Stay Dry. Keep Cool. GAIN FROM YOUR GRAIN Hantering av skörden för att bevara kvalité och värde Spannmålskvalitét Kvalitén påverkas av: Utsäde - egenskaper Jordbetingelser och växtföljder, kem. bekämp. Klimatpåverkan under växt Tidpunkt för skörd Hantering och torkning Lagerutrymmen och kontroll Transportutrustning Spannmålskvalitét Efter skörd är det svårt att förbättra kvalitéen det handlar mer om att inte försämra den. BIOLOGISKA PROCESSEN Biologiska processen Spannmål är ett levande material. Ju högre vattenhalt desto högre biologisk aktivitet som i sin tur ger upphov till lagrings och kvalitéts förluster. Biologiska processen Mögelsvampar Säker lagringstid avseende mögeltillväxt med bildande av toxiner (vid konstant temperatur) Temperatur Vatten Syre Spannmål Days % Moisture content Kolhydrater + Syre => Koldioxid+ vatten + värme 1
Säkra lagringsförhållanden Viktigast att ha koll på! Temperatur Tid Vattenhalt Torkning och torkar Varmluftstorkning Spannmålen värms upp av luften och avdunstningen startar. Samtidigt som luften tar upp vattnet sjunker temperaturen. Torkprocessen Uppvärmning Avdunstning Tork principer Sats-Torkar RISKOMRÅDEN Torkstyrningsmetoder: Cirkulation i torken Kylning Tid Temperatur Vikt Utjämnar vattenhalt Kostar energi och sliter på produkten Kritisk punkt Vattenhaltsvariation Påverkar slutvattenhalten efter torkning Vilket vattenhaltsprov är representativt för torksatsen? Ett lågt VH värde ger för hög slutvattenhalt och högt VH värde ger övertorkning med låg slutvattenhalt. Sträva efter att ta många prov och använd medelvattenhalt för bästa resultat IIMC, Instant Inline MC Vattenhaltsmätning Det finns många olika principer för att mäta vattenhalt: Ugnstorkning via konvektion Mikrovågsungstorkning med mikrovågor Halogen- och infraröd-torkning Mäta elektriskt motstånd Mäta elektrisk kapacitans Nära infraröd reflektans (NIR) Nära infraröd transmittans (NIT) Magnetisk resonans på grund av radioaktiv strålning Praktiska aspekter på att använda vattenhaltsmätare är följande: Representativt spannmålsprov med stor volym Använda vattenhaltsmätaren rätt Temperaturkompensera Kalibrera utrustningen Om inte ovanstående beaktas kan mätnoggrannheten bli mycket dålig. 2
Tork principer Kontinuerliga Torkar Våtsilos Fördel med våtsiloanvändning Varje lass bildar ett lager i silon Våtsilos Fördel med våtsiloanvändning Varje lass bildar ett lager i silon Vid tömning blandar sig skikten och vi får en utjämning av vattenhalten till torken. Våtsilos Idealt Driftläge AMY Vid påfyllning av den matande våtsilon förlorar man blandningseffekten. Rekommendation är att aldrig fylla i matande silo utan att använda minst 2 silos för att undvika problemet. När önskad vattenhalt är uppnådd övergår vi till autokörning. Kontrollera VH och justera börvärdet på regulatorn vid behov. Var noga med att tömma silon helt mellan fyllningarna. Medelvattenhalt Alla system behöver kalibreras Maxvärde 14,5 Målvärde 13,8 Medelvärde beror av : Inkommande jämnhet av vattenhalt Max tillåten vattenhalt. 3
Översikt IDC systemet Torkteknik Övertorkning Övertorknining under 14% ger minskad kapacitet, ökad energiförbrukning och viktsförluster Torka Vete från 20% till 13% istället för 14% ger följande resultat - Kapacitet -16 % - Energi förbrukning +19 % - Viktsförlust 1,1 % Torka Vete från 20% till 12% istället för 14% ger följande resultat - Kapacitet -28 % - Energi förbrukning +40 % - Viktsförlust 2,3 % Ekonomi Torka Vete 20-14 % Ex. 1000 ton Energi = 90 kwh/ton 1000 ton = 90 000 kwh 13% ger +19% = +17 100 kwh 12% ger +40% = +36 000 kwh 1,1% viktsförlust = 11 ton 2,3% viktsförlust = 23 ton Vanliga problem KONDENSATION Kondensation Värmealstring Fukt på grund av kondensering Fukt på grund av dåligt torkad spannmål På grund av insekter eller mögel På grund av temperaturskillnader Torktyp, stora skillnader i vattenhalter Kondensation inuti spannmål och silo 14% VH 6-8 C skillnad ger kondensation. Kondensation När omgivningsförhållandena medger starta fläktarna Kylförloppet i spannmålen Luftning Strategi Eftersträva så liten temperaturskillnad som möjligt Anpassa temperaturen i lagringsutrymmet till omgivningen Ventilera området ovanför spannmålen Använd luftningsfläktarna så fort förhållandena medger detta. 4
Att tänka på i lagringsutrymmet Väldimensionerat system för luften in och ut Rätt fläktkapacitet för behovet Energi för luftning 2200 m3 Ø 11,3 m Torrt material H= 20 m 6 dagar Ø 16 m H= 10 m Majs 21 mm (3 kw) 60 mm (3 kw) Vete 56 mm (3 kw) 203 mm (11 kw) Raps 112 mm (5,5 kw) 436 mm (22 kw) Vete 3 kw 14 dagar alt H= 14 m Raps 3 kw + 1dygn (-1m) resp +17 dygn (-10m) Luftningstid? Hur snabbt går det att lufta och kyla spannmål? 1,000 1,400 m 3 luft/ton 10 m 3 /h/ton = 100 140 timmar 5 m 3 /h/ton = dubbla tiden 20 m 3 /h/ton = halva tiden Kontrollera alltid att kylzonen har passerat igenom innan luftningen/kylningen avbryts Temperaturövervakning Att se temperaturförändringar över tid ger överblick och kontroll av status i lagerutrymmet MATERIAL SOM ÄR HYGROSKOPISKA Jämviktsvattenhalt Grain Kylmaskin Cooler Luftning och kylning FÖREBYGG Omgivningsluft Cooled air 5
Metodik för att behålla kvalitén Rengöring Fyllning av lagerutrymmen Luftning Kontroll KONTROLL Kontroll Temperatur Fukt Mögel Insekter En gång i veckan vid varm väderlek Var 14:e dag under kalla säsongen Underhåll Läckage av vatten in i lagerutrymmen Temperaturkablar Rengör ventilationshuvar Kontrollera och rengör luftkanaler SAMMANFATTNING Tack för att ni tog er tid 6