KORT OM KUSTBEVAKNINGEN Baseras på siffror ur Kustbevakningens årsredovisning för 2014
Dygnet runt ÅRET OM Längs hela Sveriges kust räddar, hjälper och övervakar Kustbevakningen dygnet runt, året om. Sjötrafiken har ökat markant de senaste 20 åren. Särskilt den tunga fartygstrafiken. Vid vilken given tidpunkt som helst på dygnet befinner sig runt 2 000 fartyg i Östersjön. Det medför en ökad risk för olyckor som grundstötningar och kollisioner som kan få allvarliga konsekvenser för havsmiljön och de boende i skärgården. Kustbevakningen har till uppgift att bedriva sjöövervakning och utföra räddningstjänst till sjöss. Vi skyddar Bottniska viken, Östersjön, Västerhavet och insjöarna Mälaren och Vänern med hjälp av flygplan, fartyg, mindre båtar och från land. Kustbevakningen har två regionledningar som är bemannade dygnet runt och ligger i Stockholm och Göteborg. Kustbevakningsflygets ledning är lokaliserad till Skavsta. Samverkanskontor finns i Härnösand och Karlskrona, och huvudkontoret i Karlskrona.
KUSTSTATION FLYGKUSTSTATION GRÄNS FÖR EKONOMISK ZON TERRITORIALVATTENGRÄNS Luleå Umeå Örnsköldsvik Härnösand Hudiksvall Gävle Strömstad Lysekil Skärhamn Göteborg Falkenberg Helsingborg Furusund Vaxholm Södertälje Djurö Skavsta Oxelösund Gryt Vänersborg Västervik Slite Oskarshamn Karlskrona Höllviken Simrishamn
VÅR VISION: KUSTBEVAKNING i världsklass Svensk kustbevakning ska utvecklas till en maritim verksamhet i värdsklass som inger förtroende, nationellt såväl som internationellt. Kustbevakningen är den naturliga samverkansparten till sjöss som skapar trygghet. Helhetssyn VÅR VÄRDEGRUND: Välvilja Engagemang Alla medarbetare i Kustbevakningen utgör tillsammans en helhet och arbetar för samhällets bästa och för att nå verksamhetsmålen. Medarbetarna griper sig an sina uppgifter med en professionell inställning, uthållighet och engagemang.
VÅR VERKSAMHETSIDÉ: VI VÄRNAR liv, miljö och säkerhet till sjöss Kustbevakningen värnar liv, miljö och säkerhet till sjöss genom att kombinera räddningstjänst, sjöövervakning och sjöinformation. Kustbevakningen har huvudansvaret i Sverige för miljöräddningstjänst till sjöss. Vi förebygger miljöbrott till sjöss genom miljöövervakning. och arbetar för en hållbar miljö. Vi bedriver tillsyn och kontroll av fisket längs hela Sveriges kust och ansvarar för gränskontroll till sjöss. Dessutom arbetar vi för att öka människors trygghet genom sjötrafikövervakning och har ständig beredskap för sjöräddning. Kustbevakningen har rätt att inleda förundersökning i ärenden som handlar om vattenföroreningar från fartyg och i samband med ratt- och sjöfylleribrott. I uppgifterna ingår bland annat att hålla förhör, gripa personer och göra husrannsakan ombord på fartyg vid misstanke om brott.
Foto: Håkan Karlsson Kustbevakningen är en utpräglad samverkansmyndighet. Vi är en samordnande maritim resurs för staten där vi använder de fartyg, den materiel och den expertis som vårt räddningstjänstuppdrag kräver till att även utföra uppgifter åt och i samverkan med andra myndigheter och organisationer: Vi utför all fiskerikontroll till sjöss i nära samarbete med Havs- och vattenmyndigheten. Vi samarbetar med Polisen för att förhindra lagbrott, inte minst avseende gränskontroll, sjötrafikövervakning, naturskydd och miljö. Vi deltar i sjöräddning för att rädda människoliv, begränsa personskador, öka sjösäkerheten och minska konsekvenserna för egendom och miljö. Vi utför gränskontroll av sjöfarten i samverkan med Polisen och Tullverket. Vi samordnar de civila behoven av sjöövervakning och sjöinformation, och utför i den dagliga verksamheten sjöövervakning för många myndigheter, som till exempel Polisen och Tullverket.
STYRNING och ekonomi De övergripande målen för Kustbevakningens verksamhet, uppgifter och finansiering beslutas av riksdagen och regeringen. Kustbevakningen är en civil statlig myndighet som leds av en generaldirektör. I förordningen (2007:853) med instruktion för Kustbevakningen regleras myndighetens uppgifter, befogenheter och ledning. Varje år fattar sedan regeringen beslut om vilken verksamhet Kustbevakningen ska bedriva kommande år och beslutet finns nedskrivet i det så kallade regleringsbrevet. Där anges Kustbevakningens mål, finansiering och uppföljning av verksamheten. Utifrån det som står regleringsbrevet planerar myndigheten sin verksamhet. 2014 tilldelades Kustbevakningen ett anslag på 1,104 miljoner kronor. Kostnaderna fördelades enligt följande: Personal utgjorde nästan 50 procent av de totala kostnaderna. Drift och underhåll av våra enheter (fartyg, flyg, skotrar etcetera) motsvarade cirka 25 procent av de totala kostnaderna. Lokalkostnader utgjorde nästan fem procent av de totala kostnaderna. Resterande drygt 20 procent är kostnader för avskrivningar, nedskrivningar och finansiella kostnader.
UNDER 2014 genomförde Kustbevakningen 55 miljöskyddsoperationer medverkade Kustbevakningen i 115 sjöräddningsinsatser genomfördes sammanlagt 386 inspektioner till sjöss på yrkesfisket deltog Kustbevakningen i åtta större internationella övningar inom miljöräddning, sjöräddning och nödbogsering samt i ett flertal nationella övningar ANTAL MILJÖSKYDDSOPERATIONER 2012 2013 2014 Miljöskyddsoperationer 50 43 55
Hållbar HAVSMILJÖ Kustbevakningen ansvarar för miljöräddning till sjöss. Vi har ständig beredskap med specialutrustade miljöskyddsfartyg. Skadorna vid utsläpp av olja och andra farliga ämnen ska minimeras och naturen skyddas så långt det är möjligt. För att förebygga miljöbrott till sjöss bedriver Kustbevakningen miljöövervakning med hjälp av fartyg, flygplan, satelliter och andra tekniska hjälpmedel. Kustbevakningen deltar också i särskilda miljöövervakningspådrag, nationellt såväl som internationellt. Kustbevakningen ska tillsammans med internationella resurser kunna bekämpa oljeutsläpp på upp till 10 000 ton. För att förhindra att olja kommer ut i vattnet vid en fartygsolycka ska Kustbevakningen också öka förmågan till nödbogsering, nödläktring och brandbekämpning till sjöss. Kustbevakningsflyget kan snabbt skapa överblick över stora havsytor vilket ökar möjligheterna att tidigt kunna upptäcka kemikalieutsläpp och oljeutsläpp. Då kan rätt åtgärder sättas in så snabbt som möjligt och utsläppet kan bekämpas innan det når land. Därmed blir saneringsarbetet enklare och risken för skador på miljön minskar.
KONSTATERADE OLJEUTSLÄPP 2014 VATTENFÖRORENINGAR 2012 2013 2014 Antal anmälda utsläpp 317 266 324 Antal konstaterade utsläpp 254 207 258 Antal inledda förundersökningar 120 94 69 Antal domar/strafförelägganden 9 7 5 Antal vattenföroreningsavgifter 14 5 13 Vattenföroreningsavgifter i SEK 755 900 353 849 1 205 540
MILJÖRÄDDNING Antalet anmälda och konstaterade utsläpp har ökat något under 2014 jämfört med 2013, men i en längre tillbakablick syns en minskning mellan 2008 2012. Vid en jämförelse av 2008 och 2014 är minskningen 25 procent. Den sammanlagda volymen utsläppt olja under 2014 uppskattas till cirka 18,2 kubikmeter (18 251 liter). De flesta utsläppen har skett kustnära. Volymen utsläppt olja avviker tydligt från Kustbevakningens senaste års redovisningar. Detta har under 2014 sin förklaring i ett ärende. Kustbevakningsflyget observerade i maj ett utsläpp inom svensk ekonomisk zon, syd om Trelleborg, där volymen beräknades till som minst 11 000 liter och som mest 109 633 liter. Det stora intervallet i bedömningen beror på en beräkningsmodell som samtliga länder i EU använder. Volymen beräknas mot oljans utbredning och bedömd tjocklek utifrån oljans färg. Vid stora utsläpp av tung brännolja antar utsläppet tidigt en brun-svart färg redan vid relativt tunna lager vilket medför att intervallet i bedömningen blir stort. Liksom tidigare år är antalet lagföringar relativt lågt i förhållande till antalet konstaterade utsläpp. De flesta utsläppen är små och i många fall är utsläppskällan okänd. När det gäller vattenföroreningsavgifterna ser vi däremot en kraftig höjning mellan 2013 och 2014. Utvecklingen kommer att fortsätta följas noga och resultatet visar att det finns ett fortsatt behov av effektiv övervakning och kontroll.
Urval av INSATSER 2014 RÄDDNINGSOPERATION KERTU Morgonen den 29 oktober fick ledningscentralen i Stockholm larm om att ett fartyg gått på grund vid Landsort i Stockholms skärgård. Kustbevakningens stora kombinationsfartyg KBV 002 gick omedelbart mot platsen. Kort därefter rapporterade JRCC att fartyget tog in vatten och hade kraftig slagsida. Besättningsmedlemmarna på Kertu räddades över till högfartsbåten KBV 480 och transporterades till kombinationsfartyget
KBV 031 som anlänt till platsen tillsammans med övervakningsfartyget KBV 311. Vattnet i lastrummet på fartyget Kertu var nu två meter högt och uppdraget gick ut på att försöka länsa ur. Pumpar fördes över med kran och två man från KBV 002 samt två man från KBV 480 arbetade ombord på haveristen. Som mest var det fyra meter vatten i lastrummet och 10 slagsida. Vid klockan 18 började vattnet sjunka undan. Målsättningen var att få ur så mycket vatten att man kunde få in Kertu till hamnen i Oxelösund. På kvällen konstaterades två ordenliga inbuktningar i lastrumsgolvet. Skulle dessa spricka skulle fartyget troligen sjunka snabbt. En bordningskorg riggades också upp för att vid behov snabbt kunna evakuera personal. Vid 04-tiden på morgonen påbörjades bogsering med hjälp av bogserbåten Freja mot Oxelösund. Resan in till Oxelösund gick sedan utan missöden. OPERATION HERMES I MEDELHAVET Kustbevakningen deltog under april månad i den av Frontex koordinerade gränskontrolloperationen Hermes i Medelhavet. Värdland för operationen var Italien. Deltagandet skedde med ett av myndighetens sjöövervakningsflygplan och dess besättningar samt med personal vid operationens ledningsstab. Kustbevakningens medverkan i Operation Hermes hade som syfte att upptäcka fartyg i sjönöd och på så sätt bidra till att rädda liv. Genom att upptäcka fartyg som riskerade komma i nödsituation kunde man vidarebefordra information så att fartygen fick stöd och hjälp. Kustbevakningens deltagande i insatsen genomfördes på ett föredömligt sätt enligt Frontex och samverkande partners bedömningar. Kustbevakningens flygplan bistod i elva sjöräddningsincidenter där sammanlagt 1 742 personer kunde räddas.
NÖDBOGSERINGSÖVNING Under sex timmar den 30 juni övade kombinationsfartyget KBV 001 nödbogsering med olika typer av uppkopplingar samt bogsering och manövrering med containerfartyget Evelyn Maersk. Nödbogseringsövningen hölls i Kattegatt mellan Göteborg och Skagen efter att Evelyn Maersk lämnat Göteborgs hamn på väg mot Bremerhaven. Evelyn Maersk är ett av Maersk Lines containerfartyg som regelbundet trafikerar Göteborgs hamn och ingår i Maersks Eklass. Hon är 397 meter lång och 56 meter bred. Övningen gick mycket bra och gav Kustbevakningen viktiga erfarenheter av att bogsera containerfartyg av denna storlek.
REALTIDSSTÄNGNING I SKAGERRAK Den 8 september genomförde fiskeriinspektörer ombord på KBV 001 en RTC-kontroll (RTC, Real Time Closure) på ett svenskt fiskefartyg inom svenskt territorialhav i Skagerrak. Provtagningen av trålfångsten visade att andelen ungfisk överskreds. Provtagningsrapporten skickades därefter omgående till Havs- och vattenmyndigheten (HaV), som är beslutsfattande i ärenden som rör RTC-stängning. HaV beslutade att stänga ett 50 nautiska kvadratmil stort område väster om Tjörn och Orust för yrkesfiske, till skydd för torsk, kolja, gråsej och vitling. Stängningen gällde i 21 dagar.
FISKERIÖVERVAKNING Kustbevakningen arbetar för ett hållbart framtida fiske och vattenbruk, och ser till att de regler som gäller för såväl yrkes- som fritidsfiske följs. Vi kontrollerar att mängden fisk som tas upp inte överskrider tillåten mängd, att fisket bedrivs med rätt redskap och att uppgifterna i loggböckerna stämmer överens med fångsten. Fiskeriövervakning och kontroll sker genom riktade insatser som föregås av en riskanalys för att öka träffsäkerheten i verksamheten. Vid misstanke om brott lämnas ärendet vidare till Polisen för utredning. För att skydda torsken i Nordsjön, Västerhavet och Östersjön deltar Kustbevakningen regelbundet i EU-gemensamma fiskerikontroller, så kallade Joint Deployment Plans. Antalet brottsanmälningar inom fiske är få och som tidigare år visar trenden på en fortsatt minskning. Det har uppmärksammats att många av brottsanmälningarna läggs ner på ett tidigt stadium. För att få till fler lagföringar anordnade Havs- och vattenmyndigheten under året ett seminarium där Kustbevakningen deltog tillsammans med Polis och Åklagare. FISKERIÖVERVAKNING 2012 2013 2014 Antal inspektioner till sjöss 370 361 386 Antal kontrollåtgärder 11 904 11 098 9 799 Fördelning av kontrollåtgärder fritids och yrkesfiske (%) 63-37 63-37 62-38 Antal misstänkta brott som rapporterats till Polisen 299 215 186
Ökad säkerhet TILL SJÖSS Kustbevakningen arbetar ständigt för ökad säkerhet till sjöss. Vår verksamhet ska skydda människor mot olyckor och förhindra eller begränsa skador på egendom och miljö. Antalet olyckor ska minska och det ska vara tryggt och säkert att vara till sjöss. SJÖTRAFIKÖVERVAKNING Det gör vi bland annat genom att se till att sjötrafikbestämmelser följs och genom att motverka sjöfylleri och vårdslöshet i sjötrafik. Under sommarmånaderna skärper Kustbevakningen övervakningen längs kusterna och i skärgården. Insatserna riktas främst mot sjö- och rattfylleri, fartöverträdelser, vårdslöshet i sjötrafik och lanternebrott. Sommaren 2014 genomfördes ett landsomfattande sjötrafikpådrag, Sjövett, som bidrog till kunskapsspridning till fritidsbåtsägarna. I Stockholmsområde har en särskild citygrupp arbetat under sommarperioden. Sjöfyllerikontrollerna visar på en fortsatt nedåtgående trend. Antalet anmälda brott i förhålladnde till antalet sållningsprover fortsätter minska. Sedan 2010 har utfallet gått från nio procent till att under 2014 ligga på 4,4 procent.
SJÖSÄKERHETSTILLSYN Kustbevakningens närvaro i hamnar bedöms ha en starkt förebyggande verkan. Vi har ansvar för tillsyn och kontroller av lastsäkring och transport av farligt gods till och från hamnområden. Befogenheterna gör att Kustbevakningen kan stoppa fordon och lastbärare för kontroll, meddela föreläggande eller förbud och hindra fortsatt transport. Merparten av lastsäkrings- och farligt gods-kontrollerna genomförs i hamnar med färjetrafik. I samband med detta brukar myndigheten också genomföra rattfyllerikontroller. Ett par positiva trender har noterats inom kontrollen av farligt gods de senaste åren: Regelefterlevnaden har ökat från 63 till 77 procent de tre senaste åren och antalet allvarliga brister vid transport av farligt gods har minskat från 20 till 13 procent under samma period. Samma positiva trend kan konstateras när det gäller lastsäkring.
ANTAL KONTROLLÅTGÄRDER PER VERKSAMHET 2012 2013 2014 Gränskontroll 6 672 6 413 10 215 Tullkontroll 2 676 3 963 3 390 Sjötrafikövervakning 3 947 4 373 4 654 Sjöfyllerikontroll 2 684 1 833 2 273 Rattfyllerikontroll 19 370 14 084 8 019 Miljöövervakning 1 527 1 916 1 378 Sjösäkerhetstillsyn 12 229 14 263 16 064 Fiskerikontroll 11 904 11 098 9 540 Övrig sjöövervakning* 208 105 378 Summa 63 688 61 217 58 048 * Bland annat lagskyddade vrak och att dykning sker på tillåten plats. UTFALL I PROCENT* 2012 2013 2014 Gränskontroll 0,9 0,8 1,1 Tullkontroll 3,7 3,8 1,8 Sjötrafikövervakning 25,9 25,2 24,9 Sjöfyllerikontroll 12,5 6,9 4,4 Rattfyllerikontroll 1,0 0,3 0,3 Miljöövervakning 25,7 18,9 6,7 Sjösäkerhetstillsyn 9,0 9,6 9,4 Fiskerikontroll 9,8 8,0 9,6 Övrig sjöövervakning 14,4 18,1 8,7 många procent av de genomförda kontrollerna har Kustbevakningen upptäckt avvikelse från regelverket.
Kompetens & KAPACITET Förmågan till snabba och effektiva insatser är av avgörande betydelse för Kustbevakningen. För att kunna möta upp regeringens krav på en förmåga att bekämpa oljeutsläpp på upp till 10 000 ton till sjöss har Kustbevakningens flotta, genom regeringsbeslut, under senare år förnyats med ett flertal kombinationsfartyg som ersatt äldre fartyg. Kustbevakningen har ständigt minst fyra miljöskyddsfartyg och ett antal övervakningsfartyg till sjöss. Utöver det finns i regel två fartyg av serien KBV 001 patrullerande i områden med mycket hög risk. Kustbevakningen har också tre flygplan av typen DASH-8 Q-300 som är funktionella redskap i arbetet för en bättre havsmiljö. De tre planen tillhör världens mest effektiva övervakningsflygplan som har avgörande betydelse för möjligheten till tidig upptäckt av utsläpp och till effektiv ledning av räddningsinsatser till sjöss. Kustbevakningsflyget genomför i princip dagliga övervakningsflygningar i syfte att upptäcka utsläpp tidigt och därmed kunna bekämpa utsläppen snabbt, innan de når land.
Foto: Johnny Söderberg ANTAL FARTYG, FLYG OCH FORDON 2014-12-31 2013-12-31 Miljöskyddsfartyg 7 7 Övervakningsfartyg 15 19 Kombinationsfartyg 10 10 Svävare 4 5 Flygplan 3 3 Pråmar 1 1 Strandbekämpare* 12 12 Båtar 98 98 Vattenskotrar 14 15 Snöskotrar 8 10 Sjösläp 27 27 Motorfordon 115 113 Släpfordon 82 77 *Arbetsbåtar som är specialbyggda för strandnära oljebekämpning.
Nationellt & internationellt SAMARBETE Havet är allas gemensamma angelägenhet. Tillsammans med myndigheter och organisationer utvecklar vi gränsskydd, brottsbekämpning och miljöskydd. SJÖÖVERVAKNINGSUPPDRAGET För att öka säkerheten till sjöss och arbeta mer effektivt mot gränsöverskridande brottslighet, har regeringen gett Kustbevakningen i uppdrag att samordna de civila behoven av sjöövervakning och sjöinformation, och förmedla sjöinformation till och från myndigheter som arbetar med sjöfart, fiske och miljö. Därför har Kustbevakningen utvecklat ett myndighetsgemensamt system för sjöbaserad informationssamordning, SJÖBASIS. Med hjälp av SJÖBASIS kan sjöövervakning planeras och utföras mer effektivt då det alltid finns åtkomst till en exakt sjölägesbild och på sikt även tilläggsinformation med tjänster som förenklar och förbättrar arbetet. INTERNATIONELLA AVTAL Ett omfattande internationellt arbete för havsmiljön sker i samarbete mellan Östersjöländerna inom Helsingforskommissionen, mellan Nordsjöländerna inom Bonnavtalet, mellan de nordiska länderna inom
Köpenhamnsavtalet och mellan de arktiska länderna inom samverkan i det Arktiska rådet. Baltic Sea Region Border Control Cooperation, BSRBCC, är ett samarbete i östersjöregionen mellan ländernas kust- och gränskontrollmyndigheter. Genom samverkan ska man effektivt bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten i östersjöområdet, till exempel narkotikasmuggling, illegal invandring/människosmuggling och miljöbrott. Ett antal gemensamma operativa insatser har genomförts med lyckat resultat. European Coast Guard Functions Forum, ECGFF, är ett forum där Europas kustbevakningsmyndigheter verkar i nära samverkan med EU:s byråer och organ. Genom ECGFF:s sekretariatsmöten och chefsmöten skapas ett forum för samordning, samverkan och informations- och erfarenhetsutbyte. ECGFF syftar till att studera, bidra till och främja förståelsen och utvecklingen av maritima frågor av vikt och gemensamt intresse relaterat till kustbevakningsfunktionen.
SCHENGENSAMARBETET Schengensamarbetet syftar bland annat till att skapa fri rörlighet för personer inom EU och att stärka kampen mot gränsöverskridande brottslighet. Personkontrollen vid resor mellan medlemsländer har upphört, medan den yttre gränskontrollen har förstärkts. Alla handels- och fiskefartyg som ska gå in i en svensk hamn och kommer från länder utanför EU ska föranmäla detta till Kustbevakningen. Bland annat kontrolleras besättningslistor mot ett internationellt register, Schengen Information System, SIS. Fartyg av viss storlek som anlöper svensk hamn ska också lämna information om sjöfartsskydd. Reglerna om sjöfartsskydd skyddar sjöfartssektorn mot grova våldsbrott som terrorism. Genom aktiv gränskontroll begränsar Kustbevakningen antalet otillåtna inresor i Schengenområdet. GEMENSAM FISKERIPOLITIK INOM EU Fiskeripolitiken är gemensam inom hela EU, och alla gemenskapens länder omfattas av samma bestämmelser. Kvotfördelningar, tekniska regleringar och kontrollregler styrs av beslut som fattas inom gemenskapen. Tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten har Kustbevakningen utvecklat metoder och kontrollsystem som ska säkerställa att de nationella och de europeiska fiskebestämmelserna följs och att fiskekvoterna inte överskrids. UPPDRAG Kustbevakningen utför utöver ordinarie verksamhet en rad uppgifter på uppdrag av andra myndigheter eller uppdragsgivare, som till ex-
empel dykeri åt Polisen, bogsering och olika uppdrag i samband med havsforskning. Kustbevakningens räddningsdykare är vatten-, kem- och rökutbildade. De gör årligen ett stort antal dykinsatser som till exempel eftersök av försvunna personer, smuggelgods eller vapen, och skrovbesiktningar vid fartygsolyckor. Kustbevakningsflyget har vid ett par tillfällen utfört internationella havsövervakningsuppdrag, bland annat i Adenviken och Medelhavet.
JOBB för framtiden För att arbeta som kustbevakare måste du kunna behärska pressade och svåra situationer, men också finna tillfredsställelse i vardagliga rutiner. Det är viktigt att vara lyhörd, visa engagemang och kunna ta initiativ. TRYGG, INITIATIVRIK LAGSPELARE Är du intresserad av att arbeta i grupp tillsammans med dina arbetskamrater under flera dygn, göra en insats för säkrare och renare hav och är en trygg person som bevarar lugnet även i krissituationer? Då kanske yrket som kustbevakare passar dig. Som kustbevakningstjänsteman arbetar du med myndighetsutövning med polisiära befogenheter, kontroll- och tillsynsverksamhet samt miljöräddning. Du kan också arbeta som pilot, befälhavare, maskinist, systemoperatör eller dykare.
Övriga anställda i Kustbevakningen arbetar i stab- och ledningstjänst på huvudkontoret eller vid någon av regionledningarna. Till staberna rekryteras dels kustbevakare, dels externa medarbetare med olika specialistkompetenser. Andelen kvinnor i myndigheten var 2014 totalt 25 procent. KUSTBEVAKNINGENS GRUNDUTBILDNING För att arbeta som kustbevakare måste du genomgå Kustbevakningens grundutbildning som omfattar både teori och praktik. Hur lång utbildningen blir beror på vilka förkunskaper du har när du söker.
FRÅN STRANDRIDARE 1638 bestod Kustbevakningen av två strandridare. De var stationerade i Kalmar och hade till uppgift att förhindra smuggling och vrakplundring. Den 25 mil långa patrulleringen längs med Sveriges ostkust skedde till fots eller häst. Så sköttes arbetet i mer än 300 år. Under andra världskriget minskade smugglingen och kustbevakaren fick nya arbetsuppgifter: kontroll av sjötrafiken, visitation av fartyg och personer, kontroll av passerkort och plombering av radiosändare. Efter kriget fick kustbevakaren ytterligare uppgifter: jakttillsyn, organiserad sjöräddning, fiskeritillsyn och kontroll av säkerhetsbestämmelserna ombord på fartyg. 1971 fick kustbevakarna regeringens uppdrag att svara för oljebekämpningen till sjöss, och tre år senare även ansvaret för kemikalieutsläppen. 1978 ålades man att också svara för havsfiskeövervakningen, och 1983 fick man polisiära befogenheter till havs samt i Vänern och Mälaren. TILL DAGENS KUSTBEVAKARE Kustbevakningen blev en egen myndighet 1988. I dag är Kustbevakningen en myndighet som övervakar, räddar och hjälper till sjöss och som arbetar för en hållbar havsmiljö och ökad säkerhet. I takt med ett växande EU och ökande sjötrafik kommer nya utmaningar för Kustbevakningens personal. I dag möter kustbevakaren ett mångkulturellt samhälle och arbetet för havsmiljön och säkerheten till sjöss kräver allt fler gemensamma internationella insatser.
1 60 350 0 10 20 30 40 315 0 50 70 80 45 90 100 KUSTBEVAKNINGEN Huvudkontoret Box 536 371 23 Karlskrona Tel: 0455-35 34 00 Fax: 0455-105 21 E-post: registrator@kustbevakningen.se www.kustbevakningen.se 135 90 130 Omslagsbild: Bordningsövning, Foto Johnny Söderberg 120 110