Energiplan Partille kommun - Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-23

Energiplan Partille kommun - Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-23

Diarienummer KS/2008:87 Styrgrupp för Energiplanen Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) Samhällsbyggnadskontorets ledningsgrupp Samhällsbyggnadskontorets arbetsgrupp Lotta Andersson - Kommunekolog (projektledare) Johanna Ståhle - Trafikhandläggare Olof Halvarsson - Planarkitekt Malin Pettersson - Mark- och exploateringsingenjör Märta Kaarle - Miljö- och hälsoskyddsinspektör Isabella Helge - Miljöchef Alexander Danilovic - Kommunekolog Bilder Bild nummer 5 är tagen av Mats Strömqvist och bild nummer 6 är tagen av Partillebo AB. Resterande bilder och tabeller är antingen tagna, eller bilder producerade, av Samhällsbyggnadskontoret i Partille kommun.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 1. Inledning 1.1 syfte 1.2 vision 1.3 Arbetsgång 1.4 Läsanvisning 2. Vad är energi? 3. Transporter 3.1 Biltrafik 3.1.1 Nulägesanalys 3.1.2 Potential 3.2 Kollektivtrafik 3.2.1 Nulägesanalys 3.2.2 Potential 3.3 Cykel- och gångtrafik 3.3.1 Nulägesanalys 3.3.2 Potential 3.4 KOMMUNALA FORDON OCH TRANSPORTER 3.4.1 Nulägesanalys 3.4.2 Potential 3.5 Mål och åtgärder 4. Planering och byggande 4.1.1 Nulägesanalys 4.1.2 Potential 4.2 Mål och åtgärder 5. Energiproduktion och energianvändning 5.1 Energianvändning för olika sektorer 5.2 Fjärrvärme och fjärrkyla 5.2.1 Nulägesanalys 5.2.2 Potential 5.3 Vindkraft 5.3.1 Nulägesanalys 5.3.2 Potential 5.4 Vattenkraft 5.4.1 Nulägesanalys 5.4.2 Potential 5.5 Solenergi 5.5.1 Nulägesanalys 5.5.2 Potential 5.6 Lokal energiproduktion 5.6.1 Nulägesanalys 5.6.2 Potential 5.7 verksamheters energianvändning 5.7.1.Nulägesanalys 5.7.2 Potential 5.8 Mål och åtgärder 6. Källor 5 5 5 6 6 6 7 7 9 9 9 9 10 10 10 11 12 12 12 13 14 14 15 15 15 15 16 16 16 18 18 18 18 18 19 19 19 19 19 19 20 20 20 20 20 21

Förord Partille kommun arbetar mot visionen om en ekonomisk, ekologisk och social långsiktig hållbar kommun ur ett globalt perspektiv. För att nå visionen krävs att miljöfrågorna får en framträdande roll i kommunens arbete. I december 2011 antog Partille kommun sex lokala miljömål och just nu pågår arbetet med att ta fram resterande. Energifrågorna är ett viktigt område inom miljömålsarbetet. För att nå en hållbar samhällsutveckling måste kommunen arbeta för ett långsiktigt hållbart energisystem med en ökad energieffektivisering. Vi måste samtidigt bli bättre på att öka användningen av förnyelsebara bränslen och på så vis minska utsläppen och dess negativa påverkan på miljön. Genom energiplanen gör vi en fördjupning av energifrågorna inom miljömålsarbetet som framförallt berör de två lokala miljömålen Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö. Partille fortsätter arbetet mot ett hållbart och mer energieffektivt samhälle där alla har en betydande roll och kan påverka utvecklingen. Stefan Svensson Kommunstyrelsens ordförande 4

1. INLEDNING På nationell nivå finns visionen om ett Sverige utan klimatutsläpp år 2050. År 2050 ligger långt fram i tiden men det arbete och de beslut vi fattar idag påverkar utvecklingen under lång tid och vår chans att uppnå visionen. På regional nivå har Västra Götalandsregionen tagit fram en klimatstrategi, Klimatstrategi för Västra Götaland, som beskriver hur regionen gemensamt kan bryta beroendet av fossil energi till år 2030. I strategin finns ett mål som anger att 2030 är den västsvenska ekonomin inte längre beroende av fossil energi och medborgarna och näringslivet har en trygg och långsiktigt hållbar energiförsörjning. Boende, transporter och produktion såväl som konsumtion av varor och tjänster är resurssnåla, energieffektiva och baserade på förnybar energi. Sammantaget har detta bidragit till en stark ekonomi och ett innovativt och konkurrenskraftigt näringsliv. I klimatstrategin lyfts sex strategiska fokusområden fram; - Effektiv energianvändning i bostäder och lokaler - Effektiva godstransporter - Effektiva persontransporter - Alternativa drivmedel och effektivare fordon samt sjöfart - Ökad produktion av energi från jord, skog, sol, vind och vågkraft - Livsstil, konsumentmakt och producentansvar. 1 I syfte att förverkliga målen i Klimatstrategin finns en politiskt styrd process, Smart Energi, där Partille kommun är en deltagande aktör. Partille har tecknat två överenskommelser inom samarbetet Smart Energi; Ökad satsning på solenergi i Västra Götaland och Klimatsmarta inköpsbeslut i offentlig sektor. I december 2011 antog Partille kommun sex lokala miljömål och resterande kommer att tas fram under 2013 och 2015. Energiplanen är en del i arbetet för att uppnå regionens mål i klimatstrategin och för att uppnå målen i de lokala miljömålen rörande energi. Energiplanen antas av Kommunfullmäktige. Energiplanen och de lokala miljömålen skiljer sig åt genom att energiplanens åtgärder antas tillsammans med målen samt att energiplanen miljöbedöms. Bild 1 visar på kopplingen mellan de nationella miljömålen, de lokala miljömålen samt energiplanens mål och åtgärder. NATIONELLA MILJÖMÅL LOKALA MILJÖMÅL ÅTGÄRDER ENERGIPLAN MÅL Bild 1. Kopplingen mellan miljömålen och energiplanen. Under år 2012 startade kommunen ett arbete med att ta fram en ny översiktsplan för hela kommunen och energiplanens mål och åtgärder kommer att implementeras i arbetet med den nya översiktsplanen. 1.1 Syfte I varje kommun måste det enligt Lagen om kommunal energiplanering finnas en aktuell energiplan. Energiplan Partille kommun ersätter den tidigare Energiplanen från 1994 och gäller för kommunen som geografiskt område. Syftet med en kommunal energiplan är att kartlägga den nuvarande energisituationen och sätta upp mål och åtgärder för att åstadkomma en utveckling mot ett långsiktigt hållbart samhälle. Energiplanen ska användas som ett instrument för att påverka användningen av energi så att påverkan på vår hälsa, miljö och klimat minimeras. 1 Västra Götalandsregionen, 2009 5

1.2 Vision Partille kommuns vision är att År 2050 har Partille kommun inga nettoutsläpp av växthusgaser och energiförbrukningen per invånare har minskat. Visionen ska nås genom att: - Planering och byggnation sker på ett resurs- och energieffektivt sätt. - Verka för att transporter inom och över kommungränsen sker på ett miljömässigt och hållbart sätt. - Verka för att stimulera produktion och användning av förnyelsebar och miljömärkt energi. 1.3 Arbetsgång Arbetet med att ta fram en ny energiplan startade år 2010 och har bedrivits av en arbetsgrupp med representanter från samhällsbyggnadskontorets avdelningar. En bakgrundsbeskrivning har tagits fram med hjälp av KanEnergi som beskriver nuläget gällande energianvändningen och utsläpp av växthusgaser med fokus på koldioxid. Arbetsgruppen har tagit fram mål som därefter har brutits ner till konkreta åtgärder i samarbete med samtliga förvaltningar. Partillebo AB och Partille Energi AB har även varit inbjudna att delta i arbetsgruppen. Förvaltningarna ska implementera sina åtgärder i budget och ange tidpunkt för när åtgärderna ska genomföras. Under processens gång har avstämningar gjorts med kommunstyrelsens arbetsutskott, bygg- och miljönämnden samt samhällsbyggnadskontorets ledningsgrupp. Samråd har genomförts med kommunens nämnder, Porthälla gymnasiet, Länsstyrelsen, Göteborgsregionens kommunalförbund, Västtrafik, Vattenfall, intresseorganisationer samt kommunalägda bolag. En energiplan ska alltid miljöbedömas enligt 6 kapitlet Miljöbalken. För Partille kommuns energiplan finns en miljöbedömning i bilaga 1 där varje fokusområde har miljöbedömts. Uppföljningen av energiplanen ska göras årligen och kommer att ingå i uppföljningsarbetet för de lokala miljömålen. Respektive förvaltning rapporterar in hur de arbetat med sina åtaganden under året. Uppgifter förs in i Qlickview och redovisas i kommunens årsredovisning. Uppföljning sker även i respektive förvaltnings interna årsbokslut. 1.4 Läsanvisning Energiplanen är uppdelad i tre områden: - Transporter - Planering och byggande - Energiproduktion och energianvändning. Under varje område finns nulägesanalys, potential samt mål och åtgärder. Nulägesanalysen beskriver hur situationen ser ut i kommunen idag. Under potential återfinns åtgärder som kommunen skulle kunna arbeta med och som kan vara aktuella att ha med som åtgärder vid nästa revidering. Sist i varje avsnitt återfinns mål och åtgärder. I miljöbedömningen av energiplanen redovisas genomförandet av planens påverkan på miljön, hälsan och energiförsörjningen. Miljöbedömningen finns som bilaga 1 till energiplanen. 2. Vad är energi? Energi kan beskrivas som något som medför förändring eller någon form av uträttat arbete, en kraft som sätter något i rörelse. Energin kan finnas lagrad eller vara något som omvandlas i olika former. Till exempel finns energi lagrad i olja som förädlas till bensin som driver motorn i en bil. Den lagrade energin omvandlas till rörelseenergi som får bilen att förflytta sig. Energin finns också lagrad i maten vi äter, i form av kolhydrater, som vår kropp kan omvandla till värme och rörelse. 2 Effekt beskriver hur mycket energi som går åt för att ett visst arbete ska uträttas. Energi= effekt*tid. Effekten mäts i Watt. De vanligaste prefixerna, se figur 1 3.Det samhälle som vi byggt upp idag kräver energi. Det är framförallt inom tre sektorer som användning av energi sker: 2 Energikunskap, 2012a 3 Energikunskap, 2012b k(kilo)= 1000 (tusen) M(mega)= 1 000 000 (miljon) G(giga)= 1 000 000 000 (miljard) Figur 1. De vanligaste prefixerna. 6

1. Bostäder och service 2. Industrier 3. Transporter. 4 Energi kan delas upp i icke förnyelsebar energi och förnyelsebar energi. Den icke förnyelsebara energin har lagrats i jorden och består av antingen fossila bränslen eller grundämnet uran. Fossila bränslen (olja, kol och naturgas) bildades för miljoner år sedan av döda växtoch djurdelar. Denna process pågår fortfarande men går väldigt långsamt. Bensin och diesel är raffinerade produkter av olja vilka främst används för bränslen till transporter i form av väg-, tåg och flygtrafik. En biprodukt som skapas vid raffinering av olja är gasol. Vid förbränning av fossila bränslen släpps koldioxid ut i atmosfären och bidrar till en ökad uppvärmning av vår jord. Av de fossila bränslena är förbränning av kol den som genererar mest utsläpp av koldioxid medan förbränning av naturgas ger minst utsläpp. 5 I Sverige är vi idag beroende av kärnkraft för vår energiförsörjning. Kärnkraften genererar inte några koldioxidutsläpp men medför andra negativa konsekvenser. I kärnkraftsproduktionen används uran, ett radioaktivt grundämne, som bränsle. Uranbrytningen medför skador på naturen och människor. Gruvarbetare som arbetar med att utvinna uran kan skadas då risken för att de ska få cancer är större än normalt. Kärnavfallet, restprodukten från kärnkraften, är starkt radioaktivt och måste hållas avskilt i 100 000 år. 6 Den förnyelsebara energin består av antingen flödesresurser eller fondresurser. Till flödesresurser räknas solenergi, vindkraft, vattenkraft, vågenergi, biomassa, geotermisk energi samt tidvattenenergi. Dessa resurser behöver vi inte utvinna utan de flödar naturligt till jorden. Fondresurser är bioenergi från åker och skog, även kallat biobränslen. Dessa drivs av solen och kan vara outtömliga ifall de inte överutnyttjas. Förbränning av biobränslen ger utsläpp av koldioxid, dock lägre än vid förbränning av fossila bränslen. Detta beror på att koldioxiden som utsöndrats vid förbränning av biobränslen har lagrats i växter vilket gör att delar av koldioxiden som förbränns kan tas upp av andra växter. 7 3.Transporter 3.1 Biltrafik 3.1.1 Nulägesanalys Transporternas klimatpåverkan ökar varje år trots en ökad energieffektivisering hos nya bilar. Detta beror på att antalet resor och transporter ökar. Transportsektorns största andel av utsläpp kommer från vägtrafiken medan godstransporter på väg, internationell sjöfart och internationell flygtrafik står för den största ökningen. 8 Utöver påverkan på miljön medför biltrafiken även negativ påverkan på hälsa genom utsläpp, buller samt ökad trängsel och bilköer. Den tar även mark i anspråk samt bidrar till en försämrad trafiksäkerhet. Vägtransporterna (lastbilar, bussar, bilar och motorcyklar) står för cirka 30 procent av de totala koldioxidutsläppen i Sverige. Tre faktorer bestämmer storleken på utsläppen av koldioxid som vägtrafiken bidrar med. Trafikarbetet, det vill säga hur mycket fordonen körs, energianvändningen per kilometer, det vill säga hur mycket bränsle fordonen förbrukar per kilometer samt hur stor andel fossila bränslen som används i förhållande till alternativa drivmedel såsom etanol, biogas och andra icke fossila bränslen. 9 4 Energikunskap, 2012b 5 Miljöportalen, 2012a 6 Miljöportalen, 2012b 7 Miljöportalen, 2012a 8 Trafikverket, 2012a 9 Trafikverket, 2012b 7 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 Transporter Industri Bostäder Figur 2. Användning av fossila bränslen i olika sektorer. Som tabellen visar är det framförallt inom transportsektorn som fossila bränslen används.

I Sverige står transporter för cirka 25 procent av den totala energianvändningen. Mellan åren 1990 och 2009 har de totala utsläppen av koldioxid från transporter i Partille kommun ökat med närmare nio procent. Utsläppen från personbilar ökade fram till år 2007 men har därefter minskat något. Den största utsläppsökningen kommer från tunga lastbilar och bussar. Per invånare har koldioxidutsläppen minskat med fyra procent mellan åren 1990 och 2009, se figur 3. 10 Jämfört med kranskommunerna samt Sverige har Partille lägre koldioxidutsläpp per invånare, se figur 4. 11 Andelen utsläpp från personbilar i förhållande till övriga trafiken är 60-70 procent. 12 kg CO2/invånare 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1 000 800 CO2-utsläpp från trafiken, Partille 1990 2000 2005 2006 2007 2008 2009 1 600 registrerade 1 400 i kommunen. 1 200 kg CO2/invånare Hur 600 Lätta lastbilar mycket kommuninvånarna nyttjar bilen, mätt i körsträckan per invånare, beror delvis på tillgången till 2500 Alingsås 400 Personbilar kollektivtrafik och i hur stor utsträckning den nyttjas. Även strukturen 2000 på bostäder, service och arbetstillfällen Härryda 200 Partille har betydelse för kommuninvånarnas behov av att köra bil. Behovet 1500 av att pendla till arbetsplatser utanför Kungälv 0 kommunen påverkar även körsträckorna. Partille har jämfört med 1000 andra kommuner kortare körsträckor Lerum 1990 2000 2005 2006 2007 2008 2009 Sverige 500 per invånare vilket antingen indikerar på en väl utbyggd kollektivtrafik och/eller ett mindre behov av att VGR 0 använda bilen, se figur 5. Bilinnehavet för Partille ligger något under 1990genomsnittet 2000 2005 2006 jämfört 2007 med 2008 Sverige 2009 och närliggande kommuner, se figur 6. 13 Hur mycket kommuninvånarna nyttjar bilen, mätt i körsträckan per invånare, beror delvis på tillgången till kollektivtrafik och i hur stor utsträckning den nyttjas. Även strukturen på bostäder, service och arbetstillfällen har betydelse för kommuninvånarnas behov av att köra Figur 1: Utsläpp av CO2 per invånare från trafiken, baserad på fordonen som är registrerade i kommunen. 12 bil. Behovet av att pendla till arbetsplatser utanför kommunen påverkar även körsträckorna. Partille Jämfört har med jämfört kranskommunerna med andra kommuner samt Sverige kortare har körsträckor Partille lägre per koldioxidutsläpp invånare vilket antingen per indikerar invånare, på se en figur väl 2. utbyggd 13 kollektivtrafik och/eller ett mindre behov av att använda bilen, se figur 4. 10 KanEnergi, 2012 11 KanEnergi, 2012 12 KanEnergi, 2012 13 KanEnergi, 2012 Mopeder och motorcyklar Tunga lastbilar och bussar Lätta lastbilar Personbilar Figur 3. CO2-utsläpp Utsläpp av CO från 2 trafiken, per invånare Partille från trafiken, baserad på fordonen som är 950 900 850 800 750 700 12 KanEnergi, 650 2012 KanEnergi, 600 2012 550 500 1998 2003 2005 2007 2009 mil/år Körsträcka per invånare Mopeder och motorcyklar Tunga lastbilar och bussar Figur 4: Körsträckor per invånare i Sverige, länet och närliggande kommuner. Toppen i början av 2000-talet beror med största sannolikhet på ett inrapporteringsfel. 16 Bilinnehavet för Partille ligger något under genomsnittet jämfört med för Sverige och närliggande 2000-talet kommuner, beror se figur med 5. största sannolikhet på ett Riket VGR Alingsås Härryda Kungälv Lerum Partille Figur 5. Körsträckor per invånare i Sverige, länet och närliggande kommuner. Toppen i början av inrapporteringsfel. 8 kg CO2/invånare 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Figur 2: Diagrammet visar en jämförelse av koldioxidutsläpp från transporter mellan några närliggande kommuner, Västra Götalandsregionen och Sverige. Andelen utsläpp från personbilar i förhållande till övriga trafiken är 60-70 procent. Partille ligger något lägre jämfört med närliggande kommuner, se figur 3. 14 kg CO2/invånare 3000 Figur 3: CO2-utsläpp från endast personbilar i Sverige, länet, Partille kommun och närliggande kommuner 15. 14 KanEnergi, 2012 15 KanEnergi, 2012 350 8 Jämförelse CO2 från transporter 1990 2000 2005 2006 2007 2008 2009 Figur 4. Utsläpp av CO 2 per invånare från transporter, baserad på fordonen som är registrerade i kommunen. Bilinnehav/1000 invånare 600 550 500 450 400 300 Jämförelse CO2 från personbilar Alingsås Härryda Partille Kungälv Lerum Sverige Figur 5: Bilinnehav per 1000 invånare i Sverige, länet och närliggande kommuner. Toppen i början av 200 talet beror med största sannolikhet på ett inrapporteringsfel. 17 År 2011 pendlade 12 100 Partillebor till en annan kommun för att arbeta och cirka 6 500 pendlade största till sannolikhet Partille för att arbeta. på 18 ett En inrapporteringsfel. Resvaneundersökning från 2005 i Göteborgsregionen visade att 65 procent av personresorna i Partille sker med bil, 17 pro med kollektivtrafik, fem procent med cykel och 12 procent till fots. 19 Bilresorna dominer 2005 och trots att ingen ny undersökning har genomförts kan siffrorna antas gälla även 2011. I den nya Trafiknätsanalysen, som ligger till grund för de beslut om trafiksäkerhetsåtgärd kommunen, prioriteras oskyddade trafikanters trafiksäkerhet och framkomlighet i förhållande till övrig fordonstrafik. Tankstationer Antal bilar 1998 2003 2005 2007 2009 Figur 6. Bilinnehav per 1000 invånare i Sverige, länet och närliggande kommuner. Toppen i början av 2000-talet beror med VGR Riket VGR Alingsås Härryda Kungälv Lerum Partille 9

År 2011 pendlade 12 100 Partillebor till en annan kommun för att arbeta och cirka 6 500 pendlade till Partille för att arbeta. En resvaneundersökning från 2005 i Göteborgsregionen visade att 65 procent av personresorna i Partille sker med bil, 17 procent med kollektivtrafik, fem procent med cykel och 12 procent till fots. 14 En ny resvaneundersökning från 2012 visar på liknande siffror med 60 procent bil, 15 procent kollektivtrafik, två procent cykel, 19 procent till fots samt fem procent övrigt. 15 I Partille kommun finns sex tankstationer. Hos fem av dessa finns möjlighet att tanka E85. I kommunen finns även en station med fordonsgas. 16 3.1.2 Potential Möjliga framtida åtgärder Verka för etablering av en bilpool i Partille. Särskilja kostnaden för anläggandet av parkeringen från hyres- och boendekostnaden för nybyggda bostäder. Eventuell parkering bekostas då av användaren. Arbeta med så kallade Mobility management åtgärder för att påverka bilinnehavet och antalet resor med bil. 3.2 Kollektivtrafik 3.2.1 Nulägesanalys Partille kommun har en väl utbyggd kollektivtrafik som ingår i stadstrafiken Göteborg med kvartstrafik i högtrafik i samtliga kommundelar. Kollektivtrafiken består av pendeltåg och busslinjer. Pendeltågsstationer finns i Jonsered och i Partille centrum med stopp för lokaltåg mellan Göteborg och Alingsås. Busslinjenätet består av sju stråk som binder samman kommundelarna via Partille centrum med centrala Göteborg. Bussförbindelser finns även till Härryda samt östra Göteborg. Pendelparkeringar finns vid Partille station och vid Jonsereds station. 17 Bild 2. Buss på Gamla Kronvägen. Framtidens kollektivtrafik förväntas bedrivas i dagens stråk dock med en starkare ställning för pendeltågstrafiken i och med färdigställandet av Västlänken. Förbindelserna med de nya pendeltågsstationerna Haga och Korsvägen kommer att förbättras och restiderna till Mölndal och vidare söderut kommer att förkortas. Busstrafiken kommer dock fortsättningsvis vara en viktig del av framtidens kollektivtrafik i de relationer där den kan erbjuda en direktresa eller en resa med ett byte i Partille centrum. 18 Införandet av trängselskatten i Göteborg 2013 har medfört att fler människor reser med kollektivtrafiken istället för med den egna bilen. För att möta den ökade efterfrågan har omfattande satsningar på kollektivtrafiken genomförts i hela Göteborgsregionen (GR). I Partille märks förbättringarna främst genom att Partille har fått två Expressbussar med snabba körvägar och utökad turtäthet. En ny linje i högtrafik in mot Göteborg har även införts. 19 GR har som mål att fördubbla kollektivtrafik i enlighet med K2020. Partille kommun har tagit fram K2020-lokal som redovisar översiktliga strukturer över den lokala kollektivtrafiken samt vilka lösningar och åtgärder som krävs. För att locka fler till att resa kollektivt behövs utöver förbättrat utbud även andra åtgärder i form av goda möjligheter att ta sig till hållplats till fots eller med cykel. Under 2011 och 2012 har Samhällsbyggnadskontoret byggt cykelparkeringar vid sex hållplatser och fler är planerade under 2013. 14 Göteborgs stad, Vägverket och Västtrafik, 2007 15 Trafikkontoret Göteborg, 2012 16 Samhällsbyggnadskontoret, 2012 17 Samhällsbyggnadskontoret, 2012 18 SWECO, 2012 19 Samhällsbyggnadskontoret, 2012 9

Endast förbättrad kollektivtrafik räcker inte för att locka fler resenärer utan kollektivtrafikens fördelar måste även marknadsföras. Partille kommun samverkar med övriga kommuner i GR inom nätverket för hållbart resande för att skapa förutsättningar för nya vägvanor i arbetsmarknadsregionen. Nya vägvanor syftar till mer samåkning, gång-, cykel- och kollektivtrafik vilket medför minskad trängsel samt förbättrad miljö och hälsa. Inom nätverket drivs fyra projekt; Ny adress Nya vägvanor, På egna ben, Nya vägvanor vid event och aktiviteter samt Dialog med hushåll som alla syftar till att kommunicera hur man kan resa mer hållbart. 3.2.2 Potential Möjliga framtida åtgärder Utgå ifrån kollektivtrafikens huvudstråk vid planering och lokalisering av nya bostads- och verksamhetsområden. Satsa på och utveckla bytespunkterna för att göra de mer attraktiva, gärna i samverkan med andra kommuner i Göteborgsregionen. Planera för en attraktiv miljö där kollektivtrafiken integreras med övriga funktioner i samhället. Verka för att ett mobilitetscenter lokaliseras centralt i Partille där olika funktioner kan samlas under samma tak, exempelvis bilpool, cykelpool, cykelservice och cykelparkering. Liknande exempel finns bland annat i Malmö. Göra det lättare att kombinera cykel och kollektivtrafik genom att exempelvis verka för möjligheten att kunna ta med sig cykeln när man nyttjar kollektivtrafiken. Genomföra kampanjer, exempelvis testresenärskampanjer, för att få fler att upptäcka fördelarna med kollektivtrafiken och komma över eventuella hinder som är kopplade till attityder. Inrätta personliga coacher för att stötta nya testresenärer. Verka för att entreprenörerna kör bussar som bullrar mindre, är bättre ur miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt samt ur komfort- och bekvämlighetssynpunkt. 3.3 Cykel- och gångtrafik 3.3.1 Nulägesanalys Många faktorer påverkar människans benägenhet att gå eller cykla. Några exempel är topografin, separeringsgraden mellan gående, cyklister och bilar, drift och underhåll, belysning och vegetation, gång- och cykelöverfarternas utformning och säkerhet samt tillgång till säkra cykelparkeringar. Ett sammanhängande, säkert, tryggt och gent nät är viktigt för att skapa attraktiva och välutnyttjande gång- och cykelstråk. Bild 3. Cyklister längs med Säveån. Den senaste resvaneundersökningen från 2012 visade att två procent av resorna i Partille sker med cykel och 19 procent till fots. 20 På Göteborgsvägen har cykeltrafiken mätts under en vecka i september 2012. Mätningen visar att samanlagt 1 948 cyklister passerat mätpunkten under den aktuella veckan. 21 Idag finns ett väl utbyggt gång- och cykelnät i kommunen på cirka 10 mil. Cykelnätet består av ett stomnät, ett huvudnät och ett lokalnät. Stomcykelnätet förbinder kommunens gräns i öster mot Lerum med Göteborgs kommun via Partille centrum. Huvudnätet består av gång- och cykelvägar som binder ihop kommunens 20 Trafikkontoret Göteborg, 2012 21 Samhällsbyggnadskontoret, 2012 10

olika delar med varandra samt binder samman viktiga målpunkter. Det lokala gång- och cykelnätet består av både cykelvägar och lokalgator och möjliggör transporter mellan områdets olika målpunkter. Lokalnätet ansluter till huvudnätet och har en tät maskvidd för att kunna erbjuda gena cykelvägar. Varje år byggs minst 500 meter nya gångoch cykelvägar. Vid planering av nya områden säkerställs att gång- och cykelvägar finns tillgängliga samt att dessa kopplas samman med det befintliga nätet. Målsättningen är att hitta den bästa linjeföringen som innebär ett gent och säkert gång- och cykelvägnät. 22 Bild 4. Skyltning av gång- och cykelvägnätet. Partille har tillsammans med Göteborg, Kungälv, Kungsbacka, Mölndal och Varberg en digital cykelreseplanerare som är till hjälp för att beräkna rutt och restid. I kommunen finns idag cykelparkeringar främst kring kollektivtrafikhållplatser och i centrala Partille. Under 2011 och 2012 har Samhällsbyggnadskontoret byggt cykelparkeringar vid sex hållplatser. Parkeringar finns även kring målpunkter såsom skolor och annan service. Fortsatta satsningar kommer att göras med utbyggnad av cykelparkeringar på strategiska platser i kommunen, framförallt vid hållplatser. Parkeringstal för Partille kommun anger riktlinjer för cykelparkeringar vid om- och nybyggnation av bostäder, kontor och industri, handel, skolor, vårdinrättningar, hotell och restaurang samt övriga anläggningar. Målsättningar och åtgärder för hur cyklandets andel av det totala resandet ska öka finns beskrivna i kommunens Riktlinjer för bedömning av parkeringsplatsbehov. 23 3.3.2 Potential Möjliga framtida åtgärder Bättre skyltning av cykelvägnätet för att förtydliga vilka cykelvägar som tillhör stomcykelnätet respektive huvudcykelnätet. Förse skyltarna med avståndsangivelser för förbättrad informationen till cyklisterna. Locka fler att arbetspendla med cykel genom att bygga en supercykelbana in mot Göteborg. En supercykelbana är bred med god framkomlighet utan konflikt med gående eller andra trafikslag. Ta fram riktlinjer för drift och underhåll av cykelnätet för att minska olyckorna och höja cykelns attraktivitet. Prioritera vinterunderhåll av cykelvägar vid snö- och halkbekämpning. Driva projekt, exempelvis vintercyklister, för att locka fler att upptäcka cykelns fördelar. Göra det lättare att kombinera cykel och kollektivtrafik genom att exempelvis verka för möjligheten att kunna ta med sig cykeln när man nyttjar kollektivtrafiken. Verka för att ett lånecykelsystem, kopplat till det som finns i Göteborg, etableras i Partille och eventuellt andra kranskommuner. 22 Samhällsbyggnadskontoret, 2012 23 Samhällsbyggnadskontoret, 2012 11

3.4 Kommunala fordon och transporter Under hösten 2008 genomfördes en resvaneundersökning bland anstä Undersökningen visar att 50 procent av de anställda åker egen bil till o procent samåker, 16 procent åker kollektivt, 15 procent går, nio procen fyra procent kombinerar flera färdmedel. Av de korta tjänsteresorna, u genomförs 80 procent med bil, varav 53 procent med egen bil och 15 p bokningsbar verksamhetsbil. Ungefär 60 procent av de korta tjänsteres kommunen och knappt 20 procent till centrala Göteborg. Fyra procent uppger att de gör längre tjänsteresor över fem mil. 46 procent av resor 19 procent med tåg och 16 procent med tjänstebil. 23 För att stimulera kollektivt har informationstavlor som visar buss- och tågavgångar insta Kommunhusets och Kulturum. I september 2010 infördes en cykel- och kommunhusets personal. Sedan tidigare finns en bilpool för hemtjänst betalades milersättning ut för X mil. 24 Kommunen ägde 2011 totalt 155 delen personbilar, se tabell 1. Samtlig av kommunens personbilar bestå 3.4.1 Nulägesanalys Kommunens interna transporter omfattar skolskjuts, hemtjänstresor, tjänstemännens resor med kommunägda och privata bilar i tjänsten samt resor gjorda av kommunens politiker. Under hösten 2008 genomfördes en resvaneundersökning bland anställda i Partille kommun. Undersökningen visar att 50 procent av de anställda åker egen bil till och från arbetet, sex procent samåker, 16 procent åker kollektivt, 15 procent går, nio procent cyklar och övriga fyra procent kombinerar flera färdmedel. Av de korta tjänsteresorna, under fem mil, genomförs 80 procent med bil, varav 53 procent med egen bil och 15 procent med bokningsbar verksamhetsbil. Ungefär 60 procent av de korta tjänsteresorna är inom kommunen och knappt 20 procent till centrala Göteborg. Fyra procent av de anställda uppger att de gör längre tjänsteresor över fem mil. Av dessa sker 46 procent med egen bil, 19 procent med kollektivtrafik och 16 procent med tjänstebil. 24 För att stimulera anställda att resa mer kollektivt har informationstavlor som visar buss- och tågavgångar installerats i Kommunhuset och i Kulturum. I september 2010 infördes en cykel- och bilpool för kommunhusets personal. Sedan tidigare finns en bilpool för hemtjänstens personal. 2011 betalades 910 706 kr ut i milersättning för 28 180mil. 25 Kommunen ägde 2011 totalt 155 fordon, till största delen personbilar, se tabell 1. Samtliga av kommunens personbilar är miljöfordon. 26 Bränsleförbrukningen för kommunens fordon var år 2011 70 229 liter bensin, 773 952 liter diesel, 31 084 liter etanol samt 7534 Nm 3 fordonsgas. I dessa siffror ingår inte bränsleförbrukning för de resor i tjänsten som sker med egen bil. 27 Fordonslag Antal Bränsle Bränsleförbrukning Buss 23 Diesel 1,3 L/mil Lastbil 6 Diesel 3 L/mil sommar Diesel 7 L/mil vinter Pickup 19 Bensin 1,5 L/mil Personbil 34 Etanol 1,3 L/mil Personbil 23 Fordonsgas 8,5 Nm3/mil Personbil 30 Bensin 0,5 L/mil Traktor 9 Diesel??? Skåpbil 11 Bensin 1,3 L/mil Tabell 1: 1. Kommunens bilar, fördelat bilar, på sort fördelat och bränsle. på 26 sort Bränsleförbrukningen för kommunens fordon var år 2011 70 229 liter bensin, 31 084 liter etanol samt 7534 Nm 3 fordonsgas. I dessa siffror ingår inte bräns resor i tjänsten som sker med egen bil. 27 3.4.2 Potential Möjliga framtida åtgärder 3.4.2 Potential Införa en cykelförmån för kommunens anställda för att uppmuntra fler att ställa bilen och börja cykla. Införa kollektivtrafikkort som löneförmån. Begränsa användning av privat bil vid tjänsteresor. Utveckla bilpoolssystemet och införa bilpooler vid fler arbetsplatser. Förbättra möjligheterna att kunna arbeta hemifrån. Göra en översyn av alla bilavtal. och bränsle. 4 Resultatet från resvaneundersökningen visar att en stor del av de s 42 procent, har mindre än 15 minuters restid till arbetet. Ytterligar mellan 15 till 30 minuter till arbetet. Tre fjärdedelar av bilisterna up kunna tänka sig att resa med kollektivtrafiken vid en del av sina res 23 SWECO, 2009 24 KanEnergi, 2012 25 Samhällsbyggnadskontoret, 2012 26 KanEnergi, 2012 27 KanEnergi, 2012 24 SWECO, 2009 25 KanEnergi, 2012 26 Samhällsbyggnadskontoret, 2012 27 KanEnergi, 2012 12

3.5 Mål och åtgärder Mål 1: Kollektivtrafikens andel av resandet ska år 2025 vara 40 % i enlighet med K2020. Åtgärder: - Minimera transportbehovet genom lokalisering av verksamheter och bostäder vid översikts- och detaljplanering. Nybyggnation ska primärt ske i goda kollektivtrafiklägen. - Verka för att turtätheten i kollektivtrafiken ska öka. - Bedriva informationskampanjer för att stimulera till ökat kollektivtrafikresande. - Ta fram ett styrdokument för hur kollektivtrafikfrågorna ska behandlas i Partille kommun. - Föra dialog och ha rådgivning med företag och privatpersoner om miljöanpassade och effektiva transporter och resor. - Undervisa alla elever i åk 1 på gymnasiet utifrån modellskoleuppdraget. Ekocentrum, skolans fotspår, värderingsövningar utifrån transport och elanvändning. - I detaljplaneskedet ska planeras för att minst 90 % av kommuninvånarna ska ha mindre än 400 meter till hållplats. Mål 2: År 2030 ska 100 % av kommunens bilar drivas med fossilfria bränslen. Åtgärder: - Bilar som drivs med fossilfria bränslen ska väljas vid upphandling. - Krav på att alternativa bränslen används i kommunens miljöbilar. Mål 3: Kommunens anställda ska till år 2014 minska antalet resor i tjänsten. Av de resor som görs ska andelen kollektivtrafik, gång och cykel öka. Åtgärder: - Ta fram riktlinjer för resor i tjänsten för kommunens anställda och politiker samt implementera dessa. - Anordna kurser i sparsam körning för de anställda som kör mest i tjänsten samt elever på exempelvis fordonsprogrammet. Förslagsvis vart 4:e år. - Tillämpa ruttplanering i hemtjänsten. - Hålla personalkonferenser i närområdet samt nyttja videokonferenser. Mål 4: Antal körda kilometer med bil per invånare ska minska med 15 % till år 2025. Åtgärder: - Gång- och cykelvägnätet ska förbättras och byggas ut med 500 meter per år till år 2020. - Inventera trafiksäkerheten för gående och cyklister och åtgärda trafiksäkerhetsproblem. - I planskedet säkerställa att gång- och cykelvägar finns redan från början vid nyexploatering. - Bygga fler cykelparkeringar i kommunen. - Bygga cykelparkeringar vid alla kollektivtrafikhållplatser med fler än 50 påstigande. - Bedriva projekt för att öka gång-, cykel- och kollektivtrafiken i kommunen. - Arbeta med energiaktiviteter inom uppdraget som skola för hållbar utveckling. - Tillhandahålla lånecyklar för elever. - Underhålla cykelställ under tak samt bygga nya vid kommunala verksamheter. - Undervisa alla elever i åk 1 på gymnasiet utifrån modellskoleuppdraget. Ekocentrum, skolans fotspår, värderings övningar utifrån transport och elanvändning. - Tillhandahålla cykelkartor till elever och anställda. 13

4. Planering och byggande 4.1.1 Nulägesanalys Energianvändningen i byggnader står för den dominerande delen av en byggnads miljöbelastning under dess livslängd. Bebyggelsen står för cirka en tredjedel av den totala energikonsumtionen. 28 De hus som byggs idag kommer finnas under många år och ur miljö- och klimatsynpunkt är det således ett prioriterat område. Intresset för energieffektivisering vid nybyggnation har ökat betydligt under de senaste åren. I Västra Götaland uppfördes 2011 nästan en fjärdedel av alla nybyggda lägenheter som lågenergilägenheter. Cirka 10 procent av alla nya hus som byggs i regionen är passivhus. 29 Oavsett användningsområden diskuteras hur samma funktion kan erhållas fast med betydligt mindre tillförd energi än tidigare. Riksdagen har beslutat att Sverige ska minska energianvändningen i bostäder och lokaler med 20 procent fram till år 2020 och med 50 procent till år 2050. För att nå målen krävs energieffektivisering inom hela bostadssektorn. Det gäller såväl nybyggnation, ombyggnation samt den dagliga driften. För att nå de högt ställda målen är samverkan mellan aktörer på marknaden, inom forskningen och Energimyndigheten helt avgörande. Satsningar görs inom program, beställargrupper och nätverk. Exempel på dessa är; BeBo - Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus, Belok - Beställargruppen för lokaler och Cerbof Centrum för energi- och resurseffektivisering i byggande och förvaltning. 30 Partille kommuns kommunalägda fastighetsbolag, Partillebo AB, förvaltar både bostäder och kommunens offentliga lokaler. Bolaget håller på att färdigställa sitt första lågenergiprojekt. Projektet innebär en nybyggnation av 124 lägenheter där byggnaderna värms upp via bergvärmepumpar. Tillsammans med välisolerade hus och fönster med låga U-värden kommer byggnaderna att förbruka mindre än 50 kwh/kvm och år. Ventilationen utförs med värmeväxlare som klarar 83 procent återvinning. Stor vikt läggs vid att husen utförs med extra tätt klimatskal för att undvika kalldrag och ofrivillig ventilation. Husen har utförts lika täta som passivhus. 31 Syftet med konceptet passivhus är att det inte behövs någon tillförd energi utan att lokalerna värms upp passivt genom att tillvarata värme från personer, elektriska apparater och instrålad sol, det vill säga hus-utanvärmesystem. På detta sätt blir husen nästan självuppvärmda. 32 Effektkraven för minienergihus, till skillnad från passivhuskraven, är ställda så att värmebehovet inte kan klaras med en distribution av värme endast via hygienluftsflödet. Det krävs antingen recirkulationsluft eller att man kompletterar luftvärmesystemet med ett konventionellt värmesystem. Plusenergihus producerar mer energi än vad de använder. Ett exempel är passivhus som förses med solpaneler för uppvärmning av varmvatten vilket ger ett hus som nästan helt är oberoende av tillförd energi. 33 Bild 5. Passivhus i Hallen. Vid nybyggnation är det en stor fördel om en analys av platsens mikroklimat genomförs för att hitta bästa platsen för ett energieffektivt byggande. Partille kommun erbjuder kommuninvånarna energirådgivning via Konsument Göteborg. 28 Västra Götalandsregionen, 2012a 29 Västra Götalandsregionen, 2012b 30 Energimyndigheten, 2012 31 Partillebo AB, 2012a 32 Sveriges Centrum för Nollenergihus, 2012 33 Sveriges Centrum för Nollenergihus, 2012 14

4.1.2 Potential Möjliga framtida åtgärder Söka energieffektiviseringsstöd för att finansiera arbetet med att ta fram en energieffektiviseringsstrategi. Vid markanvisningsavtal skärpa kraven ytterligare för byggnadens specifika energianvändning vid nybyggnation samt skapa möjlighet att ställa olika energikrav gällande olika typer av fastigheter, exempelvis bostäder, lokaler och industrier. Ändra bygglovstaxan så att olika nivåer av energieffektivt byggande ger stegvis reducerad bygglovstaxa för att möjliggöra att byggherren själv kan välja sin ambitionsnivå. 4.2 Mål och åtgärder Mål 5: Partille kommun ska verka för att byggherrar väljer ett mer energieffektivt byggande än gällande BBR Åtgärder: - Byggnadens specifika energianvändning vid nybyggnation där kommunen äger marken, vid markanvisning, ska understiga 40 kwh/kvm och år. Är byggnaden kopplad till fjärrvärme eller värms upp med biobränsle ska energibehovet understiga 70 kwh/kvm och år. - Kommunen ska bedriva en kontinuerlig dialog med exploatörer för att uppmuntra till en minskad energianvändning i nya byggnader och befintligt bestånd. - Partille kommun ska arbeta för att fjärr- och närvärmenät byggs ut där så är möjligt. Elförbrukning - Bygglovsavdelningen ska ändra sin taxa så att bygglovsavgiften ska bli lägre då man bygger enligt 16000 passivhusstandard. 5. Energiproduktion och energianvändning 10000 Datum Version Sida Totalt antal sidor 5.1 Energianvändning för olika sektorer Nuläge geografiska Partille 4000 Kungälv Inom kommunens geografiska område användes år 2009 totalt 3 730 000 Mwh energi för el och värme, Lerum 2000 se figur 7. Elenergi är det vanligaste förekommande energislaget i Partille 0 kommun. Dock har fjärrvärmen vuxit 1990 1995 2000 2005 2010 El successivt och värme Partille under de senaste åren. I jämförelse med andra kommuner har Partille en låg energiförbrukning, se figur 8. En möjlig förklaring är att de andra kommunerna har fler stora energislukande industrier. Elförbrukningen för vägbelysningen i Partille kommun var år 2011 3 800 MWh. Det finns ett politiskt beslut om att all el som köps in av kommunen ska vara av Bra Miljöval eller Lokal vindel. Idag köper kommunen in 100 procent el märkt med Bra miljöval. 34 Partillebos totala energianvändning var år 2011 12 320 MWh el för bostäder och 18 899 MWh el för lokaler. 35 Partillebo köper idag in 100 procent förnyelsebar energi. 36 25000 18000 16000 20000 14000 VG regionen 12000 10000 15000 Partille 8000 Alingsås 6000 10000 Härryda 4000 2000 Kungälv 5000 0 Lerum 1990 1995 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 0 Eldningsolja 1 Eldningsolja>1 Träbränsle Fjärrvärme El-energi 1990 1995 2000 2005 2010 Figur 7. Energianvändning i Partille kommun Figur 8. Energianvändning i jämförelse med omkringliggande kommuner samt regionen i stort. fördelat per bränsleslag. 34 Samhällsbyggnadskontoret, 2012 35 KanEnergi, 2012 36 Partillebo AB, 2012b kwh/inv,år Energianvändning Partille 15 Datum Version Sida Totalt antal sidor kwh/invånare 14000 12000 8000 6000 kwh/invånare Rapporten sammanställd av KanEnergi Sweden AB Energi för el & värme VG regionen Partille Alingsås Härryda

5.2 FJÄRRVÄRME OCH FJÄRRKYLA 5.2.1 Nulägesanalys Fjärrvärme innebär att istället för att varje enskilt hus har en egen uppvärmningskälla levereras värmen från en central anläggning som kan drivas med olika bränslen. I den centrala anläggningen produceras hett vatten vilket kommer till fastigheterna i välisolerade rör till husets värmeväxlare. Genom värmeväxlaren värms elementen upp och varmt vatten kommer i kranen. Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige, framförallt är andelen flerfamiljshus som är anslutna till ett fjärrvärmenät stort medan andelen anslutna lokaler och småhus är lägre. En stor nackdel med utbyggnad av fjärrvärmenät är den höga kostnaden för att klara kraven på driftsäkerhet och livslängd. 37 Partille Energi AB, till hälften ägt av Partille kommun och Göteborg Energi, producerar och distribuerar fjärrvärmen. Fjärrvärmen har successivt byggts ut och finns idag i stora delar av kommunen, se karta 1-2. Fjärrvärme saknas dock i vissa delar av kommunen, bland annat i Öjersjö. Anledningen till att det inte finns fjärrvärme i Öjersjö är att närmaste fjärrvärmeanläggning är belägen för långt bort. Kostnaden att dra fram ledningarna är för stor i förhållande till hur många hushåll som kan anslutas till nätet. Utbyggnaden har medfört att användningen av fjärrvärme ökat medan eldningsoljan och träbränslen (ved, pellets för hushållen samt trädbränslen för fjärrvärme ingår inte) minskat. Partille kommun säljer skogsråvara som biobränsle till Göteborg Energi för fjärrvärmeeldning. 38 Fjärrkyla bygger på samma princip som fjärrvärme, att vatten kyls på ett ställe för att sedan slussas ut till fastigheter som kräver avkylning. Det finns flera olika tekniker och ofta kombineras de för att på bästa sätt utnyttja de lokala förhållandena som finns. De vanligaste teknikerna är frikyla, absorbtionskyla samt värmepump. 39 Fjärrkyla finns i dagsläget inte i Partille. I Göteborg finns fjärrkyla endast i liten skala och därför bedöms potentialen för att utveckla fjärrkyla i Partille som relativt låg. Göteborg Energi satsar i första hand på att skapa lokala fjärrkyleöar och tanken i framtiden är att de ska kunna byggas ihop till ett nät. Vid utbyggnaden av Partille centrum förs diskussioner i några av projekten om de ska använda sig av fjärrkyla. En nackdel, så länge det endast är lokala fjärrkyleöar, är att de kräver en fjärrkylestation och en sådan kan inte placeras ovanpå bostäder eftersom de bullrar utan de måste placeras på marken en bit ifrån bostäderna. Däremot kan de placeras i anslutning till parkeringsplatser eller på verksamheters tak. 40 5.2.2 Potential Möjliga framtida åtgärder Verka för att fjärrvärme byggs ut i de kommundelar där det delvis eller helt saknas idag. Verka för att utveckla ett fjärrkylenät genom dialog med Göteborg Energi. Verka för närvärmeverk där fjärrvärme saknas. 37 Svensk fjärrvärme, 2012a 38 Samhällsbyggnadskontoret, 2011 39 Svensk fjärrvärme, 2012b 40 Göteborg Energi, 2012 16

Karta 1. Fjärrvärme i Jonsered. Fjärrvärme Lägeskarta 0 100 200 300 400 500 m Skala: 1:6425 Får ej spridas enligt SFS 1993:1742 Karta 2. Fjärrvärmerör i Sävedalen, Mellby, Furulund och Lexby. 17

5.3 Vindkraft 5.3.1 Nulägesanalys Vindkraft innebär att ett vindkraftverk omvandlar rörelsen i vinden till elektrisk energi. I ett vindkraftverk krävs en vindturbin som används för att omvandla vindens energi till elektriskt energi. Moderna turbiner kan i dagsläget tillvarata cirka hälften av energiinnehållet. 41 Det krävs en vindhastighet på mellan 4 och 25 sekundmeter för att vindkraftsverken ska kunna producera el. Allra effektivast är verken vid en vindhastighet på 12-14 sekundmeter. De bästa lägena för att placera ett vindkraftverk är där det blåser mycket. I Sverige är det framförallt på Gotland, Öland, Västkusten och längs Skånes kust. I Västra Götaland finns även potential till vindkraft på slättmarkerna inåt landet. 42 I Partille finns idag ingen vindkraft. Länsstyrelsen i Västra Götaland har genomfört inventeringar av lämpliga lägen för vindkraftverk i länet. Inventeringen visade att Partille kommun inte har några förutsättningar för vindkraft i stor skala, varken från energisynpunkt eller av utrymmesmässiga skäl. Energimyndigheten kommer under 2011 och 2012 revidera områdena angivna som riksintresse för vindbruk. Översynen innebär både borttagande och justering av gränser för befintliga områden samt angivande av helt nya områden. 43 Partillebo har två vindkraftverk i Brahehus i Jönköpings kommun som sammanlagt producerar 12 500 000 KWh per år vilket svarar för omkring 40 procent av Partillebos totala energikonsumtion. 44 5.3.2 Potential Möjliga framtida åtgärder Inga förutsättningar för vindkraft i stor skala finns varken ur energisynpunkt eller av utrymmesmässiga skäl inom Partille kommun. 5.4 Vattenkraft 5.4.1 Nulägesanalys Vattenkraft innebär att en kraftstation tar vara på vattnets kraft genom att en turbin driver en generator som alstrar elektrisk ström. Hur mycket ström som kan genereras från vattenkraft beror på fallhöjden och hastigheten på vattnet. I Sverige har inte många nya vattenkraftverk byggts de senaste 15 åren vilket framförallt beror på att de bästa lägena redan är utnyttjade. Totalt finns det ungefär 1500 små vattenkraftverk i Sverige och i Västra Bild 7. Vattenkraftverk i Jonsered. Götalandsregionen finns det cirka 340. 45 Utvecklingen av småskalig vattenkraft har stora hinder i de krav och regelverk som finns då vattenflöden ska utnyttjas som elproduktion. Detta beror på att Miljödomstolen ställer stora krav på att fisk- och vattenlivet inte ska påverkas. 46 I Jonsered bedriver Vattenfall småskalig vattenkraft där Säveån används som vattenflöde för produktion av el. Utöver denna vattenkraft finns inte någon annan vattenkraft inom kommunens gränser. Längs Säveån finns fler småskaliga vattenkraftverk men dessa är inte belägna inom kommunen. 47 41 Kanenergi, 2006 42 Kanenergi, 2006 43 Samhällsbyggnadskontoret, 2011 44 Partillebo AB, 2012b 45 KanEnergi, 2006 46 KanEnergi, 2006 47 Vattenkraft, 2012 18 Bild 6. Partillebos vindkraft i Brahehus.

En utbyggnad av småskalig vattenkraft bedöms enligt Energimyndigheten ha potential att öka med 1 Twh i Sverige, främst vid nedlagda kraftverk eller där dammar inte redan utnyttjas för kraftändamål. 48 5.4.2 Potential Möjliga framtida åtgärder Potentialen för utbyggnad av småskalig vattenkraft bedöms vara låg i Partille. 5.5 Solenergi 5.5.1 Nulägesanalys Solenergi betyder att solen används som energikälla genom att solfångare eller solceller anläggs på taken av byggnader vilket kan ge både värme och elektricitet till byggnaden. En solfångare installerad i en villa sparar cirka 2 000-2 500 kwh energi per år. Detta motsvarar cirka 10 procent av villans totala energibehov för värme och varmvatten. Solen bidrar varje timme med lika mycket energi till jorden som människorna gör av med på ett år Bild 8. Solfångare på Sotenäs förskola. och användning av solen som energikälla är naturlig och miljövänlig. Vid installation tillkommer dock en kostnad men i längden anses denna energikälla vara kostnadsfri förutsatt att inget går sönder. Nackdelen med solenergi är dock att den inte klarar hela energibehovet varför en annan energikälla också behövs. 49 Partille kommun har inom Smart Energi skrivit under en överenskommelse om ökad satsning på solenergi i Västra Götaland. Deltagarna i överenskommelsen förbinder sig att bidra till att utveckla marknaden för solenergi genom att aktivt verka för ökad andel solenergi i den egna organisationen samt använda de verktyg som är tillgängliga i verksamheten för att stimulera användandet av solenergi i samhället. 50 Eftersom det inte alltid krävs bygglov för att anlägga solfångare på byggnaders tak är det svårt att göra en bedömning hur många privata fastighetsägare som har detta i Partille kommun. Vad gäller offentliga byggnader samt stora nybyggnadsområden finns ett antal hus med solenergi. I Öjersjö finns 28 stycken bostadsrätter som är byggda enligt passivhusprincipen där solenergi tillämpas. Partillebo har solpaneler på två fastigheter med sammanlagt 76 lägenheter, på Kommunhuset samt på förskolorna Sotenäs och Hallen. Även Djupedalens förskola som färdigställs under 2013 kommer att ha solpaneler. 51 5.5.2 Potential Möjliga framtida åtgärder Vid nybyggnation verka för att fler byggnader förses med solceller eller solfångare. Förmedla kunskap och information om solenergi. Ändra bygglovstaxan för att gynna installation av solceller eller solfångare. Kommunen kan i framtida planering vara med och skapa kontakter mellan Partille Energi nät AB och lokala energiproducenter för att gemensamt kunna hitta resurssmarta lösningar. 48 KanEnergi, 2006 49 Energifakta, 2012 50 Samhällsbyggnadskontoret, 2012 51 Partillebo AB, 2012b 19

5.6 Lokal energiproduktion 5.6.1 Nulägesanalys Vid exploatering av nya områden där fjärrvärmenätet inte är utbyggt kan det vara lämpligt att ett lokalt värmeverk anläggs i anslutning till området. Inom kommunen finns det idag ingen lokal energiproduktion vilket främst beror på att fjärrvärmenätet i dagsläget är väl utbyggt i de flesta kommundelarna. 52 5.6.2 Potential Möjliga framtida åtgärder Verka för etablering av lokala värmeverk. 5.7 VERKSAMHETERS ENERGIANVÄNDNING 5.7.1 Nulägesanalys Enligt miljöbalken är verksamheter skyldiga att hushålla med energi och i första hand använda förnyelsebara energikällor. I Partille finns få stora industrier och därmed få energiintensiva verksamheter. Det finns åtta tillståndspliktiga verksamheter, ett 30-tal anmälningspliktiga verksamheter och cirka 300 mindre verksamheter. Av de anmälningspliktiga verksamheterna, som är kommunens tillsynsobjekt, har få arbetat aktivt med att försöka minska sin energianvändning genom att till exempel genomföra en energikartläggning. Miljöavdelningen deltog under 2010 i ett regionalt tillsynsprojekt där några av de anmälningspliktiga verksamheternas energianvändning granskades och krav på åtgärder ställdes. Övriga verksamheters energianvändning har miljöavdelningen inte uppgifter om och arbetar heller inte aktivt med att försöka påverka deras energianvändning. 5.7.2 Potential Möjliga framtida åtgärder Bedriva tillsyn med inriktning på energianvändning och ställa krav på åtgärder. 5.8 Mål och åtgärder Mål 6: Energianvändningen för offentliga verksamheter ska totalt sett minska med 15 % till år 2025 jämfört med år 2012. Åtgärder: - Porthälla gymnasium och Vuxenutbildningen ska utifrån uppdraget som modellskola tänka hållbart smart vid planering av verksamheter i klustret. - Senast år 2015 ska 100 % av elen som förbrukas i Partille kommuns anläggningar täckas av el producerad av förnyelsebara energikällor under förutsättning att marknadsförutsättningarna gör det möjligt. - Till år 2015 ska elförbrukningen för gatubelysning i Partille kommun minska med 25 % sett till 2010 års årsförbrukning och belysningsbestånd. - Till år 2025 ska elförbrukningen för gatubelysning i Partille kommun minska med 40 % sett till 2010 års årsförbrukning och belysningsbestånd. - Tillsammans med fastighetsägaren installera timers, energimätare och rörelsedetektorer i kommunens anläggningar så att belysningen släcks då lokalen inte används. - Undervisa alla elever i åk 1 på gymnasiet utifrån modellskoleuppdraget. Ekocentrum, skolans fotspår, värderingsövningar utifrån transport och elanvändning. Mål 7: Energianvändningen hos anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken ska per verksamhet totalt sett minska till år 2015 jämfört med år 2011. Åtgärder: - Bedriva tillsyn inriktad på verksamheters energianvändning. 52 Samhällsbyggnadskontoret, 2011 20