Figur AMA JT-.1/8. Plåt i skivformat Tvärfalser ska utföras som hakfalser. Vid falsning ska tvärfalserna förskjutas minst 50 mm. Falserna ska förläggas på ett sådant sätt att ett symmetriskt mönster erhålls. I alla falser i lutningsriktningen ska klammer anbringas enligt infästningsplan, men med ett största avstånd av 600 mm. 163

Metalliserad stålplåt Plåt får ha formatet högst 670 2 000 mm. Plåtar vid kringtäckning av hinder och i anslutning till detaljer får utföras med plåt av större format, men med ett största falsavstånd av 1 950 mm. Rostfri stålplåt Plåt får ha formatet högst 670 2 000 mm. Plåtar vid kringtäckning av hinder och i anslutning till detaljer får utföras med plåt av större format, men med ett största falsavstånd av 1 250 mm. Aluminiumplåt Plåt får ha formatet högst 610 1 000 mm. Plåtar vid kringtäckning av hinder och i anslutning till detaljer får utföras med plåt av större format, men med ett största falsavstånd av 1 250 mm. Kopparplåt Plåt får ha formatet högst 610 1 000 mm. Plåtar vid kringtäckning av hinder och i anslutning till detaljer får utföras med plåt av större format, men med ett största falsavstånd av 1 250 mm. Titanzinkplåt Plåt får ha formatet högst 610 1 000 mm. Plåtar vid kringtäckning av hinder och i anslutning till detaljer får utföras med plåt av större format, men med ett största falsavstånd av 1 250 mm. Plåt i bandformat Banden får vid metalliserad stålplåt ha en bredd av högst 670 mm och vid övriga plåtmaterial högst 610 mm. Vid taktäckningens anslutning till hinder, högre väggar, taksprång, ränndalar och dylikt ska plåtens temperaturrörelser beaktas, se figur AMA JT-.1/9. Anslutningsfalser (tvärfalser) vid hinder där anslutning ska ske med rörelsemån ska inte klamras. Figur AMA JT-.1/9. Rörelsefogar ska avslutas på ett sådant sätt att deras rörelseupptagande funktion inte hindras. Klammer ska göras dels fasta, dels glidbara (rörelseupptagande). Fasta klammer ska användas inom den fasta zonen för att låsa bandens rörelser vid rörelsecentrum. Fasta klammer samt glidbara (rörelseupptagande) klammer ska fästas enligt infästningsplan men med ett största avstånd av 600 mm. Glidbara (rörelseupptagande) klammer ska lägesbestämmas före montering. 164

Rörelsefogar förlagda vinkelrätt mot bandriktningen ska utföras enligt figur AMA JT-.1/10 eller figur AMA JT-.1/11. Figur AMA JT-.1/10. Figur AMA JT-.1/11. Metalliserad stålplåt Band får utföras med en bandlängd av högst 15 m räknat från rörelsecentrum (fast zon). Rostfri stålplåt Band får utföras med en bandlängd av högst 10 m räknat från rörelsecentrum (fast zon). Aluminiumplåt Band får utföras med en bandlängd av högst 10 m räknat från rörelsecentrum (fast zon). Kopparplåt Band får utföras med en bandlängd av högst 10 m räknat från rörelsecentrum (fast zon). Titanzinkplåt Band får utföras med en total bandlängd enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Plåt bör av korrosionsskäl och arbetstekniska skäl inte läggas direkt på betong eller autoklaverad lättbetong. Dessa underlag måste därför täckas med byggpapp som underlag för taktäckning med plåt. 165

Som alternativ till fällda falser i språng kan ståndfalser vid dubbelfalsade taktäckningar med en lutning över 1:3 (18,3 grader) även knytas. Vid knytning är det viktigt att utförandet blir sådant att vatten inte kan sugas upp kapillärt i knytningen. Figur RA JT-.1/1 visar exempel på hur knytning kan utföras. Ståndfalser vid enkelfalsad täckning samt vid täckning med titanzinkplåt får inte fällas i språng. Ange om falser ska knytas eller fällas i språng vid en taklutning som överstiger 1:3 (18,3 grader).. Figur RA JT-.1/1. Exempel på knytning samt klippmall. Plåt i skivformat För infästning av taktäckningar och väggbeklädnader gäller att fästdon och klammer ska dimensioneras för normerade laster enligt SS-EN 1991-1-1, SS- EN 1991-1-4:2005 och SS-EN 1991-1-5. Uppgifter på utdragslaster för olika fästdon och underlag kan erhållas från fästdonstillverkaren eller plåttillverkaren. Beakta att solfångare som monteras till en taktäckning vid vindbelastning kan ge stora tilläggslaster på infästningar och klammer. I vissa lägen kan därför klammer med större längd och tätare placering behöva användas. Klammeravstånd i till exempel för vind utsatta lägen eller randzoner på tak bör vara mindre än de som kan användas för taktäckningar eller väggbeklädnader i övrigt. För att undvika utmattningsskador vid randzoner och andra utsatta lägen på höga byggnader kan det också vara nödvändigt att minska bredden på skivorna till 300 mm. Redovisa på infästningsplan klammertyp, material och dimensioner typ och dimension på fästdon centrumavstånd mellan klammer om smalare skivor ska användas i vissa lägen. 166

Infästningsplan redovisas under YSK.21 alternativt på ritning. Enligt AMA ska tvärfalserna förskjutas minst 50 mm. Falserna ska också förläggas på ett sådant sätt att ett symmetriskt mönster erhålls. Ange om annan falsförskjutning än den som anges i AMA ska användas vid täckning med plåt i skivformat. I vissa fall kan större plåtar än de som anges i AMA behöva användas, till exempel vid renoveringar av äldre täckningar där större plåtformat har använts. Med hänsyn till de temperaturrörelser som kan uppstå är det viktigt att plåtformat och utförande i sådana fall utformas i samråd med specialkunnig. Plåt i bandformat Anslutningar av taktäckningar mot angränsande byggnadsdelar samt avslutningar i språng mot ränndalar och dylikt måste ske med beaktande av plåtens temperaturrörelser. Vid hinder, till exempel skorstenar, huvar, takluckor och takfönster, måste banden anslutas med rörelsemån. Principen framgår av figur AMA JT-.1/9. Av figur RA JT-.1/2 och figur RA JT-.1/3 framgår att bandens rörelser förutsätts utgå från rörelsecentrum (fast zon). Rörelsecentrum ska redovisas på infästningsplan och bandlängderna anges i förhållande till rörelsecentrum. Rörelsecentrum kan placeras vid takfot, mitt på taket eller vid nock. Vid branta taklutningar bör rörelsecentrum placeras nära nock eller i nock, se figur RA JT-.1/4. Vid rörelsecentrum förutsätts banden bli låsta huvudsakligen genom fasta klammer tillsammans med hinder, infästningar av tillträdes- och skyddsanordningar med genomgående infästningar och motlägg. Figur RA JT-.1/2. 167

Figur RA JT-.1/3. Figur RA JT-.1/4. Om låsning av banden sker vid mer än en punkt i bandens längdriktning måste en rörelsefog placeras mellan dessa punkter. Detsamma gäller om bandlängderna blir längre än vad som anges i AMA. AMA anger utförande av rörelsefogar enligt figur AMA JT-.1/10 eller figur AMA JT-.1/11: Figur AMA JT-.1/11 kan väljas vid taklutningar som innebär att rörelsefogens ovansida kommer att få en lutning som är minst 1:16 (3,6 grader). Vid branta taklutningar kan uppbyggnadens längd minskas, men bandens rörelser får inte hindras vid övergången mellan takytan och uppbyggnaden. Vid lägre taklutningar utförs rörelsefog enligt figur AMA JT-.1/10. Om andra rörelsefogar än de som redovisas i AMA ska användas bör dessa utformas i samråd med plåttillverkaren eller specialkunnig. Låsning av banden kan till exempel ske vid genomgående infästningar av gångbryggor, nockräcken, takstegar, snörasskydd, takfotsräcken samt genomföringar av olika slag. Infästningar för taksäkerhetssystem finns som medger rörelser hos taktäckningen. 168

Fria ändar och avslutningar måste utformas och utföras på ett sådant sätt att rörelserna inte hindras. Detta kan ske med rörelsemån i språng och mot hinder eller i nock som förhöjd ståndfals. Rörelsemån ska bestämmas med hänsyn till bandlängden, men rörelsemån vid de bandlängder som anges i AMA bör inte understiga 15 mm. Längdutvidgningskoefficienten för olika plåtmaterial framgår av tabell RA JT-.1/1. Tabell RA JT-.1/1. Termisk längdutvidgningskoefficient för olika plåtmaterial De värden som anges i tabell RA JT-.1/1 gäller inom ett temperaturintervall på cirka 100 C, från -20 30 C till +70 80 C. Som en tumregel brukar anges att stål rör sig cirka 1 mm/m och rostfritt stål, koppar, aluminium och titanzink cirka 2 mm/m under de förhållanden som kan uppträda på ett tak. Den fasta zonens längd måste fastställas med hänsyn till total längd på banden. Den fasta zonen bör vara ¼ av bandlängden men aldrig mer än 3 m. Den fasta zonen ska vara minst 1 m. Ange längd på fast zon. För infästning av taktäckningar och väggbeklädnader ska fästdon och klammer dimensioneras för normerade laster och påkänningar enligt SS-EN 1991-1-1, SS-EN 1991-1-4:2005 och SS-EN 1991-1-5. Uppgifter på utdragslaster för olika fästdon och underlag kan erhållas från fästdons- eller plåttillverkaren. Beakta att klammeravstånd i till exempel för vind utsatta lägen eller randzoner på tak bör vara mindre än de som kan användas för taktäckningar eller väggbeklädnader i övrigt. För att undvika utmattningsskador vid randzoner och andra uttsatta lägen på höga byggnader kan det också vara nödvändigt att minska bredden på banden till 300 mm. I vindutsatta lägen kan även buller uppstå i underliggande utrymmen om bandtäckningen vid vind rör sig upp och ned från underlaget. AMA föreskriver att banden vid metalliserad plåt får ha en bredd av högst 670 mm och vid övriga plåtmaterial högst 610 mm. Detta gäller oavsett om det är en taktäckning eller en väggbeklädnad. Av såväl estetiska som tekniska skäl kan det i vissa fall finnas skäl att välja smalare band. Smalare band kan ge en slätare yta och även ge ett estetiskt intryck som passar bättre på till exempel en fasad med hänsyn till fönsterplacering med mera. Smalare band på ett tak ger även möjligheter till bättre infästning. Det är i princip möjligt att få vilka bandbredder som helst men i första hand bör de standardbredder som tillverkarna tillhandahåller väljas. Smalare band innebär ett merarbete med hänsyn till att det blir fler falser och infästningar. De maskiner som används för falsupptagning kan ändras till vald bredd. Ange om annan bandbredd än den som anges i AMA ska användas vid taktäckningar eller väggbeklädnader. Redovisa på en infästningsplan rörelsecentrum (fast zon), placering och längd 169

bandlängder bandbredder om andra än de som anges i AMA ska användas rörelsemån vid hinder, avslutningar och anslutningar eventuella rörelsefogar, placering och utförande klammertyp, material och dimensioner typ och dimension på fästdon centrumavstånd mellan klammer. Infästningsplan redovisas under YSK.21 alternativt på ritning. Bandtäckning med tvärfalsrillor En skivtäckning har genom tvärfalserna ett karakteristiskt utseende som i vissa fall försökt efterliknas med tvärfalsrillor. Med hänsyn till risken för brottanvisningar i banden bör inte bandtäckning med tvärfalsrillor användas. En dubbelfalsad skivtäckning med längre sammanfalsade skivor kan från rörelsesynpunkt betraktas som en bandtäckning vad gäller rörelser, infästningar, fast zon med mera. Se även kommentarer under JT-.1322. Plåt i bandformat på mineralullsisolering I AMA anges endast utförande av taktäckning vid underlagstäckt trä eller liknande. Vid taktäckning på isolering måste särskilda klammer användas. Dessa utformas olika beroende på underlaget, isoleringens tjocklek, om isoleringen ska läggas i ett eller två skikt eller med förskjutna skarvar. Sättet att beakta plåtarnas rörelsebehov varierar. Specialklammer integrerad med teleskopisk hylsa i kombination med fästdon för olika underlag används ofta. Vid vissa profiltyper, centrumavstånd med mera kan behov finnas att komplettera infästningen med en fästplåt mellan profiltopparna där klammer kan fästas. Fasta klammer ska liksom glidbara (rörelseupptagande) klammer dimensioneras för aktuella laster. Se även kommentarer under rubriken Plåt i bandformat. Redovisa på en infästningsplan rörelsecentrum (fast zon), placering och längd bandlängder bandbredder om andra än de som anges i AMA ska användas rörelsemån vid hinder, avslutningar och anslutningar eventuella rörelsefogar, placering och utförande typ och dimension på fästdon centrumavstånd mellan klammer i samråd med specialkunnig eller plåttillverkaren. Infästningsplan redovisas under YSK.21 alternativt på ritning. Vid bandtäckning på isolering ska denna ha en densitet som ger tillräckligt stumt underlag för falsningsarbete. Isoleringen bör läggas i två skikt med ett mellanliggande fuktskyddsskikt av plastfilm. Krav på plastfilm redovisas under JSF.55. Som tryckfördelande övre skiva används i regel en mineralfiberboard. Krav på isolervara redovisas i avsnitt IB. Vid hinder, anslutningar, genomföringar, nockar, ränndalar och dylikt, där falsning inte kan utföras med maskin, är enbart mineralull inte tillräckligt stumt underlag. I viss utsträckning kan plattstål användas som tillfälligt underlag, men vid vissa detaljer, till exempel kringtäckningar, måste permanent 170

underlag utföras med slitsade stålreglar, profilerad plåt, träreglar, plywood eller dylikt. Krav på och omfattning av kompletterande underlag anges i aktuellt avsnitt. Ange om reglar av trä ska vara impregnerade respektive kvalitet på plywood. Redovisa omfattning på en tak- eller infästningsplan. Beakta risken för kondens som kan skada trä i inbyggda konstruktioner. Trä som kompletterande underlag måste täckas med byggpapp. JT-.11 Taktäckningar av plan plåt med lutning mindre än 1:10 (5,7 ) JT-.111 JT-.1112 Redovisa taklutningar, avvattning med mera på takplan. Endast sömsvetsad rostfri stålplåt bör användas vid tak som lutar mindre än 1:10 (5,7 grader). Svetsade taktäckningar av plan plåt Svetsade bandtäckningar av plan plåt Täckning ska utföras med rostfri stålplåt. Ståndfalser ska utföras enligt figur AMA JTC/1. Anslutning av taktäckning till taklist ska utföras enligt figur AMA JT-.1112/1. Rörelsefog med en längd över 6 m ska utföras enligt figur AMA JT-.1112/2 och avdelas med svängda falser enligt JT-.2513. Figur AMA JT-.1112/1. 171

Figur AMA JT-.1112/2. Rörelsefog enligt figur AMA JT-.1112/3 ska anslutas mot uppbyggd rörelsefog enligt figur AMA JT-.1112/2 med svängd fals enligt JT-.2513. Rörelsefog i nock ska utföras enligt figur AMA JT-.1112/2 alternativt figur AMA JT-.1112/3. Figur AMA JT-.1112/3. Taklist ska utföras av plåt i skivformat med ett största falsavstånd av 1 950 mm och skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar. Ange hur taklist ska skarvas. Beträffande användning av slusskarv, se kommentarer under JT-.252. Anslutning till taklist enligt figur AMA JT-.1112/1 medger att viss rörelse kan tas upp i språnget. Vid förväntade rörelser större än 5 mm bör anslutningen utföras i princip enligt figur AMA JT-.1/5. Redovisa utförande. Rörelsemån fastställs med ledning av bandlängden. Ange typ av rörelsefog. Rörelsefog enligt figur AMA JT-.1112/3 kan endast ta upp rörelser vinkelrätt mot fogen. Rörelsefog enligt figur RA JT-.1112/1 är ett alternativ som kan ta upp rörelser i två riktningar. Redovisa utförande. Figur RA JT-.1112/1. Ange hur rörelsefog ska avslutas i språng. Ange höjd samt rörelsemån enligt figur AMA JT-.1112/3. H kan dimensioneras enligt följande formel: H = 3 A, men minst 50 mm. JT-.13 Taktäckningar av plan plåt med lutning minst 1:10 (5,7 ) 172

JT-.131 JT-.1312 JT-.132 JT-.1321 JT-.1322 Falsade tak ska inte utsättas för vattentryck från kvarstående vatten. Detta innebär att tak ska utformas på ett sådant sätt att det inte finns risk för vattensamlingar på taket. Vid krav på trycktäta skarvar/falser ska svetsade taktäckningar användas. 1:10 (5,7 grader) är den minsta taklutning som bör användas vid falsad plåt. Vid taklutningar större än 1:3 (18,4 grader) kan enkelfals användas vid skivtäckning med metalliserad stålplåt. Bandtäckningar dubbelfalsas alltid, bland annat av arbetstekniska skäl men även med hänsyn till möjligheterna att få god infästning till underlaget. Aluminiumplåt och kopparplåt dubbelfalsas alltid oavsett taklutning. Titanzinkplåt dubbelfalsas normalt. Andra utföranden bör redovisas i samråd med plåttillverkaren. Det är endast rostfri stålplåt som svetsas. Svetsade taktäckningar av plan plåt Svetsade bandtäckningar av plan plåt Täckning ska utföras med rostfri stålplåt enligt JT-.1112. Se kommentarer under JT-.1112. Dubbelfalsade taktäckningar av plan plåt Ståndfalser ska utföras enligt figur AMA JT-.1/7. Dubbelfalsade skivtäckningar av plan plåt Nockfals ska utföras med höjd och rörelsemån anpassade till täckningens rörelsebehov i nock. Täckningen ska anslutas till språngbleck eller dylikt vid takfot med sådan rörelsemån att skivorna griper om språnget även vid största längdökning hos täckningen. Se kommentarer under JT-.1 beträffande knytning av falser i språng. Dubbelfalsade skivtäckningar med en längd som överstiger 10 m ska från infästnings- och rörelsesynpunkt jämställas med en bandtäckning. Se kommentarer under JT-.1. Redovisa utförande. Dubbelfalsade bandtäckningar av plan plåt Nockfals ska utföras som förhöjd ståndfals med höjd och rörelsemån anpassad till täckningens rörelsebehov i nock. Täckningen ska anslutas till rörelsefog med enkel språngfals enligt figur AMA JT-.1/10, alternativt figur AMA JT-.1/11 och till språngbleck eller dylikt vid takfot enligt figur AMA JT-.1/5. Täckningen ska anslutas med sådan rörelsemån att banden griper om språnget även vid största längdökning hos banden. Beträffande bandtäckning, se även kommentarer under rubriken Plåt i bandformat under JT-.1. Ange utförande. Ange om taktäckningar med metalliserad stålplåt vid en taklutning som överstiger 1:2 (26,5 grader) får utföras med enkelfals till hinder, kringtäckningar eller dylikt. Beträffande knytning av falser i språng, se kommentarer under JT-.1. Ange höjd och basavstånd på nockfals. Se kommentarer under JT-.1112. Om fast zon förläggs till nock erfordras inte förhöjd nockfals, men nockfalsen bör göras cirka 35 45 mm hög och med ett basavstånd av minst 10 mm. Ange utförande. Vid taklutningar under 1:5 (11,3 grader) ska titanzinkplåt läggas på ett underlag som är kompletterat med ett luftande distansmaterial. Se kommentarer under JTG. JT-.14 Taktäckningar av plan plåt med lutning minst 1:3 (18 ) 173

JT-.141 JT-.1412 Svetsade taktäckningar av plan plåt Svetsade bandtäckningar av plan plåt Täckning ska utföras enligt JT-.1112. Se kommentarer under JT-.1112. Beakta att endast rostfri stålplåt svetsas. JT-.143 JT-.1431 JT-.145 JT-.15 Enkelfalsade taktäckningar av plan plåt Enkelfalsade skivtäckningar av plan plåt Ståndfalser ska utföras enligt figur AMA JT-.1/6. Ståndfalser som avslutas i språng ska knytas. Täckning ska i språng avslutas med nedknäckning och lodrät droppkant alternativt enbart med lodrät droppkant. Ange hur täckningen ska avslutas i språng. Endast skivtäckningar med metalliserad stålplåt får utföras som en enkelfalsad täckning. Redovisa utförande av täckningar med titanzinkplåt i samråd med plåttillverkaren. Taktäckningar av plan plåt utförd som fjälltäckning Redovisa utförande i samråd med specialkunnig. Väggbeklädnader av plan plåt Till taktäckning ska beklädnaden anslutas genom sammanfalsning med ståndskiva minst 300 mm över takytan. Till bandtäckning ska beklädnaden anslutas på ett sådant sätt att bandens temperaturrörelser inte hindras. Ståndfalser på beklädnad får avslutas mot ståndskiva med knytning. Taklister, väggbeklädnader, skyddsbeslag och dylikt som avslutas i överkant mot luftningsöppningar ska avslutas med avledarhake. Till tätskikt av tätskiktsmatta, duk eller dylikt ska beklädnaden anslutas och fästas med kontinuerligt fästbleck enligt figur AMA JT-.15/1. Till taktäckning med överläggsplattor ska beklädnaden anslutas med vinge och underbeslag enligt JT-.451. 174

Figur AMA JT-.15/1. Beklädnaden kan utföras antingen med ståndfalser och liggande tvärfalser eller med samtliga falser liggande. Ange utförande. För anslutning av beklädnad till ståndskiva, se JT-.2511 och JT-.2512. Ange hur väggbeklädnaden ska anslutas till nedanförliggande taktäckning och om anslutning ska ske på annan höjd än 300 mm över takytan. Metalliserad stålplåt enkel- eller dubbelfalsas. Metalliserad stålplåt utförs även med stående vinkelfals, se figur RA JT-.15/1. Rostfri stålplåt svetsas, enkeleller dubbelfalsas. Kopparplåt och aluminiumplåt dubbelfalsas. Titanzinkplåt dubbelfalsas eller utförs med stående vinkelfals. Figur RA JT-.15/1. Stående vinkelfals. Beträffande underlag, se kommentarer under JT. Se kommentarer under JT-.1 angående buller vid stark vind i utsatta lägen. Vid utsatta lägen bör stående vinkelfals fästas med klammer enligt figur RA JT-.15/2. Ange utförande. 175

JT-.151 JT-.1512 JT-.152 JT-.1521 JT-.1522 JT-.153 Figur RA JT-.15/2. Klamring av stående vinkelfals. Svetsade väggbeklädnader av plan plåt Beklädnad ska utföras med rostfri stålplåt. Endast rostfri stålplåt svetsas. Svetsade bandbeklädnader av plan plåt Vid svetsning är det svårt att få en slät yta. Falsning ger en utseendemässigt slätare yta. Dubbelfalsade väggbeklädnader av plan plåt Dubbelfalsade skivbeklädnader av plan plåt Utförande av tvärfalser vid titanzinkplåt redovisas i samråd med plåttillverkaren. Dubbelfalsade bandbeklädnader av plan plåt Enkelfalsade väggbeklädnader av plan plåt Normalt är det endast metalliserad stålplåt som används vid enkelfalsade beklädnader. JT-.1531 JT-.155 Enkelfalsade skivbeklädnader av plan plåt Skivbeklädnader kan som alternativ till en helt tillklämd ståndfals även utföras med en stående vinkelfals enligt figur RA JT-.15/1. Ange utförande. Väggbeklädnader av plan plåt utförda som fjälltäckning Väggbeklädnader kan även utformas som en fjälltäckning. Metoden innebär att mindre plåtskivor hakas samman. 176

Redovisa utförande, tjocklekar, infästning med mera i samråd med specialkunnig. JT-.2 JT-.21 Kompletteringar av plåt vid taktäckning av plan plåt Längsgående falser vid fotrännor, skorstensrännor och dylikt vid hinder, ränndalar och ståndskivor ska klamras med ett största avstånd av 450 mm. Fast klamring får inte ske vid hinder i bandtäckning. Beakta behovet av rörelsemån till hinder, anslutande material med mera. Se kommentarer under JT-.1. Fotrännor av plåt vid taktäckning av plan plåt och lutning minst 1:1,7 (30 ) Fotplåt av metalliserad stålplåt och rostfri stålplåt ska skarvas med enkel hakfals med centrumavstånd högst 1 950 mm. Fotplåt av aluminiumplåt, titanzinkplåt eller kopparplåt ska skarvas med dubbel hakfals med centrumavstånd högst 1200 mm. Fotplåt ska läggas med språng utanför takfot och dras upp i nivå med horisontallinje dock minst 450 mm enligt figur AMA JT-.21/1 och figur AMA JT-.21/2. Rännkant ska utföras minst 150 mm hög enligt figur AMA JT-.21/1 och figur AMA JT-.21/2. Rännplåt ska dras upp på takfall minst 200 mm över rännkantens höjd. Över fotplåt ska en kappa av YEP 3500 alternativt duk av EPDM-gummi monteras enligt figur AMA JT-.21/1 och figur AMA JT-.21/2. Kappa ska överlappa fotplåten minst 200 mm och dras upp minst 300 mm ovanför rännfals. Fotrännsfals ska tätas med falskitt (smalfogmassa). Fotplåt ska i språng anslutas till språngbleck med nedknäckning och lodrät droppkant. Iklipp med lödning får inte förekomma vid skarvning av rännbeslag. Rännor ska förses med erforderliga gavlar och utkastare. Konsolkrok ska utföras av minst 5 20 mm varmförzinkat plattstål. Alternativt får rännan fästas med annan konstruktion med motsvarande hållfasthet och korrosionsskydd. Rännkrokar ska monteras med största avstånd av 400 mm. Mellan fotrännskrok och fotplåt ska tätning/isolering utföras med 1,5 2 mm EPDM-gummi. Konsolkrok ska fästas med minst 3 stycken 4,8 35 skruv av rostfritt stål. Skallar på skruvar ska vara anpassade för hål i konsolkrok. Figur AMA JT-.21/1. 177

Figur AMA JT-.21/2. Figur AMA JT-.21/3. 178

Figur AMA JT-.21/4. Rännkant ska enligt AMA utföras minst 150 mm hög. Höjden är satt enligt äldre krav på att fotränna även ska fungera som ett takfotsstöd. Eftersom fotränna enligt AMA inte längre godtas som ett takfotsstöd kan fotrännor även utföras med andra höjder. Ange om fotränna ska utföras med annan höjd än 150 mm. Om inte konsolkrok används bör rännkroken utföras av minst 6 25 mm varmförzinkat plattstål. Alternativt kan rännkonstruktionen förstärkas på annat sätt, till exempel med kontinuerligt stöd. Redovisa utförande. Beakta behovet av förstärkning av underlaget för de konsolkrokar som inte fästs i takstolarna. Ange fästdon, dimension och antal. Vid långa branta takfall bör kroken fästas med genomgående skruv förstärkt med vinkelstål på undersidan. Alternativt används mindre avstånd mellan krokarna. Redovisa utförande. Rännstommar av trä anges under HSD.143. Se även figur AMA JT-.21/2 och figur AMA JT-.21/3. Redovisa utförande i de fall stomme ska utföras av annat material än trä. Om det angivna måttet 200 mm från hopfalsningen mellan taktäckningen och rännplåten till ett horisontalplan på fotrännans kant underskrids, eller om lutningen i rännan är mindre än 1:75, kan det vara olämpligt att använda fotränna. I sådana fall rekommenderas hängränna. Figur AMA JT-.21/4 visar ett exempel där avståndet mellan stuprören är 20 m. För att uppfylla förutsättningarna i föregående stycke blir minsta taklutning 1:1,7 (30 grader). Om fotrännor ska användas vid mindre taklutning än 1:1,7 (30 grader) måste kompletterande anvisningar lämnas om sneddning av plåt (minsta fall i fotränna ska vara 1:75) infästning av fotrännsplåt (inga klammer används i tvärfalserna) förkortade rännfall (flera stuprör) fotrännsfalsens placering parallellt med rännkanten. Fotrännor bör inte användas vid taklutningar under 1:3 (18 grader). Om fotrännor av titanzinkplåt ska användas vid taklutningar under 1:2 (26,2 grader) ska utförandet redovisas i samråd med plåttillverkaren. 179

JT-.211 JT-.2111 JT-.2112 Fotrännorna som redovisas i AMA förutsätter att rännorna förses med utkastare och utvändig takavvattning. Redovisa utförande vid fotrännor med takbrunnar och invändig takavvattning. Detta gäller bland annat brunnens anslutning, eftersom håltagning måste göras i både rännplåt och fotplåt. Fotrännor av plåt vid falsat skivtäckt tak Ränna ska utföras med ett minsta fall i brottlinjen mellan rännplåt och rännkant av 1:75 enligt exempel i figur AMA JT-.21/4. Rännplåt ska bockas upp med sådan radie att blåsor inte uppstår i tvärfalserna. Endast metalliserad stålplåt kan användas vid fotrännor utan stomme. Vid rostfri stålplåt, titanzinkplåt, aluminiumplåt eller kopparplåt utförs ränna med stomme enligt JT-.2113. Alternativt kan förstärkningar utföras med stödprofiler eller dylikt. Fotrännor av plåt utan stomme vid falsat skivtäckt tak Vid renovering av äldre byggnader förekommer att fotrännor med metalliserad stålplåt utförs utan den ytterbeklädnad som framgår av figur AMA JT-.21/1. Fotränna kan utföras enligt JT-.2112 men med plåt som är 0,7 mm. Redovisa utförande. Fotrännor av plåt utan stomme men med ytterbeklädnad vid falsat skivtäckt tak Fotränna ska utföras enligt figur AMA JT-.21/1. Rännplåt ska utföras med dubbla tvärfalser med största falsavstånd 1200 mm. Rännplåt ska anslutas till dubbelfalsad skivtäckning med dubbelfals och till enkelfalsad skivtäckning med enkelfals. Vid takfallslängder över 10 m ska rännplåt anslutas till taktäckning enligt figur AMA JT-.2112/1. Vid färgbelagd plåt ska ytterbeklädnadens färgbelagda sida vändas utåt. Ytterbeklädnaden får skarvas med 100 mm överlapp med omslag och centrumavstånd 2 000 mm. Rännplåt ska falsas samman med ytterbeklädnad enligt figur AMA JT-.21/1. Ränngavlar ska veckas och dubbelfalsas samman med fotrännskant. Rännutkastare ska dubbelfalsas. Rännutkastare ska vid färgbelagd plåt utföras med ifalsad ytterbeklädnad på de delar som får synlig baksida med enbart baksidesbeläggning. Figur AMA JT-.2112/1. 180

JT-.2113 JT-.212 Se även kommentarer under JT-.212 beträffande anslutningar mellan rännplåt och taktäckning. Fotrännor av plåt med stomme vid falsat skivtäckt tak Fotränna ska utföras enligt figur AMA JT-.21/2 alternativt figur AMA JT-.21/3. Rännplåt ska vid metalliserad stålplåt utföras med dubbla tvärfalser med ett största falsavstånd av 1 200 mm. Rännplåt ska vid övriga plåtmaterial utföras med dubbla tvärfalser med ett största falsavstånd av 950 mm. Vid titanzinkplåt ska rännplåt utföras i band med rörelsefogar enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Rännplåt ska anslutas till dubbelfalsad skivtäckning med dubbelfals och till enkelfalsad skivtäckning med enkelfals. Vid takfallslängder över 10 m ska rännplåt anslutas till taktäckning enligt figur AMA JT-.2112/1. Vid titanzinkplåt ska rännplåt anslutas till täckning enligt figur AMA JT-.2113/1. Rännkant och rännkantstommes utsida ska falsas samman med dubbelfals. Vid titanzinkplåt ska rännkant anslutas till rännkantstommes utsida med stående vinkelfals. Beslag på utsida av rännkantstomme får skarvas med enkelfals eller slusskarv med ett största falsavstånd av 1 950 mm vid metalliserad stålplåt och 1 200 mm vid övriga plåtmaterial. Ränngavlar ska veckas och dubbelfalsas samman med fotrännskant. Rännutkastare ska dubbelfalsas samman med fotrännskant. Vid titanzinkplåt ska rännutkastare lödas ihop med rännplåten. Figur AMA JT-.2113/1. Ange om fotränna ska utföras enligt figur AMA JT-.21/2 eller figur AMA JT-.21/3. Vid kopparplåt kan rännutkastare rörfalsas och lödas som alternativ till dubbelfals. Ange utförande. Ange hur ytterbeklädnad ska skarvas. Fotrännor av plåt vid falsat bandtäckt tak Fotrännor ska utföras i skivformat och enligt JT-.2112. Vid titanzinkplåt ska rännplåt utföras i band med rörelsefogar enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Taktäckning ska anslutas till fotränna enligt figur AMA JT-.2112/1. Vid titanzinkplåt ska rännplåt anslutas till täckning enligt figur AMA JT-.2113/1. Anslutning av taktäckning till fotränna ska göras på ett sådant sätt att temperaturrörelserna i täckningen och fotrännan inte hindras. Detta kan utföras enligt figur AMA JT-.2112/1. Taklutningen förutsätts vara minst 1:1,7 (30 grader). Vid lägre taklutning måste risken för inträngande vatten beaktas vid till exempel snö och isbildning på tak och i fotrännor. Till exempel kan utförande med rörelsefog enligt figur AMA JT-.1/10 eller figur AMA JT- 181

JT-.2121 JT-.2122 JT-.2123 JT-.213 JT-.2132 JT-.214.1/11 väljas. Utförandet enligt figur AMA JT-.1/10 kan normalt användas ned till en taklutning av 14 grader,. Se även kommentarer under JT-.21. Principen enligt figur AMA JT-.2113/1 kan också användas vid material som kan lödas. Ange hur rännplåt ska anslutas till taktäckningen. Endast metalliserad stålplåt används vid fotrännor utan stomme. Vid rostfri stålplåt, titanzinkplåt, aluminiumplåt eller kopparplåt utförs ränna med stomme enligt JT-.2123. Fotrännor av plåt utan stomme vid falsat bandtäckt tak Se kommentar under JT-.2111. Fotrännor av plåt utan stomme men med ytterbeklädnad vid falsat bandtäckt tak Fotränna ska utföras enligt JT-.2112. Fotrännsfals får läggas parallellt med fotrännskanten. Se kommentarer under JT-.2112. Fotrännor av plåt med stomme vid falsat bandtäckt tak Fotränna ska utföras enligt JT-.2113. Se kommentarer under JT-.2113. Ange om fotränna ska utföras enligt figur AMA JT-.21/2 eller figur AMA JT-.21/3. Ange hur ytterbeklädnad ska skarvas. Om fotrännor av titanzinkplåt ska användas vid taklutningar mindre än 1:2 (26,5 grader) ska utförandet redovisas i samråd med plåttillverkaren. Fotrännor av plåt vid svetsat bandtäckt tak Fotränna ska utföras av rostfri stålplåt. Rännplåt ska utföras av plåt i bandformat och med högst 6 m mellan rörelsefogar enligt figur AMA JT-.1112/3. Fotrännan ska förläggas på ett sådant sätt att ett minsta fall i brottlinjen mellan rännplåt och rännkant av 1:75 erhålls. Fotränna av rostfri stålplåt ska alltid utföras med stomme. Fotrännor av plåt med stomme vid svetsat bandtäckt tak Fotränna och utsida av rännkantstomme ska falsas samman med stående vinkelfals. Vid högpunkt ska genomgående rörelsefog utföras som ansluts till bandens ståndfals. Ränngavlar och rännutkastare ska svetsas. Fotrännor av plåt i bandformat vid taktäckning av plan plåt Fotrännor kan även utföras av plåt i bandformat om utförandet är sådant som medger rörelsemån i rännans längdriktning. Vid dessa utföranden måste anslutningen mellan taktäckningen och fotrännan kunna ta upp rörelser såväl vinkelrätt mot som parallellt med takfallet, till exempel i princip enligt figur AMA JT-.2112/1 eller AMA JT-.2113/1. Dessa utföranden redovisas i samråd med specialkunnig. Oavsett utförande bör bandlängden begränsas till 6 m. JT-.22 Vinkelrännor av plåt vid taktäckning av plan plåt Rännfalser och vinkelrännfalser ska tätas med falskitt (smalfogmassa). Uttrycken vinkelränna och ränndal förväxlas ofta. Se avsnittet Begreppsbestämningar i AMA. Redovisa i samråd med plåttillverkaren om vinkelrännor av titanzinkplåt ska anslutas till taktäckningen på annat sätt än enligt figur AMA JT-.2113/1. 182

JT-.221 JT-.222 JT-.2221 Vinkelrännor av plåt vid falsat skivtäckt tak Vinkelrännor ska utföras av plåt i skivformat och anslutas till taktäckningen med stående dubbel vinkelrännfals. Taktäckningen ska anslutas till vinkelrännan med sneda sidbitar enligt figur AMA JT-.22/1 om vinkeln mellan ståndfalser och vinkelrännsfalser är mindre än eller lika med 45 grader. Bredd på sned sidbit ska vara minst 150 mm enligt figur AMA JT-.221/1. Vinkelrännor ska dras upp minst 300 mm på angränsande takytor. Tvärfalser i vinkelrännor ska utföras dubbla. Vinkelrännor ska vid metalliserad plåt utföras med ett största falsavstånd av 1 200 mm. Vinkelrännor ska vid övriga plåtmaterial utföras med ett största falsavstånd av 950 mm. Vid titanzinkplåt ska vinkelränna utföras i bandformat enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Taktäckning av titanzinkplåt ska anslutas till vinkelränna enligt figur AMA JT-.2113/1. Figur AMA JT-.221/1. Uttrycken vinkelränna och ränndal förväxlas ofta. Se avsnittet Begreppsbestämningar i AMA. Redovisa i samråd med plåttillverkaren om vinkelrännor av titanzinkplåt ska anslutas till taktäckningen på annat sätt än enligt figur AMA JT-.2113/1. Vinkelrännor av plåt vid falsat bandtäckt tak Vinkelrännor av plåt i skivformat vid falsat bandtäckt tak Vinkelrännor ska utföras enligt JT-.221. Vinkelrännans totala längd får vid metalliserad stålplåt vara högst 15 m. Vinkelrännans totala längd får vid övriga plåtmaterial vara högst 10 m. Om vinkelrännan har en total längd som överstiger 15 m för metalliserad stålplåt och 10 m för övriga plåtmaterial ska utförandet redovisas i samråd med specialkunnig. JT-.2222 Vinkelrännor av plåt i bandformat vid falsat bandtäckt tak Vinkelrännor kan vid bandtäckning även utföras med plåt i bandformat, förutsatt att rörelsebehovet beaktas såväl i taktäckningen som i vinkelrännan. Här måste även kravet på täthet beaktas. Ett alternativ är till exempel att vid plåt som medger lödning använda principen enligt figur AMA JT-.2113/1. Även lösningar med ifalsade fotplåtar kan användas. 183

Redovisa utförandet i samråd med specialkunnig. JT-.223 JT-.23 Vinkelrännor av plåt vid svetsat bandtäckt tak Vinkelrännor ska utföras av rostfri stålplåt. Vid vinkel på tak med lutning högst 1:10 (5,7 grader) ska vinkelränna utformas i bandtäckningen. Rörelsefog ska förläggas enligt figur AMA JT-.223/1 och figur AMA JT-.223/2 och utföras enligt figur AMA JT-.1112/2 eller figur AMA JT-.1112/3. Rörelsefog med en längd över 6 m ska utföras enligt figur AMA JT-.1112/2 och avdelas med svängda falser enligt JT-.2513. Figur AMA JT-.223/1. Figur AMA JT-.223/2. Redovisa utförande när taklutningen överstiger 1:10 (5,7 grader) i samråd med specialkunnig. Ränndalar av plåt vid taktäckning av plan plåt Falser ska utföras dubbla. Falser i ränndalens längdriktning får inte förekomma. Rännfalser ska tätas med falskitt (smalfogmassa). Iklipp med lödning får inte förekomma vid skarvning av rännbeslag. Uttrycken ränndal och vinkelränna förväxlas ofta. Se avsnittet Begreppsbestämningar i AMA. Utlopp redovisas under JT-.83. Bräddavlopp redovisas under JT-.84. 184

JT-.231 Ränndalar ska enligt AMA ha ett fall som är minst 1:75. Större lutning bör eftersträvas, eftersom rörelser i underlaget många gånger innebär att vatten kan bli stående i rännan. Kravet i AMA på att falser ska utföras dubbla och att falser i ränndalens längdriktning inte får förekomma innebär att ränndalar med uppbyggda fall endast ska användas när motlutande takfall har en lutning som överstiger 1:3 (18,4 grader), se figur AMA JT-.231/1. Beakta att en ränndal av falsad plåt alltid ska vila på tillräckligt stumt och fast underlag. Krav på och omfattning av kompletterande underlag anges under aktuell kod och rubrik. Ränndalar av plåt med uppbyggt fall vid taktäckning av plan plåt Ränndal ska utföras av plåt i skivformat med ett största falsavstånd av 950 mm i rännans längdriktning och med en minsta lutning av 1:75. Vid ränndalens högpunkt ska plåten dras upp minst 150 mm på angränsande takfall enligt figur AMA JT-.231/1. Vid titanzinkplåt ska ränndal utföras av plåt i bandformat och med rörelsefogar enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Falser på högpunkt mellan två rännfall ska antingen utföras som svängd fals eller dubbel hakfals, som till- och kullslås mot skena. Vid svängd fals som utförs med veck ska veckets överkant tillslutas med omvikning. Vid anslutning mot vertikal yta ska rännplåt dras upp 300 mm, räknat från rännbottens högpunkt. Mot högre byggnadsdel ska ränndal avslutas som ståndskiva enligt JT-.251 med underordnade koder och rubriker. Ränndal ska anslutas till taktäckning med dubbelfals. Vid takfallslängder över 10 m ska anslutning utföras enligt figur AMA JT-.2112/1. Figur AMA JT-.231/1. Ange om fals på högpunkt mellan två rännfall ska utföras som svängd fals med tillslutet veck alternativt dubbel hakfals som till- och kullslås mot skena. JT-.2311 JT-.2312 JT-.2313 Ränndalar av plåt med uppbyggt fall vid falsat skivtäckt tak Ränndalar av plåt med uppbyggt fall vid falsat bandtäckt tak Ränndalar av plåt med uppbyggt fall vid svetsat bandtäckt tak 185

Endast rostfri stålplåt svetsas. Redovisa utförande i samråd med specialkunnig. JT-.232 Ränndalar av plåt utan uppbyggt fall vid taktäckning av plan plåt Utförandet förekommer endast vid tak med svetsad rostfri stålplåt. JT-.2323 JT-.233 JT-.2331 Ränndalar av plåt utan uppbyggt fall vid svetsat bandtäckt tak Banden kan läggas antingen parallellt med eller vinkelrätt över ränndalen. Bräddavlopp bör anordnas i gavlarna. Redovisa utförande i samråd med specialkunnig. Försänkta ränndalar av plåt vid taktäckning av plan plåt Försänkt ränndal bör inte användas med hänsyn till risken för läckage. Vid ändring eller tillbyggnad där konstruktionen inte kan undvikas bör ränndalen kompletteras med särskild skyddsränna med dräneringsrör. Principen framgår av figur AMA JT-.2331/1. Ränndal bör förses med bräddavlopp. Bräddavlopp placeras högst i nivå med rännbottens högpunkt eller motsvarande nivå där vatten kan tränga in i anslutande vägg- eller takkonstruktion. Ränndal kan förses med uppvärmningsanordning i de fall risk för besvärande isbildning finns. Föreskriv montering på sådant sätt att inte rännplåten punkteras vid infästningsställena. Ränndal ska enligt AMA ha ett fall som är minst 1:75. Större lutning bör eftersträvas. Försänkta ränndalar av plåt vid falsat skivtäckt tak Ränndal ska utföras av plåt i skivformat med ett största falsavstånd av 950 mm i rännans längdriktning samt med en minsta lutning av 1:75 och en minsta bottenbredd av 375 mm enligt figur AMA JT-.2331/1. Fals på högpunkt mellan två rännfall ska utföras som svängd fals med tillslutet veck, alternativt dubbel hakfals som till- och kullslås mot skena. Vid svängd fals som utförs med veck ska veckets överkant tillslutas med omvikning. Knäckning i rännbotten ska utföras med en minsta radie av 25 mm. Taktäckning ska anslutas till rännplåt enligt figur AMA JT-.2331/2. Figur AMA JT-.2331/1. 186

JT-.2332 Figur AMA JT-.2331/2. Vid anslutning mot vertikal yta ska rännplåt dras upp 300 mm, räknat från rännbottens högpunkt. Mot högre byggnadsdelar ska ränndal avslutas som ståndskiva enligt JT-.251 med underordnade koder och rubriker. Vid titanzinkplåt ska rännplåt utföras av plåt i bandformat och med rörelsefogar enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Ange om fals på högpunkt mellan två rännfall ska utföras som svängd fals med tillslutet veck alternativt som dubbel hakfals som till- och kullslås mot skena. Försänkta ränndalar av plåt vid falsat bandtäckt tak Ränndal ska utföras enligt JT-.2331. Taktäckning ska anslutas till ränndal enligt figur AMA JT-.2331/2. Bandtäckningen ska anslutas med sådan rörelsemån att banden griper om falsen mellan rännan och fotplåten även vid största längdökning hos banden. Utförandet i AMA är en försänkt ränndal av falsad plåt. Ett alternativ vid främst industribyggnader eller liknande kan vara att utföra ränndalen i princip enligt figur RA JT-.2332/1. Ränndal kan utföras enligt figur RA JT-.2332/1 av minst 2 mm stålplåt, alternativt 1,5 mm rostfri stålplåt 1.4401 eller 1.4404 enligt SS-EN 10088-4:2009, och i sektioner om högst 12 m med svetsade gavlar. Ränndal bör läggas i lutning minst 1:75 och ges en bottenbredd av minst 375 mm. Mellan sektionerna bör det finnas en rörelsemån av minst 20 mm. Varje sektion måste förses med takbrunn och bräddavlopp som svetsas till ränndalen. Taktäckning måste anslutas till ränndal med sådan rörelsemån att banden griper om ränndalen även vid största längdökning hos banden. Mellan gavlarna på respektive rännsektion monteras en täckplåt med bibehållen rörelsemöjlighet för rännsektionerna. Figur RA JT-.2332/1. Redovisa rostskyddsmålning under LCS.213 respektive LCS.6. Ränndal bör ges ett korrosionsskydd som motsvarar lägst korrosivitetsklass C5-M enligt SS-EN ISO 12944-2. 187

JT-.2333 JT-.24 Bräddavlopp kan ersättas med överströmningsmöjlighet mellan olika sektioner. Anslutningen mellan ränndalen och taktäckningen är väsentlig med hänsyn till risken för läckage. Dels ska den vara tät, dels får bandens rörelse inte hindras. Risk finns att ränndalen under ogynnsamma förhållanden fryser igen, varvid vatten kan tränga in bakom ränndalen. Problem kan också uppstå vid uppdämning av is och snö vid taktäckningens anslutning till ränndalen. Ränndalen kan därför behöva kompletteras med skyddsränna eller motsvarande, se princip i figur AMA JT-.2331/1. Redovisa utförande. Försänkta ränndalar av plåt vid svetsat bandtäckt tak Ränndal ska utföras av rostfri stålplåt. Redovisa utförande i samråd med plåttillverkaren. Gesimsrännor av plåt vid taktäckning av plan plåt Gesimsränna ska utföras med en minsta lutning av 1:75 och en minsta bottenbredd av 375 mm. Rännplåt ska utföras enligt figur AMA JT-.24/1. Rännfalser ska tätas med falskitt (smalfogmassa). Framkant på gesimsränna ska ligga minst 50 mm lägre än anslutningsfals mellan taktäckning och rännplåt. Skyddsbeslag ska fästas med kontinuerligt fästbleck. Skyddsbeslag, ytterbeklädnad och underbeklädnad ska skarvas med enkla hakfalser, alternativt slusskarvar, och med ett största falsavstånd av 1 950 mm vid metalliserad stålplåt och 1 200 mm vid övriga plåtmaterial. Figur AMA JT-.24/1. Gesimsränna av falsad plan plåt ska vila på stumt och fast underlag. Gesimsränna kan förses med uppvärmningsanordning i de fall risk för besvärande isbildning finns. Längsta rännfall mellan högpunkt och utlopp bör vara högst 10 m. Vinklar och hörn på gesimsrännor bör förläggas till högpunkt. Gesimsränna ska enligt AMA ha ett fall som är minst 1:75. Större lutning bör eftersträvas. Ange eventuellt skyddsbeslag mot vägg. Det principiella utförandet framgår av figur AMA JT-.24/1. Skyddsbeslag bör föreskrivas i de fall gesimsrännan eller 188

JT-.241 JT-.242 JT-.243 del av rännan ligger innanför väggliv eller vid fuktkänslig vägg. Skyddsbeslag dras upp minst motsvarande rännans halva höjd. Ange hur skyddsbeslag, ytterbeklädnad och underbeklädnad ska skarvas. Redovisa hur ytterbeklädnad och underbeklädnad ska fästas. Stommar av trä till gesimsrännor redovisas under HSD.1431. Utlopp redovisas under JT-.83. Gesimsrännor av plåt vid falsat skivtäckt tak Gesimsränna ska utföras av plåt i skivformat med ett största falsavstånd av 950 mm. Falser ska utföras dubbla. Knäckning i rännbotten ska utföras med en minsta radie av 25 mm. Falser i rännans längdriktning får inte förekomma. Fals på högpunkt mellan två rännfall ska utföras antingen som svängd fals med tillslutet veck eller dubbel hakfals som till- och kullslås mot skena. Vid svängd fals som utförs med veck ska veckets överkant tillslutas med omvikning. Taktäckning ska anslutas till rännplåt enligt figur AMA JT-.2331/2. Fotplåten ska dras upp minst 450 mm under taktäckningen. Byggpapp ska överlappa fotplåten minst 150 mm. Ytterbeklädnad av rännstomme ska anslutas till rännplåt med dubbelfals. Vid titanzinkplåt ska rännplåt anslutas till ytterbeklädnaden med stående vinkelfals. Gesimsränna ska förses med erforderliga gavlar. Gavlar ska vara dubbelfalsade. Vid kopparplåt ska gavlar falsas och lödas. Vid titanzinkplåt ska gesimsränna utföras av plåt i bandformat och rörelsefogar enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Ange om fals på högpunkt mellan två rännfall ska utföras som svängd fals med tillslutet veck alternativt dubbel hakfals som till- och kullslås mot skena. Gesimsrännor av plåt vid falsat bandtäckt tak Gesimsränna ska utföras enligt JT-.241. Bandtäckningen ska anslutas med sådan rörelsemån att banden griper om falsen mellan rännan och fotplåten även vid största längdökning hos banden. Ange om fals på högpunkt mellan två rännfall ska utföras som svängd fals med tillslutet veck alternativt dubbel hakfals som till- och kullslås mot skena. Gesimsrännor av plåt vid svetsat bandtäckt tak Gesimsränna ska utföras av rostfri stålplåt. Gesimsränna ska utföras enligt figur AMA JT-.243/1 av plåt i bandformat. Anslutning mellan taktäckning och gesimsränna ska utföras med sådan rörelsemån att banden griper om falsen mellan rännan och fotplåten även vid största längdökning hos banden. På högpunkt eller mitt emellan utlopp ska rörelsefog utföras som gavlar och anslutas till och svetsas ihop med ovanförliggande ståndfals. 189

JT-.244 JT-.25 JT-.251 JT-.2511 Figur AMA JT-.243/1. Gesimsrännor av plåt i bandformat vid taktäckning av plan plåt Redovisa utförande i samråd med specialkunnig. Ståndskivor och hängskivor vid taktäckning av plan plåt Ståndskivor vid taktäckning av plan plåt Längs avgränsande väggar och hinder ska ståndskiva anbringas. Ståndskiva ska utföras av samma plåt som taktäckningen. Ståndskiva ska dras upp minst 300 mm på väggar och hinder. Ståndskiva ska i överkant avslutas med avledarhake. Ståndskiva vid takfall som ansluter till vägg ska avslutas med svängd avledare och omslag. Taktäckning som ansluter till ståndskiva i vinkel ska utföras med sneda sidbitar enligt samma princip som i figur AMA JT-.22/1. Vid hörn i taktäckning ska ståndskiva anslutas till taktäckningen med svängd fals. Ståndskivor vid falsat skivtäckt tak Ståndskiva ska avslutas parallellt med takytan och fästas med största centrumavstånd 400 mm. Ståndskiva ska dras runt vägghörn minst 100 mm enligt figur AMA JT-.2511/1. 190

Figur AMA JT-.2511/1. Mot väggbeklädnad av plåt ska ståndskiva avslutas enligt figur AMA JT-.2511/2. Mot putsskikt med minst 10 mm tjocklek på murverk av lättbetong, betong eller dylikt ska ståndskiva avslutas enligt figur AMA JT-.2511/3. Mot putsskikt med mindre än 10 mm tjocklek på murverk av lättbetong, betong eller dylikt ska ståndskiva avslutas enligt figur AMA JT-.2511/4. Mot murverk av tegel ska horisontal överkant på ståndskiva avslutas med hake i fog enligt figur AMA JT-.2511/4. Vid fasadbeklädnad av trä, skivor eller profilerad plåt ska ståndskiva avslutas genom uppdragning minst 100 mm bakom fasadbeklädnaden enligt figur AMA JT-.2511/5. Vid anslutning av ståndskivor till luftade konstruktioner eller puts på putsbärare ska täcklister över ståndskivor dras in till bakomliggande konstruktion i princip enligt figur AMA JT-.2511/6 eller figur AMA JT-.2511/7. Täcklist vid lutande ståndskiva mot murverk ska trappas av på ett sådant sätt att höjden vinkelrätt mot takplanet blir högst 300 mm och till avtrappningens lägsta hörn minst 150 mm enligt figur AMA JT-.2511/8. Den horisontala delen av täcklisten ska utföras med hake i fog. Den vertikala eller sneda bakåtlutande delen ska inpassas i fog, alternativt ankantas mot underlaget. Alternativt ska täcklist avslutas parallellt med takfallet enligt figur AMA JT-.2511/4. 191

Figur AMA JT-.2511/2. 192

Figur AMA JT-.2511/3. 193

Figur AMA JT-.2511/4. 194

Figur AMA JT-.2511/5. Figur AMA JT-.2511/6. 195

Figur AMA JT-.2511/7. Figur AMA JT-.2511/8. Täcklist ska skarvas med enkla hakfalser, alternativt slusskarvar, med ett största falsavstånd av 1 950 mm vid metalliserad stålplåt och 1 200 mm vid övriga plåtmaterial. Täcklist ska fästas med kontinuerligt fästbleck som dras upp på bakomliggande vägg lika högt som täcklisten. Fästbleck ska fästas med centrumavstånd högst 400 mm. Skarv på täcklist ska förskjutas minst 300 mm i förhållande till skarv på fästbleck. Ange hur ståndskiva ska avslutas mot anslutande väggmaterial, se figur AMA JT-.2511/2 figur AMA JT-.2511/7. I figur AMA JT-.2511/6 och figur AMA JT-.2511/7 redovisas i underkant av putsbäraren en startlist, bottenlist eller dylikt. Olika utföranden förekommer beroende på putssystem. Redovisa utförande i samråd med putsleverantören. Ange typ av fästdon för infästning av ståndskiva. Ange mått på täcklist och hur den ska skarvas. Om luftning eller rörelsefog ska finnas i anslutning till ståndskivan erfordras ofta kompletterande underlag för såväl ståndskiva som täcklist. Redovisa utförande. För att begränsa risken för regn- och snöinblåsning ska täcklist överlappa ståndskivan minst 100 mm och ha en spaltbredd av högst 30 mm. Taktäckning kan som alternativ till utförande med ståndskiva även dras upp på vägg med obrutna ståndfalser. Vid vinkel på ståndfals ska i så fall 196

JT-.2512 ståndfalsveck utföras. Se figur AMA JT-.54/1 samt kommentarer under JT-.54. Redovisa utförande. Ståndskivor vid falsat bandtäckt tak Ståndskiva vinkelrätt mot bandens längdriktning ska utföras med svängda genomgående falser till taktäckningen med ett inbördes avstånd av högst 6 m, vid aluminiumplåt, kopparplåt och titanzinkplåt högst 3 m, och på ett sådant sätt att den blir sammanfalsad stående med takytans närmaste ståndfals. Anslutningsfals mellan ståndskiva och taktäckning ska vid de svängda genomgående falserna förskjutas. Ståndskiva parallell med bandens längdriktning får utföras i obruten bandlängd lika taktäckningen. Ståndskiva ska avslutas parallellt med takytan och klamras med bibehållen rörelsemån. Mellan ståndskiva och vägg eller hinder ska lämnas erforderlig rörelsemån för banden. Mot väggbeklädnad av plåt ska ståndskiva i överkant avslutas enligt figur AMA JT-.2511/2. Mot putsskikt med minst 10 mm tjocklek på murverk av lättbetong, betong eller dylikt ska ståndskiva i överkant avslutas enligt figur AMA JT-.2511/3. Mot putsskikt med mindre än 10 mm tjocklek på murverk av lättbetong, betong eller dylikt ska ståndskiva i överkant avslutas med hake i fog enligt figur AMA JT-.2511/4. Vid anslutning av ståndskivor till luftade konstruktioner eller puts på putsbärare ska täcklister över ståndskivor dras in till bakomliggande konstruktion i princip enligt figur AMA JT-.2511/6 eller figur AMA JT-.2511/7. Mot murverk av tegel ska horisontal överkant på ståndskiva avslutas med täcklist enligt figur AMA JT-.2511/4. Täcklist vid lutande ståndskiva mot murverk ska trappas av på ett sådant sätt att höjden vinkelrätt mot takplanet blir högst 300 mm och till avtrappningens lägsta hörn minst 150 mm enligt figur AMA JT-.2511/8. Den horisontala delen av täcklisten ska utföras med hake i fog. Den vertikala eller sneda bakåtlutande delen ska inpassas i fog, alternativt ankantas mot underlaget. Alternativt kan täcklist avslutas parallellt med takfallet enligt figur AMA JT-.2511/4. Vid fasadbeklädnad av trä, skivor eller profilerad plåt ska ståndskiva avslutas genom uppdragning minst 100 mm bakom fasadbeklädnaden enligt figur AMA JT-.2511/5. Täcklist ska skarvas med enkla hakfalser, alternativt slusskarv, med ett största falsavstånd av 1 950 mm vid metalliserad stålplåt och 1 200 mm vid övriga plåtmaterial. Täcklist ska fästas med kontinuerligt fästbleck som dras upp på bakomliggande vägg lika högt som täcklisten. Fästbleck ska fästas med centrumavstånd högst 400 mm. Skarv på täcklist ska förskjutas minst 300 mm i förhållande till skarv på fästbleck. Principen för rörelsemån runt hinder framgår av figur AMA JT-.1/9. Ange hur ståndskiva ska avslutas mot anslutande väggmaterial, se figur AMA JT-.2511/2 figur AMA JT-.2511/7. I figur AMA JT-.2511/6 och figur AMA JT-.2511/7 redovisas i underkant av putsbäraren en startlist, bottenlist eller dylikt. Olika utföranden förekommer beroende på putssystem. Redovisa utförande i samråd med putsleverantören. Ange typ av fästdon för infästning av ståndskiva. Ange mått på täcklist och hur den ska skarvas. Om luftning eller rörelsefog ska finnas i anslutning till ståndskivan erfordras ofta kompletterande underlag för såväl ståndskiva som täcklist. Redovisa utförande. För att begränsa risken för regn- och snöinblåsning ska täcklist överlappa ståndskivan minst 100 mm och ha en spaltbredd av högst 30 mm. Taktäckning kan som alternativ till utförande med ståndskiva även dras upp på vägg med obrutna ståndfalser. Vid vinkel på ståndfals ska i så fall ståndfalsveck utföras. Se figur AMA JT-.54/1 samt kommentarer under JT-.54. Vid titanzinkplåt utförs ståndskiva med ståndfalsveck. Redovisa utförande. JT-.2513 Ståndskivor vid svetsat bandtäckt tak Ståndskiva och täcklist ska utföras av rostfri stålplåt. Ståndskiva vinkelrätt mot bandens längdriktning ska utföras med svängda genomgående falser till taktäckningen med ett inbördes avstånd av högst 6 m och på ett sådant sätt att den blir sammanfalsad stående med takytans närmaste ståndfals enligt figur AMA JT-.2513/1. 197

Ståndskiva parallell med bandens längdriktning får utföras i obruten bandlängd lika taktäckningen enligt figur AMA JT-.2511/2. Mellan ståndskiva och vägg eller hinder ska lämnas erforderlig rörelsemån för banden. Ståndskiva ska i överkant avtäckas med täcklist enligt figur AMA JT-.2511/2 figur AMA JT-.2511/7 under JT-.2511. Täcklist ska skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar med ett största falsavstånd av 1 200 mm och fästas med kontinuerligt fästbleck som, om inte annat anges, dras upp på bakomliggande vägg minst lika högt som täcklisten. Fästbleck ska fästas med centrumavstånd högst 400 mm. Skarv på täcklist ska förskjutas minst 300 mm i förhållande till skarv på fästbleck. Figur AMA JT-.2513/1. Figur AMA JT-2513/2. Ange hur ståndskiva ska avslutas mot anslutande väggmaterial, se figur AMA JT-.2511/2 figur AMA JT-.2511/7. 198

JT-.252 JT-.2521 I figur AMA JT-.2511/6 och figur AMA JT-.2511/7 redovisas i underkant av putsbäraren en startlist, bottenlist eller dylikt. Olika utföranden förekommer beroende på putssystem. Redovisa utförande i samråd med putsleverantören. Ange typ av fästdon för infästning av ståndskiva. Ange hur täcklist ska skarvas. Hängskivor vid taktäckning av plan plåt Skarv på hängskiva ska förskjutas minst 300 mm i förhållande till skarv på fästbleck. Hängskivor ska vid hörn och vinklar skarvas med gavel och överfals. Vid anslutning av hängskivor mot fasader med vattenabsorberande material ska gavel- och skyddsbeslag utföras i princip enligt figur AMA JT-.252/1. Figur AMA JT-.252/1. I AMA anges att hängskiva får skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar. Jämför figur med figur AMA JT/3 och figur AMA JT/4. Falsförbandets kanter är invikta i varandra och hindrar vatten att tränga in till skillnad från slusskarven, där vatteninträngning kan ske. Vid vattenkänsliga underlag, till exempel puts, bör därför hakfalser användas. Vid utförande med kontinuerligt fästbleck som dras upp på bakomliggande vägg kan eventuellt läckvatten ledas ut, varför slusskarv under sådana förutsättningar kan användas. Hängskivor vid falsat skivtäckt tak Hängskivor ska utföras av samma plåt som taktäckningen. Hängskivor av metalliserad stålplåt ska utföras med ett största falsavstånd av 1 950 mm och skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar. Hängskivor av övriga plåtmaterial ska utföras med ett största falsavstånd av 1 200 mm och skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar. Vid fasader med gavelsprång får hängskiva utföras enligt figur AMA JT-.2521/1, alternativt med utknäckt kant och lodrät droppkant enligt figur AMA JT-.2521/2. Vid fasader utan gavelsprång ska hängskiva utföras med utknäckt kant med minst 40 mm språng samt med lodrät droppkant med omslag enligt figur AMA JT-.2521/2. Hängskivor ska dubbelfalsas i den med taktäckningen gemensamma falsen, alternativt får anslutning ske med stående vinkelfals. Hängskivor ska fästas med kontinuerligt fästbleck. 199

Figur AMA JT-.2521/1. Figur AMA JT-.2521/2. Ange om större språng än det som anges i figur AMA JT-.2521/2 ska utföras, samt mått på hängskiva. Ange hur hängskivor ska skarvas. Ange om taktäckningen ska anslutas med stående vinkelfals till hängskivan enligt figur RA JT-.2521/1 eller figur RA JT-.2521/2. Vid vindutsatta lägen bör den alternativa utformningen med vinkelfals fästas med klammer enligt figur RA JT-.15/2. Ange utförande. 200

Vid fria gavelsprång där underlag saknas för infästning av fästbleck i vindskiva eller dylikt kan infästning ske till stöd- och fästprofil som fästs på inbrädningen eller motsvarande, se exempel i figur RA JT-.2521/1. Redovisa utförande. Om luftning ska ske i anslutning till en hängskiva måste risken för regn- och snöinblåsning beaktas, se exempel i figur RA JT-.2521/2. Redovisa utförande. JT-.2522 Figur RA JT-.2521/1. Figur RA JT-.2521/2. Hängskivor vid falsat bandtäckt tak Hängskiva ska utföras enligt JT-.2521. Utförandet enligt figur AMA JT-.2521/1 och figur AMA JT-.2521/2 medger temperaturrörelser i huvudsak parallellt med hängskivan. Om banden ansluts vinkelrätt mot hängskivan kan rörelsebehovet medföra krav på annan utformning. Redovisa utförande. Redovisa utförande av hängskivor vid titanzinkplåt i samråd med plåttillverkaren. Ange om större språng än det som anges i figur AMA JT-.2521/2 ska utföras samt mått på hängskiva. Ange hur hängrännor ska skarvas. Ange om taktäckningen ska anslutas med en stående vinkelfals till hängskivan. Se alternativ utformning i figur AMA JT-.2521/1 och figur AMA JT-.2521/2. 201

JT-.2523 Vid vindutsatta lägen bör den alternativa utformningen med vinkelfals fästas med klammer enligt figur RA JT-.15/2. Ange utförande. Om luftning ska ske i anslutningtill en hängskiva måste risken för regn- och snöinblåsning beaktas, se exempel i figur RA JT-.2521/2. Redovisa utförande. Hängskivor vid svetsat bandtäckt tak Hängskiva ska utföras enligt figur AMA JT-.2523/1. Skarv ska utföras med ett största avstånd av 1 200 mm. Skarv får utföras som enkel hakfals eller slusskarv. Hängskivor får enkelfalsas till taktäckning och tätbleck. Hängskiva ska fästas med kontinuerligt fästbleck. Figur AMA JT-.2523/1. Ange hur hängskiva ska skarvas. 202

Hängskiva av annat material än rostfri stålplåt utförs enligt JT-.2522. Redovisa utförande. Om luftning ska ske i anslutning till en hängskiva måste risken för regn- och snöinblåsning beaktas, se exempel i figur RA JT-.2521/2. Redovisa utförande. JT-.26 Stosar till rör, takluckor m m vid taktäckning av plan plåt JT-.261 Stosar till rör e d vid taktäckning av plan plåt Stosar och stosförlängningar ska utföras av samma plåt som taktäckningen. Vid taktäckning med stålplåt metalliserad med aluminium-zink (AlZn) ska stosförlängning utföras av rostfri stålplåt. Stosar av metalliserad stålplåt och aluminiumplåt ska falsas. Stosar av rostfri stålplåt ska svetsas enligt figur AMA JT-.261/1. Stosar av kopparplåt ska falsas och lödas. Stosar av titanzinkplåt ska lödas. Stosförlängning ska överlappa stosen minst 50 mm. Stosar ska utformas och anslutas så att plåtens rörelser inte hindras. Figur AMA JT-.261/1. Under denna kod och rubrik redovisas runda stosar med en diameter som understiger 200 mm. Stosar med större diameter än 200 mm anges under JT-.278. Höjd på stos framgår av figur AMA JT-.261/1 eller figur AMA JT-.2611/1. Höjden är av täthetsskäl satt till minst 300 mm. Toppen täcks normalt med en stosförlängning. Detta gör att evakueringsrör och dylikt kommer att sticka upp cirka 500 mm ovanför takytan. Stosförlängningen medger dels att anpassning av evakueringsrörets höjd kan ske, dels att rörelser i röret kan tas upp. Det senare är viktigt vid till exempel plaströr. Evakueringsrör av plast bör undvikas på tak där det finns risk för snöras. Gjutjärnsrör bör istället användas. Där stos inte kan dras upp längs hela röret, stolpen eller dylikt ska röret, stolpen eller dylikt förses med krage (droppring) som är svetsad till röret, stolpen eller dylikt. Ange utförande under aktuell kod och rubrik. Se figur AMA JT-.2612/1. Ange om stosförlängning inte ska monteras. Utförande med stosförlängning enligt figur AMA JT-.261/1 kan även användas vid andra taktäckningar än svetsade taktäckningar med rostfri stålplåt. I sådana fall svetsas inte kragen. Redovisa utförande. JT-.2611 Stosar till helbeslagning av rör vid taktäckning av plan plåt Stos till rör utan rörkrök ska utföras enligt figur AMA JT-.2611/1. 203

JT-.2612 Figur AMA JT-.2611/1. Ankantade stosar till rör e d vid taktäckning av plan plåt Stos ska dras upp till rörkrök eller krage och ankantas mot röret. Stos till stolpe ska utföras enligt figur AMA JT-.2612/1. Vid anslutning av plåt till befintliga eller icke demonterbara rör eller dylikt ska stos utföras i halvor och anslutas till taktäckningen med svängda falser eller falser som svetsas eller löds. Figur AMA JT-.2612/1. I olika sammanhang ersätts droppring av gummidamask, till exempel vid antennmaster. Redovisa utförande. 204

JT-.262 Beslagning av takluckor vid taktäckning av plan plåt Utstigningslucka till tak ska utföras med minst 200 mm hög sarg och med dagermått minst 600 900 mm. Lucka ska utföras enligt figur AMA JT-.262/1. Hörn på luckbeklädnad ska utföras med falser. Vinkellist enligt figur AMA JT-.262/1 ska utföras av 0,6 mm plåt. Hörn ska vara hela och list ska skarvas mitt på luckans sida med ett överlapp på minst 200 mm. Lucka ska utföras med cirka 2 mm språng utanför sargen. Kringtäckning ska utföras med skorstensränna. Kringtäckning ska utföras med svängda falser i hörn. Beslagning ska utföras av varmförzinkat stål, alternativt rostfritt stål 1.4301 eller 1.4404 enligt SS-EN 10088-5:2009. Vid kopparplåt ska endast rostfritt stål eller koppar användas. Gångjärn ska fästas med genomgående skruv med mutter och bricka, dimension M8. Varje gångjärn ska fästas till lucka respektive sarg med minst 3 skruvar. Gångjärn får inte fästas över omkullslagna falser. Muttrar ska låsas. Gångjärn ska ha en sådan längd att infästningarna till takluckan dels kan monteras med genomgående infästningar, dels får ett centrumavstånd på minst 50 mm. Lucka ska monteras med slagriktning antingen åt sidorna eller uppåt. Lucka ska monteras med den korta sidan i takets fallriktning. Sarg och lucka ska beklädas med samma plåt som taktäckningen. Lucka ska överlappa sarg minst 50 mm. Luckor ska vara beslagna med gångjärn, handtag, lås och uppställningsbeslag som kan fixeras i uppställt läge. På inspektionsluckor ska handtag monteras på utsidan av luckan. På utstigningsluckor ska handtag monteras på insidan av luckan. Överfallslås och handtag ska skruvas till sarg och lucka. Figur AMA JT-.262/1. Höjd på sarg är i AMA satt till minst 200 mm med hänsyn till arbetsutförandet. Enligt BBR ska utstigningsluckor till tak ha dagermått på 600 900 mm. Erfarenheter visar dock att en större area ofta erfordras. Ange om taklucka ska utföras med annan höjd och area än den som föreskrivs i AMA. Ange slagriktning på utstigningsluckor till tak. Luckor som överstiger en area på 1 200 1 200 mm bör kompletteras med gasdämpare. Redovisa utförande. Som alternativ till utförande med skorstensränna kan luckor snedställas. Redovisa utförande. För att underlätta underhåll, till exempel snöskottning, bör utstigningsluckor vid branta tak anordnas både vid taknock och takfot. Utstigningsluckor bör 205

JT-.2621 JT-.2622 JT-.2623 JT-.263 JT-.2631 JT-.2632 JT-.2633 vidare placeras i närheten av utrustningar eller anordningar som kräver regelbunden tillsyn. I de fall risk för kondens finns ska i uppvärmda vindsutrymmen och dylikt lucka och sarg värmeisoleras. Redovisa utförande. Isolering redovisas i avsnitt IB. Stomme till sarg och lucka redovisas under aktuell kod och rubrik under HSD.144. Ange om lucka ska vara låsbar in- eller utifrån. Redovisa krav på målning av beslag under LCS.213. Takluckor bör ha fasade smygar vid tjocka takkonstruktioner. Detta underlättar in- och utstigning genom luckan. Redovisa utförande i aktuellt avsnitt. Beslagning av takluckor vid falsat skivtäckt tak Ange material i beslag. Beslagning av takluckor vid falsat bandtäckt tak Takluckor bör med hänsyn till infästning av gångjärn med mera förläggas till den fasta zonen av bandtäckningen. Om detta inte går och rörelserna förväntas bli stora, måste luckstommen höjas och kringtäckningen anslutas med täcklist eller dylikt under vilken kringtäckningen kan röra sig. Redovisa utförande. Ange material i beslag. Beslagning av takluckor vid svetsat bandtäckt tak Beslag ska utföras av rostfritt stål 1.4301 eller 1.4404 enligt SS-EN 10088-5:2009. Ange material i beslag. Takfönster vid taktäckning av plan plåt Beträffande höjd, se kommentarer under JT-.262. Om takfönster även ska användas som utstigningslucka till taket bör dagermåttet vara minst 600 900 mm. Redovisa krav på förtillverkade takfönster under aktuell kod och rubrik under NSD.11. Radovisa glasning i avsnitt KH. Ange material i beslag. Redovisa krav på målning av beslag under LCS.213. Takfönster vid falsat skivtäckt tak Takfönster kan i tillämpliga delar utföras enligt JT-.262. Redovisa utförande. Takfönster vid falsat bandtäckt tak Takfönster kan i tillämpliga delar utföras enligt JT-.262. Se kommentarer under JT-.2622. Beakta rörelsebehov. Redovisa utförande. Takfönster vid svetsat bandtäckt tak Takfönster kan i tillämpliga delar utföras enligt JT-.262. Se kommentarer under JT-.2622. Beakta rörelsebehov. Redovisa utförande. JT-.264 Beslagning av förtillverkade takfönster vid taktäckning av plan plåt Kringtäckning ska utföras av samma plåt som taktäckningen. Kringtäckning ska utföras med skorstensränna. 206

Kringtäckning ska utföras med svängda falser i hörn. Som alternativ till svängda falser i hörn kan, särskilt vid låg sarghöjd, kringtäckningen utföras med svängda falser som ligger på sidan om sargen. Redovisa krav på förtillverkade takfönster och invändiga detaljer under aktuell kod och rubrik under NSD.11. JT-.2641 Beslagning av förtillverkade takfönster vid falsat skivtäckt tak Ange hur kringtäckningen ska utföras vid hörn. JT-.2642 JT-.2643 JT-.27 Beslagning av förtillverkade takfönster vid falsat bandtäckt tak Kringtäckning ska anslutas till fönstrets karm och avslutas med täcklist eller dylikt som inte hindrar bandtäckningens temperaturrörelser. Mellan karm och kringtäckning ska lämnas erforderlig rörelsemån med hänsyn till bandlängd och plåtmaterial. Redovisa utförande. Redovisa anslutning mellan täcklist eller dylikt och kringtäckning. Beakta rörelsebehov. Ange hur kringtäckning ska utföras vid hörn. Beslagning av förtillverkade takfönster vid svetsat bandtäckt tak Kringtäckning ska utföras med svängda falser i hörn. Hörn ska svetsas. Kringtäckning ska anslutas till fönstrets karm och avslutas med täcklist eller dylikt som inte hindrar bandtäckningens temperaturrörelser. Mellan karm och kringtäckning ska lämnas erforderlig rörelsemån med hänsyn till bandlängd. Redovisa anslutning mellan täcklist eller dylikt och kringtäckning. Beakta rörelsebehov. Beslagning av skorstenar och takuppbyggnader vid taktäckning av plan plåt Avstånd mellan uppbyggnad och anslutningsfals mellan skorstensränna, ränndal eller dylikt ska vara minst 600 mm. Se figur AMA JT-.27/1. Kringtäckning ska utföras med skorstensränna. Figur AMA JT-.27/1. Ange om överbeslag ska utföras med i skorstenskanalerna neddragna stosar. Överbeslag av rostfri stålplåt utförs i regel endast på pannskorstenar. Små pannskorstenar, för småhus och dylikt, avslutas enligt figur AMA JT-.2711/1 och stora enligt figur AMA JT-.2711/2. Skorstensränna måste ges underlag. Krav på kompletterande underlag för skorstensränna redovisas i aktuellt avsnitt. JT-.271 Helbeslagning av skorstenar vid taktäckning av plan plåt 207

JT-.2711 Helbeslagning av skorstenar vid falsat skivtäckt tak Kringtäckning Kringtäckning ska utföras av samma plåt som taktäckningen. Kringtäckning ska dras upp som ståndskivor minst 300 mm på skorstenar och hopfalsas med sidobeslagen. I hörn ska svängda falser utföras. Sidobeslag Sidobeslag ska utföras av samma plåt som taktäckningen och anslutas nedtill till kringtäckning med enkel hakfals. Överbeslag Överbeslag ska utföras med 30 mm språng utanför skorstenssida och hopfalsas med sidobeslag eller skorstenskrans utan ankantning i språng. Mot skorstenskanaler ska hakfals utföras. På skiljetungor ska ankantning göras. Stosar i skorstenskanaler ska dras ned 100 mm. De ska i underkant förses med enkelt omslag och anslutas till överbeslaget med falsning. Överbeslag ska utföras av samma plåt som taktäckning. Vid rökkanal ska överbeslag utföras av rostfritt stål 1.4401 eller 1.4404 enligt SS-EN 10088-5:2009. Överbeslag ska vid rostfri stålplåt utföras enligt figur AMA JT-.2711/1, figur AMA JT-.2711/2 eller figur AMA JT-.2711/3. Överbeslag ska vid övriga plåtmaterial utföras enligt figur AMA JT-.2711/3. Figur AMA JT-.2711/1. Figur AMA JT-.2711/2. 208

JT-.2712 Figur AMA JT-.2711/3. Sidobeslag Sidobeslagen kan utföras antingen med ståndfalser och liggande tvärfalser eller med samtliga falser liggande. Vid bredd större än 1 500 mm bör ståndfalser utföras i vertikalriktningen. Redovisa utförande. Av estetiska skäl bör mönstertäckning eftersträvas, oavsett falsutförande. Överbeslag Ange om överbeslag av rostfri stålplåt ska utföras enligt figur AMA JT-.2711/1, figur AMA JT-.2711/2 eller figur AMA JT-.2711/3. Ange kvalitet på rostfri stålplåt. Helbeslagning av skorstenar vid falsat bandtäckt tak Kringtäckning Kringtäckning ska utföras av samma plåt som taktäckningen. Kringtäckning ska dras upp på skorstenssidor minst 300 mm som ståndskivor. I hörn ska svängda falser utföras. Sidobeslag Sidobeslag ska utföras av samma plåt som taktäckningen och anslutas till kringtäckning med enkel hakfals. Överbeslag Överbeslag ska utföras enligt JT-.2711. Sidobeslag Sidobeslag kan även avslutas med täcklist över kringtäckningen enligt principerna i figur AMA JT-.2711/3 eller figur AMA JT-.2511/4. Redovisa utförande. Ange falsutförande. Se kommentarer under JT-.2711. Överbeslag Ange om överbeslag av rostfri stålplåt ska utföras enligt figur AMA JT-.2711/1, figur AMA JT-.2711/2 eller figur AMA JT-.2711/3. Ange kvalitet på rostfri stålplåt. JT-.2713 Helbeslagning av skorstenar vid svetsat bandtäckt tak Kringtäckning Kringtäckning ska dras upp på skorstenssidor minst 300 mm som ståndskivor enligt JT-.2513. I hörn ska svängda falser utföras. Kringtäckning ska svetsas upp till 300 mm höjd ovanför takyta. 209

JT-.272 Sidobeslag Sidobeslag ska utföras av samma plåt som taktäckningen och anslutas till kringtäckning med enkel hakfals. Överbeslag Överbeslag ska utföras enligt JT-.2711. Sidobeslag Sidobeslag kan även avslutas med täcklist över kringtäckningen enligt principerna i figur AMA JT-.2711/3 eller figur AMA JT-.2511/4. Redovisa utförande. Ange svets- eller falsutförande för sidobeslag. Se kommentarer under JT-.2711. Överbeslag Ange om överbeslag ska utföras enligt figur AMA JT-.2711/1, figur AMA JT-.2711/2 eller figur AMA JT-.2711/3. Ange kvalitet på rostfri stålplåt. Beslagning av skorstenar med kringtäckning och överbeslag vid taktäckning av plan plåt Överbeslag Överbeslag ska utföras med 30 mm språng utanför skorstenssida och hopfalsas med skorstenskrans utan ankantning i språng. Mot skorstenskanaler ska hakfals utföras. På skiljetungor ska ankantning göras. Stosar i skorstenskanaler ska dras ned 100 mm. De ska i underkant förses med enkelt omslag och anslutas till överbeslaget med falsning. Överbeslag ska utföras av samma material som taktäckningen och enligt figur AMA JT-.272/1. Vid rökkanal ska överbeslag utföras av rostfritt stål 1.4401 eller 1.4404 enligt SS-EN 10088-4:2009. Överbeslag ska vid rostfri stålplåt utföras enligt figur AMA JT-.2711/1, figur AMA JT-.2711/2 eller figur AMA JT-.2711/3. Figur AMA JT-.272/1. Skorstenskrans Skorstenskrans ska utföras enligt figur AMA JT-.2711/2 och anslutas till överbeslag med enkel språngfals. Skorstenskrans ska fästas med centrumavstånd högst 400 mm. Skorstenskrans ska utföras av samma material som taktäckningen. 210

Överbeslag Ange om överbeslag av rostfri stålplåt ska utföras enligt figur AMA JT-.2711/1, figur AMA JT-.2711/2 eller figur AMA JT-.2711/3. Ange kvalitet på rostfri stålplåt. JT-.2721 Beslagning av skorstenar med kringtäckning och överbeslag vid falsat skivtäckt tak JT-.2722 JT-.2723 Kringtäckning Kringtäckning ska dras upp på skorstenar minst 300 mm som ståndskivor. I hörn ska svängda falser utföras. Ståndskiva ska avtäckas med täcklist enligt figur AMA JT-.2511/3 eller figur AMA JT-.2511/4. Täcklist ska utföras av samma plåt som taktäckningen. Kringtäckning och skorstensränna ska utföras av samma plåt som taktäckningen. Kringtäckning Ange om täcklist ska utföras enligt figur AMA JT-.2511/3 eller figur AMA JT-.2511/4 hur täcklist ska fästas och skarvas om ståndskiva ska avslutas utan täcklist mot skorsten. Täcklist över ståndskiva kan även anslutas mot murverk med trappning enligt figur AMA JT-.2511/8. Redovisa utförande. Beslagning av skorstenar med kringtäckning och överbeslag vid falsat bandtäckt tak Kringtäckning Kringtäckning ska dras upp på skorstenar minst 300 mm som ståndskivor. I hörn ska svängda falser utföras. Ståndskiva ska avtäckas med täcklist enligt figur AMA JT-.2511/3 eller figur AMA JT-.2511/4. Täcklist ska utföras av samma plåt som taktäckningen. Kringtäckning Ange om täcklist ska utföras enligt figur AMA JT-.2511/3 eller figur AMA JT-.2511/4 hur täcklist ska fästas och skarvas. Täcklist över ståndskiva kan även anslutas mot murverk med trappning enligt figur AMA JT-.2511/8. Redovisa utförande. Beslagning av skorstenar med kringtäckning och överbeslag vid svetsat bandtäckt tak Kringtäckning Kringtäckning ska utföras enligt JT-.2713. Ståndskiva ska avtäckas med täcklist enligt figur AMA JT-.2511/3 eller figur AMA JT-.2511/4. Täcklist ska utföras av samma plåt som taktäckningen. Kringtäckning Ange om täcklist ska utföras enligt figur AMA JT-.2511/3 eller figur AMA JT-.2511/4 211

JT-.273 JT-.274 hur täcklist ska fästas och skarvas. Täcklist över ståndskiva kan även anslutas mot murverk med trappning enligt figur AMA JT-.2511/8. Redovisa utförande. Helbeslagning av takkupor o d vid taktäckning av plan plåt Beslagning och kringtäckning ska i tillämpliga delar utföras enligt JT-.1, JT-.2711, JT-.2712 och JT-.2713. Sidobeslag med höjd över 1,5 m ska utföras enligt JT-.15 med underordnade koder och rubriker. I hörn ska sidobeslag utföras med svängda falser. Vid tak som lutar mot takkupor och dylikt ska kupvinkelränna eller ränndal utföras. Plåten ska dras upp på anslutande tak enligt figur AMA JT-.27/1. Beslagning ska utföras med samma plåt som taktäckningen. Beakta behov av rörelsemån för bandtäckning. Redovisa utförande. Se kommentarer under JT-.1. Ange falsutförande vid sidobeslag och väggbeklädnad. Se kommentarer under JT-.2711. Redovisa hur kuplister ska utföras och anslutas till kupfönster eller dylikt kupplattor ska anslutas till kupsidor, taktäckning, kupfönster eller dylikt smyglister ska utföras, fästas och skarvas. Helbeslagning av murkrön, brandväggar o d vid taktäckning av plan plåt Hängskiva på murkrön och dylikt ska utföras enligt JT-.2521. Murkrön, brandväggar och dylikt ska helbeslås med plåt ovan yttertak. Murbeslagets anslutnings- och tvärfalser ska utföras enligt figur AMA JT-.274/1. Vid titanzinkplåt ska anslutning mellan murbeslag och hängskiva utföras med stående vinkelfals. Beslag ska utföras av samma plåt som taktäckningen. Murbeslag ska dubbelfalsas med ett falsavstånd på 1 200 mm. Vid titanzinkplåt ska falser och falsavstånd utföras med plåt i bandformat och rörelsefogar enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Figur AMA JT-.274/1. 212

JT-.2741 JT-.2742 JT-.2743 JT-.275 JT-.2751 Om krönet lutar längs ett takfall med mer än 1:3 (18,4 grader) kan murbeslagets tvärfalser vid metalliserad stålplåt utföras som enkel hakfals med ett falsavstånd av 1 950 mm. Redovisa utförande. Beakta kravet på att underlag för plåttäckning ska vara stumt samt ge erforderligt fäste för spik, skruv och dylikt. Ange hur hängskiva ska skarvas och fästas. Se kommentarer under JT-.252. Vid vindutsatta lägen bör stående vinkelfals enligt de alternativa utförandet i figur AMA JT-.274/1 fästas med klammer enligt figur RA JT-.15/2. Ange utförande. Beakta eventuella krav på uppdragning av brandvägg ovan yttertak. Av fuktoch arbetstekniska skäl bör uppdragning av ståndskiva eller dylikt inte göras mindre än 300 mm. Av brandtekniska skäl kan högre vägg erfordras. Helbeslagning av murkrön, brandväggar o d vid falsat skivtäckt tak Taktäckning ska dras upp på murkrön, brandväggar och liknande som ståndskivor enligt JT-.2511. Ståndskiva och sidobeslag med en höjd som överstiger 750 mm kräver kompletterande infästning. Ett utförande som väggbeklädnad enligt JT-.15 med underordnade koder och rubriker är då lämpligare. Redovisa utförande. Helbeslagning av murkrön, brandväggar o d vid falsat bandtäckt tak Taktäckning ska dras upp på murkrön, brandväggar och liknande som ståndskivor enligt JT-.2512. Ståndskiva och sidobeslag med en höjd som överstiger 750 mm kräver kompletterande infästning. Ett utförande som väggbeklädnad enligt JT-.15 med underordnade koder och rubriker är då lämpligare. Redovisa utförande. Helbeslagning av murkrön, brandväggar o d vid svetsat bandtäckt tak Taktäckning ska dras upp på murkrön, brandväggar och liknande som ståndskivor enligt JT-.2513. Ståndskiva och sidobeslag med en höjd som överstiger 750 mm kräver kompletterande infästning. Ett utförande som väggbeklädnad enligt JT-.15 med underordnade koder och rubriker är då lämpligare. Redovisa utförande. Beslagning av genomföringar för brandgasventilatorer o d vid taktäckning av plan plåt Beakta krav på skyddsavstånd till närliggande yttervägg med hänsyn till risken för brandspridning. Ange i aktuellt avsnitt krav på kompletterande stomme vid utförande av brandgasventilatorer. Beslagning av genomföringar för brandgasventilatorer o d vid falsat skivtäckt tak Kringtäckning Kringtäckning ska anslutas som ståndskivor enligt JT-.2511. I hörn ska svängda falser utföras. Skorstensränna ska utföras. Kringtäckning Ange hur ståndskiva ska avslutas, alternativt anslutas till beslagning, täcklist eller dylikt på brandgasventilator. 213

JT-.2752 Beslagning av genomföringar för brandgasventilatorer o d vid falsat bandtäckt tak JT-.2753 JT-.278 JT-.2781 Kringtäckning Kringtäckning ska anslutas som ståndskivor enligt JT-.2512. I hörn ska svängda falser utföras. Skorstensränna ska utföras. Kringtäckning ska anslutas till brandgasventilator på ett sådant sätt att bandtäckningens rörelser inte hindras. Kringtäckning Brandgasventilatorer bör med hänsyn till infästning av gångjärn m m förläggas till den fasta zonen av bandtäckningen. Om inte detta går och rörelserna förväntas bli stora, måste anslutningen ske med rörelsemån under täcklist, anslutningsbeslag eller dylikt. Redovisa utförande. Beslagning av genomföringar för brandgasventilatorer o d vid svetsat bandtäckt tak Kringtäckning Kringtäckning ska anslutas som ståndskivor enligt JT-.2513. I hörn ska svängda falser utföras. Skorstensränna ska utföras. Kringtäckning ska anslutas till brandgasventilator på ett sådant sätt att bandtäckningens rörelser inte hindras. Kringtäckning Redovisa utförande. Se kommentarer under JT-.2752. Beslagning av diverse takuppbyggnader o d vid taktäckning av plan plåt Beslagning och kringtäckning ska i tillämpliga delar utföras enligt JT-.2711, JT-.2712 och JT-.2713. Sidobeslag med höjd över 1,5 m ska utföras enligt JT-.15 med underordnade koder och rubriker. I hörn ska sidobeslag utföras med svängda falser. Skorstensränna ska utföras. Under denna och underliggande koder och rubriker anges till exempel helbeslagning av ventilationshuvar, fläktfundament och dylikt. Stora runda genomföringar redovisas särskilt. JT-.261 kan tillämpas vid diameter som begränsas av tillgängligt plåtformat. Ange falsutförande vid sidobeslag och väggbeklädnad. Se kommentarer under JT-.2711. Helbeslagning av diverse takuppbyggnader o d vid falsat skivtäckt tak Helbeslagning kan i tillämpliga delar utföras enligt JT-.2711 och JT-.2751. Redovisa utförande. JT-.2782 JT-.2783 Helbeslagning av diverse takuppbyggnader o d vid falsat bandtäckt tak Helbeslagning kan i tillämpliga delar utföras enligt JT-.2712 och JT-.2752. Beakta behov av rörelsemån för bandtäckningen. Redovisa utförande. Helbeslagning av diverse takuppbyggnader o d vid svetsat bandtäckt tak 214

Helbeslagning kan i tillämpliga delar utföras enligt JT-.2713 och JT-.2753. Beakta behov av rörelsemån för bandtäckningen. Redovisa utförande. JT-.3 JT-.31 Kompletteringar av plan plåt vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d Fria plåtkanter ska fästas till underlaget med centrumavstånd högst 150 mm. Fästdon ska där inte annat anges vara utförda av rostfritt stål. Klistring av tätskiktsmatta mot plåtvingar och plåtflänsar med längd över 1 000 mm bör undvikas, eftersom plåt och tätskiktsmatta har olika rörelsebehov. Beakta behovet av erforderligt underlag för att fästa beslagen. Fotränna, vinkelränna och ränndalar av plåt är med hänsyn till ovanstående kommentar olämpliga vid tak täckta med tätskiktsmatta, takduk eller dylikt. Avsnittet avser i huvudsak detaljer till taktäckning med tätskiktsmatta. Vid detaljer till taktäckningar av takduk måste val av färgbelagd plåt ske med hänsyn till hur duken svetsas eller klistras till plåten. Till exempel erfordras särskilda beläggningar som underlag när en PVC-duk ska svetsas till plåt. Ange vid andra taktäckningsmaterial än tätskiktsmatta hur långa plåtar som får användas samt hur dessa ska skarvas. Fotplåtar vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d Fotplåt ska skarvas med 100 mm överlapp och ett största avstånd av 2 000 mm för metalliserad stålplåt, 1 500 mm för rostfri stålplåt och 1 000 mm för aluminiumplåt. Nedknäckningen ska skarvas med överlapp och omslag. Fotplåt ska fästas enligt figur AMA JT-.31/1 men infästning får inte ske i överlapp. Skruv för montering av fotplåt ska vara av rostfritt stål och ha försänkt huvud med dimension minst 4,2 35. Plugg för fästdon ska vara av polyamid och med dimension anpassad till skruvdimension. Fotplåt på underlag av autoklaverad lättbetong ska fästas med expanderplugg med expansionsstift eller specialskruv för lättbetong. Förankringslängd för expanderplugg med expansionsstift eller specialskruv för lättbetong ska vara minst 65 mm. Mot tillstötande ytor av puts eller dylikt ska vattenavledare utföras enligt figur AMA JT-.1/8. Vattenavledare ska dras ned 5 mm under droppkanten och ha en längd på minst 50 mm. Fotplåt ska dras upp på taket så att tätskiktsmattan överlappar fotplåten minst 150 mm enligt figur AMA JT-.31/2. Byggpapp alternativt tätskiktsremsa under fotplåten ska dras upp minst 150 mm ovanför fotplåten. Framkanten på fotplåten ska utföras med omslag och nedknäckning enligt figur AMA JT-.31/2. Fotplåt ska överlappa rännans bakkant med cirka 10 mm vid lågpunkt. Hängrännans framkant ska vid högpunkt ligga cirka 25 mm lägre än takytan enligt figur AMA JT-.31/2. Figur AMA JT-.31/1. 215

JT-.311 Figur AMA JT-.31/2. Taket bör ha språng minst lika med tätskiktsmattans överlapp, men minst 150 mm. Se även JSE.151-3 respektive JSE.152-3 som redovisar lösningar beträffande tätskiktsmattans klistring på takfoten. Fotplåtar vid taktäckning av tätskiktsmatta Fotplåt ska utföras enligt figur AMA JT-.311/1 av 0,5 mm perforerad plåt av rostfritt stål 1.4301 eller 1.4404 enligt SS-EN 10088-4:2009 alternativt 0,8 mm perforerad aluminiumplåt EN AW 3103, EN AW 3105 eller EN AW-4015. Alternativt ska fotplåt utföras av 0,6 mm färgbelagd varmförzinkad stålplåt. Färgbeläggningen ska vara minst 25 μm polyester eller PVF 2. I bakkant ska fotplåtar utföras med ankantning mot underlaget. Vid rostfria perforerade fotplåtar ska tätskikt av YEP 3500 i en bredd av 300 mm läggas under fotplåten. Figur AMA JT-.311/1. Ange om fotplåt ska utföras av perforerad rostfri stålplåt, aluminiumplåt eller färgbelagd varmförzinkad stålplåt. Ange krav på kvalitet för rostfri stålplåt. JT-.3111 JT-.3112 Fotplåtar med anslutning till hängränna vid taktäckning av tätskiktsmatta Fotplåtar med anslutning till gesimsränna vid taktäckning av tätskiktsmatta 216

JT-.312 JT-.3121 JT-.3122 JT-.34 JT-.341 Fotplåt ska anslutas till rännbeslag med enkel nedknäckt språngfals, alternativt till språngbleck i princip enligt figur AMA JT-.1/5. Ange hur fotplåt ska anslutas till gesimsränna. Fotplåtar vid taktäckning av takduk Förbehandling av anslutningsytan ska vara anpassad till takduk och monteringsmetod. Plåt ska vara plastbelagd med typ och tjocklek av beläggning enligt takdukstillverkarens dokumenterade anvisningar. Ange typ av beläggning, kulör och tjocklek på fotplåtar. Fotplåtar med anslutning till hängränna vid taktäckning av takduk Fotplåtar med anslutning till gesimsränna vid taktäckning av takduk Fotplåt ska anslutas till rännbeslag med enkel nedknäckt språngfals, alternativt till språngbleck i princip enligt figur AMA JT-.1/5. Ange hur fotplåt/språngbleck ska anslutas till gesimsränna. Gesimsrännor av plåt vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d Gesimsrännor av plåt vid taktäckning av tätskiktsmatta Gesimsrännor ska utföras med en minsta lutning av 1:75 och en minsta bottenbredd av 375 mm. Rännplåt ska utföras enligt JT-.241 och figur AMA JT-.341/1. Gavlar ska dubbelfalsas och vid rostfri stålplåt svetsas. Framkant på gesimsränna ska ligga minst 50 mm lägre än språngfals mellan fotplåt och rännplåt. Skyddsbeslag mot vägg ska dras upp minst motsvarande rännans halva höjd enligt figur AMA JT-.341/1. Skyddsbeslag ska fästas med kontinuerligt fästbleck. Skyddsbeslag, ytterbeklädnad och underbeklädnad ska skarvas med enkla hakfalser, alternativt slusskarvar, och med ett största falsavstånd av 1 950 mm vid metalliserad stålplåt och 1 200 mm vid övriga plåtmaterial. Ytterbeklädnad ska anslutas till rännplåt med dubbelfals. 217

Figur AMA JT-.341/1. Fotplåt ska utföras enligt JT-.311. Infästning av fotplåt ska utföras enligt JT-.31. Gesimsränna av falsad plan plåt ska alltid vila på stumt och fast underlag. Gesimsränna kan förses med uppvärmningsanordning i de fall risk för besvärande isbildning finns. Längsta rännfall mellan högpunkt och utlopp bör vara högst 10 m. Vinklar och hörn på gesimsrännor bör förläggas till högpunkt. Gesimsränna ska enligt AMA ha ett fall som är minst 1:75. Större lutning bör eftersträvas. Ange om fotplåt ska utföras av perforerad rostfri stålplåt, perforerad aluminiumplåt eller färgbelagd varmförzinkad stålplåt. Ange eventuellt skyddsbeslag mot vägg. Det principiella utförandet framgår av figur AMA JT-.341/1. Skyddsbeslag bör föreskrivas i de fall gesimsrännan eller del av rännan ligger innanför väggliv eller vid fuktkänslig vägg. Skyddsbeslag dras upp minst motsvarande rännans halva höjd. Ange hur skyddsbeslag, ytterbeklädnad och underbeklädnad ska skarvas. Stommar av trä till gesimsrännor och rännkrokar redovisas under HSD.1431. Utlopp redovisas under JT-.83. Taktäckningen kan även anslutas till gesimsränna med ett språngbleck i princip enligt figur AMA JT-.1/5 där gesimsrännan inte är sammanfalsad med språngblecket/fotplåten. Redovisa utförande. Bitumenkorrosion kan uppstå på fotplåt och språngbleck av metalliserad stålplåt utan färgbeläggning, titanzinkplåt, aluminiumplåt samt kopparplåt, varför dessa material ska undvikas vid taktäckningar med bitumenbaserade tätskiktsmattor. Av samma skäl bör även rännbeslagen i gesimsrännan, oavsett material på ytterbeklädnad och dylikt, utföras av färgbelagd metalliserad stålplåt eller rostfri stålplåt. Redovisa utförande. JT-.342 Gesimsrännor av plåt vid taktäckning av takduk Gesimsrännor ska utföras enligt JT-.341. Fotplåt ska utföras enligt JT-.312. Infästning av fotplåt ska utföras enligt JT-.31. 218

JT-.35 Ståndskivor och hängskivor vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d JT-.351 Ståndskivor utan vinge vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d Ståndskivor av metalliserad plåt får skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar med ett falsavstånd av 1 950 mm. Ståndskivor av övriga plåtmaterial får skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar med ett falsavstånd av 1 200 mm. Skarv på ståndskiva ska förskjutas minst 300 mm i förhållande till skarv på fästbleck. På väggar, hinder och dylikt ska ståndskivor dras upp minst 300 mm från taktäckningen och fästas med centrumavstånd högst 400 mm. Lutande ståndskivor mot murverk ska trappas av på ett sådant sätt att höjden vinkelrätt mot plåtvingen blir högst 300 mm och till avtrappningens lägsta hörn minst 150 mm enligt figur AMA JT-.2511/8. Den horisontala delen av ståndskivan ska utföras med hake i fog. Den vertikala eller sneda bakåtlutande delen ska inpassas i fog eller ankantas mot underlaget. Alternativt avslutas ståndskivan parallellt med takytan med hake i fog. Ståndskivor ska utföras enligt figur AMA JT-.351/1 och avslutas minst 50 mm över tätskiktsmatta eller takduk. Mot putsskikt med minst 10 mm tjocklek på murverk av lättbetong, betong eller dylikt ska ståndskiva i överkant avslutas enligt figur AMA JT-.351/1. Mot putsskikt med mindre än 10 mm tjocklek på murverk av lättbetong, betong eller dylikt ska ståndskiva i överkant avslutas med hake i fog. Mot väggbeklädnad av plan plåt ska ståndskiva i överkant avslutas i princip enligt figur AMA JT-.2511/2 och vid fasadbeklädnad av panel, skivor eller profilerad plåt i princip enligt figur AMA JT-.2511/5. Vid anslutning av ståndskivor till luftade konstruktioner eller puts på putsbärare ska täcklister över ståndskivor dras in till bakomliggande konstruktion i princip enligt figur AMA JT-.2511/6 eller figur AMA JT-.2511/7. Ståndskivor ska fästas i underkant med kontinuerliga fästbleck, som ska ha en minsta anliggningsbredd mot underlaget av 100 mm och fästas enligt figur AMA JT/1. 219

JT-.3511 JT-.3512 Figur AMA JT-.351/1. Ståndskivor utan vinge vid taktäckning av tätskiktsmatta Ange om ståndskivor ska skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar. Ange hur ståndskiva/täcklist ska avslutas i överkant. Se kommentarer under JT-.2511. Redovisa utförande. Enligt figur AMA JT-.351/1 ska ståndskiva avslutas cirka 50 mm över tätskiktsmatta eller takduk. Ange om annan avslutningshöjd ska användas. Undvik konstruktioner där plåt byggs in på ett sådant sätt att vatten kan bli stående på båda sidor om plåten. Vid till exempel skyddstäckning med singel ska ståndskivor avslutas ovanför singelytan. Se även under aktuell kod och rubrik under JSE.15 beträffande uppdragning av tätskikt på väggar, sargar med mera. Ståndskivor utan vinge vid taktäckning av takduk Ange om ståndskivor ska skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar. Ange hur ståndskiva/täcklist ska avslutas i överkant. Se kommentarer under JT-.2511. Redovisa utförande. Enligt figur AMA JT-.351/1 ska ståndskiva avslutas cirka 50 mm över takduk. Vid olika typer av takdukar kan lägre avslutningshöjd än 50 mm erfordras. Ange vilken avslutningshöjd som ska användas. Vid utförande med svetsad takduk förekommer även detaljlösningar där duken svetsas utanpå ett monteringsbeslag. Ofta ställs krav på att plåten har en 220

JT-.352 JT-.3521 särskild beläggning och tjocklek. Dessa utföranden redovisas i samråd med specialkunnig eller duktillverkaren. Hängskivor vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d Hängskivor av metalliserad stålplåt ska utföras med ett största falsavstånd av 1 950 mm och skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar. Hängskivor av övriga plåtmaterial ska utföras med ett största falsavstånd av 1 200 mm och skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar. Vid hörn och vinklar ska hängskivor skarvas med gavel och överfals. Hängskivor ska utföras med gavlar. Skarv på hängskiva ska förskjutas minst 300 mm i förhållande till skarv på fästbleck. Ange om hängskivor ska skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar. Hängskivor vid taktäckning av tätskiktsmatta Hängskivor ska vid krön som i sin helhet är täckta med tätskiktsmatta eller takduk utföras och anslutas till murbeslag enligt figur AMA JT-.3521/1. Hängskivor ska vid krön som i sin helhet är täckta med byggpapp utföras och anslutas till murbeslag enligt figur AMA JT-.3521/2. Hängskivor enligt figur AMA JT-.3521/1, figur AMA JT-.3521/2 eller figur AMA JT-.3521/3 ska fästas med kontinuerligt fästbleck. Hängskivor ska utföras med utknäckt kant med minst 40 mm språng samt med lodrät droppkant med omslag enligt figur AMA JT-.3521/1, figur AMA JT-.3521/2 eller figur AMA JT-.3521/3. Beslagets vertikala del enligt figur AMA JT-.3521/3 ska fästas vid träunderlag med skruv av rostfritt stål med tätningsbricka med centrumavstånd högst 400 mm. Murbeslag av metalliserad stålplåt får vid utförande enligt figur AMA JT-.3521/1 skarvas med enkla hakfalser med ett största falsavstånd av 1 950 mm. Murbeslag av övriga plåtmaterial ska vid utförande enligt figur AMA JT-.3521/1 skarvas med dubbelfals med ett största falsavstånd av 1 200 mm. Murbeslag med en bredd som överstiger 300 mm enligt figur AMA JT-.3521/1 ska skarvas med dubbelfals med ett största falsavstånd av 1 200 mm. Murbeslag enligt figur AMA JT-.3521/2 ska skarvas med dubbelfals med ett största falsavstånd av 1 200 mm. Vid titanzinkplåt ska falser och falsavstånd utföras enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Murbeslag av titanzinkplåt ska anslutas till hängskiva enligt de alternativa utförandena i figur AMA JT-.3521/1, figur AMA JT-.3521/2 och figur AMA JT-.3521/3. Krönbeslag av metalliserad stålplåt får vid utförande enligt figur AMA JT-.3521/3 eller figur AMA JT-.3521/4 skarvas med enkla hakfalser med ett största falsavstånd av 1 950 mm. Sidobeslag enligt figur AMA JT-.3521/1 eller figur AMA JT-.3521/2 av metalliserad stålplåt ska utföras med ett största falsavstånd av 1 950 mm och skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar. Sidobeslag av övriga plåtmaterial ska utföras med ett största falsavstånd av 1 200 mm och skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar. Sidobeslag ska i underkant fästas med kontinuerligt fästbleck. Språng- och fästbleck enligt alternativ utformning i figur AMA JT-.3521/1 ska skarvas med slusskarv med ett största centrumavstånd av 1 950 mm. 221

Figur AMA JT-.3521/1. Figur AMA JT-.3521/2. 222

Figur AMA JT-.3521/3. Figur AMA JT-.3521/4. Ange utförande av krönbeslag. Ange om krönbeslag ska utföras enligt alternativet i figur AMA JT-.2521/1 istället för med sidobeslag. Ange hur hängskiva ska skarvas. Ange hur sidobeslag ska skarvas. Figur AMA JT-.3521/3 med plåtbeslag i två delar förutsätter att uppbyggnaden görs minst 90 145 mm. Vid utförande enligt figur AMA JT-.3521/4 får hängskiva och krönbeslag utföras i en enda del. Då kan uppbyggnaden göras mindre, men minst 45 120 mm. Vid vindutsatta lägen bör stående vinkelfals fästas med klammer enligt figur RA JT-.15/2. Ange utförande. Hängskivor enligt figur AMA JT-.3521/4 bör endast användas vid enklare byggnader. Trästomme redovisas under HSD.1444. 223

JT-.3522 JT-.36 Hängskivor vid taktäckning av takduk Hängskivor ska utföras enligt JT-.3521. Vid taktäckningar med takduk förekommer även specialprofiler för utförande av krön. Redovisa sådana utföranden i samråd med specialkunnig eller duktillverkaren. Stosar till rör, takluckor m m vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d JT-.361 JT-.3611 JT-.3612 JT-.362 JT-.3621 JT-.3622 JT-.363 JT-.3631 Stosar till rör e d vid taktäckning av tätskiktsmatta Stosar av plåt inklistrade i tätskikt av tätskiktsmatta bör undvikas. Använd istället stosar av EPDM-gummi eller motsvarande. Se JSE.1722. Stosar till helbeslagning av rör vid taktäckning av tätskiktsmatta Ankantade stosar till rör e d vid taktäckning av tätskiktsmatta Stosar till rör e d vid taktäckning av takduk Vid taktäckningar med takduk utförs alla tätningar mot stosar med takduken, och plåt används därför sällan. Redovisa utförande. Stosar till helbeslagning av rör vid taktäckning av takduk Ankantade stosar till rör e d vid taktäckning av takduk Beslagning av takluckor vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d Beslagning av takluckor vid taktäckning av tätskiktsmatta Takluckor ska utföras enligt JT-.262. Anslutning till taktäckning ska utföras enligt figur AMA JT-.3631/1. Sarg till lucka ska fästas i sargstommens övre kant med skruv av rostfritt stål med centrumavstånd högst 300 mm. Takluckor ska utföras med en minst 200 mm hög sarg. Utstigningslucka till tak ska utföras med dagermått minst 600 900 mm. Beslagning ska utföras av varmförzinkat stål alternativt rostfritt stål 1.4301 eller 1.4404 enligt SS-EN 10088-5:2009. Vid kopparplåt får endast rostfritt stål eller kopparplåt användas. 224

JT-.3632 JT-.364 JT-.3641 JT-.3642 JT-.365 Figur AMA JT-.3631/1. Höjd på sarg är i AMA satt till minst 200 mm med hänsyn till arbetsutförandet. Enligt BBR ska utstigningsluckor till tak ha ett dagermått på 600 900 mm. Erfarenheter visar dock att en större area ofta erfordras. Ange om taklucka ska utföras med annan höjd och area än den som föreskrivs i AMA. Ange slagriktning på utstigningsluckor till tak. Luckor som överstiger en area på 1 200 1 200 mm bör kompletteras med gasdämpare. Redovisa utförande. I de fall risk för kondens finns ska i uppvärmda vindsutrymmen och dylikt lucka och sarg värmeisoleras. Redovisa utförande. Isolering redovisas i avsnitt IB. Ange material i beslag. Redovisa krav på målning av beslag under LCS.213. Ange stomme till sarg och lucka under aktuell kod och rubrik under HSD.144. Ange om taklucka ska vara låsbar in- eller utifrån. Beslagning av takluckor vid taktäckning av takduk Takluckor kan i tillämpliga delar utföras enligt JT-.3631. Redovisa utförande. Vid taktäckningar med takduk utförs alla tätningar mot takluckor med takduken, och plåt används därför vanligen enbart av estetiska skäl. Redovisa utförande. Takfönster vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d Redovisa utförande. Se kommentarer under JT-.263. Takfönster vid taktäckning av tätskiktsmatta Takfönster vid taktäckning av takduk Beslagning av förtillverkade takfönster vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d Redovisa krav på förtillverkade takfönster och invändiga detaljer under aktuell kod och rubrik under NSD.11. Redovisa beslagning och utförande i samråd med fönstertillverkaren eller specialkunnig. Ange om förtillverkade täckplåtar ska användas. JT-.3651 Beslagning av förtillverkade takfönster vid taktäckning av tätskiktsmatta 225

JT-.3652 Beslagning av förtillverkade takfönster vid taktäckning av takduk JT-.37 JT-.371 JT-.3711 JT-.3712 JT-.372 Beslagning av skorstenar och takuppbyggnader vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d Ange om överbeslag ska utföras med i skorstenskanalerna neddragna stosar. Överbeslag av rostfri stålplåt utförs i regel endast på pannskorstenar. Små pannskorstenar, för småhus och dylikt, avslutas enligt figur AMA JT-.2711/1 och stora enligt figur AMA JT-.2711/2. Helbeslagning av skorstenar vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d Skorstenar ska beslås. Sidobeslag ska falsas till överbeslag enligt JT-.2711. Sidobeslaget ska i underkant avslutas cirka 50 mm ovan tätskiktsmatta eller takduk som ståndskiva med utknäckt kant och fästas med kontinuerligt fästbleck, alternativt med i språng omvikta klammer med centrumavstånd högst 300 mm. Överbeslag Överbeslag ska utföras enligt JT-.2711. Sidobeslag Ange falsutförande på sidobeslag. Se kommentarer under JT-.2711. Överbeslag Ange om överbeslag av rostfri stålplåt ska utföras enligt figur AMA JT-.2711/1, figur AMA JT-.2711/2 eller figur AMA JT-.2711/3. Helbeslagning av skorstenar vid taktäckning av tätskiktsmatta Helbeslagning av skorstenar vid taktäckning av takduk Beslagning av skorstenar med neder- och överbeslag vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d Överbeslag Överbeslag ska utföras enligt JT-.272. Skorstenskrans Skorstenskrans ska utföras enligt JT-.272. Överbeslag Ange om överbeslag vid rostfri stålplåt ska utföras enligt figur AMA JT-.2711/1, figur AMA JT-.2711/2 eller figur AMA JT-.2711/3. JT-.3721 Beslagning av skorstenar med neder- och överbeslag vid taktäckning av tätskiktsmatta Nederbeslag Nederbeslag ska utföras som ståndskiva utan vinge enligt JT-.351. 226

Nederbeslag Enligt AMA ska nederbeslaget utföras som ståndskiva utan vinge enligt JT-.351. Enligt JT-.351 ska ståndskivan fästas i överkant enligt JT-.2511. Se kommentarer under JT-.3511 och JT-.2511. Redovisa utförande. JT-.3722 Beslagning av skorstenar med neder- och överbeslag vid taktäckning av takduk JT-.373 JT-.3731 JT-.3732 JT-.374 Nederbeslag Nederbeslag ska utföras som ståndskiva utan vinge enligt JT-.3512. Nederbeslag Se kommentarer under JT-.3512 och JT-.2511. Redovisa utförande i samråd med specialkunnig om annan anslutning än den som redovisas i figur AMA JT-.351/1 ska utföras. Helbeslagning av takkupor o d vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d Beslagning och kringtäckning ska i tillämpliga delar utföras enligt JT-.1 och JT-.2711. Sidobeslag med höjd över 1,5 m ska utföras enligt JT-.15 med underordnade koder och rubriker. Sidobeslag ska anslutas till taktäckningen som ståndskiva utan vinge enligt JT-.351 och figur AMA JT-.351/1. Redovisa utförande. Se kommentarer under JT-.27, JT-.273 och JT-.351 och JT-.3512. Ange falsutförande för sidobeslag. Se kommentarer under JT-.2711. Beakta behovet av ventilation av beklädnaden. Helbeslagning av takkupor o d vid taktäckning av tätskiktsmatta Helbeslagning av takkupor o d vid taktäckning av takduk Redovisa utförande om annan anslutning än den som redovisas i figur AMA JT-.351/1 ska utföras. Helbeslagning av murkrön, brandväggar o d vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d Murkrön, brandväggar och dylikt ska beslås med plåt ovan yttertak enligt figur AMA JT-.3521/1 eller figur AMA JT-.3521/2. Murbeslag av metalliserad stålplåt får vid utförande enligt figur AMA JT-.3521/1 skarvas med enkla hakfalser med ett största falsavstånd av 1 950 mm. Murbeslag av övriga plåtmaterial ska vid utförande enligt figur AMA JT-.3521/1 skarvas med dubbelfals med ett största falsavstånd av 1 200 mm. Murbeslag med en bredd som överstiger 300 mm enligt figur AMA JT-.3521/1 ska skarvas med dubbelfals med ett största falsavstånd av 1 200 mm. Murbeslag enligt figur AMA JT-.3521/2 ska skarvas med dubbelfals med ett största falsavstånd av 1 200 mm. Vid titanzinkplåt ska falser och falsavstånd utföras enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Murbeslag av titanzinkplåt ska anslutas till hängskiva enligt det alternativa utförandet i figur AMA JT-.3521/1 och figur AMA JT-.3521/2. Språng- och fästbleck enligt alternativ utformning enligt figur AMA JT-.3521/1 ska skarvas med slusskarv med största centrumavstånd av 1 950 mm. Hängskivor ska utföras enligt JT-.3521. 227

JT-.3741 JT-.3742 JT-.375 JT-.3751 JT-.3752 Till taktäckning ska sidobeslag anslutas som ståndskiva utan vinge enligt JT-.351 och figur AMA JT-.351/1. Sidobeslag enligt figur AMA JT-.3521/1 eller figur AMA JT-.3521/2 av metalliserad stålplåt ska utföras med ett största falsavstånd av 1 950 mm och skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar. Sidobeslag av övriga plåtmaterial ska utföras med ett största falsavstånd av 1 200 mm och skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar. Sidobeslag ska i underkant fästas med kontinuerligt fästbleck. Ange utförande av krönbeslag. Ange om krönbeslag ska utföras enligt alternativet i figur AMA JT-.3521/1 i stället för med sidobeslag. Ange hur sidobeslag ska skarvas. Vid vindutsatta lägen bör stående vinkelfals fästas med klammer enligt figur RA JT-.15/2. Ange utförande. Om krönet lutar längs ett takfall med mer än 1:3 (18,4 grader) kan murbeslagets tvärfalser vid metalliserad stålplåt enligt figur AMA JT-.3521/2 utföras som enkel hakfals med ett falsavstånd av 1 950 mm. Redovisa utförande. Ange om hängskivor ska skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar. Beakta krav på uppdragning av brandvägg ovan yttertak. Av fukt- och arbetstekniska skäl bör uppdragning av ståndskiva eller dylikt inte göras mindre än 300 mm. Av brandtekniska skäl kan högre vägg erfordras. Helbeslagning av murkrön, brandväggar o d vid taktäckning av tätskiktsmatta Se kommentarer under JT-.3511 beträffande utförande av ståndskivor. Helbeslagning av murkrön, brandväggar o d vid taktäckning av takduk Se kommentarer under JT-.3512 beträffande utförande av ståndskivor. Beslagning av takuppbyggnader för brandgasventilatorer o d vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d Här anges kompletterande beslagning, täcklister med mera i anslutning till takuppbyggnader för brandgasventilatorer och dylikt. Redovisa utförande. Beakta krav på skyddsavstånd till närliggande yttervägg med hänsyn till risken för brandspridning. Beslagning av takuppbyggnader för brandgasventilatorer o d vid taktäckning av tätskiktsmatta Se kommentarer under JT-.3511 beträffande utförande av ståndskivor. Beslagning av takuppbyggnader för brandgasventilatorer o d vid taktäckning av takduk Se kommentarer under JT-.3512 beträffande utförande av ståndskivor. Redovisa utförande i samråd med specialkunnig om annan anslutning än den som redovisas i figur AMA JT-.351/1 ska utföras. JT-.376 Täcklister, beslag över rörelsefogar o d vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d Här anges beslagning, täcklister med mera i anslutning till rörelsefogar. Se även figurer i avsnitt JSE. För vissa utformningar av rörelsefogar kan beslagning enligt JT-.374 tillämpas. 228

JT-.3761 JT-.3762 JT-.378 JT-.3781 JT-.3782 JT-.4 Se figur AMA JT-.2511/2 figur AMA JT-.2511/7 under JT-.2511 beträffande principer för anslutning med täcklist mot olika material. Mot taktäckning bör beslag utföras som ståndskiva utan vinge enligt JT-.351 och figur AMA JT-.351/1. Se kommentarer under JT-.3511 och JT-.3512. Redovisa utförande. Ange material, utförande och infästning. Ange hur beslag, täcklister och dylikt ska skarvas/falsas och fästas. Täcklister, beslag över rörelsefogar o d vid taktäckning av tätskiktsmatta Täcklister, beslag över rörelsefogar o d vid taktäckning av takduk Vid taktäckning med takduk erfordras vanligen ingen beslagning vid rörelsefogar utan hela anslutningen täcks in med takduk. Vid rörelsefogar mot anslutande yttervägg eller dylikt kan täcklister, fästbeslag eller liknande erfordras. Utförande enligt JT-.351 kan då tillämpas. Se kommentarer under JT-.3511 och JT-.3512. Redovisa utförande. Beslagning av diverse takuppbyggnader o d vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d Här anges till exempel helbeslagning av fläktfundament och dylikt. Redovisa utförande. Stora runda genomföringar redovisas särskilt. Under JT-.361 respektive JT-.362 redovisas genomföringar med diameter om högst 200 mm. Beslag bör inte dras ned närmare tätskiktsmatta eller takduk än cirka 50 mm. Ange om beslag ska avslutas parallellt med takfallet. Redovisa utförande och infästning. Ange hur beslag, lister och dylikt ska skarvas och fästas. Helbeslagning av diverse takuppbyggnader o d vid taktäckning av tätskiktsmatta Se kommentarer under JT-.3511 beträffande utförande av ståndskivor. Helbeslagning av diverse takuppbyggnader o d vid taktäckning av takduk Se kommentarer under JT-.3512 beträffande utförande av ståndskivor. Kompletteringar av plan plåt vid taktäckning av överläggsplattor e d MATERIAL- OCH VARUKRAV Fästdon ska vara utförda av rostfritt stål. UTFÖRANDEKRAV Fotrännor, vinkelrännor, ränndalar, skorstensrännor och dylikt ska utföras på ett sådant sätt att taktäckning av överläggsplattor överlappar plåten minst 150 mm. Plåt får inte genomspikas eller genomskruvas. Rännbeslag och dylikt ska avslutas med hake som klamras med hakklammer med centrumavstånd högst 400 mm. Taktäckning av överläggsplattor av skiffer, betongpannor, tegelpannor e d Fria plåtkanter ska fästas till underlaget enligt figur AMA JT/1. 229

Underbeslag ska fästas med skruv med centrumavstånd högst 500 mm. Underbeslag ska monteras på ett sådant sätt att läckvatten kan rinna förbi hinder, uppbyggnad, genomföring eller dylikt. Taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Beslag får ha en längd av högst 2 000 mm. Skarvning av beslag. Rörelsefogar Tvärskarvar ska utföras med hakfals, slusskarv eller minst 100 mm tätat överlapp som fogas ihop med blindnit eller skruv som är borrande med frisläpps- och klämfunktion anpassad till plåttjocklek (sidöverlappsskruv). Allt med centrumavstånd högst 50 mm. Beslag i stumma längder ska utföras med rörelsefog med ett största avstånd av 6 m. Vid blindnitning ska plåtytorna ligga an mot varandra innan nitning sker. Rörelsefog ska utföras som hakfals, slusskarv eller tätat rörelseöverlapp. Tätat rörelseöverlapp ska utföras med en bredd av minst 150 mm och får inte sammanfogas på ett sådant sätt att temperaturrörelserna i plåten hindras. UTFÖRANDEKRAV Beakta att falsade plåtarbeten som föreskrivs vid anslutningar, krön, hinder, ränndalar och dylikt kräver ett stumt och fast underlag. I aktuellt avsnitt måste därför kompletterande anvisningar lämnas om underlag, uppbyggnader med mera. Vid utsatta lägen där det finns risk för att vatten eller snö kan driva in under beslag, till exempel vingar på ståndskivor, kan det finnas skäl att dessa profileras eller fasoneras mot taktäckningen. Alternativt kan även profilerade tätningsband användas. Ange under aktuell kod och rubrik om beslag ska fasoneras eller profileras mot taktäckningen eller om särskilda tätningsband ska monteras. Taktäckning av överläggsplattor av skiffer, betongpannor, tegelpannor e d Underbeslag ska enligt AMA monteras över byggpappen. Vid hinder i takytan, till exempel skorstenar, huvar, stosar med mera, måste underbeslaget på ovansidan av hindret monteras under byggpappen för att avleda läckvatten. Figurerna i AMA redovisar utförandet vid underlag av spontat virke eller plywood som täcks med byggpapp. Se avsnitt JSC med underliggande koder och rubriker för utförande av underlagstäckningar. Vid vinkelrännor, ränndalar och dylikt där en takpannetäckning eller skiffertäckning överlappar plåtbeslag av koppar har det många gånger visat sig att plåten med tiden nöts sönder. Slitplåtar, som kan bytas ut, kan därför behöva monteras. Se exempel i figur RA JT-.4/1. Ange omfattning och utförande av slitplåt i anslutning till respektive detalj under JT-.4 med underordnade koder och rubriker. 230

JT-.41 Figur RA JT-.4/1. Taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Anslutningsdetaljer till profilerad plåt är beroende av profilutformning, lutningar, underlag, plåtmaterial med mera. I AMA redovisas principutföranden för några frekventa detaljer. Dessa kan i det enskilda objektet behöva kompletteras eller ändras med hänsyn till förutsättningarna. Vidare är detaljerna principiellt redovisade vad gäller typ av bärning, eventuell förekomst av vattenavledande underlag, behov av luftning, infästning med mera. Kompletterande redovisning krävs därför. I vissa fall kan även underbeslag användas på motsvarande sätt som vid taktäckning med betong- eller tegelpannor. Se även tillverkarnas dokumenterade anvisningar. Skarvning av beslag. Rörelsefogar Ange under aktuell kod och rubrik om beslag ska falsas, slusskarvas eller utföras med överlapp samt utförande och placering av rörelsefogar. Ange vid behov fals- eller skarvavstånd. Ange om överlapp ska fogas ihop med blindnit eller sidöverlappsskruv samt om överlappets längd ska ökas utöver det som anges i AMA. Infästning av beslag Ange under aktuell kod och rubrik de kompletterande infästningar, utöver generellt angivna, som betingas av vind- och snölaster. Infästning ska utföras med hänsyn till temperaturrörelserna och enligt tillverkarnas dokumenterade anvisningar. Fotplåtar och fotrännor vid taktäckning av överläggsplattor e d Fotplåt ska dras upp på taket på ett sådant sätt att taktäckningsmaterialet överlappar fotplåten minst 150 mm. Fotplåt ska dras upp på ett sådant sätt att rännkrokens skänkel på taket överlappas. Fotplåt ska fästas enligt figur AMA JT/1. Infästning får inte ske i överlapp. Fotplåt ska skarvas med centrumavstånd högst 2 000 mm med enkla hakfalser, alternativt med ett överlapp av minst 100 mm. Hängrännans framkant ska utföras med omslag och nedknäckning enligt figur AMA JT-.41/1 eller figur AMA JT-.4114/1. Fotplåt ska överlappa rännans bakkant med cirka 10 mm vid lågpunkt. Nedknäckningen i rännan får skarvas med överlapp eller omslag. 231

Mot tillstötande ytor av puts, högre vägg eller dylikt ska vattenavledare enligt figur AMA JT-.1/8 utföras. Vattenavledare ska dras ned 5 mm under droppkanten och ha en längd på minst 50 mm. JT-.411 Figur AMA JT-.41/1. Fotplåtar med anslutning till hängränna vid taktäckning av överläggsplattor e d Anledningen till att hängrännan ska ligga 25 mm lägre än takpannorna är att begränsa risken för att snö och is vid ras ska skada hängrännan. Om snöglidhinder eller snörasskydd monteras kan måttet minskas. Måttet 25 mm är ett minsta mått vid högpunkt. Vid lågpunkt blir måttet större beroende på dels rännfallets längd, dels lutningen i hängrännan. Måttet kan i vissa fall bli över 100 mm. Detta kan leda till att regnvatten vid vissa tillfällen, stor regnintensitet, kan skölja över rännan. Vid vinkelrännor eller där vatten leds ned från ovanliggande tak kan det därför finnas behov av att montera överspolningsskydd. Överspolningsskydd redovisas under JT-.8133. Taktäckning av betongpannor, tegelpannor e d Beroende på förekommande läktdimensioner blir i regel rännkanten cirka 75 mm lägre än takpannorna om rännkroken monteras på inbrädningen. Hängrännan kan ges ett högre läge om rännkroken monteras på bärläkten. Detta medför dock i det första fallet att eventuellt läckvatten rinner bakom hängrännan och i det andra fallet att ventilationen försämras. För att dels skydda läkt dels begränsa risken för att regn och snö driver in under takpannorna kan ett skyddsbeslag monteras på bärläkten, se figur RA JT-.411/1. Skyddbeslag kan utföras med plåtar som har en längd på 2 000 mm och som skarvas med 100 mm överlapp. 232

JT-.4111 JT-.4112 JT-.4113 JT-.4114 Figur RA JT-.411/1. Redovisa om takfot ska utformas på annat sätt än vad som föreskrivs i AMA och framgår av figur AMA JT-.41/1. Fotplåtar med anslutning till hängränna vid taktäckning av skiffer Vid taktäckningar med skiffer ska rännkrok fällas in i underlaget om taktäckning sker på underlagstäckt trä utan läkt. Fotplåtar med anslutning till hängränna vid taktäckning av betongpannor Fotplåtar med anslutning till hängränna vid taktäckning av tegelpannor Fotplåtar med anslutning till hängränna vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Profilbottnar i taktäckning ska avslutas med nedbockning enligt figur AMA JT-.4114/1 vid taklutning mindre än 1:4 (14 grader). Taktäckning ska fästas i varje profilbotten vid profildelning större än 150 mm, i övriga fall med centrumavstånd högst 200 mm. 233

JT-.4115 JT-.4116 JT-.412 Figur AMA JT-.4114/1. Beakta eventuella krav på rörelsemöjligheter vid takfoten dels för taktäckningen, dels i förekommande fall för väggbeklädnaden. Redovisa utförande. Vid utförande där fotplåt inte monteras mot stumt underlag bör tjockare plåt användas. Ange plåttjocklek. Hängränna anges under aktuell kod och rubrik under JT-.8. Åberopa figur AMA JT-.4114/1. Vid utföranden med profilerad plåt förekommer det även att hängrännan monteras i plåten. Ange hur rännkrok ska monteras. Figur AMA JT-.4114/1 redovisar utförande utan underlagstak. Ange om tätningsprofil ska monteras. Beakta krav på luftning samt möjligheterna att avleda läckvatten. Redovisa utförande om underlagstak ska användas. Fotplåtar med anslutning till hängränna vid taktäckning av profilerade överläggsplattor av fiberbetong Fotplåtar med anslutning till hängränna vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material Fotplåtar med anslutning till gesimsränna vid taktäckning av överläggsplattor e d Fotplåt ska dras upp på taket enligt figur AMA JT-.412/1 på ett sådant sätt att taktäckningsmaterialet överlappar fotplåten minst 450 mm. Fotplåt ska anslutas till rännbeslag med enkel nedknäckt språngfals, alternativt till språngbleck i princip enligt figur AMA JT-.1/5. 234

JT-.4121 JT-.4122 JT-.4123 JT-.4124 Figur AMA JT-.412/1. Taktäckningen kan enligt AMA alternativt anslutas till gesimsränna med ett språngbleck i princip enligt figur AMA JT-.1/5 där gesimsrännan inte är sammanfalsad med språngblecket/fotplåten. Redovisa utförande. Gesimsränna, skyddsbeslag med mera redovisas under JT-.44. Utförandet enligt figur AMA JT-.412/1 kan kompletteras med ett skyddsbeslag på bärläkten på motsvarande sätt som enligt figur RA JT-.41/1. Ange om skyddsbeslag ska monteras på bärläkt. Fotplåtar med anslutning till gesimsränna vid taktäckning av skiffer Fotplåtar med anslutning till gesimsränna vid taktäckning av betongpannor Fotplåtar med anslutning till gesimsränna vid taktäckning av tegelpannor Fotplåtar med anslutning till gesimsränna vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Profilbottnar i taktäckning ska avslutas med nedbockning enligt figur AMA JT-.4124/1 vid taklutning mindre än 1:4 (14 grader). Taktäckning ska fästas i varje profilbotten vid profildelning större än 150 mm, i övriga fall med centrumavstånd högst 200 mm. Taktäckning ska anslutas till fotplåt enligt figur AMA JT-.4124/1. 235

JT-.4125 JT-.4126 JT-.413 Figur AMA JT-.4124/1. Figur AMA JT-.4124/1 redovisar utförande vid tak utan vattenavledande underlag. Redovisa utförande om vattenavledande underlag ska användas. Utforma konstruktionen på ett sådant sätt att läckvatten inte kan bli stående bakom bärning. Fotplåtar med anslutning till gesimsränna vid taktäckning av profilerade överläggsplattor av fiberbetong Fotplåtar med anslutning till gesimsränna vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material Fotrännor av plåt i skivformat vid taktäckning av överläggsplattor e d Fotplåt av metalliserad stålplåt får skarvas med enkel hakfals med centrumavstånd högst 1 950 mm. Fotplåt av rostfri stålplåt, aluminiumplåt, titanzinkplåt eller kopparplåt ska skarvas med dubbel hakfals med centrumavstånd högst 1 200 mm. Rännkant ska utföras minst 150 mm hög enligt figur AMA JT-.4132/1 och figur AMA JT-.4133/1. Rännplåt ska dras upp på takfall minst 200 mm över rännkantens höjd. Rännplåt ska avslutas med hake som fästs med hakklammer med centrumavstånd högst 400 mm. Byggpapp ska överlappa fotplåten minst 150 mm. Fotplåt ska läggas med språng utanför takfot och dras upp i nivå med horisontallinje dock minst 450 mm enligt figur AMA JT-.4132/1 och figur AMA JT-.4133/1. Över fotplåt ska en kappa av YEP 3500 alternativt duk av EPDM monteras enligt figur AMA JT-.4132/1 och figur AMA JT-.4133/1. Kappa ska överlappa fotplåten minst 200 mm och dras upp minst 200 mm ovanför rännplåten. 236

JT-.4131 Rännplåt av metalliserad stålplåt ska utföras med dubbla tvärfalser med största falsavstånd 1 200 mm. Vid övriga plåtmaterial 950 mm. Falser ska tätas med falskitt (smalfogmassa). Vid titanzinkplåt ska rännplåt utföras i band med rörelsefogar enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Ränna ska utföras med ett minsta fall i brottlinjen mellan rännplåt och rännkant av 1:75 enligt exempel i figur AMA JT-.211/4. Rännplåt ska bockas upp med sådan radie att blåsor inte uppstår i tvärfalserna. Iklipp med lödning får inte förekomma vid skarvning av rännbeslag. Rännor ska förses med erforderliga gavlar och utkastare. Konsolkrok ska utföras av minst 5 20 mm varmförzinkat plattstål. Alternativt får rännan fästas med annan konstruktion med motsvarande hållfasthet och korrosionsskydd. Rännkrokar ska monteras med ett största avstånd av 400 mm. Mellan fotrännskrok och fotplåt ska tätas/isoleras med 1,5 2 mm EPDM-gummi. Konsolkrok ska fästas med minst 3 stycken 4,8 35 skruv av rostfritt stål. Skallar på skruvar ska vara avpassade för hål i konsolkrok. Rännkant ska enligt AMA utföras minst 150 mm hög. Höjden är satt enligt äldre krav på att fotrännan även ska fungera som ett takfotsstöd. Eftersom fotränna enligt AMA inte längre godtas som ett takfotsstöd kan fotrännor även utföras med andra höjder. Ange om fotränna ska utföras med annan höjd än 150 mm. Rännstomme av trä redovisas under HSD.143. Redovisa utförande i de fall stomme ska utföras av annat material än trä. Figur AMA JT-.211/4 visar ett exempel där avståndet mellan stuprören är 20 m. För att uppfylla förutsättningarna i föregående stycke blir minsta taklutning 1:1,7 (30 grader). Se kommentarer under JT-.21. Om fotrännor av titanzinkplåt ska användas vid taklutningar under 25 grader ska utförandet redovisas i samråd med plåttillverkaren. Fotrännor som redovisas i AMA förutsätter att rännor förses med utkastare och utvändig takavvattning. Redovisa utförande vid fotrännor med takbrunnar och invändig takavvattning. Detta gäller bland annat brunnens anslutning, eftersom håltagning måste göras i både rännplåt och fotplåt. Om inte konsolkrok används bör rännkroken utföras av minst 6 25 mm varmförzinkat plattstål. Alternativt kan rännkonstruktionen förstärkas på annat sätt, till exempel med kontinuerligt stöd. Redovisa utförande. Beakta behovet av förstärkning av underlaget för de konsolkrokar som inte fästs i takstolarna. Ange fästdon, dimension och antal. Vid långa och branta takfall bör kroken fästas med genomgående skruv förstärkt med vinkelstål på undersidan. Alternativt används mindre avstånd mellan krokarna. Redovisa utförande. Fotrännor av plåt i skivformat utan stomme vid taktäckning av överläggsplattor e d Vid renovering av äldre byggnader förekommer att fotrännor med metalliserad stålplåt utförs utan den ytterbeklädnad som framgår av figur AMA JT-.4132/1. Fotränna kan utföras enligt JT-.413 men med plåt som är 0,7 mm. Redovisa utförande. Beakta att endast metalliserad stålplåt kan användas vid fotrännor utan stomme. Vid rostfri stålplåt, titanzinkplåt, aluminiumplåt eller kopparplåt utförs rännan med stomme enligt JT-.4133. JT-.41311 Fotrännor av plåt i skivformat utan stomme vid taktäckning av skiffer JT-.41312 Fotrännor av plåt i skivformat utan stomme vid taktäckning av betongpannor 237

JT-.41313 Fotrännor av plåt i skivformat utan stomme vid taktäckning av tegelpannor JT-.41314 Fotrännor av plåt i skivformat utan stomme vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Fotränna ska anslutas till taktäckning enligt figur AMA JT-.41314/1. Stödprofil enligt figur AMA JT-.41314/1 ska utföras av 0,9 mm varmförzinkad stålplåt med en anliggningsbredd på minst 30 mm. Skänkel mot underlag ska utföras med en bredd av 50 mm och fästas med centrumavstånd 500 mm. Figur AMA JT-.41314/1. JT-.41315 Fotrännor av plåt utan stomme vid taktäckning av profilerade överläggsplattor av fiberbetong JT-.41316 Fotrännor av plåt utan stomme vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material JT-.4132 Fotrännor av plåt i skivformat utan stomme men med ytterbeklädnad vid taktäckning av överläggsplattor e d Fotränna ska utföras enligt figur AMA JT-.4132/1. Vid färgbelagd plåt ska ytterbeklädnadens färgbelagda sida vändas utåt. Ytterbeklädnaden får skarvas med 100 mm överlapp med omslag och centrumavstånd 2 000 mm. Rännplåten ska falsas samman med ytterbeklädnad enligt figur AMA JT-.4132/1. Ränngavlar ska veckas och dubbelfalsas samman med fotrännskant. Rännutkastare ska dubbelfalsas. Rännutkastare ska vid färgbelagd plåt utföras med ifalsad ytterbeklädnad på de delar som får synlig baksida med enbart baksidesfärg. 238

Figur AMA JT-.4132/1. Metalliserad stålplåt Beakta att endast metalliserad stålplåt kan användas vid fotrännor utan stomme. Vid rostfri stålplåt, titanzinkplåt, aluminiumplåt eller kopparplåt utförs rännan med stomme. JT-.41321 Fotrännor av plåt i skivformat utan stomme men med ytterbeklädnad vid taktäckning av skiffer JT-.41322 Fotrännor av plåt i skivformat utan stomme men med ytterbeklädnad vid taktäckning av betongpannor JT-.41323 Fotrännor av plåt i skivformat utan stomme men med ytterbeklädnad vid taktäckning av tegelpannor JT-.41324 Fotrännor av plåt i skivformat utan stomme men med ytterbeklädnad vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Fotränna ska anslutas till taktäckning enligt figur AMA JT-.41314/1. Figur AMA JT-.41314/1 redovisar utförande vid tak med vattenavledande underlag. Beakta behov av luftning. Redovisa utförande om inte vattenavledande underlag ska användas. Utforma konstruktionen på ett sådant sätt att läckvatten inte kan bli stående bakom bärning. JT-.41325 Fotrännor av plåt i skivformat utan stomme men med ytterbeklädnad vid taktäckning av profilerade överläggsplattor av fiberbetong JT-.41326 Fotrännor av plåt i skivformat utan stomme men med ytterbeklädnad vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material JT-.4133 Fotrännor av plåt i skivformat med stomme vid taktäckning av överläggsplattor e d 239

Fotränna ska utföras enligt figur AMA JT-.4133/1. Rännkant och rännkantstommes utsida ska falsas samman med dubbelfals. Vid titanzinkplåt ska rännkant anslutas till rännkantstommes utsida med stående vinkelfals. Rännutkastare ska dubbelfalsas samman med fotrännskant. Vid titanzinkplåt ska rännutkastare lödas ihop med rännplåten. Ränngavlar ska veckas och dubbelfalsas samman med fotrännskant. Beslag på utsida av rännkantstomme får skarvas med enkelfals eller slusskarv med ett största falsavstånd av 1 950 mm vid metalliserad stålplåt och 1 200 mm vid övriga plåtmaterial. Figur AMA JT-.4133/1. Redovisa rännkantstomme och botten av trä under HSD.1432. Ange om beslag på utsida av rännkantstomme ska skarvas med enkelfals eller slusskarv. JT-.41331 Fotrännor av plåt i skivformat med stomme vid taktäckning av skiffer JT-.41332 Fotrännor av plåt i skivformat med stomme vid taktäckning av betongpannor JT-.41333 Fotrännor av plåt i skivformat med stomme vid taktäckning av tegelpannor JT-.41334 Fotrännor av plåt i skivformat med stomme vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Fotränna ska anslutas till taktäckning enligt figur AMA JT-.41314/1. Figur AMA JT-.41314/1 redovisar utförande vid tak med vattenavledande underlag. Beakta behov av luftning. Redovisa utförande om inte vattenavledande underlag ska användas. Utforma konstruktionen på ett sådant sätt att läckvatten inte kan bli stående bakom bärning. JT-.41335 Fotrännor av plåt i skivformat med stomme vid taktäckning av profilerade överläggsplattor av fiberbetong 240

JT-.41336 Fotrännor av plåt i skivformat med stomme vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material JT-.4134 Fotrännor av plåt i bandformat vid taktäckning av överläggsplattor e d Fotrännor kan vid taktäckning av överläggsplattor och dylikt även utföras av plåt i bandformat om utförandet är sådant som medger rörelsemån i rännans längdriktning. Dessa utföranden redovisas i samråd med specialkunnig eller plåttillverkaren. Oavsett utförande bör bandlängden begränsas till 6 m och rörelsefogar utföras. JT-.41341 Fotrännor av plåt i bandformat vid taktäckning av skiffer JT-.41342 Fotrännor av plåt i bandformat vid taktäckning av betongpannor JT-.41343 Fotrännor av plåt i bandformat vid taktäckning av tegelpannor JT-.41344 Fotrännor av plåt i bandformat vid taktäckning av överläggsplattor e d av metall JT-.41345 Fotrännor av plåt i bandformat vid taktäckning av profilerade överläggsplattor av fiberbetong JT-.41346 Fotrännor av plåt i bandformat vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material JT-.42 JT-.421 Vinkelrännor av plåt vid taktäckning av överläggsplattor e d Underbeslag ska skarvas med enkel hakfals alternativt 100 mm överlapp med centrumavstånd 2 000 mm. Beakta att vattenavledande underlag, underbeslag, fotplåtar, vinkelrännor och dylikt kommer att fungera tillsammans på avsett sätt. Ett vattenavledande underlag måste dras fram ovanpå vinkelrännan. Vidare får inte läkt fästas genom vinkelrännan. Redovisa hur infästning ska utföras. Ange hur underbeslag ska skarvas. Vinkelrännor av plåt i skivformat vid taktäckning av överläggsplattor e d Mot taktäckning av tegel, betong eller skiffer och dylikt ska vinkelränna avslutas med hake som fästs med stödprofil och underbeslag enligt figur AMA JT-.421/1. Underbeslag ska fästas med centrumavstånd högst 500 mm. Mot taktäckning av profilerade överläggsplattor och dylikt av metall ska vinkelränna avslutas enligt figur AMA JT-.4214/1. Vinkelrännor av metalliserad stålplåt ska vid en lutning som understiger 1:3 (18,4 grader) utföras med dubbla falser med ett största falsavstånd av 1 200 mm. Vid en taklutning som överstiger 1:3 (18,4 grader) får vinkelrännor av metalliserad stålplåt utföras med enkelfals med ett största falsavstånd av 1 950 mm. Vinkelrännor ska vid övriga plåtmaterial dubbelfalsas med ett största falsavstånd av 950 mm. Vid titanzinkplåt ska rännplåt utföras i band med rörelsefogar enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Vinkelrännor ska utföras med en bredd på minst 300 mm mellan taktäckning och ränndalsbotten. 241

Underbeslag ska utföras av samma plåt som vinkelrännan. Figur AMA JT-.421/1. Figuren i AMA redovisar utförande vid underlag av spontat virke eller plywood som täcks med byggpapp. Se avsnitt JSC med underliggande koder och rubriker för utförande av underlagstäckningar och vattenavledande underlag. Det förekommer även att vinkelrännor utförs i princip enligt figur RA JT-.421/1. Figur RA JT-.421/1. Redovisa om vinkelränna ska utföras och anslutas på annat sätt än vad som föreskrivs i AMA. JT-.4211 JT-.4212 Vinkelrännor av plåt i skivformat vid taktäckning av skiffer Vid taktäckning med skiffer direkt på underlagstäckt trä förekommer andra utföranden än de som redovisas i figur AMA JT-.421/1 eller figur RA JT-.421/1. Redovisa utförande i samråd med specialkunnig. Vinkelrännor av plåt i skivformat vid taktäckning av betongpannor Se kommentarer under JT-.421. 242

JT-.4213 Vinkelrännor av plåt i skivformat vid taktäckning av tegelpannor Se kommentarer under JT-.421. JT-.4214 JT-.4215 JT-.4216 JT-.422 JT-.4221 JT-.4222 Vinkelrännor av plåt i skivformat vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Vinkelränna ska utföras enligt figur AMA JT-.4214/1. Taktäckning ska fästas i varje profilbotten. Profilbotten ska avslutas med nedbockning vid taklutning mindre än 1:4 (14 grader). Figur AMA JT-.4214/1. Beakta vid val av taktäckning med vattenavledande underlag att konstruktionen utformas på ett sådant sätt att läckvatten inte kan bli stående bakom bärning eller dylikt. Vinkelrännor av plåt i skivformat vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong Se kommentarer under JT-.421. Vinkelrännor av plåt i skivformat vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material Se kommentarer under JT-.421. Vinkelrännor av plåt i bandformat vid taktäckning av överläggsplattor e d Vinkelränna kan även utföras av plåt i bandformat. Utförandet är i princip detsamma som enligt figur AMA JT-.421/1 eller figur AMA JT-.4214/1, men rännan ska då fästas rörligt mot underlaget med glidbara klammer, alternativt hakklammer, beroende på vinkelrännans längd. Redovisa utförande. Vinkelrännor av plåt i bandformat vid taktäckning av skiffer Vinkelrännor av plåt i bandformat vid taktäckning av betongpannor JT-.4223 JT-.4224 Vinkelrännor av plåt i bandformat vid taktäckning av tegelpannor Vinkelrännor av plåt i bandformat vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall 243

JT-.4225 JT-.4226 Vinkelrännor av plåt i bandformat vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong Vinkelrännor av plåt i bandformat vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material JT-.43 JT-.431 JT-.4311 JT-.4312 JT-.4313 JT-.4314 JT-.4315 JT-.4316 JT-.433 Ränndalar av plåt vid taktäckning av överläggsplattor e d Se även kommentarer under JT-.23. Ränndal med uppbyggda fall bör endast användas när angränsande takfall har en lutning större än 1:3 (18,4 grader). Vid takfall med lutning upp till och med 1:3 (18,4 grader) utförs försänkta ränndalar. Figurerna i AMA redovisar utförande vid underlag av spontat virke eller plywood som täcks med byggpapp. Se avsnitt JSC med underliggande koder och rubriker för utförande av underlagstäckningar eller vattenavledande underlag. Ränndalar av plåt med uppbyggt fall vid taktäckning av överläggsplattor e d Ränndal ska i tillämpliga delar utföras enligt JT-.231 med underordnade koder och rubriker samt anslutas till taktäckning enligt JT-.421 och figur AMA JT-.421/1. Ränndalar av plåt med uppbyggt fall vid taktäckning av skiffer Ränndalar av plåt med uppbyggt fall vid taktäckning av betongpannor Ränndalar av plåt med uppbyggt fall vid taktäckning av tegelpannor Ränndalar av plåt med uppbyggt fall vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Ränndalar av plåt med uppbyggt fall vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong Ränndalar av plåt med uppbyggt fall vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material Försänkta ränndalar av plåt vid taktäckning av överläggsplattor e d Försänkt ränndal av falsad plåt Ränndal ska utföras av plåt i skivformat med ett största falsavstånd av 950 mm i rännans längdriktning och en minsta lutning av 1:75 samt en minsta bottenbredd av 375 mm enligt figur AMA JT-.433/1 eller figur AMA JT-.4334/1. Ränndal ska dras upp minst 150 mm på angränsande takfall. Falser ska utföras dubbla. Falser i ränndalens längdriktning får inte förekomma. Vid titanzinkplåt ska rännplåt utföras av plåt i bandformat och med rörelsefogar enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Rännfalser ska tätas med falskitt (smalfogmassa). 244

Fals på högpunkt mellan två rännfall ska utföras som svängd fals med tillslutet veck, alternativt dubbel hakfals som till- och kullslås mot skena. Vid svängd fals som utförs med veck ska veckets överkant tillslutas med omvikning. Iklipp med lödning för inte förekomma vid skarvning av rännbeslag. Knäckning i rännbotten ska utföras med en minsta radie av 25 mm. Figur AMA JT-.433/1. Försänkt ränndal bör inte användas med hänsyn till risken för läckage. Vid ändring och tillbyggnad där konstruktionen inte kan undvikas ska ränndalen kompletteras med särskild skyddsränna med dräneringsrör. Principen framgår av figur AMA JT-.433/1. Ränndal bör förses med bräddavlopp. Bräddavlopp placeras högst i nivå med rännbottens högpunkt eller motsvarande nivå där vatten kan tränga in i anslutande vägg- eller takkonstruktion. Ränndal kan förses med uppvärmningsanordning i de fall risk för besvärande isbildning finns. Föreskriv montering på sådant sätt att inte rännplåten punkteras vid infästningsställena. Ränndal ska enligt AMA ha ett fall som är minst 1:75. Större lutning bör eftersträvas. Ränndal kan i princip utföras på två olika sätt: Ränndal av dubbelfalsad plåt i skivformat på spontat virke eller plywood som täcks med tätskiktsmatta eller byggpapp. Ränndal av minst 2 mm stålplåt alternativt 1,5 mm rostfri stålplåt på bärverk, isolering eller dylikt. Rännan utförs i sektioner på 10 12 m med rörelseupptagande gavlar. Varje sektion förses med utlopp samt bräddavlopp. Utförandet används huvudsakligen på industribyggnader. Försänkt ränndal av falsad plåt Krav på och omfattning av kompletterande underlag anges under aktuell kod och rubrik. Utlopp redovisas under JT-.83. Bräddavlopp redovisas under JT-.84. Ange om fals på högpunkt mellan två rännfall ska utföras som svängd fals med tillslutet veck alternativt dubbel hakfals som till- och kullslås mot skena. Ränndal kan som alternativ till utförande med plåt i skivformat även utföras av plåt i bandformat. Anslutning av taktäckning ska då utföras med fotplåt enligt figur AMA JT-.412/1 eller språngbleck i princip enligt figur AMA JT-.1/5. Redovisa utförande i samråd med specialkunnig eller plåttillverkaren. 245

JT-.4331 JT-.4332 JT-.4333 JT-.4334 Figur AMA JT-.4334/1 redovisar utförande vid tak utan vattenavledande underlag. Redovisa utförande om vattenavledande underlag ska användas. Utforma konstruktionen på ett sådant sätt att läckvatten inte kan bli stående bakom bärning. Försänkta ränndalar av plåt vid taktäckning av skiffer Taktäckning ska anslutas till rännplåt enligt figur AMA JT-.433/1 och fästas med hakklammer med centrumavstånd högst 400 mm. Alternativt får taktäckning anslutas med fotplåt enligt figur AMA JT-.412/1. Ange om taktäckning ska anslutas till rännplåt enligt figur AMA JT-.433/1 eller figur AMA JT-.412/1. Vid taktäckning med skiffer direkt på underlagstäckt trä förekommer andra utföranden än de som redovisas i figur AMA JT-.433/1 eller figur AMA JT-.412/1. Redovisa utförande i samråd med specialkunnig. Försänkta ränndalar av plåt vid taktäckning av betongpannor Taktäckning ska anslutas till rännplåt enligt figur AMA JT-.433/1 och fästas med hakklammer med centrumavstånd högst 400 mm. Alternativt får taktäckning anslutas med fotplåt enligt figur AMA JT-.412/1. Ange om taktäckning ska anslutas till rännplåt enligt figur AMA JT-.433/1 eller figur AMA JT-.412/1. Försänkta ränndalar av plåt vid taktäckning av tegelpannor Taktäckning ska anslutas till rännplåt enligt figur AMA JT-.433/1 och fästas med hakklammer med centrumavstånd högst 400 mm. Alternativt får taktäckning anslutas med fotplåt enligt figur AMA JT-.412/1. Ange om taktäckning ska anslutas till rännplåt enligt figur AMA JT-.433/1 eller figur AMA JT-.412/1. Försänkta ränndalar av plåt vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Taktäckning ska anslutas till rännplåt enligt figur AMA JT-.4334/1. Taktäckning ska fästas i varje profilbotten. Profilbottnar ska avslutas med nedbockning vid taklutning mindre än 1:4 (14 grader). Figur AMA JT-.4334/1. 246

Försänkt ränndal i sektioner Ränndal ska utföras enligt figur AMA JT-.4334/2 av minst 2 mm stålplåt, alternativt 1,5 mm plåt av rostfritt stål 1.4401 eller 1.4404 enligt SS-EN 10088-4:2009, och i sektioner om högst 12 m med svetsade gavlar. Rännan ska läggas i lutning minst 1:75 och ges en bottenbredd av minst 375 mm. Mellan sektionerna ska ges en rörelsemån av minst 20 mm. Mellan gavlarna på respektive rännsektion ska anbringas en täckplåt med bibehållen rörelsemöjlighet för rännsektionerna. Varje sektion ska förses med takbrunn och bräddavlopp. Taktäckning ska anslutas till ränndal enligt figur AMA JT-.4334/2. Taktäckning ska fästas i varje profilbotten. Profilbottnar ska avslutas med nedbockning vid taklutning mindre än 1:4 (14 grader). Figur AMA JT-.4334/2. Försänkt ränndal i sektioner Detta utförande är i huvudsak avsett för industribyggnader. Redovisa rostskyddsmålning under LCS.213 respektive LCS.6. Ränndal bör ges ett korrosionsskydd som motsvarar lägst korrosivitetsklass C5-M enligt SS-EN ISO 12944-2. Redovisa hur täckplåten mellan gavlarna ska utföras och monteras. Ange längd på rännsektionerna. Bräddavlopp kan ersättas med överströmningsmöjlighet mellan olika sektioner. Ange utförande. Figur AMA JT-.4334/2 redovisar en ränndal vid tak utan vattenavledande underlag. Beakta, om underlagstak används, att eventuellt läckvatten inte blir stående kvar utan kan dräneras ut. Redovisa utförande. Som ett alternativ till försänkt ränndal av 2 mm stålplåt kan ränndalen utföras av 1,5 mm rostfri stålplåt. Ange utförande. Anslutningen mellan ränndalen och taktäckningen är väsentlig med hänsyn till risken för läckage. Dels ska den vara tät, dels måste plåtens rörelsebehov beaktas. Risk finns att ränndalen under ogynnsamma förhållanden fryser igen, varvid vatten kan tränga in bakom ränndalen. Problem kan också uppstå vid uppdämning av snö och is vid taktäckningens anslutning till ränndalen. Ränndalen kan därför behöva kompletteras med skyddsränna. Beakta behovet av luftning. JT-.4335 Försänkta ränndalar av plåt vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong Taktäckning ska anslutas till rännplåt enligt figur AMA JT-.433/1 och fästas med hakklammer med centrumavstånd högst 400 mm. Alternativt får taktäckning anslutas med fotplåt enligt figur AMA JT-.412/1. 247

JT-.4336 JT-.44 Ange om taktäckning ska anslutas till rännplåt enligt figur AMA JT-.433/1 eller figur AMA JT-.412/1. Försänkta ränndalar av plåt vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material Taktäckning ska anslutas till rännplåt enligt figur AMA JT-.433/1 och fästas med hakklammer med centrumavstånd högst 400 mm. Alternativt får taktäckning anslutas med fotplåt enligt figur AMA JT-.412/1. Ange om taktäckning ska anslutas till rännplåt enligt figur AMA JT-.433/1 eller figur AMA JT-.412/1. Gesimsrännor av plåt vid taktäckning av överläggsplattor e d Gesimsränna ska utföras av plåt i skivformat med ett största falsavstånd av 950 mm i rännans längdriktning och en minsta lutning av 1:75 samt en minsta en minsta bottenbredd av 375 mm enligt figur AMA JT-.412/1. Falser ska utföras dubbla. Falser i ränndalens längdriktning får inte förekomma. Vid titanzinkplåt ska rännplåt utföras av plåt i bandformat och med rörelsefogar enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Rännfalser ska tätas med falskitt (smalfogmassa). Fals på högpunkt mellan två rännfall ska utföras som svängd fals med tillslutet veck alternativt dubbel hakfals som till- och kullslås mot skena. Vid svängd fals som utförs med veck ska veckets överkant tillslutas med omvikning. Iklipp med lödning får inte förekomma vid skarvning av rännbeslag. Knäckning i rännbotten ska utföras med en minsta radie av 25 mm. Rännplåt ska dras upp minst 150 mm på angränsande takfall. Gesimsränna ska förses med erforderliga gavlar. Gavlar ska dubbelfalsas. Vid kopparplåt ska gavlar falsas och lödas. Skyddsbeslag mot vägg ska dras upp minst motsvarande rännans halva höjd enligt figur AMA JT-.412/1. Skyddsbeslag ska fästas med kontinuerligt fästbleck. Skyddsbeslag, ytterbeklädnad och underbeklädnad ska skarvas med enkla hakfalser, alternativt slusskarvar, och med ett största falsavstånd av 1 950 mm vid metalliserad stålplåt och 1 200 mm vid övriga plåtmaterial. Ytterbeklädnad ska anslutas till rännplåt med dubbelfals. Vid titanzinkplåt ska rännplåt anslutas till ytterbeklädnad med stående vinkelfals. Gesimsränna av falsad plan plåt ska alltid vila på stumt och fast underlag. Gesimsränna kan förses med uppvärmningsanordning i de fall risk för besvärande isbildning finns. Längsta rännfall mellan högpunkt och utlopp bör vara högst 10 m. Vinklar och hörn på gesimsrännor bör förläggas till högpunkt. Gesimsränna ska enligt AMA ha ett fall som är minst 1:75. Större lutning bör eftersträvas. Ange eventuellt skyddsbeslag mot vägg. Det principiella utförandet framgår av figur AMA JT-.412/1. Skyddsbeslag bör föreskrivas i de fall gesimsrännan eller del av rännan ligger innanför väggliv eller vid fuktkänslig vägg. Skyddsbeslag dras upp minst motsvarande rännans halva höjd. Ange hur skyddsbeslag, ytterbeklädnad och underbeklädnad ska skarvas. Stommar av trä till gesimsrännor och rännkrokar anges under HSD.1431. Utlopp redovisas under JT-.83. Fotplåt redovisas under JT-.412. Ange om fals på högpunkt mellan två rännfall ska utföras som svängd fals med tillslutet veck alternativt dubbel hakfals som till- och kullslås mot skena. Ange hur fals på högpunkt ska utföras. Ränndal kan som alternativ till utförande med plåt i skivformat även utföras av plåt i bandformat. Anslutning av taktäckning sker då med fotplåt enligt figur 248

AMA JT-.412/1 eller språngbleck i princip enligt figur AMA JT-.1/5. Redovisa utförande i samråd med specialkunnig eller plåttillverkaren. JT-.441 Gesimsrännor av plåt vid taktäckning av skiffer Taktäckning ska anslutas till rännplåt enligt figur AMA JT1.412/1 och fästas med hakklammer med centrumavstånd högst 400 mm. Vid taktäckning med skiffer direkt på underlagstäckt trä förekommer andra utföranden än de som redovisas i figur AMA JT-.412/1. Redovisa utförande i samråd med specialkunnig. JT-.442 JT-.443 JT-.444 JT-.445 JT-.446 JT-.45 JT-.451 Gesimsrännor av plåt vid taktäckning av betongpannor Taktäckning ska anslutas till rännplåt enligt figur AMA JT-.412/1 och fästas med hakklammer med centrumavstånd högst 400 mm. Gesimsrännor av plåt vid taktäckning av tegelpannor Taktäckning ska anslutas till rännplåt enligt figur AMA JT-.412/1 och fästas med hakklammer med centrumavstånd högst 400 mm. Gesimsrännor av plåt vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Taktäckning ska anslutas till rännplåt enligt figur AMA JT-.4124/1. Taktäckning ska fästas i varje profilbotten. Profilbottnar ska avslutas med nedbockning vid taklutning mindre än 1:4 (14 grader). Beakta rörelsebehovet för rännkonstruktionen och taktäckningen. Gesimsrännor av plåt vid taktäckning av överläggsskivor av fiberbetong Taktäckning ska anslutas till rännplåt enligt figur AMA JT-.412/1 och fästas med hakklammer med centrumavstånd högst 400 mm. Gesimsrännor av plåt vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material Taktäckning ska anslutas till rännplåt enligt figur AMA JT-.412/1 och fästas med hakklammer med centrumavstånd högst 400 mm. Ståndskivor och hängskivor samt nockbeslag vid taktäckning av överläggsplattor e d Figurerna i AMA redovisar utförandet vid underlag av spontat virke eller plywood som täcks med byggpapp. Se avsnitt JSC med underliggande koder och rubriker för utförande av underlagstäckningar och vattenavledande underlag. Ståndskivor med vinge vid taktäckning av överläggsplattor e d Ståndskivor av metalliserad stålplåt får skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar med ett falsavstånd av 1 950 mm. Ståndskivor av övriga plåtmaterial får skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar med ett falsavstånd av 1 200 mm. Ståndskivor ska fästas med kontunerliga fästbleck alternativt skruv av rostfritt stål med tätningsbricka. Skruv ska monteras med centrumavstånd högst 500 mm. Skarv på ståndskiva ska förskjutas minst 300 mm i förhållande till skarv på fästbleck. På väggar, hinder och dylikt ska, där inte annat anges, ståndskivor dras upp minst 300 mm från taktäckningen och fästas med centrumavstånd högst 400 mm. Lutande ståndskivor mot murverk ska trappas av så att höjden vinkelrätt mot plåtvingen blir högst 300 mm och till avtrappningens lägsta hörn minst 150 mm enligt figur AMA JT-.2511/8. 249

Den horisontala delen av ståndskivan ska mot murverk utföras med hake i fog alternativt ankantas mot underlaget i princip enligt figur AMA JT-.451/1. Den vertikala eller sneda bakåtlutande delen ska inpassas i fog, alternativt ankantas mot underlaget. Alternativt avslutas ståndskivan parallellt med takytan med hake i fog. Mot putsskikt med minst 10 mm tjocklek på murverk av lättbetong, betong eller dylikt ska ståndskiva i överkant anslutas enligt figur AMA JT-.2511/3. Mot putsskikt med mindre än 10 mm tjocklek på murverk av lättbetong, betong eller dylikt ska ståndskiva i överkant avslutas med hake i fog enligt figur AMA JT-.2511/4. Mot väggbeklädnad av plan plåt ska ståndskiva i överkant avslutas i princip enligt figur AMA JT-.2511/2 och vid fasadbeklädnad av panel, skivor eller profilerad plåt i princip enligt figur AMA JT-.2511/5. Vid anslutning av ståndskivor till luftade konstruktioner eller puts på putsbärare ska täcklister över ståndskivor dras in till bakomliggande konstruktion i princip enligt figur AMA JT-.2511/6 eller figur AMA JT-.2511/7. Figur AMA JT-.451/1. Ange hur ståndskivan i överkant ska anslutas till väggbeklädnaden. Ange om ståndskiva ska monteras med skruv eller kontinuerligt fästbleck. Vid utsatta lägen där det finns risk att snö och regn kan blåsa in under ståndskivorna kan dessa fasoneras. Ange om ståndskiva ska fasoneras. Ange hur ståndskiva ska skarvas. JT-.4511 Ståndskivor med vinge vid taktäckning av skiffer Ståndskiva ska anslutas till taktäckning med vinge och inskottsbitar enligt figur AMA JT-.4511/1 och figur AMA JT-.4511/2. 250

JT-.4512 Figur AMA JT-.4511/1. Figur AMA JT-.4511/2. Vid taktäckning med skiffer förekommer även utföranden där inskott inte används utan ersätts med olika beslag i form av skopor. Redovisa utförande i samråd med specialkunnig vid utförande utan inskott. Ståndskivor med vinge vid taktäckning av betongpannor Till taktäckning ska ståndskiva anslutas med minst 150 mm och högst 200 mm bred vinge som överlappar taktäckningen minst 100 mm men alltid förbi första profiltopp. Vingen ska utföras med omslag och ankantning enligt figur AMA JT-.4512/1 och figur AMA JT-.4512/2. Underbeslag Underbeslag ska dras upp på anslutande vägg minst 150 mm, men minst 30 mm förbi ståndskivans undre kant, och ankantas mot underlaget. Beslagen får skarvas med 100 mm överlapp. Underbeslag ska ha 100 mm bred ankantad vinge som fästs över byggpappen med centrumavstånd högst 150 mm. Underbeslag ska utföras av samma plåt som ståndskivan. 251

Figur AMA JT-.4512/1. Figur AMA JT-.4512/2. Utförande med vinge ut över takpannorna och infästning med fästbleck enligt figur AMA JT-.4512/1 och figur AMA JT-.4512/2 är i första hand avsett för utföranden i anslutning mot väggar där infästningen kan bli bristfällig. 252

Vid ståndskivor på skorstenar eller dylikt med en längd på högst 2 000 mm erfordras normalt inte fästbleck eller annan infästning eftersom sammanfalsning sker vid hörn. Redovisa utförande. JT-.4513 Ståndskivor med vinge vid taktäckning av tegelpannor Ståndskivor ska utföras enligt JT-.4512. Se kommentarer under JT-.4512. JT-.4514 Ståndskivor med vinge vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Ståndskiva vinkelrätt mot takfallet ska utföras enligt figur AMA JT-.4514/1 och ha en höjd av minst 300 mm. Vingen ska överlappa takplåten minst 200 mm. Vingen ska avslutas med omslag. Vingen ska fästas i varje profiltopp med centrumavstånd högst 300 mm. Tätningsprofil ska läggas in mellan vinge och profilbotten enligt figur AMA JT-.4514/1. Vertikal del av ståndskiva ska fästas med centrumavstånd högst 400 mm. Lutande ståndskiva ska utföras enligt figur AMA JT-.4514/2 och ha en höjd av minst 300 mm. Vid lutande ståndskiva som är parallell med takplanet ska vingen dras in på taket minst 100 mm, men alltid förbi en profilbotten och en profiltopp enligt figur AMA JT-.4514/2. Vingen ska fästas med centrumavstånd högst 300 mm. Vertikal del av ståndskiva ska fästas med centrumavstånd högst 400 mm. Mellan vinge och profiltopp ska tätning monteras. Infästning får inte ske i skarv eller överlapp. RöreIseöverlapp i taktäckningen ska genomföras även i ståndskivan. Profilbotten i taktäckningen ska bockas upp enligt figur AMA JT-.4514/1. Ståndskivor av metalliserad stålplåt som skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar ska utföras med ett största falsavstånd av 1 950 mm. Ståndskivor av övriga plåtmaterial som skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar ska utföras med ett största falsavstånd av 1 200 mm. Ståndskiva som skarvas med överlapp ska utföras med minst 100 mm tätat överlapp. Figur AMA JT-.4514/1. 253

JT-.4515 JT-.4516 JT-.452 JT-.4521 Figur AMA JT-.4514/2. Ange hur ståndskiva ska skarvas. Ståndskiva kan även anslutas till taktäckning med profilerad anslutningsplåt. Ange utförande, skarvning och tätning. Vid ståndskivan måste taktäckningens bärning dimensioneras på ett sådant sätt att nedböjningar på grund av snö, rörliga laster eller dylikt inte medför skador på skarvar och infästningar. Enligt krav i AMA ska rörelseöverlapp i taktäckningen även gälla ståndskivan. Vid anslutning av ståndskiva mot väggbeklädnad av andra material än profilerad plåt kan figur AMA JT-.2511/2 figur AMA JT-.2511/7 under JT-.2511 tjäna som vägledning. Redovisa utförande. Infästning i taktäckningen medför att anslutning till andra väggmaterial än profilerad plåt och träpanel eller dylikt alltid bör ske med täcklist enligt principerna i figur AMA JT-.2511/3 och figur AMA JT-.2511/4. Vid andra utföranden kan skador uppstå på grund av temperaturrörelser. Se även JT-.4512 som anger utförande med underbeslag. Ståndskivor med vinge vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong Ståndskivor ska utföras enligt JT-.4512. Se kommentarer under JT-.4512. Ståndskivor med vinge vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material Ståndskivor ska utföras enligt JT-.4512. Se kommentarer under JT-.4512. Hängskivor och gavelskivor vid taktäckning av överläggsplattor e d Hängskivor vid taktäckning av överläggsplattor e d JT-.45211 Hängskivor vid taktäckning av skiffer Hängskivor vid taktäckning av skiffer kan utföras dels med inskott dels utan särskilda inskott men med skopor. Redovisa hur hängskivor ska utföras i samråd med specialkunnig. JT-.45212 Hängskivor vid taktäckning av betongpannor 254

Hängskivor av metalliserad stålplåt får skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar med ett största falsavstånd av högsta 1 950 mm. Hängskivor av övriga plåtmaterial får skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar med ett största falsavstånd av högst 1 200 mm Alternativt får hängskivor skarvas med 100 mm överlapp och centrumavstånd 2 000 mm. Infästning får inte ske i överlapp. Hängskivor ska utföras enligt figur AMA JT-.45212/1. Infästning ska ske med skruv med tätningsbricka med centrumavstånd högst 500 mm. Vid fasader med gavelsprång får hängskivor utföras med omslag och utknäckt kant enligt figur AMA JT-.45212/1. Figur AMA JT-.45212/1. Utförande av enkel hängskiva enligt figur AMA JT-.45212/1 får vid liten knäckning mot pannorna och lång vinge ofta en bristfällig infästning. Trekantslist erfordras vid fria gavelsprång. Ange hur hängskivor ska skarvas hur förstärkt infästning ska utföras mått på hängskiva Beakta behovet av underlag för plåt som ska falsas. JT-.45213 Hängskivor vid taktäckning av tegelpannor Hängskivor ska utföras enligt JT-.45212. Se kommentarer under JT-.45212. JT-.45214 Hängskivor med krönbeslag vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Hängskivor och krönbeslag av metalliserad stålplåt får skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar med ett största falsavstånd av högst 1 950 mm. Hängskivor och krönbeslag av övriga plåtmaterial får skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar med ett största falsavstånd av högst 1 200 mm. Alternativt får hängskivor skarvas med 100 mm och krönbeslag med 200 mm överlapp och centrumavstånd 2 000 mm. Infästning får inte ske i överlapp. Hängskivor ska anslutas till taktäckning med krönbeslag enligt figur AMA JT-.45214/1. 255

Krönbeslag ska dras in på taket minst 100 mm, men alltid förbi en profilbotten och en profiltopp enligt figur AMA JT-.45214/1. Krönbeslaget ska avslutas med omslag och fästas i profiltopp med centrumavstånd högst 300 mm. Mellan krönbeslag och profiltopp ska tätning utföras. Rörelseöverlapp i taktäckningen ska genomföras även i hängskivan. Hängskivor ska utföras med utknäckt kant med 40 mm språng och med lodrät droppkant med omslag samt fästas med kontinuerliga fästbleck. Figur AMA JT-.45214/1. Beakta de skilda temperaturrörelserna i väggbeklädnad och taktäckning. Ange tätningar. Ange hur krönbeslag och hängskivor ska skarvas. JT-.45215 Hängskivor vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong JT-.45216 Hängskivor vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material JT-.4522 Hängskivor och gavelskivor med vinge vid taktäckning av överläggsplattor e d Under denna kod och rubrik redovisas utförande enligt princip som framgår av figur RA JT-.4522/1. Redovisa infästning samt hur beslagen ska skarvas. 256

Figur RA JT-.4522/1. JT-.45221 Hängskivor och gavelskivor med vinge vid taktäckning av skiffer JT-.45222 Hängskivor och gavelskivor med vinge vid taktäckning av betongpannor JT-.45223 Hängskivor och gavelskivor med vinge vid taktäckning av tegelpannor JT-.45224 Hängskivor och gavelskivor vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall JT-.45225 Hängskivor och gavelskivor vid taktäckning av överläggsskivor av fiberbetong JT-.45226 Hängskivor och gavelskivor vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material JT-.453 JT-.4531 Nockbeslag vid taktäckning av överläggsplattor e d Under denna och underliggande koder och rubriker anges plåtbeslag till såväl horisontala som lutande nockar vid taktäckning av överläggsplattor eller dylikt. Nockbeslag vid taktäckning av skiffer Nockbeslag vid taktäckning av skiffer kan utföras dels med stomme av trä dels med utförande utan stomme. 257

JT-.4532 JT-.4533 JT-.4534 Redovisa utförande i samråd med specialkunnig. Nockbeslag vid taktäckning av betongpannor Nockbeslag ska anbringas på stomme av trä. Nockbeslag av metalliserad stålplåt ska skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar med ett största falsavstånd av 1 950 mm. Nockbeslag av övriga plåtmaterial ska skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar med ett största falsavstånd av 1 200 mm. Alternativt får nockbeslag utföras med 200 mm tätat överlapp och centrumavstånd högst 2 000 mm. Infästning får inte ske i överlapp eller skarv. Vid fasonering ska nockbeslag utföras i två delar som sammanfalsas med en nockfals. Nockpannor av betong redovisas under JUC.1. Beakta behovet av underlag för plåt som ska falsas. Ange mått på nockbeslag. Redovisa utförande. Ange hur nockbeslag ska skarvas och fästas. Nockbeslag vid taktäckning av tegelpannor Nockbeslag ska utföras enligt JT-.4532. Nockpannor av tegel redovisas under JUE.1. Beakta behovet av underlag för plåt som ska falsas Ange mått på nockbeslag. Redovisa utförande. Ange hur nockbeslag ska skarvas och fästas. Nockbeslag vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Nockbeslag ska avslutas med omslag enligt figur AMA JT-.4534/1. Mellan nockplåt och taktäckning ska tätas med tätningsprofil. Profilbottnar på taktäckningen ska bockas upp. Nockplåt ska fästas med centrumavstånd högst 300 mm i profiltopp. Nockbeslag av metalliserad stålplåt ska skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar med ett falsavstånd av högst 1 950 mm. Nockbeslag av övriga plåtmaterial ska skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar med ett falsavstånd av högst 1 200 mm. Alternativt får nockbeslag utföras med 200 mm tätat överlapp och centrumavstånd högst 2 000 mm. Infästning får inte ske i skarv eller överlapp. Figur AMA JT-.4534/1. Ange mått på nockplåt och hur skarvning ska utföras. Beakta behovet av stumt underlag för falsade plåtarbeten. Beakta behovet av luftning vid profilerad plåt. Redovisa utförande. Beakta behovet av förstärkningar av underlaget i nock för att begränsa rörelser mellan de olika takfallen. Underlag för plåten bör användas för att inte 258

beslaget ska trampas sönder vid underhållsåtgärder på taket. Redovisa utförande. JT-.4535 JT-.4536 Nockbeslag vid taktäckning av överläggplattor av fiberbetong Nockbeslag vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material JT-.46 JT-.461 JT-.4611 Stosar till rör, takluckor m m vid taktäckning av överläggsplattor e d Stosar till rör e d vid taktäckning av överläggsplattor e d Stos ska utföras med en höjd av minst 300 mm. Stos ska utföras med stosförlängning som överlappar stosen minst 50 mm. Stos ska utföras med ifalsad, falsad och lödd eller svetsad plåtpanna, alternativt anslutningsplåt beroende på taktäckningsmaterial. Vid taktäckning med stålplåt metalliserad med aluminium-zink (AlZn) ska stosförlängningar utföras av rostfri stålplåt. Ange utförande av stosar. Under denna och underliggande koder och rubriker redovisas cirkulära stosar med en diameter som understiger 200 mm. Stosar med större diameter än 200 mm redovisas under JT-.478. Figurerna i AMA redovisar utförande vid underlag av spontat virke eller plywood som täcks med byggpapp. Se avsnitt JCS med underliggande koder och rubriker för utförande av underlagstäckningar eller vattenavledande underlag. Stosar till rör e d vid taktäckning av skiffer Plåtpanna ska utföras slät. Plåtpanna ska i bakkant dras upp minst 150 mm under taktäckningen och avslutas med hake. I framkant ska plåtpanna överlappa taktäckningen minst 150 mm. På sidorna ska plåtpanna anslutas dikt mot skifferplattorna, alternativt falsas till inskott mellan skifferplattorna. Ange hur plåtpanna ska anslutas till skifferplattor. JT-.46111 Stosar till helbeslagning av rör vid taktäckning av skiffer Stos ska i tillämpliga delar utföras enligt figur AMA JT-.4612/1. JT-.46112 Ankantade stosar till rör e d vid taktäckning av skiffer Stos till rör med krök ska dras upp till rörkröken och ankantas mot röret. Stos till stolpe ska utföras enligt figur AMA JT-.2612/1. Vid anslutning av plåt till befintliga eller icke demonterbara rör eller dylikt ska stos utföras i halvor och anslutas till plåtpanna med svängda falser eller falser som svetsas eller löds. I de fall stos inte kan dras upp längs hela röret, stolpen eller dylikt ska röret, stolpen eller dylikt förses med krage (droppring) som är svetsad till röret. Utförandet anges under aktuell kod och rubrik. Se figur AMA JT-.2612/1. I olika sammanhang ersätts krage (droppring) med en gummidamask eller dylikt. Redovisa utförande. JT-.4612 Stosar till rör e d vid taktäckning av betongpannor Plåtpanna ska profileras eller fasoneras efter takpannorna enligt figur AMA JT-.4612/1. Plåtpanna ska i bakkant dras upp minst 150 mm under takpannorna och avslutas med avledarhake. I framkant ska plåtpanna överlappa takpannorna minst 150 mm. Plåtpanna ska på sidorna anslutas dikt mot pannorna och med ett överlapp av minst 60 mm. 259

Underbeslag ska monteras. Underbeslag ska ha en mot genomföringen uppdragen minst 10 mm hög ståndkant och med ankantning mot underlagspappen. Underbeslaget ska vara 100 mm brett på varje sida om genomföringen enligt figur AMA JT-.4612/1. Figur AMA JT-.4612/1. Ange om plåtpanna ska profileras eller fasoneras. Det förekommer även att plåtpannor och stosar ersätts med särskilda genomföringspannor anpassade till taktäckningen. Dessa redovisas under JUC.1. JT-.46121 Stosar till helbeslagning av rör vid taktäckning av betongpannor Stosar och underbeslag ska utföras enligt figur AMA JT-.4612/1. JT-.46122 Ankantade stosar till rör e d vid taktäckning av betongpannor JT-.4613 Stos till rör med krök ska dras upp till rörkröken och ankantas mot röret. Stos till stolpe ska utföras enligt figur AMA JT-.2612/1. Vid anslutning av plåt till befintliga eller icke demonterbara rör eller dylikt ska stos utföras i halvor och anslutas till plåtpanna med svängda falser eller falser som svetsas eller löds. I de fall stos inte kan dras upp längs hela röret, stolpe eller krökt rör, ska röret, stolpen eller dylikt förses med krage (droppring) som är svetsad till röret. Utförandet redovisas under aktuell kod och rubrik. Se figur AMA JT-.2612/1. I olika sammanhang ersätts krage (droppring) med en gummidamask eller dylikt. Redovisa utförande. Stosar till rör e d vid taktäckning av tegelpannor Ange om plåtpanna ska profileras eller fasoneras. Det förekommer även att plåtpannor och stosar ersätts med särskilda genomföringspannor anpassade till taktäckningen. Dessa redovisas under JUE.1. JT-.46131 Stosar till helbeslagning av rör vid taktäckning av tegelpannor Stosar och underbeslag ska utföras enligt JT-.4612. JT-.46132 Ankantade stosar till rör e d vid taktäckning av tegelpannor 260

JT-.4614 Stosar och underbeslag ska utföras enligt JT-.46122. I de fall stos inte kan dras upp längs hela röret, stolpe eller krökt rör, ska röret, stolpen eller dylikt förses med krage (droppring) som är svetsad till röret. Utförandet redovisas under aktuell kod och rubrik. Se figur AMA JT-.2612/1. I olika sammanhang ersätts krage (droppring) med en gummimadask eller dylikt. Redovisa utförande. Stosar till rör e d vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Stos ska vara svetsad eller falsad i anslutningsplåt. Vid lägre profilhöjd än 25 mm ska anslutningsplåtens alla sidor utföras med samma profil som takplåten enligt figur AMA JT-.4614/1 och figur AMA JT-.4614/2. Vid större profilhöjd än 25 mm ska anslutningsplåten utföras profilformad eller anslutas med kantprofilerad anslutningsprofil enligt figur AMA JT-.4614/3 och figur AMA JT-.4614/4. Profilerad anslutningsplåt får ha en bredd högst lika med takplåtens bredd och en längd av högst 3 m. Anslutningsplåt ska ha sådan utformning att lutningen efter montering uppgår till minst 1:10 (5,7 grader). Kantprofilerad anslutningsplåt ska i överkant vara utförd med avledarhake. Anslutningsplåt för genomföring med en bredd överstigande 750 mm ska vara plan plåt som dras upp till nock och förs in under nockplåt minst 150 mm. Profilerad anslutningsplåt Änd- och sidöverlapp ska utföras lika taktäckningen i övrigt. Överlapp ska tätas. Profilerad anslutningsplåt ska fästas i varje profilbotten. Sidöverlapp ska fogas ihop med centrumavstånd högst 300 mm. Kantprofilerad anslutningsplåt Ändöverlapp ska utföras lika taktäckningen i övrigt. Mellan den profilerade plåten och anslutningsplåtens nederkant och överkant ska tätningsprofil monteras. Överlapp ska tätas. Profilbottnar i taktäckningen nedanför genomföringen ska bockas upp. Sidöverlappet på den kantprofilerade anslutningsplåten ska täcka minst en profilbotten och en profiltopp. Taktäckningen ska fästas i varje profilbotten vid överkant på anslutningsplåten. I nederkant ska anslutningsplåten fästas till varje profiltopp. Sidöverlapp ska fogas ihop med centrumavstånd högst 300 mm. Plan plåt uppdragen till nock Vid bredd större än 1 000 mm och en längd som överstiger 3 000 mm ska täckning utföras med ståndfalser enligt JT-.1 med underordnade koder och rubriker. Klammer ska monteras med centrumavstånd högst 400 mm. Bredd ska anpassas på ett sådant sätt att klammer kan monteras på profiltoppar. I anslutningsfals mellan skorstensränna och täckning ska klammer monteras med centrumavstånd högst 400 mm. Mellan den plana plåtens nederkant och profilerad plåt ska tätningsprofil monteras. Plan plåt ska i nederkant överlappa profilerad plåt minst 200 mm. Sidorna på den plana plåten ska dras ut så att minst två profiltoppar täcks. Sidöverlapp ska tätas. Profilbottnar i taktäckningen nedanför genomföringen ska bockas upp. Nockbeslag ska fästas till plan plåt med centrumavstånd högst 300 mm. Den plana plåtens sidor ska fästas med centrumavstånd högst 300 mm. I nederkant ska den plana plåten fästas till varje profiltopp. 261

Figur AMA JT-.4614/1. Figur AMA JT-.4614/2. Figur AMA JT-.4614/3. 262

Figur AMA JT-.4614/4. Alla genomföringar måste utföras på underlag med tillräcklig styvhet med hänsyn dels till falsningsarbeten och infästningar, dels till förekommande belastningar. Underlag kan utföras av träpanel, plywood eller plåt som vilar på bärning, avväxlingar, av trä eller stål. Underlag bör följa anslutningsplåtens undersida. Redovisa utförande, underlag och bärning. Underlag av trä bör kompletteras med byggpapp. Vid taktäckning med vattenavledande underlag kan anslutningar med mera göras med över- respektive underbeslag. Redovisa utförande. Se även avsnitt JSC med underliggande koder och rubriker för utförande av underlagstäckningar och vattenavledande underlag. Ange om stos ska vara svetsad eller falsad i anslutningsplåt. Ange typ av anslutningsplåt. Höjd på stos är av täthetsskäl satt till minst 300 mm. Toppen ska avtäckas med en stosförlängning, se figur AMA JT-.4614/2 och figur AMA JT-.4614/4. Detta gör att evakueringsrör och dylikt kommer att sticka upp cirka 500 mm ovanför takytan. Stosar för ventilation måste ges förstärkning i form av rör eller dylikt. Enbart falsad stos kan förstöras av exempelvis snötryck. JT-.46141 Stosar till helbeslagning av rör vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall JT-.46142 Ankantade stosar till rör e d vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall JT-.4615 Stos till rör med krök ska dras upp till rörkröken och ankantas mot röret. Stos till stolpe ska utföras enligt figur AMA JT-.2612/1. Vid anslutning av plåt till befintliga eller icke demonterbara rör eller dylikt ska stos utföras i halvor och anslutas till anslutningsplåt med svängda falser eller falser som svetsas eller löds. I olika sammanhang ersätts droppring med en gummidamask eller dylikt. Redovisa utförande. Stosar till rör e d vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong Stosar och underbeslag ska utföras enligt JT-.4612. Ange om plåtpanna ska profileras eller fasoneras. Det förekommer även att plåtpannor och stosar ersätts med särskilda genomföringspannor anpassade till taktäckningen. Redovisa utförande. JT-.46151 Stosar till helbeslagning av rör vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong JT-.46152 Ankantade stosar till rör e d vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong JT-.4616 Stosar till rör e d vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material Stosar och underbeslag ska utföras enligt JT-.4612. Ange om plåtpanna ska profileras eller fasoneras. Det förekommer även att plåtpannor och stosar ersätts med särskilda genomföringspannor anpassade till taktäckningen. Redovisa utförande. JT-.46161 Stosar till helbeslagning av rör vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material 263

JT-.46162 Ankantade stosar till rör e d vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material JT-.462 JT-.4621 JT-.4622 Beslagning av takluckor vid taktäckning av överläggsplattor e d Taklucka ska utföras med minst 200 mm hög sarg ovanför taktäckningens vattenavledande yta. Utstigningslucka till tak ska utföras med dagermått minst 600 900 mm. Taklucka ska utföras enligt JT-.262. Figurerna i AMA redovisar utförande vid underlag av spontat virke eller plywood som täcks med byggpapp. Se avsnitt JSC med underliggande koder och rubriker för utförande av underlagstäckningar och vattenavledande underlag. Höjd på sarg är i AMA satt till minst 200 mm med hänsyn till arbetsutförandet. Enligt BBR ska utstigningsluckor till tak ha dagermått på 600 900 mm. Erfarenheter visar dock att en större area ofta erfordras. Ange om taklucka ska utförasmed annan höjd och area än den som föreskrivs i AMA. Ange slagriktning på utstigningsluckor till tak. Luckor som överstiger en area på 1 200 1 200 mm bör kompletteras med gasdämpare. Redovisa utförande. I de fall risk för kondens finns ska i uppvärmda vindsutrymmen och dylikt lucka och sarg värmeisoleras. Redovisa utförande. Isolering redovisas i avsnitt IB. Ange material i beslag. Redovisa krav på målning av beslag under LCS.213. Redovisa stomme till sarg och lucka under aktuell kod och rubrik under HSD.144. Ange om taklucka ska vara låsbar in- eller utifrån. Se även kommentarer under JT-.262. Beslagning av takluckor vid taktäckning av skiffer Anslutning till taktäckning ska utföras enligt JT-.4511. Bakstycke till kringtäckning ska utformas med skorstensränna. Bakstycke ska dras upp minst 150 mm under taktäckningen och avslutas med avledarhake. Ange hur ståndskiva ska anslutas och fästas till sargstomme. Vid taktäckning med skiffer förekommer även utföranden där inskott inte används utan ersätts med olika beslag i form av skopor. Redovisa utförande i samråd med specialkunnig vid utförande utan inskott. Beslagning av takluckor vid taktäckning av betongpannor Anslutning till taktäckning ska utföras enligt JT-.4512. Underbeslag ska monteras. Bakstycke till kringtäckning ska utföras med skorstensränna. Bakstycke ska dras upp minst 150 mm under taktäckningen och avslutas med avledarhake. Om avståndet mellan taklucka och nock understiger 1 000 mm ska bakstycket dras upp till nock och avslutas med avledarhake under nockpannor eller nockbeslag. I hörn ska svängda falser utföras. Framstycke på kringtäckning ska fasoneras till takpannor. Ange hur ståndskiva ska anslutas och fästas till sargstomme. JT-.4623 Beslagning av takluckor vid taktäckning av tegelpannor Anslutning till taktäckning ska utföras enligt JT-.4512. Underbeslag ska monteras. Bakstycke till kringtäckning ska utföras med skorstensränna. Bakstycke ska dras upp minst 150 mm under taktäckningen och avslutas med avledarhake. Om avståndet mellan taklucka och 264

JT-.4624 JT-.4625 JT-.4626 JT-.463 JT-.4631 nock understiger 1 000 mm ska bakstycket dras upp till nock och avslutas med avledarhake under nockpannor eller nockbeslag. I hörn ska svängda falser utföras. Framstycke på kringtäckning ska fasoneras till takpannor. Ange hur ståndskiva ska anslutas och fästas till sargstomme. Beslagning av takluckor vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Taklucka ska utföras med kringtäckning enligt JT-.262, falsad till plan plåt uppdragen till nock enligt JT-.4614. I hörn ska svängda falser utföras. Ange hur ståndskiva ska anslutas och fästas till sargstomme. Beslagning av takluckor vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong Anslutning till taktäckning ska utföras med ståndskivor enligt JT-.4512. Underbeslag ska monteras. Bakstycke till kringtäckning ska utföras med skorstensränna. Bakstycke ska dras upp minst 150 mm under taktäckningen och avslutas med avledarhake. Om avståndet mellan taklucka och nock understiger 1 000 mm ska bakstycket dras upp till nock och avslutas med avledarhake under nockpannor eller nockbeslag. I hörn ska svängda falser utföras. Framstycke på kringtäckning ska fasoneras till taktäckning. Ange hur ståndskiva ska anslutas och fästas till sargstomme. Beslagning av takluckor vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material Anslutning till taktäckning ska utföras med ståndskivor enligt JT-.4512. Underbeslag ska monteras. Bakstycke till kringtäckning ska utföras med skorstensränna. Bakstycke ska dras upp minst 150 mm under taktäckningen och avslutas med avledarhake. Om avståndet mellan taklucka och nock understiger 1 000 mm ska bakstycket dras upp till nock och avslutas med avledarhake under nockpannor eller nockbeslag. I hörn ska svängda falser utföras. Framstycke på kringtäckning ska fasoneras till taktäckning. Ange hur ståndskiva ska anslutas och fästas till sargstomme. Takfönster vid taktäckning av överläggsplattor e d Takfönster kan i tillämpliga delar utföras enligt JT-.262 och JT-.462. Redovisa utförande. Beslagning av förtillverkade takfönster redovisas under JT-.464 med underliggande koder och rubriker. Ange glasning i avsnitt KH. Takfönster vid taktäckning av skiffer JT-.4632 JT-.4633 JT-.4634 Takfönster vid taktäckning av betongpannor Takfönster vid taktäckning av tegelpannor Takfönster vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall 265

JT-.4635 JT-.4636 Takfönster vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong Takfönster vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material JT-.464 JT-.4641 JT-.4642 Beslagning av förtillverkade takfönster vid taktäckning av överläggsplattor e d Redovisa krav på förtillverkade takfönster och invändiga detaljer under aktuell kod och rubrik under NSD.11. Utföranden enligt JT-.264 och JT-.462 med underliggande koder och rubriker kan användas i tillämpliga delar. För avledning av läckvatten på underlagstaket ovanför takfönstret används förutom underbeslag och dylikt ofta en avvattningsränna. Utförande med avvattningsränna anges genom att åberopa underliggande koder och rubriker. Redovisa beslagning och utförande i samråd med fönstertillverkaren eller specialkunnig. Ange om förtillverkade täckplåtar ska användas. Beslagning av förtillverkade takfönster vid taktäckning av skiffer Beslagning av förtillverkade takfönster vid taktäckning av betongpannor JT-.46421 Avvattningsrännor på underlagstak ovanför takfönster vid taktäckning av betongpannor JT-.4643 Avvattningsränna ska monteras ovanför takfönster. Rännan ska efter montering ha ett fall av minst 5 mm/m. Ränna som överstiger 2 m ska ha fall åt två håll. Vid taktäckning med ströläkt ska rännan avslutas utanför närmaste ströläkt vid takfönster på respektive sida. Vid taktäckning där ströläkt inte används ska rännan avslutas i takstolsfack utanför takfönster. Ange material, utformning, dimensioner samt korrosionsskydd på avvattningsränna. Beslagning av förtillverkade takfönster vid taktäckning av tegelpannor JT-.46431 Avvattningsrännor på underlagstak ovanför takfönster vid taktäckning av tegelpannor JT-.4644 JT-.4645 Avvattningsränna ska utföras enligt JT-.46421. Ange material, utformning, dimensioner samt korrosionsskydd på avvattningsränna. Beslagning av förtillverkade takfönster vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Beslagning av förtillverkade takfönster vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong JT-.4646 JT-.47 Beslagning av förtillverkade takfönster vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material Beslagning av skorstenar och takuppbyggnader vid taktäckning av överläggsplattor e d 266

JT-.471 Ange om överbeslag ska utföras med i skorstenskanalerna neddragna stosar. Överbeslag av rostfri plåt utförs i regel endast på pannskorstenar. Små pannskorstenar, för småhus och dylikt, avslutas enligt figur AMA JT-.2711/1 och stora enligt figur AMA JT-.2711/2. Figurerna i AMA redovisar utförande vid underlag av spontat virke eller plywood som täcks med byggpapp. Se avsnitt JSC med underliggande koder och rubriker för utförande av underlagstäckningar eller vattenavledande underlag. Helbeslagning av skorstenar vid taktäckning av överläggsplattor e d Skorstenar ska beslås. Sidobeslag ska hopfalsas med överbeslag enligt JT-.2711. Sidobeslag ska anslutas till kringtäckning med enkel hakfals. Framstycke på kringtäckning ska fasoneras till taktäckning. Skorstensränna Skorstensränna ska utföras i bakstycke enligt figur AMA JT-.471/1. Bakstycke ska dras upp minst 150 mm under taktäckningen och avslutas med avledarhake. Tvärfalser ska dubbelfalsas. Om avståndet mellan skorsten och nock understiger 1 000 mm ska bakstycket dras upp till nock och avslutas med avledarhake under nockpannor eller nockbeslag. Överbeslag Överbeslag ska utföras enligt JT-.2711. Figur AMA JT-.471/1. Ange falsutförande för sidobeslag. Se kommentarer under JT-.2711. Ange om överbeslag av rostfri stålplåt ska utföras enligt figur AMA JT-.2711/1, figur AMA JT-.2711/2 eller figur AMA JT-.2711/3. Redovisa krav på kompletterande underlag i aktuellt avsnitt. JT-.4711 JT-.4712 Helbeslagning av skorstenar vid taktäckning av skiffer Sidobeslag ska ansluta till taktäckningen som ståndskiva enligt JT-.4511. Vid taktäckning med skiffer förekommer även utföranden där inskott inte används utan ersätts med olika beslag i form av skopor. Redovisa utförande i samråd med specialkunnig vid utförande utan inskott. Helbeslagning av skorstenar vid taktäckning av betongpannor 267

Sidobeslag ska ansluta till taktäckningen som ståndskiva enligt JT-.4512. I hörn ska svängda falser utföras. Underbeslag ska monteras. JT-.4713 Helbeslagning av skorstenar vid taktäckning av tegelpannor Sidobeslag ska ansluta till taktäckningen som ståndskiva enligt JT-.4512. I hörn ska svängda falser utföras. Underbeslag ska monteras. JT-.4714 JT-.4715 JT-.4716 JT-.472 Helbeslagning av skorstenar vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Sidobeslag ska utföras som kringtäckning enligt JT-.2711, falsad till plan plåt uppdragen till nock enligt JT-.4614. I hörn ska svängda falser utföras. Se kommentarer under JT-.4614. Vid långt avstånd mellan skorsten och nock kan av estetiska skäl utförande med anslutningsplåtar enligt figur AMA JT-.4614/1 och figur AMA JT-.4614/2 användas i vissa fall. Redovisa utförande. Helbeslagning av skorstenar vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong Sidobeslag ska ansluta till taktäckningen som ståndskiva enligt JT-.4512. I hörn ska svängda falser utföras. Underbeslag ska monteras. Helbeslagning av skorstenar vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material Sidobeslag ska ansluta till taktäckningen som ståndskiva enligt JT-.4512. I hörn ska svängda falser utföras. Underbeslag ska monteras. Beslagning av skorstenar med under-, neder- och överbeslag vid taktäckning av överläggsplattor e d Nederbeslag Nederbeslag ska utföras som ståndskiva med vinge. I hörn ska svängda falser utföras. Nederbeslag ska utföras med en höjd av minst 300 mm. Framstycke på nederbeslag ska fasoneras till taktäckning. Skorstensränna Skorstensränna ska utföras i bakstycke enligt figur AMA JT-.471/1. Bakstycke ska dras upp minst 150 mm under taktäckningen och avslutas med avledarhake. Tvärfalser ska dubbelfalsas. Om avståndet mellan skorsten och nock understiger 1 000 mm ska bakstycket dras upp till nock och avslutas med avledarhake under nockpannor eller nockbeslag. Överbeslag Överbeslag ska utföras enligt JT-.272. Skorstenskrans Skorstenskrans ska utföras enligt JT-.272. 268

JT-.4721 JT-.4722 JT-.4723 JT-.4724 JT-.4725 JT-.4726 JT-.473 Enligt JT-.451 med underliggande koder och rubriker kan ståndskiva i överkant fästas enligt olika alternativ. Redovisa utförande. Ange om överbeslag av rostfri stålplåt ska utföras enligt figur AMA JT-.2711/1, figur AMA JT-.2711/2 eller figur AMA JT-.2711/3. Beslagning av skorstenar med under-, neder- och överbeslag vid taktäckning av skiffer Nederbeslag ska ansluta till taktäckningen som ståndskiva enligt JT-.4511. Vid taktäckning med skiffer förekommer även utföranden där inskott inte används utan ersätts med olika beslag i form av skopor. Redovisa utförande i samråd med specialkunnig vid utförande utan inskott. Beslagning av skorstenar med under-, neder- och överbeslag vid taktäckning av betongpannor Nederbeslag ska ansluta till taktäckningen som ståndskiva enligt JT-.4512. Underbeslag ska monteras. Beslagning av skorstenar med under-, neder- och överbeslag vid taktäckning av tegelpannor Nederbeslag ska ansluta till taktäckningen som ståndskiva enligt JT-.4512. Underbeslag ska monteras. Beslagning av skorstenar med under-, neder- och överbeslag vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Nederbeslag ska utföras som kringtäckning enligt JT-.2711, falsad till plan plåt uppdragen till nock enligt JT-.4614. Redovisa utförande. Se kommentarer under JT-.4614. Beslagning av skorstenar med under-, neder- och överbeslag vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong Nederbeslag ska ansluta till taktäckningen som ståndskiva enligt JT-.4512. Underbeslag ska monteras. Beslagning av skorstenar med under-, neder- och överbeslag vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material Nederbeslag ska ansluta till taktäckningen som ståndskiva enligt JT-.4512. Underbeslag ska monteras. Helbeslagning av takkupor e d vid taktäckning av överläggsplattor e d Beslagning och kringtäckning ska i tillämpliga delar utföras enligt JT-.1 och JT-.2711. Sidobeslag med höjd över 1,5 m ska utföras enligt JT-.15 med underordnade koder och rubriker. Kringtäckning ska dras upp som ståndskiva 300 mm på kupsidor och hopfalsas med sidobeslagen. I hörn ska svängda falser utföras. Framstycke på takkupa ska utföras med fasonering mot taktäckningen. Tak som lutar mot takkupor och dylikt ska förses med vinkelränna eller ränndal som dubbelfalsas. Plåten ska dras upp på takfallet enligt figur AMA JT-.471/1. Redovisa utförande. Se kommentarer under JT-.27 och JT-.273. Beakta behovet av underlag för plåt som ska falsas. Ange falsutförande för sidobeslag. 269

JT-.4731 JT-.4732 JT-.4733 JT-.4734 JT-.4735 JT-.4736 JT-.474 Redovisa hur taktäckning på takkupa ska anslutas till sidobeslag (beklädnad). Beakta behovet av luftning av beklädnaden. Om avståndet mellan takkupa och nock understiger 1 000 mm bör delen bakom kupan i sin helhet täckas med plan plåt upp till nock. Redovisa utförande. Helbeslagning av takkupor e d vid taktäckning av skiffer Kringtäckning ska anslutas till taktäckningen som ståndskiva enligt JT-.4511. Vid taktäckning med skiffer förekommer även utföranden där inskott inte används utan ersätts med olika beslag i form av skopor. Redovisa utförande i samråd med specialkunnig vid utförande utan inskott. Helbeslagning av takkupor e d vid taktäckning av betongpannor Kringtäckning ska anslutas till taktäckningen som ståndskiva enligt JT-.4512. Underbeslag ska monteras. Helbeslagning av takkupor e d vid taktäckning av tegelpannor Kringtäckning ska anslutas till taktäckningen som ståndskiva enligt JT-.4512. Underbeslag ska monteras. Helbeslagning av takkupor e d vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Redovisa hur kringtäckning på takkupa ska ansluta till taktäckning. Helbeslagning av takkupor e d vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong Kringtäckning ska anslutas till taktäckningen som ståndskiva enligt JT-.4512. Underbeslag ska monteras. Helbeslagning av takkupor e d vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material Kringtäckning ska anslutas till taktäckningen som ståndskiva enligt JT-.4512. Underbeslag ska monteras. Helbeslagning av murkrön, brandväggar e d vid taktäckning av överläggsplattor e d Murkrön, brandväggar och dylikt ska helbeslås med plåt ovan yttertak. Murbeslagets anslutnings- och tvärfalser ska utföras enligt figur AMA JT-.3521/1 eller figur AMA JT-.3521/2. Murbeslag av metalliserad stålplåt får vid utförande enligt figur AMA JT-.3521/1 skarvas med enkla hakfalser med ett största falsavstånd av 1 950 mm. Murbeslag av övriga plåtmaterial ska vid utförande enligt figur AMA JT-.3521/1 skarvas med dubbelfals med ett största falsavstånd av 1 200 mm. Murbeslag med en bredd som överstiger 300 mm enligt figur AMA JT-.3521/1 ska skarvas med dubbelfals med ett största falsmått av 1 200 mm. Murbeslag enligt figur AMA JT-.3521/2 ska skarvas med dubbelfals med ett största falsmått av 1 200 mm. Vid titanzinkplåt ska falser och falsavstånd utföras enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Murbeslag av titanzinkplåt ska anslutas till hängskiva enligt det alternativa utförandet i figur AMA JT-.3521/1 och figur AMA JT-.3521/2. Språng- och fästbleck enligt alternativ utformning enligt figur AMA JT-.3521/1 ska skarvas med slusskarv med största centrumavstånd av 1 950 mm. Hängskivor ska utföras enligt JT-.352. Till 270

JT-.4741 JT-.4742 JT-.4743 JT-.4744 taktäckning ska sidobeslag anslutas om ståndskiva enligt JT-.451. Sidobeslag enligt figur AMA JT-.3521/1 eller figur AMA JT-.3521/2 av metalliserad stålplåt ska utföras med ett största falsavstånd av 1 950 mm och skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar. Sidobeslag av övriga plåtmaterial ska utföras med ett största falsavstånd av 1 200 mm och skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar. Sidobeslag ska i underkant fästas enligt JT-.451. Ange utförande av krönbeslag. Ange om krönbeslag ska utföras enligt alternativet i figur AMA JT-.3521/1 istället för med sidobeslag. Ange hur sidobeslag ska skarvas. Vid vindutsatta lägen bör stående vinkelfals fästas med klammer enligt figur RA JT-.15/2. Ange utförande. Om krönet lutar längs ett takfall med mer än 1:3 (18,4 grader) kan murbeslagets tvärfalser vid metalliserad stålplåt utföras som enkel hakfals med ett falsavstånd av 1 950 mm. Redovisa utförande. Beakta krav på uppdragning av brandvägg ovan yttertak. Av fukt- och arbetstekniska skäl bör uppdragning av ståndskiva eller dylikt inte göras mindre än 300 mm. Helbeslagning av murkrön, brandväggar e d vid taktäckning av skiffer Sidobeslag ska anslutas till taktäckningen som ståndskiva enligt JT-.4511. Vid taktäckning med skiffer förekommer även utförande med ståndskivor där inskott inte används utan ersätts med olika beslag i form av skopor. Redovisa utförande i samråd med specialkunnig vid utförande utan inskott. Helbeslagning av murkrön, brandväggar e d vid taktäckning av betongpannor Hängskiva ska utföras enligt JT-.45212. Sidobeslag ska anslutas till taktäckningen som ståndskiva med vinge enligt JT-.4512. Underbeslag ska monteras. Se kommentarer under JT-.451 beträffande infästning av ståndskivor. Helbeslagning av murkrön, brandväggar e d vid taktäckning av tegelpannor Hängskiva ska utföras enligt JT-.45212. Sidobeslag ska anslutas till taktäckningen som ståndskiva med vinge enligt JT-.4512. Underbeslag ska monteras. Se kommentarer under JT-.451 beträffande infästning av ståndskivor. Helbeslagning av murkrön, brandväggar e d vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Hängskiva ska utföras enligt JT-.2521 och anslutas till murbeslag med dubbelfals enligt figur AMA JT-.4744/1. Murbeslag ska dubbelfalsas med största falsavstånd 1 200 mm. Vid titanzinkplåt ska falser och falsavstånd utföras enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Taktäckning ska anslutas till krön eller dylikt med ståndskiva som utförs enligt JT-.4514 och ansluts till krön eller dylikt enligt figur AMA JT-.4744/1. Sidobeslag ska anslutas till murbeslag med enkelt nedknäckt språng enligt figur AMA JT-.4744/1. Sidobeslag ska fästas med kontinuerligt fästbleck. Sidobeslag av metalliserad stålplåt får skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar med ett falsavstånd av högst 1 950 mm. Sidobeslag av övriga plåtmaterial får skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar med ett falsavstånd av högst 1 200 mm. 271

JT-.4745 JT-.4746 Figur AMA JT-.4744/1. Ange hur hängskiva samt sidobeslag ska skarvas. I figur AMA JT-.4744/1 redovisas ett alternativt utförande med stående vinkelfals för anslutning av hängskiva till murbeslag. Vid vindutsatta lägen bör stående vinkelfals fästas med klammer enligt figur RA JT-.15/2. Ange utförande. Vid låga krön kan ståndskivan anslutas direkt till murbeslaget. Ange utförande. Ange eventuell tätning mellan ståndskiva och sidobeslag. Beakta behovet av rörelsemån samt luftning. Om krönet lutar längs ett takfall med mer än 1:3 (18,4 grader) kan murbeslagets tvärfalser vid metalliserad stålplåt utföras som enkel hakfals med ett falsavstånd av 1 950 mm. Redovisa utförande. Helbeslagning av murkrön, brandväggar e d vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong Hängskiva ska utföras enligt JT-.45212. Sidobeslag ska anslutas till taktäckningen som ståndskiva med vinge enligt JT-.4512. Underbeslag ska monteras. Se kommentarer under JT-.451 beträffande infästning av ståndskivor. Helbeslagning av murkrön, brandväggar e d vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material Hängskiva ska utföras enligt JT-.45212. Sidobeslag ska anslutas till taktäckningen som ståndskiva med vinge enligt JT-.4512. Underbeslag ska monteras. Se kommentarer under JT-.451 beträffande infästning av ståndskivor. JT-.475 Beslagning av genomföringar för brandgasventilatorer e d vid taktäckning av överläggsplattor e d 272

JT-.4751 JT-.4752 JT-.4753 JT-.4754 JT-.4755 JT-.4756 JT-.476 JT-.4761 JT-.4762 JT-.4763 JT-.4764 Under denna och underliggande koder och rubriker anges kompletterande beslagning, täcklister med mera i anslutning till takuppbyggnader för brandgasventilatorer och dylikt. Utförandet kan i tillämpliga delar göras enligt JT-.471, JT-.472 och JT-.474. Redovisa utförande. Beakta krav på skyddsavstånd till närliggande yttervägg med hänsyn till risken för brandspridning. Beslagning av genomföringar för brandgasventilatorer e d vid taktäckning av skiffer Beslagning av genomföringar för brandgasventilatorer e d vid taktäckning av betongpannor Beslagning av genomföringar för brandgasventilatorer e d vid taktäckning av tegelpannor Beslagning av genomföringar för brandgasventilatorer e d vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Beslagning av genomföringar för brandgasventilatorer e d vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong Beslagning av genomföringar för brandgasventilatorer e d vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material Täcklister, beslag över rörelsefogar e d vid taktäckning av överläggsplattor e d Under denna och underliggande koder och rubriker anges beslagning, täcklister med mera i anslutning till rörelsefogar. Utförandet kan i tillämpliga delar göras enligt JT-.471, JT-.472 och JT-.474. Redovisa utförande. Täcklister, beslag över rörelsefogar e d vid taktäckning av skiffer Täcklister, beslag över rörelsefogar e d vid taktäckning av betongpannor Täcklister, beslag över rörelsefogar e d vid taktäckning av tegelpannor Täcklister, beslag över rörelsefogar e d vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall JT-.4765 JT-.4766 Täcklister, beslag över rörelsefogar e d vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong Täcklister, beslag över rörelsefogar e d vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material 273

JT-.478 Beslagning av diverse takuppbyggnader m m vid taktäckning av överläggsplattor e d Under denna och underliggande koder och rubriker anges till exempel helbeslagning av fläktfundament. Utförandet kan i tillämpliga delar göras enligt JT-.471, JT-.473 och JT-.474. Stora runda genomföringar redovisas särskilt. JT-.461 tillämpas vid diametrar om högst 200 mm. Redovisa utförande. JT-.4781 JT-.4782 JT-.4783 JT-.4784 JT-.4785 JT-.4786 JT-.5 Helbeslagning av diverse takuppbyggnader m m vid taktäckning av skiffer Helbeslagning av diverse takuppbyggnader m m vid taktäckning av betongpannor Helbeslagning av diverse takuppbyggnader m m vid taktäckning av tegelpannor Helbeslagning av diverse takuppbyggnader m m vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Helbeslagning av diverse takuppbyggnader m m vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong Helbeslagning av diverse takuppbyggnader m m vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material Kompletteringar av plan plåt till yttervägg, mur, bjälklag e d Fästdon ska vara av rostfritt stål. Vid vattenabsorberande material, till exempel trä, tegel, kalksandsten och putsade ytor, ska bleck och lister utföras med minst 40 mm språng. Vid fasadmaterial med vattenavvisande yta ska bleck och lister utföras med minst 10 mm språng. Bleck och lister ska ha fall från fasaden. Bakfall får inte förekomma. Tvärskarvar ska tätas. Om material och plåttjocklekar väljs på ett sådant sätt att falsning inte kan utföras redovisas hur skarvning och tätning ska ske. Om stumma skarvar används måste rörelsefogar utföras med ett största avstånd av 6 m för metalliserad stålplåt och 3 m för övriga plåtmaterial. Det är olämpligt att låta rörelserna tas upp genom rörelsemån i smygar och dylikt eftersom det vid dessa anslutningar då kan bli svårt att få täthet mot inträngande vatten. Redovisa hur rörelsefogar ska utföras. Enligt AMA ska bleck och lister utföras med minst 40 mm språng vid vattenabsorberande material. Vid skyddade lägen, till exempel under skärmtak, kan språnget minskas om det finns risk att blecken kan utsättas för mekanisk påverkan. Vid utsatta lägen kan även förstärkt infästning erfordras. Vid hål i yttervägg där fönster, dörrar eller luckor ska monteras är det viktigt att utforma anslutningen på ett sådant sätt att vatten inte kan tränga in i ytterväggen. Beroende på fasadmaterial erfordras olika lösningar. I vissa fall förekommer även underbeslag eller särskilda tätningar mellan karm och fasadbeklädnad. Redovisa utförande. Beakta krav på avledning av vatten i ytterväggar. Vid uppdragning av gavlar på olika listbeslag kan baksidesbeläggningen på färgbelagd plåt bli synlig. Motsvarande kan även gälla synliga undersidor av 274

JT-.52 JT-.521 bleck och dylikt. Beakta eventuella kulörskillnader och ange om synliga undersidor, baksidor med mera ska målningsbehandlas. Alternativt används kontinuerliga fästbleck som vänds på ett sådant sätt att färgbeläggningen (framsidan) blir synlig. Redovisa utförande. Beakta kravet på stumt underlag för falsade plåtarbeten. Vid behov måste kompletterande underlag monteras som stöd för plåten samt för att möjliggöra infästning. Med underlaget skapas också förutsättningar för att ge beslagen lutning. Vid puts på isolering ställs särskilda krav på detaljutformningen när det gäller underlag och infästning för plåtbeslag samt utförande för att förhindra att vatten tränger in i väggkonstruktionen. Redovisa utförande. Fönsterbleck, droppbleck, listbeslag e d Underlag ska vara rengjort, jämnt och fast samt ha samma lutning som beslaget. Bleck och lister med längder mindre än 2 500 mm ska utföras oskarvade. Vid skarvade bleck ska minsta skarvlängd vara 500 mm. Omslag får utföras enkla. Vid vattenavvisande ytor får omslagen lämnas öppna men omvikta till minst 135 grader. Vid icke vattenavvisande ytor ska omslagen vara tillklämda till 170 grader. Fönsterbleck Fönsterbleck och lister med över 50 mm anliggningsbredd mot fönsterbröstning ska ha fasta underlag. Redovisa kompletterande underlag i aktuellt avsnitt. Beakta krav på luftning, dränering och minsta lutning. Vid genomgående listbeslag bör inte språng mellan olika byggnadsdelar, material med mera överstiga 5 mm. Fönsterbleck ska utföras med ett minsta fall av 1:4 (14 grader). Gavlar på fönsterbleck ska utföras med veck. Iklipp får inte förekomma. Språng ska utföras med omslag och lodrät droppkant. Droppkant ska vara minst 25 mm. Fönsterbleck ska utföras med minst 15 mm anliggning (kant) mot karm eller motsvarande. Vid träkarmar med uppsågat spår ska bleck utföras med inslagskant enligt figur AMA JT-.521/1 som ska vara cirka 1 mm större än djupet i uppsågat spår, men minst 4 mm. Kanten ska drivas in i karmen efter det att tätning av spåret utförts. Vid träkarmar med droppnäsa enligt figur AMA JT-.521/2 ska bleck utan inslagskant anslutas med tätning mellan bleck och karm. Tätning ska monteras samtidigt som bleck monteras. Vid uteplatser, terrasser, balkonger eller dylikt ska hörn på fönsterbleck vara rundade och nedvikta, fasade eller sneddade. Hörn på fönsterbleck ska utföras utan grada kanter. Till karmbottenstycke av trä ska fönsterbleck fästas med fönsterblecksskruv 3,5 25 av rostfritt stål. Skruv ska placeras med centrumavstånd högst 150 mm vid utförande enligt figur AMA JT-.521/1 och 200 mm vid utförande enligt figur AMA JT-.521/2. Fönsterbleck som har över 40 mm anliggningsbredd mot underlaget utanför karmbottenstycke ska fästas i framkant med trådklammer, fästbleck eller liknande med centrumavstånd högst 600 mm, men varje bleck ska fästas på minst två ställen och med ett största avstånd av 100 mm från smyg eller gavel. Trådklammer ska vid murverk av tegel eller dylikt fästas enligt figur AMA JT-.521/3. Alternativt kan vid murverk av tegel eller dylikt fästbleck (inmurningsklammer) utföras enligt figur AMA JT-.521/4. Fästbleck ska falsas samman med fönsterbleck i språng enligt figur AMA JT-.521/5, alternativt fästas med nit enligt figur AMA JT-.521/6. Fästbleck ska fästas i träunderlag med skruv och i betong, bruk och dylikt med skruv och plugg samt i lättbetong med specialskruv eller skruv och plugg. 275

Figur AMA JT-.521/1. Figur AMA JT-.521/2. Figur AMA JT-.521/3. 276

Figur AMA JT-.521/4. Figur AMA JT-.521/5. Figur AMA JT-.521/6. Till smyg av trä ska fönsterbleck anslutas med minst 15 mm ståndkant (gavel) som spänns mot smygen eller monteras i inskärning i smygbrädan. Alternativt kan gavel dras upp bakom smygbrädan. Till putsade smygar ska fönsterbleck anslutas med gavlar och med horisontal putskant enligt figur AMA JT-.521/7. Alternativt kan putskanten ges samma lutning som fönsterblecket. Fönsterbleck som i hela sin bredd ansluter till puts eller dylikt ska utföras med gavlar med putskant och vattenavledare enligt figur AMA JT-.521/8. Vattenavledare ska dras ned 5 mm under droppkanten. Putskant ska utföras med omslag och anpassas till putsskiktets tjocklek på ett sådant sätt att det färdiga putsskiktet råder 2 3 mm utanför putskanten. Putskant ska utföras med svag ankantning in mot fönsterblecket. Till smygar av tegel, kalksandsten och natursten ska fönsterbleck anslutas med minst 15 mm ståndkant (gavel) som spänns mot smygen. Alternativt kan ståndkanten vid murverk dras upp till närmaste murfog enligt figur AMA JT-.521/9. Vid fönsterbleck som ska spännas i smyg ska bleckets längd vara sådan att anliggning sker mellan smyg och gavel. Gavlar på fönsterbleck ska utföras på ett sådant sätt att vatten inte leds in till bakomliggande vägg. Tvärskarvar ska rörfalsas, hakfalsas eller slusskarvas.vid hörn ska sammanfalsning utföras med svängda falser. Vid utförande med titanzinkplåt ska tvärskarvar utföras enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. 277

Figur AMA JT-.521/7. Figur AMA JT-.521/8. Figur AMA JT-.521/9. Information: SP Rapport 2009:35, Fönstermontage, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Ange typ av tätning enligt figur AMA JT-.521/1 och figur AMA JT-.521/2. 278

För att fönsterblecket ska kunna monteras utan att skada fönstret eller plåten är det väsentligt att karmbottenstycket ges sådana dimensioner att det finns minst 15 mm underlag för fastsättning. Vid metall- respektive plastfönster saknas ofta möjlighet att göra en infästning i spår eller under droppnäsa. Det senare är att föredra jämfört med ett utförande där blecket fästs utanpå karmprofilen. Kontrollera att handlingarna innehåller uppgifter om hur fönsterbleck ska anslutas till plast- eller metallkarm. Ange typ av fästdon, centrumavstånd och eventuell tätning. Ange hur fönsterbleck ska fästas i framkant. Enligt AMA ska fönsterbleck fästas med skruv. Ange om annat projektspecifikt krav ska gälla. Fönsterbleck, vid puts på isolering där bruksavjämning eller annat fast underlag saknas, måste fästas med kontinuerliga fästbleck som fästs i bakomliggande konstruktion. Redovisa utförande. Ange vid putsade smygar höjd på fönsterblecksgavlar. Kontrollera i avsnitt LBS att putsskiktet ges en sådan tjocklek att putsen rår 2 3 mm över plåten. I de fall beslaget sitter på ett sådant sätt att det kan bli utsatt för mekanisk åverkan, till exempel vid butiksfönster, kan språnget minskas till 5 mm och plåttjockleken ökas. Enligt AMA ska fönsterbleck vid uteplatser, balkonger, terrasser eller dylikt vara rundade och nedvikta, fasade eller sneddade. Ange utförande. Principen för ett rundat utförande framgår av figur RA JT-.521/1. Runda hörn bör även utföras där det finns risk för personskador, till exempel vid entré- och butiksdörrar. Ange om andra fönsterbleck än de som redovisas i AMA ska utföras med runda hörn. Vid runda hörn är det viktigt att infästningen av blecket sker så nära hörnet som möjligt. Redovisa eventuella krav på förstärkt infästning vid hörn. Ett alternativ till runda hörn är att hörnet fasas och överskottsmaterialet i nedknäckningen används för sammannitning. Enligt AMA kan fönsterbleck skarvas på olika sätt. I de fall hellånga bleck inte kan användas måste därför anges var skarvarna ska placeras samt hur de ska utföras. Bleck mindre än eller lika med 2 500 mm får inte skarvas I de fall inte falsbar plåt används, till exempel tjock plåt eller anodiserad plåt, erfordras andra skarvar än de som föreskrivs i AMA. De alternativ som då kan användas är skarv kant i kant eller slusskarv, båda i kombination med ett tätbleck. Det är viktigt att tätblecket dras ända upp till karmbottenstycke eller dylikt på ett sådant sätt att eventuellt läckvatten kan ledas ut i språnget. Figur RA JT-.521/2 visar exempel på skarvar med tätbleck. Rörelsebehovet måste beaktas. Av det skälet kan inte tätblecket fästas mer än i en av de anslutande fönsterblecksdelarna. Figur RA JT-.521/1. 279

JT-.522 Figur RA JT-.521/2. Droppbleck i väggöppningar Droppbleck ska utföras med ett minsta fall av 1:4 (14 grader). Vid väggbeklädnad av profilerade överläggsplattor och dylikt av metall ska beklädnaden överlappa droppbleck med minst 150 mm enligt figur AMA JT-.522/1. Vid droppbleck i fasader av trä, murverk eller dylikt ska droppbleck dras upp minst 100 mm bakom fasadbeklädnaden enligt figur AMA JT-.522/2. Droppbleck ska utföras med gavlar. Gavlar ska utföras med veck. Iklipp får inte förekomma. Droppbleck ska monteras på ett sådant sätt att vatten som kan tränga in i en luftande och dränerande luftspalt leds ut ur väggen. Droppbleck i underkant av väggöppningar ska i tillämpliga delar utföras som fönsterbleck enligt JT-.521. Figur AMA JT-.522/1. 280

JT-.5221 JT-.5222 JT-.523 Figur AMA JT-.522/2. Ange hur infästning ska utföras. Se kommentarer under JT-.521. Ange var och hur skarvning får utföras. Ange typ av tätning enligt figur AMA JT-.522/2. Redovisa utförande vid smygar. Droppbleck vid fönster och dörröppningar Droppbleck vid fönsterkarm i fasadliv ska utföras enligt JT-.521. Se kommentarer under JT-.521. Droppbleck vid ventilationsgaller e d Droppbleck ska utföras enligt JT-.521. Se kommentarer under JT-.521. Se även JT-.55. Droppbleck på balkong e d Droppbleck ska utföras av minst 0,5 mm rostfri stålplåt. Droppbleck ska utföras med minst 150 mm anliggning mot underlaget och minst 30 mm ankantat språng med omslag. Droppbleck ska fästas med skruv av rostfritt stål och enligt figur AMA JT/1. Skruv ska placeras minst 50 mm från kant. Mot anslutande fasader ska gavlar utföras med 100 mm höjd och svängda vattenavledare med 5 mm fall och omslag. Gavel ska utföras med veck. Iklipp får inte förekomma. Till puts ska gavlar anslutas med putskant som fästs med hakklammer. Vid fasadtegel ska gavelns överkant inpassas i murfog och fästas. Ange dimension på fästdon hur droppbleck ska skarvas. 281

JT-.524 JT-.525 Tröskelbeslag Tröskelbeslag ska utföras av minst 1,0 mm rostfri stålplåt. Tröskelbeslag ska utföras med omslag och ankantning mot underlaget. Till träunderlag ska beslag anslutas med inslagskant som ska vara cirka 1 mm större än djupet i uppsågat spår, men minst 4 mm. Tätning ska utföras. Vid trösklar med droppnäsa ska bleck anslutas utan inslagskant på ett sådant sätt att tätning erhålls mellan bleck och tröskel. Infästning till tröskel ska utföras enligt JT-.521. Vid tröskel av metall ska infästning ske med trycktät blindnit av rostfritt stål. Ange fästdon och anslutning till smygar. Se kommentarer under JT-.521. Ange om gavlar i förekommande fall ska sammanfalsas med anslutande väggbeklädnad, sockelbeslag eller dylikt av plåt. Av tillgänglighetskrav blir anslutning mellan tröskel och balkongplatta eller terrass många gånger mycket låg och det finns därför risk att vatten kan tränga in under tröskeln. Tätning måste monteras under tröskel och tröskelbeslag, se princip i figur RA JT-.524/1. Tätning måste även ske vid smygar. Redovisa utförande. Figur RA JT-.524/1. Tätning under tröskel. Listbeslag, beslag över portomfattning e d Beslag ska utföras med ett minsta fall av 1:4 (14 grader) och med 40 mm språng med omslag och lodrät droppkant. På putsad vägg ska beslag dras upp minst 100 mm. Beslag ska utföras med gavlar. Gavlar ska utföras med veck. Iklipp får inte förekomma. Vid hörn ska sammanfalsning utföras med svängda falser. Putskant ska utföras med omslag och anpassas till putsskiktets tjocklek på ett sådant sätt att det färdiga putsskiktet råder 2 3 mm utanför putskanten. Överkant på beslag ska anslutas till puts med putskant och till fasadtegel med i murfog inpassad hake. Putskant ska fästas med hakklammer och hake fästas med skruv av rostfritt stål med centrumavstånd högst 400 mm. Vid träfasad ska överkant på beslag avslutas enligt figur AMA JT-.2511/5. Framkant på beslag ska fästas enligt JT-.521. Mot tillstötande ytor av puts eller dylikt ska utföras gavlar med putskant och vattenavledare med 5 mm fall i princip enligt figur AMA JT-.521/8. Vattenavledare ska dras ned 5 mm under droppkanten. Vid väggbeklädnad av profilerade överläggsplattor eller dylikt av metall ska beslag i överkant avslutas med uppdragning enligt figur AMA JT-.522/1. Vid anslutning av beslag till luftade konstruktioner eller puts på putsbärare ska beslag i överkant utföras i princip enligt figur AMA JT-.2511/6 eller figur AMA JT-.2511/7. Tvärskarvar ska rörfalsas, hakfalsas eller slusskarvas. Vid utförande med titanzinkplåt ska tvärskarvar utföras enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Ange höjd på uppdragningen samt anslutning till smyg. Beträffande anslutning i överkant, se figur AMA JT-.2511/2 figur AMA JT-.2511/5 samt kommentarer under JT-.2511. Ange utförande. Ange material och dimension för fästdon till klammer, alternativt fästbleck, samt hur beslagets framkant ska fästas. Se kommentarer under JT-.521. Ange hur lister och beslag ska skarvas. Se även kommentarer under JT-.521. JT-.526 Skyddsbeslag på vägg bakom vattenkupa, bräddavlopp e d 282

JT-.527 Om stuprörs vattenkupa eller bräddavlopp ansluts till genom vägg draget rännutlopp, ska väggen bakom kupan förses med 500 500 mm skyddsbeslag av plåt. Skyddsbeslag ska i överkant anslutas till puts med putskant och till fasadtegel med i murfog inpassad hake. Nedtill ska skyddsbeslag utföras med 40 mm utknäckt språng med enkelt omslag och lodrät droppkant. Putskants övergång till språnget ska utföras med svängda avledare. Sockelbeslag Ange hur skyddsbeslag ska fästas samt hur anslutning ska utföras mot andra material än tegel, puts eller dylikt. Vid anslutning av skyddsbeslag till luftade konstruktioner eller puts på putsbärare måste risken för att vatten kan tränga in till bakomliggande konstruktion beaktas. Se princip enligt figur AMA JT-.2511/6 eller figur AMA JT-.2511/7. Under denna kod och rubrik kan även skyddsbeslag på vägg bakom armaturer, skyltar, fästen för markiser, räcken och dylikt redovisas. Sockelbeslag över sockelbeklädnad eller dylikt ska utföras enligt figur AMA JT-.527/1 eller figur AMA JT-.527/2. Vid väggbeklädnad av profilerade överläggsplattor och dylikt av metall ska beklädnaden överlappa sockelbeslaget med minst 150 mm enligt figur AMA JT-.522/1. Vid väggbeklädnader av träpanel eller dylikt ska beklädnaden överlappa sockelbeslaget med minst 100 mm enligt figur AMA JT-.527/2. Sockelbeslag ska anslutas till sockelbeklädnad av vattenavvisande material med omslag och ankantning enligt figur AMA JT-.527/1. Vid sockelbeklädnad av vattensugande material ska sockelbeslag utföras med 40 mm utknäckt språng med enkelt omslag och lodrät droppkant. Putskants övergång till språnget ska utföras med svängda avledare. Tvärfalser ska rörfalsas, hakfalsas eller slusskarvas. Vid utförande med titanzinkplåt ska tvärskarvar utföras enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Sockelbeslag ska förses med gavlar. Vid hörn ska sammanfalsning utföras med svängda falser. Sockelbeslag ska anslutas till puts med putskant och till murverk av tegel, kalksandsten, betong eller dylikt med hake i fog. Infästning ska ske med centrumavstånd högst 600 mm. Vid anslutning av sockelbeslag till luftade konstruktioner eller puts på putsbärare ska sockelbeslag i överkant utföras i princip enligt figur AMA JT-.2511/6 eller figur AMA JT-.2511/7. Vid balkongplattor eller dylikt ska sockelbeslag utföras med skyddsbeslag i princip enligt figur AMA JT-.527/3. Figur AMA JT-.527/1. 283