Folkpartiet Liberalerna. Kommunalt Handlingsprogram

Kommunalt Handlingsprgram för Folkpartiet Liberalerna i Älvdalen 2006-2010

Folkpartiet Liberalerna Kommunalt Handlingsprogram Konsten att styra en kommun Ja, att styra en kommun är inte det enklaste. Varje fråga man stöter på har minst tre svar. Ingenting är svart eller vitt. Det är många som vill få sin vilja igenom, och för att säga det kort: Det krävs många kompromisser. Men ibland kan man inte tillåta sig att kompromissa, utan måste styra med fast hand för att nå det mål man satt upp. Det mål man har presenterat inför valet. Det mål man blivit vald på. Oftast är det en krokig väg man måste gå för att få ett bra resultat. Man måste kanske offra ett eller annat för att kunna komma till ett övergripande mål, där kommunens ekonomi och utveckling går åt rätt håll. Vi vill ju alla att Älvdalen ska vara en bra kommun, en Bra bit av Dalarna inte bara geografiskt. Vi vill att våra barn utvecklas bra, ha en bra skola. Vi vill att vår äldre ska få en bra ålderdom, med god service. Och så vidare, och så vidare. Nu finns det inga lätta lösningar på hur det ska gå till, men man pratar ofta om att vi måste spara in på utgifterna, för att krympa in i kostymen. Men det vi vill göra är att, istället för att stirra oss blinda på kostnaderna, ska vi satsa på att öka intäkterna. Vi måste göra vår kommun attraktivare att bo i. Vi måste få mer inflyttning till kommunen, fler arbetstillfällen, vilket ger mer skatteintäkter. På så vis kan vi säkerställa vår offentliga verksamhet. Hur ska vi göra vår kommun mer attraktiv, då? Jo! Här presenterar Vi ett antal åtgärder som vi kommer att arbeta för, som vi anser löser många problem. Det här är det vi går till val på. De här punkterna ska vi arbeta för att verkställa om vi får ditt förtroende. Läs igenom dem och tänk efter. Lägg sedan Din röst på Folkpartiet Liberalerna den 17 september. Tack Peter Nygren för Folkpartiet Liberalerna Älvdalen Om ni röstar på Folkpartiet, kan framtidens nyheter se ut så här

Vi kommer att arbeta mycket med att förmedla en positiv bild av Älvdalen. Hur man uppfattar en kommun eller ett samhälle beror mycket på vad man läser i tidningar och annan media. Positiva nyheter har kanske inte samma nyhetsvärde för media som negativa har, av någon konstig anledning. Det är bara att se rubrikerna. Tidningarna vräker på när det är något som är fel, medan en positiv nyhet kan hamna i skymundan. Därför är det än viktigare att vi i kommunen har någon som kan mata media med allt det positiva som händer i kommunen. En informatör/pr-människa som har till uppgift att skicka ut positiva signaler. Det finns inget ont som inte har något gott med sig. Det är det vi ska sprida, och sedan ta hand om det onda på ett så positivt sätt som möjligt. Det ska även vara dit man vänder sig med klagomål för att få ett resultat som inte ger en så negativ bild av Älvdalen. Insändare i tidningarna kan vara på sin plats ibland, men oftast går det nog att lösa på ett smidigare sätt. Bilden av ett samhälle beror förståss även på hur det ser ut i samhället. Är det rent och snyggt eller slitet och ovårdat. Det är viktigt att det ser rent, snyggt och prydligt ut i första hand i centralorterna. Vi kommer att arbeta för en gemensam turismorganisation där alla medlemmar samarbetar och drar åt samma håll. Det finns ingen organisation eller näring som tjänar på att aktörerna inte har förtroende för varandra eller har inre stridigheter. Vi måste lägga energin på att dra turister till kommunen. Se hur det ser ut utifrån, vilken bild vi ger av Älvdalen. Huvudsaken att alla samarbetar och drar åt samma håll. Vi blir starkare tillsammans. Turismen är vår viktigaste näring. Alla invånare berörs av den, såväl snickare, sotare, lärare som skogsarbetare. Man kan säga att turismen är en del av Älvdalens infrastruktur. Likväl som turisterna åker till ett område, och inte en speciell kommun eller by, så letar de inte efter boende först, utan aktiviteter de är intresserade av. Turistbyrå är inte bara bokning av stugor utan så mycket mer. Först och främst information och marknadsföring av aktiviteter och händelser, upplevelser och sevärdheter. Vi kommer att arbeta för en gemensam turismorganisation som samlar alla intressenter. Företag, föreningar, enskilda näringsidkare, kommunen, osv. Som tillsammans sköter turistinformation, stugbokning, osv. Vi ska använda näringslivskontoret till att marknadsföra Älvdalens Kommun på företagsmarknaden. Idag bedriver Näringslivskontoret verksamhet inom områden som Företagsrådgivning, Affärsutveckling, EUfrågor, Konsumentfrågor med mera. Tillkommit har på senare tid även Turism- och Informationsfrågor. Vi skall renodla verksamheten inom Näringslivskontoret till i huvudsak företagsrådgivning, affärsutveckling och EU-frågor. På så vis frigör vi resurser till det vi anser ska vara en av de viktigaste verksamheterna som Näringslivskontoret ska syssla med. Nämligen att marknadsföra Älvdalens kommun externt som en bra kommun att etablera verksamhet i. Det finns hela tiden många företag som letar efter nya marknader eller andra platser för etablering. Vi kan inte bara sitta och vänta på att något företag hör av sig. Vi måste vara aktiva på företagsmarknaden och hålla ögonen öppna för vad som händer. Det finns flera exempel på tillfällen som passerat framför näsan på kommunen. Vi ska se till att vi har en hög kompetens och serviceanda inom kommunen, främst de som är vårt ansikte utåt, som först träffar de som är intresserade av att flytta hit. Våra kommunmedborgare ska jämföras med kunder för ett företag. Man ska inte som kommunmedborgare behöva komma i kläm mellan ex. två nämnders verksamhetsområden. Uppstår problem ska de lösas på bästa sätt för den enskilde först och främst. Sedan får ansvaret avgöras internt inom kommunen. Innan man lämnar kontoret skall man kunna se sig i spegeln och svara Ja på frågan: Har Älvdalens skattebetalare anledning att vara nöjda med vad jag presterat i dag? Det sätter fokus på att vi är till för skattebetalarna. Vi ska ta ett helhetsgrepp över bostadsmarknaden och tillsammans med bostadsföretagen öka beståndet av bostäder. Det råder bostadsbrist i Älvdalen, och den är i vissa fall skriande. Exempelvis studentboende är det akut brist på, men även annan typ av boende saknas. Vi har inga bostadsrätter i Älvdalen och hyresrätter är det väldigt dåligt med. Tyvärr är det förenat med stora kostnader och risker att bygga nya lägenheter, men vi måste se till att det finns boende om någon ska kunna flytta hit. Det finns trots allt exempel på hur man kan bygga billigare hyresbostäder och det finns många olika lösningar på billiga studentbostäder. Ett exempel är Karlshamnsbostäder som tillsammans med Skanska byggde 52 lägenheter. Upphandlingen skedde i s.k. partnerskap och genom det kunde man få till rekordlåga hyror.

Vi ska skapa attraktiva tomter för bebyggelse, och arbeta för att bankerna ska underlätta möjligheterna för privatpersoner att bygga. Genom att skapa attraktiva villatomter höjs intresset för att bygga eget. Idag är man mer noga med var man köper tomten. Det bör finnas tomter att välja bland som är strandnära, sjöutsikt, har nära till centrum, o.s.v. Men även om man hittar en passande intressant tomt, så är det inte säkert att det blir möjligt att bygga, eftersom bankerna vägrar låna ut pengar som täcker kostnaderna utan en säkerhet som är orimlig. Om ett nybyggt hus kostar 1 800 000 nyckelfärdigt, värderar banken det till kanske 1 milj. eftersom det går inte att sälja ett hus för mer pengar i Älvdalen. Det innebär en omöjlig ekvation för den familj som vill bygga, med hypotekslån på 1 milj. och sedan ett topplån med hög ränta på 800 000. Därför kommer vi att arbeta för att regeringen inför bostadslånegarantier, större kreditgarantier och viss subvention av garantiernas avgifter för hushållen via bankerna enligt ett förslag från statens bostadskreditnämnd. Detta behövs eftersom behovet av bostadskrediter bland landsbygdens invånare blir allt större. Den nya förmånsrätten hindrar dessutom bankernas kreditgivning, som förstärks i negativ riktning av de låga fastighetsvärdena på stora delar av landsbygden. Se över bostadsstiftelserna och hur de drivs. Ett av kommunens viktigaste ansikten utåt är våra bostadsstiftelser, som ofta blir den första kontakten en eventuell inflyttare får med kommunen. Hur denna service fungerar är oerhört viktigt eftersom man bara får en chans att göra ett gott första intryck. Mot bakgrund av detta är det med oro vi har tagit del av uppgifter om att stiftelsens kontakt med sina kunder inte är av bästa klass. Stiftelserna måste ses över när det gäller organisation, arbetssätt och kundbemötande. Vi måste se till att det finns en bra service för medborgarna, bl.a. måste det finnas en bostadskö där man kan se var i kön man befinner sig, servicen via internet förbättras. Vi ska utreda om vi kan avveckla stiftelserna och skapa ett bostadsbolag där kommunen kan ha mer insyn och styra verksamheten. Idag har kommunen ingenting att säga till om när det gäller stiftelsen. Det enda kommunen kan göra är att utse en styrelse för varje mandatperiod. En stiftelse är en egen juridisk person och stiftelsens styrelse kan i princip göra vad den vill utan att kommunen kan säga något. En bostadsförmedling för alla uthyrare i kommunen kan vara en annan lösning. Med den trygghet som finns i Älvdalen kan vi skapa seniorboende som kan attrahera landets blivande pensionärer (40-talisterna) Det finns många äldre som ännu är aktiva och vill ha ett boende i en miljö som känns trygg och nära till aktiviteter och naturen. Vi har mycket att erbjuda dem som vill avnjuta sin ålders höst i Älvdalen. Det ska vi utnyttja i vår marknadsföring av kommunen. Bättre kommunikationer. Vi vill undersöka möjligheterna för att rusta upp järnvägen till Mora. Bra kommunikationer krävs för att ett samhälle ska fungera. Kommunikationer och infrastruktur är grundbulten för utvecklingen i vår kommun. Ska vi få folk att i första hand flytta hit, måste vi se till så att de tar sig hit. Trafikströmmarna går ju till största delen i riktning mot Stockholm, men även i andra riktningar måste det finnas kommunikationer. Riksvägen till Idre Riksväg 70 kan vi anse vara godtagbar från Mora till Särnstugan efter den senaste upprustningen. Nästa steg är ju att förbättra hela vägen upp till Särna, Idre och Grövelsjön. Det arbetar kommunen med, och 15 större företag i kommunen anser också att det är så pass viktigt, att de vill ställa upp tillsammans med kommunen att låna ut pengar till Vägverket för att fortsätta. Kommunen lånar ut pengarna och företagen bidrar med räntan på lånet. Järnvägen till Mora Vi känner en oro för att Banverket helt skall lägga ned järnvägen till Älvdalen/Märbäck. Därför har Älvdalens Kommun begärt att få träffa Banverket för att diskutera saken. Idag behövs den för dels flistransporter från Wedde-sågen, dels militära transporter för skjutfältet. I framtiden ser vi ett behov av ökade transporter via järnväg. Bränslekostnaderna skjuter i höjden, så att det blir än dyrare att frakta på väg. Vi har en vision när det gäller järnvägen i framtiden: Wasa Sten börjar komma på fötter efter konkursen och behöver frakta sten. Älvdalens skjutfält öppnas även för internationell trupp för övningar, och behöver frakta sina fordon. Timmertransporter blir mer ekonomiska att köra på järnväg. I och med att behoven att bruka järnvägen till godstransporter ökar kan vi få till stånd en upprustning av banan. Då börjar det plötsligt att bli intressant ur persontrafikens synpunkt. Det blir bara dyrare för de som pendlar mellan Mora och Älvdalen, i båda riktningarna. Med en bana där motorvagnar kan köra i upp emot 120-130 km/h blir restiden till Mora under halvtimmen. Idag slutar spåret vid södra änden av Mjågen, men banvallen finns kvar. Om man vid upprustning av banan drar fram spåret till Östängs kompani, har vi en naturlig hållplats där med stor parkering. Tanken är att motorvagnar går från Älvdalen via Gåsvarv, Blybergsvilan, Oxberg, Gopshus, Selja/ Långlet (där ansluter buss över älven till Östnor), MoraStrand (anslutning mot WIBE), Mora Jvstn (där gymnasieelever stiger av, vidare till Lasarettet och slutligen hela vägen till Orsa. Idag finns det dåligt med förbindelser mellan Älvdalen och Orsa. Här har vi nu plötsligt möjlighet att pendla till Orsa på 45 min. Därmed kan vi återigen ta tåget hela vägen till Stockholm, för hur det än är, tåget är det absolut bekvämaste sättet att resa.

En annan möjlighet är att man kan marknadsföra Älvdalen som vintersportort bättre i och med att man kan Ta tåget ända fram till backen på halva tiden jämfört med Åre. Med lite marknadsföring och service, t.ex. pollettering av bagage så att man inte behöver bekymra sig om att släpa med sig skidor mm mellan tågen och anslutningarna. För en rimlig penning ser man till att kunden får bagage hämtat i hemmet och levererat i stugan. Flyget till Mora Mora-Siljan flygplats är viktig för regionen och för affärskontakterna. Vi har trots allt en del företag med internationella kontakter som helst flyger så långt det går. Pressmaster är ett, Hotell Älvdalen är ett annat som har många kunder, speciellt till halkbanan, som gärna flyger. Nu är ju inte Älvdalens kommun ägare till flygplatsen, men vi vill ändå poängtera att den är viktig även för oss. Flygcharter till Idre Fjäll Det är inte omöjligt att vi inom en snar framtid har charterflyg från Europa till Idre och Idre Fjäll. Det vore en bra konkurrensfördel gentemot den övriga fjällvärlden. Gång- och Cykelvägar separerade från biltrafiken i tätorterna. Trafiksäkerheten längs våra vägar, speciellt riksväg 70, måste förbättras. Först och främst vill vi skapa möjlighet för fotgängare och cyklister att färdas längs vägen utan att riskera liv och lem. Det finns flera sträckor efter riksvägen i vår kommun som måste ses över. Vi ska genomföra en översyn av trafiksituationen för oskyddade trafikanter i hela kommunen. Det blir en prioriterad investering, speciellt med tanke på att staten ger 50% bidrag för sådana investeringar. Några exempel på farliga områden: Vägverket har hjälpt till att öka hastigheten på biltrafiken genom Gåsvarv när de breddade vägen utan att göra den ursprungligt planerade cykel- och gångbanan. Vid norra utfarten från Älvdalen uppför backen lär nog den oftast ommålade heldragna linjen i länet finnas. Det området är reserverat för cykel och gångtrafik, men används av alla fordon. Traktorer och andra långsamtgående fordon använder det för att släppa fram snabbare trafik, medan allt från bilar till timmerlastbilar alltid genar i kurvan. Längs vägen från Storbrottskrönet till Rot finns ingenting som skyddar. Där måste fotgängare och cyklister samsas med timmerbilarna om utrymmet. Barnens skolväg till skolan i Rot måste säkras. Ett avskiljande räcke över bron och sedan trafikljus vid övergångsstället skulle lösa det. Fortsätt med planarbetet RV70/Dalgatan Från Östängs Kompani upp till rondellen vid kommunhuset är det nu planlagt och klart. En ny sträckning kommer att gå där den gamla banvallen ligger idag, fram till korsningen Dalgatan Evertsbergsvägen där det blir en ny rondell. Vi kommer att fortsätta det arbete som avbröts tidigare, med att planera den fortsatta upprustningen av Dalgatan norrut från den befintliga rondellen. Först och främst av trafiksäkerhetsskäl, men även estetiskt blir Dalgatan en vackrare och mer attraktiv plats. Vi stöder projektet Tre Toppar Arbetstillfällena i Älvdalens Kommun är, som i alla landsortskommuner, sällsynta. Befolkningsminskningen är en direkt följd av detta. Under det senaste seklet har befolkningsminskningen drabbat Idre och Särna socknar i Älvdalens Kommun hårt, och de samhällena (även Älvdalens socken) har tappat en stor del av befolkningen. Sett till befolkningsmängden har Särna halverats från 50-talet. Idre hade samma kurva fast inte lika markant. Den branta kurvan från början av 60-talet bromsades dock upp i början på 70-talet. Framtidsprognoser visar dock på att om inget görs kommer minskningen att fortsätta. Att minskningen hejdades i början på 70-talet beror på att dåvarande Idre kommun och Friluftsfrämjandet tillsammans startade upp något som idag är ett av Sveriges mest kända varumärken, Idre Fjäll. Idre Fjäll som började i liten skala har succesivt byggts upp och expanderat till den stora anläggning som idag sysselsätter 226 årsarbeten. I och med den expansionen har man nu utnyttjat hela berget Gränjesvålen och kan inte utvecklas mera där. För att kunna stå sig i den knivskarpa konkurrensen från Sälenfjällen, Vemdalen och Åre måste Idre Fjäll utvecklas och kunna erbjuda mer, och bättre skidåkning. Tre Toppar är projektet som har förutsättningar att bryta den nuvarande trenden med avfolkning och utarmning av glesbygden i norra Dalarna. Satsningen, som är det största planerade turistprojektet i Skandinavien, får positiva effekter på arbetsmarknad och samhällsekonomi i hela Älvdalens kommun. Om detta projekt blir verklighet blir det ett lyft för hela Älvdalens kommun, och Särna Idre i synnerhet. Projektet beräknas ge ca 350 årsarbeten i anläggningen. Därtill ska man sedan lägga de arbetstillfällen som skapas i annan verksamhet som en spinn-off på projektet. Kommunal service, butiker, hantverkare, osv. Under uppbyggnaden skapas också många arbetstillfällen. Idre Fjäll är idag en stor motor i området. Utan den motorn skulle inte mycket finnas kvar. Om denna motor blir större skapas det ännu fler små företag i området som kan rida på den våg som Idre Fjäll och Tre Toppar skapar. Å ena sidan har vi ett naturreservat skyddat av Natura2000, ett fjäll som är en symbol för Dalafjällen. Å andra sidan har vi 350 nya arbetstillfällen i en by med 1600 invånare, en utveckling av bygden, framtidstro, flera småföretag, bygg- och entreprenörsföretag. Detta på en så liten del av naturreservatet som 2%! Det finns alltså fortfarande 98% kvar av Långfjällets naturreservat.

Vi ska aktivt driva arbetsmarknadspolitiska frågor och ha en genomtänkt strategi för att minska arbetslöshet och utslagning. Kommunen ska aktivt samverka med andra myndigheter och ideella aktörer för att bygga upp ett effektivt nätverk. Älvdalen har en alltför stor ungdomsarbetslöshet och därför vill vi betona vikten av tidiga ungdomssatsningar. Bygg en ny skola i Älvdalen. Den skola vi har i Älvdalen i dag är under all kritik både arbetsmiljömässigt och ur hälsosynpunkt. Därför måste vi så fort som möjligt bygga en ny skola. Den skolan skall då vara förutom skola, en samlingsplats för allehanda aktiviteter. Bibliotek, Kursverksamheter, osv. Ge skolan resurser att skapa jämlikhet i meningen att alla ska ha samma förutsättningar inför vuxenlivet oberoende av social bakgrund. Skolan ska utmana dem som inte får utmaningar hemma. Skolan ska ha höga förväntningar på dem som inte har några förväntningar på sig själva. Det är särskilt de barn som kommer från hemmiljöer utan studietradition som är betjänta av en skola med kunskapskrav. Arbetarklassens egna barn är de stora förlorarna på dagens skolpolitik. En del elever behöver hjälp och stöd för att nå utmaningarna. Men man hjälper ingen genom kravlöshet. Det faktum att man har höga förväntningar på närvaro, på respekt för andra och på kunskaper är ett uttryck för engagemang för eleverna. Elever som har problem måste tidigt identifieras genom nationella prov och andra utvärderingar, samtidigt som barn med mer läshuvud ska ges fler utmaningar. När vi ställer krav växer individen. Vi vill: Att ordningsomdöme ska införas i terminsbetygen. Införa en Läsa-skriva-räkna-garanti. Inget barn får lämna skolan utan tillräckliga kunskaper. Införa betyg från årskurs sex. Återinföra lågstadiet och lågstadieläraren. Ha obligatoriska nationella prov i läsning, räkning och skrivning från årskurs tre. Avskaffa det individuella programmet (IV) på gymnasiet och föra resurserna till grundskolan. Införa en lärlingsutbildning på gymnasiet för de mer praktiskt begåvade eleverna. Gymnasiet får därmed tre typer av utbildningar som avslutas med tre olika examina; studentexamen, yrkesexamen eller lärlingsexamen. Öka lärarnas befogenheter att till exempel ingripa vid bråk. Begränsa möjligheterna att läsa hobbykurser på gymnasiet. Att grundskolan ska garantera elever fysisk aktivitet vid minst tre tillfällen per vecka. Våra föreningar skall ersättas fullt ut för lokalhyrorna för ungdomsverksamhet. Sedan Älvdalens Kommun beslutade att införa hyror för utnyttjande av kommunens lokaler, har de redan tungt belastade idrottsföreningarna genom barnens föräldrar fått arbeta ännu mer för att få verksamheten att gå runt. När hyrorna infördes lovade BUN att se över lokalbidragssystemet för att ungdomsverksamheten skulle hållas skadelös. Detta har ännu inte skett. Det första året tog Älvdalens Kommun in 135000 kronor i hyror, varav 95000 kom från idrottsföreningarna. T.ex. Älvdalens Hockey betalade under år 2005 in 17000 i hyra kontant plus 50 000 värde i arbete. Bidraget de kan få i form av lokalhyra är futtiga 2500:- Sammanfattningsvis kan man säga att det kommunen får in på bekostnad av ungdomarna är inte värt det arbete och den vånda föreningarna utsätts för. Vi kommer att förbättra lokalbidraget så att föreningarna kan få tillbaka den del av lokalhyran som härhör från ungdomsverksamheten. Förbereda framtida företagare i Älvdalen Vi ska införa Entreprenörsskap som enskilt ämne i årskurs 9. Eleverna ska ges en grundläggande insikt i vad som krävs för att starta och driva ett företag. Grundläggande företagsekonomi, marknadsföring produktutveckling mm. Samarbetet som redan finns med de lokala företagen skall vidareutvecklas och eventuellt skall eleverna kunna erbjudas praktikplats påföretagen för att på plats och ställe se hur det fungerar. Elever på Älvdalens Utbildningscenter ska kunna meedverka i Ung Företagsamhet. Ung Företagsamhet är en ideell organisation som sedan 1980 verkar för att införa företagsamhet och ett engagerat näringsliv i det svenska utbildnings-systemet. Genom Ung Företagsamhets utbildningar ges ungdomar möjlighet att utveckla kreativitet, företagsamhet och entreprenörskap.

För att skydda kulturen, fritiden och musikdskolan från att ständigt hotas av neddragningar ska vi bilda ett kultur- och fritidsutskott med egen budgetram. Dilemmat är, att så länge vi inte får inflyttning och bättre skatteunderlag är det svårt att utöka någon ram. Därför kommer, så länge de finns under BUN:s paraply, kultur, musikskola och fritidsverksamhet alltid att få stryka på foten när det blir fråga om besparingar. Vi ser det som ytterst viktigt att musikskolan ska leva och fortsätta producera duktiga musiker. Musiken är ett väldigt viktigt inslag i vår kultur och historia. Den är en stor del av Älvdalingens identitet, likväl som älvdalskan är. Vi har ett enormt utbud av musik för att vara en så liten kommun. Vi känner en stor oro för att om vi fortsätter att nagga i kanten på det har vi snart raserat allt som byggts upp under årens lopp. Eftersom de är så väl sammankopplade är det ju inte långt från musikskolan till all kulturverksamhet i kommunen. Den blir också gärna styvmoderligt behandlad när det skall diskuteras ekonomi. Om musiken är en del av älvdalingens identitet, så kan man med eftertryck säga att kulturen ÄR vår identitet. Kultur är inte bara knätofs. Det är vår historia, vårt språk, vår musik. Vi känner en stor oro för att om vi fortsätter att nagga i kanten på det har vi snart ingen kulturverksamhet kvar och därmed försvinner en attraktionskraft i kommunen. Fritidsverksamheten ser vi som en mycket viktig verksamhet. Vi måste kunna erbjuda alla en vettig fritidsverksamhet. Oavsett ekonomisk ställning. Vi måste bl.a. kunna erbjuda lokaler för olika, både idrottsliga och andra, fritidsaktiviteter. Vi känner en stor oro för att om vi fortsätter att nagga i kanten på det har vi snart ingen fritidsverksamhet kvar och därmed försvinner en attraktionskraft i kommunen. Inget av dessa tre verksamheter är lagstadgad verksamhet, men utgör en helhetsbild av en kommun. Presumtiva älvdalingar tittar på skola, fritids- kultur- och musikutbud i första hand innan de bestämmer sig för att flytta hit med sin familj. Det finns många olika föreningar i Älvdalen som gör ett oerhört stort arbete för att vi, våra barn och våra besökare ska trivas i Älvdalen. Men, det finns ju gränser för hur mycket de, alltid ideella, orkar med. Tänk på hur mycket ideell tid som läggs ned på olika verksamheter. För att skydda dessa verksamheter från att ständigt hotas av neddragningar skall vi arbeta för att bilda ett kultur- och fritidsutskott med egen budgetram. Det ska ju inte få obegränsat med resurser för det, men då kan utskottet prioritera sin verksamhet själv utan att hela tiden behöva slåss om pengarna mot en lagstadgad verksamhet. Likväl kan skolverksamheten renodla sin verksamhet och slippa ha de moraliska besvären att tvingas välja bort något som vi alla vet är nödvändigt för att kommunen ska vara attraktiv att bo i. Undersöka möjligheten för musikutbildning på gymnasienivå Den musiktradition vi har i Älvdalen borde borga för att ett musikprogram på gymnasienivå skulle bli ett populärt alternativ. Folkmusik och dragspelsmusik är starkt knutet till Älvdalen. Vi vill att musiktraditionen skall leva vidare och växa i Älvdalen. Maten till våra äldre skall lagas i kommunen, inte i Sala. För att klara transporten ut till våra pensionärer som bor ute i byarna utan hälsorisker bör maten kylas ner. Därför vill vi att en produktionslinje för kyld mat planeras in i något av kommunens produktionskök. Det är mest lämpligt att förlägga detta i Särna, både av arbetsmarknadspolitiska och transportmässiga skäl. En lokal produktion av maten gör det också möjligt att servera lokala maträtter som idag, till mångas besvikelse, helt saknas på menyn. Vi ska värna om, och försöka sprida, det privata alternativet när det gäller vårdcentralerna. Älvdalens vårdcentral är Dalarnas enda som drivs i privat regi. Den är även den enda vårdcentralen som inte har behov av att anlita stafettläkare. Det skapar en trygghet för patienterna som därmed kan få träffa samma läkare varje gång man besöker vårdcentralen. Vi slipper det riskmoment det trots allt är, att en ny stafettläkare kanske inte vet hela sjukdomshistorien hos patienten. Personalen trivs och vill fortsätta i nuvarande regi. Vi skall kämpa för att Älvdalens Vårdcentral även i fortsättningen drivs i privat regi. Vi skall även försöka införa det för Särna vårdcentral.

En äldreomsorg ska skapas som alla kan lita på så att vi känner en trygghet inför den tid som kommer när vi inte klarar oss själva. Det är något kusligt med ett samhälle som ger kor rätt till utevistelse men inte ger våra äldre rätt till en promenad. Som ger hästar rätt till sällskap men lämnar tusentals gamla som fångar i sina egna hem, oförmögna att ta sig ut och träffa andra människor. Kommunen ska garantera att de äldre har rätt till sådant som utevistelse, bra mat, värdigt omhändertagande och eget rum. Den som inte får vad kommunen har lovat ska få omsorgsavgifterna tillbaka. Det kallar vi omsorgsgaranti. De kommuner som inför omsorgsgarantier ska få statligt stöd för att hålla kvaliteten uppe och bygga fler platser i äldreboenden. Vi vill att... Varje äldreboende ska ha en medicinskt ansvarig läkare. En omsorgsgaranti ska ge rätt till ersättning om kommunen inte uppfyller högt ställda kvalitetskrav Alla ska kunna välja egen husläkare. Förbättra den nationella vårdgaranti som ger rätt att gå till annan vårdgivare. En äldreombudsman i varje kommun som oberoende av kommunen och landstinget arbetar för de äldres rättigheter. Alla som vill det ska ha rätt till eget rum i äldrevården. Mer valfrihet vid val av vårdgivare. Vi ska aktivt arbeta för att få tillbaks ambulansen/akutbilen till Älvdalen. Det är en fråga om trygghet att kunna lita på att om något händer ska man inte behöva vänta i kanske en timme på att få hjälp. Se över och effektivisera kommunens organisation Vi anser att Älvdalens Kommun drivs på ett sätt som är ineffektivt och onödigt kostsamt. Samtidigt är den interna kontrollen kraftigt eftersatt. För att avhjälpa detta kommer vi att i Älvdalens Kommun minimera allt onödigt arbete och alla onödiga kostnader genom att arbeta mer systematiskt. Detta gör vi genom att införa ett kvalitetssäkringssystem. Det innebär i korthet att man identifierar och dokumenterar alla processer och rutiner inom avdelningarna, samt deras kunder, deras krav och behov. Man kan sedan rationalisera bort onödiga processer. Alla rutiner och processer finns beskrivna i dokumentationen. Är det någon som inte vet hur eller vad han ska göra i en speciell situation, kan han gå till dokumentationen och läsa sig till hur det ska gå till. I dokumentationen finns även alla befattningsbeskrivningar där det står vilka befogenheter och vilket ansvar tjänstemän och chefer har. I korthet innebär det ordning och reda, effektivitet och rationalisering utan att tappa i kvalitet. Snarare höjs den. Satsa på vindkraft, bioenergi såsom pellets och flis samt fjärrvärme för att komma ifrån oljeberoendet och minska förbrukningen av fossila bränslen. Priset på el har under de senaste åren stigit mycket kraftigt. Vindkraft har blivit ett alltmer intressant alternativ, både prismässigt och speciellt som den mest miljövänliga energiformen. Vi kommer att aktivt verka för att Älvdalens Kommun och de kommuninnevånare som önskar ska kunna bli delägare i de vindkraftverk som kommer att byggas i Älvdalens Kommun. Vi vill medverka till att ge Älvdalens kommuninnevånare en ren och prisvärd energi. Vi vill införa lite sans och förnuft i Älvdalens politik. Med lite mera ödmjukhet mot varandra och enbart tanke på samarbete för Älvdalens bästa. Folkpartiet Liberalerna, G:a Näsvägen 31, 796 30 Älvdalen, alvdalen@liberal.se, www.alvdalen.nu/folk partiet, 070-699 11 71