INLEDNING. Efterföljare:

INLEDNING TILL Hälso- och sjukvården vid marinen / Marinöverläkaren. Stockholm, 1912-1943. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/12-1942. 1911/12-1942 med innehållsförteckning på franska. 1911/12-1912/13 även med sammanfattning på franska. Föregångare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Norstedt, 1864-1912. - Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Täckningsår: 1861-1910 = Ny följd 1-50. Efterföljare: Hälso- och sjukvård vid försvaret / Försvarets sjukvårdsförvaltning. Stockholm : 1944 1970. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1943-1969. Årg. 1943-1944 med titel: Hälso- och sjukvård vid försvaret och veterinärvård vid armén. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950 / Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1960. Tab. 157. Militära sjukvården 1903-1947. Hälso- och sjukvården vid marinen. 1915 1/10-30/9 1916. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. urn:nbn:se:scb-halma-1915

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN VID MARINEN 1915 1 /10-30 /9 1916 AV MARINÖVERLÄKAREN STOCKHOLM 1916 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 163377

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. A. Berättelse jämte texttabeller. Sid 1. Läkarpersonalen 8 2. Sjukvårdarpersonalen 9 3. Sjukvårdslokalerna 10 4. Sjukvårdsmaterielen 13 5. De sanitära förhållandena i land 15 6. De sanitära förhållandena till sjöss 17 7. Om sjukligheten och dödligheten på flottans stationer 28 8. Om verksamheten vid flottans sjukhus 40 9. Om sjukligheten och dödligheten ombord 42 10. Om sjukligheten och dödligheten vid kustartilleriet 48 11. Revaccinationen vid marinen 50 12. Om tandvården vid marinen 51 B. Tabeller med bilagor. Tab. 1 a. Sjukligheten (å stationerna) inom flottans stam (officerare, civilmilitärer, underofficerare och manskap) 1915 1 /10-30 /9 1916 56 Tab.1 b. Sjukligheten (å stationerna) bland daglönare vid flottans varv 1915 1 /10-30 /9 1916 56 Tab. I. Sjukligheten (å stationerna) inom flottans stam (officerare, civilmilitärer, underofficerare och manskap med varvsarbetare) 1910 1 /10-30 /9 1915 57 Tab. 2. Sjukligheten bland värnpliktige vid flottans stationer 1915 1 /10-30 /9 1916 57 Tab. II. Sjukligheten bland värnpliktige vid flottans stationer 1910 1 /10-30 /9 1915 58 Tab. 3 a. Statistisk översikt av de viktigaste sjukdomsgrupperna bland flottans stam och beväring å stationerna 1915 1 /10-30 /9 1916 58 Tab. 3 b. Statistisk översikt av de viktigaste sjukdomsgrupperna bland daglönare vid flottans varv 1915 1 /10-30 /9 1916 59 Tab. III. Statistisk översikt av de viktigaste sjukdomsgrupperna vid flottan (å stationerna) 1910 1 /10-30 /9 1915 60 4 a. Å stationerna döda och dödsorsaker vid flottan (daglönare undantagna) 1915 1 /10-30 /9 1916 60 Tab. 4 b. De vid flottans stationer 1915 1 /10-30 /9 1916 dödas tjänstetid och ålder, som varit stamanställda 61 Tab. IV a. Å stationerna döda och dödsorsaker vid flottan (daglönare undantagna) 1910 1 /10-30 /9 1915 61 Tab. IV b. De vid flottans stationer 1910 1 /10-30 /9 1915 dödas tjänstetid och ålder, som varit stamanställda 62 Tab. 5. Avskedade (tillhörande stammen) på grund av sjukdom och yttre skador vid flottans stationer 1915 1 /10-30 /9 1916 62

4 Sid. Tab. 6 a. Statistisk sammanställning av vårdade vid flottans sjukhus i Karlskrona, medicinska avdelningen, 1915 1 /10-30 /9 1916 63 Tab. 6 b. Statistisk sammanställning av vårdade vid flottans sjukhus i Karlskrona, kirurgiska avdelningen, 1915 1 /10-30 /9 1916 67 Tab. VI a. Statistisk sammanställning av vårdade vid flottans sjukhus i Karlskrona, medicinska avdelningen, 1910 1 /10-30 /9 1915 72 Tab. VI b. Statistisk sammanställning av värdade vid flottans sjukhus i Karlskrona, kirurgiska avdelningen, 1910 1 /10-30 /9 1915 74 Tab. 7 a. Uppgift från flottans sjukhus, kirurgiska avdelningen, angående operationer, som utförts å intagna patienter 1915 1 /10-30 /9 1916 77 Tab. 7 b. Uppgift från flottans sjukhus, kirurgiska avdelningen, angående polikliniskt utförda operationer, 1915 1 /10-30 /9 1916 80 Tab. VII. Uppgift från flottans sjukhus, kirurgiska avdelningen, angående operationer, som utförts å intagna patienter 1910 1 /10-30 /9 1915 81 Tab. 8. Sammanställning av fartygsläkarnas statistik över sjukligheten å flottans övningsexpeditioner 1915 1 /10-30 /9 1916 83 Tab. 9. Statistisk översikt av sjukdomsfallen å sjöexpeditioner 1915 1 /10-30 /9 1916... 88 Tab. IX. Statistisk översikt av sjukdomsfallen å sjöexpeditioner 1910 1 /10-30 /9 1915... 90 Tab. 10. Sjukligheten inom kustartilleriets stam 1915 1 /10-30 /9 1916 90 Tab. X. Sjukligheten inom kustartilleriets stam 1910 1 /10-30 /9 1915 91 Tab. 11. Sjukligheten bland värnpliktiga vid kustartilleriet 1915 1 /10-30 /9 1916 92 Tab. XI. Sjukligheten bland värnpliktiga vid kustartilleriet 1910 1 /10-30 /9 1915 93 Tab. 12. Statistisk översikt av de viktigaste sjukdomsgrupperna bland kustartilleriets stam och beväring 1915 1 /10-30 /9 1916 94 Tab. XII. Statistisk översikt av de viktigaste sjukdomsgrupperna vid kustartilleriet 1910 1 /10 30 /9 1915 95 Bilaga 1. Berättelse över utrikes studieresa av förste marinläkaren professor Patrik Haglund 97 Bilaga 2. Berättelse över utrikes studieresa av marinläkaren V. Boivie 101 Bilaga 3. Berättelse över utrikes studieresa av marinläkaren H. Fröderström 105 Bilaga 4. Frän flottans sjukhus i Karlskrona: Om luxation av knäledens menisker av förste marinläkaren Gunnar Nilson 114

5 TABLE DES MATIÈRES. A. Rapport et tableaux de statistique insérés dans le texte. Pages. 1. Les médecins de la marine 8 2. Les infirmiers de la marine 9 3. Les locaux du service de santé 10 4. Le matériel de santé 13 5. Les conditions d'hygiène à terre 15 6. Les conditions d'hygiène sur mer 17 7. Maladies et mortalité dans les stations de la flotte 28 8. Activité dans les hôpitaux maritimes 40 9. Maladies et mortalité à bord 42 10. Maladies et mortalité dans l'artillerie de côtes 48 11. La revaccination dans la marine 50 12. Statistique sur les soins dentaires dans la marine 51 B. Tableaux et appendices. Tabl. 1 a. Maladies (dans les stations) dans les corps de la flotte (officiers, assimilés, sousofficiers et soldats) 1915 1 /10-30 /9 1916 56 Tabl. 1 b. Maladies (dans les stations) parmi les ouvriers des arsenaux 1915 1 /10-30 /9 1916 56 Tabl. I. Maladies (dans les stations) dans les corps de la flotte (officiers, assimilés, sousofficiers, soldats et aussi ouvriers des arsenaux) 1910 1 /10-30 /9 1915 57 Tabl. 2. Maladies parmi les conscrits dans les stations de la flotte 1915 1 /10-30 /9 1916 57 Tabl. II. Maladies parmi les conscrits dans les stations de la flotte 1910 1 /10-30 /9 1915 58 Tabl. 3 a. Relevé statistique de principaux groupes de maladies dans les corps de la flotte et parmi les conscrits dans les stations 1915 1 /10-30 /91916 58 Tabl. 3 b. Relevé statistique des principaux groupes de maladies parmi les ouvriers des arsenaux 1915 1 /10-30 /9 1916 59 Tabl. III. Relevé statistique des principaux groupes de maladies dans la flotte (dans les stations) 1910 1 /10-30 /9 1915 60 Tabl.4 a. Mortalité et causes de mort dans la flotte (ouvriers des arsenaux exceptés) 1915 1 /10-30 /9 1916 60 Tabl. 4 b. Hommes des corps de la flotte décédés dans les stations 1915 1 /10-30 /9 1916: durée du service et âge au décès 61 Tabl. IV a. Mortalité et causes de mort dans la flotte (ouvriers des arsenaux exceptés) 1910 1 /10-30 /9 1915 61 Tabl. IV b. Hommes des corps de la flotte morts dans les stations 1910 1 /10-30 /9 1915: durée du service et âge au décès 62 Tabl. 5. Réformés (hommes des corps de la flotte) pour cause de maladie ou de traumatisme externe dans les stations de la flotte 1915 1 /10-30 /9 1916 62

6 Pages. Tabl. 6 a. Relevé statistique des malades soignés à l'hôpital maritime de Karlskrona, section médicale 1915 1 /10-30 /9 1916 63 Tabl. 6 b. Relevé statistique des malades soignés à l'hôpital maritime de Karlskrona, section chirurgicale 1915 1 /10-30 /9 1916 67 Tabl. VI a. Relevé statistique des malades soignés à l'hôpital maritime de Karlskrona, section médicale 1910 1 /10-30 /9 1915 72 Tabl. VI b. Relevé statistique des malades soignés à l'hôpital maritime de Karlskrona, section chirurgicale 1910 1 /10-30 /9 1915 74 Tabl. 7 a. Relevé des hôpitaux de la flotte, section chirurgicale, concernant les opérations effectuées sur les patients entrés 1915 1 /10-30 /9 1916 77 Tabl. 7 b. Relevé des hôpitaux de la flotte, section chirurgicale, sur les opérations effectuées dans les polycliniques 1915 1 /10-30 /9 1916 80 Tabl. VII. Relevé des hôpitaux de la flotte, section chirurgicale, concernant les opérations effectuées sur les patients entrés 1910 1 /10-30 /9 1915 81 Tabl. 8. Résumé des statistiques sur l'état sanitaire à bord pendant les manoeuvres navales 1915 1 /10-30 /9 1916 83 Tabl. 9. Relevé statistique des cas de maladie pendant les expéditions navales 1915 1 /10-30 /9 1916 88 Tabl. IX. Relevé statistique des maladies pendant les expéditions navales 1910 1 /10-30 /9 1915 90 Tabl. 10. Maladies dans le corps de l'artillerie de côtes 1915 1 /10-30 /9 1916 90 Tabl. X. Maladies dans le corps de l'artillerie de côtes 1910 1 /10-30 /9 1915 91 Tabl. 11. État sanitaire parmi les conscrits dans l'artillerie de côtes 1915 1 /10-30 /9 1916 92 Tabl. XI. État sanitaire parmi les conscrits dans l'artillerie de côtes 1910 1 /10-30 /9 1915 93 Tabl. 12. Résumé statistique des principaux groupes de maladies dans le corps de l'artillerie de côtes et parmi les conscrits 1915 1 /10-30 /9 1916 94 Tabl. XII. Relevé statistique des principaux groupes de maladie dans le corps de l'artillerie de côtes 1915 1 /10-30 /9 1916 95 Appendice I. Compte rendu du voyage d'études à l'étranger par le médecin de marine, le professeur Patrik Haglund 97 Appendice II. Compte rendu d'un voyage d'études à l'étranger par le médecin de marine V. Boivie 101 Appendice III. Compte rendu du voyage d'études à l'étranger par le médecin de marine H. Fröderström 105 Appendice IV. De l'hôpital maritime de Karlskrona: De la luxation des ménisques de la génou par le médecin de marine Gunnar Nilson 114

TILL KONUNGEN. Till åtlydnad av instruktionen för marinöverläkaren den 28 november 1902 får jag härmed i underdånighet avgiva efterföljande årsberättelse över hälso- och sjuk-

8 vården vid marinen för tiden 1 oktober 1915 30 september 1916. 1. Läkarpersonalen. Någon förändring i antalet marinläkare på stat har ej ägt rum sedan den av 1909 års riksdag beslutade ökningen av marinläkarkâren. Visserligen gjorde marinförvaltningen i sin underdåniga skrivelse den 2 november 1915 angående förslag till beräknande av utgifterna å vissa femte huvudtitelns anslag för år 1917 framställning om äskande hos 1916 års riksdag av anslag till inrättande av 2 nya beställningar vid marinläkarkåren, men denna fråga ställdes av Eders Kungl. Maj:t på framtiden. Då emellertid numera redan fredsbehovet av ökade läkarkrafter vid marinen ej kan begränsas till de 2 nya platser, som förlidet år begärdes för flottan, utan också kustartilleriet måste tillföras förstärkning i sitt ordinarie läkarantal, för att tillräcklig och tillfredsställande läkarvård måtte kunna beredas allt marinens befäl och manskap, torde ej längre kunna anstå med marinläkarkårens ökning. Också hava av marinmyndigheterna marinförvaltningen, marinstabschefen och inspektören för flottans övningar till sjöss i gemensam underdånig framställning uppgjorts förslag i ändamål att av nästa års riksdag härför erforderlig ökning i marinläkarkårens stat måtte äskas. 1 sammanhang med frågan om marinläkarkårens ökning står det växande kravet på specialisters användande vid marinen. Då det emellertid icke torde kunna begäras anslag till anställning av alla möjliga specialister såsom ordinarie ögon-, öron-, mag-, köns- etc. läkare vid marinen, men användning av sådan specialist utan att avpolettering till sjukhus anlitas understundom blir nödvändig eller önskvärd, bör vederbörande befälhavare bemyndigas tillkalla specialist på äldste vid truppförbandet tjänstgörande marinläkares förslag samt ersätta den förre efter lämnad räkning, som skall attesteras av den senare. Läkarpersonalens vid marinen specialutbildning såsom marinläkare har under redovisningsåret ej kunnat tillgodoses genom hållande av den marinläkarkurs, vartill medel beviljats av riksdagen. Den fortsatta mobiliseringen har nämligen ej lämnat tillfälle att hålla så många marinläkare på stat samlade i Stockholm på en gång för den tid, som kursen kräver. Däremot hava flera marinläkare på skilda tider var för sig med anlitande av ordinarie anslaget enligt riksstaten till resestipendium åt läkare vid marinläkarkåren vunnit förkovran i sina kunskaper genom besök och tjänstgöring ute i det stora världskriget såväl på centralmakternas som ententens fronter. Dessutom bör jag framhålla, att under det gångna året liksom föregående år marinläkare beretts tillfälle att tjänstgöra vid svenska sjukhuset i

Wien och ombord på sjuktransportfartygen för överföring av krigsinvalider mellan svensk och tysk hamn. I detta sammanhang må även påpekas, att på grund av nådig g. o. sjukhusläkaren å medicinska avdelningen vid flottans sjukhus i Karlskrona satts i tillfälle att under 3 veckors tid å härvarande epidemisjukhus studera den epidemiska cerebrospinalmeningitens diagnostik och behandling samt att under samma tid vid statsmedicinska anstalten bedriva bakteriologiska studier angående denna sjukdom och metoderna för dess bekämpande och förebyggande. Såsom bilagor 1, 2 och 3 till denna årsberättelse har jag bifogat särskilt förtjänstfulla reseberättelser över gjorda erfarenheter och iakttagelser under de utländska studieresorna av årets krigsstipendiater. 2. Sjukvårdarpersonalen. Under redovisningsåret hava 23 man, stamanställda sjukvårdare, varit kommenderade att genomgå kurs å flottans sjukhus i Karlskrona, av vilka 21 man tillhörde flottan och 2 man kustartilleriet; 3 hava genomgått underofficerskurs, 9 korpralskurs och 11 rekrytkurs. Den sistnämnda kursens elever utgjordes av 9 flottister och 2 kustartillerister. Samtliga till underofficers- och korpralkurserna kommenderade hava blivit godkända. Av rekrytkursens elever hava 7 blivit godkända, 1 avgått på grund av sjukdom, 1 avgått på grund av rymning samt 2 blivit underkända. Dessutom hava 4 värnpliktiga från flottan, och 8 värnpliktiga vid kustartilleriet under året utbildats till sjukvårdare vid flottans sjukhus. Om sjukvårdarpersonalen vid Vaxholms kustartilleriregemente skriver äldste läkaren, att denna den 1 oktober 1915 utgjordes av 4 sjukvårdskorpraler och 3 sjukvårdare av 2:a klass, och att sjukvårdsunderofficer ännu saknas till stor olägenhet för äldste läkaren, som har stoi't behov av ett biträde vid uppbördens handhavande, expeditionsgöromålens skötande m. m. Om sjukvårdarpersonalens undervisning vid nu ifrågavarande truppförband är följande att märka. A Vaxholms samt å Oskar Fredriksborgs sjukhus har under året från den 1 mars till den 15 augusti hållits en rekrytskolekurs för värnpliktiga sjukvårdare samt en repetitionskurs under re ementsövnin arna. Dessutom har å Oskar Fredriksborgs sjukhus hållits sjuk vårdskor pralskola för stamanställt manskap. Om sjukvårdarpersonalen vid Karlskrona kustartilleriregemente uttalar äldste läkaren i sin rapport den åsikten, att personalen ej kan vara förstklassig, då den ej har någon utsikt till befordran till underofficer,»varför den bästa delen söker civilanställning». Därjämte påpekas kraftigt behovet av en sjukvårdsunderofficer som hjälp vid den stora och dyrbara läkaruppbördens handhavande å fästningen. 9

10 Om sjukvårdarpersonalen vid Älvsborgs fästning lämnar kår- och fästningsläkaren den tillfredsställande upplysningen, att förste sjukvårdaren, som är en äldre underofficerskorpral, beretts tillfälle att under 5 veckors tid deltaga i arbetet på Allmänna och Sahlgrenska sjukhusets kirurgiska poliklinik, och att sjukvårdsundervisning med gott resultat meddelats av honom åt såväl stamanställda som värnpliktiga under inkallelser och repetitionsövningar. Vad slutligen sjösjuksköterskorna beträffar, så hade de under året, med samma antal vid såväl flottan som kustartilleriet som förut, skött sina åligganden till allas belåtenhet. Själva hava emellertid ej sköterskorna vid kustartilleriet varit belåtna med sin avlöning, varför 2 av dem lämnat sina befattningar. De i deras ställe antagna sköterskorna hade begärt ökade mat- och tvättpengar. Denna begäran är nu underställd Eders Kungl. Maj:ts prövning med tillstyrkan av marinförvaltningen, då helt säkert under nuvarande dyrtid framställningen är fullt berättigad. 1 3. Sjukvårdslokalerna.»Stationsfrågans hela lösning är ur hygienisk synpunkt i behov av snar lösning», säger förste läkaren på Stockholms station i sin årsrapport. Han motiverar denna sats med beskrivningen av de otillfredsställande sjukvårdslokaler, som han årligen förgäves önskat förökade och moderniserade samt därför i sina årsrapporter ständigt utdömt, varom mina föregående underdåniga årsberättelser också bära vittne. Ifrågavaranda rapport lyder i denna sak på följande, anmärkningsvärda sätt.»de olidliga förhållandena vis à vis sjukrum och uppbördslokaler m. m., som förut påpekats många gånger, äro ännu rådande. Så förvaras sanitetsmaterielen i säckar, lårar, kistor, uppstaplade från golv till tak dels å en vind (sjöreserven) å varvet, dels i ett rum i varfschefens kansli, dels i sjukrumslokalerna, där all expedition, in- och utlämning av förråd från och till fartygen måste ske samtidigt med sjukvisitation och sjukbehandling. Sjukplatsernas antal har visat sig alltmer otillräckligt. Ingen möjlighet finnes att isolera ett misstänkt sjukdomsfall. Undersökningsrum (mörkrum) saknas; en ögonundersökning inlåste således äga rum i en arrestlokal; en noggrannare lungeller hjärtauskultation måste ske i ett sjukrum med dess många störande inflytelser.» Denna dystra målning torde i verklighetens ljus behöva någon retuchering. Sålunda är det ju icke alls nödvändigt att i läkarens expeditionsrum in- och utlämna förråd från och till fartygen samtidigt med sjukvisitation och sjukbehandling. Den senare skall ske på mor- Sedan detta skrevs, har framställningen beviljats.

gonen och den förra kan mycket väl verkställas på eftermiddagen, då expeditionsrummet står tomt. Mörkrum saknas, säger förste läkaren vidare. Det är sant, men då man vet, att ingen kasern i Stockholm, ej ens gardeskasernerna med sina nyligen inrättade sjukavdelningar, äro utrustade med mörkrum för ögonundersökningar, blir man betänksam på nödvändigheten av detta nya kravs uppfyllande i en gammal kasern. På Stockholms station var för ett årtionde sedan förste läkaren en framstående ögonspecialrst. Han uttalade aldrig någon önskan att få särskilt mörkrum inrättat bredvid sjukrummen.»en noggrannare lung- eller hjärtauskultation måste ske i ett sjukrum med dess många störande inflytelser» säges vidare i rapporten. Det är svårt att inse, varför denna undersökning ej kan ske i expeditionsrummet, om man ordnar mottagningen där på ett praktiskt sätt, så att en sjuk i sänder intages för undersökning. För övrigt torde ej kunna bestridas, att i själva sjukrummen å Skeppsholmen kan erhållas ett lugn och en tystnad, som är vida fullständigare än flertalet praktiserande läkare i Stockholm måste nöja sig med i sina mottagningsrum med dess störande gatubuller. Med dessa reservationer instämmer jag i kritiken av sjukvårdslokalerna på Skeppsholmen, som äro otillräckliga i avseende på utrymmet framför allt. Och lokalerna för den dyrbara läkaruppbörden äro under all kritik och borde befria förste läkaren från allt ansvar, om något förfares. Med uttalande av den förvissningen, att nuvarande stationsbefälhavarens i Stockholm intresse för saken och energi skall lösa denna viktiga sjukvårdsfråga, långt innan stationsflyttningen framtvingat lösningen, övergår jag till behandling av sjukvårdslokalerna på Karlskrona station. Flottans sjukhus har icke i år undergått några större förändringar. För belysningskostnadens nedbringande har emellertid växelström införts i stället för den förutvarande likströmmen. Samtidigt har elektrisk belysning blivit införd i ekonomihusets boställen. Arbetena med moderniseringen av epidemisjukhuset hålla nu på att avslutas. Endast målning av lokalerna återstår. Då de rum, som hittills disponerats för den polikliniska sjukvården å varvet måste användas för annat ändamål, kommer den s. k. sjukreserven att flyttas till de rum invid mönstersalen, som förut använts av besiktningsförrättningen. Enligt det uppgjorda förslaget torde de nya lokalerna bliva fullt lämpliga för sitt ändamål. Under den gångna vintern visade sig med den stora beläggningen sjukhusets kökslokaler tarva utökning och modernisering. En utredning för att på bästa och billigaste sätt åstadkomma detta är igångsatt. Om sjukvårdslokalerna vid Vaxholms kustartilleriregemente innehåller fästningsläkarens rapport följande. Under den stora sjuklighet, 11

12 som varit rådande sistlidne vinter, ha sjukhusen varit strängt belagda och den utvidgning av Oskar Fredriksborgs sjukhus, som ägde rum förra året, har visat sig vara väl behövlig. Epidemisjukhuset har ej räckt till att emottaga alla smittsamma sjukdomar, utan särskilda lokaler hava för deras isolering och vård måst upplåtas dels inom kasernerna vid Oskar Fredriksborg dels å Vaxholmen. Dessa lokaler hava dock på grund av sitt läge varit olämpliga. Då epidemisjukhuset, som är gemensamt för Vaxholms kustartilleri- och Vaxholms grenadjärregementen, även visat sig otillräckligt för det sistnämnda regementet, har fästningsläkaren hos kommendanten föreslagit tillbyggnad av epidemisjukhuset vid Oskar Fredriksborg. Kommendanten har översänt förslaget till marin förvaltningen, men ej tillstyrkt detsamma, utan föreslagit nybyggnad av epidemisjukhus å Vaxholmen, för att slippa den långa transporten av sjuka från denna plats till Oskar Fredriksborg. Marinförvaltningen har hört sig för hos magistraten i Vaxholm, om ej marinens epidemiskt sjuka kunde emottagas å stadens blivande epidemisjukhus mot skälig ersättning, såsom sker i Stockholm, där epidemiskt sjuka vid krigsmakten mottagas och behandlas på stadens epidemisjukhus. Därjämte har marinförvaltningen för yttrande hänskjutit ärendet till arméns myndigheter, eftersom grenadjärernas epidemisjukvård i detsamma bero res, innan något beslut fattas av förvaltningen. Fästningsläkaren i Vaxholm omnämner slutligen i avseende på fästningens sjukvårdslokaler det pågående arbetet med iordningsställande av ännu ett operationsrum, för att färre avpollettei-ingar till garnisonsjukhuset i Stockholm av svårare operationsfall måtte bliva resultatet. Härigenom skulle, säger fästningsläkaren, även läkare och sjukvårdspersonal erhålla en välbehövlig övning i operationers utförande. Man kan invända, att man redan under fredstid sålunda alltid måste å fästningen kunna disponera en skolad kirurg, vilket hittills ej låtit sig göra. Att under krigstid en kirurgiskt skolad reservläkare måste sändas till fästningen är givet. Om sjukvårdslokalerna å Kungsholmsfort och Västra Hästholmsfort utanför Karlskrona har jag vid min inspektion förliden sommar med tillfredsställelse iakttagit sanningen av fortläkarens rapport, att»den nya sjukvårdsavdelningen å Kungsholmen, som nu är i ordning och tagen i bruk, uppfyller högt ställda fordringar». Likaledes är hans påpekande av behovet av ännu ett logement för sjukvården å Västra Hästholmen riktigt. Vad slutligen sjukvårdslokalerna för kustartilleriet på Nya Varvet i Göteborg beträffar, innehåller kårläkarens rapport följande.»föregående års anmärkningar på utrymme, läge m. m. kvarstå, men det är att hoppas att i sammanhang med örlogsdepåns ordnande nya tidsenliga lokaler skola inrättas.» Denna förhoppning torde också bliva

uppfylld med de förslagers realiserande, som ligga till grund för hela förläggningens utökning och modernisering. Det nuvarande, otillfredsställande tillståndet i avseende på lokalerna för sjukvård karakteriseras på följande sätt av kårläkaren.»på grund av infanteriskyddstruppernas förläggning har ett större antal infanterister vårdats på sjukavdelningen å Nya Varvet, varigenom utrymmet tidtals varit så anlitat att ytterligare ett rum, 1 lässal 2 tr. upp, måst upptagas för sjukvård, (för isolerings- och operationsfall). En mängd fall, som väl behövt sjukhusvård, har erhållit kasernvård till nackdel för logementskamrater, som därigenom utsatts för smittfara. Om sjukvårdslokalerna på Oskar II:s fort innnehåller fortläkarens rapport följande framställning, som bör tagas i övervägande.»ett önskemål är att inom fortet erhålla ännu ett sjukrum, förslagsvis nuvarande marketenteriet (rum n:r 6) avsett att ersätta det nuvarande sjukrummet, vilket i stället skulle vara omläggningsrum och förberedelserum före operationerna, upptagningsrum för svårt sårade och förvaringsrum för sterila förbandsartiklar, sterilisationsrnm m. m.» Om jag skulle efter denna redogörelse över sjukvårdslokalerna vid marinen fälla ett allmänt omdöme över de intryck, jag fått under mina inspektioner, så kan jag fatta mig kort. Vissa tider på året äro lokalerna på vissa platser för små för de massor av sjuka, som mobiliseringen och de många inkallelserna förorsakat. Samma huvudintryck rörande förläggningen skola vi i ett följande kapitel göra. Kasernerna räcka ej till för den beläggning, som det nuvarande politiska läget kräver. Därav uppstå de sanitära olägenheterna, som fått så skarpa uttryck i läkarnas rapporter. 13 4. Sjukvårdsmaterielen. Till den å Mässgarn nu färdigbyggda sjukstugan har anskaffats fullständigt ny instrumentutredning under det gångna året. För alla andra sjukvårdslokaler i land hava däremot endast kompletteringar och reparationer av sjukvårdsmatoielen verkställts. För fartygen gäller detsamma. De nya ha fått ny instrument- och bandageutredning, och de gamla ha fått sina utredningar kompletterade. Vad särskilt bandageförråden vid marinen beträffar, har under redovisningsåret en mycket stor förbrukning på grund av mobiliseringen ägt rum, men på samma gång har en ännu större anskaffning av ny förband s materiel gjorts, varigenom fullt tillräckliga förråd för alla eventualiteter finnas. Så har vid förbandsfabriken å flottans sjukhus till bearbetning inköpts dubbel uppsättning för året av råmateriel för fabrikation av färdiga förband etc.

14 Marinförvaltningens depå av förbandsmedel för användning, när alla andra källor för denna nödvändighetsvara under krig utsinat, har under året vid två särskilda tillfällen ined medel, som av Eders Kung]. Maj:t härtill blivit anvisade, utökats, så att 2 större rum i marinförvaltningens gamla lokal därmed äro belagda. Förbandsförråden ombord ha ersatts allt efter behovet med nya artiklar. För att emellertid för händelse av krigsutbrott alla rimliga anspråk på ifrågavarande förbrukningsmedel måtte kunna uppfyllas, har marinförvaltningen att börja med föreskrivit, att alla förbandslådor ombord å fartygen, som äro upptagna av marinens färdiga förband, skola vara plomberade, sedan de kompletterats, och ej disponibla förrän efter eventuellt krigsutbrott. Därjämte hava nya reservförbandskistor anskaffats för medel, som anvisats av eders Kungl. Maj:t. Alla stridsfartygen hava härmed utrustats, men till förekommande av förrådens förbrukning i otid, hava även de nya reservkistorna plomberats i närvaro av tjänstgörande marinläkaren i marinförvaltningen, innan de avsänts från leverantören i land, och order utgått från marinförvaltningen till respektive fartygsbefälhavare, att kistornas innehåll skall anlitas först efter krigsutbrott. Vad kistornas innehåll beträffar, har detsamma sammansatts med ledning av erfarenheterna från det pågående världskriget och torde uppfylla alla fordringar på modern sanitetsmateriel. För våra örlogsfartygs dagliga behov av förbandsmateriel sörjes genom föreskriften, att förbandskistorna, som tillhöra fredsutrustningen, skola undan för undan kompletteras vid därför lämpliga tillfällen dels från stationernas förråder och dels genom direkta uppköp av fartygsläkarna. Då det stundom inträffat, att en och annan särskilt yngre fartygsläkare haft svårighet att bedöma mängden av erforderlig förbands- och sjukvårdsmateriel ombord, har jag gått i författning om utarbetande å sanitetsavdelningen av en sammanfattande förteckning å all sjukvårds- och förbandsutredning å flottans samtliga strids- och sjukfartyg, att tjäna till ledning vid ersättning av förbrukad dylik materiel. Genom nu relaterade åtgärder torde det viktiga spörsmålet beträffande förbandsmaterielen ombord kunna sägas vara tillfredsställande ordnat. Förbands- och reservförbandsförråden på kustfästningarna äro ävenledes i fullgott skick. Innan jag lämnar detta kapitel, är det min angenäma plikt att för Eders Kungl. Maj:t anmäla de frikostiga gåvor, som marinens sjukvård erhållit även under nu förflutna år. Från svenska Röda korset, Göteborgs- och Älvsborgs-kretsarna, har sålunda kårläkaren vid Älvsborgs fästning fått mottaga»till förvaring» inom fästningen en mängd sjukvårdsartiklar, såväl sängutredningar som klädespersedlar och förbandsutredning,»allt avsett för visst slag av trupper inom fästningen».

15 Och från Kvinnoförbundet för Sveriges sjöförsvar har marinförvaltningens sanitetsavdelning mottagit till förvaring i marinförvaltningens depå för förbandsmedel 10,000 meter gas, 500 kilogram fet vadd och 50 kilogram bomull, förvarade i 13 säckar och 50 paket. Vid behov skola Kvinnoförbundets medlemmar själva bearbeta detta»depositum» till marinens färdiga förband m. m. 5. De sanitära förhållandena, i land. Stockholms station har under flera år av sin förste läkare med rätta fått ett dåligt betyg i avseende på hygienen inom de gamla kaserner, som hysa den för varje år talrikare personalen. I sin rapport för det gångna året avskriver han ordagrant, vad han sagt redan i 1912 års rapport, som av mig refererades i samma års marinöverläkareberättelse. Med hänvisning till denna anser jag mig ej här behöva upprepa de gamla klagomålen. Emellertid torde drägliga och försvarliga förhållanden i hygieniskt avseende kunna åstadkommas även i våra gamla kaserner på Skeppsholmen, om de beläggas med ett mindre antal människor, ty det är huvudsakligen överbefolkningen, som vållar de värsta sanitära olägenheterna.»för närvarande inledes elektrisk belysning i kasernerna en hygienisk förbättring» säger förste läkaren i sin rapport. Häri har han förvisso rätt. Bristen på artificiell ventilation bör härigenom bliva mindre kännbar, då gasbelysning (den nuvarande) i överbefolkade lokaler bidrager mer än mycket annat till dålig bostadshygien. Den elektriska belysningen, som nu införes, skall också blotta dammet i alla vinklar och vrår, så att rengöringen kan genomföras ännu effektivare, än nu är fallet. Därmed vill jag naturligtvis ej hava sagt, att renhållningen i Skeppsholmskasernerna hittills varit dålig. Tvärtom kan jag intyga, att sjömanskåren än i dag uppfostras på sjöexpeditionerna till en förtrolighet med såpa och skurstenar, som sitter i även för tjänstgöringen i land. Önskemålet för flottans station i Stockholm beträffande kaserner torde kunna uttryckas bäst därmed, att vi behöva flera kaserner, om stationen skall förbliva, där den är. Att tillräckligt kasernutrymme kommer att beredas sjöfolket, när stationen flyttas en gång, kan man väl taga alldeles för givet med den moderna uppfattningen av bostadshygienens betydelse, som genomträngt alla lager av befolkningen och ofta gör sig hörd i riksdagen, som skall bevilja de stora anslagen, som krävas för ändamålet. De sanitära förhållandena på flottans station i Karlskrona under det gångna året karakteriseras bäst genom förste läkarens korta meddelande härom i hans årsrapport.

16»I såväl sjömanskårens kaserner som skeppsgossekasernen hava under året en del reparations- och måleriarbeten verkställts. Kasernerna äro i sitt nuvarande skick och med normal beläggning tillfredsställande, särskilt vill jag framhålla den renlighet och den ordning, som där är rådande. Förslag om införande av vattenklosetter i kasernerna har framställts, men på grund av de därmed förenade stora kostnaderna tillsvidare blivit lagda åsido. Några svårare anmärkningar mot den å stationen levererade provianten hava icke förekommit undantagandes mot mjölken, som någon gång varit mindre god samt under sista tiden mot margarinet, som oftast varit nästan oätbart. Tack vare stationens egen tillverkning av korv har denna proviantartikel även under detta år varit av utmärkt beskaffenhet. Under upprepade inspektioner av fabriken har jag städse funnit, att minutiös ordning och renlighet därstädes varit rådande och då alltjämt endast förstklassiga ingredienser användas, har resultatet blivit det ovan nämnda. Tillverkningen under året har uppgått till icke mindre än 47,350 kg. fläsk-, bräck- och köttkorv samt medvurst.» Vi övergå nu till redogörelse för de sanitära förhållandena på kustartilleriet med stöd av läkarnas årsrapporter och mina iakttagelser under inspektionsresorna till de olika förläggningsorterna. Äldste läkaren vid Vaxholms kustartilleriregemente erinrar först om kasernernas överbeläggning till följd av äldre årsklassers av beväringen inkallande, varigenom ej större luftkub än omkring 7,5 beståtts den del av manskapet, som varit förlagd till Vaxholms och Rindö redutt samt omkring 9 kubmtr till dem, som varit förlagda till Oskar Fredriksborg, vilket är otillräckligt. Vidare påpekas, att det ohygieniska Oskar Fredriksborgs-tornet även i är måst tagas i anspråk för manskapsförläggning, och att det likaledes mindre lämpliga missionshuset varit för samma ändamål förhyrt.»att denna förläggning haft ett ogynnsamt inflytande på det allmänna hälsotillståndet är påtagligt» följer som riktig slutledning i denna rapport. Utvidgade och förbättrade kaserner föreslås. Äldste läkaren vid Karlskrona kustartilleriregemente kritiserar i sin rapport till mig centraluppvärmningen på Kungsholms fort, därför att den bjuder på allt för stark värme.»svårigheten att reglera värmetillförseln torde dock bero på ovana hos dem, som sköta värmeledningen», säger fortläkaren och däri har han nog rätt, då ingen annan grund för missförhållandet har kunnat upptäckas. Vidare erinras om de betydliga förbättringar i köksavdelningen, som verkställts, varefter slutligen det nya varmbadhuset inom fortet prisas såsom fungerande till allmän belåtenhet. Mot de sanitära förhållandena på Västra Hästholms fort göres den anmärkningen, att för stor sparsamhet med eldning där äger rum.

»Jämväl under sommarmånaderna, isynnerhet vid regnväder, måste det eldas duktigt där» anmärkes med fullt fog. Kår- och fästningsläkaren vid Alvsborgs fästning har slutligen flere uttalanden i avseende på de sanitära förhållandena i sin rapport, som förtjäna anföras. Angående planen till den nya kasern, som skall inredas i den s. k. västra flygeln, uttalas stor tillfredsställelse med den blivande ventilationen av logementen, med torkrummen i varje våning, med dagrumsanordningen och med det större reservsjukrum, avsett för»sjuka i kasern», som erhållas. Till avhjälpande av en del markbristfälligheter invid Oskar II:s fort påpekas, att makadam eller grovt grus bör påföras. Arbetet inom fortet med tätningen av taken bör fortsättas; och belysningen inom detsamma synes för svag,»varigenom brister i renlighet och snygghet äro allt för lätta att dölja». Om provianten vid kustartilleriet innehålla läkarrapporterna inga anmärkningar. Ej heller har manskapet vid mina inspektioner gjort några uttalanden av klander mot provianten. Om vattenförsörjningen vid kustartilleriets olika förläggningar har endast gjorts uttalande av äldste läkaren vid Vaxholms kustartillerireffemente. Han skriver i ämnet: t>l min förra årsrapport omnämnde jag att brunnen invid exercisfältet vid Oskar Fredriksborg höll på att restaureras och att man hyste gott hopp att vattnet i densamma skulle bliva bättre än förut. Så har också inträffat och då brunnen dessutom givit rikligt med vatten, så har vattenbåt från Stockholm endast undantagsvis behövt uthämtas. Däremot har vattnet i en av de nyupptagna brunnarna emellan officersbyggnaderna blivit sämre och vid undersökning har det konstaterats att sjövatten intränger i densamma. Vattenbåt från Stockholm måste alltjämt tillföra Vaxholmen dricksvatten. Vid matini'attningen på Värmdön, å Galtholmen och Djurönäs kvarstår behovet av brunnars upptagande.» 17 6. De sanitära förhållandena till sjöss. Av rapporterna till mig från stabsläkare och fartygsläkare samt mina inspektioner ombord å fartygen framgår, att ett resultatrikt arbete i hälsovårdens tjänst under det gångna årets många expeditioner utförts av läkarna, varvid befälet på allt sätt visat sitt deltagande i de påyrkade sanitära åtgärdernas utförande. Vid min redogörelse för detta viktiga kapitel av min årsberättelse skall jag först vända mig till kustflottan. På densamma har under året tjänstgjort 4 stabsläkare. Man har gjort anmärkning på de många ombyten av stabsläkare och även far- 2 183377. Marinörerläkarens berättelse.

18 tygsläkare på de enskilda fangen, som ägt rum. De hava emellertid nödvändiggjorts av den organisation av marinläkarkåren, som i vårt land av sparsamhetsskäl antagits, och som förutsätter, att endast 3 4 månader årligen varje marinläkare måste göra sig beredd på sjökommendering, för att lian den övriga delen av året skall kunna ägna sig åt sin enskilda praktik i land. På så sätt har helt visst vår marin erhållit en bättre kvalificerad läkarkår om också den är mindre tränad som del av besättningen än exempelvis de stora marinerna i Europa, som hava marinläkare uteslutande hänvisade till sin militära tjänstgöring med dess under fredstid alltför ensidiga och obetydliga praktiska läkarverksamhet. Ur stabsläkarnas förtjänstfulla årsrapporter från kustflottan förtjänar följande här anföras. Stabsläkaren under vintern till och med 10 /i detta år skriver om de sanitära förhållandena vid undervattensbåttjänsten följande.»uppmärksamheten har under senare tid allt mer riktats på undervattensbåtvapnet, och hava fordringarna på dess prestationer i hög grad ökats. Förr bedrevos övningarna i allmänhet i vår marin med lätt tillgängligt stöd av ett depåfartyg, som även tjänade som logementsfartyg; en nyare uppfattning har emellertid alltmer strävat att göra undervattensbåtarna så. mycket som möjligt oberoende av depåfartygets hjälp, något som ju även bättre överensstämmer med vapnets karaktär. En aktuell fråga vid dessa skärpta övningar blev därför provianteringen; man utgick nämligen från den förutsättningen att undervattensbåtarna skulle kunna uppträda självständigt, fullt skilda från moderfartyget omkring en veckas tid. Utspisningen måste av lätt insedda skäl huvudsakligen ske med konserver. Förslag till utspisningsstat uppgjordes av stabsintendenten i samråd med stabsläkaren. För att få en inblick i de hygieniska förhållandena ombord å undervattensbåtarna samt för att personligen pröva den nya utspisningsstaten deltog jag i en övning å undervattensbåten D 24 timmar, därav 7 i följd under vatten. Enligt utdrag i D:s loggbok visade barometertrycket därunder en stigning från 762 mm. till 778 mm. Intet obehag av denna stigning kunde hos någon ombord iakttagas. Temperaturen höll sig under dagen konstant omkring 13, under natten i marschläge var temperaturen mycket växlande i olika delar av fartyget från 17 till 9. Denna ojämnhet i temperaturen kan dock undvikas genom ändrade ventilationsåtgärder. Någon påtaglig försämring av luften ombord kunde ej förmärkas. Temperaturen ombord var utan tvivel väl låg, när det gäller att vistas längre tid uti densamma; uppvärmningen sker medelst elektriska värmeapparater och förordades ökandet av antalet dylika värmekällor, vilket omedelbart utfördes.