TILLVÄXTVERKET Miljöbedömning ÖKS MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR PROGRAMMET FÖR EUROPEISKT TERRITORIELLT SAMARBETE INTERREG ÖRESUND-KATTEGAT-SKAGERRAK (ÖKS) 2014-2020 STOCKHOLM SWECO 1 (40) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8 6956010 www.sweco.se S we c o En vi r on me n t A B Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm L o va An dré Ni l s so n Miljökonsult / Projektledare Miljöutredning och Tillstånd Telefon direkt +46 (0)8 6956437 Mobil +46 (0)725 896354 lova.andre.nilsson@sweco.se SESIHD c:\users\sesihd\dropbox\ex-ante öks\strategisk miljöbedömning\mkb-rapport\sea öks_samrådsversion 131024.docx
Förord Sedan 1995 har Sverige som medlem i Europeiska Unionen arbetat med EU:s strukturfonder. År 2013 är det fjärde gången man tar fram strukturfondsprogram. Fokus för programomgången är investeringar i tillväxt och sysselsättning och programperioden omfattar åren 2014-2020. Varje program ska miljöbedömas. Det är ett krav både enligt EU:s direktiv och enligt dansk, norsk och svensk lagstiftning. Syftet med den strategiska miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i programmet så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömningsprocessen dokumenteras i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Detta är MKB:n för programmet för europeisk territoriellt samararbete Interreg Öresund- Kattegat-Skagerrak (ÖKS) 2014-2020. Sweco har av Tillväxtverket fått i uppdrag att genomföra en förhandsutvärdering av programförslaget (ex-ante) och att bistå i miljöbedömningsprocessen. Miljöbedömningen har därmed genomförts i nära dialog med förhandsutvärderingen och programframtagandet Det föreliggande utkastet till MKB går nu, tillsammans med utkastet till program, ut på offentligt samråd för att erhålla synpunkter på miljöbedömningen. När samrådet är avslutat kommer programansvariga myndigheter att ta ställning till hur inkomna synpunkter ska beaktas i programmet. Därefter slutförs MKB och sänds tillsammans med programmet till beslutande myndigheter som underlag för beslut om programmets föreslagna prioriteringar. Kontaktpersoner hos uppdragsgivaren Tillväxtverket har varit Anna Bäckman och Josefine Majewski. Kontakperson för programarbetet för ÖKS har varit Maria Korner. Kontaktpersoner hos Sweco för uppdraget som helhet (ex-ante och miljöbedömning) har varit Ulf Johansson och Sigrid Hedin. Utkastet till MKB har tagits fram av Lova André Nilsson och Geert Schaap och granskats av Sigrid Hedin. Sweco 24 oktober 2013 2 (40) c:\users\sesihd\dropbox\ex-ante öks\strategisk miljöbedömning\mkb-rapport\sea öks_samrådsversion 131024.docx
Förord 2 Icke-teknisk sammanfattning 5 1 Bakgrund 8 1.1 Om programmet för Öresund-Kattegat-Skagerrak perioden 2014-2020 8 1.2 Behovsbedömning 9 1.3 Miljöbedömningens syfte och funktion 9 2 Avgränsning 10 3 Förslag till program för ÖKS 2014-2020 10 4 Process för programskrivning och samrådsförfarande 12 4.1 Programskrivning 12 4.2 Avgränsningssamråd för miljöbedömningen 13 4.3 Slutligt samråd kring program och Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 13 5 Metod, beaktade målbeskrivningar och bedömningsgrunder 13 5.1 Internationella mål 14 5.2 Danska mål för hållbar utveckling 14 5.3 Norska miljö- och hälsomål 15 5.4 Svenska miljö- och hälsomål 15 6 Alternativa inriktningar och strategiska val 16 6.1 Alternativhantering i programprocessen 16 6.2 Alternativ utanför den prioritering som regeringen/eu-kommissionen gjort 16 6.3 Nollalternativ 17 7 Miljöförhållanden i programområdet - nuläge 18 8 Bedömning av påverkan, skadeförebyggande och uppföljning 19 8.1 Målområdenas olika möjligheter påverka tillståndet i miljön 19 8.2 Resonemang om hälso- och miljöaspekter 21 8.3 Samlad bedömning 22 9 Uppföljning och korrigerande åtgärder 24 10 Metoder och osäkerheter 24 3 (40) SESIHD c:\users\sesihd\dropbox\ex-ante öks\strategisk miljöbedömning\mkb-rapport\sea öks_samrådsversion 131024.docx
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bilaga 1 Referenser 25 Bilaga 2 Tematiska mål och investeringsprioriteringar för ÖKS 2014-2020 (programutkast 15 oktober 2013) 26 Bilaga 3 Samrådsredogörelse för avgränsningssamråd för miljöbedömningen 28 Bilaga 4 Avgränsning och metod för miljöbedömningen 32 Bilaga 5 Nulägesbeskrivning 34 Bilaga 6 Parter som varit delaktiga i förberedelserna av ÖKS-programmet 37 Omslagsbild: Malmö hamnparti, okänd fotograf. Källa: www.sjohistoriska.se 4 (40)
Icke-teknisk sammanfattning Följande dokument dokumenterar resultatet av miljöbedömningen för förslaget till programmet för Europeiskt territoriellt samarbete Interreg Öresund-Kattegat-Skagerak (ÖKS) för perioden 2014-2020. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i programmet så att hållbar utveckling främjas. Processen ska omfatta samråd med olika myndigheter och allmänhet, och dokumenteras i en Miljökonsekvensbeskrivning (MKB), som alltså är denna rapport. MKB:n finns sedan med i beslutsunderlaget för den myndighet som beslutar om programmet. En MKB ska så långt det är relevant och rimligt identifiera, beskriva och bedöma den betydande miljöpåverkan som kan uppstå för t.ex. människors hälsa, biologisk mångfald, landskap, kultur, klimat och materiella tillgångar. Det gäller både negativa och positiva konsekvenser. Reglerna kring hur miljöbedömningen ska göras och vad MKBn ska innehålla anges i EUdirektiv 2001/42/EG och i den svenska Miljöbalken 6 kap. Miljökonsekvenser från programmet Programförslaget för ÖKS (utkast 15 okt) föreslår ett fokus på de tematiska målområdena 1) Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation, 4) Stödja övergången till en koldioxid ekonomi inom alla sektorer, 7) Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur, samt 8) Främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet. Satsningen på 4 och även 7 har stora möjligheter att positivt bidra till miljömässigt hållbar utveckling. Det finns risk att insatser inom 4 och 7 också kan innebära negativ påverkan och programmet behöver identifiera och hantera dessa. Målområde 8 bedöms däremot ha mer begränsade möjligheter att direkt bidra positivt till miljömässigt hållbar utveckling. Här finns istället en icke oväsentlig risk för negativ miljöpåverkan, t.ex. risk för ökade klimatgasutsläpp och ökad resursförbrukning. Det betyder att satsningar inom dessa områden kräver att programmet tydligt styr så att riskerna för negativ miljöpåverkan undviks och/eller minimeras, och att möjligheterna till positiv miljöpåverkan stärks. 5 (40)
Tabell 1. Konsekvensbedömning för programmet: potential till positiv miljöpåverkan (möjlighet) och potential till negativ miljöpåverkan (risk) Programmets potential att påverka positiv och risk för negativ påverkan Miljö- och hälsoaspekter Potentiell RISK Potentiell MÖJLIGHET Klimat Vattenkvalitet i Östersjön, Öresund, Kattegat och Skagerrak Vattenkvalitet i sjöar och vattendrag Biologisk mångfald Landskap Naturresurser Miljörelaterad hälsa (t.ex. förekomst av gifter) Social inkludering Hög M Låg Låg M Hög Programförslaget bedöms totalt sett ha potential att bidra positivt till nationella miljö- och hälsomålen. Detta visas både genom valet av målområden, och genom den ambition programmet har att styra så att miljömässigt hållbar utveckling främjas. Strävan att aktivt bidra till miljömässigt hållbar utveckling avspeglas i den övergripande introduktionen till programmet och även fortsättningsvis inom respektive investeringsprioritering, där programmet vid flera tillfällen ger exempel på insatser eller urvalskriterier som integrerar miljöaspekter i programmet. Programmet gör tydliga kopplingar till miljömässigt hållbar utveckling i beskrivningarna kring de första tre målområdena Innovationer, Grön ekonomi och Transporter till exempel genom att ange regionala styrkeområden med koppling till miljöteknik, eller förslag till insatser eller inriktningar som aktivt bidrar till miljömässigt hållbar utveckling. Inom målområdet Sysselsättning är dock bedömningen att programmet riskerar att fortsätta bidra till en samhällsutveckling liknande den vi ser idag, dvs. att de nationella miljömålen inte kommer nås. I texten kring detta målområde saknar programmet kopplingar till miljöfrågor, t.ex. finns ingen hänvisning till s.k. gröna jobb eller att branscher med större möjlighet att direkt bidra till miljömålen skulle kunna ges prioritet. Utmaningen att nå ekonomisk och social utveckling utan att öka miljöbelastningen, s.k. 6 (40)
de-coupling, är kanske särskilt tydlig och viktig inom detta målområde. Trots att behovet alltså är stort bedöms programmet ha en mycket vag integrering av miljöaspekter i beskrivningen av arbetet inom detta mål och det finns därmed risk att projekt och aktiviteter inom området inte bidrar till miljömässigt hållbar utveckling. Det kan inte uteslutas att insatser till och med kan försämra möjligheterna att nå nationella miljömål. Den möjliga direkta negativa miljöpåverkan från programmet bedöms dock inte som betydande. Eventuell indirekt och kumulativ miljöpåverkan, t.ex. att människor gör längre fritidsresor eller konsumerar mer när privatekonomin blir bättre, är mycket svår att uppskatta och innehåller stora osäkerheter. Om programprocessen, allmänhetens insyn och tillgång till information Under utarbetandet av programmet har programskrivarna aktivt inkluderat och involverat ett stort antal regionala och nationella nyckelaktörer och en bred remiss genomfördes under sommaren 2013. Allmänhetens insyn i och möjlighet att påverka programmet bedöms därför som god. Programmet har tagits fram inom strikta ramar som angivits av EU-kommissionen. Programskrivarnas möjlighet att påverka programmets inriktning och ambitioner har varit relativt stor, eftersom Kommissionens lista över möjliga målområden har ett brett spann. Det har funnit utrymme att beakta olika alternativ under arbetets gång, och detta har också gjorts. Slutsats Förslaget till operativt program för europeiskt territoriellt samarbete Interreg Öresund- Kattegat-Skagerrak 2014-2020 bedöms inte orsaka betydande miljöpåverkan. 7 (40)
1 Bakgrund 1.1 Om programmet för Öresund-Kattegat-Skagerrak perioden 2014-2020 Ett led i fördelningen av medel inom EU är Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) som ger stöd till gränsöverskridande, transnationellt och mellanregionalt samarbete. Strukturfondsprogrammen ska bidra till Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Strategin har tre prioriteringar: Smart tillväxt: kunskap och innovation Hållbar tillväxt: resurseffektivare, grönare, mer konkurrenskraftig Inkluderande tillväxt: hög sysselsättning, social sammanhållning, territoriell sammanhållning Samtliga strukturfondsprogram för perioden 2014-2020 har ett gemensamt strategiskt ramverk med elva tematiska mål: 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation 2. Öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik 3. Öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag 4. Stödja övergången till en koldioxid ekonomi inom alla sektorer 5. Främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar 6. Skydda miljön och främja ett effektivt resursutnyttjande 7. Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur 8. Främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet 9. Främja social inkludering och bekämpa fattigdom 10. Investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande 11. Förbättra den institutionella kapacitet och effektiviteten hos den offentliga förvaltningen 8 (40) Programmets möjligheter begränsas till dessa 11 tematiska målområden. Enligt den svenska regeringens beslut från den 28 februari 2013 (N2013/1164/RT) ska förslaget till operativt program ta sin utgångspunkt i strategier för länens/regionernas/fylkenas utveckling, och utvärderingar, erfarenheter och lärdomar från tidigare programperioden ska tillvaratas. Synergier ska främjas och överlappning ska undvikas för att europeiska, nationella och regionala satsningar ska komplettera varandra och så effektivt som möjligt bidra till målen i Europa 2020-strategin. Programmet ska också bidra till målen i EU:s strategi för Östersjöregionen: Rädda havsmiljön, Länka samman regionen och Öka välståndet. Enligt förslaget till förordning kan programmet omfatta upp till fyra av de elva tematiska målen. Syftet med gränsöverskridande samarbete är att särskilt att åtgärda gemensamma utmaningar som identifierats gemensamt i gränsregionerna och att utnyttja vilande
potential i gränsområdet samtidigt som samarbetsprocessen stärks i syfte att nå en övergripande harmonisk utveckling i unionen. Programområdet för Öresund-Kattegat-Skagerrak (ÖKS) omfattar regionerna Halland, Skåne, Västra Götaland i Sverige, regionerna Hovedstaden, Sjælland, Nordjylland och Midtjylland i Danmark samt fyleskommunerna Oslo, Akershus, Østfold, Buskerud, Vestfold, Telemark, Aust-Agder och Vest-Agder i Norge Planeringen inför programperioden 2014-2020 stöds enligt reglerna av dels en löpande analys av programförslagens verkan och funktion (en så kallad ex-ante-utvärdering), dels en löpande integrering av miljöhänsyn (strategisk miljöbedömning). 1.2 Behovsbedömning En strategisk miljöbedömning krävs för samtliga strukturfondsprogram enligt EU-direktivet 2001/42/EG. Regelverket är i Sverige implementerat via miljöbalken 6 kap 11 och tillhörande MKB-förordning 4-5 och motsvarande krav återfinns även i norsk och dansk lagstiftning. Alltså ska programmet för territoriellt samarbete Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak för programperioden 2014-2020 miljöbedömas. 1.3 Miljöbedömningens syfte och funktion Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i programmet så att hållbar utveckling främjas. Processen ska omfatta samråd med olika myndigheter och allmänhet, och dokumenteras i en Miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Denna finns sedan med i beslutsunderlaget för den myndighet som beslutar om programmet. En MKB ska så långt relevant och rimligt identifiera, beskriva och bedöma den betydande miljöpåverkan som kan uppstå för t.ex. människors hälsa, biologisk mångfald, landskap, kultur, klimat och materiella tillgångar. Det gäller både negativa och positiva konsekvenser. Reglerna kring hur miljöbedömningen ska göras och vad MKB:n ska innehålla anges i de generella instruktionerna till regionalfonden hänvisas till EU-direktiv 2001/42/EG. Direktivet har i Sverige implementerats via Miljöbalken, i Danmark via Lov om miljøvurdering af planer og programmer från 2009 och i Norge via Lov om planlegging og byggesaksbehandling (plan- og bygningsloven), 2008, och Forskrift om konsekvensutredninger från 2009. Detta dokument är miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) för programmet för europeiskt territoriellt samarbete Interreg Öresund-Kattegat-Skagerak (ÖKS) 2014-2020. MKB:n beskriver hur miljöaspekter integrerats i programmet, hur konsekvensbeskrivningen genomförts, i vilken mån det nya programmet kan få en betydande miljöpåverkan positiv eller negativ samt hur programmet planerar att stärka eventuell positiv miljöpåverkan och minimera eller begränsa eventuell negativ miljöpåverkan från programmet. 9 (40)
2 Avgränsning En miljöbedömning ska koncentreras till de miljöaspekter som är mest relevanta för det aktuella programmet. Avgränsning handlar om att lägga fokus på de mest betydande positiva respektive negativa miljöpåverkan som genomförandet av programmet kan antas medföra. Avgränsningen ska tala om 1) Vad miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla och 2) Hur omfattande och detaljerad den ska vara. Vägledning finns i regelverken, t.ex. EU-direktivet om miljöbedömning (2001/42/EG) och i Kommissionens bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete, men en specifik avgränsning ska göras för varje miljöbedömning. Samrådet kring avgränsningen kan ses som en interaktiv, organisk process som pågår under hela programskrivningsprocessen. Ett skriftligt avgränsningssamråd har också hållits under sommaren 2013. Som resultat av avgränsningen har miljöbedömningen fokuserat på följande aspekter: Klimat Vattenkvalitet i Östersjön, Öresund, Kattegat och Skagerrak Vattenkvalitet i sjöar och vattendrag Biologisk mångfald Landskap Naturresurser Miljörelaterad hälsa (t.ex. förekomst av gifter) Social inkludering 10 (40) Som nämnts ovan ska strukturfondsprogrammen bidra till Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla, med sina tre prioriteringar: Smart tillväxt, Hållbar tillväxt och Inkluderande tillväxt. Miljöbedömningens fokus handlar framförallt om prioriteringen Hållbar tillväxt. En hållbar utveckling kan definieras som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov (Bruntlandkommissionen, 1987). Man brukar säga att en hållbar utveckling består av tre ben: den ska vara miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar. Föreliggande miljöbedömning har fokuserat på miljömässigt hållbar utveckling, och lagt väsentligt mindre vikt vid socialt hållbar utveckling. Bedömningen har i princip inte omfattat aspekter gällande ekonomiskt hållbar utveckling. En mer utförlig beskrivning och motivering av avgränsningen återfinns i bilaga 4. 3 Förslag till program för ÖKS 2014-2020 Många av de utmaningar Öresund-Kattegat-Skagerrakområdet står inför sträcker sig över nationsgränser. Ett av de mest effektiva sätten att hantera gränsöverskridande utmaningar är genom samarbete. För att stärka mervärdet av europeiskt territoriellt
samarbete och för att de projekt som finansieras mer effektivt ska kunna bidra till EU:s övergripande mål ställs för perioden 2014-2020 ökade krav på att insatserna fokuseras. ÖKS-området omfattar 15 regioner, som samtliga har lyft fram sina prioriteringar vad gäller tematiska mål för programmet. Dessa inspel har analyserats tillsammans med ett antal strategiska dokument, exempelvis regionala utvecklingsplaner. Därefter har diskussion och sammanvägning utifrån gränsregionalt mervärde, kritisk massa, helhetsperspektiv och koppling till andra EU-program lett till att följande tematiska mål valts för Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 från EU-kommissionens 11 mål (se ovan): - Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation (Innovationer) - Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer (Grön ekonomi) - Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur (Transporter) - Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet (Sysselsättning) Investeringsprioriteringar har valts för varje tematiskt mål och exempel på typer av åtgärder som är särskilt relevanta i ett Öresund-Kattegat-Skagerrak-perspektiv har lyfts fram. Programmet som omfattar två delområden (Öresund respektive Kattegat-Skagerrak) samt det övergripande Öresund-Kattegat-Skagerrak, beräknas få en budget på ca 120 miljoner Euro, plus norska IR-medel. Deltagande regioner har beslutat att från programmets totala budget (inklusive norska Interreg-medel) så ska 40% av medlen indikativt gå till delområde Öresund, 40% till delområde Kattegat-Skagerrak och 20% till programövergripande ÖKS-projekt. Fördelning av medel mellan de valda tematiska målen syns i tabellen nedan. Tabell 2. Fördelning av medel mellan valda tematiska mål Tematiskt mål Andel av total budget Innovation (mål 1) 35 % Grön ekonomi (mål 4) 27 % Transporter (mål 7) 18 % Arbetsmarknad (mål 8) 20 % Privata aktörer kan söka medfinansiering som utlöser EU-stöd inom samtliga tematiska mål. Medfinansieringen kan göras såväl kontant som med bidrag i annat än pengar, till exempel nedlagd tid i projektarbetet. Privata icke-vinstdrivande aktörer, kan vara samordnande stödmottagare (lead partner). 11 (40)
12 (40) Programmet anger som en indikativ fördelning för privat medfinansiering av total nationell medfinansiering om 10% och att inom respektive tematiskt mål ska 10% av den totala nationella medfinansieringen utgöras av privata medel. Procentsatsen ska vara samma för samtliga tematiska mål. Fördelningen ska styras av efterfrågan och på kvaliteten på de projektansökningar som kommer in. I enlighet med artikel 19 i ETC-förordningen kan 20% av den totala budgeten för programmet användas för att genomföra hela eller delar av insatser utanför det geografiska programområdet. En förutsättning för detta är att insatsen gynnar ÖKSgeografin. En mer detaljerad beskrivning av programmet återfinns i bilaga 2. 4 Process för programskrivning och samrådsförfarande 4.1 Programskrivning Regionerna i Halland, Skåne, Västra Götaland, Hovedstaden, Sjælland, Nordjylland och Midtjylland, Oslo, Akershus, Østfold, Buskerud, Vestfold, Telemark, Aust-Agder och Vest- Agder har tillsammans tagit fram förslaget till nytt operativt program för det gränsregionala samarbetsprogrammet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak (ÖKS) inom målet Europeiskt territoriellt samarbete 2014-2020. På uppdrag av de svenska, danska och norska regeringarna har Region Skåne samordnat framtagandet. Inledningsvis satte en syntesgrupp samman prioriteringar utifrån inspel från de ingående regionerna och deras utvecklingsstrategier samt olika analyser och studier som gjorts. En skrivargrupp har skrivit fram programförslaget och en Joint Programming Committee (JPC) har agerat beredande organ inför beslut i den politiska strategigruppen som består av politiska företrädare för var och en av de femton ingående regionerna. Den politiska strategigruppen har haft i uppdrag att ta ställning till och överlämna det operativa programmet till regeringarna i Sverige, Danmark och Norge. Nuvarande förvaltande myndighet, det nuvarande programsekretariatet och den för förhandsutvärdering upphandlade konsultfirman Sweco har också deltagit. Dialog förs löpande med EU-kommissionen, svenska Näringsdepartementet, danska Erhvervsstyrelsen samt norska Kommunal- og regionaldepartementet, liksom med angränsande strukturfondsprogram. Vid utarbetandet av förslag till program har en hög delaktighet eftersträvats av berörda aktörer på regional och lokal nivå. Under framtagningsprocessen identifierades ett antal referenspersoner och en dialog fördes kring sakinnehåll, workshopar anordnades för de olika tematiska målen och dialog har förts kring de horisontella kriterierna. I de olika ingående regionerna har på olika sätt under programskrivandets gång anordnats mötesplatser för dialog kring innehållet. En bred remiss skickades till privata och offentliga aktörer identifierade av de femton medverkande regionerna under sommaren 2013, bland annat kommuner, regioner, näringsliv och arbetsmarknadens parter, det civila samhället, universitet och högskolor, samt andra offentliga myndigheter relevanta
för programmet. En lista över parter som varit delaktiga i förberedelserna av programmet syns i bilaga 6. Under arbetets gång har miljö- och hållbarhetsaspekter lyfts av olika personer inom JPC, den politiska strategigruppen, i skrivargruppen, i workshop med referenspersoner, under remissomgången etc. En dialog har även ägt rum mellan programskrivargruppen och exante-teamet, i syfte att integrera miljöaspekter i programmet så att hållbar utveckling främjas. 4.2 Avgränsningssamråd för miljöbedömningen Avgränsning av miljöbedömningen handlar om att få en verkningsfull besluts- och genomförandeprocedur med relevant och rimligt beslutsunderlag. Avgränsningen ska göras i samråd mellan programansvarig och berörda myndigheter, och innebär en viktig utgångspunkt för hur miljöaspekter ska integreras i programmet. Avgränsningen handlar om 1) Vad miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla och 2) Hur omfattande och detaljerad den ska vara. Avgränsningssamrådet för miljöbedömningen genomfördes i september 2013. Inkomna synpunkter som svar på utskickat samrådsbrev för avgränsningssamrådet sammanfattas i en samrådsredogörelse, se bilaga 3. 4.3 Slutligt samråd kring program och Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) När det slutliga samrådet har avslutats kommer samrådsprocessen och hur synpunkter har beaktats i det slutliga programmet att beskrivas här 5 Metod, beaktade målbeskrivningar och bedömningsgrunder Miljöpåverkan från programmet kommer i slutänden bero på vilka projekt som programmet kommer omfatta. Programmet anger inte exakt vilka projektet eller aktiviteter som det kommer innehålla, utan programdokumentet anger exempel på aktiviteter som kan företas under respektive investeringsprioritering för de aktörer som är intresserade av att söka medel från programmet. Det går därför inte att uppskatta detaljerade konsekvenser för människors hälsa och miljö om programmet genomförs. Istället har miljöbedömningen utgått från de inriktningsmål och strategiska prioriteringar som programmet redovisar, samt de styr- och uppföljningsmekanismer som beskrivs i programmet. Konsekvensbedömningen har utgått från beskrivningen av nuläge och prognos för miljöförhållandena i regionen, för att se om olika miljöaspekter (t.ex. luftkvalitet eller hälsa) kan antas bli påverkade på ett betydelsefullt sätt. Om programmet kan antas bidra till att förbättra miljöförhållandena (t.ex. sänka utsläppen av NOx i stadsmiljön) bedöms detta som en möjlig positiv påverkan från programmet. Om programmet kan antas omfatta projekt som riskerar att försämra miljöförhållandena (t.ex. öka utsläppen av klimatgaser) bedöms detta som en möjlig negativ påverkan från programmet. 13 (40)
Bedömningen omfattar i första hand direkta effekter, men ambitionen har varit att även försöka identifiera och analysera indirekta och kumulativa effekter. Bedömningarna av programmets miljökonsekvenser och dessas betydelse bygger på redan befintlig information samt erfarenhet och kunskap hos deltagande experter. Inga nya modelleringar eller scenarior har tagits fram. Miljöbedömningen utgår från ett antal mål och visioner på EU-nivå och på nationell nivå, vilka beskrivs nedan. Andra viktiga viktig referenspunkter för arbetet har varit de svenska miljömålen och hälsomålen samt uppföljningen av dessa, liksom arbetet med nationella miljömål i Norge och Danmark. 5.1 Internationella mål Europeiska rådet har antagit en ambitiös och omfattande strategi för hållbar utveckling för det utvidgade EU. Den bygger vidare på strategin som Europeiska rådet antog i Göteborg 2001. EU:s strategi för hållbar utveckling innehåller sju huvudutmaningar: 1. Klimatförändringar och ren energi a. Åtaganden enligt Kyoto Protokollet b. Förnybar energi c. Biobränslen d. Energieffektivitet 2. Hållbar transport 3. Hållbar konsumtion och produktion 4. Bevarande och förvaltning av naturresurser 5. Folkhälsa 6. Social integration, demografi och migration 7. Globala utmaningar i fråga om fattigdom och hållbar utveckling 5.2 Danska mål för hållbar utveckling Danmarks regering antog 2009 strategien Vækst med omtanke - Regeringens strategi for bæredygtig udvikling. Här anges 9 målområden: Globalisering til gavn for hele Jordens befolkning Klimaforandringer - en stor udfordring Natur for fremtiden Grøn innovation i produktion og forbrug Levende, sunde og velfungerende byområder Bedre sundhed for alle Viden, forskning og uddannelse i et innovativt samfund Mennesket som ressource Ansvarlig, langsigtet og holdbar økonomisk politik 14 (40)
5.3 Norska miljö- och hälsomål Norges regering antog i september 2012 en proposition som fastställer 11 nationella miljömål för Norge: 1. Levande hav og kyst 2. Livskraftige elvar og innsjøar 3. Frodige våtmarker 4. Mangfaldige skogar 5. Storslått fjellandskap 6. Verdifulle kulturminne og kulturlandskap 7. Godt bymiljø 8. Aktivt friluftsliv 9. Giftfritt miljø 10. Rein luft 11. Stabilt klima 5.4 Svenska miljö- och hälsomål Miljöbedömningen använder sig av de nationella svenska miljökvalitetsmålen, både i beskrivningen av nuläge och i uppskattningen av potentiella konsekvenser från programmet. Att använda miljömålen som bedömningsgrund underlättar också löpande uppföljning programmet, eftersom målen kontinuerligt följs upp och rapporteras på www.miljomal.se. Miljökvalitetsmålen är: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. God bebyggd miljö 15. Ett rikt växt- och djurliv I bedömningen om programmets påverkan på Befolkning har även påverkan på folkhälsa vägts in. Här har folkhälsopolitikens elva folkhälsomål varit en viktig grund. Dessa mål omfattar bland annat arbete, god arbetsmiljö, ekonomisk och social trygghet, ett gott smittskydd, känsla av delaktighet och med inflytande, trygg uppväxt för barn, bra miljö att leva i och sunda levnadsvanor. 15 (40)
6 Alternativa inriktningar och strategiska val Att ta fram en strategisk inriktning och målområden för ett program är ingen rättfram process där man enkelt väljer mellan tydligt definierade alternativ. Istället försöker program ofta nå flera olika mål, och ofta finns ett komplext nät av samberoende och samverkan mellan dessa. Det är också vanligt att det finns mål i ett och samma program som till och med står i konflikt med varandra. 6.1 Alternativhantering i programprocessen Programskrivargrupperna för ÖKS har valt att ta fram ett förslag till program, och några parallella, alternativa förslag har inte utvecklats. Istället har olika alternativ utvärderats efter hand som arbetet fortlöpt, t.ex. val av vilka tematiska målområden som programmet ska omfatta, val av investeringsprioriteringar, val av fördelning av medel mellan dessa, samt utformning av urvalskriterier, fokusområden, uppföljningsmekanismer och indikatorer för de projekt som ska genomföras inom ramen för programmet. Dessa strategiska val har gjorts i kontinuerlig dialog med de aktörer som deltagit i programmeringsprocessen. Förutom de experter som ingått i miljöbedömningsteamet har även andra deltagare i programskrivandet lyft de horisontella kriterierna inklusive hållbarhetsaspekter under arbetets gång. En person i skrivargruppen har haft detta som särskilt ansvar. Ambitionen för ÖKS har varit att utforma programmet så att det på bästa sätt samverkar med andra program av betydelse i ÖKS-regionen. Avstämning med andra strukturfondsprogram har visat att t.ex. målområde 4. Klimatsnål ekonomi kommer ingå i flera andra strukturfondsprogram, liksom även mål 6. Skydda miljö och hållbar användning av resurser och mål 7. Hållbara transporter. Att det finns flera program som valt samma tematiska mål väntas ge utrymme för synergier. I programarbetet har målkonflikter ibland uppstått. Ett enkelt exempel är fördelningen av finansiella medel, där en satsning inom ett målområde också innebär att mindre resurser kan fördelas på andra områden. I dialogen kring utformningen av ÖKS har avvägningar gjorts för att skapa en god balans mellan de tre prioriteringarna i Europa 2020-strategin: Smart tillväxt, Hållbar tillväxt (där miljömässig hållbarhet ingår) och Inkluderande tillväxt. 6.2 Alternativ utanför den prioritering som regeringen/eu-kommissionen gjort Ett syfte med att ta fram alternativ inom ramen för miljöbedömningen är att strategiska val ska kunna göras och motiveras i ett tidigt skede, innan beslut fattas på projektnivå. Genom att ta fram alternativ kan man hitta vägar att minska eller undvika att betydande negativ miljöpåverkan uppstår till följd av genomförandet av planer eller program. Alternativen ska utgöra ett viktigt underlag för samråd samt deltagande och inflytande i plan- eller programprocessen. En väl genomförd alternativhantering innebär en sorts försäkran för beslutsfattare att inte något betydligt bättre alternativ har förbisetts. 16 (40)