utlysningen Strategiska forsknings- och innovationsagendor, 2012 VINNOVA, 101 58 Stockholm, Mäster Samuelsgatan 56. Tel: 08-473 3000, www.vinnova.se/foiagendor
Diarienummer 2012-01810 NRIA Flyg 2013 Bidragsmottagare FÖRENINGEN SVENSKT FLYG INTRESSEAKTIEBOLAG Gunnar Linn, gunnar@linnsideout.se En innovation definieras som ett nytänkande som resulterar i en produkt eller tjänst på marknaden. Den planerade strategiska forsknings- och innovationsagendan för flygområdet, NRIA Flyg 2013, inkluderar därför hela innovationssystemet och dess aktörer, från grundforskning till marknad. Framtagningen av agendan utgör ett forum där aktörskonstellationen kan analysera hela innovationssystemet och skapa samsyn utifrån gällande förutsättningar, samt utveckla synergi och samverkan med andra nationella och internationella agendor. Det ger möjlighet för politiker och finansiärer att få en helhetsbild över olika innovationssystem och deras samverkan. En forsknings- och innovationsagenda är ett levande dokument; NRIA Flyg 2013 handlar om en anpassning och uppdatering av den existerande agendan inom flygområdet, NRA Flyg 2010 och dess addendum 2011:1, till nya villkor i en föränderlig värld: nya militära samverkansmöjligheter, globalisering, konsolidering mellan aktörer. Agendan förväntas bidra till att förstärka det svenska innovationssystemet genom utvecklade stärkta kompetenskedjor från grundforskning till marknad, inklusive deltagande av teknologiintensiva och produktionsintensiva SMF. Med nämnda förnyelseområden som bas ska en nationell strategi tas fram som ger ökat svenskt teknologiövertag och stark position i ett internationellt perspektiv. 2 av 74
Diarienummer 2012-01815 FoI Industriellt byggande Bidragsmottagare Luleå tekniska universitet Lars Stehn, lars.stehn@ltu.se Inom området Industriellt byggande, som är en processinnovation baserat på en produktifiering av byggandet, finns nu ett starkt Svensk innovationsområde som vi kallar Lean Wood Engineering (LWE). Produktifiering innebär framtagandet av hus baserat på prefabricering som i mångt liknar bilindustrins plattformtänkande. Industristrukturen består främst av SME uppbackade av ett starkt nätverk av samverkande högskolor som genom integrationen av affärs- process och teknikutveckling enats och samsas tvärvetenskapligt. För att utveckla detta styrkeområde behövs det att Stora svenska bygg och träföretags ges fortsatt möjlighet att arbeta med kunder (som inom husbyggandet är fastighetsägare/byggherrar) dels som lokomotiv och dörröppnare på en internationell marknad (vilket SME inte klarar på egen hand) dels för att ta ökad marknad i Sverige /Norden. Det som kan åstadkommas är då starkare export av svensk teknologi som har en bra potential att möta krav och efterfrågan på low carbon technologies som i botten byggs upp av att ekologisk och ekonomisk hållbarhet åstadkoms med den systemlösning som industriellt träbyggande innebär. Framväxandet av nya process- och produktinnovationer har tagit fart men har ännu en bit att gå. Vi vill därför skapa en FoI-plattform där målet är att skapa innovationer som knyter samman byggare, materialleverantör och fastghetsägare (kunder). Grundpelarna är:1) innovationer skapas i öppen samproduktion mellan aktörer i värdekedjan, 2) långsiktiga innovationer skapas då affärer, teknik och processer adresseras på ett integrerat sätt och 3) innovationer skapas då akademi och industri och dess kunder samverkar. 3 av 74
Diarienummer 2012-01826 Att bryta malm och könsmönster - En genusmedveten och hållbar strategisk F&I-agenda för den svenska gruvsektorn Bidragsmottagare Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm, Ylva.Faltholm@ltu.se Den svenska gruvnäringen präglas av ett stort ekonomiskt uppsving samtidigt som Luleå tekniska universitet etablerat sig som Europas ledande gruvuniversitet. Tillsammans med andra aktörer i samhället bildar man ett ledande innovationssystem. Detta innovationssystem står dock inför en rad utmaningar, som t.ex. kompetensförsörjnings- och rekryteringsproblem, utarmade gruvsamhällen som ska rustas upp och omstruktureras samt icke jämställda, könsmärkta arbeten, organisationer och innovationspolitiska satsningar. Målet med detta projekt är att utveckla en genusmedveten forsknings- och innovationsagenda inom gruvsektorn som syftar till att skapa mer jämställda innovationssystem och därmed bidra till en både socialt hållbar och internationellt konkurrenskraftig utveckling för den svenska gruvsektorn. Denna agenda ska också bidra till att etablera genus och jämställdhet i gruvsektorn som ett svenskt styrkeområde. Agendan, ett resultat av interaktivt samarbete mellan projektteamet, gruvforskare och aktörer från bl. a. LKAB, Boliden AB, Northland Resources och Länsstyrelsen, kommer att bestå av en bruttolista med tentativa projekt som innovationssystemet har behov av. Projekten kan komma att handla om metoder för ökad genusmedvetenhet i sektorns innovationssystem, om jämställdhetsarbete i mansdominerade organisationer, om strategisk kompetensförsörjning, organisations- och kulturförändringsarbete och om metoder för att arbeta med socialt hållbar utveckling, mångfald och gränsöverskridande entreprenörskap. Metoden att ta fram agendan är, vid sidan av själva agendan, i sig ett generiskt resultat, som kan tillämpas i andra svenska styrkeområden, t.ex. inom skogsbrukets innovationssystem. 4 av 74
Diarienummer 2012-01827 Den elektroniska motorvägen från bygge till hygge Bidragsmottagare Luleå tekniska universitet Thomas Lundmark, thomas.1.lundmark@ltu.se Trä är en förnybar och nationell resurs med stora miljömässiga, tekniska och estetiska fördelar som ska användas för att skapa tillväxt, sysselsättning och hållbar utveckling i vårt land.i Sverige finns ca 8000 företag inom sektorn trärelaterade produkter. Den omsätter 98 mil-jarder kronor och har 44000 anställda. Exportvärdet uppgår till ca 47 miljarder kronor. En alltför stor andel av träråvaran lämnar dock landet i form av bräder och plank på grund av en i många fall svag integration framåt i värdekedjan.rätt träbit på rätt plats har varit en vision och ett mål under lång tid inom träindustrin. Denna vision börjar nu vara möjlig att förverkliga tack vare den allmänna tekniska utvecklingen framförallt inom mätteknik och IKTområdet.Agendans strategi är att åstadkomma en förnyelse av den svenska träindustrin genom att systematiskt nyttja de senaste landvinningarna inom mätteknik, informations och kommunikationsteknik samt modern materialteknik för förbättrad funktionalitet beträffande t.ex. beständighet, brand osv. Genom detta branschöverskridande samarbete med träindustrin som lokomotiv kommer den globala konkurrenskraften stärkas hos den svenska träindustrin och dess underleverantörer av varor, utrustning och tjänster t.ex. skogsmaskintillverkare, tillverkare av maskiner och styrutrustning. 5 av 74
Diarienummer 2012-01832 Belysningssamhället 2020 Bidragsmottagare Lunds universitet Lars Montelius, lars.montelius@ftf.lth.se Belysning har de senaste decennierna ansetts vara en billig bruksvara. Den elektro-optiska tekniken och ICT har nu nått en sådan utvecklingsnivå att det är möjligt att skapa mångsidiga dynamiskt, situations- och användaranpassade ljus. Belysningssektorn påverkas av en kraftig förändringsvåg. De som satsar på att växla upp nyttan av de nya möjligheterna, t.ex. för att skapa bättre vård-, sjukhus-, skol- och trafikmiljöer har mycket att vinna. Hållbarhetsmässigt kan länder vinna mycket genom att individer presterar, utvecklas och mår bättre i funktionella, stimulerande och harmoniska ljusmiljöer, som t.ex. förbättrar de pedagogiska resultaten och minskar stresskänslan i skolor och förskolor. Affärsmässigt finns det enorma möjligheter för innovativ utveckling som tar fasta på kundernas behov av en verkligt bra belysning. Sverige har ledande forskning om LED-teknik, unik flervetenskaplig belysningsforskning och en stark tradition av helhetsmässig miljöanalys och hållbar utveckling. En viktig aspekt är att det är viktigt att undvika alla former av oljus, främst för att ljusmiljöerna skall bli bättre och även för att spara energi. Sverige har en tradition av öppen dialog och systemtänkande som ger goda förutsättningar för att svensk industri kan få en ledande roll inom belysningsteknik och dra nytta av den nya förståelsen av rätt belysning, på rätt plats, vid rätt tidpunkt. 6 av 74
Diarienummer 2012-01833 Grön Agenda -Innovativ branschsamverkan för lignocellulosabaserade produkter och uthållig teknikutveckling Bidragsmottagare SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB Jessica Algehed, Jessica.Algehed@sp.se Bioraffinaderier möjliggör en ny våg av framgång och utveckling likt den man historiskt haft inom skogs- och kemiindustrin. Sverige ligger idag i framkant med moderna produktionsanläggningar, starka leverantörer av teknik och utrustning samt framstående forskningsaktörer. Bygger vi på dessa styrkor kan vi som nation ta initiativ inom området och stärka vår internationella konkurrenskraft. Det finns en betydande marknadspotential i biobaserade produkter som kan komma att vara av stor betydelse för Sveriges ekonomi om den förverkligas. Framväxten av en ny bioraffinaderisektor kräver att en radikal strukturomvandling av den svenska industrin initieras och hanteras på ett bra sätt. För en lyckad strukturomvandling är branschöverskridande samverkan essentiellt. Samverkan bidrar bland annat till ökad flexibilitet, riskdelning, synergier, bättre tillgång till expertis och kapital, etc.visionen för detta agendaarbete är att identifiera de insatser av teknisk, systemanalytisk och marknadsorienterad karaktär som krävs för att Sverige effektivare skall kunna påbörja genomföra en strukturomvandling av inhemsk processindustrin och skapa en ledande bioraffinaderisektor, som levererar lignocellulosabaserade produkter med höga förädlingsvärden i en framväxande bioekonomi. Syftet med agendan är att den ska både stärka och komplettera de nationella forskningsagendor som idag utarbetas branschvis. Målsättningen är att identifiera synergier mellan branscher samt satsningar och projekt som bidrar till att utveckling och kommersialisering av nya produkter baserade på lignocellulosa med högt förädlingsvärde kan påskyndas och effektiviseras. 7 av 74
Diarienummer 2012-01834 Välfärdens material från uthållig skogsråvara Bidragsmottagare Södra Skogsägarna ekonomisk förening Mats Wallin, Mats.Wallin@sodra.com Målet är att ta fram en strategisk FoI-agenda för Välfärdens material från uthållig skogsråvara. Med välfärdens material avser vi material till en bred grupp konsumentprodukter som används för att förenkla livet i vardagen runt om i världen. Med uthållig skogsråvara menar vi en omställning från fossila råvaror till grön tillväxt. Förpackningar, blöjor och textil ingår i de konsumentprodukter som vi använder dagligen och som vi i många länder anser vara en självklarhet både i privata och offentliga sammanhang. Produktionen idag innebär enorma materialflöden som dessvärre till en stor del baseras på begränsade resurser såsom fossila råvaror. Om materialflödena anpassas till en uthållig råvara, effektiva förädlingsprocesser och en genomtänkt återvinningsprocess kan vi inte bara vinna en konkurrenskraftig grön tillväxt utan också bidra till en minskad klimatbelastning.södra startade redan 2005 ett forskningsnätverk med Chalmers som 2008 utvidgades med två värdekedjeprojekt och företagen Korsnäs, SCA och Tetra Pak. Södra är därför väl lämpat för att leda framtagandet av denna agenda. Nu står vi inför nya utmaningar som behöver lösas för att komma fram till kommersiell produktion av de nya materialen och produkterna. En lärdom är att det inte räcker med att bara utveckla det ursprungliga materialet för att det ska komma till användning. Det är ofta hela värdekedjan, tillverkningsprocesser, maskinutrustning, återvinning, regler och bestämmelser som behöver omarbetas. Detta är något som berör alla innovationsprocesser och behöver ofta ett branschöverskridande upplägg. Med detta upplägg avser vi att attrahera nya partners såväl akademiska som inom fordons-, plast- och byggindustrin. 8 av 74
Diarienummer 2012-01835 Hjärnkraft Bidragsmottagare Jernkontoret Maria Engholm, maria.engholm@triplesteelix.se Den industriella och tekniska sektorn har länge varit och är fortfarande pulsådern i svensk ekonomi. Men den ställs inför stora framtida utmaningar inte minst i en hårdnande internationell konkurrens. Samtidigt som investeringstakten i industrin är fortsatt hög, finns tendenser till en strukturomvandling där både produktion och strategiska funktioner flyttar från Sverige. Behovet av att stärka och utveckla de gränsöverskridande samarbetena mellan olika branscher i värdekedjan, samt mellan företag, akademi och samhälle ökar. Triple Steelix (TS) har på kort tid utvecklats till att bli en erkänd neutral plattform och arena för sådan samverkan, för 700 små och medelstora företag, sju stålproducerande företag, kommuner, universitet och offentliga aktörer. Verksamheten har sin bas i Bergslagen men TS arbetar idag i allt större utsträckning på den nationella nivån och de internationella kontakterna ökar.målet med handlingsplanen är att utforma en strategisk agenda för forskning och innovation i syfte att förnya och utveckla det svenska styrkeområdet stål och verkstad, med tillhörande tjänster och service. Arbetet ska ta sin utgångspunkten i de bransch- och gränsöverskridande utvecklingsprocesserna, dvs, klusterinitiativets kärnverksamhet. Det förestående arbetet kommer på olika sätt att beröra alla branscher i värdekedjan från gruvindustri, processindustri till produktion av produkter och tjänster, vilket innebär att ett nära samarbete med angränsande aktörer på nationell nivå kommer att etableras. Målgrupp är aktiva och engagerade företag med Triple Steelix neutrala samverkansplattform som bas, kompletterat med nationella och internationella samarbetspartners. 9 av 74
Diarienummer 2012-01836 Strategisk forsknings- och innovationsagenda för mjukvaruutveckling Bidragsmottagare SICS, Swedish Institute of Computer Science AB Jakob Axelsson, jax@sics.se Mjukvaruutveckling utgör en allt viktigare beståndsdel i innovation, produktion och tjänster för såväl privata som offentliga aktörer. Effektiv mjukvaruutveckling med hög kvalitet, produktivitet och kommersiell träffsäkerhet är avgörande för svensk industris konkurrenskraft. Mjukvaruutveckling är ett område som på ett nästan unikt sätt är branchöverskridande vilket gör att en nationell kraftsamling skulle stärka hela Sveriges möjligheter att ligga i framkant av utvecklingen och väsentligt öka Sveriges exportmöjligheter. Mjukvaruutveckling är den motor som förnyar många värdekedjor genom ökad IT-fiering av tjänster och affärsprocesser vilket öppnar möjligheter för nya snabbväxande företag med bas i Sverige som t ex Klarna och Spotify. Swedsoft i samverkan med representanter för industri, forskningsinstitut, akademi och offentlig sektor avser att utarbeta en strategisk forsknings- och innovationsagenda för mjukvarauutveckling som skall ligga till grund för en långsiktig satsning för att Sverige skall behålla och stärka sin världsledande ställning på området. 10 av 74
Diarienummer 2012-01837 Kapacitet i Järnvägstrafiken Bidragsmottagare Linköpings universitet Martin Joborn, martin.joborn@liu.se Väl fungerande godstransporter på järnväg är vitalt för många av Sveriges starkaste exportindustrier. Likaså är persontransporter och pendlingsmöjligheter via järnväg allt viktigare för att utnyttja Sveriges kompetens och arbetskraft på bästa sätt. Många godstransportörer och passagerare kan vittna om att järnvägen är viktig, men att dess funktion ofta hänger på en allt för skör tråd, vilket också Kapacitetsutredningen bekräftar. En nyckel till kostnadseffektiva förbättringar är att befintliga och framtida resurser utnyttjas på bästa möjliga sätt, vilket uppnås genom en god planering och styrning av järnvägstrafiken. Trafikverket har tillsammans med 6 forskningsparter och 5 näringslivsparter redan tagit initiativet till att etablera ett långsiktigt samverkan för att säkra framtida utveckling av forskning och innovationer inom järnvägstrafikområdet. Arbetsnamn på samverkan är branschprogram Kapacitet i järnvägstrafiken och planeras att starta verksamheten under 2013. Som ett led i etableringen, och det som föreliggande projekt syftar till, bör en långsiktig agenda för forskning och innovation tas fram. Exempel på områden kan ingå i agendan är trafikering och infrastruktur, taktisk trafikplanering, operativ trafikstyrning och tågkörning, underhåll och trafik. Avsikten är att skapa en gemensam problem- och målbild med inspel från alla av järnvägstrafiken berörda parter. I arbetet kommer representanter för akademi, forskningsinstitut, myndighet, järnvägsoperatörer, godstransportörer, passagerare, storföretag, små och medelstora företag, branschorganisationer, och lokaltrafikbolag att ingå. 11 av 74
Diarienummer 2012-01838 En nationell branschöverskridande lättviktsagenda - LIGHTer Bidragsmottagare Swerea SWECAST AB Stefan Gustafsson Ledell, Stefan.Gustafsson-ledell@swerea.se Behovet av lättare produkter ökar inom många branscher och framförallt inom transportsektorn där minskad vikt omedelbart resulterar i minskade utsläpp av växthusgaser och fördelar för användare och operatörer i form av minskad energiförbrukning och ökad nyttolast. Sverige är en stark industrination med flera internationellt ledande företag, t ex flyg-, fordons- och båtbranscher. Nyttan av lättviktsteknik är också uppenbar i produkter inom verkstadsindustrin som handhållna verktyg och robotar, inom energigenerering och energitransport med exemplen vindkraftverk och isolatorer, inom byggsektorn med prefabricerade byggelement eller förstärkningsmaterial och slutligen sjukvården där proteser och lyfthjälpmedel effektiviseras om de görs lätta. En branschöverskridande lättviktsagenda är därför synnerligen motiverad. Utgående från LIGHTers breda intressentgrupp med drygt 60 intressenter och föreslagna struktur behöver Sverige, rikta sina utvecklings- och innovationsinsatser mot områden som kan ge Sverige ett teknologiövertag och svensk industri en konkurrensfördel på den globala marknaden. Agendan kommer att peka ut FoU områden där Sverige anses ha en möjlighet att kunna nygenerera teknologi, innovationer och tillväxt inom lättviktsområdet, peka ut områden där grundförutsättningarna inte finns på plats samt ge riktlinjer om hur fokuserade lättviktsområden bör utvecklas. Svensk industri har en unik chans att ligga i framkant och fortsätta utvecklas i hela leverantörs kedjan med en riktad och bred satsning på temat lättvikt. 12 av 74
Diarienummer 2012-01840 Design för ökad konkurrenskraft Bidragsmottagare Stiftelsen Svensk Industridesign Eva-Karin Anderman, eva-karin.anderman@svid.se Design är ett svenskt styrkeområde med stolta industridesigntraditioner som fortfarande ger eko i omvärlden. Till detta kan vi idag lägga framstående designbyråer som utvecklar tjänster och designlösningar till internationella marknader. Design handlar om att bära användarperspektivet och sätta behoven i centrum och utveckla utifrån det, att knyta samman touchpoints till det som kunderna och användarna vill ha. För att tydliggöra vikten av designprocessen för svensk konkurrenskraft, oavsett bransch eller sektor krävs ett strategiskt visionärt arbete där en gemensam framtida vision kan formuleras. Projektet skall under hösten 2012 skapa ett advisory board inom området design där SVID tillsammans med forskare, designföretag, designchefer, affärsutvecklingschefer skall utverka hur en nationell agenda för design som utvecklingskraft kan kommuniceras och vilka övergripande behov som finns och hur de behoven rymmas inom dagens innovationssystem samt vilka eventuella nya satsningar man tror skulle skapa konkurrenskraft. 13 av 74
Diarienummer 2012-01844 Strategisk F&I agenda inom fordonselektronik Bidragsmottagare LINDHOLMEN SCIENCE PARK AKTIEBOLAG Kent Eric Lång, kent-eric.lang@viktoria.se Svensk fordonsindustri är en stor och betydelsefull del av svensk exportindustri. Elektronik och programvara svarar redan idag för 25% av produktkostnaden och 80% av innovationerna. Mängden programvara i fordonen ökar och komplexiteten likaså. Fordonsindustrins arbetssätt och produktarkitektur måste förändras och kan för detta använda erfarenheter från andra industrier med inbyggd elektronik såsom telekom som är ett annat svenskt styrkeområde. Det är en svaghet att få stora systemleverantör (Tier1) har större utvecklingscentra i Sverige. Däremot har många konsult- och programvaruföretag branschövergripande-och spetskompetens.svensk fordonsindustri ligger i framkanten av implementeringen de-facto-standarden Autosar. Vid fullt genomslag så har industrin gått från att mjukvarumässigt vara vertikalt organiserat till att vara horisontellt organiserat. Det öppnar en helt ny spelplan för att utveckla applikationsmjukvaror utanför nu befintlig affärsmodell. Här finns intressanta framtida möjligheter att skapa en ny svensk struktur av leverantörer.30 organisationer har redan startat ett samarbete för att stödja svenska aktörer i denna omvandling. Under 2012 kommer strategiska Roundtable Forum att genomföras. Målet är att åstadkomma förnyelse och omstrukturering av fordonsindustrin så att Sverige är attraktivt för:världsledande biltillverkareutvecklingscentra för globala systemleverantörerkonsulter inom system och programvara med världen som marknadnya specialiserade programvaruföretag I världsklass 14 av 74
Diarienummer 2012-01848 En åldrande befolkning Bidragsmottagare SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB Karin Wendin, karin.wendin@sp.se Den långsiktiga visionen är att skapa ett hållbart samhälle och en hållbar tillvaro för den åldrande delen av befolkningen. Syftet är att skapa och utveckla ett lättillgängligt utbud av varor, tjänster och nätverk anpassade till nivåer och kvaliteter som önskas av de äldre. Dessa produkter ska kunna knyta ihop den komplexa situationen vad gäller ansvar och skydd samt kunna uppfylla personliga önskemål. Ett första steg är att bilda samverkansplattformar för att ta fram nya idéer där ansvarsfrågor inom och mellan olika innovationskedjor och ett helhetstänk är av vikt. Sikte tas på EU:s ramprogram Horizon 2020.Bakgrunden är att andelen äldre ökar stort, detta innebär stora utmaningar, men också möjligheter för samhälle, handel och företagande. Hälsofrågor och Quality of Life står i fokus med frågor som berör autonomi, såsom ett aktivt och oberoende liv. Gruppen äldre är stor och heterogen, de allra flesta mår bra och lever ett självständigt liv. Men det finns också de som är sköra och sjuka med stora hjälp- och vårdbehov. För att uppnå visionen är arbetet med forskningsagendan multidisciplinär för att kunna finna samspelseffekter. Arbetet fördelas på styrkeområdena: Life Science, Energi, Samhällsbyggnad, Informations- och Kommunikationsteknik, Risk och Säkerhet samt Transport. Områden som förstärker och samarbetar med varandra för att uppnå ett helhetsperspektiv. Inom resp. område finns forskare från SP-koncernen, aktörer från akademi, offentlig sektor och näringsliv. Nyckelpersonerna har kompletterande bakgrunder och tillhör olika typer av organisationer. 15 av 74
Diarienummer 2012-01849 Ledarskap som strategisk resurs för innovation och tillväxt Bidragsmottagare STIFT CENTER FOR ADVANCED STUDIES IN LEADERSHIP Ingalill Holmberg, ingalill.holmberg@hhs.se Visionen för denna strategiska agenda är att aktivt bidra till att göra ledarskap till en strategisk resurs för innovation och tillväxt i Sverige. Utgångspunkten är att den svenska ledarskapsmodellen bygger på ett fundament av värderingar och praktiker som redan i dagsläget utgör en strategisk resurs, men denna resurs behöver förnyas och förstärkas för att framgångsrikt möta internationella krav och den tilltagande globala konkurrensen. En viktig utmaning ligger i att hantera övergången från industriell verksamhetslogik till verksamhetslogiker som bygger på att kompetens och kunskap finns i huvudet på medarbetarna och där relationer som utvecklas i samarbeten (projekt, nätverk, allianser etc.) svarar för betydande delar av de värdeskapande aktiviteterna och processerna. Framtagningen av den strategiska agendan involverar med nödvändighet en rad olika samverkanspartners (internationella och nationella företag/organisationer, utbildningsorganisationer, konsulter, intresseorganisationer och forskare). Arbetet kommer att bedrivas i workshops, hearings och seminarier samt i arbetsgrupper med specifika uppdrag. Den strategiska agendan ska dels lägga grunden för en samordnade utbildningsinsatser, dels initiera och underlätta praktiskt förändrings- och utvecklingsarbete inom samhällets olika sektorer. Målet är att formulera en agenda som systematiskt bidrar till att utveckla ledarskapspraktiker som stärker intern dynamik, innovativitet och förändringsförmåga med utgångspunkt i värden som främjar och balanserar effektivitet, humanism och en hållbar utveckling. 16 av 74
Diarienummer 2012-01850 Strategisk forsknings- och innovationsagenda för attraktiv besöksupplevelse & svensk besöksnäring Bidragsmottagare Besöksnäringens Forsknings- och Utvecklingsfond Stina Algotson, stina@bfuf.se Besöksnäringen är en ny svensk basnäring som de senaste åren haft en betydande tillväxt ekonomiskt, i exportvärde och sysselsättningsrelat. Näringen är även intressant ur perspektivet landsbygdsutveckling - ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen utanför storstäderna. I branschen och politiskt uttrycks förhoppningen att besöksnäringens omsättning ska fördubblas till SEK 500 miljarder 2020. Här finns stor potential men även stora utmaningar som bygger på att näringen består av många små företag, behov av samverkan mellan många aktörer och liten tradition kring forskning och innovation såväl från innovationstödssystemets som näringens egen sida. Denna ansökan innebär ett förslag att samla besöksnäringens aktörer samt andra sektorer som är viktiga för gemensam utveckling av en forsknings- och innovationsagenda för attraktiv besöksupplevelse och svensk besöksnäring. Processen ska vara öppen för inspel och engagemang från aktörer inom akademi, institut, näringens företag och anställda samt nationella och regionala aktörer som kan bidraga till VAD och HUR forskning och det regionala och nationella innovationssystemet kan stärkas för att öka Sveriges internationella konkurrenskraft som attraktiv besöksland. Processen; specifika korta utredningsupprag, hearing/möten med näringens organisationer och forskare, utlysning, regional dialog, en innovationsdag och webbforum för info och inspel samt remissomgång. Konsortiet bakom ansökan är Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond, Visita, Hotell- och restaurangfacket, Svensk Turism AB, HUI Research AB, Region Dalarna samt Göteborg & Co. 17 av 74
Diarienummer 2012-01852 VOIS Vård och Omsorg i InformationsSamhället Bidragsmottagare SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB Per Olof Hedekvist, per.olof.hedekvist@sp.se Genom att samla den breda nationella kompetens som finns inom ehälsa kommer den föreslagna strategiska agendan att främja en utveckling och förbättring av medborgarnas livskvalitet, samtidigt som den ekonomiska tillväxten och internationellt slagkraftiga kompetensen ökar. Med en samlad agenda, organiserad runt SP men grundad på samarbete mellan deltagande organisationer, kommer analyser, projektförslag och innovationer att kunna stödjas på ett dynamiskt och kostnadseffektivt sätt, med en närhet mellan problemägare och problemlösare. Dessutom kommer SP som centrum att förstärka långsiktigheten i satsningen. 18 av 74
Diarienummer 2012-01853 SVERIGE SOM INTERNATIONELLT CENTRUM FÖR LIFE SCIENCE Bidragsmottagare Länsstyrelsen i Stockholms län Chris Heister, chris.heister@lansstyrelsen.se Sverige har en stark Life Science-tradition inom forskning, företagande och tillämpningar i hälso- och sjukvård. Detta har skapat innovationer inom läkemedel, medicinsk teknik, tjänster för hälsa mm. Life Science är en potentiellt kraftfull tillväxtmotor och genererar en viktig del av Sveriges export. Den globala Life Science-industrin genomgår betydande omställningar för att möta ökade kostnader och minskad produktivitet. Detta initiativ syftar till att ta fram en nationell agenda inom Life Science för att säkra Sveriges konkurrenskraft. Ett nationellt nytänkande och gränsöverskridande kraftsamling behövs för att Sverige ska vara en fortsatt viktig aktör. Satsning utgår initialt från de tre huvudregionerna, Skåne, Västra Götaland samt Stockholm Uppsala Sörmland. Här finns majoriteten av företag inom Life Science; huvuddelen av den medicinska forskningen, viktiga angränsande styrkeområden samt den högspecialiserade hälso- och sjukvården. I dessa regioner pågår också en stark struktur omvandling och drivkraften till att skapa förnyelse och samverkanssynergier är stor. Agendan avser vara en katalysator för denna förnyelse, där näringsliv samt hälso- och sjukvård har en central roll.stora insatser har gjorts och pågår för att stärka forskning och industri. Det är viktigt att bygga på forskning och industriell kompetens så att såväl tillväxt och exportinkomster som möjligheter för bättre hälsa för medborgare och patienter och minskade kostnader för hälso- och sjukvård kan skapas genom dessa satsningar. Visionen för agendan är att Säkra Sveriges kompetens, konkurrens- och attraktionskraft inom Life Science genom bättre förutsättningar för gränsöverskridande innovationer inom ffa hälsområdet. 19 av 74
Diarienummer 2012-01857 Tjänsteinnovation - utveckling av strategisk forskningsagenda Bidragsmottagare Stiftelsen Marknadstekniskt Centrum Staffan Movin, staffan.movin@mtcstiftelsen.se Vi vill skapa en strategisk innovationsagenda som verkar för att etablera en miljö för tjänsteinnovation som innebär att internationella företag etablerar service excellence centers i Sverige och att svenska företags och organisationers forsknings- och utvecklingsverksamhet ökar sitt samarbete med akademin. Genom att säkerställa strukturerad samverkan etablerar vi en struktur där värdet möjliggör långsiktig samverkan och fortsatt utveckling av svenska styrkeområden både inom akademin och i näringslivet.dessutom ska tjänsteinnovation som område etablera en tydlig förankring i utbildningssystemet och i kunskapstriangeln. Likväl som att stödja den omvandlingsprocess mot mer tjänsteorienterade verksamheter, som finns i dag i samhället och i näringslivet, exempelvis mot små och medelstora företag. Det är viktigt att små och medelstora företag, likväl som globala aktörer, inkluderas i miljön eftersom innovation och utveckling i dag sker över företagsgränser. Där både stora och små företag är involverade. Även organisationer inom den offentliga sektorn har i dag motsvarande tjänsteinnovationsutmaningar som företag. 20 av 74