Verksamhetsplan år 2013 2015 och budget år 2013 Fastställd av universitetsstyrelsen den 6 november 2012 Typ av dokument: Regel Beslutad av: Universitetsstyrelsen Giltighetstid: 2013-01-01 2013-12-31 Dnr: UmU 100-1111-12 Område: Organisation Ansvarig enhet: Planeringsenheten 1
Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING OCH BESLUT... 1 1.1 Sammanfattning... 1 1.2 Beslut... 2 2 VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2013 2015... 3 2.1 Inledning... 3 2.2 Om verksamhetsplan... 6 2.2.1 Indelning av verksamhetsplan... 6 2.3 Nulägesbeskrivning... 7 2.4 Ansvarsförhållanden... 8 2.4.1 Universitetsledning...8 2.4.2 Fakulteter och Lärarhögskolan...8 2.4.3 Institutioner, centrumbildningar och enheter...8 2.4.4 Universitetsförvaltningen och Universitetsbiblioteket (UmUB)...8 2.4.5 Planeringsenheten...8 2.5 Vision och mål... 8 3 BUDGET FÖR ÅR 2013 INKL EKONOMISK PLAN FÖR ÅR 2014 2015... 19 3.1 Ekonomisk plan för år 2013 2015... 19 3.2 Totala intäkter och kostnader år 2013 2015... 19 3.2.1 Analys för år 2014 2015... 20 3.2.2 Direktiv till fakultetsnämnder och Lärarhögskolan... 21 3.3 Grundutbildning... 22 3.3.1 Sammanfattning av regeringens förslag till ramar för grundutbildning... 22 3.3.2 Utveckling studentantal... 23 3.3.3 Fördelning av ramar... 23 2
3.3.4 Språkstöd... 30 3.3.5 Idrottshögskolan... 30 3.4 Forskning/forskarutbildning... 31 3.4.1 Sammanfattning av regeringens förslag till ramar för forskning/forskarutbildning... 31 3.4.2 Fakulteternas kommentarer samt bedömningar år 2013 2015... 31 3.4.3 Fördelning av budget år 2013 samt preliminära ramar år 2014 2015... 33 3.5 Universitetsgemensamma funktioner... 35 3.5.1 Gemensamma funktioner... 35 3.5.2 Universitetsgemensamma projekt... 39 3.5.3 Universitetsgemensamma påslag år 2013... 40 3.5.4 Lokalhyra... 41 3.5.5 Lönekostnadspåslag (LKP)... 41 3.5.6 Lokalvård... 41 3
1 SAMMANFATTNING OCH BESLUT 1.1 Sammanfattning Dokumentet Verksamhetsplan år 2013 2015 och budget år 2013 består av två delar som är koordinerade. Verksamhetsplanen innehåller vision och delmål för år 2013 2015 utifrån Umeå universitet 2020 Vision och mål. Budgeten innehåller avsnitten ekonomisk plan år 2013 2015; Totala intäkter och kostnader; Grundutbildning; Forskning samt Universitetsgemensamma funktioner. Universitetsstyrelsen tar ett inriktningsbeslut om delmål för arbetet under år 2013 samt för det fortsatta arbetet 2014 2015. Utifrån detta beslut fattar rektor under juni 2013 beslut om delmål, strategier och uppföljningskriterier för fakulteter och Lärarhögskolan. Under hösten 2013 fortsätter arbetet som del av verksamhetsplaneringen inför verksamhetsår 2014 2015. I verksamhetsplanen ingår bland annat delmål utifrån övergripande mål i Umeå universitet 2020 Vision och mål som handlar om att långsiktighet möjliggör risktagande, kreativa miljöer stimulerar till dynamiska möten och att samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet. Delmålen inom avsnittet Utbildning för gränslös kunskap avser attraktivt utbildningsutbud på alla nivåer, hög lärarkompetens, möten med forskning och omgivande samhället samt stark internationell dimension. Delmålen inom Forskning som spränger gränser avser nydanande forskning, forskning som antar samhällets utmaningar, tillgång till den bästa forskningsstrukturen samt att attraktiv forskarutbildning skapar konkurrenskraft. Delmålen inom Det goda och effektiva universitetet avser bl.a. god arbetsmiljö, samordnat verksamhetsstöd samt trygga lokaler. I avsnittet om totala intäkter och kostnader 2013 2015 framgår att kostnaderna troligtvis kommer att öka mer än intäkterna dessa år, bland annat beroende på minskad utbildningsvolym. I avsnittet om grundutbildning framgår bland annat att budgetramarna till fakulteter och Lärarhögskolan är ca 5 mnkr högre år 2013 jämfört med 2012 samt att Umeå universitetet erhållit 9,2 mnkr av de totalt 95 mnkr som fördelats som kvalitetsbaserad resursfördelning år 2013. I forskningsavsnittet är tillskottet marginellt år 2013, men år 2014 förväntas ett tillskott med preliminärt 26 mnkr mot bakgrund av att forskningsanslaget till landets lärosäten ökas med 600 mnkr detta år. I avsnittet om universitetsgemensamma funktioner framgår bland annat att andelen gemensamma funktioner år 2013 är 10,72 procent, vilket är oförändrad andel jämfört med år 2012. 1
1.2 Beslut Universitetsstyrelsen beslutar att tillstyrka den inriktning på den fortsatta verksamhetsplaneringen som föreliggande dokument är ett uttryck för, att uppdra åt rektor att fastställa delmål i juni 2013, att en årlig uppföljning av fastställda delmål sker under perioden 2013 2015. Rektor ansvarar för uppföljningen. Universitetsstyrelsen beslutar vidare, under förutsättning av riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2013 och utifrån vad som anges i universitetets verksamhetsplan år 2013 2015 och budget år 2013 att fastställa ramar för grundutbildning enligt avsnitt 3.3, att fastställa fördelning av anslaget till forskning/forskarutbildning enligt avsnitt 3.4, att fastställa ramar för universitetsgemensamma funktioner i enlighet med avsnitt 3.5 med undantag för de budgetposter som avser kommande beslut om interaktiva miljöer, att uppdra åt förvaltningschef, överbibliotekarie respektive universitetsdirektör att besluta om fördelning av budgetram för universitetsförvaltningen, universitetsbiblioteket respektive övrigt universitetsgemensamt med beaktande av vad som anges under avsnitt 3.5, att uppdra åt fakultetsnämnderna att besluta om ramar till institutioner/motsvarande efter samverkan med de fackliga organisationerna, att i övrigt fastställa dokumentet Verksamhetsplan år 2013 2015 och budget år 2013. 2
2 VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2013 2015 2.1 Inledning Verksamhetsplan 2013 2015. Umeå universitet står inför en omfattande förändring avseende arbetet med verksamhetsplaneringen. Förändringen kan indelas i två kategorier: 1) Verksamhetsplaneringen från och med 2013 kommer att vara betydligt mer långsiktig, vilket innebär verksamhetsplaner om treårscykler. Universitetsstyrelsen har beslutat att treåriga verksamhetsplaner ersätter de ettåriga från och med år 2013. Däremot kommer arbetet att stödjas av årliga uppföljningar. 2) Tidigare form av verksamhetsuppdrag kommer att ersättas med delmål, vilka utgör en precisering och konkretisering utifrån Umeå universitets nya visions och måldokument Umeå universitet 2020 Vision och mål, som styrelsen fastställde den 8 juni 2012. Den tidigare processen för verksamhetsplanering har inkluderat verksamhetsuppdrag, vilka har utgjort styrparametrar som både kvalitativt och kvantitativt har varit gemensamma för hela universitetet. Under en begränsad tid kan den typen av styrparametrar vara effektiva, för att förändra inriktningen på verksamheten på ett övergripande plan. Däremot blir den typen av styrparametrar med tiden verkningslösa p.g.a. av sin trubbighet. Resonemanget kan exemplifieras med följande två exempel från grundutbildningen respektive forskningen. För grundutbildningen löd ett tidigare kvantitativt mål Antalet kurser på grundnivå med färre än tio registrerade studenter ska minska med 25 % år 2011 jämfört med år 2009. Även om målet styr verksamheten i önskad riktning blir styrförmågan snabbt begränsad och kan dessvärre styra i oönskad riktning genom att uppdraget kan vara för grovt formulerat. En mer genomgripande analys för olika verksamheter (fakultetsområden) kan visa att en betydligt effektivare styrning erhålls om, som i detta exempel, värdet 25 % vilar på en mer solid grund och är mer anpassad till universitetets skilda verksamheter. Det kan också vara befogat att siffervärdet varierar på ett genomtänkt sätt över tid. Ett exempel från forskningen på ett tidigare verksamhetsuppdrag är Erhållna externa medel till forskning ska 2011 överstiga 1,1 miljarder kronor (år 2009: 995 mkr). Återigen blir värdet 1.1 miljarder kronor mycket av ett slag i luften om inte respektive verksamhets förutsättningar, nuvarande nivå och möjligheter analyseras. För en så stor verksamhet som Umeå universitet blir siffervärdet i sig tämligen verkningslöst, förutom att det uttrycker ett mål om att mer externa medel ska tillfalla våra verksamheter. Analysen måste utgå från nuvarande nivåer för våra olika verksamheter, hur vår styrkeposition ser ut först och främst nationellt, men också i förhållande till tillgängliga resurser inom EU programmen m.m. Dessa två exempel ska bara ses som ett exempel för en generell diskussion och för nödvändiga överväganden för den kommande planeringen för universitetet. Universitetet står nu inför ett mer omfattande och långsiktigt planeringsarbete som ska vila på analyser av nuläget, analyser av omvärlden, benchmarking mot andra verksamheter etc. Syftet är att för verksamheten sätta mål som kan tjäna som utgångspunkt för ett strategiarbete som kan leda till mer omfattande och nödvändiga förändringar av verksamhetens olika delar på kortare och längre sikt. Det första steget i det arbetet utgörs av att formulera delmål för perioden 2013 2015. 3
Delmål 2013 2015. För att konkretisera arbetet och för att nå de långsiktiga och övergripande målen i måldokumentet UmU 2020, har grupper om delmål för perioden 2013 2015 utarbetats för varje långsiktigt mål. Dessa grupper av delmål ska och kan inte ses som en komplett uppsättning av delmål, utan som en grupp av delmål som vart och ett kan anses kunna vara av substantiell betydelse i arbetet med att nå de långsiktiga målen. Delmålen kan till sin karaktär vara av mer kortsiktig art eller mer långsiktig art, eller av mer specifik art eller av mer komplex art. Vissa mål kan vara av mer kvalitativ art, medan andra är av mer kvantitativ art och därmed eventuellt lättare att mäta i kommande uppföljningar. En direkt jämförelse av delmålen kan därför se ut som en icke relevant blandning av stort som smått. Det är dock viktigt att behandla delmålen som en grupp som tillsammans bildar en helhet, som tillsammans leder mot respektive långsiktigt mål. Det betyder att vissa delmål för en verksamhet kanske kan uppnås i närtid, medan samma delmål för en annan verksamhet måste kompletteras med ytterligare delmål för att dels bli relevant och dels för att delmålet ska blir verkningsfullt. Sammantaget så betyder detta att ett arbete måste ske på ett fördjupat sätt utifrån respektive verksamhets (läs fakultet/lärarhögskola, med vidare bearbetning på institutionsnivå) förutsättningar och möjligheter. Om detta ska resultera i en bas för ett verkningsfullt arbete måste det också ges tillräckligt med tid. Precisering av delmål under våren 2013. Under våren 2013 ska delmålen konkretiseras och preciseras. Detta arbete kommer att ske i dialog mellan universitetsledning, fakulteter och Lärarhögskolan. På grund av den stora variationen i förutsättningar och behov, sett över den totala verksamheten vid Umeå universitet, är det av största vikt att verksamheten inom respektive fakultet, tillika Lärarhögskolan, ges tillräckligt med tid för arbetet med att (1) identifiera vilka av de delmål som styrelsen tagit ett inriktningsbeslut om inför år 2013 som är de mest prioriterade; (2) vilka av dessa delmål som måste preciseras ytterligare utifrån respektive verksamhets behov; (3) identifiera kompletterande delmål utifrån respektive verksamhets behov. Som ett resultat kommer därmed en del av delmålen att bli fakultetsspecifika i sina respektive uttryck. Andra delmål kommer att vara gemensamma för hela universitetet. Samordning av arbetet med delmålen under våren 2013. Det är viktigt att Lärarhögskolan och fakulteterna i samarbete med sina institutioner - ges möjlighet att arbeta med delmålen för sina respektive verksamheter under våren 2013. Eftersom en del av delmålen förväntas anta mer fakultetsspecifik karaktär, medan andra förväntas anta en universitetsgemensam karaktär, så kommer arbetet behöva samordnas mellan fakulteterna, Lärarhögskolan, de strategiska råden och universitetsledningen. Dialoger mellan fakulteterna, Lärarhögskolan och universitetsledningen kommer därför att tidssättas redan innan verksamhetsåret 2013 startar. Dessutom fortgår arbetet med främst de gemensamma målen i de strategiska råden. Fakulteterna ansvarar för samordningen med institutionerna. Analyser av verksamhetens position och förutsättningar. En precisering av delmålen måste föregås av analys. Arbetet kommer att stödjas av ett centralt arbete där så är möjligt, men fakulteterna och Lärarhögskolan måste själva svara för nödvändiga analyser, bevakning etc. Strategier för att nå delmål och mål. När delmålen har preciserats så måste strategier för att nå dessa, och på sikt de långsiktiga målen i UmU 2020, utarbetas. Också detta arbete måste ske både på 4
central nivå och på fakultetsnivå (i samverkan med institutionerna), och dessutom i samverkan mellan nivåerna. Detsamma gäller för Lärarhögskolan. Uppföljning av delmål för perioden 2013 2015. Delmålen ska följas upp årligen. Första uppföljningen sker i början på år 2014, men måste ses som ett tidigt steg i det långsiktiga arbetet. Det betyder att några stora förflyttningar mot målen inte är att vänta redan då. Under våren 2013 ska också uppföljningskriterier utarbetas. Enstaka kriterier eller indikatorer kommer inte vara tillräckligt för att följa verksamhetsutvecklingen. Även om relativt enkla indikatorer såsom publicering/citering, externa anslag, söktryck etc. kommer att utgöra del av uppföljningsunderlaget, så måste av nödvändighet ett mer komplett underlag presenteras för att en uppföljning ska kunna göras. Uppföljningar kommer att kompletteras med utvärderingar efter en längre tidsperiod. En utvärderingstyp skulle kunna utgöras av peer review processer. Modeller för fördelning av anslaget till grundutbildningen och för fördelning av anslaget till forskning och forskarutbildningen. Fördelningen av direkta anslag för å ena sidan grundutbildningen och å andra sidan forskning och forskarutbildning, måste ingå som en del av verksamhetsplaneringscykeln om tre år, samt därmed den knutna budgeten. I. Modell för fördelning av grundutbildningsanslaget (GU-anslag). Grundutbildningsanslaget fördelas till en dominerande del utifrån helårsstudenter och helårsprestationer enligt budgetpropositionens prislappar och till en mindre del enligt fyra huvudkriterier. Fördelningsmodellen måste utgöra en fullständigt integrerad del av verksamhetsplaneringen. II. Forskningskontrakt/modell för fördelning av anslag för forskning och forskarutbildning. Under 2012 har arbetet med en ny modell (beslut planerat till styrelsens möte i december 2012) för att fördela medlen för forskning och forskarutbildning pågått. Operationaliseringen av denna modell baseras också på UmU 2020. Modellen baseras till största delen på forskningskontrakt (styrelsen erhöll underlag vid septembermötet). Fakulteterna skriver ett kontrakt med rektor om delmål och strategier som fakulteterna utarbetar för att nå långsiktiga mål i UmU 2020 avseende den del av arbetet som råder under forskning och forskarutbildning. Kontrakten kommer att baseras på ovanstående diskuterade delmål (vilandes på analys), strategier och uppföljning. Fördelning av anslag utifrån hur fakulteterna lyckats genomföra sina strategier och nå hög måluppfyllelse blir aktuellt först efter tre år, d.v.s. inför fördelning av anslag år 2017. Under treårsperioden 2014 2016 fördelas medlen huvudsakligen utifrån nu rådande fördelning, som i huvudsak vilar på historisk grund. Sammanfattning av den fortsatta processen: November 2012: Inriktningsbeslut av universitetsstyrelsen Våren 2013: o Analys för identifiering av delmål o Konkretisering och precisering av delmål o Utarbetande av strategier för att nå delmålen o Utarbetande av uppföljningskriterier o Ovanstående punkter ingår för forskning och forskarutbildning som del i arbetet med kontrakten för forskning och forskarutbildning Juni 2013: Rektor fastställer delmål, strategier, uppföljningskriterier och kontrakt 5
2.2 Om verksamhetsplan Riksdagen har bland annat uppdragit till Umeå universitet att bedriva: 1. Utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet 2. Forskning och konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete Universitetet ska också samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Från och med år 2008 finns en årlig verksamhetsplan för Umeå universitet. Den ersätts från och med år 2013 med tre-åriga verksamhetsplaner, i enlighet med vad som beskrivits under 2.1. Verksamhetsplanen ska också bidra till att svara upp mot kraven i förordning om intern styrning och kontroll samt regleringsbrev utan att dokumentet blir för komplext och omfattande. Universitetsstyrelsen fastställde den 8 juni 2012 visionsdokumentet Umeå universitet 2020 Vision och mål. Övergripande mål angivna i visionsdokument utgör grunden för de tre-åriga delmål som ingår i Verksamhetsplan år 2013 2015 och budget år 2013. Dessa dokument utgör tillsammans de centrala och ledande styrdokumenten för universitetets verksamhet på såväl central-, fakultets- och institutions-/motsvarande nivå. Universitetsstyrelsen har fastställt styrdokumenten Mål för tematiska ansvarsområden 2010 2013, Strategisk plan för samverkansuppgiften 2009 2013, Pedagogisk handlingsplan för Umeå universitet 2010 2013 samt Plan för jämställdhet och likabehandling. Dessa dokument är viktiga styrdokument och kommer att följas upp av universitetsstyrelsen. Ovan angivna styrdokument (exkl. Plan för Jämställdhet och likabehandling) sträcker sig till år 2013 och arbetet med huruvida de skall ersättas kommer att genomföras år 2013. Verksamhetsplanen är inte fullständig, d.v.s. den beskriver inte allt som universitetet ska göra utan främst de mest prioriterade områdena för aktuellt år. Verksamhetsplanen ska vara ett underlag för fakulteter, Lärarhögskolan, universitetsförvaltning, universitetsbibliotek, institutioner och enheter när de tar fram sina verksamhetsplaner. I föreliggande dokument konkretiseras visionsdokumentets långsiktiga mål i underliggande delmål. Med forskning jämställs i detta dokument även konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete. 2.2.1 Indelning av verksamhetsplan Nulägesbeskrivning Ansvarsförhållanden Vision (hämtad från Umeå universitet 2020 Vision och mål) Samtliga delmål avser år 2013 2015. 6
2.3 Nulägesbeskrivning Visionen Umeå universitet 2020 målar bilden av ett önskat läge år 2020. För att fatta rätt beslut och göra de rätta vägvalen gäller det att analysen bygger på en tydlig bild av nuläget. Genom att kontinuerligt genomlysa de områden och framgångsfaktorer som anges i visionen ökar möjligheterna att nå de uppsatta målen. Nedanstående är ett kort utdrag ur en mer komplett nulägesbeskrivning som är en bilaga till Umeå universitet 2020 Vision och mål. I nedanstående tabell framgår vissa grunddata för Umeå universitets utbildning. Uppgifterna avser år 2011 om ingenting annat anges. Umeå universitet Placering i riket Helårsstudenter 17 700 6 Andel distansutbildning 24 % 2 Andel avancerad nivå 20 % 9 (bland större lärosäten) Förstahandssökande (ht 2012) 24 318 5 (bland större lärosäten) Söktryck (ht 2011) 1,3 9 Antal examina 4 222 6 Etableringsgrad (2009) 75 % 29 Omsättning, GU-anslag 1 335 Mkr 5 I tabellen nedan framgår vissa grunddata för Umeå universitets forskning m.m. Uppgifterna avser år 2011 och redovisas i miljoner kronor eller antal (personaluppgifter). Umeå universitet (mnkr/antal) UmU:s andel i riket (procent) Totala intäkter 3 774 6,4 % 6 Placering i riket Intäkter forskning/fou 2 194 6,6 % 7 Intäkter utbildning 1 580 6,1 % 5 Andel forskningsintäkter (av totala intäkter) 58 % Anslagsintäkter forskning/fou 1 120 7,4 % 6-9 Externa intäkter forskning/fou (bidrag och avgifter) Undervisande och forskande personal (helårspersoner) varav antal professorer (helårspersoner) 1 057 6,0 % 7 1 635 6,4 % 6 317 6,6 % 6 7
2.4 Ansvarsförhållanden 2.4.1 Universitetsledning Rektor ansvarar under universitetsstyrelsen för ledningen av universitetets verksamhet för de av styrelsen beslutade målen i Umeå universitet 2020 Vision och mål. 2.4.2 Fakulteter och Lärarhögskolan Fakultetsnämnderna och Lärarhögskolan är ansvariga för att universitetets verksamhetsplan utgör underlag för fakulteternas och Lärarhögskolans verksamhetsplanering. Fakulteterna ansvarar vidare för information och underlag till prefekterna för institutionernas verksamhetsplanering. Fakultetsnämnderna och Lärarhögskolan är ansvariga för årlig uppföljning inom sitt ansvarsområde, vilket bl.a. innefattar uppföljning av institutionernas, centrumbildningarnas och enheternas resultat. 2.4.3 Institutioner, centrumbildningar och enheter Målen i Umeå universitet 2020 och fakulteternas verksamhetsplan utgör underlag för institutionernas, centrumbildningarnas och enheternas verksamhetsplanering. Prefekten/motsvarande ansvarar för en årlig uppföljning av institutionens/enhetens/centrumbildningens verksamhetsplan samt för rapportering av resultat till fakultetsnämnd. 2.4.4 Universitetsförvaltningen och Universitetsbiblioteket (UmUB) Universitetsförvaltningen ansvarar för att ge dekaner och prefekter erforderligt stöd i arbetet. Universitetsförvaltningen och UmUB ska ta del av den av universitetsstyrelsen fastställda verksamhetsplanen för Umeå universitet och väga in dess innehåll i planeringen av sin egen verksamhet. 2.4.5 Planeringsenheten Rektor ansvarar för den övergripande uppföljningen av mål, samt för rapportering av resultat till universitetsstyrelsen. I detta arbete fungerar planeringsenheten som stöd för rektors och universitetsledningens arbete. 2.5 Vision och mål På nästa sida och sidorna framåt presenteras Umeå universitets vision ur Umeå universitet 2020 Vision och mål samt de till vision och långsiktiga mål kopplade delmålen. Huvudmål med däri underliggande delmål Definition Med forskning jämställs i detta dokument också konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete. 8
9 Bilder från Umeå universitet 2020 vision och mål
Långsiktighet möjliggör högt risktagande Bild från Umeå universitet 2020 vision och mål Våra forskare kan och vågar ta risker som möjliggör nydanande forskning och kan leda till kunskapssprång. Starkt bidragande orsaker är att våra tjänster och karriärvägar är internationellt attraktiva vad gäller resurser och stabilitet. Forskning av hög kvalitet formar våra utbildningar på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Delmål 2013 2015 Universitetet har implementerat ett resursfördelningssystem som ökar förutsättningar för nydanande forskning. Universitetet har infört tydliga och internationellt konkurrenskraftiga karriärvägar, inkluderande resursstabila tenure tracks. Universitetet har utvecklat ett system för högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar. Universitetets högre lärarbefattningar, lektorat och professurer, innehåller en dynamisk blandning av forskning och utbildning som främjar kvalitet i utbildningen likväl som i forskningen. 10
Kreativa miljöer stimulerar till dynamiska möten Bild från Umeå universitet 2020 vision och mål Universitetet är en dynamisk mötesplats där gränsöverskridande kunskap genereras och sprids. Kreativa miljöer attraherar studenter, forskare, lärare och samarbetspartners nationellt och internationellt. Vi är ett av Europas ledande universitet när det gäller nyskapande fysiska och virtuella miljöer. En större del av våra utbildningar integrerar campus- och nätundervisning och kan genom flexibla undervisningsformer genomföras oberoende av tid och rum. Detta ger goda möjligheter för alla att studera och sätter det livslånga lärandet i fokus. Delmål 2013-2015 Universitetet har utvecklat interaktiva fokusmiljöer och lärmiljöer som redskap i ökad kvalitet i utbildningen ur ett pedagogiskt, internationaliserings- och samverkansperspektiv Universitetet har utvecklat interaktiva fokusmiljöer så att gränsöverskridande mellan parter (forskare, forskarstuderande, studenter och externa samverkansparter) och vetenskapsområden främjar kvaliteten i forskningen. 11
Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet Bild från Umeå universitet 2020 vision och mål Universitetet har välutvecklade former för samverkan regionalt och internationellt med näringsliv, offentlig sektor och utvalda alliansuniversitet. Samverkan tar till vara vår egen och alla våra samarbetspartners styrkor och stärker kvaliteten i både utbildning och forskning. En stark forsknings- och utbildningsmiljö tillsammans med ett professionellt innovationsstödjande system bidrar till samhällsutvecklingen. Delmål 2013-2015 Universitetet har ett utvecklat meriteringssystem, som innefattar vetenskaplig meritering, pedagogisk meritering och samverkansmeritering. Universitetet har utvecklat ett system för befattningar som möjliggör och premierar en mobilitet mellan universitetet och andra offentliga och privata aktörer. Universitetet har ett effektivt innovationsstödssystem som vänder sig till alla vetenskapsområden. Universitetet har en välutvecklad modell för regionalt engagemang. 12
Attraktivt utbildningsutbud på alla nivåer Bild från Umeå universitet 2020 vision och mål Våra utbildningar är nationellt ledande och internationellt respekterade och präglas av nationell och internationell studentrörlighet. Studenterna deltar aktivt i planering och utveckling av utbildning på alla nivåer. Andelen utbildning på avancerad nivå är hög. Internationella studenter väljer Umeå universitet. Vi har ett attraktivt utbildningsutbud som utvecklas tillsammans med framstående utländska universitet. Delmål 2013-2015 Y st utbildningsprogram där utbildningen samordnas mellan campus och nät (nätbaserade delar nyttjas gemensamt av campus- och nätstudenter) har utvecklats. Andelen helårsstudenter på avancerad nivå har ökat till X procent. Andelen studenter som tar ut examen har ökat till X procent. Andelen inresande internationella studenter har ökat till X procent (andel av helårsstudenter som utgörs av inresande studenter). Antalet utresande studenter har ökat till Y antal. 13
Hög lärarkompetens Våra lärare har en hög vetenskaplig, pedagogisk och professionsanknuten kompetens. I våra utbildningar använder vi universitetets samlade kunskap och kompetens. Lärarna har goda möjligheter till kontinuerlig pedagogisk och vetenskaplig utveckling och deltar regelbundet i internationella utbyten. Vårt pedagogiska meriteringssystem bidrar till att ge skickliga lärare. Delmål 2013-2015 Andelen undervisning som utförs av disputerande lärare har ökat till X procent Antalet lärare som delar sin anställning mellan akademi och organisation utanför akademin har ökat till Y antal Möten med forskning och omgivande samhälle Våra utbildningar har sin grund i goda vetenskapliga miljöer och utvecklar studenternas generiska kompetenser och bildning. Genom att involvera studenterna i aktuell forskning och samverkansprojekt med det omgivande samhället utvecklar de kompetenser för en föränderlig arbetsmarknad och ett kunskapsbaserat samhälle. Delmål 2013-2015 Docenters och professorers andel av undervisningen uppgår till X procent. Samtliga utbildningsprogram på grundnivå innehåller kurser som ges i samverkan med omgivande samhälle och/eller näringsliv. Minst X procent av examensarbetena är externa. Minst X procent av de interna examensarbetena är knutna till pågående forskning. Stark internationell dimension Samtliga utbildningsprogram innehåller kurser som ges på andra språk än svenska. Våra studenter förlägger någon del av sin utbildning utomlands och utbildningar på avancerad nivå har en hög andel internationella studenter. Delmål 2013-2015 Vid universitetet finns minst Y antal utbildningsprogram som utvecklats tillsammans med, eller har ett formaliserat samarbete med liknande program vid utländskt lärosäte. 14
Bild från Umeå universitet 2020 vision och mål Nydanande forskning Vi är ett internationellt välrenommerat forskningsuniversitet med goda möjligheter att satsa på nydanande forskning. Våra forskare publicerar sig frekvent i framstående vetenskapliga tidskrifter, citeras ofta och är framgångsrika i utlysningar. Forskningsresultaten sprids och ger avtryck i samhällsdebatten och höjer kunskapsnivån i samhället. Delmål 2013-2015 Universitetet har en välutvecklad rekryteringsprocess. Universitetet har system för strategiska rekryteringar inom flera områden (anställningar och resurspaket). Andelen externa medel i nationell och internationell konkurrens har ökat till X procent av totala forskningsintäkter. 15
Forskning som antar samhällets utmaningar Umeå universitets forskare verkar i vetenskapligt gränsöverskridande och kreativa miljöer och bidrar till att lösa svårt samhälls- och miljöproblem. Delmål 2013-2015 Andelen internationella forskningssamarbeten rörande globala utmaningar har ökat (inkluderar deltagande i forskningsprogram som riktas mot svåra samhälls- och miljöproblem inom FP7 och främst Horizon 2020, men givetvis också nationellt finansierade program). Tillgång till den bästa forskningsinfrastrukturen Vi har forskningsinfrastruktur av högsta klass och är internationellt ledande inom några områden som attraherar framgångsrika forskare från hela världen. Delmål 2013-2015 Universitetet har ett system för att identifiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur. Universitetet har av statligt forskningsråd/motsvarande utsetts som nationell nod för minst två nationella forskningsinfrastrukturer. Attraktiv forskarutbildning skapar konkurrenskraft Vi utbildar doktorander med ett internationellt perspektiv för både akademi och samhälle. Höga kvalitetskrav ställs på både doktorander och handledare. Forskarutbildningen är individbaserad och har fokus på både vetenskaplig och personlig utveckling. Doktoranderna verkar i interaktiva och mångvetenskapliga miljöer samt breda internationella forskarnätverk. Delmål 2013-2015 Universitetet har gemensamma principer för fakulteternas antagning till forskarutbildning. Universitetet har uppföljningsbara individuella lärandemål och försörjningsplaner som är tydliga redan vid antagning av en forskarstuderande till forskarutbildning. Alla doktorander ska ingå i ett nätverk och ha tillgång till ett handledarteam. Antalet forskarstuderande i samverkan med parter utanför akademin ska öka. Doktorander ska under sin forskarutbildning ges internationell erfarenhet. 16
Bild från Umeå universitet 2020 vision och mål Det goda och effektiva universitetet Umeå universitet byggs och utvecklas av dess medarbetare och studenter. Jämställdhet, mångfald och likabehandling är därför centrala begrepp. Vi har en långsiktig kompetensförsörjning och stimulerande arbetsmiljö. Ett effektivt verksamhetsstöd ger oss utmärkta möjligheter till ett framgångsrikt arbete. Delmål 2013-2015 Under åren 2013 2015 ska minst 39 procent av de professorer som anställs och befordras vid universitetet vara kvinnor. Universitetet har ett systematiskt och integrerat arbete med kompetensförsörjning, jämställdhet och lika villkor. Universitetets medarbetare upplever att de har god möjlighet till utveckling och att deras kompetens tillvaratas. 17
Vi har en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö som skapar framgång och konkurrenskraft och bidrar till god hälsa och hög trivsel. Arbetsmiljön är stimulerande, trygg och säker för anställda och studenter. Universitetets lokaler och campusmiljöer är trygga och tillgängliga för alla. Delmål 2013-2015 Andelen anställda och studenter som upplever universitetet som en kreativ arbetsmiljö/lärandemiljö ska öka med X procent. Andelen anställda som upplever en hanterbar arbetsbelastning ska öka. Umeå universitet har ett effektivt, internationellt anpassat och samordnat verksamhetsstöd som präglas av en tydlig ansvars- och arbetsfördelning. Våra chefer och ledare har hög kompetens och får ett professionellt stöd. Verksamhetsstödet kännetecknas av hög kvalitet, står för kontinuitet och ger ett lösningsfokuserat och flexibelt stöd till studenter och medarbetare. Delmål 2013-2015 Verksamhetsstödet vid universitetet utgör ett fullgott stöd åt ledare på alla nivåer och fungerar som ett sammanhängande flöde genom universitetets tre nivåer. Prefektens roll som strategisk ledare ska tydliggöras och utifrån detta ska det administrativa stödet utformas professionellt. Genom gemensamma och ändamålsenliga rutiner i planering, uppföljning och bemanning uppnår vi en hög måluppfyllelse. Lokalerna på campus är energieffektiva, har god funktionalitet och håller hög standard. Vi är miljömedvetna och medverkar till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Delmål 2013-2015 Universitets fysiska arbetsmiljö är tillgänglig och infrastruktur/service i lokaler är ändamålsenlig för medarbetare och studenter. 18
3 BUDGET FÖR ÅR 2013 INKL EKONOMISK PLAN FÖR ÅR 2014 2015 3.1 Ekonomisk plan för år 2013 2015 Universitetsstyrelsen har år 2012 beslutat om reviderade ekonomistyrregler för Umeå universitet. Ekonomistyrreglerna innehåller avsnitten Ansvar och befogenheter, Mål och medel, Budget (ett- och flerårsbudget), Uppföljning och kontroll, Budget och utfall i balans, samt Intern styrning och kontroll. Det är viktigt att samtliga ekonomiskt ansvariga inom Umeå universitet har kännedom om och tillämpar dessa ekonomistyrregler. En viktig inriktning under åren 2013 2015 är forskningssatsningar, bl.a. starka forskningsmiljöer och forskningsinfrastruktur. En inriktning under åren 2013 2015 är att universitetets samlade myndighetskapital ska motsvara mellan 5 och 10 procent av omsättningen. Satsningar ska ligga i linje med UmU 2020 och syfta till att uppnå uppsatta mål. Ytterligare en inriktning under åren 2013 2015 är målet att erhållna samt använda externa medel till forskning ska öka. För åren 2013 2015 ska universitetet identifiera, värdera och hantera risker för att målen inte uppfylls. Detta sker till huvudsaklig del inom ramen för arbetet med intern styrning och kontroll. Det är också viktigt att under åren 2013 2015 se möjligheter till förbättringar avseende bl.a. god resursanvändning. 3.2 Totala intäkter och kostnader år 2013 2015 År 2011 stämde den ekonomiska delårsprognosen bra med det faktiska utfallet och avvikelsen var endast 0,6 procent eller 22 mnkr. Det ekonomiska resultatet år 2011 var ett överskott med 64 mnkr. I tabellen nedan finns Umeå universitets resultaträkning år 2011, prognos år 2012 samt budget år 2013. Utfall 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Procentuell differens 2013-2012 Intäkter Anslag 2 455 2 493 2 524 1,2% Avgifter, ersättningar 495 577 537-7,0% Bidrag 795 801 833 4,0% Finansiella intäkter 29 27 27 0,0% Intäkter totalt 3 774 3 898 3 920 0,6% Kostnader Personal 2 282 2 405 2 474 2,9% Lokaler 348 388 418 7,7% Övrig drift 953 988 1 018 3,0% Finansiella kostnader 5 6 6 0,0% Avskrivningar 121 136 144 6,0% Kostnader totalt 3 710 3 923 4 059 3,5% Årets kapitalförändring 64-25 -139 Myndighetskapital 674 649 510 Tabell 3.2. Totala intäkter och kostnader år 2013 2015 (miljoner kr). 19
Totalt beräknas intäkterna öka med 0,6 procent och kostnaderna med 3,5 procent år 2013 jämfört med år 2012. Nedan följer en kort genomgång av större förändringar mellan år 2012 och år 2013: Anslag: Anslagsintäkterna beräknas vara något högre år 2013 jämfört med år 2012, beroende på en ökning av grundutbildningsanslaget, samt på att både forskningsanslaget och grundutbildningsanslaget räknas upp med den statliga pris- och lönejusteringen. Avgifter, ersättningar: År 2013 beräknas avgiftsintäkterna minska med 7 procent jämfört med år 2012, beroende på att 2012 års avgiftsintäkter innehåller intäkter av engångskaraktär motsvarande 72 mnkr. Bidrag: Bidragen beräknas öka år 2013 och totalt beräknas bidragsintäkterna öka med 4,0 procent år 2013 jämfört med år 2012. Personalkostnader: Personalkostnaderna beräknas öka med 2,9 procent vilket till stor del beror på löneökningar år 2012. Lokaler: Kostnadsökningen beror på ökade investeringar år 2013. Kostnaderna beräknas överstiga intäkterna med 139 mnkr år 2013, observera att denna prognos innehåller betydande osäkerheter. Det planerade underskottet beror främst på att beslutade satsningar inom forskning får ökat genomslag i ekonomiredovisningen, samt att myndighetskapital inom grundutbildning beräknas användas i högre utsträckning år 2013. Både universitetsstyrelsen och fakulteterna har beslutat om satsningar för att ytterligare utveckla forskning där finansiering delvis sker med myndighetskapital. I avsnitten Grundutbildning (3.3) och Forskning/forskarutbildning (3.4) behandlas den anslagsfinansierade verksamheten, d.v.s. inte den verksamhet som finansieras med bidrag eller uppdrag. 3.2.1 Analys för år 2014 2015 Följande utvecklingstendenser beräknas för åren 2014 2015. Utvecklingen inom fakulteter och institutioner kan uppvisa betydande skillnader jämfört med utvecklingen för hela universitetet. Minskad utbildningsvolym på grund- och avancerad nivå. Umeå universitet beräknas år 2012 överskrida takbeloppet med 38 mnkr. Takbeloppet beräknas år 2014 vara ungefär oförändrat och minskar troligtvis år 2015, exklusive indexjustering. Detta innebär att utbildningsvolymen behöver reduceras med ca 1 900 helårsstudenter år 2015 jämfört med år 2011, vilket motsvarar ca 11 procent av totalt antal helårsstudenter år 2011. Orsaken till att det krävs en så markant minskning av helårsstudenter är bl.a. att ersättningsnivåerna per helårstudent inom samhällsvetenskap, humaniora och juridik ökar i hög grad år 2012 och 2013. Genom ökad styrning av platser m.m. kommer omfördelning att ske mellan fakulteter och institutioner. Forskningsanslag. Anslaget för forskning/forskarutbildning har ökat markant under perioden 2009 2012, från 787 mnkr år 2008 till 987 mnkr år 2012. Ökningen är 200 mnkr (+25 procent) under dessa fyra år, d.v.s. 50 mnkr per år. För perioden 2014 2016 kommer det en ny forskningsproposition, där forskningsanslaget ökar med 600 mnkr år 2014 och ytterligare 300 mnkr år 2016. Universitetets andel av dessa medel är preliminärt i forsknings- 20
och innovationspropositionen beräknade till 26 mnkr per år 2014 2015 och ytterligare 19 mnkr år 2016. Avgifts- och bidragsintäkter. När det gäller avgiftsintäkter och bidragsintäkter är det svårt att göra prognoser för år 2014 2015. De statliga rådens anslag kommer troligtvis att öka 2013 2016 och det innebär ökade möjligheter för universitetet att även fortsättningsvis öka externa forskningsintäkter 2014 2015. Kostnader. Personalkostnaderna ökar årligen bland annat p.g.a. lönerevision, år 2011 var den procentuella löneökningen 2,3 procent. Den statliga indexregleringen år 2014 är preliminärt 2,0 procent och år 2015 totalt 1,74 procent, d.v.s. troligtvis lägre än den årliga lönerevisionen för dessa år. Kostnaderna för lokaler ökar årligen med index samt utifrån genomförda investeringar. Målet är att hålla nere kostnadsökningar för lokaler. Driftkostnaderna har ökat med ca 4 procent per år de senaste åren och det är rimligt att anta att denna ökningstakt fortsätter även år 2014 2015. Umeå universitets myndighetskapital har ökat de senaste åren och uppgick 2011-12-31 till 674 mnkr. Prognosen är att myndighetskapitalet minskar år 2013 2014, främst genom att strategiska satsningar i syfte att nå mål i UmU 2020 kommer att genomföras. 3.2.2 Direktiv till fakultetsnämnder och Lärarhögskolan Det åligger fakultetsnämnderna att tillse att institutionerna inom respektive nämnds ansvarsområde upprättar en budget enligt universitetets ekonomistyrregler. I fakulteternas och Lärarhögskolans beslutade budgetar för år 2013 ska de tillkommande medel som åren 2011 2013 fördelas till institutioner och enheter p.g.a. redovisningsmodell framgå tydligt och specificerat. 21
3.3 Grundutbildning 3.3.1 Sammanfattning av regeringens förslag till ramar för grundutbildning Under anslaget för grundutbildning beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som ska gälla för universitetet. År 2013 föreslås tillfällig satsning på högskoleplatser och anslaget utökas med 12,5 mnkr. Anslaget reduceras till 8,1 mnkr år 2014 och till 2,1 mnkr år 2015. Anslaget ökar med 32,6 mnkr år 2013 till följd av kvalitetsförstärkning i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik. Anslaget reduceras permanent med 18,5 mnkr år 2013 p.g.a. införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter. År 2013 minskar anslaget med 23,2 mnkr för inaktiva studenter, d.v.s. personer som inte aktivt deltar i studier. Minskad avhoppsfrekvens och ökad genomströmning i ny lärarutbildning beräknas medföra lägre kostnader inom ny lärarutbildning och anslaget minskar med 1,0 mnkr år 2013 och 1,0 mnkr år 2014 p.g.a. detta. Platser inom lärarutbildningen omfördelas mellan lärosätena, Umeå universitet erhåller 1,4 mnkr år 2013 för 23 platser och en fortsatt omfördelning av platser sker år 2014 2015. Ökning av anslaget för utbyggnad av läkarprogrammet med totalt 1,1 mnkr avseende 37 platser. Ökning av anslaget för utbyggnad av ingenjörsplatser med totalt 0,95 mnkr avseende 20 platser. Utbyggnad med 15 platser på tandläkarprogrammet, 1,0 mnkr omfördelas från ordinarie budgetram UmU till TUA-medel inom UmU:s budgetram. Indexökning av anslag med 0,57 procent år 2013. (0,9 % år 2012). 22
Förslag Jmf med regl.brev 2012 enl BP 2012/13:1 Förändring GRUNDUTBILDNING tkr tkr tkr % Takbelopp 1 208 795 1 197 086 11 709 1,0% Särskilda åtaganden Kvalitetsbaserad resurstilldelning 9 221 9 221 Decentraliserad utbildning 11 103 11 039 64 0,6% Utbildning i rymd- och miljövetenskap förlagd till Kiruna 6 734 6 695 39 0,6% Bidrag till lektorat i samiska och Bildmuseet 2 347 2 334 13 0,6% Lärarutbildning i minoritetsspråk 2 000 2 000 Summa 1 240 200 1 217 154 23 046 1,9% Tabell 3.3.1. Resurstilldelning för grundutbildning år 2013. 3.3.2 Utveckling studentantal Umeå universitet har ökat antalet helårsstudenter (exkl. uppdragsutbildning) från 15 343 år 2008 till 17 302 år 2010, d.v.s. en ökning med närmare 2 000 helårsstudenter eller ca 13 procent. Ökningen finns inom de allra flesta utbildningsområden och är särskilt tydlig inom humaniora (+28 procent), naturvetenskap (+21 procent) och samhällsvetenskap (+15 procent). År 2011 minskade studentantalet till 17 176 helårsstudenter och prognosen för år 2012 är 16 657 helårsstudenter. Universitetet har år 2009 2011 överskridit takbeloppet och prognostiseras år 2012 överskrida takbeloppet med 38 mnkr, bl.a. beroende på studentökningen år 2008 2010. År 2011 minskade universitetets takbelopp, år 2012 ökar takbeloppet marginellt (med index) och för år 2013 ökar takbeloppet något. Mot bakgrund av nuvarande överskridande av takbelopp och i princip oförändrat takbeloppsnivå, samt fler platser inom utbildningar med höga ersättningsnivåer (läkare, tandläkare, ingenjörer, sjuksköterskor), behöver universitetet de närmaste åren begränsa antalet helårsstudenter. 3.3.3 Fördelning av ramar I tilldelad ram för år 2012 ingår att 40 mnkr finansierats genom anslagssparande samt sparade helårsstudenter/helårsprestationer. Efter år 2012 kommer det inte att finnas några möjligheter till anslagssparande, däremot finns det vissa möjligheter att spara helårsstudenter/helårsprestationer år 2012 2014. Sparande av helårsstudenter/helårsprestationer kan göras upp till en maximal nivå om 10 procent av takbelopp och innebär att lärosätet får en fordran på staten som regleras när lärosätet hamnar under takbeloppet. Nedan finns totalram för utbildning på grund- och avancerad nivå, ramen innehåller sparande motsvarande 34 mnkr år 2013. Fördelning av takbelopp/ramar till nämnder år 2013 Nämnderna erhåller en ram (takbelopp) som inkluderar ersättning för samtliga kostnader. Till detta kommer medel för kvalitetsbaserad resurstilldelning som redovisas i tabell 3.3.3. (kvalitetsbaserad resursfördelning år 2013 samt preliminära ramar 2014 2015). Denna ram avräknas efter årets slut efter faktiskt antal helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR) enligt de fastställda ersättningsbeloppen. Tilldelningen till nämnderna/motsvarande har skett utifrån nedanstående: 23
1. Utgångspunkten är 2012 års budgetram per fakultet/lärarhögskolan. Här ingår den justering som gjordes mellan teknisk-naturvetenskaplig fakultet och medicinsk fakultet beroende på receptarieprogrammet i budget år 2012. 2. Utbildningar som är beställda av staten eller universitetsstyrelsen undantas från justering (läkarprogrammet, tandläkarprogrammet, specialistsjuksköterskor och arkitektprogrammet). 3. Medel ges för ny volym år 2013 i utbildningar beställda av staten/universitetsstyrelsen samt i enlighet med budgetproposition inför 2013. Här ingår de volymförändringar som föreslås i budgetpropositionen avseende lärare, ingenjörer, läkare, tandläkare och sjuksköterskor. 4. Medel ges utifrån ökade prislappar inom humaniora, samhällsvetenskap och juridik till berörda fakulteter/lärarhögskolan. 5. Avdrag sker för inaktiva studenter i relation till respektive fakultets samt Lärarhögskolans andel av inaktiva studenter. 24
6. Utifrån universitetstyrelsens beslut år 2012 har 12 procent av budgetramen för grundutbildning fördelats utifrån nedanstående kriterier. För varje kriterie har ett eller flera nyckeltal tagits fram som är möjligt att mäta och följa upp. För kriterierna Avancerad nivå och Internationalisering utgår nyckeltalet från ett genomsnitt av de senaste tre åren. Nyckeltalen kommer att successivt förfinas och förbättras. - Forskningsanknytning (Disputerade lärare) - Avancerad nivå (Helårsstudenter avancerad nivå) - Internationalisering (Helårsstudenter inresande studenter) - Samverkan (Externa examensarbeten. Kommer möjligen att kompletteras med praktik/vfu till ett senare budgetår.) 7. Proportionell justering utifrån tillgängliga medel. Tabellen nedan anger maximala ramar för grundutbildning år 2013 per fakultet och Lärarhögskolan. Totalt är budgetramen utökad med 5,7 mnkr år 2013 jämfört med år 2012. De preliminära budgetramarna utgår från ovanstående modell, med skillnaden att kriterierna från och med år 2014 omfattar 15 procent av budgetramen samt att kriteriet Samverkan ökat något i omfattning. Dessutom ingår föreslagna förändringar år 2014 2015 utifrån budgetproposition i nedanstående preliminära ramar år 2014 2015. Fakultetsnämnd/LH Budget 2013 Budget 2012 Differens Preliminär ram 2014 Preliminär ram 2015 Hum fak 113 429 114 400-971 112 443 112 865 Sam fak 331 791 334 300-2 509 329 617 331 215 Med fak 386 420 375 885 10 535 388 371 392 813 Tek-nat fak 290 230 288 915 1 315 290 172 289 617 Lärarhögskolan 126 872 129 500-2 628 125 041 125 183 Summa 1 248 742 1 243 000 5 742 1 245 644 1 251 692 Tabell 3.3.3. Budgetramar grundutbildningen år 2013 inkl. preliminära budgetramar 2014 2015, exkl. kvalitetsbaserad resurstilldelning år 2013 2015 (tkr). I ovan angivna budgetramar ingår sparande av helårsstudenter/helårsprestationer motsvarande totalt 70 mnkr. De preliminära ramarna för år 2014 2015 kan komma att justeras, bl.a. utifrån regeringens budgetpropositioner. I de preliminära budgetramarna ingår att ersättningsnivåerna för helårsstudenter och helårsprestationer höjs med 2,0 procent år 2014 samt ytterligare 1,74 procent år 2015. Fakulteterna och Lärarhögskolan har i sina budgetunderlag angett konsekvenser utifrån tidigare angivna preliminära ramar, nedan följer en kort sammanfattning av dessa skrivelser. Humanistisk fakultet: Minskningen för 2013 är lika stor som minskningen för 2012 och samma tre alternativ (periodisering, ställa in kurser och minska antal platser) används för nästa år. Målsättningen är att behålla bredden i utbildningarna och bevara alla huvudområden. Trots neddragningen görs satsningar på att utveckla nätkurser på högre nivåer, bl.a. för att öka antal studenter på avancerad nivå. På sikt kommer minskningen av ramen att få konsekvenser för personal och antal timmar i undervisning. Ett nytt kandidatprogram i språk startar ht 2013 om det inrättas av 25
universitetet och även ett nytt kurspaket i svenska på förutbildningsnivå för programantagna internationella studenter. När fakulteten skär ned på de mest populära nätkurserna får det negativa konsekvenser för fakultetens och universitetets målsättning ifråga om breddad rekrytering. En annan förutsägbar konsekvens är att kategorin studenter som söker våra kurser som komplement till andra utbildningar, eller yrkesverksamma som söker fortbildning, kraftigt kommer att minska. Samhällsvetenskaplig fakultet: Den samhällsvetenskapliga fakulteten kommer inför budgetåret 2013 att få disponera en avsevärt lägre ram än tilldelningen för 2012. För att fakulteten ska kunna tillgodogöra sig kvalitetsförstärkningen kommer antalet platser/helårsstudenter att reduceras med ca 500, vilket motsvarar ca 25 mnkr. Fakultetsnämnden beslutade i maj (2012-05-10) följande: Att antalet helårsstudenter inom ramen för fristående kurser (nml/dag-campus) ska minskas med 15 %. Att antalet helårsstudenter inom ramen för fristående kurser (distans(nät/sommaruniversitet) ska minskas med 35 %. Att antalet helårsstudenter inom ramen för avancerad nivå ska vara oförändrad. Att antalet platser på fakultetens program ska minskas med i genomsnitt 11 %. Förutom ovanstående konsekvenser i utbildningsutbudet kommer det inom vissa institutioner att med stor sannolikhet uppstå övertalighet, det är dock för tidigt att uppskatta storleken på dessa varsel. Medicinsk fakultet: Totalt antal helårsstudenter antas ligga fast för universitetet som helhet under åren 2013 2015. Dock antas högskoleprogrammet med inriktning mot psykiatrisk omvårdnad att fasas ut från och med år 2013, så även SPA-programmet som i sin tur upphör helt år 2014. Utökning av sjuksköterskeprogrammet kommer ske inom äskad budgetram. Samma grundantagande gäller för utökning av helårsstudenter inom tandläkarprogrammet, d.v.s. ökning från år 2014 hanteras inom äskad budgetram. Regionalisering av läkarprogrammet sker enligt avtal, d.v.s. 45 helårsstudenter per ort år 2013, samt 50 helårsstudenter år 2014 och framåt. Teknisk-naturvetenskaplig fakultet: Utöver de aviserade nedskärningarna av den totala ramen sker en intern ökning av antalet programstudenter, dels genom nystartade program (Industriell ekonomi-civing, Elkraft-Hing, Apotekare samt Arkitekt, Bioresursteknik-Civing) men också genom den organiska tillväxten från ökande intag de senaste åren. Detta medför att utöver en minskad total ram så måste också ett stort antal helårsstudenter fortsättningsvis omdisponeras inom ramen. Våra programutbildningar kommer i detta skede att försöka undantas från nedskärningar, men om nuvarande trend avseende vår utbildningsram fortsätter kommer även våra programutbildningar att måsta utsättas för nedskärningar. För 2013 kommer nedskärningarna i första hand att (liksom föregående år) beröra utbudet av sommarkurser, nätkurser samt fristående kurser, med fokus på kurser på grundläggande nivå. Till detta kommer en reduktion av basårets omfattning och det webb-baserade basåret kommer inte att utlysas. Lärarhögskolan: För att bedriva en bred lärarutbildning krävs en viss lägsta nivå. Ytterligare minskningar kan medföra att den breda princip som Umeå universitet valt när det gäller utbud av lärarutbildningar, inriktningar och ämnen måste överges. För att behålla den bred och kompetens som finns skulle basen behöva motsvara ca 2000 helårsstudenter (År 2011: 1 702 helårsstudenter). Under förutsättning att söktrycket förbättras kommer en utökad ram för grundlärarprogrammet att övervägas. Arbetsmarknadens behov av förskollärare är fortsatt stort. Lärarhögskolan vill under den närmaste treårsperioden även undersöka möjligheten att öka andelen studerande inom ämneslärarprogrammet. Utbudet av fristående kurser inom lärarlyftet antas öka i samband med att kravet på lärarlegitimation träder i kraft med full styrka 2013. Kurser som kompletterar en lärarexamen mot ett nytt verksamhetsområde och/eller med nya behörighetsgivande ämnen kommer också att behövas. Behovet av speciallärare och specialpedagoger kommer även i framtiden att vara stort men förändringar av utbildningarna är att vänta. 26
Prislappar Ersättningsbeloppen per helårsstudent (HST) och helårsprestation (HPR) för år 2013 framgår av tabellen nedan (kronor). Beloppen är hämtade från budgetpropositionen inför år 2013. HST HPR Brutto Brutto Utbildningsområde hum, sam, jur 28 366 19 252 natur, teknik 50 377 42 484 vård 53 558 46 388 odontologi 44 290 51 593 medicin 59 849 72 799 undervisning 31 964 37 645 verksamhetsförlagd utbildning 41 953 49 409 övrigt 40 458 32 866 design 142 756 86 977 konst 202 666 87 008 musik 123 159 77 871 idrott 104 013 48 133 Tabell 3.3.3. Prislappar år 2013. Prislappen för helårsstudent (HST) inom humaniora, samhällsvetenskap och juridik är ökad med 21 procent och övriga prislappar är uppräknade med index 0,57 procent år 2013. Fr.o.m. år 2013 finns ett särskilt utbildningsområde för verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildning. Konstnärliga prislappar I budgetpropositionen inför år 2013 framgår följande begränsningar av det antal HST som universitetet kan avräkna inom de konstnärliga utbildningsområdena inom ramen för takbeloppet. högst 276 HST inom design högst 74 HST inom konst högst 10 HST inom musik Fördelning av utbildningsområde design år 2012: Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Lärarhögskolan Samhällsvetenskapliga fakulteten Humanistiska fakulteten 217 HST (2012: 217 HST) 37 HST (2012: 37 HST) 19 HST (2012: 19 HST) 3 HST (2012: 3 HST) 27
Kvalitetsbaserad resurstilldelning I riket avsätts totalt 95 mnkr år 2013, 195 mnkr år 2014, samt 295 mnkr år 2015 till resurstilldelning utifrån kvalitet, baserat på resultaten av Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar. Medel fördelas till utbildningar som erhållit omdömet Mycket hög kvalitet och utifrån antalet examinerade studenter samt utbildningens längd. Vid Umeå universitet har 9,2 mnkr (9,7 procent av totala medel i riket) erhållits efter den första omgångens utvärderingar. Rektor har beslutat att samtliga medel som Umeå universitet tilldelas för utbildningar som erhåller omdömet Mycket hög kvalitet ska tillföras de fakulteter eller Lärarhögskolan som ansvarar för dessa utbildningar. Fakulteterna respektive Lärarhögskolan ansvarar sedan för att fördela samtliga medel till de institutioner/enheter som medverkar i dessa utbildningar. Fördelen med detta är att det ger en tydlig koppling så att de utbildningar som erhåller omdömet Mycket hög kvalitet får ökade resurser och därmed kan fortsätta att utveckla utbildningen, att det stimulerar övriga utbildningar att försöka nå det högsta omdömet (vilket kan bidra till intensifierat kvalitetsarbete), samt att det vid eventuell uppföljning från regeringen går det att påvisa att tilldelade medel gått till de institutioner som medverkat i dessa utbildningar. Inför år 2014 kommer en uppföljning av användning av budgetmedel 2013 att göras och eventuellt kommer del av medel fr.o.m. år 2014 inom kvalitetsbaserad resurstilldelning att användas till kvalitetshöjande insatser inom fler utbildningar än de som erhållit Mycket hög kvalitet. De utbildningar som erhållit omdömet Mycket hög kvalitet är magisterexamina i företagsekonomi (Sam fak), receptarieexamen (Tek-nat fak), masterexamen i Folkhälsovetenskap (Med fak), kandidatexamen i Farmaci (Tek-nat fak) samt kandidatexamen och masterexamen i geovetenskap/naturgeografi (Tek-nat fak). Preliminär ram 2014 Preliminär ram 2015 Fakultetsnämnd/LH Budget 2013 Hum fak 0 Sam fak 3 301 2 310 1 617 Med fak 891 623 436 Tek-nat fak 5 029 3 521 2 464 Lärarhögskolan 0 UmU-gem 7 195 13 182 Summa 9 221 13 650 17 700 Tabell 3.3.3. Kvalitetsbaserad resursfördelning år 2013 samt preliminära ramar år 2014 2015. I de preliminära ramarna för år 2014 2015 beräknas beloppet för hittills utvärderade utbildningar sjunka något eftersom endast 19 procent av utbildningar har utvärderats hittills, medan 32 procent av budgetmedel fördelats. Medel som anges som UmU-gem kommer att fördelas per fakultet/lh, men det är i dagsläget inte möjligt att bedöma vilka utbildningar som kommer att erhålla omdömet Mycket hög kvalitet. 28
Decentraliserad utbildning För år 2013 disponerar Umeå universitet 11,1 mnkr inom ramen för detta särskilda åtagande, därutöver finns tidigare ej utnyttjade medel som uppgick till 4,1 mnkr per 2011-12-31. För år 2013 fördelas resurser för decentraliserad utbildning i främst Skellefteå, Ö-vik, Lycksele (ÖLS) enligt följande: Jmf med 2012 Decentraliserad utbildning Budget Budget 2013 2012 Förändring tkr tkr tkr % Anslag enligt regleringsbrev (för 100 HST) 11 103 11 039 162 0,2% Användning av anslag Utbetalning av HST/HPR 5 947 5 914 67 0,2% Merkostnader/utvecklingskostnader (del av) 3 411 5 436-2 556 67,9% Bibliotek 2 180 2 112 87 1,3% Summa användning av anslag 11 538 13 462-4 402 18,2% Nyttjande av tidigare års anslag 435 2 423 Tabell 3.3.3. Budget decentraliserad utbildning 2013. Omslutningen på budgeten för decentraliserad utbildning är reducerad år 2013 jämfört med år 2012, avseende merkostnader/utvecklingskostnader. Miljövetenskap i Kiruna För utbildning i rymd- och miljövetenskap förlagd till Kiruna erhåller universitetet 6 734 tkr år 2013 (6 695 tkr år 2012). Dessa medel hanteras av universitetsgemensam nivå enligt rektors beslut år 2011. Uppdraget är gemensamt för Umeå universitet och Luleå tekniska universitet (LTU) och LTU får motsvarande medel. Från och med hösten 2007 finns en profilering inom uppdraget, där LTU ansvarar för rymddelen och UmU för miljödelen. Bidrag till lektorat i Samiska och Bildmuséet För år 2013 erhåller Umeå universitet ett bidrag till lektorat i Samiska och Bildmuséet med totalt 2 347 tkr (2 334 tkr år 2012), varav 457 tkr avser lektorat i Samiska och 1 890 tkr Bildmuséet. Dessa medel fördelas till humanistisk fakultet. Lärarutbildning i minoritetsspråk - samiska För år 2013 erhåller Umeå universitet 2 000 tkr till lärarutbildning i minoritetsspråket samiska (0 tkr år 2012). Dessa medel fördelas till Lärarhögskolan. 29
3.3.4 Språkstöd Under år 2005 beslutades att bevilja resurser motsvarande en garantibemanning för de moderna språken finska, franska, ryska och tyska med totalt 9 tjänster. I budget 2013 avsätts 7 389 tkr till språkstöd (7 347 tkr år 2012) och detta finansieras i sin helhet genom att humanistisk fakultet fakturerar fakulteter och Lärarhögskolan. Anslaget år 2013 är justerat med index 0,57 procent. Budgeterat belopp fördelas utifrån budgeterad intäkt för helårsstudenter och helårsprestationer år 2013. Fr.o.m. år 2008 och fortsatt framåt sker ingen avräkning utifrån antal helårsstudenter. Humanistisk fakultet ska under år 2013 göra en analys av möjligheterna att inom detta belopp även inrymma stöd till samiska. 3.3.5 Idrottshögskolan Fakulteterna och Lärarhögskolan ska betala totalt 1,9 mnkr till Idrottshögskolan år 2013. Budgeterat belopp fördelas utifrån budgeterad intäkt för helårsstudenter och helårsprestationer år 2013. 30
3.4 Forskning/forskarutbildning 3.4.1 Sammanfattning av regeringens förslag till ramar för forskning/forskarutbildning Anslagsökning med 53 tkr år 2013 utifrån omfördelning av forskningsanslag utifrån parametrarna externa medel och vetenskaplig produktion/citeringar. Indexökning av anslag med 0,57 procent eller 5,7 mnkr år 2013. År 2014 föreslås att forskningsanslaget till lärosäten i riket ökas med 600 mnkr och med ytterligare 300 mnkr år 2016. Universitetet erhåller preliminärt en anslagsökning med 37 mnkr (6,2 procent) av dessa 600 mnkr år 2014, vilket bygger på uppgifter i forsknings- och innovationspropositionen. I forsknings- och innovationspropositionen ingår även att 10 procent av lärosätenas befintliga anslag för forskning och forskarutbildning omfördelas år 2014 utifrån parametrarna publiceringar/citeringar (50 procent) och externa medel (50 procent). Denna omfördelning innebär att Umeå universitets forskningsanslag reduceras med preliminärt 10,5 mnkr år 2014. I tabell 3.4.3 ingår dessa preliminära justeringar år 2014 2015, d.v.s. ökning med 37 mnkr samt minskat anslag med 10,5 mnkr, en nettoökning med 26,5 mnkr. 3.4.2 Fakulteternas kommentarer samt bedömningar år 2013 2015 Humanistisk fakultet: Humanistiska fakulteten har från 3 september 2012 infört en obligatorisk forskarskola med gemensamt intag av doktorander med olika ämnesinriktningar. Utlysning av doktorandanställningar äger rum vartannat år och alla doktorander tillträder vid samma tidpunkt. Detta kommer att skapa större forskarutbildningsmiljöer och förbättra utbildningarnas kvalitet under de kommande åren och utgöra en viktig struktur i vårt kvalitetsarbete. Fakulteten har erhållit något större andel externa medel än tidigare och fortsätter att aktivt verka för att kvalitetssäkra forskningsansökningar. Arbetet med detta påbörja redan i oktober månad och kommer att pågå fram till våren. Målsättningen är att flertalet forskare kontinuerligt söker externa medel. Ett stort antal befordrade professorer kan under överskådlig tid enbart forska i större utsträckning med hjälp av externa medel. Fakultetens system för kvalitetsbaserad resurstilldelning fördelas till individer efter sökförfarande. Systemet kommer att diskuteras under 2013 för att anpassas till en tydligare verksamhetsbaserad strategi. Fakultetsnämnden kommer inom kort att fatta beslut om principer för fördelning av medel till professorer, där olika uppdrag kommer att ges särskilda medel. Under de närmaste åren planeras inga utlysningar av anställningar för biträddande lektorat. Vad gäller professorsnivån har vi för närvarande ett mycket stort antal befordrade professorer, vilket innebär att enbart en handfull anställningar kommer att utlysas. Fakulteten kommer fortsättningsvis att driva frågor om publiceringsstrategier. Forskare från alla discipliner kommer de närmaste åren att utgöra de viktigaste resurserna inom en omorganiserad och tydligare avancerad nivå Samhällsvetenskalig fakultet: Det pågår för närvarande ett arbete med en förändring/modifiering av nuvarande resursfördelningsmodell inför budgetåret 2013. Ett exempel på en förändring som diskuteras är hur fakultetens professorsresurs ska fördelas och hur den ska användas. En ökning av resurserna tas naturligtvis emot med glädje då fakultetsanslaget till den samhällsvetenskapliga fakulteten de senaste åren reellt sett minskat rejält. En minskning innebär en ytterligare urholkning av basresurserna gällande fo/fou. Konsekvenserna för ett sådant beslut måste ses i ett bredare sammanhang där även hänsyn måste tas till tillgången av externa forskningsanslag. Likväl som inom grundutbildningen är fakulteten beroende av vilka prioriteringar som kommer att göras av UmU inom detta område. En anpassning till UmU ev. nya fördelningsmodell för fo/fou torde vara en viktig faktor i utvecklingen 2013 2015. 31
Medicinsk fakultet: Budgetläget med begränsade utökningar av forskningsanslaget och ökade utgifter för den regionaliserade läkarutbildningen och Speciallab har gjort att fakulteten varit försiktig med återbesättningar av tjänster och egna forskningssatsningar. Vidare har oklarheter med anställningsordningen gällande tjänsteformer gjort att fakulteten väntat med att utlysa karriärtjänster finansierade av forskningsnämndens rörliga resurs. Utlysning av flera karriärtjänster kommer dock att initieras under hösten 2012. Fakultetens yngre forskare var relativt framgångsrika i konkurrensen om medel från VRs satsning Pro-ung där 7 st. erhöll anslag som kan användas till egen lön. Dessa och även de som erhållit liknande anslag som kan användas för att betala egen lön tilldelas startbidrag på 250 tkr. I syfte att samordna forskningen vid fakulteten har en del omflyttningar av forskargrupper genomförts. För att optimera förutsättningar för translationell forskning har forskare i 6M huset samordnats efter forskningsområde och även kliniska forskargrupper från andra institutioner har flyttat in. Vidare har stora delar av fakultetens och landstingets registerforskning samordnats i intilliggande lokaler. En infrastruktur för samordning av biobanksforskning (Enheten för biobanksforskning; EBBF) har bildats. Speciallab har färdigställts under året och verksamheten håller på att flytta in i de nya och synnerligen välutrustade lokalerna. Medicinska fakulteten arbetar för att erhålla balans inom forskningsanslaget. Inför 2013 kommer därför forskningsdelen i alla lärartjänster att ses över och troligtvis minskas med en viss andel. Samtidigt kommer GU-delen att öka i motsvarande grad. Fakulteten kommer att vara fortsatt restriktiv gällande återbesättning av tjänster, men satsningar inom nyckelområden kommer ändå att göras. Likaså avser fakulteten att avsätta medel för uppbyggnad av infrastruktur rörande biobanksforskning. Det är en uppenbar risk för fallande konkurrenskraft hos våra forskare med minskat utrymme gällande forskningsmedel/tid samt fördyrning med att finansiera doktorander. Arbete har påbörjats med att utforma en ny aktivitetsrelaterad modell för fördelning av forskningsmedlen. Utan ökat utrymme kommer det att vara svårt att genomföra nödvändiga satsningar såsom upp-byggnad av viktig infrastruktur och stärka forskningen kring denna samt göra en ordentlig satsning på bra och attraktiva tjänster för yngre forskare. Teknisk-naturvetenskaplig fakultet: Fakultetens institutioner satsar mycket medel för att inrätta doktorandtjänster. Även om fakultetens anslag till studiestöd inte minskat så har löneläget urholkat dessa medel avsevärt. Många prefekter använder därför sina strategiska medel på att inrätta nya doktorandtjänster, för att ge de yngre forskningsledarna en grund för att bygga forskningsgrupper. Fakultetens forskare har varit framgångsrika att initiera samarbete med näringslivet, vilket t ex syns av det stora antalet doktorander inom företagsforskarskolan. Designhögskolan och Arkitekthögskolan har satsat på forskning genom att inrätta ett antal nya doktorandtjänster. Ett par professorer har pensionerats och några har fått arbete på annat håll under året. Men institutionerna satsar oftast på att rekrytera yngre lektorer som är mer lättrörliga och inte kräver lika stora rekryteringspaket. Under 2013 kommer ett antal nya professurer att utlysas. I och med återinrättandet av en tidsbegränsad meriteringstjänst är troligen nya strategiska satsningar på unga forskare från fakulteten att vänta. Detta kommer dock att kräva omfördelning av anslag från forsknings- och studiestöd, vilket kan vara svårt att prioritera. Lite medel kommer dock att frigöras genom pensioneringar av professorer under perioden. Ett antal nyrekryteringar av professorer inom teknik, bl a finansierat av Bio4E och fundraising-medel planeras. Inom Berzelii-centret kommer ett par nya forskartjänster att inrättas och Arkitekthögskolan behöver utöka sin lärarstab för en full utbyggnad av Arkitektprogrammet. Vid vissa enheter kommer ett antal forskarassistenttjänster att avslutas och det är ovisst om dessa kan beredas fortsatt tjänst. Möjlighet finns dock att de med VRanslag kan fortsätta som forskare. Ett antal mycket starka forskningsledare har gått eller går i pension under perioden, vilket kan verka menligt på fakultetens möjlighet att öka sina externa forskningsbidrag i den utsträckning som styrelsen påbjudit. 32
Lärarhögskolan: Ramen för 2013 kommer att, tillsammans med myndighetskapitalet, användas enligt den långsiktiga forskningsplan som sträcker sig till 2016. I detta ingår utlysningar av kvalitetsbaserad forskningstid på 10-15 miljoner samt en utökning av doktorander med 6-7 miljoner från 4 till 10 miljoner och en forskarskola på ungefär 1,5 miljoner. Utöver detta finns pågående projekt som t.ex. tidskriften Education Inquiry och en seniorstab (professorer) som fortsätter under året till en total kostnad av cirka 15 miljoner. Antalet delfinansierade doktorander i forskarskolan ökar från 13 till 29 vilket ger en motsvarande ökning av budgeten. 3.4.3 Fördelning av budget år 2013 samt preliminära ramar år 2014 2015 I tabellen nedan finns fördelning av anslag för forskning och forskarutbildning år 2013 samt preliminära ramar år 2014 2015. De preliminära ramarna för år 2014 2015 kan komma att justeras, bl.a. utifrån regeringens budgetpropositioner. Fördelning av anslag Budget Övriga Index Budget (tkr) 2013 förändringar 2012 Preliminär Preliminär tkr ram 2014 ram 2015 Humanistiska fakulteten 86 334 86 334 88 034 89 566 Samhällsvetenskapliga fakulteten 150 558 150 558 153 524 156 195 Medicinska fakulteten 260 941 5 344 255 596 266 081 270 711 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 263 209 263 209 268 394 273 064 Lärarhögskolan 41 988 41 988 42 815 43 560 Styrelsens strategiska resurs 41 531 41 531 42 349 43 086 Karriärbidrag 6 000 6 000 6 000 0 Fonderas för utfördelning 2010 0 0 0 0 Starka miljöer 26 250 26 250 26 250 26 250 Företagsforskarskolan 5 099 2 267 2 832 9 340 10 159 Forskningsinfrastruktur, starka miljöer 14 164 14 164 14 443 14 443 Infrastruktur, övrigt 5 000 5 000 9 043 9 200 Riktade satsningar/styrelsens disposition (preklin/klin, teknikvetenskap, ekonomi och idrott) 13 249 13 249 18 510 18 510 Medel från budgetprop. 2007 (Inr/utrustn) 7 859-2 267 10 126 7 859 7 859 Strategiska forskningområden 59 025 335 58 690 60 187 61 235 Rektors strategiska/uminova Innovation (inkl. incubator) 11 484 11 431 14 710 14 966 Fördelas till fakulteter/umugemensamma satsningar 9 855 16 274 Summa 992 689 0 5 679 986 957 1 037 396 1 055 079 Tabell 3.4.3. Fördelning av budget år 2013 samt preliminära ramar år 2014 2015 (tkr). 33
Förändringar år 2013: I enlighet med universitetsstyrelsens beslut i juni år 2012 fördelas index år 2013 till forskningsanknytning regionaliserad läkarutbildning (+5,3 mnkr). Index fördelas även till strategiska forskningsområden år 2013, eftersom dessa medel är öronmärkta från regeringen. Företagsforskarskolan erhåller 2,3 mnkr utifrån planerad och beslutad utbyggnad. Förändringar år 2014 2015: Index: De flesta poster indexregleras, den statliga pris- och löneomräkningen är preliminärt 1,97 procent år 2014 samt ytterligare 1,74 procent år 2015 enligt budgetproposition inför år 2013. Företagsforskarskolan: Företagsforskarskolan erhåller preliminärt ytterligare medel motsvarande 4,2 mnkr år 2014 samt ytterligare 1,1 mnkr år 2015 utifrån planerad och beslutad utbyggnad. Infrastruktur, övrigt: Medel för infrastruktur utökas med 4,0 mnkr och del av de nya medlen bör tillföras till speciallaboratoriet. Riktade satsningar/styrelsens disposition: För att kunna finansiera även de riktade satsningarna inom ekonomiområdet och idrott behöver preliminär ram utökas med 5 mnkr per år 2014 2016. Rektors strategiska resurs: Rektors strategiska resurs utökas från 6 mnkr per år till 9 mnkr per år fr.o.m. år 2014. Fördelas till fakulteter/umu-gemensamma satsningar: Totalt är 9,9 mnkr år 2014 samt 16,3 mnkr år 2015 avsatta för att göra satsningar i syfte att nå uppsatta mål i UmU 2020. Ramar på föregående sida inkluderar kostnader för gemensamma funktioner och lokaler. Ramen för Lärarhögskolan kommer att tillföras ytterligare 3,2 mnkr ur räntemedel år 2013, liksom tidigare år. Medel för forskning inom ALF, där universitetet transfererar medel till Västerbottens läns landsting ingår inte i ovan angivna belopp för forskning. För perioden år 2013 och framåt ska andelen ALFmedel som söks i konkurrens öka markant. År 2012 2013 finansieras av myndighetskapital Stöd till Biobanken (+3,0 mnkr), Infotech Umeå (+2 mnkr), samt CBRNE (Center for advanced Studies of Societal Security and Vulnerability, in particular major incidents with (C)hemical, (B)iological, (R)adiological, (N)uclear and (E)xplosive substances) (+3 mnkr). Från och med år 2013 ska totalt 0,9 mnkr motsvarande tre forskarhandledningskurser betalas av fakulteterna i relation till antalet deltagande handledare per fakultet de senaste tre åren. 34
3.5 Universitetsgemensamma funktioner 3.5.1 Gemensamma funktioner De universitetsgemensamma funktionerna utgörs av kostnader för universitetsstyrelsen, universitetsledning, förvaltningsenheter, universitetsbiblioteket, kommittéer/råd, övriga stödfunktioner (t.ex. UPC och Bildmuséet), infrastrukturkostnader (t.ex. IT-kostnader), gemensamma studerandekostnader (t.ex. studerandehälsovård), samt personalkostnader och sociala kostnader (t.ex. sjukvård och delpension). Gemensamma funktioner Budget 2013 Jmf med 2012 Förändring Kostnader tkr tkr tkr % Universitetsförvaltningen (bl.a. förvaltningsenheter, IT-ram, systemkostnader m.m.) 165 232 160 754 4 478 2,8% Universitetsbiblioteket (UmUB) 56 878 46 256 10 622 23,0% Övrigt universitetsgemensamt (bl.a. Uminova Innovation, universitetsledning, köp från kårer, Planeringsenheten m.m.) 81 511 73 361 8 150 11,1% Summa 303 621 280 371 23 250 8,3% Tabell 3.5.1. Kostnader för gemensamma funktioner år 2013 (exkl. lokaler och städ). Finansieras genom fördelning på nämnder m.fl., samt via ränteintäkter (8 100 tkr) och grundutbildningsintäkt (Idrottshögskolan 1 000 tkr). Av ökningen med 23,25 mnkr består 9,2 mnkr av överflyttat anslag från universitetsgemensamma projekt (se avsnitt 3.5.2) samt en ökning med 5,65 mnkr beroende av att Lärarhögskolans gemensamma kostnader fr.o.m. år 2013 klassas som universitetsgemensamma kostnader (se sidan 37). Resterande del av ökningen år 2013 är 8,4 mnkr eller +2,9 procent jämfört med år 2012. Denna ökning beror främst på att basen avseende externa medel ökar inför år 2013 och till en mindre del på att budget för grundutbildning ökar år 2013. Universitetsförvaltningen: Ramjustering med 4,5 mnkr avser permanentning av projekt med 5,95 mnkr (se avsnitt Universitetsgemensamma projekt), tillskott för förvaltningschef (+1,57 mnkr), överföring trådlöst nät (-1,6 mnkr), överföring Lärarhögskolan (-3,84 mnkr) samt ramtillskott 2,4 mnkr. I nedanstående tabell finns prioriterade satsningar och omprioritering/effektivisering år 2013. Summa (mnkr) Prioriterade satsningar (Campuskortet, Utveckling bemanningsplaneringssystem, IT-drift/förvaltning, Televäxel, Internationalisering, Intranätsprojektet fr.o.m. 1/8 (dessutom finansieras 7 mnkr av investeringskostnader intranät från UmU-gemensam nivå)) +8,2 Omprioritering/effektivisering -5,8 Summa 2,4 35
Universitetsförvaltningen ansvarar för att omfördela medel (inkl. myndighetskapital) alternativt genomföra omprioriteringar/effektiviseringar i syfte att genomföra ovan angivna utvecklingsinsatser samt eventuella ytterligare utvecklingsinsatser. Förvaltningschef ska samråda med fakultetsledningar innan beslut om vilka omprioriteringar alternativt effektiviseringar som kommer att genomföras. Budgetramen år 2013 är 165,2 mnkr. För år 2013 kommer överföring av högtider från universitetsförvaltningen till Övrigt universitetsgemensamt att genomföras, denna överföring ingår inte i ovanstående budgetförändringar år 2013. Studieverkstaden inkl. internationaliseringsprojekt på studieverkstaden kommer att överföras år 2013 till Universitetsbiblioteket, denna överföring ingår inte i ovanstående budgetförändringar år 2013. Universitetsbiblioteket: Ramjustering med +10,6 mnkr avser överföring av medel avseende universitetspedagogiskt centrum (+7,27 mnkr), förstärkning pedagogiskt resurscentra (+1,5 mnkr) samt permanentning av projekt med 1,85 mnkr (se avsnitt 3.5.2 Universitetsgemensamma projekt). UmUB avgör om och i vilken mån övriga utvecklingsinsatser genomförs inom befintlig budgetram inklusive myndighetskapital. Budgetramen för år 2013 är 56,9 mnkr. Studieverkstaden inkl. internationaliseringsprojekt på studieverkstaden kommer att överföras år 2013 till Universitetsbiblioteket, denna överföring ingår inte i ovanstående budgetförändringar år 2013. Övrigt universitetsgemensamt: Ramjustering med +8,1 mnkr enligt nedanstående: Universitetspedagogiskt centrum (UPC) flyttas till universitetsbiblioteket Summa (mnkr) -7,27 Överföring Lärarhögskolan (från universitetsförvaltningen) +3,84 Lärarhögskolan, universitetsgemensam funktion +5,65 Interaktiva miljöer +2,45 Permanentning av projekt (se avsnitt Universitetsgemensamma projekt) Finansiering av universitetsledning +2,0 Överföring förvaltningschef -1,57 Utveckling av beslutsstödssystemet Fokus +0,7 Ökad företagshälsvård +0,7 Ökade tjänsteköp arbetsmiljökommittén +0,2 Summa 8,1 +1,4 För år 2013 kommer överföring av högtider från universitetsförvaltningen till Övrigt universitetsgemensamt att genomföras, denna överföring ingår inte i ovanstående budgetförändringar år 2013. Budgetramen för år 2013 är 81,5 mnkr för Övrigt universitetsgemensamt. Universitetsförvaltningen, universitetsbiblioteket och övrigt universitetsgemensamt ska senast 2013-09-15 redovisa till rektor vilka förbättringar och effektiviseringar som kunnat genomföras genom anslagsförändringar. 36
År 2011 utökades budgetram för universitetsgemensamma funktioner med 3,84 mnkr avseende Lärarhögskolans funktioner för antagning och studievägledning/validering samt RUC. Enligt universitetsstyrelsens beslut 2012-06-07 ska de gemensamma kostnaderna för Lärarhögskolan klassificeras som universitetsgemensamma kostnader fr.o.m. 2013, samtidigt som Lärarhögskolans gemensamma kostnader ska reduceras med 4,25 mnkr fr.o.m. år 2013 och framåt. Denna förändring innebär att universitetsgemensamma funktioner ökar med 5,65 mnkr år 2013. Den totala kostnaden inom universitetsgemensamma funktioner för de gemensamma kostnaderna inom Lärarhögskolan är 9,5 mnkr år 2013. För att klara nedgång till en lägre kostnadsnivå erhåller Lärarhögskolan ytterligare 1,5 mnkr år 2013, med finansiering från myndighetskapital. De gemensamma kostnadernas andel av fakulteternas anslag samt styrelsens strategiska resurs är 10,72 procent år 2012 (år 2011: 10,72 %), exkl. de funktioner som överfördes år 2011 respektive överförs år 2013 från Lärarhögskolan. När studentantalet minskar kan procentsatsen enligt universitetsstyrelsens beslut höjas till nivån 10,94 procent. Fakulteterna och Lärarhögskolan ska erhålla utbetalning med totalt 8,1 mnkr från ränteintäkter år 2013 (år 2012: 8,1 mnkr). Dessa medel ska fördelas utifrån bas för universitetsgemensamma kostnader inför år 2013. Universitetsstyrelsen beslutade 2012-06-11 att uppdra till rektor att inför år 2014 gör en översyn av fördelningsnycklar när det gäller universitetsgemensamma funktioner. Gemensamma funktioner - Andel av resurser 2000--2013 11,46 11,62 11,56 11,45 11,42 11,52 11,44 11,41 11,12 10,94 10,94 10,72 10,72 10,72 10,00 5,00 0,00 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 3.5.1. Gemensamma funktioners andel av de totala resurserna. 37
Lokaler universitetsgemensamma funktioner För universitetsgemensamma funktioners lokaler är ramarna år 2013 enligt nedan. Lokalkostnader, gemensamma Budget 2013 Jmf med 2012 Förändring Kostnader tkr tkr tkr % Gemensamma funktioner (anslagsfinansierade) Universitetsförvaltningen 10 721 10 664 57 1% Universitetsbiblioteket, UmUB 37 957 35 195 2 762 8% Övrigt universitetsgemensamt (UMU-gemensamt) 12 535 14 248-1 713-12% Summa 61 213 60 107 1 106 2% Tabell 3.5.1. Lokalkostnader, universitetsgemensamma. Differensen mellan 2013 och 2012 gemensamma lokalkostnader beror huvudsakligen på höjningen av internhyran med 3,0 procent, vilket motsvarar 1,8 mnkr. Dessutom finns ökning beroende på ökade ytor för Bildmuséet på Konstnärligt campus (Övrigt universitetsgemensamt) samt justering av yta för Medicinska biblioteket. Inför år 2013 genomförs minskning av de anslagsfinansierade lokalerna, vilket gör att kostnadsökningen är lägre än höjningen av internhyran år 2013. Lokalvårdskostnader universitetsgemensamma funktioner Lokalvårdskostnader Budget 2013 Jmf med 2012 Förändring Kostnader tkr tkr tkr % Universitetsförvaltningen (bl.a. förvaltningsenheter, IT-ram, systemkostnader m.m.) 1 013 1 054-41 -4% Universitetsbiblioteket (UmUB) 3 277 3 126 151 5% Övrigt universitetsgemensamt (bl.a. universitetsledningen, Planeringsenheten m.m.) 779 757 22 3% Summa 5 069 4 937 132 3% Tabell 3.5.1. Lokalvårdskostnader, universitetsgemensamma. Den främsta orsaken till förändringen mellan år 2013 och föregående år är ökade ytor för nya Bildmuséet. Priset för lokalvård sänks till 288 kr per kvadratmeter år 2013 (år 2012: 291 kr) p.g.a. förändringar i redovisningsmodellen år 2013. 38
Förvärv m.m. Från och med år 2011 ingår förvärv m.m. inom UmUB (tidskrifter, böcker, databaser m.m.) som en universitetsgemensam funktion, men ingår inte i ovan nämnda procentsats (10,72 %). Nedan finns budgetram avseende förvärv inklusive vissa personalkostnader. Förvärv m.m. Budget Jmf med 2012 2013 Förändring Kostnader tkr tkr tkr % Universitetsbiblioteket, UmUB 35 689 33 489 2 200 6,6% Summa 35 689 33 489 2 200 6,6% Tabell 3.5.1. Förvärv inom UmUB. Trots att landets universitetsbibliotek agerar tillsammans nationellt för att få fram gemensamma avtal med förlagen ser priserna ut att öka med upp till 10 procent det kommande året avseende förvärv. UmUB gör en kontinuerlig utvärdering av de e-resurser som köps in. Utvärderingen baseras på huvudsakligen dialog med forskare, användningsstatistik samt analys av eventuella överlappningar mellan olika e-resurser. För tidskrifter analyseras antalet nedladdade artiklar i förhållande till tidskriftens pris. Tidskrifter med en artikelkostnad över 200 kronor har avbeställts. För databaser har antalet sökningar i förhållande till databasens årliga kostnad beräknats. De senaste åren har ett flertal ämnesinriktade referensdatabaser avbeställts på grund av låg användning och betydande överlappning mot större generella databaser. Eventuella valutaförluster eller ytterligare prisökningar för förvärv får hanteras genom minskning av förvärv, omprioritering eller effektiviseringar i enlighet med biblioteksstyrelsens beslut. Budgetramen år 2013 är 35,7 mnkr. 3.5.2 Universitetsgemensamma projekt Vägledande princip har varit att minska antalet projekt respektive projektram och istället överföra frigjorda medel till permanenta anslag. Universitetsgemensamma projekt Budget 2013 Jmf med 2012 Förändring tkr tkr tkr % Beräknade kostnader Universitetsgemensamma projekt (finansierade av fakulteter och LH) 0 3 500-3 500-100% Flyttas till permanent anslag, universitetsförvaltningen 0 5 700-5 700 Summa 0 9 200-9 200-100% Finansiering I procentsatser ny redovisningsmodell 0 8 200-8 200-100% Utifrån budgeterad grundutbildningsintäkt (Idrottshög.) 0 1 000-1 000 Summa 0 9 200-9 200 Tabell 3.5.2. Universitetsgemensamma projekt. 39
Följande universitetsgemensamma projekt överförs år 2013 och framåt: Universitetsförvaltningen (5,95 mnkr): Grants Office (1 750 tkr), IT-tjänstgöringscheman/BPS (1 100 tkr), Cambro teknikdel (3 100 tkr). Universitetsbiblioteket (1,85 mnkr): Flexprojektet (1 400 tkr), Cambro verksamhetsdel (450 tkr). Övrigt universitetsgemensamt (1,4 mnkr): Doktorandkoordinator (300 tkr), Idrottshögskolan (1 000 tkr), Mätning av kvalitet i utbildning (100 tkr). 3.5.3 Universitetsgemensamma påslag år 2013 Umeå universitet införde redovisningsmodellen 2010-01-01. De fasta beloppen fördelas utifrån faktiska kostnader år 2010 och 2011 samt med möjlighet för fakulteterna att genomföra dämpning. De fasta beloppen ska täcka kostnader för gemensamma funktioner enligt avsnitt 3.5.1. Viktningen av de fasta beloppen utgår från procentviktning där påslag för forskning är lägre viktad än för utbildning på grund- och avancerad nivå. Som huvudregel gäller att finansiärer ska bidra till full kostnadstäckning och betala proportionell andel av stödverksamhetens kostnader. Det finns dock vissa privata finansiärer där det är svårt att få täckning för stödverksamhetens kostnader. Mot bakgrund av detta har rektor i maj 2010 beslutat om följande kriterier för att medfinansiering ska kunna beviljas. Något av följande kriterier ska alltid vara uppfyllda för att prövning om medfinansiering av universitetsgemensamma kostnader ska kunna göras. Dessutom ska projektet/verksamheten omsluta minst 1 mnkr per år för att medfinansiering ska kunna prövas. I de fall medfinansiering av universitetsgemensamma kostnader beviljas, ska fakultet respektive institution medfinansiera kostnader för fakultetspåslag respektive institutionspåslag. 1. Projektet eller verksamheten är viktigt ur forskningsstrategiskt perspektiv för Umeå universitet, d.v.s. för att nå målet att vara ett lärosäte med internationell toppforskning inom ett antal utvalda starka områden. 2. Projektet eller verksamheten omfattar strategiskt viktiga samarbetspartners för Umeå universitet. 3. Genom att projektet eller verksamheten beviljas medfinansiering av universitetsgemensamma kostnader uppnås positiva konsekvenser av stor betydelse för Umeå universitet. Inför år 2013 ska nedanstående anslag/bidrag medfinansieras. Från och med år 2012 ingår medel till starka forskningsmiljöer och infrastruktur (medfinansiering helt utifrån kriterie 1). Hel medfinansiering: Styrelsens strategiska resurs inkl. rektors strategiska resurs, starka forskningsmiljöer, riktade satsningar/styrelsens disposition, infrastruktur, karriärbidrag, företagsforskarskolan, kvinnliga professorer, partnerskap, Baltics donationsstiftelse, Kempestiftelserna, Wallenbergstiftelserna, NIH, Riksbankens Jubileumsfond, Göran Gustafssons stiftelse, Kungliga vetenskapsakademin, utländska statliga forskningsfinansiärer, Västerbottens läns landsting, anställningsstöd, samt rese- och konferensbidrag. Delvis medfinansiering: EU-bidrag, polishögskolan, demografiska databasen samt innovationskontor. Dessutom tillämpas lägre påslag på uppdragsutbildning eftersom denna verksamhet inte nyttjar universitetsgemensamma funktioner såsom antagning, examina, universitetsbibliotek m.m. 40
Redovisningsmodellen innebar förändringar i fråga om fördelningen av universitetsgemensamma kostnader år 2010 2012 som inte är önskvärda eller planerade. I syfte att minska dessa oönskade effekter ska fakulteter och Lärarhögskolan betala 10 mnkr. Kostnaden fördelas utifrån bas för universitetsgemensamma kostnader år 2013. Samtliga dessa medel (10 mnkr) ska återföras till fakulteterna och Lärarhögskolan år 2013, genom riktade bidrag till fakultet/lärarhögskolan som fått betala väsentligt mer för universitetsgemensamma kostnader år 2013 jämfört med år 2009. Inför år 2013 genomförs förändringar i redovisningsmodellen som innebär minskade universitetsgemensamma påslag för försäljningsverksamhet. Ansvariga för försäljningsverksamhet bör ta hänsyn till dessa förändringar vid prissättning år 2013. 3.5.4 Lokalhyra Internhyran för år 2013 är 2 835 kr per kvm och år (2 751 kr/kvm år 2012). Internhyran höjs med 84 kr/kvm år 2013 vilket motsvarar 3,1 procent. Höjningen är lägre än tidigare planerat, främst beroende på lägre driftkostnader än beräknat samt att tomma lokaler minskar. Orsaken till höjningen är främst index och stora investeringar som exempelvis ombyggnad Sliperiet, renovering/anpassning humanisthuset och investeringar i interaktiva miljöer. Från och med år 2013 innehåller internhyran samtliga kostnader för trådlöst nät. Tomma lokaler Tomma lokaler beräknas minska med ca 800 kvm mellan åren 2012 och 2013, vilket gör att det kommer att finnas ca 7 050 kvm tomma lokaler inom universitetet under år 2013 exkl. tomma lokaler under ombyggnation (år 2013: ca 400 kvm) och Sliperiet på konstnärligt campus (ca 2 000 kvm). Tomma lokaler motsvarar 2,8 procent av universitetets totala lokalyta (exkl. tomma lokaler under ombyggnation och Sliperiet). Investeringar De största investeringarna i 2013 års budget avser ombyggnad av Sliperiet på Konstnärligt campus (46 mnkr) samt inredning/utrustning till denna lokal (8 mnkr), interaktiva miljöer (26 mnkr) samt renovering/anpassning humanisthuset (17 mnkr). Tillämpning av internhyra I syfte att standardisera hyressättning har rektor under våren 2010 beslutat om en anpassning så att alla lokaler där det är möjligt ska internhyra tillämpas. I enstaka undantagsfall innebär det väldigt negativa konsekvenser för universitetet att tillämpa internhyra. Mot bakgrund av detta beviljas fakultet bidrag med totalt 0,9 mnkr år 2013 för att motverka dessa negativa konsekvenser och fakultet ska själv bidra med 0,5 mnkr. 3.5.5 Lönekostnadspåslag (LKP) Lönekostnadspåslag (LKP) ska år 2013 vara 48,3 procent. Lönekostnadspåslag sänktes år 2012 med 0,5 procentenheter från 48,8 procent till 48,3 procent. År 2013 ska LKP-nivån för personer födda 1937 och tidigare vara 11,01 procent (år 2012: 11,01 %) samt LKP-nivån för personer födda 1938 1947 är 41,43 procent (år 2012: 41,43 %). För personer som är födda 1987 eller senare är LKP-nivån år 2013 totalt 32,37 procent (år 2012: 32,37 %). 3.5.6 Lokalvård Priset för lokalvård ska vara 288 kr per kvm år 2013 (år 2012: 291 kr/kvm). Minskningen beror på förändringar i redovisningsmodellen år 2013. 41
Umeå universitet Universitetsstyrelsen Rektor Dokumenttyp BESLUT Datum 2012-11-13 Dnr 100-1111-12 Rektors detaljbeslut i budget år 2013 1. Bakgrund Universitetsstyrelsen beslutade 2012-11-06 att fastställa budget 2013 inklusive ramar för universitetsgemensamma funktioner med undantag för de budgetposter som avser kommande beslut om interaktiva miljöer. Detta innebär att budget 2013 inkl. rektors detaljbudget är preliminär och kan komma att justeras i december månad beroende på universitetsstyrelsens beslut avseende interaktiva miljöer. Utifrån universitetsstyrelsens beslut fattar rektor detaljbeslut om fördelning till fakulteter, Lärarhögskolan m.fl. för budgetåret 2013. 2. Grundutbildning 2.1 Fördelning av kostnad för språkstöd år 2013 per fakultet och Lärarhögskolan I Verksamhetsplan år 2013 2015 och budget år 2013 anges: I budget 2013 avsätts 7 389 tkr till språkstöd (7 347 tkr år 2012) och detta finansieras i sin helhet genom att humanistisk fakultet fakturerar fakulteter och Lärarhögskolan. Anslaget år 2013 är justerat med index 0,57 procent. Budgeterat belopp fördelas utifrån budgeterad intäkt för helårsstudenter och helårsprestationer år 2013. Nedan finns fördelning utifrån styrelsens beslut (enhet: tkr). Språkstöd GU-intäkt (budget 2013) Andel GUintäkt Summa Hum fak 113 429 9,1% 671 Sam fak 331 791 26,6% 1 963 Med fak 386 420 30,9% 2 287 Tekn-nat fak 290 230 23,2% 1 717 Lärarhögskolan 126 872 10,2% 751 Summa 1 248 742 100,0% 7 389 2.2 Fastställande av fördelning för universitetsgemensamma kostnader som avser kärnverksamhet I Verksamhetsplan år 2013 2015 och budget år 2013 anges: Fakulteterna och Lärarhögskolan ska betala totalt 1,9 mnkr till Idrottshögskolan år 2013. Budgeterat belopp fördelas utifrån budgeterad intäkt för helårsstudenter och helårsprestationer år 2013. På nästa sida finns fördelning utifrån styrelsens beslut (enhet: tkr). 42
Idrottshögskolan GU-intäkt (budget 2013) Andel GUintäkt Summa Hum fak 113 429 9,1% 171 Sam fak 331 791 26,6% 502 Med fak 386 420 30,9% 584 Tekn-nat fak 290 230 23,2% 439 Lärarhögskolan 126 872 10,2% 192 Summa 1 248 742 100,0% 1 888 3. Forskning Styrgruppen för företagsforskarskolan har ansökt om tilläggsanslag med 1 812 tkr för att de doktorander som antagits 2007 2008 inom företagsforskarskolan ska kunna fullgöra sin utbildning. Orsaken till ansökan är att KK-stiftelsen inte beviljat en ansökan samt att kostnaden för företagsforskarskolan beräknades i 2006 års prisnivå. En garantinivå om maximalt 1 812 tkr avsätts för att finansiera företagsforskarskolan i det fall kostnaderna överstiger den beslutade budgeten. 3.1 Forskarhandledningskurser I Verksamhetsplan år 2013 2015 och budget år 2013 anges: Från och med år 2013 ska totalt 0,9 mnkr motsvarande tre forskarhandledningskurser betalas av fakulteterna i relation till antalet deltagande handledare per fakultet de tre senaste åren. Nedan finns fördelning utifrån styrelsens beslut (enhet: tkr). Forskarhandledningskurser Antal deltagare i snitt 2009-2011 Andel av deltagare Summa Hum fak 7,7 9,9% 89 Sam fak 19,7 25,4% 229 Med fak 31,3 40,5% 365 Tekn-nat fak 18,7 24,1% 217 Summa 77 100,0% 900 43
4. Universitetsgemensamma poster 4.1 Fördelning av kostnad för VHS år 2013 per fakultet och Lärarhögskolan Från och med år 2010 ingår inte VHS-avgift för NyA i gemensamma funktioner. Avgiften till VHS (Nya) uppgår år 2013 preliminärt till 13 016 tkr (ökning med 860 tkr jämfört med år 2012). Ökningen år 2013 beror i sin helhet på en engångsavgift år 2013 för anpassningar av antagningssystemet i samband med de nya gymnasiereglerna (GY11), vilken uppgår till 1 572 tkr för Umeå universitet. Prognostiserad kostnad (enligt VHS) är 11 797 tkr år 2014. Umeå universitet har sedan 2010 fördelat kostnaderna för systemet till fakultet och vidare till institution och detta har i sin tur bidragit till att antalet kurstillfällen minskats. Detta har medfört att kostnaden har reducerats med 1,9 mnkr per år. Umeås andel av riket har minskat från 7,2 procent år 2009 till 6,3 procent år 2013. Nedan finns preliminär fördelning år 2013. Vald fördelningsgrund är antal kurstillfällen per fakultet och Lärarhögskolan höstterminen 2012 samt vårterminen 2013 (enhet: tkr ). Summa kurstillfällen HT 2012 och VT 2013 Kostnad VHS (NyA) %-andel Hum.fak. 567 16,0% 2 086 Sam.fak. 963 27,2% 3 544 Med. Fak. 548 15,5% 2 017 Tek-nat.fak. 1 060 30,0% 3 901 Lärarhögskolan 399 11,3% 1 468 Totalt 3 537 100,0% 13 016 4.2 Fördelning av ränteintäkter år 2013 per fakultet och Lärarhögskolan I Verksamhetsplan år 2013 2015 och budget år 2013 anges: Fakulteterna och Lärarhögskolan ska erhålla utbetalning med totalt 8,1 mnkr från ränteintäkter år 2013 (år 2012: 8,1 mnkr). Dessa medel ska fördelas utifrån bas för universitetsgemensamma kostnader år 2013. Nedan finns fördelning utifrån styrelsens beslut (enhet: tkr). Bas GU Bas FO Bas U-gem. Summa bas Andel Summa 2013 Hum fak 102 591 92 374 194 965 9,8% 791 Sam fak 288 837 255 883 544 720 27,3% 2 209 Med fak 241 093 422 460 663 553 33,2% 2 691 Tekn-nat fak 189 848 362 935 23 193 575 977 28,8% 2 336 Lärarhögskolan 17 093 1 017 18 109 0,9% 73 Summa 839 463 1 134 669 23 193 1 997 325 100,0% 8 100 44
4.3 Fördelning fasta belopp Rektor beslutar fastställa fördelning av fasta belopp år 2013 utifrån Verksamhetsplan år 2013 2015 och budget år 2013 enligt nedanstående tabell (enhet: tkr ). GRUNDUTBILDNING FORSKNING UNIV.GEMENSAMT TOTALT Fakultet/motsvarande Fast belopp, tkr Fast belopp, tkr Fast belopp, tkr Fast belopp, tkr Humanistisk fakultet 24 243 14 354 0 38 597 Samhällsvetenskaplig fakultet 68 256 41 288 0 109 543 Medicinsk fakultet 56 973 67 039 0 124 012 Teknisk-Naturvetenskaplig fakultet 44 863 55 913 1 912 102 689 Lärarhögskolan 4 039 602 0 4 641 Universitetsförvaltningen, m.fl. 1 414 2 494 12 905 16 813 Universitetsbiblioteket 9 99 0 108 CMF (Centrum för miljövetenskaplig forskning) 0 89 0 89 Summa, tkr 199 797 181 878 14 817 396 492 4.4 Fördelning av fakulteternas betalning (10 mnkr) för justering avuniversitetsgemensamma kostnader I Verksamhetsplan år 2013 2015 och budget år 2013 anges: Redovisningsmodellen innebar förändringar i fråga om fördelningen av universitetsgemensamma kostnader år 2010 2012 som inte var önskvärda eller planerade. I syfte att minska dessa oönskade effekter ska fakulteterna och Lärarhögskolan betala 10 mnkr. Kostnaden fördelas utifrån bas för universitetsgemensamma kostnader år 2013. Samtliga dessa medel (10 mnkr) ska återföras till fakulteterna och Lärarhögskolan år 2013, genom riktade bidrag till fakultet/lärarhögskolan som fått betala väsentligt mer för universitetsgemensamma kostnader år 2013 jämfört med år 2009. Fr.o.m. år 2014 kommer ovanstående betalning med 10 mnkr att tas bort, mot bakgrund av universitetsstyrelsens uppdrag att fördelningsnycklar för universitetsgemensamma funktioner ska ses över inför år 2014. Nedan finns fördelning utifrån styrelsens beslut (enhet: tkr). Bas GU Bas FO Bas U-gem. Summa bas Andel Summa 2013 Hum fak 102 591 92 374 0 194 965 9,8% -976 Sam fak 288 837 255 883 0 544 720 27,3% -2 727 Med fak 241 093 422 460 0 663 553 33,2% -3 322 Tekn-nat fak 189 848 362 935 23 193 575 977 28,8% -2 884 Lärarhögskolan 17 093 1 017 0 18 109 0,9% -91 Summa 839 463 1 134 669 23 193 1 997 325 100,0% -10 000 I tabellen nedan framgår hur dessa medel fördelas till fakulteterna/lärarhögskolan år 2013 (enhet: tkr). Hum Sam Med Tek/nat LH Summa Kompensation 2013 1 406 2 100 6 494 10 000 45
4.5 Fastställande av delposter i lokalt LKP samt ekonomisk ram för Övrigt universitetsgemensamt resp. förvaltningschef För att även år 2013 kunna genomföra verksamhet som tidigare finansierats via lokalt LKP behöver denna verksamhet budgeteras. Nedan finns fördelning på delposter (enhet: tkr) utifrån Verksamhetsplan år 2013 2015 och budget år 2013. Budget 2013 Arbetsmiljökommittén 1 737 Delpensionskostnader 6 540 Rehabiliterings- och strukturkostnader 9 653 Handläggare rehab/struktur 1 383 Rehab/struktur, återbetalning SV/SO 1 512 Sjukvård 8 029 En frisk och välmående personal 3 657 Komp för facklig förtroendemannatid 6 064 Summa 38 575 Förvaltningschef ska av sin beslutade budgetrambudgetera 19 088 tkr år 2013 för delposterna delpensionskostnader, rehabiliterings- och strukturkostnader (inkl. återbetalning Sv/So) samt handläggare rehab/struktur (19 088 tkr år 2012). Övrigt universitetsgemensamt ska av sin beslutade budgetram år 2013 budgetera 19 487 tkr för delposterna arbetsmiljökommittén, sjukvård, en frisk och välmående personal samt kompensation för facklig förtroendemannatid (18 587 år 2012). 4.6 Detaljbeslut om investeringar år 2013 I Verksamhetsplan år 2013 2015 och budget år 2013 anges: De största investeringarna i 2013 års budget avser ombyggnad av Sliperiet på konstnärligt campus (46 mnkr) samt inredning/utrustning till denna lokal (18 mnkr), interaktiva miljöer (26 mnkr) samt renovering/anpassning humanisthuset (17 mnkr). Budgetramen för om- och nybyggnationsinvesteringar år 2013 är 124 mnkr (45 mnkr år 2012). De största objekten är sliperiet på Konstnärligt campus (46 mnkr), interaktiva miljöer (16,5 mnkr) och ombyggnad humanisthuset (15,5 mnkr). Budgetramen för inredningsinvesteringar år 2013 är 26 mnkr (11 mnkr år 2012), varav investeringar i Sliperiet svarar för 8 mnkr och interaktiva miljöer för 5 mnkr. Budgetramen för data - och telenät samt Kabel TV år 2013 är 8 mnkr (3 mnkr år 2012). Budgetramen för passersystem/larm/bevakning samt övrigt år 2013 är 5,6 mnkr, varav byte kortläsare svarar för 2,5 mnkr (4 mnkr år). 46
4.7 Tillämpning av internhyra I Verksamhetsplan år 2013 2015 och budget år 2013 anges I syfte standardisera hyressättning har rektor under våren 2010 beslutat om en anpassning så att alla lokaler där det är möjligt ska internhyra tillämpas. I enstaka fall innebär det väldigt negativa konsekvenser för universitetet att tillämpa internhyra. Mot bakgrund av detta beviljas samhällsvetenskaplig och medicinsk fakultet bidrag med totalt 0,9 mnkr år 2013 och berörda fakulteter ska själv bidra med 0,5 mnkr. I nedanstående tabell framgår kompensation från universitetsgemensam nivå samt belopp som fakultet själv ska bidra med (enhet: tkr). Beloppen har justerats jämfört med universitetsstyrelsens beslut, beroende på justering av reducerad hyra. Lokal Fakultet Fakultetens finansiering (25%) Reducerad hyra Spa programmet Ö-vik 1/3 Sam 6 17 Bollhall IKSU Sam 91 273 DDB i Haparanda Sam 280 836 Idrottslaboratorium Med 151 453 Summa 528 1 579 47