ÅNGE KOMMUN Bygg- och miljökontoret Har du koll på hälsoriskerna med vedeldad badbalja? (Foto: Turistbyrån i Älvdalen Dalarna. Badtunna på toppen av Wäsaberget.)
Informationsbroschyr från Bygg- och miljökontoret i Ånge kommun. Broschyren riktar sig till dig som verksamhetsutövare* av en vedeldad badtunna som utnyttjas av allmänheten. * driftsansvarig för badanläggningen. Denna typ av verksamhet är enligt miljöbalkens förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 38 skyldig att göra en anmälan till den kommunala nämnden innan anläggningen tas i bruk. Miljöbalkens krav gäller för all badverksamhet som utnyttjas av allmänheten eller som utnyttjas av många personer. Det kan gälla bassängbad som ägs av kommunen, företag, hotell, föreningar, lägerverksamhet m.m. 2
Hälsorisker Bad med höga vattentemperaturer innebär alltid en fara för att bakterier snabbt kan föröka sig. Att inte bassängen har någon vattenrening gör att organiska föroreningar i vattnet, från t.ex. människor och hudvårdsmedel, kan utgöra näringsämnen för bakterier och underlätta en kraftig bakterietillväxt. Att det dessutom oftast inte finns desinfektionsmedel i vattnet gör att bakterier kan växa ohämmat. Det är därför viktigt att ha rutiner som minimerar hälsoriskerna. Det går inte att undvika att det finns bakterier i badvattnet. De kommer i första hand från de badande själva eller följer med från marken när man kliver ner i vattnet. Bakterier kan även komma in med vattnet. För dessa typer av bad är det framförallt fyra faktorer som avgör hälsoriskerna: Vattnets renhet Tiden som badvattnet har stått i bassängen före badet Hur länge människor badar i samma badvatten Hur många människor som badar i samma badvatten Det är främst akuta effekter som sätts i samband med själva badandet. Det är därför viktigt att man är uppmärksam på klagomål. Har en smitta skett vid ett badtillfälle bryter sjukdomen först ut flera dagar efteråt, vilket gör att sambandet inte är uppenbart för den smittade. Här följer några exempel på främst akuta effekter som behöver följas upp och möjliga orsaker: Hudirritation, rodnad och klåda. Föroreningar i vattnet eller höga halter av mikroorganismer alternativt pseudomonas* i vattnet. Illamående eller kräkningar. Föroreningar i vattnet, främst kloraminer** och trihalometaner***, eller för höga halter av mikroorganismer. Svidande ögon eller ögoninfektioner. Föroreningar i vattnet, främst kloraminer och trihalometaner, eller för höga halter av mikroorganismer alternativt pseudomonas. Infektioner i ytliga småsår på huden. För höga halter av mikroorganismer alternativt pseudomonas. Infektioner i örat. För höga halter av mikroorganismer alternativt pseudomonas. *Ett bakteriesläkte som förekommer överallt i miljön. Kan under vissa förutsättningar orsaka infektioner hos människan. **Samlingsnamn för klorerade kväveföreningar som bildas när klor reagerar med kvävehaltiga föreningar i vattnet. ***Samlingsnamn för oxiderade organiska föreningar som uppstår när halogener reagerar i vattnet med kolföreningar i sololja, hudrester eller humusrester. Kan ge illamående vid höga halter och är klassats som cancerframkallande vid långvarig exploatering. 3
Rätt skött ska inte ett bassängbad innebära någon hälsorisk. Det är därför viktigt att man har en noggrann kontroll av badvattnets kvalitet. En badomgång med en grupp människor kan genomföras utan att det uppstår hälsorisker om: Bassängen är rengjord och vattnet håller godtagbar badstandard (jämför t.ex. med Naturvårdsverkets regler för strandbad NFS nr 1996:6 ). Badvattnet inte står länge i bassängen innan det värms upp och används. Antalet människor i ett badsällskap inte är fler än vad bassängen är avsedd för. En badomgång inte är längre än några timmar. Det är inte lämpligt att spara eller återanvända badvatten som använts. Efter en badomgång är det viktigt att bassängen eller karet görs rent så snart som möjligt. Bakterier och smuts fastnar lätt på träytorna och kan då föras över till nytt badvatten. Trä är svårare att hålla rent än andra ytmaterial som plåt, plast eller kakel. Det beror dels på att trä är porösare, dels på att träytan lättare kan ruggas upp. Mikroorganismer kan därför lättare få fäste på en träyta och bilda en biofilm. Föroreningar kan av samma skäl fastna lättare på trä och vara näring för mikroorganismer. När mikroorganismer växer i träet kan träytan bli ännu porösare och svårare att hålla ren. Trä som ytmaterial i en bassäng ställer därför speciella krav på noggrann rengöring. Det är viktigt att rengöringsmedlet inte är för alkaliskt (basiskt). Annars kan det angripa ytan och göra den mer uppruggad. Kontrollera att rengöringsmedlet fungerar bra med det trä som finns i bassängen. Trä är ett relativt mjukt material. Det gäller speciellt furu och gran. Har bassängen mjuka träslag som ytmaterial ökar risken för att träytan blir mer och mer uppruggad och därmed svårare att hålla ren. För att undvika att trä torkar och spricker brukar man låta vatten stå i bassängen hela tiden. Om karet har stått rengjort med oanvänt vatten några dagar är det ändå bäst att byta ut det före en ny badomgång. Det gör man för att undvika att få med bakterier som kan ha vuxit till under tiden och som kan växa till ytterligare när vattnet värms upp. Egenkontroll Egenkontrollen innebär att verksamhetsutövaren ska ha kontroll över att miljöbalkens bestämmelser följs. Syftet är att en verksamhetsutövare på egen hand åstadkommer och upprätthåller ett väl fungerande miljö- och hälsoskyddsarbete för att minimera riskerna för olägenhet. 4
Verksamhetsutövaren utformar själv egenkontrollen enligt miljöbalken. En viktig del av tillsynsmyndighetens tillsyn är att kontrollera hur verksamhetsutövarens egenkontroll är utformad och fungerar. All badverksamhet behöver kontrolleras rutinmässigt för att garantera att badningen inte innebär hälsorisker. Det är dock inte meningsfullt att ha ett kontrollprogram för en vedeldad badtunna på samma sätt som för ett bassängbad med vattenreningssystem. Det viktiga är istället det förebyggande arbetet med rutiner för rengöring och skötsel av bassängerna. En kontroll av bakteriehalten på bassängytan eller i oanvänt, uppvärmt badvatten kan vara lämplig för att se att de förebyggande åtgärderna fungerar och att bakterier inte har ansamlats på ytor. Det kan man göra t.ex. en till två gånger om året. För att upprätthålla en godtagbar vattenkvalitet är det viktigt att ett kontrollprogram tas fram som tar hänsyn till de speciella förutsättningarna som varje badanläggning har. Egenkontroll ska enligt förordningen om egenkontroll omfatta: En fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för de frågor som gäller för verksamheten enligt miljöbalken, och meddelade beslut. Dokumenterade rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning m.m. för drift och kontroll hålls i gott skick för att förebygga olägenhet för människors hälsa och miljön. Fortlöpande och systematiska undersökningar och bedömningar av risker med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Resultatet ska dokumenteras. Att vid driftstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenheter för människors hälsa omgående meddela bygg och miljökontoret på tfn 0690-250 185 (exp). En förteckning över bl.a. kemiska produkter som eventuellt används i badanläggningen. 5
Några av de allmänna hänsynsreglerna De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken utgör grund för kontrollen. Bevisbördesregeln Visa att verksamheten kan drivas utan risk för olägenhet för människors hälsa eller för miljön. Kunskapskravet Alla i verksamheten ska ha kunskap om vad arbetet innebär för människors hälsa eller miljön. Försiktighetsprincipen Så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människa eller miljö ska åtgärder sättas in för att förebygga, hindra eller motverka problemet. Produktvalsprincipen Verksamhetsutövaren ska välja sådana kemiska produkter som är minst skadliga för hälsan och miljön. För frågor och mer information kontakta Bygg och miljökontoret. Tfn 0690-250 185 (exp) bygg.miljonamnden@ange.se Länk tips www.socialstyrelsen.se sökord: SOSFS 2004:7 6