Radiotidningen QRO Medlemsblad för Göteborgs Sändareamatörer Årgång 60 nr 5 Maj 2011 Planera inför sommarens campingturer! Portabelantenn ATAS-25. 7-50 MHz samt 144 & 430 MHz. Kan justeras i längd och kräver därför ingen avstämningsenhet. Låg vikt och mycket portabel! Använd kamerastativ som fot. Månadsmöte den 9 Maj, kl 19.30 Radiomuséet, Anders Carlssons Gata 2, 417 55 Göteborg
Radiotidningen QRO Ordföranderader Årgång 60, nr 5, 2011 Medlemstidskrift för Föreningen Göteborgs Sändareamatörer Adress Föreningen Göteborgs Sändareamatörer, c/o Karlsson, Januarigatan 18 5v 415 15 Göteborg Hemsida: www.sk6gsa.se Plusgiro: 42 20 64-6 Redaktör Anders Berglund, SM6RTN anders.berglund@motorkonsult.se tel: 0708-24 99 07 Allmänt För insänt material, ansvaras ej, uttaland i artiklar står för respektive författares räkning och behöver således inte ge uttryck åt uppfattning som delas av redaktionen eller GSA:s styrelse. Artiklar /Bidrag till tidningen För text använd lämpligen Word eller skriv direkt i ditt mail-pgm. Bilder bifogar du till ditt mail i format. JPG, GIF, TIF. Skickar du med post och önskar få tillbaka ditt mtrl. vänligen bifoga frankerat, adresserat svarskuvert för retur. Eftertryck Får enbart ske om källan: Göteborgs Sändareamatörer QRO NR och årgång anges. ORO utkommer endast i PDF-format via e-post samt på hemsidan Hej alla QRO läsare! Utgivningsplan QRO 2011 Månad Manusstopp Utgivn.datum Månadsmöte Ja snart är det halvlek på detta året för alla GSA-medlemmar. Passa på att testa några av de antennprojekt eller annat i sommar som våra medlemmar skrivit om i QRO. Många fina tips och fler kommer vi att få på Maj månadsmöte, Toorleif SM6FWR kommer att ge oss lite fina tips hur man speedar upp en slö dator. Inför höstens aktiviteter med KRA behöver vi personal som hjälper till för att det skall bli riktigt bra och minnesvärt för som besöker våra arrangemang så anmäl ditt intresse, Vi ses på Maj månads möte 9 Maj kl 19:30 i RMs lokaler. Fikar o eftersnackar gör vi givetvis. SM6BWH, Lars-Ove, Ordförande Mars 1 mars 7 mars 14 mars (Årsmöte) April 28 mars 4 april 11 apr Maj 26 apr 2 maj 9 maj sommaruppehåll, Juni, Juli och Aug Sept 29 aug 5 sept 12 sept Okt 26 sept 3 okt 10 okt Nov 31 okt 7 nov 14 nov Dec 28 nov 5 dec 12 dec Innehåll Klubbinformation...3 Klubbmärke, QSL-service, Göteborgsnätet...4 GSA:s repeatrar...4 Protokoll månadsmöte 2011-04-11...4 Enkel 80m antenn...5 Mottagningsantenn, byggtips... 6, 7, 8, 9 Med datorn som DSP... 10, 11 Seatons Kulle (Hyltenäs Kulle)...11, 12, 23 Månadens recept...13 Regler för Öltunnan...13 Vem har betalt medlemsavgiftenför 2011...13 Erik Bergsten SM6DGR berättar...14, 15 Bandplan under 50 MHz, 2m och 70cm...16 Radiopirater av Ulf Ligander... 16, 17, 18, 19 jpsk Mail...20, 21 Aktiviteter, loppis och övrigt...22 Leverantörer av amatörradio och tillbehör...24
Klubbinformation, Göteborgs Sändareamatörer, 2011 Styrelsen 2011 Ordförande SM6BWH Lars-Ove Theander 0768-294 721 v. ordförande SM6WBR Peter Steneborg 0705-98 94 34 ledamot SM6HQR Johnnie Nilsson 031 98 93 76 ledamot SM6CAL Sture Frode 031 88 43 64 Kassör SM6UTB Thomas Karlsson 0730-52 91 29 Ersättare SM6GLL Ulf Gabrielsson 0705 70 48 52 Valberedning 2011 Revisorer 2011 SM6ETR Lasse 031-21 83 23 SM6BLT Bengt 031 91 14 18 SM6EHL Martin 031-29 65 54 SM6DOS Gunnar Övriga funktionärer Diplommanager SM4NEF Marianne 0706-95 00 73 Ansvarig hemsidan SM6USB Janne 0738-08 49 18 Medlemsregister SM6UTB Thomas 0730-52 91 29 QRO-redaktör SM6RTN Anders 0708-24 99 07 Radiosamband SM6UQP Robert 0737-14 21 30 Repeateransvarig - SK6SA SM6ETR Lasse 031-21 83 23 Materialföreståndare SM6VHZ Dick 031-48 49 02 Tekniklärare SM6XYY Janne 031-48 74 03 Provförättare (ej cw) SM6HQR Johnnie 031-96 93 76 SSA funktionärer & kontaktpersoner SSA Ordförande SM0DZB Tore 0706-26 80 73 QSL-manager SM6CAL Sture 031-88 43 64 SM6HQR Johnnie 031-98 93 76 QSL-manager Angered SM6VHZ Dick 031-48 49 02 DL6 SM6VYP Valle 031-331 60 97 Vice DL6 SM6VAG Kjell-Åke 0703-59 59 84 SM6YED Reino 0346-961 26 Adressändringar och e-postadress meddelas till ansvarig för medlemsregistret, Thomas, SM6UTB Tel: 0730-52 91 29 eller thomas94@live.se Medlemsavgifter Avgiften för 2011 är 280 Kr. Familjemedlem 150 kr inkl. rösträtt. Stödmedlem 50 kr exkl. rösträtt. Pengarna insättes på föreningens Plusgironr: 42 20 64-6 före årsmötet för att få röstätt på mötet. Styrelsen förbehåller rätten att neka medlemskap i föreningen varpå inbetald belopp återsändes. Värva en ny fullbetalande medlem så får du 50% på medlemsavgiften nästa år. Extra bidrag Frivilliga bidrag för något ändamål t.ex. repeater eller annat mottages tacksamt via GSA:s Plusgiro ange namn/signal och gärna bidragets ändamål. Gör din röst hörd - Bli sändaramatör Göteborgs Sändareamatörer i etern sedan 1923 www.sk6gsa.se sida 3
Klubbmärke Kassören säljer klubbmärke, bilmärke = 10kr tygmärke = 30kr besök månadsmötet eller kontakta Thomas direkt på tel 0730-52 91 29 QSL-Service. Låda för in- och utgående QSL-kort finns placerad på radiomuseet. Där kan GSA-medlemmar hämta och lämna sina QSL-kort. /Sture SM6CAL Johnnie SM6HQR. Göteborgsnätet och bulletinen Sänds över repeatern RV52 (R2), frekvens 145,650 MHz varje söndag kl 20.00 utom vid sommar- och helguppehåll. Klubbsignal: SK6GSA Eventsignal: SK6SA Hemsida: sk6gsa.se Repeaterfrekvenser, GSA 10 meter 29,580 / 29,680 MHz 70 cm RU 368 (RU0), 434.600 MHz Öppnas med 1750 alt DTMF 6 2 meter RV52 (R2), 145,650 MHz R2:an live på nätet http://sm6.se/r2 Månadsmöte GSA 2011-04-11 Plats: Radiomuséet i Göteborg 1. Ordf. Lars-Ove/SM6BWH hälsade alla välkomna. 2. DL-6 mötet kommer att äga rum 1 Okt. 2011 Plats: Råda Församlingshem i Mölnlycke. 3. Höstens fielday kommer att vara ett samkör mellan Kungsbacka Radio Amatörer (KRA) och Göteborgs Sändareamatörer (GSA) den 3-4 sept. 2011 Ordf. i KRA Bosse/SM6PID berättade lite om platsen Seatons kulle högt och bra radioläge. 4. SM6DOS/Gunnar replikerade med att kullen egentligen heter Hyltenäs kulle där Georges Seatons jaktslott var beläget. 5. Anders/SM6RTN vädjade om bidrag till nästa QRO. 6. Thomas/SM6UTB redovisade månadens ekonomiska läge. 7. Provdrift kommer att göras på 6-met. (50 MHz) från Kortedala repeatern. 8. Testning av mobilriggar utfördes av Nisse/SM6GEV o Kenneth/SM6FZG. Mycket uppskattat inslag. 9. Mötet avslutades omkr. kl. 21:00 Sekr. Sture/SM6CAL sida 4
Antenntips från förra århundradet (QTC nr 9 1994) QTC 9/1994 Enkel 80 m antenn 16 ft = c:a 5 m 45 ft = c:a 14 m G3UML har konstruerat en mycket billig och enkel 80 m antenn. Han beskriver den som: "simple, oldfashioned and very effective". Det intressanta är att antennen kräver liten yta, ca 25 x 7 m och ca 20 m på höjden. Då man viker ner toppen (top loaded) i 45 graders vinkel, fungerar säkert antennen även vid något lägre höjder. Radio Communication Redaktionen tar nu sommaruppehåll och återkommer med nästa nummer av QRO den 5 september. OBS!!!! Manusstopp den 9 Augusti. Läsarna ser fram emot ditt bidrag, artiklar och synpunker behandlas välvilligt, dock utgår inget arvode för dessa... Maila till: anders.berglund@motorkonsult.se sida 5
Byggtips inför sommaren. Hämtat från QTC nr 5 2000 samt QRZ, Västerås Radioamatörer QTC 5/2000 Bygg en skärmad loop antenn för mottagning! Av SM5ENX Lennart Svensson, Tel 021-351207 Figur 2 -Antennomkopplare för användning med TS860S Figur 1 - Skärmad loopantenn för mottagning på 80 meter sida 6
Forts. byggtips inför sommaren. Hämtat från QTC nr 5 2000 samt QRZ, Västerås Radioamatörer QTC 5/2000 Många amatörer som bor i stadsmiljö har problem med mottagningen på 80 m. Där är det ofta mycket hög brusnivå, vilket gör det svårt att höra svagare signaler. Störningarna är oftast "man-made noise" från fläktanläggningar, motorer, lysrör, termostater o.s.v. Denna artikel beskriver en enkel mottagarantenn som drastiskt kan förbättra Din mottagning om Du har de här störningsproblemen. Ett bra sätt att förbättra mottagningen på 80 eller 160 m är att bygga en skärmad ramantenn - en "shielded loop" (se t ex ARRL Antenna Book, 16e upplagan, 1992, kap. 5, s.19-20). Eftersom en sådan loop är riktningskänslig, så kan man dämpa en signal eller störningar som kommer från ett visst håll genom att vrida loopen. En skärmad loopantenn tar upp mycket mindre "man-made noise" än större antenner som används för både sändning och mottagning, därför att den huvudsakligen är känslig för den inkommande vågens magnetiska fältstyrkekomponent.."manmade noise" har huvudsakligen elektriska fältstyrkekomponenter. En nackdel vid mottagning med en loop är att den har låg antennförstärkning (av ordningen -20 till30 db). De signaler man lyssnar på får låg signalstyrka. Detta är i allmänhet inget problem om signalen från början har rimlig styrka (i förhållande till mottagarens känslighet), eftersom den störande brusnivån minskar ändå mer-läsbarheten blir 100% och det är ju huvudsaken! Figur 1 visar schemat för en skärmad loopantenn för 80 m. Den består av en slinga av koaxialkabel i form av en kvadrat. Vid toppen av slingan är ytterledaren (skärmen) uppbruten, så att de båda ytterledarhalvorna bildar en elektrisk skärm runt innerledaren. Loopen stäms av tillresonans med en vridkondensator över matningspunkten i botten av slingan. Om man använder RG-59 koaxialkabel blir den maximalt praktiska längden ca 0,04 våglängder om man skall kunna stämma av loopen till resonans. RG-58 har högre fördelad kapacitans/meter - använder man sådan kabel måste loopen göras litet kortare. Jag monterade loopen på några bambukäppar. I matningspunkten har jag en aluminiumlåda i vilken jag installerat en vridkondensator på ca 400pF. OBS - vridkondensatom måste vara isolerad från lådan! I toppen av loopen har jag tagit bort ca 25 mm av skärmen. Om antennen skall stå utomhus måste man se till att göra den väderbeständig. Matningskabeln kan också vara RG-59. Det har inte så storbetydelse då man ju inte sänder på den. Man stämmer av antennen genom att ställa in vridkondensatorn och lyssna på mottagaren tills man får maximum signalstyrka. Jag använde själv en IC2-E för att lyssna på vid antennen, medan -5LNE satt vid riggen och sände ut 80 m signalen via 2 m, hi. Annars kan man använda hörtelefoner med långa sladdar... Man bör om möjligt placera loopen en bit från boningshuset (helst 20-30m), så man kommer ifrån störningsdimman som omger huset. I mitt fall har jag placerat loopen i ett förråd ca 15 m från huset. Fördelen med detta är att loopen är väderskyddad (förrådet är av trä). 100% läsbar utan brus Många gånger får jag fantastiskt bra mottagning när jag kopplar om från min 80 m dipol till loopen. Med dipolen kanske inte stationen hörs eller är oläslig, men med loopen blir den 100% läsbar utan brus! Signalstyrkan minskar visserligen, men det gör inget eftersom signal/brusförhållandet och där med läsbarheten ökat dramatiskt. Är däremot signalstyrkan sida 7
Forts. byggtips inför sommaren. Hämtat från QTC nr 5 2000 samt QRZ, Västerås Radioamatörer QTC 5/2000 väldigt låg med dipolen och jag kopplar över till loopen försvinner stationen helt. Det är de båda ytterligheterna. Om signalen är stark på dipolen behöver jag inte koppla in loopen, men signalen blir ju mycket mer njutbar med mindre brus! Det är inte alltid som jag får denna fina brusreducering från S9 till S0 (faktiskt), men det beror nog på att loopen alltid står åt samma håll. Nästa steg vore att experimentera med en antennrotor. Har man observerat att störningarna kommer från ett bestämt håll kan man vrida loopen, så att man får bästa mottagning och sedan låta den stå så. Då får man acceptera att det inte blir så bra i andra riktningar! Loopens riktningsverkan är inte lika utpräglad för rymdvågor som för markvågor. Detta är ju bra då man nollar ut lokala störningar då kan man ändå ta emot signaler från alla håll via rymdvågen. Den amerikanske författaren i ARRL Antenna Handbook nämner också att man kan nolla bort närboende amatörer (!), lokala BC-stationer och lokala åskväder. SM5DEQ har också byggt denna loop-antenn. Han hade en brusnivå på ca S9 på 80 m och kunde inte läsa kompisarna utanför stan på sin GP. Han fick tipset om att bygga en skärmad loop och var på studiebesök hos mig. Efter ett par dar så hade han redan byggt en egen loop! Den placerade han ute i trädgården på ett trädgårdsbord. När han skiftade över till loopen kunde han nu plötsligt läsa de som förut varit oläsbara, t.o.m. -5DMQ i Graninge! När man skall koppla om mellan sändar- och mottagarantenn kan man givetvis använda en manuell antennomkopplare, men det blir jobbigt i längden. Skall man jaga DX i pile-up, så hinner man inte koppla om. Därför är en automatisk antennomkopplare att föredra. När man sänder vill man koppla riggen automatiskt till dipolen (t ex.) och när man sluta sända ska loopen kopplas in. På en del dyrare riggar finns redan ett extra uttag för en separat mottagningsantenn. Min TS850S har inte det, så jag byggde en omkopplare enl. figur 2 här intill. Man kan hitta liknande lösningar för andra riggar. Fördelen med denna konstruktion är att man inte behöver göra åverkan inne i riggen. Man ansluter "remote"-uttaget, vilket normalt används till att styra ett slutsteg, till ett relä, som får sköta omkopplingen. Relät ärpå 12V DC ochharelfabest.nr 37-043-68. När relät drar och kopplar in loopen kopplar man också in en lampa. Då får man en kontroll på att relät är OK. OBS! Omkopplaren "Linear Amp Switch" på baksidan av riggen skall vara i läge "ON", annars kommer inte relät att falla när man sänder och därmed går effekten in i loopen - inte bra, för SVF blir oändligt! Denna koppling är enkel, men har en nackdel. Omkopplingsrelät som sitter i riggen, och som normalt skall koppla in slutsteget, låter lite högt när det aktiveras. När man inte använder loopen och använder andra band, så låter det också. Jag tycker själv inte att detta är något stort problem. Man kan ju koppla bort relät med knappen på baksidan ("LinearAmp Switch"), men då kanske man glömmer att koppla in den när man skall använda loopen. Det är ju inte bra. Om man besväras av ljudet kan man ju använda uttag 7 i remote-switchen (se handboken för riggen) och ansluta en transistor för tyst switchning. 73 - SM5ENX Lennart sida 8
Forts. byggtips inför sommaren. Hämtat från QTC nr 5 2000 samt QRZ, Västerås Radioamatörer QTC 5/2000 Kommentarer Janne/SMØAQW En loopantenn av den här typen kan göra underverk i en svår störmiljö - är man stadsbo är 80 och 160 m banden oftast fulla av oväsen-sprak, knaster och konnstigabärvågor från omgivningen. En mottagarloop har lågt L/C-förhållande och dessutom ganska låg verkningsgrad. Detta beror på att antennens strålningsresistans är mycket liten (milliohm) och nästan försumbar jämfört med de ohmska förlusterna (ohm) i antennelementet. Jämför med magnetloopar för sändning -de har tumstjockaledare för att minska förlusterna! Försök inte att sända på en mottagarloop! Många experimentatörer har under år enslopp sökt olika lösningar för att öka output från ramantenner. Man kan använda flera varv i antennelementet - detta ökar strålningsresistansen/antennförstärkningen och man kan få litet mer utsignal. En annan idé är att bygga in en antennförstärkare i metallboxen vid antennfoten för att höja signalnivån och ge bättre anpassning både till loopantennen och till matarkabeln in mot riggen. En sådan förstärkare kan byggas med två eller tre transistorer eller FET. Ytterligare en idé är att använda en s k Q- Multiplikator mellan antenn och mottagare - då kan man få både förstärkning och litet extra selektivitet. Man kan också kombinera signaler från flera antenner på olika sätt. De som sysslar med radiopejling vet t ex att om man kombinerar utsignalen från en ramantenn med signalen från en liten kort dipol (en "sense antenna") så kan man få en liten "lyssningsbeam"-man kan få en tydlig riktverkan, även på 160 m. Det finns ett gratis beräkningsprogram för mottagarloopar som man kan hämta hem från Internet. Det heter RJELOOP3.EXE och kan hämtas från adressen: http://www.btinternet. Com/~g4gq.regp/paeg 3.htm1 Därfinns också en del andra intressanta nytto program. 73 Janne/SMØAQW Artikeln är ursprungligen publicerad i Västerås Radioklubbs tidskrift QRZ och har bearbetats lätt för QTC. Kommentar: Länken i ovan artikel fungerar inte längre. Programmet som nämns är ett äldre DOS-program. Vill du ha programmet det så kontakta mig så kan du få det via mail. Redaktionen / Anders, SM6RTN Antennbygget från QRO nr 4, sid 8 Den enkla dipolen hopsatt av material från Jula för att få en så nära osynlig antenn som möjligt har nu provats med rostfri resp. mässingstråd. Bästa resultatet erhölls med mässingstråden. OBS! att Julas specifikation på trådlängden 40m var fel på dom rullar som inköpts. Verkliga längden ligger på några meter mindre. Trots detta så rekommenderas, köp 2 rullar och gör din nästan osynliga antenn. Redaktionen / Anders, SM6RTN sida 9
Använd din dator som DSP till riggen Förbättra hörbarheten via datorns ljudkort Tips från Toorleif, SM6FWR Om riggen saknar DSP filter, kan ljudkortet i din datorn förbättra hörbarheten via datorns högtalare. Använd riggens uttag för hörlur (om inget bättre finns att tillgå) och koppla det till Line in på ljudkortet i datorn. Många ljudkort har program där Equalizer ingår. Bild 1: Equalizer inställd utan filtrering Denna inställning bör inte förändra ljudet förutom att riggen och datorns högtalare inte återger ljudet exakt lika. Bild 2: Equalizer inställd med beskärning i över och underkant När störningarna är starka blir det lättare att uppfatta ljudet om frekvensområdet minskas. Hörbarheten av talet kommer att bli sämre vid minskat frekvensområde. Bild 3: Equalizer inställd med ytterligare beskärning i över och underkant sida 10
Bild 4: Ännu mer beskärning i över och underkant Ökad beskärning av ljudområdet kan försämra ljudkvaliteten men kan också öka hörbarheten om störningarna delvis kan filtreras bort. Bästa hörbarhet fås, när balans råder mellan hörbarhet av tal och störningsnivån. Frekvensområde 20-20000 Hz är normalt för lyssning av musik. 300-3000 Hz är taletets frekvensområde 400-2800 Hz är bra vid störningar, och talet är fortfarande klart. 500-2600 Hz är bra vid kraftiga störningar, men talet blir svårare att uppfatta. Testa själv för bästa inställning, det kommer att hela tiden vara en kombination av din rigg, dator och störningar som bestämmer hörbarheten. Klart är dock att detta är ett bra hjälpmedel att förbättra ljudet. Senare versioner av t.ex. Soundblaster ljudkort kan rekomenderas. Lycka till med dina tester Toorleif, SM6FWR Platsen för höstens fieldday Seatons Kulle beskrivs på följande sätt Källa: Wikipedia Drömmen om ett slott George Seaton (1881-1954) var en förmögen grosshandlare i Göteborg med tycke för naturliv, jakt och fiske. Under många år letade han efter en vacker plats för att bygga sig ett jaktslott på. Flera platser hade diskuterades men till slut så blev platsen Hyltenäs i Öxnevalla socken i Mark. Platsen där han skulle bygga sitt jaktslott, var en stor bergskulle (Hyltenäs kulle även kallad Seatons kulle) med fantastisk utsikt. Området var idealiskt för honom, eftersom han hade tänkt sig att födda upp fasaner och ha fasanjakt. Köpekontraktet för området undertecknades den 20 oktober 1915. Seaton köpte inte bara kullen utan också de omgivande markerna. Det fanns inte någon väg upp till platån där slottet skulle byggas, så det första som byggdes var en 400 meter lång väg, vilker tog cirka fyra månader. forts. på nästa sida sida 11
Magnifik utsikt från Seatons Kulle Slottsbygget Slottet ritades av arkitekt Carl Hansson som var från Göteborg. Byggmästaren Olof J Ahlström från Skåne fick i uppdrag att uppföra slottet. Bygget påbörjades 1915 och slottet var i stort sett klart 1916. Mellan 100 och 200 personer jobbade med att bygga slottet. Ritningar på slottet står inte att återfinna trots intensivt letande. Hur stort huset var är inte riktigt känt, men vid en mättning 1991 befanns att yttermåtten var 41 x 47 meter. Byggnaden var i två våningar. Första våningen var byggd i tegel och den andra var byggd i slamsten och i korsvirkestil. Taket var valmat och täckt med tegel. Slottet hade en borggård som var 18 x 18 meter. Det har spekulerats i att slottet hade allt mellan 50 rum och 125 rum. Efter mätningarna 1991 har man kommit fram att det fanns omkring 35 rum. Slottet tas i bruk Slottet började användas i början av 1917. Interiören i slotten var mycket påkostad med ädla träslag, dyra oljemålningar, vackra och gedigna möbler. Slottet hade också försetts med central uppvärmning. I stor sett hade alla rum ändå försetts med utsökta kakelugnar. Huset hade försetts med dom senaste tekniska faciliteter man kunde få 1916. Det hade elektricitet och fick strömmen från eget kraftverk som fanns nere vid sjön. För att komma ner till sjön fick man bygga en lång trappa ner till sjön, ca 400 trappsteg. Huset hade även en mycket stor trädgård med buskar, träd och blommor. Det var många gäster som besökte familjen Seatons jaktslott under åren. Slottet brinner ner George Seatons slottsperiod blev mycket kort. Familjen Seaton hade ekonomiska problem och var tvungen att lämna slottet. Under en period kunde allmänheten besöka slottet och gå på guidade turer. Kostnaden för en tur i slottet var 1 krona. Paret Seaton hade lämnat Göteborg söndagen den 16 december för att åka till slottet i Hyltenäs för att vara med under packningen av möbler och övriga inventarier. Den 17 december 1923, klockan fem på morgonen, utbröt en brand på slottet. Elden spred sig snabbt i byggnaden och bara inom några timmar var hela slottet övertänt. Elden lämnade bara kvar ytterväggarna efter sig. Det kom inga personer till skada, men inte mycket av inventarierna gick att rädda. fortsättning på sidan 23 Boka redan nu helgen den 3-4 september för ett besök på GSA/KRA:s gemensamma fieldday på denna vackra plats, ta med dig rigg och antenn. sida 12
Månadens recept Branteviksill lag 1. Ättikslag: 5 dl vatten + 1 dl ättikssprit + 1 msk salt 1 msk. socker. Blanda vatten, ättikssprit och salt. (Lagen skall täcka sillen om inte gör mer.) Låt filéerna ligga i ättikslagen tills köttet är vitt Tid: Över natten på sval plats. OBS. färsk sillflundra. Tag upp sillen och låt den rinna av väl i ett durkslag. Dra sedan av skinnet. lag 2. 600g sillflundra. 5 dl socker. 40 krossade vitpepparkorn. 40 krossade kryddpepparkorn. 2 stora gula lökar, finhackade. 2 stora röd lökar, finhackade. 2 msk.citronpeppar. 2 smulade lagerblad. 1 stor knippa dill. (finhackad) Blanda alla ingredienser till inläggningen och varva därefter den avrunna sillen med blandningen i en hög glasburk. OBS! Det skall inte vara någon vätska i vid inläggningen. Låt sillinläggingen stå några dagar i kylskåpet. 73 de SM6HQR/Johnnie ÖLTUNNAN Öltunnan är ett ständigt vandrande pris i GSA:s årliga aktivitetstävling. Alla licensierade medlemmar i GSA är berättigade att deltaga. TÄVLINGSTID: 30 dagar i följd under ett kalenderår. Denna period kan påbörjas vilken dag som helst under året fram till den 2/12. POÄNG: Varje tvåvägs-qso ger 1 poäng. Ett QSO anses komplett om rätt call antecknats i loggen och korrekta RST-rapporter utväxlats. Alla amatörband och alla trafiksätt är tillåtna. SAMMA MOTSTATION får räknas endast en gång per band och dag. Test-QSO gäller ej. Repeater-QSO är OK, om de utväxlats över GSA:s repeater. Endast singelop. trafik är tilllåten. TÄVLINGSLOGGEN skall innehålla: datum, call, trst, rrst, band och mode. Loggen skall sändas till GSA:s postbox senast den 10/1 eller överlämnas till januarimötet. GSA:s tävlingsjurys beslut kan ej överklagas. VINNAREN får öltunnan på ett år, sex skarpa Pripps samt en graverad plåt med årtal, call och poäng, som spikas på tunnan. Vinnaren är skyldig tillse att tunnan återlämnas till GSA eller till nästa vinnare efter ett år. Tunnan får ej utsättas för fukt, då den kan spricka vid senare torkning. LYCKA TILL! Följande har betalt medlemsavgiften för 2011 AAA005, AAA010, SA6AIG, SA6AMG, SA6APS, SA6AVT, SA6BGL, SM6BLT, SM6BWH, SM6BWT, SM6CAL, SM6CJH, SM6CMD, SM6DAS, SM6DGR, SM6DOS, SM6EAQ, SM6EGL, SM6EHL, SM6ETR, SM6FRJ, SM6FWR, SM6GLL, SM6GSA, SM6GXQ, SM6GY, SM6HMR, SM6HQR, SM6KKQ, SM6LTO, SM6NEF, SM6OWI, SM6PID, SM6RII, SM6RPZ, SM6RQN, SM6RTN, SM6SCM, SM6UQP, SM6UTB, SM6WBR, SM6WGQ, SM6XHZ, SM6XYY, SM6YEG, SM6YWU Gör din röst hörd - Bli sändaramatör Göteborgs Sändareamatörer i etern sedan 1923 www.sk6gsa.se sida 13
Tekniskt Magasin s Erik Bergsten i Amerika Fortsättningen på artikeln i QRO nr4 2011 med 5 watt över Atlanten När vi släckte ljuset i Detroit Det dröjde ett par dagar innan mitt filmteam landade i Newyork, så jag använde tiden för att göra en liten utflykt till Long Island. Efter en rad felkörningar i Brooklyn kom jag såsmåningom ut på motorvägen till Long Island. Där cirka 5 mil bort låg avtagsvägen till en av Amerikas största elektronikbutiker för radioamatörer. Där kunde mman för en billig penning köpa de speciella yagiantenner som i Sverige kostade en förmögenhet. Och jag hade tur, det fanns en kvar i lager. Den var föpackad i en 2 meter lång pappkartong och bestod av ett otal rör av flygaluminium. Den fick plats i Volvon när man fällde ner ena framstolen. SAS hade varit vänlig nog att förse MIG med etiketter som kunde komma till användning när vi skulle sända hem film till Sverige. En rulle bestod av två etiketter på vilka det stod: BEWARE! STORE CLOSE TO RADIO_ACTIVE ISOTOPS! Jag upptäckte att man kunde klippa bort allt utom orden : BEWARE RADIOACTIVE ISOTOPS! Detta visade sig vara ett ovärdeligt skydd mot biltjuvar. Folk som tittade in i bilen och inte verkade ha rent mjöl i påsen försvann snabbt från platsen... Året innan jag reste till Amerika ringde direktören för Polaroid. Han hade just kommit tillbaks från högkvarteret i Boston och hade med sig en prototyp av den nya Polaroidfärgkameran. Vi enades om att den här nyheten var väl värd att presentera i Tekniskt Magasin. På kvällen gick jag ner i mitt schack och började lyssna på banden. Särskillt stark var en amerikansk station som hette WA1IXQ. Efter ett tag hörde han mitt anrop och vi satt och morserade ett bra tag sen. Han hette Walter och bodde utanför Boston. Efter QSO :et tog jag några färgbilder av mitt schack med den nya Polaoidkameran och sen skickade jag ett färgkort av mina grejor tillsammans med QSL :et till Walter. Sen gick det minst ett halvår, men så damp det ner ett tjockt konvolut i min brevlåda. Det var från Walter i Boston. Han hade fått sitt livs överaskning, sa han, när ett färgkort av min radiostation taget med Polaroids nya färgkamera dök ner hos honom. Hur är det möjligt, sa han. Jag är överingeniör på Polaroid och den nya kameran har bevisligen inte varit utanför fabrikens grindar! När vi ändå var i Boston för att filma ångdrivna bilar, ringde jag upp Walter. Han kom och sida 14
hämtade oss på hotellet och bjöd sedan på en storslagen middag. Han hade en stor villa och nio (!) barn i åldrarna 4-17 år. Vi pratade radio och Polaroidkameror hela kvällen som avslutades med att jag spelade Gärdebylåten på familjens lilla piano. Vi reste vidare västerut och kom till Ford i Detroit där vi filmade deras nya bilar. Henry Ford ville ju inte bara bli berömd genom T-Forden. Han ville också bygga ett slags T-Fordflygplan och lät uppföra en stor flygterminal och flera flygfält. Av den flygande T-Forden blev ingenting men flyghotellet i Dearborn, där Ford ligger finns kvar och där inkvarterades vi. På kvällen var det dags att ta fram den lilla Argounaten och lyssna på banden. En mycket stark station dominerade på bandet och när det pågående QSO et slutade, passade jag på att ropa upp den starka stationen - som hörde mig och samtidigt inte trodde sina öron att han kunde höra en svensk station på 5 watt! Jag förklarade vilka vi var och motstationen som hette Donald förklarade att han var chef för elverket i Detroit. Passa på och titta ut över stan för nu blinkar jag som en hälsning till er. Och sånt här sker förståss bara i USA. Hela Detroit blinkade till vår ära. Erik Bergsten Digital Gothenburg Radio Argonaut II Amateur HF transceiver Frequency range: TX: 10-160 m, RX: 0.1-30 MHz Mode: AM/FM/SSB/CW RF Power output: 0-5 W Sensitivity: SSB: 0.25 uv (10 db SN) Voltage: 13.8 VDC Current drain: RX: max 750 ma, TX: Max 3 A Impedance: 50 ohms Dimensions (W*H*D): 248*95*318 mm Weight: 3.9 Kg Manufactured: USA, 1991-199x (Discontinued) Other: Full QSK. PBT. NB. VOX Redaktionen och läsarna tackar Erik för sina berättelser om vad en Argonaut kan betyda. Den ger inte bara nöje åt sin ägare, den har samtidigt varit ett verktyg för att hitta värdefulla kontakter i yrkeslivet. sida 15
Fortsättning på Ulf, SM&GOL:s artikel från QRO nr 4 Radiopirater har vi haft i Sverige också... - men det här har vi inte haft... I Holland östra delar finns ca 20 piratsändare. Dom ägs av ett gäng ungdomar som lägger, bara på sändaren, tre tusen 27 825,30 SEK i dagens kurs. Alla turas om att sända på 97 mhz. Jag lovade berätta vad som hände när myndigheterna dök upp. Denna station besökte jag och Leif Claesson på dagen, en solig vårdag i Holland den 21 mars 2011. Dom ligger lite före oss i övergången till vår. Inga tulpaner än men Krokus i massor. 6 stycken stackade dipoler Mysig studio inhyst i en ombygd husvagn av äldre modell. Ölen flödar... sida 16
Sändaren en 2 kw ERTI rörsändare Dålig bild genom glas, men fläkten kyler... Foten på antennmasten. 60 meter hög... sida 17
Så dök en svart bil upp... motsvarigheten till PTS kom med mätbil. Trevliga killar som vi snackade med. Du ser Leif Claesson hänga nyfiket in i bilen. Killar som hade en dag på jobbet. Dom tog kort på oss inklusive mig och Leif... :-) Jag ville ha med killen från myndigheten på vagnen också, men icke, det ville han inte :-) Så jag smygfotade honom... när han tog bilden på masten. Sedan åkte dom och musiken spelade, på 97.00 mhz som innan! sida 18
En bild på hur man stagar masten snabbt och enkelt. Ulf Ligander, SM6GOL sida 19
Denna information och mycket mer finns att hämta på följande adress: http://pskmail.wikispaces.com http://pskmail.wikispaces.com/overview+in+swedish (nedanstående text) Vad är PSKmail? PSKMail är ett system som ger trådlös tillgång till internettjänster så som epost, web, aprs och gör det med minimalt beroende av infrastruktur. Med det menas att en segelbåt på en fjärran ocean kan läsa och skicka epost, hämta väderleksprognoser, skicka direktmeddelanden, kolla twitter och uppdatera fartygets position genom APRS-systemet. Därigenom blir positionen tillgänglig över webbsidor som vänner, familj och andra kan titta på. Uppdateringen av de sidorna sker inom sekunder efter att positionen mottagits av en PSKmail server. Genom PSKmail kan man alltså använda internet där det tidigare varit omöjligt eller svårt och dyrt att göra det (tänk satellitsystem). Internet på nordpolen? Jajamensan! Glöm inte heller att det är gratis, använder öppen källkod och du är mer än välkommen att hjälpa till och utforma systemet! Infrastrukturoberoende? PSKMail-klienter använder servrar över radio, normalt finns dessa servrar på kortvåg men inget hindrar att man använder t.ex. 2 metersbandet (exempel på detta finns). Räckvidden över kortvåg handlar förstås om allt från ingenting upp till tusentals kilometer. Exempelvis har min server strax söder om Stockholm använts av en katamaran på väg över atlanten mellan Gambia och Franska Guyana. En pskmail klient kan alltså befinna sig i stort sett var som helst, som i exemplet nyss mitt ute på Atlanten men lika gärna i afrikas djungel (exempel finns även här). Naturligtvis krävs viss infrastruktur för att servern ska fungera optimalt, inte minst kraft och tillgång till internet. Men, servrarna kan även användas när de saknar anslutning till internet genom att de fungerar som lokala postlådor och meddelanden kan lämnas till en användare av en viss server. Servrarna är helt oberoende av varandra, skulle en server vara otillgänglig så är det bara att använda en annan. Det finns ingen central, sårbar, server. Epost Epost är ju ett nästan självklart kommunikationssätt i dag. PSKmail låter mobila klienter få tillgång till sin epost där de är. Man använder sin vanliga epostadress, eller en särskild om man vill, och hämtar posten från en POP-server som om man satt hemma med sin vanliga epostklient. Systemet stödjer även populära tjänster som t.ex. gmail och man kan enkelt använda flera konton om man så vill. Man skriver in uppgifterna för att ansluta till servern i pskmailklienten och överför dessa uppgifter till en server under en uppkoppling, efter att man har gjort detta en gång behåller servern detta och man behöver inte skicka uppgifterna alls vid nästa inloggning. sida 20