Från flytande AquaVillor och byggnader, till villor och byggnader på land

Från flytande AquaVillor och byggnader, till villor och byggnader på land 1

2

Innehållsförteckning casabona, det smarta och moderna integrerade stom- och isoleringssystemet...4 UPPfinningen - casabonasystemets uppfinnare professor gudni a jóhannesson...6 1. Allmän information... 8 2. Produktion... 9 3. Byggnadsstomme... 9 Ytterväggar...9 Tak...10 Bjälklag... 11 Grundkonstruktion... 11 Kassun... 11 Bärande innerpelare... 12 InnerväGgar... 12 Produkter... 12 4. Anslutningar... 14 Tak vägg... 14 Bjälklag vägg... 15 Bottenbjälklag - vägg... 15 Grundbalkar kassun... 15 Grundbalk vid landmontage...16 Upplag av inre balkar på pelare...16 Avslutning av inre pelare till grundbalkarna...17 Anslutningar kring fönster och dörrar...17 Avväxlingar över fönster och dörrar...18 Väggelement... 19 Takelement vid lutande tak...20 Transport...20 5. Dimensioneringshjälpmedel... 21 casabona tak- och ytterväggsreglar...21 Bjälklagsbalkar CBC och CBZ (inte slitsade)...25 Hattbalk HH...26 Distansprofiler ZL...26 Anslutning av ytterväggsprofil till skena... 27 6. Lufttäthet och vindtäthet...28 Kvantifiering av lufttäthet...29 Projektera för god luft- och vindtäthet...30 7. isolering och isoleringsalternativ med CBZ- och ZL-reglar...31 u-värde...31 alternativ isolering...33 8. referenser...34 Referenser avsnitt 1 till 5...34 Referenser avsnitt 6...34 Referenser avsnitt 7...34 Sammanställning, illustrationer och beräkningar av professor Torsten Höglund. Formgivning LindströmRömbo Reklambyrå. 3

Casabona Ett modernt, smart integrerat stom- och isoleringssystem Mellan jul och nyår 1992 föddes idén med AquaVillan. Den var ännu inte namngiven och ritningarna kom att ligga i ritningshurtsen i ytterligare några år. Mellan åren 1996-98 byggde vårt företag 14 stycken kassuner, underdelen till den kommande AquaVillan, som inreddes och isolerades med hjälp av cellplast och galvaniserade stålreglar. Kunder var både företag och privatpersoner. Resultatet blev mycket lyckat, inga som helst fukt- eller mögelproblem. Vi hade funnit ett helt oorganiskt material att isolera våra kassuner med. Hösten 1999 började vi att leta efter ett integrerat bärande stom- och isoleringssystem att bygga husdelarna till AquaVillorna med. AquaVillan var då begränsad till sin storlek och det fanns inte plats för en stomme och utanpå den, en utfackningsvägg. Ingen av de då existerande stom- och profiltillverkarna kunde erbjuda detta. Trä var uteslutet efter de fukt- och mögelproblem som bl.a. NCC fick med Moderna Museet. Liknande problem råkade även Skanska ut för i Hammarby Sjöstad. Från början stod det därför klart att i kravspecifikationen för AquaVillan skulle ingå ett helt oorganiskt isoleringsmaterial. På KTH mötte vi professor Gudni Johannesson, det skulle visa sig att han hade lösningen i sitt nyligen patenterade CasaBona-system. Gudni Johannessons stomsystem är briljant enkelt, det består av galvaniserade stålreglar och cellplast, helt oorganisk, dessutom bärande och så stark att den tillåter 900 mm mellan de stående galvaniserade 1,25 mm reglarna, i stället för det normala avståndet 600 mm. Resultatet är att stommen både blir ca 30 % lättare och snabbare att montera ihop, vilket i sin tur leder till en billigare slutprodukt. AquaVilla har tillverkat 20 st AquaVillor med CasaBona-systemet. Men när vi började kunde ingen av de existerande profiltillverkarna på marknaden tillverka den perfekta Z-profilen, som är nyckeln i CasaBona-systemet - delvis på grund av patentskydd. Vårt företag har fått möjlighet både att förvärva nya rullformningsmaskiner och CasaBona-patentet av Gudni Johannesson. Maskinerna har anpassats så att de passar CasaBona-systemet perfekt. Professor Torsten Höglund på KTH har bistått med beräkningar så att vi från början kunde optimera profilerna och beställa rullformningsverktyg därefter. Professor Torsten Höglunds intresse för vårt projekt har varit ovärderligt. Han bidrog till att vi vågade tänka tanken fullt ut att producera både färdigkapade och färdighålade profiler. Det har hittills inte funnits på vår byggmarknad och kan avsevärt förenkla själva slutförandet av husproduktionen. Äntligen någon som tänker industriellt, var Torstens spontana kommentar. Detta är bakgrunden till att vi 2013 kan erbjuda färdigkapade och färdighålade profiler till villor och övriga byggnader på land. AquaVilla Produktion kan erbjuda CasaBona-profilerna från 120 upp till 350 mm i höjd/tjocklek, integrerat med stommen, med bästa tänkbara isolering. Profilerna går att få med eller utan slitsar, slitsarna är utstansade, inte uppfläkta, för att profilerna på det viset ska få bästa tänkbara anläggningsyta mot isoleringen så att inga luftspringor uppstår. Vi har valt att stansa ut slitsarna för att på det viset eliminera risken att de efter uppfläkning läker ihop. Ytbeläggningen, varmgalvaniseringen, är självläkande och kan därför läka ihop, därigenom så sluts stålet åter och profilerna börjar återigen fungera som en köldbrygga. Isoleringskvalitet väljer ni själva, allt ifrån standard cellplast till grafit cellplast. Vi kan erbjuda väggelement, volymer eller profiler helt efter kundens önskemål, levererat i platta paket. 4

CASABONAVÄGG med den patenterade z-profilen. STOMME SAMT inklädd vägg. in- och utsida. Ja, vi kan leverera också till byggnader upp till 3-4 våningars höjd beroende på hur den valda profilen dimensioneras. AquaVilla har patersökt en revolutionerande idé som består av att vi kommer att ha möjligheten att färdighåla CasaBona-profilerna till husstommarna, samtidigt som profilerna går igenom rullformningsprosessen. Vår process betyder att all utsättning, inmätning och håltagning av profilerna kan vara klar när profilerna ska monteras ihop på sammansättningsplatsen. Allt som behövs är att popnita ihop husstommen, vilket sker enkelt och tyst, miljövänligt och ergonomiskt fördelaktigt jämfört med håltagning på plats med självgängande skruv. Tekniken kommer att minska montagetiden till minst hälften, sannolikt mer. Det som krävs är korrekta digitala ritningar på byggnaden. För tillverkare som kan reproducera samma typ av hus, blir systemet självklart kraftigt kostnadsbesparande. Sist i denna handbok redogör teknologie doktor Jan Akander för vikten av en tät konstruktion och skillnaden mellan vindtäthet och lufttäthet, U-värden vid olika stomalternativ tillsammans med olika typer av cellplast EPS samt olika isoleringsalternativ. Ta del av vår handbok! Låt fantasin spela och skissa på den typ av byggnad som ni tänker er och kontakta oss! Välkomna in i en helt ny revolutionerande byggteknik! Richard Bergström, grundare av Pampas Marina och AquaVilla AB, entreprenör samt initiativtagare till handboken om CasaBona. 5

CasaBona-systemetS uppfinnare: UPPFINNINGEN PROFESSOR Gudni A Jóhannesson CasaBona-systemets uppfinnare Gudni A Jóhannesson var professor i Byggnadsteknik på Kungliga Tekniska Högskolan under 17 år. Sedan början av 2008 är han generaldirektör för energimyndigheten i Island. Nedan följer Jóhannessons svar på några frågor om hur systemet har utvecklats och vad han anser om den framtida utvecklingen. Hur föddes idén? Under en resa till Tucson i Arizona på tidigt nittiotal gick jag ut en tidig morgon och följde arbetet på en byggarbetsplats där man byggde upp ett småhusområde. Husen byggdes med träregelväggar på ungefär samma manér som i Sverige men det som fick i gång min tankeverksamhet var att behöva bevittna hur man med stor möda försökte skära till och passa in bitar av cellplast mellan träreglar som vred på sig i den gassande morgonsolen. Då föddes idén med kombination av specialtillskurna cellplastblock och plåtreglar. Ett annat drivande skäl var att jag var innerligt trött på att jobba med lösningar där den bärande stommen hade utformats utan minsta tanke på att skapa förutsättningar för bra värmeisolering och täthet i den färdiga konstruktionen. Min dröm som byggnadsfysiker var att börja jobba utfrån isoleringen och sedan lägga till de bärande elementen och samtidigt se till att bibehålla bra värmeisolering, täthet och hög fuktsäkerhet. Den slutliga utformningen, vad motiverade den? I den första utformningen hade vi en U-regel på var sin sida som låste ihop blocken och när vi hade krav på högre böjstyvhet fick vi lägga en tredje regel i skarven. Z-regeln kunde förena alla dessa funktioner i en regel som dels minskade materialkostnaden dels gjorde monteringen av konstruktionerna betydligt snabbare. Tekniken att perforera livet på en plåtregel för att begränsa köldbryggeeffekten till samma nivå som i en träregelkonstuktion var då väl etablerad vilket gjorde att vi fick en bra isolergrad trots en genomgående plåtregel. Sedan har naturligtvis tekniken utvecklats med utformning av detaljer som anslutningar och infästnngar. Från början har vi märkt hur lätt det är att montera konstruktionerna och hur tidsåtgången för montering av stommen kan bli under 60 % av vad som krävs för en motsvarande trästomme. Med moderna precisionsverktyg för profiltillverkningen kan hål för anslutningar förtillverkas vilket ytterligare förenklar monteringen men påverkar även alla kompletteringar som t.ex. en liggande regelstomme för ledningsdragning eller ytterligare isolering. I början så jämfördes denna konstruktionsmetod med sandwichkonstruktioner av cellplast och plåt. De kan vara mycket effektiva för den typ av byggnader de passar för, men när dessa konstruktioner måste kompletteras för ökade ljud-, brand- eller isolerkrav bygger man in det ytskikt man redan har betalat för och den ekonomifördel som man hade från början försvinner. Har vi tillräckligt med erfarenhet för att rekommendara ett nytt konstruktionssätt? Jag var från början mycket angelägen om att få till stånd byggnader i Island, som, på grund av svåra vindförhållanden med mycket slagregn och jordbävningar, kan sägas vara ett bra testlaboratorium för byggnadstekniska lösningar. Där har man byggt med denna teknik radhus på norra Island, två sommarhus på nordvästra Island, hotell för ridsport på södra Island och för golf på västra Island, ett penthouse med sex 6

PROFESSOR Gudni A Jóhannesson lägenheter på toppen av ett flerfamiljshus och några bostadsenheter för hemlösa med mycket speciella krav. I Sverige har de mest krävande miljöerna varit hos de flytande hus som har byggts i AquaVillas regi. Erfarenheterna från dessa projekt är över lag mycket positiva. Hotel Eldhestar hamnade mycket nära epicentrum för den stora jordbävningen i Island som förstörde och skadade ett flertal hus i omgivningen. Det är även intressant att notera att brukarna upplever en hög robusthet i husen t. ex. jämfört med en vanlig trästomme. Vad anser du om den framtida utvecklingen av CasaBona-systemet? Som det har sagts innan så har byggsystemet med framgång under mer än 10 år blivit använt i väl fungerande projekt med typ småhus och lägre hus. Inom större husprojekt tror jag att man genom att bygga branta tak med denna teknik får mycket kostnadseffektiva funktionssäkra tak samt blir av med mögelbildning på kalla vindar som har uppstått i ett flertal flerfamiljshus. För lätta ytterväggskonstruktioner, speciellt sådana som skall putsas utvändigt, kan säkerheten mot fuktskador ökas genom att välja konstruktioner som inte innehåller material som ger näring åt mögeleller fuktsvampar. Symfonikonceptet, som blev föremål för en doktorsavhandling på KTH 2008, visar på ett mycket kostnadseffektivt sätt att bygga flerfamiljshus med stora vertikala element, en utfackningsvägg som även integrerar installationer. Hur kommer du själv att kunna engagera dig i fortsättningen? Mina tidigare insatser har nu kompletteras med utförliga konstruktionslösningar, effektivisering av produktionstekniken samt integration med byggnadernas tekniska system samt goda exempel på arkitektonisk utformning. AquaVilla har lyckats knyta till sig högt ansedda experter inom dessa områden som har bidragit till väl fungerande helhetslösningar. Mitt nuvarande arbete vid den isländska energimyndigheten är mycket krävande men jag kommer att följa utvecklingen med intresse. Min nästa personliga insats med systemet blir en tillbyggnad till min egen sommarstuga vid en vackert belägen fjällsjö på västra Island. 7

1. Allmän information AquaVillans husdel är uppbyggd av den lätta CasaBonastommen, som ställs ner i en betongkassun, alternativt på en ponton. Stommen kan också placeras på land, som en vanlig villa. AquaVilla har ytterligare ett par patent; AquaEnergy System samt SlipfreeWalking. Båda erbjuder energibesparing. AquaEnergySystem är att jämföra med bergvärme fast effektivare, slangar gjuts in i kassunen som levererar värme till en värmepump ombord som i sin tur skickar ut varmvatten till tappställen samt till golvvärme. Uppbyggnaden av stommen liknar en traditionell villa på land, men med lite speciella produktionsmetoder som beskrivs i handboken. Vi har valt att redogöra för hur stommen till AquaVillan är uppbyggd i denna handbok, och som exempel på hur profilerna kan användas. En villa, upp till 3 våningar hög, kan levereras som traditionella volymelement, som väggelement eller i form av färdigkapade och färdighålade stålprofiler. I det senare fallet kommer de som kompletta platta paket att monteras med hjälp av en instruktion. Företagsinformation och produktionsanläggning Affärsidén är att tillverka och sälja flytande hus av hög kvalitet för boende samt att medverka till att skapa byggrätter på vatten. Under 2010 förvärvade bolaget rättigheterna till det patenterade CasaBona-systemet. Vid samma tidpunkt införskaffades även rullformningsmaskiner för tillverkning av CasaBona-profiler. De olika patent och koncept som bolaget förfogar över säljs för licenstillverkning på marknader där det annars är svårt att leverera till. Bolaget är ett helägt dotterbolag till Pampas Marina AB som i sin tur ägs av privatpersoner. AquaVilla Produktion AB har sin tillverkning och sitt säte i Västervik i Sverige. Produktionen av husenheterna sker i en stor hall där hela husstommen kan byggas och inredas i torrhet. Huset fraktas därefter till en sammansättningshall där de lyfts ner i en betongkassun som dessförinnan har producerats i en torrdocka. Därefter bogseras det färdiga flytande huset till sitt slutliga läge och ansluts till land. Vid längre sträckor över öppet vatten fraktas husen på en stor sänkbar ponton. 8

2. produktion CasaBona slitsade plåtreglar kan levereras som enstaka byggreglar till utfackningsväggar och taksektioner eller som platta paket uppbyggda av färdigkapade och hålade reglar som nitas samman på plats. Vägg- och takelement eller volymelement sker i höggradigt industrialiserade tillverkningssteg. Kapning och hål för nitar utförs med en sådan noggrannhet och standardisering att stommen kan nitas samman vilket bl. a. är ergonomiskt fördelaktigt jämfört med skruvning. I det följande beskrivs hur väggar, tak och bjälklag kan byggas upp, vilka produkter som ingår och exempel på konstruktioner och anslutningsdetaljer till byggnad på kassun och element till hallbyggnad. Sist ges några diagram och tabeller som förenklar dimensioneringen av stommen. 3. byggnadsstomme ytterväggar Hur ytterväggarna i AquaVillan är uppbyggda framgår av Figur 1a. Hattprofilen är försedd med hål, så små att mössen inte kan krypa igenom. Den stående CBZ-regeln är slitsad i livet för att minska köldbryggan. Detta gäller även de liggande ZL-reglarna som dessutom är hålade för dragning av elledningar etc. Väggens egenskaper avseende lufttäthet, vindtäthet och isolering behandlas i avsnitt 6 och 7. 6 mm Mineritskiva 25 mm luftspalt med livperforerad hattprofil CBZ-200 och 200 mm cellplast c/c 900 mm Diffusionsspärr ZL-95 slitsad och hålad samt 95 mm isolering 12 mm plywood 13 mm gipsskivor Figur 1a. Yttervägg 9

Vid byggnad i närheten av stark trafik eller andra störande ljud kan ytterväggen kompletteras med ytterligare ett lager mineralullsisolering på utsidan enligt Figur 1b. Väggbeklädnad t ex liggande panel 25 mm luftspalt med stående hattprofil 6 mm Mineritskiva ZL-95 slitsad samt 95 mm isolering CBZ-200 och 200 mm cellplast Diffusionsspärr ZL-95 slitsad och hålad samt 95 mm isolering 12 mm plywood 13 mm gipsskivor Figur 1b. Yttervägg vid krav på förstärkt ljudisolering tak Taken är som stora altaner och därför belagda med däckstrall. God isolering erhålls med ett 200 mm övre lager av cellplast och ett 120 mm undre lager av mineralull mellan bärande CBZ-balkar och korsande ZL-reglar, båda slitsade. Ett tätskikt ligger på plywoodskivor under trallen och en diffusionsspärr ligger mellan lagren av isolering. Se Figur 2. U-värdet för taken anges i avsnitt 6. Figur 2. Tak Däckstrall 120x28 mm Läkt 28x45 mm distans till däck Tätskikt 2x4 mm 21 mm marinplywood 21 mm luftspalt och 21x150 plyfa-remsor på reglar Vindpapp CBZ-200 och 200 mm isolering Diffusionsspärr ZL-120 slitsad och 120 mm isolering 13 mm gipsskivor 10

bjälklag Mellanbjälklagen består av bärande CBZ-balkar med plywood och golvbeläggning ovanpå dessa och hattprofiler och gipsskivor på undersidan. Se Figur 3. Golvbeläggning 21 mm plywood CBZ -200 och 200 isolering utefter ytterväggar HH-25 hattprofil Gipsskiva Figur 3. Bjälklag Grundkonstruktion Grundkonstruktionen vid byggnad i kassun består av tre korsande balknivåer. Den understa nivån består i normalfallet av sju CBC-balkar av vilka några ligger i de linjer där lyften av byggnaden sker. I dessa linjer är dessa balkar sammankopplade till balkar i den översta nivån med korta balkstumpar tillsammans bildande s.k. vierendeel-balkar med tillräcklig bärförmåga att lyfta hela byggnaden i åtta punkter. Där stora laster förs ned, t ex under de inre stålpelarna, är balkarna försedda med livavstyvningar i form av hattprofiler som bildar fyrkantrör med ungefär samma tvärsnitt i de tre balknivåerna. Se Figur 4. Under ytterväggarna finns liknande förstärkningar i linjerna med balkar i den understa nivån. Uppbyggnaden av bjälklaget är i övrigt densamma som mellanbjälklagen med den skillnaden att diffusionsspärr och isolering av cellplast är inlagd. Vid byggnader på land behövs inte detta system av korsande balkar, se Figur 31. kassun Betongkassunen är bredare än byggnaden i övrigt och så utformad att det blir ett utrymmen mellan kassunen och husdelen för inspektion av väggar och grundkonstruktion och för serviceutrustning. Se Figur 4. Den bredare kassunen blir också stabilare i vattnet vid storm och vågor. Figur 4. Balksystem i grunden som gör det möjligt att ställa ned hela byggnaden i kassunen, upp till tre våningar, med en längd av 13,5 meter, en bredd på 6,7 meter och en höjd på ca 9,5 meter. Till höger avstyvning av balkliven. 11

Bärande innerpelare Bärande innerpelare skall vara så lite störande som möjligt. De består därför av runda eller fyrkantiga rör med små yttermått. På hyllor på pelarna ligger en CBU-balk på vardera sidan om pelarna förstärkt med ett fyrkantrör. Se Figur 5. Isolering VKR Figur 5. Upplag på innerpelare INNERVÄGGAR På båda sidorna av 70 mm reglar fästs 12 mm plywoodskivor och 13 mm gipsskivor. 30 mm mineralull mellan reglarna ger ljudklass 35 db. Våtrumsvägg bekläds med 2 lager våtrumsskiva. produkter Stommen byggs upp av rullformade profiler av varmförzinkad stålplåt S350GD+Z275 enligt SS-EN 10326 med sträckgränsen f y = 350 MPa och brottgränsen f u = 420 MPa. För stommen finns fyra profiler med i huvudsak följande användningsområden. CBU Skena i under- och överkant av väggar och upplagsbalk för bjälklagsbalkar. Innermåttet mellan flänsarna är anpassat till yttermåttet för övriga profiler. CBUI U-balk med yttermått som CBC- och CBZ-profilerna. Den kan t ex användas som förstärkning kring dörrar och fönster. CBC Kan användas som väggregel och bjälklagsbalk. CBZ Väggregel i CasaBona stomsystemet. CBU, CBUI CBC Figur 6. Standardreglar CBZ 12

hålmönster Tvärsnittshöjden kan väljas mellan 120 mm upp till 350 mm i intervall om 25 mm. Profilerna kan slitsas och hål kan stansas med hålgrupp enligt Figur 7 i flänsar och liv. Vilka hål som används för nitningen bestäms av kraften i förbandet. Plåttjockleken är som standard 1,5 mm med beräkningsvärdet 1,46 mm för stålet när tjockleken för zinksikten dragits bort. 50 15 8,5 15 7,5 5,0 5,1 15 Figur 7. Hålgrupp ZL-reglar (z-regel liggande) För tilläggsisolering på insidan används ZL-reglar enligt Figur 8. De är slitsade och försedda med 20 mm hål på varje dm för kanalisering. Plåttjockleken är 0,56 mm för 45, 70 och 95 profilerna och 0,7 för övriga. 50 40 45 70 95 120 100 145 Figur 8. ZL-reglar HH-reglar (hålad hattprofil) Som läkt på väggarnas utsida används HH-25 enligt Figur 9. Liven är perforerade för att låta luften cirkulera i luftspalten. Profilen används även i innertaket. 25 10 15 Fläns Liv 102 Figur 9. HH-25 hattprofil med livperforering 13

4. anslutningar I detta avsnitt visas exempel på detaljer över anslutningar. I vissa av dessa visas hålbild för nitning och vilka hål som används för nitar i de olika anslutningarna. Nitning kan ske manuellt eller med elektriskt eller tryckluftsdrivna verktyg. Se Figur 10. Popniten som vi rekommenderar ska vara 4,8 x 8 mm och ha ett greppområde mellan 2,0-4,0 mm om två profiler ska nitas ihop. Vid 3 profiler så ska niten ha ett greppområde mellan 4,0-6,0 mm. Det kan förekomma lägen där vi av olika skäl inte kommer åt att håla profilerna vid framtagningen. I dessa lägen är det nödvändigt att använda självgängande skruv med plan skalle och bitsanslutning alt. 6-kantsskalle om plats finns. Vid behov kontakta oss för information var ni kan få tag på dessa skruvar. Figur 10. Exempel på tänger för nitning. tak - vägg Väggen byggs upp av skenor (CBU) upptill och nedtill och däremellan CBZ eller (CBUI) i anslutning till öppningar. Bjälklaget hängs in med CBU-profil nitad till väggelementet och bjälklagsbalkar nitad till CBU-balkens flänsar. Se Figur 11. Takbalken och profiler som ingår i väggen är slitsade. Nitar ska sättas i de hål som markerats med röd ring i Figur 11. I infästning av CBU-balken mot reglarna behövs 3 + 3 förzinkade 5 mm nitar och samma antal i infästningen av bjälklagsbalken i CBU-balken. I det senare fallet ska nitarna sitta i hörnet närmast liven för båda anslutande balkarna. Samma läge och antal gäller även för underflänsen (vilket inte syns i figuren). CBUI CBU CBZ CBZ Figur 11. Anslutning tak vägg CBU 14

Bjälklag vägg Anslutningen mellan bjälklag och vägg är densamma som mellan tak och vägg. Enda skillnaden är att bjälklagsbalken inte är slitsad. Se Figur 12. Nitar ska sättas i de hål som markerats med röd ring i Figur 12. I detta fall räcker det med 2 + 2 nitar för infästning av CBU-balken mot reglarna, i övrigt som vid takanslutning. CBU CBZ CBZ (UI) CBZ Figur 12. Anslutning bjälklag vägg Bottenbjälklag - vägg Anslutningen mellan bottenbjälklag och vägg är densamma som anslutning av övriga bjälklag förutom att det här finns en skena nedtill på väggreglarna. Se Figur 13. Upplaget på grundkonstruktionen visas längre fram. CBUI CBZ Nitar ska sättas i de hål som markerats med röd ring i Figur 13. Det är samma antal som för infästning av mellanbjälklag. CBU CBZ CBU Figur 13. Anslutning bjälklag grundbalk Grundbalkar kassun Ytterväggen står på korsande CBC-balkar och lasten skall föras genom liven ned till botten i kassunen. Liven har därför försetts med avstyvningar i form av hattprofiler som nitas genom förstansade hål eller skruvas fast. Se Figur 14. Profilernas flänsar nitas samman i korsningspunkterna. För att göra det möjligt att föra in hattprofilerna mellan flänsarna görs de något kortare än avståndet mellan flänsarna och lösa plåtar fyller ut spalten. Figur 14. Anslutning grundbalkar kassun under yttervägg 15

Grundbalk vid landmontage Vid montage på land på plintar eller på befintlig byggnad med platt tak, behövs normalt inte det korsande systemet av balkar. Väggarna kan läggas direkt på grundplintar, grundbalkar eller koncentrerade upplag på befintlig byggnad enligt Figur 15. En skiva av fuktisolerande material bör läggas på plinten. Vid låg byggnad kan väggarna ställas på bottenbjälklaget enligt Figur 16. I båda fallen kommer en inre fläns att ge en lokal köldbrygga. Avstyvning över plintar Grundbalk Plintar Figur 15. Anslutning yttervägg grundbalk Figur 16. Anslutning bottenbjälklag och yttervägg till grundplint Upplag av inre balkar på pelare Till pelaren (runt eller fyrkantigt rör) svetsas en upplagsplåt på vilken två CBU-balkar (slitsade i tak) och ett fyrkantrör läggs mellan pelarna. CBU-balkarna skruvas in i pelaren. Fyrkantröret ligger löst på upplagsplåten men de tre balkarna hålls samman utefter sin längd med skruvar s 1000 mm. Isolering VKR Figur 17. Upplag för balkar på inre pelare 16

Avslutning av inre pelare till grundbalkarna Pelaren förses med fotplåt som ställs på golvbalkarna. Dessa står på korsande CBC-balkar och lasten förs genom liven ned till botten av kassunen. Liksom vid ytterväggarna förses liven med avstyvningar i form av hattprofiler som nitas genom förstansade hål eller skruvas fast. Se skiss i Figur 18. Profilernas flänsar nitas samman i korsningspunkterna. För att göra det möjligt att föra in hattprofilerna mellan flänsarna på CBC-balkarna görs hattprofilerna något kortare än avståndet mellan flänsarna och lösa plåtar fyller ut spalten. Balkarna under trappspindel förses också med livavstyvningar i form av hattprofiler. Figur 18. Anslutning pelare kassun Anslutningar kring fönster och dörrar Två alternativa sätt att anordna reglar kring öppningar för fönster och dörrar kan väljas, antingen CBZ-reglar liksom i väggen i övrigt eller CBUI-reglar. Vid det första alternativet inpassas CBU- eller CBCbalkar med urtag för CBZ-balkarnas fläns, se Figur 19. CBU-eller CBC-balkarna fästs med en vinkel till livet på den ena sidan och på utsidan av flänsen på den andra sidan. Se Figur 20. Vinkelbeslagen, liv och flänsar är förstansade med hålbild enligt Figur 7. Antalet nitar bestäms med hänsyn till lasten på väggdelen under fönstret, normalt två diagonalt placerade. U U (C) U (C) Z Z Z Z Z Z Z Z U (C) Figur 19. Väggelement med CBZ-reglar vid dörr- och fönsteröppning Z U Urtag i livet Figur 20. Anslutning av balk under fönster mot CBZ-regel 17

På insidan av CBU- eller CBC-reglarna fästs träreglar för infästning av fönsterkarmarna. Träreglarna bör fästas i båda livdelarna utanför slitsarna. I det andra alternativet behövs inga urtag i livet på reglarna över och under fönstren. Se Figur 22. Eftersom de stående reglarna blir extra belastade håller inte alltid CBUI-reglar utan man får välja CBC-reglar eller dubblera reglarna vid sidan av fönstren. CBCreglar och dubbla reglar kan medföra svårigheter vid inpassning av cellplasten. Eftersom det ofta finns fler än en öppning i väggarna förlorar man en del av fördelarna med CBZ-reglar i väggarna. UI U (C) U (C) Z Z Z Z Z UI U (C) UI UI UI Z UI Figur 21. Väggelement med UI-reglar vid dörr och fönsteröppningar Figur 22. Anslutning av balk under fönster mot UI-regel Avväxlingar över fönster och dörrar Vägg över fönster- eller dörröppningar större än 1200 mm och vägg över hörnfönster kan behöva förstärkas. Exempel på väggar med sådana fönster är numrerade i Figur 23. Vägg 10 förstärks över dörröppningen med 1 mm slätplåt på utsidan och en bockad plåt på insidan. Se Figur 24 och Figur 25. Plåtarna skruvas runtom och till reglarna däremellan med borrande skruv. Förstärkningen utsträcks till fälten vid sidan av dörröppningen enligt figuren. 3 9 8 10 Figur 23. Väggar som kan behöva förstärkningar över fönster eller dörrar 4 10 18 A Figur 24. Förstärkning av vägg 10 A Figur 25. Förstärkning på in- och utsidan av vägg över dörröppning

Vägg 4 förstärks såväl över som vid sidan av dörröppningen med plåt på båda sidorna. Reglarna behöver vara väl förankrade i grundbalkarna vid cirklarna i Figur 26. 4 Plåtarna skruvas runtom och till reglarna däremellan med borrande skruv. Vägg 8 och 9 över hörnfönster behöver förstärkas enligt Figur 27. Figur 26. Vägg som behöver förstärkning runtom bred dörröppning 8 9 Figur 27. Förstärkning över hörnfönster A Väggelement Figur 28 visar exempel på väggelement sammansatt av slitsade skenor och reglar med cellplast däremellan. Elementen lyfts på plats och fästs till stommen i en hallbyggnad exempelvis enligt Figur 29. UPE 300 Mellanlägg Lyftpunkt Plåtband på båda sidorna 5960 Slitsad U-skena Slitsade Z-reglar 70 8 40 M8, s 900 PL 5 Slitsad U-skena Tätning (drevning) Slitsad Z-regel Slitsad U-skena Slitsad U-skena Täckplåt Kort profil, s 900 Figur 28. Väggelement till hallbyggnad Figur 29. Infästning av väggelement till stång i ramverkspelare (UPE + L) 19

Takelement vid lutande tak Vid byggnader utan undertak kan takelement placeras uppe på väggar med varierande höjd. Elementen kan bilda takutsprång och för att minska köldbryggan görs två sågsnitt genom flänsen och ungefär halva kantvecket enligt Figur 30. I detta fall torde det bli svårt att få en sådan måttnoggrannhet att det är möjligt att förstansa hål för nitar i regeln varför man kan antingen borra på plats eller använda borrande skruv. Med en vinkelprofil förankras taket för uppåtriktad vindlast. Takelementet kan i princip se ut som i Figur 28. Tak och väggar kompletteras sedan med yttre och inre beklädnad som i Figur 1 och Figur 2 (dock givetvis inte trätrall och läkt på ett lutande tak). Sågsnitt Figur 30. Takelement med utsprång Transport Vid byggnad i kassun sker givetvis transporten till slutligt läge på vatten. Vid småhus på land kan hela byggnaden transporteras på pråm eller med bil och lyftas på plats med kran eller helikopter enligt Figur 31. Vinkelprofil Lyftstroppar Tillfälliga plåtband skruvade till kantbalkarna Figur 31. Lyft av hel stomme 20

5. Dimensioneringshjälpmedel Detta avsnitt ger bärförmågan i form av tabeller och/eller diagram för vissa byggnadsdelar och anslutningar. Beräkningarna baseras på Eurokod 3 [1] och undersökningar på slitsade reglar sammanställda i [2]. Isoleringsskivornas inverkan på bucklingen av kantveck inbäddat i cellplast redovisas i [5]. CasaBona tak- och ytterväggsreglar Bjälklagsbalkar Ventilerad fasadläkt (horisontell hattprofil) Installationsreglar (horisontell ZL-profil) Anslutning ytterväggsreglar till skena. casabona tak- och ytterväggsreglar Tabell A Tvärsnittsmått och snittstorheter för CBZ, CBC, CBU och CBUI-reglar. Färg anger standardprofiler. Snittstorheterna gäller för reglar som inte är slitsade och kan inte användas för slitsade reglar. Profilernas form framgår av Figur 6, hålbild för nitning av Figur 7 och beteckningar för tvärsnittsmått av Figur 32. Tabellerna B till E och diagram A avser slitsade reglar. 21