Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10
Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson
Framtidskommissionens uppdrag Identifiera olika framtida utmaningar som står inför, med sikte på 2020 och 2050 Fyra prioriterade områden: Den demografiska utvecklingen Hållbar utveckling och tillväxt Integration, jämställdhet och demokrati Den sociala sammanhållningen Slutrapport: Svenska Framtidsutmaningar (DS 2013:19)
Den svårfångade sociala sammanhållningen Vad är social sammanhållning? Den objektiva sociala sammanhållningen Den subjektiva sociala sammanhållningen Social sammanhållning som det kitt som håller ihop ett samhälle och främjar en känsla av gemenskap.
Social sammanhållning: definition Ett samhälle som präglas av social sammanhållning är ett samhälle där människor känner gemenskap och tillit till varandra, där de upplevda avstånden och konflikterna mellan grupperna är små, där toleransen för olikheter är stor, och där det finns en stark känsla av tillhörighet, delad identitet och att man delar ett gemensamt öde. Källa: Svenska framtidsutmaningar
Andel som känner sig utanför samhället 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Malta Finland Danmark Slovenien Tyskland Estland Cypern Litauen Slovakien Luxemburg Rumänien Spanien Lettland Nederländerna Polen Irland Grekland Belgien Storbritannien Italien Ungern Frankrike Portugal Österrike Bulgarien Tjeckien Källa: Europeiska kommissionen, 2010
Uppfattade spänningar mellan fattiga och rika 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Danmark Nederländerna Cypern Finland Portugal Irland Bulgarien Storbritannien Österrike Spanien Italien Luxemburg Belgien Polen Malta Lettland Rumänien Tyskland Estland Slovakien Grekland Tjeckien Frankrike Slovenien Litauen Ungern Källa: Europeiska kommissionen, 2010
Uppfattade spänningar mellan chefer och anställda 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Danmark Cypern Bulgarien Finland Irland Nederländerna Storbritannien Lettland Österrike Belgien Polen Portugal Italien Estland Luxemburg Malta Litauen Spanien Tjeckien Rumänien Slovakien Tyskland Slovenien Grekland Frankrike Ungern Källa: Europeiska kommissionen, 2010
Uppfattade spänningar mellan etniska grupper 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Litauen Bulgarien Lettland Estland Polen Portugal Rumänien Irland Luxemburg Tyskland Spanien Slovenien Grekland Finland Cypern Storbritannien Österrike Frankrike Belgien Italien Nederländerna Slovakien Tjeckien Danmark Malta Ungern Källa: Europeiska kommissionen, 2010
Synen på immigranters rättigheter 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Lettland Ungern Cypern Estland Malta Österrike Belgien Tjeckien Slovakien Irland Frankrike Bulgarien Rumänien Storbritannien Slovenien Litauen EU 27 Polen Italien Grekland Tyskland Luxemburg Finland Danmark Portugal Spanien Nederländerna Källa: Europeiska kommissionen, 2012
Immigrationen berikar det egna landet ekonomiskt och socialt 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Lettland Cypern Tjeckien Ungern Malta Grekland Slovakien Bulgarien Estland Slovenien Litauen Belgien Österrike Italien Rumänien Frankrike EU 27 Spanien Irland Storbritannien Polen Tyskland Danmark Portugal Finland Nederländerna Luxemburg Källa: Europeiska kommissionen, 2012
Beror integrationsproblemen på immigranterna 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Rumänien Malta Nederländerna Bulgarien Irland Grekland Polen Portugal Spanien Ungern Storbritannien Litauen Estland Finland Italien Frankrike Cypern EU 27 Danmark Belgien Lettland Slovakien Tjeckien Luxemburg Österrike Tyskland Slovenien Källa: Europeiska kommissionen, 2012
Tolerans gentemot olika grupper 90% 80% 70% Världen 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Personer med aids Homosexuella Invandrare Annan religion Annan etnicitet Alkoholmissbrukare Narkotikamissbrukare Källa: World Values Survey/European Values Survey
Andel som känner sig trygg i offentliga miljöer 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Chile Portugal Grekland Ungern Luxemburg Tjeckien Turkiet Italien Slovenien Estland Norge Nederländerna Polen Australien Frankrike Japan OECD Belgien Irland Israel Storbritannien Mexico Spanien Tyskland Korea Schweiz USA Island Österrike Kina Finland Danmark Kanada Nya Zeeland Slovakien Källa: OECD, 2011
Den sociala tilliten inom OECD 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Turkiet Chile Slovakien Mexico Israel Portugal Ungern Grekland Slovenien Frankrike Polen Tjeckien Korea Estland Spanien Belgien Österrike Tyskland Irland Japan USA Storbritannien Australien Nya Zeeland Schweiz Nederländerna Finland Norge Danmark Källa: European Values Survey/World Values Survey
Samband inkomstspridning och tillit 90% 80% Danmark Norge Finland Nederländerna Andel med hög tillit 70% 60% 50% 40% Schweiz Storbritannien Belgien Nya Zeeland Österrike Australien Spanien Tyskland Japan Frankrike Irland Tjeckien Ungern USA Slovakien Korea Polen Grekland Portugal 30% Mexico Turkiet 20% 0,20 0,25 0,30 0,35 0,40 0,45 0,50 Gini-koefficient, mitten av 2000-talet Källa: OECD, 2011.
Samband välstånd och tillit Medianinkomst, mitten av 2000-talet 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 Turkiet Mexico Nederländerna USA Schweiz Norge Storbritannien Österrike Danmark Australien Irland Finland Belgien Frankrike Tyskland Korea Japan Spanien Nya Zeeland Grekland Portugal Tjeckien Ungern Slovakien Polen 0 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Andel med hög tillit Källa: OECD, 2011.
Olika modeller för social sammanhållning Den nordiska modellen: Stark tilltro till jämlikhet och solidaritet Förhållandevis små inkomstskillnader Hög social rörlighet Universella välfärdssystem Solidariskt organiserad arbetsmarknad Hög social tillit Aktivt och starkt civilt samhälle Stor individuell frihet Den svenska statsindividualismen En allians mellan stat och individ som frigjort individen från beroendet av familjen och civilsamhällelig välgörenhet och garanterat individuell autonomi på jämlikhetens grund.
Den globala värderingskartan
Varför är social sammanhållning viktigt? Social sammanhållning är viktig för att samhället ska hålla ihop och inte falla isär i olika vi och dom trots olikheter, heterogenitet och tendensen att söka sig till likar. Social sammanhållning bidrar till ökad förmåga att arbeta tillsammans för att nå gemensamma mål. Social sammanhållning är viktig för att minska korruption och fusk, kriminalitet, skadegörelse och otrygghet. Social sammanhållning bidrar till ökad livskvalitet. Social sammanhållning minskar transaktionskostnaderna. Social sammanhållning bidrar till ökad kreativitet. Social sammanhållning bidrar till ökad tillväxt. Ju snabbare och mer dramatiska förändringarna i samhället är, desto större blir behovet av social sammanhållning
Den sociala sammanhållningens gränser All social sammanhållning inte lika viktig och av godo. För mycket och för stark social sammanhållning kan bli kvävande och likriktande. Den typ av social sammanhållning som behövs är den tunna snarare än den täta sociala sammanhållningen. Den sociala tillit som främst behövs är den överbryggande, generaliserade tilliten snarare än den partikulära tilliten. Den sociala sammanhållning som behövs, nu och i framtiden, behöver ta sin utgångspunkt i den svenska erfarenheten och statsindividualismen.
Framtida utmaningar för sammanhållningen Ökad inkomstojämlikhet Ökad mångfald Ökad individualisering och heterogenitet Ökade skillnader mellan skolor Ökade skillnader i medieanvändning Ökade skillnader mellan stad och land Bristande kontakter mellan grupper Rumslig och mental segregation Försvagningen av gemensamma symboler och erfarenheter
Slutsatser Den sociala sammanhållningen i idag är överlag stark och starkare än vad debatten kan ge sken av. Samtidigt väntar stora utmaningar. Den sociala sammanhållningen är av avgörande betydelse för hur samhället fungerar men kan aldrig tas för given! Ett samhälle som präglas av social sammanhållning är ett samhälle där människor känner gemenskap och tillit till varandra, där de upplevda avstånden och konflikterna mellan grupperna är små, där toleransen för olikheter är stor, och där det finns en stark känsla av tillhörighet, delad identitet och att man delar ett gemensamt öde.