Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om utbildning av yrkesförare för gods- eller/och persontransport på väg (yrkesutbildning av förare) I enlighet med 96 Finlands grundlag översänds till Riksdagen Europeiska gemenskapernas kommissions förslag av den 2 februari 2001 till Europaparlamentets och rådets direktiv om utbildning av yrkesförare för godseller/och persontransport på väg samt en promemoria om förslaget. Helsingfors den 5 april 2001 Minister Johannes Koskinen Äldre regeringssekreterare Eija Maunu
2 EU/ 140201/0189 KOMMUNIKATIONSMINISTERIET PROMEMORIA FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV OM UT- BILDNING AV YRKESFÖRARE FÖR GODS- ELLER/OCH PERSONTRANSPORT PÅ VÄG (YRKESUTBILDNING AV FÖRARE); KOM(2001)56 SLUTLIG 1. Bakgrunden till förslaget Europeiska gemenskapernas kommission har den 2 februari 2001 lagt fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om utbildning av yrkesförare för gods- och persontransport på väg (kommissionens dokument KOM(2001)56 slutlig 2001/0033 (COD)). I rådets förordning (EEG) nr 3820/85 om harmonisering av viss social lagstiftning om vägtransporter ingår bestämmelser om yrkeskompetensbevis som krävs av förare i landsvägstrafik. För erhållande av ett sådant intyg krävs att föraren har genomgått sådan minimiutbildning som avses i rådets direktiv 76/914/EEG om minimikrav på utbildning av vissa förare av vägfordon. Enligt artikel 5 i förordningen skall en förare av fordon för godstransporter på väg ha ett bevis på sin yrkeskompetens för att han eller hon före fyllda 21 år skall kunna anlitas som förare av fordon med en vikt på mer än 7,5 ton. Minimiåldern för innehavaren av ett yrkeskompetensbevis är då 18 år. Ett sådant bevis krävs inte av andra förare i godstrafik, liksom inte heller av personer som fyllt 21 år. Minimiåldern för förare som anlitas för persontransport på väg är 21 år. Av förare av fordon för persontransport på väg krävs dessutom antingen ett yrkeskompetensbevis som motsvarar ett ovan avsett bevis eller minst ett års erfarenhet som förare av fordon med en massa på mer än 3,5 ton. Merparten av de förare som för närvarande är verksamma i branschen har börjat i yrket med enbart körkortsutbildning som grund. Inom Europeiska unionens område är andelen förare som fått yrkesutbildning endast 5-10 %. Enligt kommissionens förslag förutsätter de krav som ställs på föraryrket och utvecklingen inom sektorn att även förare i landsvägstrafik har en grundläggande yrkesutbildning och dessutom får regelbunden vidareutbildning. Det föreslagna direktivet avses ersätta ovan nämnda direktiv om minimikrav på utbildning av vissa förare av vägfordon och föreslås gälla alla som börjar arbeta eller som redan är yrkesverksamma inom sektorn. 2. Förslagets huvudsakliga innehåll Kommissionen föreslår att förare av tunga fordon i landsvägstrafik skall genomgå en obligatorisk introduktionsutbildning, som föreslås gälla alla förare som anlitas för sådan gods- eller persontransport som sker mot vederlag. Enligt förslaget skall yrkesutbildningen anordnas separat från vad som bestäms om körkortsutbildning och transport av farliga ämnen. De som deltar utbildningen skall från förut ha körkort av behövlig körkortsklass. Om den grundläggande utbildningen ges som en del av yrkesutbildningen innan personen i fråga har fyllt 18 år krävs inte körkort från förut. I fråga om förare av fordon för transport av farliga ämnen medför förslaget extra utbildning som skall ges före den särskilda utbildningen för transport av farliga ämnen. Enligt förslaget skall alla förare som redan är yrkesverksamma inom sek-
3 torn omfattas av kravet på en regelbundet återkommande vidareutbildning vart femte år. Det föreslås att introduktionsutbildningen inte skall gälla sådana förare som redan är verksamma inom sektorn, men däremot skall dessa omfattas av kravet på vidareutbildning. Den föreslagna grundläggande utbildningen är antingen fullständig grundläggande utbildning eller grundläggande minimiutbildning beroende på personens ålder och vilken kategori fordonet i fråga tillhör. Avsikten är dock att alla förare ges åtminstone grundläggande minimiutbildning. Grundtyperna för utbildningen avviker från varandra endast i fråga om utbildningens längd och det detaljerade innehållet av utbildningen. Den fullständiga grundläggande utbildningens längd föreslås uppgå till 420 timmar och den grundläggande minimiutbildningen till 210 timmar. Utbildningen består av en för alla yrkesförare gemensam del, vars innehåll varierar beroende på om det är fråga om förare av fordon i godstrafik eller förare av fordon i persontrafik, och en särskild utbildning som ges av ett företag inom sektorn eller vid ett godkänt utbildningsorgan genom praktisk tillämpning av de kunskaper som erhållits i utbildningen. Den gemensamma delen förutsätts i synnerhet omfatta avancerad träning i rationell körning med beaktande av säkerhetsbestämmelser, iakttagande av alla transport-, trafik- och arbetsbestämmelser samt hälsa, säkerhet, service och logistik enligt definitionerna i bilagan till direktivförslaget. En övergång från ett transportsätt till ett annat föreslås vara möjlig utan att den gemensamma delen utförs på nytt. Det föreslås att åldersgränserna i fråga om godstransporter bibehålls oförändrade. Fordon i godstrafik får framföras av en person som har fyllt 18 år och genomgått fullständig grundläggande utbildning när det gäller fordon i kategori C och CE och av en person som har fyllt 18 år och genomgått grundläggande minimiutbildning när det gäller fordon i kategori C1 och C1E. Med grundläggande minimiutbildning som grund får en förare yrkesmässigt framföra fordon i kategori C och CE från och med 21 års ålder. Däremot föreslås betydande ändringar av åldersgränserna i fråga om persontransporter. Enligt förslaget skall fordon för persontransport kunna framföras av personer som har fyllt 18 år och genomgått fullständig grundläggande utbildning. Denna rätt gäller framförande av fordon i kategori D och DE som används för persontransporter i reguljär trafik på sträckor som inte överstiger 50 km och fordon i kategori D1 och D1E utan särskilda begränsningar. En ålder om 21 år, som motsvarar den nuvarande åldersgränsen, i kombination med fullständig grundläggande utbildning ger rätt att yrkesmässigt framföra fordon i kategori D och DE och i kombination med grundläggande minimiutbildning fordon i kategori D1 och D1E. Enligt förslaget kan rätt att framföra fordon i kategori D och DE erhållas från och med 24 års ålder på basis av grundläggande minimiutbildning. För slutförd grundläggande minimiutbildning utfärdas ett utbildningsbevis och för slutförd fullständig grundläggande utbildning ett yrkeskompetensbevis. En anteckning om erforderlig kompetens görs i form av harmoniserade gemenskapskoder på förarens körkort. Med avvikelse från nuvarande bestämmelser föreslås att yrkesverksamheten skall förutsätta regelbunden vidareutbildning. Avsikten är att alla förare var femte år skall delta i vidareutbildning som omfattar 35 timmar. Utbildningen skall ges under en sammanhängande period om fem på varandra följande dagar. Syftet med vidareutbildningen är att fördjupa och precisera kunskaperna inom vissa ämnesområden som behandlats i den grundläggande utbildningen och att innehållet av detta specificeras under utvärderingssamtalet med föraren. I direktivet fastställs endast miniminivån på utbildningen. Avsikten är att medlemsstaterna på det nationella planet kan uppställa tilläggskrav gällande utbildningen. Befogenhet att anpassa bilagan till direktivet, som omfattar kursprogrammet, till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen skall enligt kommittéförfarandet ankomma på körkortskommittén. I förslaget ingår även kriterier som utbildningsorganen kan tillämpa vid godkännande av kursprogrammen. Då kan medlemsstaterna på basis av dessa fastställda kriterier fritt besluta hur yrkesutbildningen skall utformas. Direktivet föreslås träda i kraft från ingången av 2004. Direktivet kommer till alla delar att
4 gälla samtliga som då söker sig till denna sektor och även redan yrkesverksamma förare genom kravet på vidareutbildning. Enligt förslaget skall utöver yrkesverksamma förare även personer som under de fem år som föregått direktivets ikraftträdande har utövat sitt yrke i minst tre år befrias från kravet på grundläggande utbildning. 3. Förslagets verkningar på lagstiftningen i Finland Om de krav som gäller yrkesverksamma förare föreskrivs genom bestämmelser på förordningsnivå i anslutning till körtkortsbestämmelserna. I körkortskraven har beaktats de krav enligt förordningen om harmonisering av viss social lagstiftning om vägtransporter som gäller minimiålder och annan kompetens som erhållits genom utbildning eller körerfarenhet så, att avläggandet av körkort i sig berättigar till yrkesmässigt framförande av tunga fordon. Det i direktivförslaget framställda kravet på vidareutbildning föreslås även gälla sådana förare som är yrkesverksamma före direktivets ikraftträdande och ställer sålunda nya krav på den fortsatta yrkesverksamheten. I synnerhet kravet på vidareutbildning och de verkningar denna har på den fortsatta yrkesverksamheten kan föranleda ett behov av reglering på lagnivå. Enligt motiveringen till direktivförslaget medför detta inga ändringar i fråga om bestämmelserna om avläggande av körkort eller om transport av farliga ämnen. Förslaget kan dock påverka bestämmelserna gällande körkort. För närvarande omfattas alla körkortsklasser för tunga fordon av samma krav när det gäller erhållandet av körkort, oberoende av om det är fråga om trafik i privat eller yrkesmässig regi. På grund av förslaget torde det bli aktuellt att utreda hur detta eventuellt påverkar förutsättningarna för avläggande av körkort i de till tillämpningsområdet hörande kategorierna, de därtill hörande rättigheterna att framföra fordon i privat- eller yrkestrafik samt innehållet av körkortsutbildningen i allmänhet. Förslaget om sänkt åldersgräns för förare i persontrafik förutsätter bl.a. att det bör utredas hur ändringen påverkar den hittills iakttagna principen om att det inte har varit möjligt att vara verksam som förare av fordon för persontransport innan det tudelade systemet för avläggande av körkort har slutförts och permanent körrätt erhållits. Brottsuppföljningen i fråga om nya förare varar enligt nuvarande bestämmelser minst ett och ett halvt år efter erhållandet av det första körkortet för bil som utfärdas för två år. I bestämmelserna om transport av farliga ämnen föreskrivs om den utbildning och vidareutbildning som krävs för transportuppgiften. Även i fråga om dessa bestämmelser kan ändringsbehov uppstå i anslutning till samordnandet av utbildningskraven. 4. Ekonomiska och andra verkningar 4.1. Ekonomiska verkningar Förslaget medför ekonomiska verkningar till följd av anordnandet av utbildning samt av kravet på grundläggande utbildning och vidareutbildning. Det är ännu i detta skede svårt att bedöma hur stora kostnader ändringarna medför. Kostnaderna på grund av utbildningen fördelar sig som engångskostnader i fråga om personer som söker sig till utbildning och som vart femte år återkommande regelbundna kostnader på grund av kravet på vidareutbildning för redan yrkesverksamma förare. Enligt förslaget svarar föraren i sista hand själv för utbildningen. Förslaget förutsätter att utbildningskapaciteten utökas väsentligt. Yrkesutbildning för förare av fordon i kategori C har tillhandahållits endast i samband med sådan yrkesutbildning för bilförare som ges vid yrkesläroanstalter. Antalet studerande som årligen antas till utbildningen är ca 650. Av det totala antalet personer som avlagt lastbilskörkort har endast ca 5 % genomgått yrkesutbildning. Förarutbildning för körkort för lastbilsdrivna fordonskombinationer och bussar har huvudsakligen getts vid yrkesutbildningscentrer för vuxna. Andelen bussförare som avlagt körkortet i samband med utbildning uppgår dock endast till ca 25 %. Den undervisning som krävs för erhållande av körrätt för fordon i kategori D
5 och CE uppfyller kraven på yrkesutbildning, dock så att den med tanke på sin totala omfattning placerar sig mellan de två föreslagna utbildningarna. 4.2. Övriga verkningar Den i förslaget framställda principen om utbildningens omfattning i förhållande till åldern hos den person som söker sig till transportsektorn öppnar möjligheter att anordna utbildning för förare av fordon för persontransport efter grundskolan och som en del av den yrkesutbildningen. Det ålderskrav om 21 år som för närvarande krävs av förare av fordon för persontransport har ansetts utgöra ett hinder för att anordna yrkesutbildning och även allmänt när det gäller personer som söker sig till bussföraryrket. 5. Statsrådets preliminära ståndpunkt Statsrådet håller ännu på att forma sin ståndpunkt i frågan. Utlåtanden om förslaget har inbegärts och dessa antas vara tillgängliga under den första hälften av april. Utlåtanden har begärts av de viktigaste myndigheterna och av organisationer som arbetar inom ramen för de instanser som är verksamma på transportsektorn. I detta skede konstaterar statsrådet att den stöder de synpunkter som framförs i förslaget om att man med hjälp av utbildning kan förbättra förarnas förutsättningar att utöva sitt yrke, men att den i övrigt förhåller sig avvaktande till obligatorisk introduktionsutbildning och för all obligatorisk vidareutbildning till dess förslagets verkningar på sektorn har utretts närmare. Statsrådet understöder tanken på att man genom att se över ålderskraven kan öppna möjligheter för anordnande av yrkesutbildning efter grundskolan även för dem som ämnar utbilda sig till förare av fordon för persontransport och härigenom gradvis avancera i yrket, dock utan att ännu i detta skede närmare ta ställning till förslagets detaljer.