Ordföranden har ordet...

I 2 Ordföranden har ordet... Vintern med sitt mörker och sin kyla börjar motvilligt släppa sitt grepp om '" oss arma, frusna och bleka varelser som halkar omkring bär uppe i Norden. Den hala ringlande upptrampadesnöstigen mellan varvet och Oskar har försvunnit och vi börjar så sakta ana att det ska komma en sommar även detta år, och de m~nni~korsom man under de senaste månadernabara sett i skenetav lampormöterman nu plötsligti dagsljus! Nää, nu får detvara färdigpratatom den eländigavintern! Nu är det fullfart somgäller,nu ska vi ta vara på den ljusaårstiden! Som ni säkert sett har Oskar och hanslhenues? kompisar p.g.a. vinterarbeten med kanalen varit förpassad till nedre bassängen, detta har inneburit att "myrorna" haft längre väg att släpa brädor och delar till "stacken", undrar föresten hur många nya kraftuttryck som uppfunnits när man äntligen släpat ner och ombord "allt" i Oskar och då upptäcker att man ändå glömt "shiffnöckel" uppe i boa. När ni nu läser detta ligger Oskar troligen åter uppe vid varvskajen. Under våren kommer Gilbert som vanligt att organisera så att föreningen kan hålla museet öppet under helgerna, men det behövs folk som bemannar! Och du! det behövs ingen speciell utbildning för att hjälpa till! Hör av dig till Gilbert! Vi måste också bemanna Oskar under Sjötorpsdagarna 31/5 och 1/6, har du något förslag till aktiviteter ombord, både under Sjötorpsdagarna men också under resten av sommaren? hört så fall av dig till mig!. Hörsamma också Owes upprop angående fortsatta arbetet med Oskar, "alla kan göra nå't" Komihåg ; Kommer regn före vind ta ditt toppsegel in kommer vind före regn är din farkost snart i hägn. Vi ses på årsmötet! Gunnllf

Föreningen "SLUPEN" kallar härmed till årsmöte Onsdagen den 9 april 2003 Klockan 19.00 Plats: Sjötorps båtklubbs klubbhus, Sjötorp. Stadgeenliga förhandlingar. Vi har även tlinkt att visa några intressantavideofilmersom berättar om renoveringen av INGO vid Strandby varv i Danmark och HULDA i Beckholmsdockani Stockholm. Förhoppningsviskan vi även visa vårt bildspelsomvisarjobbetmed OSKARII. Givetvis blir det "fika och skutsnack" "Alla" hjärtligt välkomna! ( Man behöver inte vara medlem rör att bevista mötet" Styrelsen. ALLMÄNT ANROP... Vårsolen böljar värma så smått och det drar ihop sig till vårutrustning av OSKAR II. Vi som trotsat kyla och snö under vintern och träget knegat på med olika arbeten tycker att det skulle vara trevligt om några fler medlemmar eller andra intresserade kunde ställa upp och hjälpa till. Skrapning, slipning oljning, lackning och målning är jobb som alla kan hjälpa till med, gammal som ung. Hör av er till Gunnar eller Owe så fixar vi till ett lämpligt jobb. Hälsningar från arbetsgånget eller som vissa kallar oss: GUBBARNA PÅ GUBBDAGISET 3

VAD HAR HÄNT SEN SIST? Under vinterns mörker och nordanvindens ylande har flitens lampa lyst ombord på OSKAR n lång in på sena kvällen. Arbetet med färdigställande har fortsatt trotts besvärliga arbetsforhållande. Motorinstallationen närmar sig fullbordan och maskinrummet ser verkligen prydligt ut. Durkar i aluminium på plats; avgasledning i rostfritt tillverkad och provmonterad. isolering återstår, elcentra1er monterade, en massa kablar av olika dimensioner monterade, propelleraxelbroms tillverkad och monterad. luftintag med brandspjäll tillverkade och monterade, kajutdurkar tillverkade och brandisolerade, brandsläckningsutrustning för maskinrummet monterad. nedgångsluckor färdigställda och monterade. Ja detta är några av de arbeten som utförts av gubbarna ombord i OSKAR II För övrigt kan meddelas att "Projekt kanai och insjöfart" nu är avslutat och att vi lyckades att använda de medel som ställdes till vårt förfogande fullt ut. Vi har nu inte några mera pengar att hämta hos EU utan nu tar vi gneta och leta efter pengar på andra ställen. Har Du foresten några ideer om var vi kan hitta pengar? Det är inte miljoner vi letar efter men det skulle kännas skönt om vi kunde ta förstärkning i kassan. Vaxjekrona är värdefull. Visserligen är den ekonomiska situationen just nu "lysande". Vi är i stort sett skuldfiia men trotts detta så kommer det att behövas tillskott i kassan foratt vi skall kunna fiirdigställa OSKAR II. Möjlighet att ta pengar fi"ånbanken finns ju alltid men ju mindre skuld vi har när vi skall bölja segla ju större är forutsättningar for att OSKAR n skall bli ett ekonomiskt sett sunt projekt. Owe GERDA II en storasyster i Gävle... - Med anledning att OSKAR II nu är medlemsfartyg i Sveriges Segfartygsförening så bevistade Owe och Gilbert den 8-9 mars föreningens årsmöte i Gävle. Årsmötet hölls ombord på briggen GERDA II. Då kanske inte alla medlemmar i vår förening hört talats om detta stora skutprojektet så följer här lite kort information om skutan: Briggen GERDA byggdes på O.A. Brodins varv i Gävle och sjösattes den 28 oktober 1868. GERDA blev den sista briggen som användes i Nordens handelsflottor. Fartyg byggda vid Brodins varv var mycket kraftigt byggda och seglade på all världens hav. GERDA hade under sin aktiva tid hemort i Mollösund, Helsingborg, Malmö och Göteborg. Efter drygt 60 års resor över haven så återkommer GERDA 1936 till Gävle och läggs upp som museifartyg. Efter 14 år vid kaj böljar.

åldern ta ut sin rätt. GERDA är nu på grund av bristande underhåll i så dåligt skick att man beslutar sig för att skrota henne. Men GERDA var seg, både sänkning, bränning och sprängning krävdes för att hon skulle sluta sina dagar. Efter många år så vaknade tanken på att bygga en kopia av GERDA till liv och efter mycket arbete så kom man igång med byggandet aven kopia på det gamla varvsområdet i Gävle. Söndagen den 9 juli 2000 hade man kommit så långt med bygget att man under pompa och ståt och med champagnens hjälp kunde sjösätta GERDA II. Arbetet med att färdigställa skutan fortskrider efter planerna och i dag så tror man på jungfruresa sommaren 2004. Vi som var ombord på henne tror dock att det kommer att ta ytterligare något eller några år innan man kommit så långt. Den nya briggen GERDA har följande huwddimensioner: Längd i vattenlinjen (LVL) 33 m. Längd över aut,inkl. bogspröt (LäA) 49m. Bredd 8,23 m Djupgående 2,6 m Masthöjd 30m Segelyta 625 kvm. UNDER KAJUTLAMPAN... SPÖKSKEPP Visst händer det fortfarande egendomligheter till sjöss. Tillexempel den 24 mars 1988, då Wallenius Madame Butterfly är tre dagar ut trån San Francisco på resa mot Yokohama. Vakthavande styrman observerar ett stillaliggande radareko nästan i kurslinjen. Det visar sig vara en Japansk fiskebåt, Dae Maru No 8. Det syns inget liv.ombord, lätt slagsida, svår oordning på däck, dörrar står och slår och trån förskeppet hänger några trossar ner i sjön. Madamen gör en gir runt i sakta fart, det tutas några gånger, men ingen reaktion märks. Spekulationer görs om en livbåt skall sättas i sjön för att undersöka,men då sjögången är cirka tre till fyra meter och inga tecken på akut nöd syns, beslutas att resan skall fortsättas. Det 5

sändes 'ett telex. till US Coast Guard med positionen. Efter ankomsten till Japan Kommer Beskedet att båten övergetts av sin besättning efter ett brandtillbud fyra månader tidigare. Nåväl, drygt ett halvår senare den 27 september, är Madmnen på resa från Vancouver mot Taiwan och har varit på väg i sex dygn. Ett stillaliggande radareko rakt föröver upptäckes, avståndet minskar och till sist vad ligger där om inte Dae Maru No 8! Positionen har ändrat sig mer än 600 distansminuter under det halvår som gått, och som bekant är Norra Stilla havet mycket stort och inte alls förtjänt av namnet Stilla, men ändå ligger båten där. PUH GADD. Vänern, de "oräkneliga" vrakens sjö. Del2 För åren 1779-1825 är det ont om uppgifter gällande haverier och forlisningar. Några ta uppgifter finns att tillgå och i dessa kan vi läsa att någon gång under 1780, en nybyggd "Westgöteskuta" i stark sjögång forliser"\12mil åt andra sidan Skoghall". Det kan röra sig om den Lidköpingsskuta som den 5 juli rapporteras forlisti "Sko-Hall- Sundet" under stark sjögång. Fartyg och last bestående av 500 tunnor Spannemål, utom åtskilligt marknadskram och Hantwerksgods iftån Götheborg och Lidköping, af wattnet upslukte. Besättningen skall blifwet bärgad. (Lidholm Venerns seglationsstyrelse En historik, 1956). 1782 rapporteras om att "En jämlastad jakt tillhörig rådman Sjögren i Karlstad förlist i Vänern". Några närmare uppgifter om platsen forförlisningen hittar vi inte. Vi går nu fuunåt i tiden och tittar på vad som hänt i sjön åren 1814-1821.Vi hittar inte så många uppgifter om haverier men vi kan konstatera att blockskutad-"frederica" havererar utanforkållandsö 1814. (sg). 1820 förliser galeasen ''ELISABElH'' på okänd plats i Vänern. Från vraid efter ''ELISABE1H'' bärgat tacklage (delar av riggen) auktioneras bort i Karlstad den 3 april 1821. (cw). Den 12 december 1821 forliser vid Harnäs Udde en "Mariestadsskuta" på väg ftån Mariestad till Sjötorp for vinteruppläggning. Prickhållare Lars Petterson från Kalvö ställs till ansvar ror forlisningen då pricken vid Harnäsrevet saknades. Redaren kräver 250 riksdaler rg. i ersättning forskutan som "torde vara värd hälften". Vid kommande rättegång så ftikl!nns Petterson från allt ansvar. (Lidholm Venerns seg1ationsstyrelse En historik, 1956). Sjöprotestema börjar dyka upp... Den 3 oktober 1825 är det återigen hårt väder på Vänern. Den öppna båten "APPARANCEN"råkari svårigheterochsjunkeri öppensjöutanforsunnanå.såhär berättarskepparensvenpetter LarssonomfOrlisningeni sin sjöprotest 6

Tisdagen den 29 sept. 1825 avseglade undertecknad från Skoghall med öppna båten "APPA-RANCEN" lastad med plankor. Kl.6 em. gick jag till ankars uti Aspho1mama vid Lurö skärgård Vinden continuerade under natten mellan syd och ost. Resan kunde fortsättas den l dec. (Skall vara den l oktober). Avseglade från AsphoImarna med god vind av NO samt gott väder. Kl. Il fin. blev det alldeles lugnt väder som varade till kl.10 em. då vinden drog till SSV. hög sjö och mulen luft. Vi seglade västvart under natten i hopp om att nå någon hamn sydvart om Hjorten. men detta blev inte möjligt därf(jr att vinden blev tilltagande och variabel mellan syd och nordväst. Vi arbetade med kryssandet under tiden men var ej i stånd att komma forbi Hjorten och Aleskutorna. Båten blev så läck att vi med svårighet kunde hålla läns. Fredagen den 2.a kl. 8 måste vi söka hamn i Vingem. Kl. 6 em. blev vinden åter nordlig med gott våder. Kursen sattes nu SO på kompassen foratt passera Hjorten. På fin. sprang vinden åter till SSO och därifrån till osa och i hårt väder måste vi åter länsa förde vind i tanke att söka Hattefuran vid inloppet till Köpmannebro. men så snart vi kommit under landet springer vinden åter nordlig med mycket tjock mist att man ej kunde söka hamn. vi vände åter till sjöss kl. 10. Kl. 12 vänder vinden åter till SO med stark blåst och hög sjögång samt tjock luft. Vi sökte då landet in åt SunnanAoch som man ej kunde se att söka hamn måste vi gå till ankars på fyrafamnars djup. som skedde kl. 3 em. Den starka sjögången ökade oupphörligen och båten blev slutligen så läck att den ej längre kunde hållas läns. utan blev torfylld. då vi tor att rädda livet måste länma last och egendom i öppna sjön. utan att kunna rädda något därav. vilket allt är sannfårdigt berättat som vi med livlig ed kan bekräfta. Vänersborg den 10 oktober 1825. Sven Petter Larsson Skeppare. Emanuel Pettersson Besättning. (sg) Hösten 1825 fortsätteratt vara blåsig och i månadsskiftetoktober- november är det dags igen tor en torlisning. Nu är det jakten HELENA som möter sitt öde utantor Dalbergså. Den i Vänersborg inlänmade sjöprotesten låter oss ta en detaljerad bild av torlisningen. SjöfOrklaring given av Skepparen A. Halfvardsson över vad som passerat uppå resan med iakten "HELENA» lastad med l00 tunnor sill. 80 tunnor salt från Göteborg distinerad till Jönköping. Sedan lasten var intagen avseglade vi den 31 oktober 1825 från Göteborg med ett i alla avseende över och under däck forsvarligtconditionerat fartyg och fortsatte resan utan att något anmärkningsvärt inträffade till den 8-de nov. då vi mot aftonen an-komme till Vänersborg. Den 9 avseglade vi från Vänersborg under SSO laber vind tilltagande till kultje. Vinden ökade fram på dagen till full storm. varfor vi såg oss foranlåtna bärga segel. togo in klyvaren och revade focken. funno oss dock nödsakade att fora storseglet och den revade focken for att om möjligt fore kvällen hinna till Västra Eken och där ta hamn. Förmärkte dock att fartyget blivit läck så vi ej kunde hålla henne läns. För att rädda liv. fartyg och last beslöto vi att söka närmaste hamn och höllo i sådan avsikt ned mot Dalbergså. Vi nödgades dock stryka alla segel emedan ovädret var alltför svårt ock svårigheten att kunna hålla fartyget läns. Måste således segla fordevind fortopptackel.. 7

8 men som vi vid inseglingen till forotnämnda Dalbergså ej kunde manövrera fartyget utan segel och synnerigast i avseeende därtill att ingen varken kvast eller slätprick var synlig, hände att fartyget kl Il fin olyckligtvis törnade mot noitagrundet där kvastpricken vanligen stått. Fartyget stötte där tre gånger och gick med den sista stöten över klippan. varpå det genast sjönk under vattnet och vi med möda kunde rädda oss i jullen. Samma dag avreste jag till Vänersborg och ditkomm toljande dag, antnllhmde händelsen för borgmästaren, men blev nekad beedigande av min förklaring i anseende till att jag saknade prästbevis, blev därför nödsakad uppskjuta torklaringen till min hitkommst. Emellertid hade min kamrat redan gått i torfattning att påbörja bärgningen av lasten så att vid min återkomst till strandningsstället 39 t:r sill redan voro upptagna. Efter flera dagars arbete med tillhjälp av båtar och folk lyckades det oss omsider bärga 98 t:r sill av lasten. För alla följder av vad sig sålunda vid denna resa hänt och som av mig och min kamrat ej kunnat forekommas:tärjag under anmälan om högtidlig protest emot sjön härmed på det kraftigaste torbehålla mig frikallelse ftån allt ansvar under påstående att av vederbörande herrar assuradörer eller ehu det tillkomma kan söka full ersättning för all den kostnad, skada och förlust, formig såväl som rederiet torjakten "HELENA", även som herrar godsägare genom ovannända olyckshändelse drabbat, varjämte annhåller att jämte min kamrat sjömannen Christoffer Olsson, som var i ~änst å fartyget under resan edeligen få fästa sann-flirdigheten av vad ovan anfört är och att därefter bekomma notariebevis. Per Halfvardsson Skeppare. Christoffer Olsson Sjöman. (sg). Efter stormen kommerlugnet... Under åren 1826-1829 redovisas ta olyckor. Möjligen var vädret osedvanligt gynnsamt för sjöfarten under de här åren. Men 1830 är det dags igen. Den 19-20 augusti drabbas Vänern återigen av en svår storm. Ett flertal fartyg torliser eller gör haveri. Många människoliv går enligt tillgängliga uppgifter till spillo. Exakt hur många fartyg som drabba är oklart, men en av skutorna kan ha varit skutan "NIKLAS" och en annan kan ha varit skutan "MARGARETA", båda dessa skutorna uppges ha havererat vid denna tidpunkt. Troligen inträffar dessa toriisningar i norra delen av Värmlandssjön, tori oktober och november månad mpporteras att bärgad last ftån dessa två skutor auktionerats bort i Karlstad. Vi torflyttaross nu någm år ftamåt i tiden. 1831 hittar vi uppgifter om två torlisningar, I juni månad torliser Vänerns Seglationstyrelses tjänstefartyg ''NAJADEN'' utanför Frösviken på Kållandsö. ''NAJADEN'' var på resa ftån Lidköping till Läckö. Vid foriisningen omkommer Lotschefen Stenberg och hans tre besättningsmän. Hur olyckan gått till är okänt. ''NAJADEN'' påträffas uppkastad på land. (Lidholm Venerns seglationsstyrelse En historik, 1956). I oktober månad for1iserslupen "ANNA MARIA" vid Ekorns hamn på Värmlandsnäs. Ur den inlämnade sjö-protesten kan saxas följande:

SjöfOrklaring: Underteknad skeppare Lars Daniel Grundström från Hökön i Eskilssäter, forande Slupen "ANNA MARIA" från Eskilssäter och Bodaholm. tillhörande timmerfaktom Lars Strömberg därstädes. Efter intagen last vid Skoghalls lastageplats, bestående av plank och bräder till ett belopp av 74 tolfter och l planka samt 9 tolfter bräder tillsammans 83 tolfter, tillhörande hovjägmästaren och riddaren H.Falk. Den 13 sistlidne oktober lossade jag förtöjningarna från Skoghalls hamn. där jag intagit nämnda last. med god vind foratt fortsätta resan vid pass 4 mil från nämnda stä.lle,eller lite söder om Ekorren under Näslandet. Vid detta land blevo vi överfallna av en häftig storm och vårt fartyg blev förlyllt med vatten. varvid också seglen sprang sönder. Vi gjorde alla möjliga forsök att rädda fartyg och last, men oaktat drev vi allt in mot landet där vi tvingades att ankra och låg fast några timmar forankaret under stark storm och svajande hit och dit då vi plötsligt märlåe att båten sprang sönder och plankorna lossnade på sidorna. Då nödgades vi kapa ankartrossen för att rädda livet på oss, vadan fartyget drev mot landet och slogs sönder mot stenarna. Under hela denna händelse voro vi ombord i båten och kom med knapp nöd iland från fordäcket vid ankarspelet. Det skedde vid pass kl. 7-8 på morgonen då fartyget totalt forlorades. Utav lasten har vi bärgat 72 tolfter plank och 8 tolfter bräder. Att denna berättelse är i enlighet med själva forhållandet kanjag liksom mina båtsmän. Carl Byström och Petter Lindgren från Värmskogs socken och Rörängen. med livlig ed bekräfta om så påfordras... Åmålden 21 okt. 1831 LarsDanielGnmdströmfrånHökön. (sg). 1832 forefaller ha varit ett relativt lyckosamt år forsjöfarten. Men några forlisningar finns omtalade. Sålunda förliser i maj månad 1832, helt nära land utanforhönsäter, en med 750 skeppspund järn lastad skuta och besättningen omkommer. Skutan kommer från Aspa Bruk i Vättern och är troligen destinerad till Göteborg. (cw). Ytterligare en skuta möter sitt öde i Vänern under hösten 1832. Hennes nanm är okänt men vi vet att det är en 'Wenerskuta", kanske en blockskuta, som i september månad går under i närheten av Skoghall. Lasten uppges vara värd 10.000 riksdaler, en stor summa vid denna tiden. Möjligen kan det föra sig om enjärnlast. (cw). För åren 1833, 1834 och 1835 är det sparsamt med uppgifter om olyckor. Vi finner endast uppgift om ett haveri och en förlisning under dessa tre år. I april månad 1835 rapporteras att slupen 'TV A BRÖDER" havererat vid Skräcklan utanfor Vänersborg (sg), samt att smacken 'liopper vid ej angiven tidpunkt förlist på okänd plats i Vänern. (cw). I oktober månad 1836 förliser skutan ''BRUDEN'' från Rågårdsvik. Morlanda socken vid Grimhultsstrand. Om vädret är dåligt eller om olyckan beror på andra orsaker vet vi inte, men så här meddelas från Väners-borg: Skepparen Erik Persson från Rågårdsvik i Morlanda socken forekom och anmälde att natten mellan den 8 och 9 dennes förlorades skutan >'BRUDEN'>vid Grimhultstrand i Värmland. tillhörande honom till hälften och Johannes Lund till det övriga. lastad med bräder, tillhöriga herr James Dickson & C:o i Göteborg, samt att lasten därefter blivit... 9

bärgad men skutan är alldeles torlorad till vrak. anhållande bemälte skeppare att särskilt härom fä ingiva sjöförklaring, vilket allt här anteknas skulle med reservation tor ansvarighet för skepparen angående inträffade sjöskadan. (sg). Återigen dags för hårda stormar... 1837 den 2 november, hård sydvästlig storm på Vänern. Några utantor Skoghall uppankrade skutor överraskas av stormen och råkar ut torstora svårigheter. En av dem är en okänd 'Wenerskuta" som med en last bestående av 300 ttmnor sill går till botten.. Delar av hennes last kan efter det att stormen bedarrat bärgas. Ett okänt fartyg med last av 300 ttmnor havre och korn samt en okänd skuta rapporteras sjunkna. Vilken last den sistnämnda skutan har ombord förmäler inte historien. Slutligen torliserpå samma plats en trälastad skuta, troligen en blockskuta. De fyra skutorna har med stor sannolikhet ankrat i lä men när vinden ändrade riktning, råkat ut torhård vind och sjö i den för västliga vindar öppna ankarplatsen. Haverierna är ett faktwn. Samma dag torliser utantor Gaperhult en icke namngiven Göteborgsgaleas, vid Hökö en timmerlastad skuta och slutligen. troligen vid Aspholmarna, en okänd skuta. (cw). I oktober månad 1840 drabbas Vänern av en NV lig storm. Minst tre skutor råkar illa ut under stormen. För två av dem hittar vi detaljerade uppgifter om vad som orsakat haverierna. Den 12 oktober 1840 avges i Vänersborg med anledning av galeasen "DELPHIN:s" torlisning vid Lindholmen (Lurö skärgård) och gale-asen "LAURA:s" haveri utanför Gaperhult följande sjöprotester: Skepparen Erik Brolin, torande galeasen "DELPHIN", lastad med block på resa Skoghall - Vänersborg, anmäler att han utgått ftåm Skoghall den 26 sept. kommen under Bekom men måste där vända tormotvind och anlöpte Sätersholmarna, ankrade där till den 3 okt. då han gick ut kl. 6 fin. med No-lig vind och seglingsbart väder. Kommen tvärs Gaperhultsbäcken varslades storm och vattnet slog över fartyget allt mer och mer, men likafullt seglades till nära sidan av Lindholmen, tillhörande Lurö Skärgård. där fartyget tortylldes och därefter genast kantrade så att besättningen låg vid sidan av vraket och drev torvinden till dess de småningom lyckades taga sig i land på Lindholmen med mycken svårighet. Fartyg, last och besättningens tillhörigheter gingo däremot förlorade. Skepparen med sin besättning kvarblev på Lindholmen ftån kl. 11 fin. till 6 på em. då tre man ftån Hökön ankommo och bärgade besättningen. De voro då nästan utan liv. Sedan är bärgat ftån vraket så mycket som är möjligt och där efter har de begivit sig hit, (Vänersborg) och ankom kl. 11 i går fin. (sg) Galeasen "LAURA": Skepparen Samuel Andersson ftån Orust. förande galeasen '1.AURA", lastad med plank och bjälkar på resa ftån Skoghall till Göteborg, anmäler tor Notarius Publicus att galeasen i svår storm blivit fortylld och inford till Gaperhultsbäcken. Värmlands näs. Vänersborg den 12 okt. 1840. Samuel Andersson. Orust. (sg). 10

ETT GAMMALT"SJÖTORPSBYGGE" ;... ((~,il...<ta Ii ~\ :1~ ~ ; " '. \ 358 *SIMON* Ax1858 beställer firman Ungewiter & Co i Göteborg ett åmgfartyg vid Sjötorps Varv. Troligen det första ångfartyget som byggs vid varvet. Vid leveransen döps fartyget till *CASPER EHRENBORG*. 1887 säljs fartyget till C.O. Carlsson i- Otterbäcken och går till Sjötorps varv för förbyggning. Vid förbyggandet vänds skrovet "helt om". Före blir akter och aktern blir för. Fartyget riggas nu som galeas och är rent segelfartyg. Nytt namn *SIMON* och. 1887 blir nytt byggnadsår. 1904 blir hemorten Kristinehamn. 1920 monteras den första maskinen i *SIMON*, en 45 hk. råoljemaskin. 1929 säljs *SIMON* till C. O. Ohde m.fl. i Mariestad. 1935 är det dags för ny maskin. En maskin på 55 hk, 1947 blir Gunnar Carr m.fl. i Mariestad ny ägare. I mitten av 1950 talet är det åter dags formaskinbyte. En 2 cylindrig ALPHA DIESEL. 1961 omregistreras fartyget till motorfartyg. Den 29 mars 1961 är *SIMON* på resa mm Faxe i Danmark till Hammars glasbruk vid Vättern. Lasten består av 160 ton kalkmjöl. Vädret är dåligt och man överväger att söka hamn och avvakta att vädret blir bättre. Rosmannen är ouppmärksam på vilken kurs han styr och *SIMON* grundstöter sent på kvällen på Bergsrevet utanfor Galtabäck. I det hårda vädret arbetar skutan sig snabbt läck och lägger sig till ro på grundet. 2 man ur besättningen går i livflotten och tar sig oskadda iland. Kvar ombord blir befiilhavaren Herbert "Krestin" Nilsson. Efter det att besättningen kommit iland liftar dessa till Göteborg och där larmar man om haveriet. Med hjälp av helikopter lyckas man följande morgon rädda beial.havaren strax innan fartyget bryts i spillror. Vid middagstiden den 30 mars är *SIMON* totalt nedbruten och vrak. kölsvinet 11