Tjurbilden från källa sn, Öland Nerman, Birger Fornvännen 303-308 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1943_303 Ingår i: samla.raa.



Relevanta dokument
De gotländska Vendeltidsbrakteaternas ursprung Nerman, Birger Fornvännen Ingår i:

Urnegravar vid Augustenborg i Borrby sn., Skåne Arbman, Holger Fornvännen 29, Ingår i:

En gotländsk grupp av hängsmycken från vendeltid och vikingatid : dess uppkomst och utveckling Nerman, Birger Fornvännen 49-53

En gammal färdväg Biörnstad, Margareta Fornvännen Ingår i: samla.raa.

Man och orm : en bildframställning på en grupp gotländska spännen från sen vendeltid Nerman, Birger Fornvännen

Ett gotländskt ringsvärd av äldsta typ Nerman, Birger Fornvännen Ingår i: samla.raa.

Två gotländska vendeltidsnålar med djurskulpturer Nerman, Birger Fornvännen 1958, s.

Kapitel 10: Sidvärtsrörelser

Gör din egen kontroll

Ostbaltiskt från yngre vendeltid bland fynden från Helgö, Ekerö Nerman, Birger Fornvännen

Några anmårkningar om en egendomlig utbildning av kalkspat

En schweizisk gjutform Schnell, Ivar Fornvännen 23, Ingår i: samla.raa.

Rapport över förundersökning på fastigheten Klinta 20:18 (dåvarande 20:1 5 ), Köpings sn, Borgholms kn, Öland.

Kontrollås. 81. Medelst kontrollås. göras beroende av varandra,

Den nordiska arkeologiska expeditionen till Island sommaren 1939 Stenberger, Mårten Fornvännen 1940(35), s : ill.

Förhistoriska bebyggelser antydda genom kemisk analys Arrhenius, Olof Fornvännen Ingår i:

E K E T O R P S S K A T T E N. en silverskatt från vikingatiden

Ett spel av Michael Schacht för 3-4 personer

Den förlorade sonen:

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen

Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

Positiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen

någon skulle föreslå, att ur våra räkningar utesluta tecknet "j/, så att man t. ex. skulle skriva lösningen av

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter

BILAGA 14. RAS Clydesdale A. RASBESKRIVNING

Ett originalarbete av Notke i Öja, Södermanland Roosval, Johnny Fornvännen Ingår i:

GEOLOGISKA FÖRENINGENS STOCKHOLM: FÖRHANDLINGAR. S,HlTTONDE BANDET. (Årgången lr!ln.) HED U TAVLOR OCH FLERE FIGURER I TEXTEN. STOCKHOLM 1895.

VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse)

Hällristningarna i Torhamn

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Nr659. l. Hustruns släktnamn bör kunna användas såsom makarnas gemensamma. Mot. 1971:659 7

Forngutniska "kokkamrater" Nerman, Birger Fornvännen Ingår i: samla.raa.

Giraffen Love. Historien om giraffen Love

Start för Mattestigen. Promenera till Vindskyddet

Kristusbarnet kröner sin moder : ett motiv ur Caesarius av Heisterbachs Dialogus Miraculorum i svensk 1300-talskonst? Andersson, Aron Fornvännen

Till hästmunderingen : en grupp gotländska vendeltidsbeslag Nerman, Birger Fornvännen

Problem i navelregionen hos växande grisar

Medeltida ekorrpilar? Zachrisson, Inger Fornvännen 71, Ingår i: samla.raa.

Ett bidrag till frågan om gånggriftstidens havsnivå vid Östergötland Nerman, Birger Fornvännen 22,

Munck, Håstad (referent), Lindeblad, Calissendorff och Wersäll. Jonsson

Vindkraft ur markägarens synpunkt

Ett silfverfynd från vikingatiden Rydbeck, Otto Fornvännen 1, Ingår i: samla.raa.

arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan

FÖRFATTAREN ALKA 2014

INTRODUKTION OCH ANVISNING FÖR UPPBYGGNAD AV RAMPER

Riello Gulliver RG2 Montage- och driftsinstruktion Oljebrännare Enstegsfunktion

Ett skytiskt fynd från Gotland Nerman, Birger Fornvännen Ingår i: samla.raa.

Resultat brukarundersökning inom Bergs kommuns hemvård och särskilt boende... 2

DRAKEN. Detta är en svensk översättning på ett mönster för en drake från den ryska sajten shityomoyo.ru gjord av alias Pialinn här på Amigurumi.

create oväntat flexibla skåp

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Pargas stads utlåtande om ansökningsärenden enligt sjötrafiklagen, Lilltervo- Haradsholm och Stormälö- Svartholmarna.

Jennifer Forsberg. Ekeskolan i Örebro, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Resurscenter syn/utomhusgestaltning. Färdigställt hösten 2009.

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004

Ägare till Gullaskruvs säteri mellan 1883 och 1900 var greve Axel Emil Lewenhaupt. Gårdar som ingick var Willköl, Höneström och Silvereke.

Förberedelser: Sätt upp konerna i stigande ordningsföljd (första inlärningen) eller i blandad ordningsföljd (för de elever som kommit längre).

Kopparsmälta från Hagby

-Det ryker, det fräser, det brinner!

GORDONSETTER (Gordon Setter)

Vanliga avdrag i rallylydnad

En hällristning i Västergötland Schnittger, Bror Fornvännen 6, Ingår i: samla.raa.

Yttrande över betänkande Toppdomän för Sverige (SOU 2003:59)

Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?

Utvärdering av 5B1117 Matematik 3

Avskaffa aktivitetsförbudet för arbetslösa ungdomar

En artikel från Svenska Fotografen 1926 av. Oscar J:son Eilert. Den handlar om hästfotografering från hans verksamhet i Strömsholm.

create oväntat flexibla skåp

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Peter Hahne. Hav och land. 23 augusti - 12 oktober 2014

Kärnkraftens vara eller icke vara Är kunskap och åsikt om kärnkraft relaterade till varandra

Alvena-huvudet Arne, Ture J. Fornvännen 29, Ingår i: samla.raa.se

NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER

Uppföljning av nystartsjobben

Questionnaire for visa applicants Appendix A

Kallblodig unghästutställning På Gävletravet, söndagen den 6/9-2015

GÅR TILL TANDLÄKAREN

SJ Q37p. Dekaler Det finns dekaler med. Ser du dem inte i påsen? Kolla om de är invikta i detta blad.

Sammanfattning av lektion 3 Eskilstuna

GLÄNS ÖVER SJÖ OCH STRAND

Osteologisk analys av djurbensmaterial från Lockarp

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?

VÄLKOMMEN TILL VARPAN! ALLMÄNT OM VARPA NÅGRA ORD OM STENVARPA KASTBANAN OCH DESS MARKERINGAR

Motion 1983/84:615. Gullan Lindblad m. n. Utiandsstationerade statstjänstemäns socialförsäkringsförmåner

Vägmätningar för milstolpar Nordin, Stefan Fornvännen 86, Ingår i: samla.raa.

Luckgarage Diva 35&355

DREVER. Grupp 6. FCI-nummer 130 Originalstandard SKKs Standardkommitté

DOM Stockholm

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan

Så funkar det. Danderyd/08

Handledning Indata via Webb. - Provmjölkning - Betäckningar - Semineringar - Vägningar, namn, mm.. Missbildningar

Flatmarksgravar i Dvärred, Lindome

UTGRÄVNING 1. Använd faktabladen för att svara på frågorna! B U N K E F L O S T R A N D


4-7 Pythagoras sats. Inledning. Namn:..

MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano)

Att träna och köra eldriven rullstol

ALASKAN MALAMUTE. Grupp 5. FCI-nummer 243 Originalstandard FCI-Standard SKKs Standardkommitté

Transkript:

Tjurbilden från källa sn, Öland Nerman, Birger Fornvännen 303-308 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1943_303 Ingår i: samla.raa.se

TJURBILDEN FRÅN KÄLLA SN, ÖLAND AV BIRGER NERMAN I»Studier tillägnade Gunnar Ekholm 13. 3. 1934» sid. 67 ff. har Manne Hofrén publicerat en liten på Öland funnen tjurbild av brons och sökt fastställa dess datering samt bildens funktion. Den ifrågavarande skulpturen, fig. 1, anträffades c:a 1920 vid Högenäs nr 5, Källa sn; tyvärr känner man endast, att bilden upptogs vid arbete på en åker, belägen c:a 200 m s. om gården. 1 (Kalmar Museum inv.-nr 11697). Pjäsen, vars längd uppgår till drygt 1 dm, är gjuten i ihåliga längsgående hälfter se fig. 2, 3 förenade med varandra genom två tvärgående nitar, å resp. bog- och läudparti. De smala hornen äro insatta i hål i huvudet, 2 likaså öronen, av vilka det ena saknas (rester blott vid roten). Likaså saknas svansen, som varit inpassad på liknande sätt som horn och öron. Tjuren har stått fastnitad på ett underlag; på framfötterna äro utsidorna utvidgade till nitplattor, medan bakfötterna ha liknande utsprång baktill; framfötterna äro undertill horisontala, medan bakfötterna slutta bakåt. Hofrén förmodar, att tjuren tjänat som topp-prydnad på en skålformig hjälm ifrån folkvandringstid eller Vendeltid, och framhåller de sluttande bakfötterna som stöd för sitt antagande; hjälmarna från denna tid ha ju överst ofla varit prydda med en djurbild (svin, fågel). Hofrén rubricerar sitt i och för sig mycket tänkvärda förslag endast som en»gissning». 1 C:a 30 ra därifrån konstaterade docent Mårten Stenberger 1933 lämningar av en forntida husgrund av en typ, som tillhör romersk järnålder och främst 400-talet e. Kr. Hofrén antar samband mellan tjurbilden och husgrunden, vilket dock är obevisat. 2 Hornen, sora äro vridbara, ha i fig. 1, 2 avbildats i olika ställning.

304 BIRGER NERMAN Fig. 1. Tjurbild av brons. Högenäs nr 5, Källa sn, Öland. C:a a / 3. Hronzc hull figure. Höganas no. 5, KAUa parish, Öland. C. 2 /,. Fig. 2. Parti av tjurbilden fig. 1. C:a l / s. Part ot the bull ligure in fig 1. C. 4 /s-

TJI Ull I LI) EN FRÅN KALI. A SN, ÖLAND 305 Emellertid kan Källa-tjuren omöjligen tillhöra folkvandringstid eller Vendeltid; hela dess habitus bryter sig ut ur dessa skedens stilriktningar. Men å andra sidan är det lika tydligt, inom vilken tidsstil den hör hemma: den äldre Hallstatt-kiilluiens. Samma onyanserade naiva djurformer återfinnas inom denna, med samma enkla, framtill tvärl avskurna huvuden och samma myckel smala, ofta långa horn. Sådana djurbilder förekomma i mellersta delen av mura Tyskland och l-ifi. ;i. Tjurbilden tig. Pig. 4, Djurbild (nötkreatur) av bions. I.iicknitz, Kreis I, 2 sedd underifrån. Randow, I trakten av Stettin. Höjd 2 cm (utan horn). Hull figure, figs. 1, 2, llnm/c- animal figure (l)ovine). l.th-knil/, Kreis Randow, seen from below, in lhe neighhourhtmci of SI et t in. Height 2 cm. (without horns). området söder därom; fig. 4 återger en dylik, anträffad som etl lösfynd vid Löcknitz, Kreis Kandow, i trakten av Stettin. Kunkel 3 bet ra k - lar denna som införd söderifrån, och säkerligen gäller detta flera ex., kanske alla. 4 Från Ballstatt-kulturens omräde känner man sådana djurbilder. 1 fig. 5 återges just ifrån själva Hallstatt en lik- Kunkel, O., Einfuhrgul im vor- und fruhgeschichtllchen Pommern, i Congrossus secundua archseologorum balticorum Rigae 1980, tryckt Riga 1931, sid. ITS med plansch lig. i. * Flera nordtyska djurbilder (däribland Sven don från Löcknitz) återges hos Sprockhoff, E., Jungbronzezeitliche Hortfunde Norddeutschlanda (Periode IV), Mainz 1937 (= Katalog dea Römlsch-Germanischen Zentralmuaeuma zu Mainz, Nr 12), Taf. 30: några på denna, plansch återgivna tillhöra dock möjligen äldre bronsäldern (jfr a. a. sjd 55 f.). Fornvännen I''',:;.

806 RI HG E H N E Ii M A N artad djurfigur med de karakteristiska långa smala hornen; 5 här är emellertid själva djurarten svårbostämlig. Ifrån Hallslalt få vi också förklaring på, hur Källa-figuren varit placerad. 1 fig. 6 avbildas elt i Hallstatt anträffat bronskarl," vars hank utgöres av en kofigur. som åtföljes av en kalv. Medan kons framben stå fastnitade på ett stöd, som går upp ifrån kärlbottnen Fig. 5. Djurbild av brons. Hallstatt, Oberösterreich. liron/.e animal figure. Hallstatt, 1'pper Austria. e /i 8. 8 / 16 och upptill är försett med eu horisontal platta, äro bakbenen liksom kalven med nitar anbragta pä en platta, som ligger mot kärlväggen och är omvikt om kärlets kaut; kon har i pannan en triangulär inläggning av lien, och ögonen utgöras av järnnitar (svansen, som fallas, har varit av järn). Här ha vi ett djur, vars benslällning fullständigt överensstämmer med Källa-tjurens, och här få vi den naturliga förklaringen till, att framfötterna äro plana undertill, medan bakfötternas iinderparli sluttar bakåt. Däremot har jag svårt att se, hur de undertill plana framfötterna kunna passa till en hjälms rundniug. Hallstall-kärlet kan icke gärna ha haft praktisk användning, utan får säkerligen betraktas som ett kultkärl. Kärl av ifrågavarande typ, vilka ha förutsättningar under yngre 5 Efter von Säcken, E., Das Grabfeld von Hallstatt, Wien 1868, pl. XVIII fig. 33. 8 Efter a. n. pl. XXIII fig. 6.

TJUR BILDEN FRÅN KÄLLA SN, O LAND 307 bronsåldern, de senare av Åberg betraktade som närmast ungerska, 7 förekomma inom olika delar av Hallstatt-kuiturens område. Om även de liksom förutsättningarna äro av ungerskt ursprung, må lämnas oavgjort. Källa-tjuren är emellertid säkerligen ej tillverkad i Ungern, utan inom det centrala Hallstatt-området eller kanske inom det istriska Fig. 6, Kärl med hank i form av en kofigur, åtföljd av cn kalv; allt av brons (kon med i pannan triangulär inläggning av ben och järnnitar som ögon). Hallstatt, Oberösterrcich. C:a */,. Vessel with handle in the shape of a cow followed hy a calf; all in bronze (the cow with a triangulär piece of bone inserted in the forehead and with iron rivets for eyes). Hallstatt, Upper Austria. C. '/«området (Istrien, Krain samt södra delarna av Steiermark och Kärnthen), inom vilket sådana småfigurer äro vanliga, och har tydligen, om själva kärlet införts från Ungern, där blivit apterat å kitteln. Det är givelvis omöjligt att avgöra, huruvida Källa-tjuren blivit införd till Norden anbragt å en skål eller redan löstagen, liksom i förra fallet, om det varit på Öland eller annorstädes, som löstagningen skett. Äldre Hallstatt-tid bestämmes i regel till c:a 900 c:a 700 f. Kr., vilken tid motsvarar delar av Montelius' V:te nordiska bronsålders- 7 Åberg, N., Bronzezeitliche und frtiheisenzeitliche Chronologie (= K. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens Monografier nr 18) V sid. 93 f., 119 f.

308 BIRGER NE RM A N period c:a 950 c :a 750 f. Kr. och hans VI c:a 750 600 f. Kr. Källa-skulpturen ökar pä ett värdefullt sätt det jämförelsevis ringa antalet småskulpturer, som äro kända i vårt land ifrån denna tid. SUMMARY BIRGER NERMAN: Figure of a bull from the parish of Källa, Oland. The author points out tbat the well-known bronze bull from Högenäs no. 5, Källa parish, Öland (figs. 1 3), which has been taken to be the ornamental crest of a basin-shaped helmet from lhe period of migrations or from the Wendel period, must derive from the Hallstatt period. From the area of the Hallstatt culture, where similar animal figures are comnion (fig. 5), they were exported nortbwards, inter alia, to Northern Germany (fig. 4). The charactoristic shaping of the legs with the under-surfaco of the hind feet sloping backwards is explained on the assumption that the animal formed the handle of a bronze vessel like the one from Hallstatt reproduced in fig. 6.