Europaskolorna Generalsekreterarens kansli Enheten för Pedagogisk utveckling Ref. : 2011-06-D-11-sv-2 Orig. : SV Svenska som språk IV Sekundärstadiet Swedish L4 Syllabus Secondary Years 4-7 APPROVED BY THE JOINT TEACHING COMMITTEE ON 5 AND 6 OCTOBER 2011 IN BRUSSELS Träder i kraft med omedelbar verkan Immediately entry into force October 2011
Innehållsförteckning Summery...3 1 Kapitel 1. Introduktion...4 1.1 Allmänna mål...4 1.2 Specifika mål för svenska som språk IV i Europaskolorna...4 2 Kapitel 2 Syfte med utbildningen i svenska som språk IV...5 2.1 Allmänt syfte...5 2.2 Ämnesspecifikt syfte...5 3 Kapitel 3 Centralt innehåll...6 3.1 Centralt innehåll årskurs 4-5...6 3.1.1 Kommunikationens innehåll...6 3.1.2 Reception...6 3.1.3 Produktion och interaktion...7 3.1.4 Kultur och samhälle...7 3.2 Centralt innehåll årskurs 6-7...7 3.2.1 Centralt innehåll...7 3.2.2 Kommunikationens innehåll...7 3.2.3 Reception...7 3.2.4 Produktion och interaktion...8 3.2.5 Kultur och samhälle...8 4 Kapitel 4 Genomförande...8 4.1 Utgångspunkter för undervisningens genomförande...8 5 Kapitel 5 Utvärdering...9 5.1 Allmänna principer för utvärdering...9 5.2 Bedömningens inriktning...10 BILAGA...12 1 EB- för studentexamen, Språk IV,...12 1.1 Referens 1999-D-52 Studentexamen...12 1.1.1 Allmänna krav...12 2 Den skriftliga prövningen...12 2.1.1 Uppgifter för Svenska som språk IV...12 2.1.2 Texter...12 3 Muntlig prövning...13 3.1 Krav...13 3.2 Bedömning av prestationerna...13 3.3 Form för prövningen...14 2011-06-D-11-sv-2 2
Summary The syllabus for Swedish as language IV has been revised on the basis of the new syllabuses for the upper secondary school in Sweden, which take effect in the autumn of 2011. As for LI, the syllabus for Swedish as language IV is divided into sections with objectives and key contents in accordance with the structure of the new upper secondary school syllabuses. The syllabus complies with the overarching objective of the competencies that the course is intended to create the prerequisites to achieve. The key content corresponds to the courses in Modern language in the Swedish syllabus. The content in years 4-5 consist of courses 1 and 2 of the national syllabus and the content of years 6-7 corresponds to courses 3 and 4. The main content of the subject is to assimilate a new language, i.e. to be able to use the language in speech and writing, to be able to understand texts in Swedish and to obtain knowledge about conditions in Sweden. The starting points for teaching are presented in a section on carrying out teaching. At the end, the general principles for evaluation and the direction of assessment for Swedish language IV are described. Instructions for written and oral examination for the school leaving certificate are contained in an appendix. 2011-06-D-11-sv-2 3
1 Kapitel 1. Introduktion 1.1 Allmänna mål Europaskolorna har en dubbel uppgift. Å ena sidan gäller det att garantera ungdomars egentliga utbildning, vilken består av de olika ämnena, å andra sidan gäller det att gynna varje individs utveckling i ett bredare socialt och kulturellt sammanhang. Således består utbildningen av att tillägna sig de kunskaper, den förståelse, de begrepp och de färdigheter som är specifika för varje ämne. Vidare måste eleverna lära sig att framföra, tolka, värdera och tillämpa de förvärvade kunskaperna. Personlig utveckling sker i många olika sammanhang: andligt, moraliskt, socialt och kulturellt. För ungdomar gäller att bli medvetna om vad som menas med ett lämpligt uppförande, att förstå miljön där de arbetar och lever samt att utveckla en egen identitet. I realiteten visar det sig att dessa två mål är omöjliga att hålla isär i skolan. De två ovan nämnda huvudmålen utvecklas tillsammans med kunskap och medvetenhet om den europeiska verkligheten, som karaktäriseras av de olika europeiska kulturernas rikedom. Den medvetenhet och den erfarenhet som ungdomar i Europaskolorna får genom den gemensamma europeiska livsmiljön bör hos dem utveckla ett speciellt förhållningssätt en mångkulturell tillhörighet som gör att de respekterar varje europeiskt lands traditioner samtidigt som de bevarar sin egen nationella identitet. 1.2 Specifika mål för svenska som språk IV i Europaskolorna Utbildningen i svenska i Europaskolorna syftar till att ge ungdomar som vistas utomlands möjlighet att utöver sitt modersmål och andra språk aktivt behärska svenska, som är det nationella språket i Sverige och det andra inhemska språket i Finland. Syftet är även att skapa och vidareutveckla sådana kunskaper i svenska som underlättar för eventuella studier av svenska på högskolenivå och användning av språket i arbetslivet. Syftet med undervisningen i svenska som språk IV är att ge eleverna sådana kunskaper och färdigheter i svenska att de klarar sig i vardagliga språksituationer, kan tillgodogöra sig huvudinnehållet i massmedierna samt inom ramen för det lärostoff som behandlas även har förmåga att uttrycka sig muntligt och skriftligt på svenska. Kunskaper i svenska skapar förutsättningar för framgång i studier och arbetsliv i Sverige och Finland. Att behärska svenska underlättar också väsentligt vid nordiska kontakter. Att vara aktivt flerspråkig är en styrka och tillgång för unga människor. I en europeisk språkmiljö är dock svenska av naturliga skäl i underläge på grund av bristen på stimulans från språkmiljön runt omkring. Detta gäller för ungdomar som lär sig svenska. Att undervisa i svenska i en miljö som ger liten stimulans och begränsat tillfälle till språkträning är en utmaning för lärarna i Europaskolorna, och det krävs speciella metoder och arbetssätt för att bistå elevernas språkutveckling. I en svenskspråkig miljö är det lättare att erbjuda ett mångsidigt utbud av teater, film och andra medier. Det är för Europaskolorna en särskild utmaning att kunna ge sådana väsentliga upplevelser som är viktiga för tänkandet, språket, fantasin och känslolivet. Det ställer speciella krav på utnyttjande av olika sorters läromedel, Internet och datorer. 2011-06-D-11-sv-2 4
Det kan vara svårt att stimulera språkutvecklingen när språkmiljön runt omkring eleverna inte ger något stöd. Det innebär att eleverna i undervisningen behöver mer tid för att höra språket, för att läsa texter och för att skriva än de i vissa fall skulle ha behövt i en svensktalande miljö för att nå samma nivå av språkbehärskning. Uttal, intonation, vardagsspråk, idiomatiska uttryck, talesätt och ordspråk, stilskillnader, betydelseskiftningar är några områden som kräver mer tid och uppmärksamhet i Europaskolorna. Lärarens roll för elevernas språkutveckling blir mycket viktig eftersom ungdomarna har begränsade möjligheter att lära sig svenska av omgivningen runtomkring och av massmedierna. 2 Kapitel 2 Syfte med utbildningen i svenska som språk IV 2.1 Allmänt syfte Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. I sin syn på språkets uppgift överensstämmer Europaskolorna med den språksyn som finns i många andra länder. Utbildningen i svenska som språk IV syftar till att utveckla förmågan att tala och skriva väl samt att öka lyhördheten för andras språk och sätt att uttrycka sig i tal och skrift. 2.2 Ämnesspecifikt syfte Undervisningen i ämnet svenska som språk IV ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i svenska och omvärldskunskaper samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften. Eleverna ska ges möjlighet att, genom språkanvändning i funktionella och meningsfulla sammanhang, utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Kommunikativ förmåga innefattar dels reception, som innebär att förstå talad och skriven svenska, dels produktion och interaktion, som innebär att formulera sig och samspela med andra i tal och skrift samt att anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. Utbildningen i ämnet svenska som språk IV syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att tala, lyssna, se, läsa och skriva samt att uppleva och lära av texter på svenska av olika slag. Språkförmågan har stor betydelse för allt arbete i skolan och för fortsatt liv och verksamhet. I undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att utveckla språklig säkerhet samt förmåga att uttrycka sig med variation och komplexitet. Dessutom ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att använda olika strategier för att stödja kommunikationen och för att lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där svenska språket används. Den kulturella identiteten uttrycks bl.a. i språket och litteraturen. Mötet med språk, litteratur och bildmedier kan bidra till mognad och personlig utveckling och ge nya perspektiv. Utbildningen i svenska som språk L IV syftar till att ge eleverna möjligheter 2011-06-D-11-sv-2 5
att ta del av och ta ställning till det svenska kulturarvet och få uppleva och diskutera texter som både väcker lust och utmanar åsikter. Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på språk och kultur samt ge dem möjlighet att utveckla flerspråkighet där kunskaper i olika språk samverkar och stödjer varandra. Undervisningen ska dessutom bidra till att eleverna utvecklar språklig medvetenhet och kunskaper om hur man lär sig språk i och utanför undervisningen. Undervisningen ska i allt väsentligt bedrivas på svenska. I undervisningen ska eleverna få möta talat och skrivet språk av olika slag samt få sätta innehållet i relation till egna erfarenheter och kunskaper. Eleverna ska få interagera i tal och skrift samt producera talat språk och olika texter, på egen hand och tillsammans med andra, och med stöd av olika hjälpmedel och medier. Undervisningen ska dra nytta av omvärlden som en resurs för kontakter, information och lärande samt bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur man söker, värderar, väljer och tillägnar sig innehåll från olika källor för information, kunskaper och upplevelser. Att behärska svenska ger ungdomarna tillgång till ett kommunikationsmedel som behövs i livet och i många yrken. Det förser ungdomarna med ett betydande nordiskt kulturkapital. Ämnet ger dem beredskap att arbeta i nordiska miljöer. Det vidgar elevernas världsbild genom att presentera Sverige och det svensktalande Finland som nordiska länder i Europa. Undervisningen i ämnet svenska som L IV ska ge eleverna förutsättningar att utveckla - förståelse av svenska i tal och skrift samt förmåga att tolka innehållet - förmåga att formulera sig och kommunicera på svenska i tal och skrift - förmåga att använda språkliga strategier i olika sammanhang - förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och situationer och - förmåga att diskutera och reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där svenska används. 3 Kapitel 3 Centralt innehåll 3.1 Centralt innehåll årskurs 4-5 Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: 3.1.1 Kommunikationens innehåll Personlig information; ämnesområden som är välbekanta för eleverna; intressen, vardagliga situationer, personer och platser; åsikter, känslor och erfarenheter, aktiviteter och händelser. Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och områden där svenska språket används. 3.1.2 Reception Tydligt talat språk och enkla texter som är instruerande, beskrivande och kontaktskapande, även via olika medier och i kombination med illustrationer, till exempel film. Dialoger, intervjuer och samtal 2011-06-D-11-sv-2 6
Berättelser och annan fiktion, även i talad eller dramatiserad form, samt sånger och dikter Information och meddelanden, till exempel skyltar, reklam, tidtabeller och notiser Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang och för att dra slutsatser om innehållet, till exempel med hjälp av förförståelse Strategier för att anpassa lyssnandet och läsandet till framställningens form och innehåll Olika sätt att orientera sig i och söka och välja bland texter och talat språk från Internet och andra medier. Språkliga företeelser, till exempel uttal, intonation, grammatiska strukturer, stavning och interpunktion. Hur ord, fasta språkliga uttryck och vardagsfraser används i talat språk och texter i olika situationer. Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer av framställningar och samtal. 3.1.3 Produktion och interaktion Presentationer, instruktioner, meddelanden och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift. Samtal och skrivande för kontakt och kommunikation Strategier för att lösa språkliga problem i samtal och skriftlig kommunikation, till exempel omformuleringar, gester, frågor och stödjande fraser samt för att delta i och bidra till samtal Språklig säkerhet när det gäller till exempel uttal och intonation samt ord, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck samt grammatiska strukturer, mot tydlighet och anpassning till syfte och sammanhang. 3.1.4 Kultur och samhälle Kulturella och samhälleliga frågor med anknytning till Sverige, till exempel historiska frågor eller aktuella samhällsfrågor i Sverige, i jämförelse med liknande frågor i landet där eleven går i skola eller kulturella uttrycksformer från Sverige, bildkonst, musik och arkitektur. 3.2 Centralt innehåll årskurs 6-7 3.2.1 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: 3.2.2 Kommunikationens innehåll Aktuella och kända ämnesområden; vardagliga situationer, intressen, personer, platser, aktiviteter och aktuella händelser och händelseförlopp; åsikter, känslor, erfarenheter, relationer, etiska frågor och framtidsplaner. Levnadssätt, traditioner, sociala relationer och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där svenska språket används. De nordiska länderna, deras folk och kulturer Vardagsliv, levnadssätt och traditioner i Sverige och Finland och några tydliga likheter och skillnader i förhållande till elevernas kulturella erfarenheter 3.2.3 Reception Talat språk, även med viss regional färgning, och texter, som är instruerande, beskrivande, berättande, diskuterande, argumenterande och kontaktskapande, även via film och andra medier 2011-06-D-11-sv-2 7
Samtal och sammanhängande talat språk, till exempel dialoger och intervjuer Berättelser, skönlitteratur och annan fiktion, även i talad eller dramatiserad form, samt sånger och dikter Sakprosa av olika slag och med olika syften, till exempel nyheter och reportage. Strategier för att uppfatta detaljer och förstå sammanhang samt för att anpassa lyssnande och läsning till framställningens form, innehåll och syfte Olika sätt att söka, välja och värdera innehållet i texter och talat språk Språkliga företeelser, till exempel uttal, intonation, grammatiska strukturer och satsbyggnad samt ord med olika stilvärde och fasta språkliga uttryck Hur texter och talat språk varieras utifrån olika syften och sammanhang Hur sammanbindande ord och andra uttryck används för att skapa struktur och språkligt sammanhängande helheter 3.2.4 Produktion och interaktion Instruktioner, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift. Diskussioner, samtal, argumentation och skrivande för kontakt och kommunikation i olika situationer. Strategier för att lösa språkliga problem, till exempel med hjälp av omformuleringar, frågor och förklaringar. Strategier för att bidra till och aktivt medverka i samtal, till exempel genom att ta initiativ till interaktion, lyssna aktivt, avsluta på ett artigt sätt, ge bekräftelse, ställa följdfrågor och ta initiativ till nya frågeställningar eller ämnesområden. Språklig säkerhet när det gäller till exempel uttal, intonation, fasta språkliga uttryck, grammatiska strukturer och satsbyggnad, mot tydlighet, variation, flyt och anpassning till syfte, mottagare och situation. Bearbetning av egna och andras muntliga och skriftliga framställningar för att variera, tydliggöra, precisera och anpassa dem till syfte, mottagare och situation. 3.2.5 Kultur och samhälle Kulturella och samhälleliga frågor med anknytning till Sverige, samhällsförhållanden i Sverige eller fördjupade studier av historia och kultur i Sverige, konst, musik, arkitektur och film. 4 Kapitel 4 Genomförande 4.1 Utgångspunkter för undervisningens genomförande Svenska som språk IV läses under de sista fyra åren i Europaskolorna. Erfarenheterna av främmande språk i den flerspråkiga miljön som eleverna har samlat innan de börjar med detta språk är betydande. De har kunskaper om och erfarenheter av hur man tillägnar sig främmande språk och kan därför snabbt göra framsteg. I undervisningen ska de olika momenten integreras. Samma aktivitet förekommer under olika åldrar även om tempot och svårighetsgraden växlar. Det är inte så att berättelsen är något som hör till de yngre åldrarna och utredning och argumentation till slutet av skoltiden. Unga elever utreder och argumenterar och äldre elever har inte upphört att berätta. Faktatexter av olika svårighetsgrad förekommer i skolans alla klasser. Det finns inga åldersspecifika genrer, utan det är nivån som måste anpassas efter åldern och de krav man ställer på elevernas arbete. Svenska är ett ämne där huvudaktiviteterna läsa, 2011-06-D-11-sv-2 8
skriva, tala, se och lyssna förekommer hela skoltiden, men innehållet för aktiviteterna anpassas till åldern och kraven på vad eleverna kan prestera. Deras självständighet i förmåga att uttrycka sig, reflektera, analysera och använda sina kunskaper i nya sammanhang växer hela tiden. I ämnet bör olika metoder för undervisning och inlärning utnyttjas. Elevernas olikheter och individualitet ska beaktas. Pararbete och grupparbete ger möjligheter till effektiv språkträning. Eleverna ska få sådan handledning att de kan använda sig av inlärningsstrategier som är lämpliga för dem. Elevernas grammatikaliska tänkande utvecklas genom arbetet med strukturer och regler på ord-, menings- och textnivå. Eleverna bör från början öva sig att uttrycka sina egna åsikter och känslor på det främmande språket. Samtidigt fästs uppmärksamhet vid skillnader i uttrycket vid jämförelser med modersmålet. Efter hand som språkfärdigheten växer övergår man till mer krävande kommunikation. Eleverna ska t.ex. lära sig att instämma i ett samtal, att övertala, att motivera sina åsikter och argumentera på det främmande språket. Det är viktigt att man försöker hålla sig till uttryckssätt som är speciella för kulturen ifråga men även lär sig att kringgå brister i språkkunskaperna. Även icke-verbal kommunikation och mod att uttrycka sig på svenska beaktas. En förutsättning för att man ska kunna förstå och använda ett språk är att det stoff man behöver är lätt att återkalla i minnet. Det är lättare att minnas ord och strukturer om de knyter an till tidigare inlärt stoff. För att eleverna ska lära sig ett språk effektivt, så att de behärskar det automatiskt, måste de få mångsidig och omväxlande träning. Från att urskilja, förstå och inprägla språkets olika drag går man vidare till att aktivt och självständigt och personligt tillämpa dem. Undervisningen bör läggas upp så att den muntliga och skriftliga sidan av språkfärdigheten stöder varandra. Man bör eftersträva naturligt och obehindrat uttal, god accent, rytm och intonation. Eleverna ska beredas möjligheter att så ofta som möjligt lyssna till autentiskt tal och även regionala språkvarianter. Den aktiva språkfärdigheten behöver inte bli lika omfattande som den passiva. Eleverna tränas att arbeta, skaffa information, välja uppgifter och bedöma sitt eget arbete självständigt på egna villkor. Behärskningen av ordförråd och strukturer vidgas konsekvent genom hela studietiden. Att inhämta kunskaper i språk är en aktiv process. Eleverna deltar i valet av arbetssätt och studiematerial och de uppmuntras att föreslå egna arbetsmetoder. Både vid arbetet och presentationen av materialet inövas utöver de traditionella tillvägagångssätten olika färdigheter, användning av datateknik, elektroniska medier och bild och förmåga att uppträda. Eleverna vänjer sig vid att arbeta självständigt och ta ansvar för sina studier. 5 Kapitel 5 Utvärdering 5.1 Allmänna principer för utvärdering Utvärdering är något som sker fortlöpande och som ska ge information om elevernas kunskapsutveckling. Utvärderingen ger underlag för hur den fortsatta undervisningen i Europaskolan ska läggas upp och har en stor betydelse för elever, föräldrar och skola när elevernas fortsatta studier ska planeras. Syftet med utvärdering är att bedöma elevernas prestationer, men utvärdering behöver inte alltid knytas till betyg. Ett viktigt 2011-06-D-11-sv-2 9
syfte med utvärdering är också att motivera eleverna i deras dagliga arbete och ge dem möjligheter att själva bedöma sina insatser och gå vidare i sin utveckling. För lärarna är utvärderingen en utgångspunkt för reflektion över undervisningens mål, metod och resultat. Reflektionen över utvärderingen kan leda till revideringar och förändringar. Följande principer gäller för betygsättningen I betygsättningen ingår allt som eleven presterar i skolarbetet, både muntlig, skriftligt och praktiskt, i klassrummet och vid prov Betyg sätts på det som har behandlats och tagits upp i undervisningen Betygsättning förutsätter att eleverna har fått tid och möjlighet att sätta sig in i stoffet Kvaliteter vid bedömningen är bredden och djupet på kunskaperna, den självständiga tillämpningen av dem och förmågan av att kunna presentera dem i tal och skrift. Kraven ska vara anpassade efter elevens mognadsnivå. Kritisk granskning och värdering, förmåga att använda sina kunskaper i nya situationer och att lösa problem är kvaliteter som värderas. Europaskolornas betygskala ska följas Eleverna ska känna till och förstå kriterierna för bedömningen av deras prestationer och kunna värdera sina egna prestationer 5.2 Bedömningens inriktning I en allsidig kommunikativ förmåga ingår att behärska receptiva, interaktiva och produktiva färdigheter, på vilka bedömningsaspekter kan läggas. Beträffande elevens receptiva färdigheter ska bedömningen riktas på elevens förmåga att förstå talad och skriven svenska. Hänsyn ska tas till elevens förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser om syftet med en framställning. I vilken utsträckning eleven vid avlyssning kan följa med i naturligt taltempo och förstå de viktigaste regionala varianterna av svenska och finlandssvenska är andra delar i bedömningen. I denna förståelse ingår också elevens förmåga att uppfatta skillnader och nyanser ifråga om språkljud, betoning och intonation. När det gäller läsning läggs vikt vid elevens förmåga att förstå och tillgodogöra sig texter i varierande svårighetsgrad. I bedömningen av läsförmågan ingår också i vilken utsträckning eleven med hjälp av olika strategier kan anpassa läsningen efter textens art och syfte. Ett centralt inslag vid all språklig interaktion (kommunikation) är att växelvis fungera som lyssnare och talare, alternativt läsare och skrivare. Bedömningen av sådana interaktiva färdigheter ska inriktas på förmågan att inleda, bidra till att utveckla och avsluta ett samtal eller en skriftväxling. Härvid bedöms elevens förmåga att tolka olika situationer och att anpassa sitt språk till situation och mottagare, liksom förmågan att använda strategier för att lösa språkliga problem. Bedömningen av de produktiva färdigheterna tala och skriva ska inriktas på hur klart och sammanhängande samt med vilken ledighet, variation och språklig säkerhet eleven kan uttrycka och förmedla ett budskap. Bedömningen av talad svenska inriktas vidare bl.a. mot om eleven artikulerar så tydligt att det som sägs är lätt att förstå och att betoning och intonation utvecklas mot ett för språkområdet inhemskt mönster. När det gäller elevens förmåga att skriva svenska inriktas bedömningen också mot klarhet i framställningen samt mot elevens förmåga att binda samman satser och meningar. 2011-06-D-11-sv-2 10
Bedömningen ska även inriktas på hur väl eleven utvecklat sin interkulturella förståelse. Elevens kunskaper om levnadssätt och samhällsförhållanden i Sverige och Finland och medvetenhet om likheter och skillnader i förhållande till egna kulturella erfarenheter vägs här in, liksom elevens medvetenhet om oskrivna regler som i olika kulturer påverkar kommunikationen. Bedömningen inriktas även på elevens förståelse av hur den egna språkinlärningen går till liksom förmågan att använda olika tillvägagångssätt och lämpliga hjälpmedel för att lösa uppgifter som har skiftande karaktär och syfte. 2011-06-D-11-sv-2 11
Bilaga BILAGA 1 EB- för studentexamen, Språk IV, 1.1 Referens 1999-D-52 Studentexamen 1.1.1 Allmänna krav I studentexamen ska eleven bevisa att han eller hon har de kunskaperna och färdigheterna som kursplanen kräver och kan använda dem på ett självständigt sätt. Studentexamen relateras till innehållet i undervisningen i S6 och S7. Detta utesluter inte tillbakablickar på kunskaper och färdigheter som förvärvats tidigare i undervisningen. Uppgifterna måste formuleras entydigt, vara klart avgränsade och gå att utföra under bestämd tid. Kraven i studentexamen i svenska som främmande språk hänför sig, som i andra främmande språk, till språkliga färdigheter ämnesspecifika och ämnesövergripande metoder och inlärningstekniker kunskaper och insikter i ämnet 2 Den skriftliga prövningen Det som prövas i den skriftliga studentexamen är läsförståelse och förmåga att uttrycka sig sammanhängande för att förklara och kommentera. Elevens prestation bedöms efter språk och innehåll. För varje del av prövningen ges ett delbetyg som tar hänsyn till både språk och innehåll, varvid kriteriet uttrycksförmåga/språkriktighet väger något över. Delbetygen sammanfattas till ett slutbetyg, som måste motiveras. Att hoppa över en obligatorisk arbetsuppgift ger betyget 0. Form av uppgift Den skriftliga studentexamensuppgiften består av en text med uppgifter inom områdena Textförståelse Textinterpretation Textkommentar 2.1.1 Uppgifter för Svenska som språk IV 1. Textförståelse med 8-10 frågor. Viktning vid bedömning av receptionen 60 procent. 2. Textkommentar eller fri textproduktion. Eleven väljer mellan två förslag. Viktning vid bedömning av produktionen 40 procent. 2.1.2 Texter De av lärarna föreslagna texterna måste uppfylla följande kriterier:
Bilaga Det måste vara en autentisk eller lätt bearbetad text som inte tagits upp i undervisningen. Textavsnitt ur ett verk som i sin helhet tagits upp i S6 eller S7 kan användas om man inte gått igenom texten i undervisningen. Texter som kan såra eleverna ska inte användas. Särskilt lämpliga är berättande texter som kan ge anledning till ställningstagande. Textens svårighetsgrad (med hänsyn till ordförråd, syntax, språkregister, abstraktionsnivå och informationstäthet) ska anpassas till den nivå som uppnås efter fyra års undervisning. Texten ska ha ett omfång på 400-500 ord och detta bör varken överskridas eller underskridas. Undantag är lyriska texter och täta episka texter, som kan vara kortare. Till texten fogas 2-3 uppgifter som ska vara till hjälp för eleven under förberedelsetiden. Uppgifterna avser i första hand textförståelse men kan också stimulera till textanalys och ställningstagande. Texterna måste numreras på var femte rad och källor anges. Hjälpmedel är inte tillåtna. Det är inte lämpligt med texter som kräver fler än sex ord- eller sakförklaringar. Tid för prövningen: 180 minuter 3 Muntlig prövning 3.1 Krav Kraven på den muntliga prövningen i studentexamen handlar om receptions- och interaktionsförmåga och omfattar läsförståelse och hörförståelse. Området läsförståelse omfattar förmågan att förstå litterär text eller saklitterär text av språkligt och innehållsmässigt lämplig svårighetsgrad. Området hörförståelse omfattar förmåga att uppfatta yttranden i prövningssamtalet på ett korrekt sätt. Framställningsförmåga innebär att kunna framställa sakförhållanden i sammanhängande form, att förklara och kommentera. Prövningen omfattar ett anförande, dvs. en systematisk framställning av resultaten från förberedelsetiden och uppläsning av ett textavsnitt samt ett samtal mellan eleven och examinatorerna. 3.2 Bedömning av prestationerna Elevens prestationer bedöms efter språk och innehåll. Kriterier: Uttrycksförmåga med hänsyn till sammanhang i anförandet och flytande framställning Grad av självständighet med hänsyn till de givna uppgifterna Flexibilitet i samtalet med examinatorn (adekvata svar på frågor och impulser från examinatorn samt hänsyn till mottagaren) Förmåga att rätta sig själv i språkligt och/eller innehållsligt avseende Förmåga att läsa ett textavsnitt på ett sätt som vittnar om att texten har förståtts Vid bedömning av prestationerna under prövningen får den språkliga förmågan en något tyngre vikt än den innehållsliga. 2011-06-D-11-sv-2 13
Bilaga 3.3 Form för prövningen Utgångspunkt för den muntliga prövningen är en text. Prövningen består av två delar: Del 1 är att hålla ett anförande Del 2 är att genomföra ett samtal med examinatorerna kring texten och teman som tagits upp i S6 och S7. Prövningen varar 20 minuter Varje elev får en förberedelsetid på 20 minuter för genomläsning och skriftlig bearbetning av uppgifterna till texten. 2011-06-D-11-sv-2 14