I detta temanummer om den sociala dimensionen redovisar vi:

.. :~ ' 1fii Brysselko nto ret Brussels Office of the Sw ed ish Trad e Union s LO/ TCO Office Bruxellois d es Syndicats Suedois LO / TCO Briissler Biiro <ler Schwedischen Gewerkschaften LO / TCO 1 Date: Your Date: Our Reference: Your Reference: 94 04 11 Nr 3/94 T E M A N U M M E R DEN SOCIALA DIMENSIONEN I detta temanummer om den sociala dimensionen redovisar vi: * Dagsläget för de olika förslagen i EGs sociala handlingsprogram från 1989. * Social- och arbetsrättslig lagstiftning som tillkom före handlingsprogrammet. * Nya förslag som förbereds utanför det sociala handlingsprogrammet. Kommissionen kommer i höst att lägga fram ett nytt socialt handlingsprogram för perioden 1995-2000. Det har föregåtts av en bred debatt baserad på en Grönbok, som Kommissionen presenterade hösten 1993. Remisstiden utgick den 31 mars. Arbetskraftens fria rörlighet. och praktiskt taget all annan hitillsvarande och kommande social- och arbetsrättslig lagstiftning i EG omfattar också Sverige genom EES-avtalet. Detta oavsett om vi blir medlemmar eller inte i den Europeiska Unionen. Först vid medlemskap får dock Sverige delta i de politiska besluten i Ministerrådet om denna lagstiftning. LO och TCÖ har dock redan i dag ett visst inflytande på förslags- och remisstadiet. Vid genomförandet av det sociala handlingsprogrammet från 1989 har Europakommissionen samrått med arbetsmarknadens parter. Sedan Maastrichtfördragets sociala protokoll trädde i kraft har Kommissionen fått ökade skyldigheter att konsultera parterna. Protokollet öppnar också möjlighet för parterna att välja att träffa överenskommelser som alternativ till lagstiftning. LO och TCO har genom sitt medlemskap i EFS deltagit aktivt i konsultationer och överläggningar med Kommissionen och arbetsgivarna såväl vid genomförandet av det tidigare sociala handlingsprogrammet som vid tillämpningen av det sociala protokollet. LO och TCO har också bidragit till Europafackets (EFS) remissvar på Grönboken som utgör underlaget för nästa handlingsprogram. Ad dress Phone Telefax Avenue de Tervueren 15, 1040 Bruxelles 32 2 732 18 00 32 2 732 21 15

1 94 04 11 Nr 3/94 T E M A N U M M E R DEN SOCIALA DIMENSIONEN I detta temanummer om den sociala dimensionen redovisar vi: * Dagsläget för de olika förslagen i EGs sociala handlingsprogram från 1989. * Social- och arbetsrättslig lagstiftning som tillkom före handlingsprogrammet. * Nya förslag som förbereds utanför det sociala handlingsprogrammet. Kommissionen kommer i höst att lägga fram ett nytt socialt handlingsprogram för perioden 1995-2000. Det har föregåtts av en bred debatt baserad på en Grönbok, som Kommissionen presenterade hösten 1993. Remisstiden utgick den 31 mars. Arbetskraftens fria rörlighet och praktiskt taget all annan hitillsvarande och kommande social- och arbetsrättslig lagstiftning i EG omfattar också Sverige genom EES-avtalet. Detta oavsett om vi blir medlemmar eller inte i den Europeiska Unionen. Först vid medlemskap får dock Sverige delta i de politiska besluten i Ministerrådet om denna lagstiftning. LO och TCO har dock redan i dag ett visst inflytande på förslags- och remisstadiet. Vid genomförandet av det sociala handlingsprogrammet från 1989 har Europakommissionen samrått med arbetsmarknadens parter. Sedan Maastrichtfördragets sociala protokoll trädde i kraft har Kommissionen fått ökade skyldigheter att konsultera parterna. Protokollet öppnar också möjlighet för parterna att välja att träffa överenskommelser som alternativ till lagstiftning. LO och TCO har genom sitt medlemskap i EFS deltagit aktivt i konsultationer och överläggningar med Kommissionen och arbetsgivarna såväl vid genomförandet av det tidigare sociala handlingsprogrammet som vid tillämpningen av det sociala protokollet. LO och TCO har också bidragit till Europafackets (EFS) remissvar på Grönboken som utgör underlaget för nästa handlingsprogram.

2 Innehåll: Den sociala dimensionen Den sociala stadgan och handlingsprogrammet Arbetsmarknad Anställning och lön Levnads- och arbetsvillkor Personers fria rörlighet Social trygghet Organisations - och förhandlingsfrihet Information, samråd och medbestämmande Jämställdhet för män och kvinnor Yrkesutbildning Minderåriga Äldre människor Handikappade Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen Äldre arbetsmiljölagstiftning Planerad arbetsmiljölagstiftning Äldre social- och arbetsrättslig lagstiftning Sammanfattningar på svenska 3 3 4 5 6 6 7 7 7 7 8 8 9 9 9 10 10 11 12

J 3 Den sociala dimensionen. Redan i fördraget om Kol- och Stålunionen från 1951 angav främjande av sysselsättning och förbättring av levnadsstandarden som en huvudmålsättning för samarbetet mellan medlemsländerna. Dessa målsättningar finns också med i Romfördraget från 1957 om den Europeiska Ekonomiska Gemenskapen och förstärks ytterligare i Enhetsakten från 1987 och Maastrichtfördraget, som trädde i kraft 1993. Från 1960-talet och fram till mitten av 1980-talet genomförde EG social och arbetsrättslig lagstiftning och andra åtgärder för: * arbetskraftens fria rörlighet och därtill hörande sociala rättigheter. * skydd för de anställda i samband med strukturomvandlingar i näringslivet. * arbetsmiljö * jämställdhet mellan män och kvinnor i arbetslivet. * yrkesutbildning Också lagstiftning om de anställdas rätt till medbestämmande i företagen stod på dagordningen, men stoppades genom hänsynslös lobbying av arbetsgivarna. I samband med antagandet av Enhetsakten 1987 och programmet för den inre marknaden ställdes krav från Europafacket, EFS, men också från politiskt håll på att marknaden skulle kompletteras med en mer systematisk social- och arbetsmarknadspolitik: en social dimension. Den sociala stadgan och handlingsprogrammet. I december 1989 antog EGs regeringschefer med rösterna 11-1 Gemenskapens Stadga för Arbetstagarnas grundläggande Sociala Rättigheter. Storbritannien röstade emot och har heller inte senare anslutit sig till Stadgan. På basis av Stadgan utformade EG-Kommissionen ett socialt handlingsprogram i 47 punkter, senare utökat till 48. I april 1994 hade Kommissionen lagt förslag på 44 av de 48 punkterna. Av dessa har 35 lett till beslut i Ministerrådet eller verkställts på annat sätt. I programmet ingår 22 direktiv, 4 förordningar och 9 rekommendationer. I övrigt rör det sig om utredningar, samarbetsprogram, uttalanden mm. 13 av direktiven, en av förordningarna och 8 av rekommendationerna har antagits. Tio av direktiven har antagits som arbetsmiljödirektiv, förutom rena hälso- och säkerhetsdirektiv också ett direktiv om arbetsmiljön för deltidare och tillfälligt anställda, ett direktiv om arbetstider och ett om "mammaledighet". De övriga gäller anställningsbevis, kollektiva uppsägningar och erkännande av utbildningar.

4 Tre av de nio direktiv, som ännu inte antagits, avser säkerhet och hälsa i arbetslivet och bör inte vara politiskt kontroversiella. Arbetsmiljöfrågor går i allmänhet relativt snabbt genom beslutsprocessen. Dels kan besluten tas med kvalificerad majoritet, dels_ är förslagen i allmänhet väl förberedda och förankrade i den rådgivande kommitteen för hälsa och säkerhet i arbetslivet, i vilken ingår företrädare för fack, arbetsgivare och myndigheter i samtliga medlemsländer. De övriga sex ännu icke beslutade direktiven är politiskt mer kontroversiella. Det gäller: * Två direktiv om a-typiskt arbete (deltid, visstidsanställning och inhyrning av arbetskraft). * Koncernfackligt samarbete (information och konsultation med arbetstagarna i multinationella koncerner). * Tillämplig lag och avtal vid arbete i annat land ("posting of workers") * Skydd för barn- och ungdom i arbetslivet * Arbetsresor för handikappade. Nedan redovisas de förslag som lagts eller planeras läggas inom ramen för handlingsprogrammet. De referenser, som anges avser Kommissionens dokumentserie (COM eller SEC) eller Off icial Journal (OJ). Dokumenten kan beställas från Bibliotekstjänst i Lund. De finns också hos Kommerskollegium. Arbetsmarknad: Sysselsättningen i Europa: Årlig rapport: Employment in Europe. * 1990 års rapport: COM(90) 290. * 1991 års rapport: COM(91) 248. * 1992 års rapport: COM(92) 354. * 1993 års rapport: COM(93) 314. Sysselsättningsobservatorium: * NEC: Ett nätverk av experter från nationella arbetsmarknadsmyndigheter etablerat 1990. Sedan tidigare finns: * MISEP för information om sysselsättningspolitik (1982) * Sysdem: Dokumentation om sysselsättning (1989).

.. 5 Sysselsättningsskapande åtgärder: Handlingsprogram för vissa målgrupper: * ERGO: Handlingsprogram för långtidsarbetslösa 1989-91. * LEDA: Lokala handlingsprogram för att skapa sysselsättning. * SPEC: Stöd till sysselsättningsskapande åtgärder. * ELISE: Nätverk för information om lokala intitiativ för att skapa arbetstillfällen. * EUROFORM: Kompetensutveckling för sysselsättning: OJ c 327 1990. * NOW: Kompetensutveckling och sysselsättning för kvinnor: OJ C 327 1990. * HORIZON: Kompetensutveckling och sysselsättning för handikappade och andra utsatta grupper: OJ 327 1990. SEDOC/EURES: Förordning om informationssystem om lediga platser och arbetssökande: OJ L 245 1992. Sociala Fonden: Årlig uppföljning och utvärdering. * 1989: COM(90) 516 * 1990: COM(91) 400 * 1991: COM(92) 84 * 1992: COM(93) 530 Nya regler gäller för sociala fonden från och med 1994: OJ L 193 1993. Anställning och lön. Skälig lön: Uttalande om låglöneproblemet i EG, kriterier för lönesättning samt behovet av EG-täckande lönestatistik. OJ C 248 1993. A-typiskt arbete: Tre direktiv avseende att förhindra diskriminering av deltidsanställda, tillfälligt anställda och inhyrd arbetskraft vad gäller försäkringsskydd, andra villkor i anställningen och arbetsmiljöförhållanden. Kommissionens förslag: COM(90) 228. Reviderat förslag efter behandling i Parlamentet: COM(90) 533. Arbetsmiljödelen antaget av Rådet:OJ L 206/91. De båda övriga diskuteras i Rådet men torde inte gå igenom utan betydande ändringar.

6 Levnads- och arbetsvillkor. Arbetstid: Direktiv om arbetstidens förläggning: OJ L 307 1993. Anställningsbevis: Direktiv: OJ L 288 1991. Kollektiva uppsägningar: Revision av Direktiv 75/129/EEC: OJ L 245 1992. Invandrare: Memorandum från Kommissionen om social integration av invandrare från icke EG-länder: SEC(91) 1855. Personers fria rörlighet. Bosättning: Ändring av förordning 1251/70 beträffande rätten att förbli bosatt i ett EG-land efter anställning där. Förslag ej lagt. Socialförsäkringar: Utvidgning av Förordningarna 1408/71 och 574/72 avseende socialförsäkringar för anställda, egenföretagare och deras familjer till att gälla alla försäkrade personer:com (91) 528. I Rådet för beslut. Tillfälligt arbete i annat land ("Lex Britanniadirektivet"): Direktiv avseende arbetsvillkor (tillämplig lag och avtal) vid tillfälligt arbete i annat land. Kommissionens förslag: COM(91) 230. Reviderat förslag efter parlamentsbehandling: COM ( 9 3 ) 225. I princip ska enligt förslaget arbetslandets lagar och avtal tillämpas, dock ska detta gälla obligatoriskt för lön och semester endast om arbetet är avsett att vara mer än en månad. Även för kortare arbeten kan dock kollektivavtal tecknas. Förslaget ligger för behandling i Ministerrådet. Beslut tidigast under Tysklands ordförandeskap andra halvåret 1994. Socialklausul: Socialklausul i kontrakt vid offentlig upphandling. Inget förslag lagt. Kommissionen anser att det täcks av direktivet om "tillfälligt arbete i annat land". Tilläggsförsäkringar: Meddelande om tilläggsförsäkringar (avtalsförsäkringar): SEC (91) 1332. Kommissionen planerar att 1994 lägga förslag om möjlighet att överföra rätt till tilläggspension (avtalspension) vid byte av arbetsgivare och land. Gränsarbetare: Meddelande om levnads- och arbetsvillkor för gränsarbetare: COM(90) 561.

7 Social trygghet. Socialförsäkringar: Rekommendation om konvergens av målsättningarna för de sociala trygghetssystemen: OJ L 245 1992. Socialförsäkringar: Rekommendation om gemensamma kriterier för resurser och åtaganden inom ramen för socialförsäkringssystemen (socialhjälpsnorm/minimiinkomst): OJ L 245 1992. Organisations- och förhandlingsfrihet. Kollektivavtalets ställning: Meddelande om parternas roll i kollektivavtalsförhandlingar. Ej framlagt. Information, samråd och medbestämmande. Vinstdelning/löntagaraktier: Rekommendation: OJ L 245 1992. Koncernfackligt samarbete: Direktiv om information och samråd i företag etablerade i flera EG-länder. Kommissionens förslag: COM{90) 581. Reviderat förslag efter behandling i Parlamentet: COM{91) 345. Det finns dessutom en inofficiell text från Ministerrådet, som elva länder i princip är överens om, liksom ett preliminärt nytt förslag från Kommissionen från februari 1994, som varit föremål för konsultationer mellan arbetsmarknadens parter. Innehållet har redovisats i Nyhetsbrev nr 01/94. Nytt officiellt förslag väntas läggas fram av Kommissionen för beslut enligt reglerna i Maastrichtfördragets sociala protokoll om inte parterna (EFS, UNICE och CEEP) enas om att försöka lösa frågan förhandlingsvägen. Jämställdhet för män och kvinnor. Jämställdhetsprogram: Tredje jämställdhetsprogrammet 1991-95: OJ C 142 1991. Mammaledighet: Direktiv om mammaledighet och vissa arbetsmiljöfrågor för gravida kvinnor: OJ L 348 1992 Gravida kvinnor: Rekommendation avseende skydd för gravida kvinnor i arbetslivet. Ska läggas fram som uppföljning till direktivet om mammaledighet. Barntillsyn: Rekommendation: OJ L 123 1992. Sexuella trakasserier: Rekommendation mot sexuella trakasserier på arbetsplatsen: OJ L 49 1992. Kompletterande deklaration av Rådet: OJ C 27 1992.

8 Yrkesutbildning. Rätt till yrkesutbildning: Rekommendation om tillgång till yrkesutbildning: OJ L 181 1993. Gemensam politik för yrkesutbildning: Memorandum om yrkesutbildningen på 1990-talet: COM(91) 397. Yrkesutbildning: Meddelande om samordning av EGs yrkesutbildningsprogram: COM(90) 334. Ungdomsutbyte: Sammanslagning och ny etapp (1992-95) av yrkesutbildningsprogrammet PETRA och utbytesprogrammet "Ungdom för Europa": OJ L 214 1991. Kvalifikationer: Jämförbarhet av yrkesutbildningar. * Direktiv om ömsesidigt erkännande av gymnasiala utbildningar och eftergymnasiala utbildningar kortare än tre år: OJ L 209 1992. (Före handlingsprogrammet fanns: Direktiv om ömsesidigt erkännande av eftergymnasiala utbildningar längre än tre år: OJ L 19 1989) * Jämförande tabeller för medlemsländernas yrkesutbildningar har publicerats för yrken i branscherna: - Hotell & restaurang: OJ C 166 1989. - Bilreparationer: OJ c 168 1989. - Byggnads: OJ c 292 1989. - El/elektronik: OJ c 321 1989. - Jordbruk & trädgårdsskötsel: OJ C 83 1990. - Beklädnadsindustri: OJ c 253 1990. - Metallurgisk industri: OJ C 196 1991 - Textilindustri: OJ c 318 1991 - Handel: OJ c 42 1992 - Kontor, bank & försäkring: OJ C 108 1992. - Agro- och livsmedelsindustri: OJ c 292 1992. - Transport: OJ C 338 1992. - Allmänna arbeten: OJ c 20 1993 - Stålverk och gjuterier: OJ C 182 1993. - Läderindustri: OJ C 223 1993 - Grafisk industri och media: OJ C 295 1993. - Träindustri: OJ C 330 1993. Minderåriga: Ungdom: Direktiv om skydd för minderårig arbetskraft. Kommissionens förslag: COM(91) 543. Reviderat förslag efter behandling i Parlamentet: COM(93) 35. Preliminärt beslut i Ministerrådet i november 1993. Reviderat förslag från Kommissionen efter andra läsning i Parlamentet väntas i april, varefter Ministerrådet kan fatta definitivt beslut.

9 Äldre människor. Äldre människor: Åtgärder till förmån för äldre människor: OJ L 28 1991. Handikappade. Handikappade: Tredje handlingsprogrammet för handikappade HELIOS II 1993-96: OJ L 56 1993. Transporter: Direktiv om åtgärder för att underlätta arbetsresor för handikappade. Kommissionens förslag: COM(90) 588. Reviderat förslag efter behandling i Parlamentet: COM(91) 539. I Rådet för beslut. Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Ombordanställda: Direktiv om medicinsk assistans ombord på fartyg: OJ L 113 1992. Rörliga arbetsplatser {bygg- och anläggning): Direktiv: OJ L 245 1992. Utvinningsindustri (oljeborrning mm): Direktiv: OJ L 348 1992. Stenbrott och gruvor: Direktiv: OJ L 404 1992. Fiskefartyg: Direktiv: OJ L 307 1993. Arbetssjukdomar: Rekommendation avseende förteckning over yrkessjukdomar: OJ L 160 1990. Skyddsskyltning: Direktiv: OJ L 245 1992. Farliga ämnen: Direktiv om kemiska ämnen. Kommissionens förslag COM(93) 155. Ännu inget beslut i Rådet. Fysiska arbetsmiljöproblem: Direktiv om vibrationer, strålning, värme, kyla etc. Kommissionens förslag:com (92) 560. Asbest: Tillägg till direktiv 83/447/EEC om skydd för arbetstagare mot asbest: OJ L 206/91. Transport: Direktiv om hälsa och säkerhet i transportverksamhet och arbetsplatser på transportmedel. Kommissionens förslag: COM(92) 234. Reviderat förslag COM (93) 421. Arbetsmiljömyndighet: Förordning om inrättande av arbetsmiljömyndighet. Kommissionens förslag: COM(90) 564.

. 10 Äldre arbetsmiljölagstiftning. EG började arbeta med arbetsmiljöfrågor under 1970-talet. Genom Enhetsakten 1987 blev det möjligt att fatta beslut med kvalificerad majoritet om minimiregler för hälsa och säkerhet i arbetslivet. Förutom de bestämmelser som redovisas ovan under det sociala handlingsprogrammet finns: * Rådgivande kommitten för säkerhet och hälsa i arbetslivet (den trepartssammansatta sk "Luxemburgkommitten"): OJ L 185 1974 * Informationssystem om hälsa och säkerhet i arbetslivet: OJ L 183 1988 *Allmänna arbetsmiljödirektivet (ramdirektivet): OJ L 183 1989 * Säkerhet på arbetsplatserna: OJ L 393 1989 * Användning av arbetsutrustning: OJ L 393 1989. Ändringsförslag från Kommissionen COM(94) 56 * Personlig skyddsutrustning: OJ L 393 1989 * Tunga lyft: OJ L 156 1990 * Bildskärmar: OJ L 156 1990 * Direktiv om biologiska ämnen: OJ L 374 1990 ändrat 1993: OJ L 268 1993. * Cancerframkallande ämnen: OJ L 196 1990 * Förbjudna ämnen: OJ L 179 1988 * Buller: OJ L 137 1986 * Bly: OJ L 247 1982 * Kemiska, fysiska och biologiska agentia OJ L 237/1980 och OJ L 356 1988. * Vinylklorid: OJ L 197 1978. Planerad arbetsmiljölagstiftninq. * Skydd mot explosionsrisker. Förslag planerat 1994. * Generellt direktiv om information. * Direktiv om säkerhet i lantbruket. * Ändringar av direktivet om cancerframkallande ämnen. * Direktiv om användning av pesticider.

11 * Direktiv om förbud och begränsningar av användningen av cancerframkallande ämnen. * Tillämningsbestärnrnelser om gränsvärden Äldre social- och arbetsrättslig lagstiftning. En grundläggande rättighet för arbetstagarna i EG är den fria rörligheten. Denna finns fastlagd i Romfördragets artiklar 48-51. I ett stort antal förordningar och direktiv läggs reglerna för denna rörlighet fast: Rätt till arbete, bosättning, facklig tillhörighet etc regleras i direktiv och förordningar publicerade i: * OJ L 257 1968 * OJ L 142 1970 * OJ L 121 1972 * OJ L 14 1975 * OJ L 39 1976 Sociala rättigheter för migrerande arbetstagare finns reglerade i ett stort antal förordningar och direktiv. Dessa är samlade i OJ C 325 1992. Jämställdhet: Principen om lika lön för män och kvinnor för lika arbete finns fastlagd i Romfördragets artikel 119. Genom ett antal direktiv har principen utvecklats. Dessa direktiv finns publicerade i: * OJ L 45 1975: Lika lön för likvärdigt arbete. * OJ L 39 1976: Lika tillgång till arbete och utbildning * OJ L 6 1979: Likabehandling i social~örsäkringssystem. * OJ L 225 1986: Likabehandling i avtalsförsäkringar. * OJ L 359 1986: Likabehandling av egenföretagare. Förslag har lagts av Kommissionen om: * omvänd bevisbörda i jämställdhetsmål: COM(88) 269 * Föräldraledighet: COM(83) 686. Reviderat förslag COM(84) 631 Nya icke officiella texter har dock tagits fram under hösten 1993 för diskussion i Ministerrådet. Frågorna står på dagordningen för Rådets sammanträden 1994. Lönegaranti vid konkurs: Direktiv: OJ L 283 1990. Anställdas rättigheter vid företagsöverlåtelser: Direktiv: OJ L 61 1977. Direktivet är under översyn. Parterna (EFS, UNICE, CEEP) har konsulterats av Kommissionen om en prelim1nar text. Formellt förslag från Kommissionen väntas under våren 1994.

12 Sammanfattningar på svenska: Följande sammanfattningar på svenska gjorda av Brysselkontoret av dokument inom ramen för det sociala handlingsprogrammet kan beställas från Monica Lindb1ad, TCO e11er Marianne The1enius, LO: * Kommissionens inofficiella förslag från februari 1994 om information och konsultationer med arbetstagarna (koncernfackligt samarbete): Nyhetsbrev 01/94. * Direktiv om mammaledighet och vissa arbetsmiljöfrågor för gravida kvinnor. * Förslag till direktiv om tillfälligt arbete i annat land (Ursprungligt förslag. Ett reviderat förslag föreligger). * Direktiv om anställningsbevis. * Rekommendation om barnomsorg. * Rekommendation om konvergens av de sociala trygghetssystemen. * Rekommendation om socialhjälpsnorm. * Direktiv om kollektiva uppsägningar. * Utbildningsfrågor på EG-nivå. Brysselkontoret har också gjort sammanfattningar av några principiellt viktiga domar i EG-domstolen: * Dom om tidsbegränsning för arbetssökande att uppehålla sig i annat medlemsland (Arbetskraftens fria rörlighet). * Dom om bosättningsvillkor för rätt till social trygghet (Arbetskraftens fria rörlighet). Rapporter från Brysselkontoret finns också om trepartskommi tteer med facklig representation: * Kommitten för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen ("Luxemburgkommitten"). * Ekonomiska och Sociala Kommitten (ECOSOC). * Kommitten för social trygghet för migrerande arbetstagare. * Kommitten för arbetstagares fria rörlighet. * Kommitten för yrkesutbildning, EGs program på utbildningsområdet och yrkesutbildningsinstitutet CEDEFOP. * Permanenta sysselsättningskommitten. * Kommitten för den europeiska socialfonden.