Energiplan för Gnosjö kommun

Energiplan för Gnosjö kommun Upprättad i mars 2010 av tekniska avdelningen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-04-29.

INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Syfte och mål 3 3 Om växthuseffekt 3 4 Allmänt om kommunen 3 5 Energianvändningen i kommunen 4 6 Transporter 4 7 Energiförbrukningen i kommunens egen verksamhet 5 8 Energieffektiviseringar 5 9 Miljö och olika uppvärmningsformer 6 10 Förnybar energi 7 11 Energiproduktion i Gnosjö 12 Utvecklingen på bränsleområdet 9 11 13 Mål 12 14 Organisation, kommunens målsättningar och planer 13 Energi är produkten av effekt och tid 1 kilowatt under 1 timme = 1 kilowattimme ( kwh) 1 megawattimme (MWh) = 1 000 kwh 1 gigawattimme (GWh) = 1 000 000 kwh = 1 miljon kwh 1 terawattimme (TWh) = 1 000 000 000 kwh = 1 miljard kwh 1 kwh är ungefär den energi som utvecklas i en elektrisk kokplatta under en timme. 2

1 INLEDNING Enligt lagen om kommunal energiplanering skall kommunen utarbeta energiplaner med miljökonsekvensbeskrivningar. Det rekommenderas att energiplaner är avgränsade och konkreta. Energiplanen skall alltid vara aktuell, vilket innebär att den kontinuerligt skall uppdateras, då förutsättningar eller förhållanden förändras. Energiplanen skall antas av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige antog den första energiplanen 1997. Den senaste energiplanen antogs av kommunfullmäktige 2006. Fullmäktige beslutade 1997 att energiplanen skall granskas och eventuellt revideras minst en gång under varje mandatperiod. 2 SYFTE OCH MÅL Syftet med energiplanen är att minska den negativa klimatförändringen, främja energiomställningen och öka andelen förnybar energi samt främja energieffektivisering och ett effektivare transportsystem. Målet är att samhället skall vara hållbart ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. 3 OM VÄXTHUSEFFEKT Klimatforskare är nära nog samstämmigt eniga om uppfattningen att människans påverkan är huvudorsaken till de pågående klimatförändringarna. Koldioxid (CO 2 ) är den viktigaste växthusgasen som människan bidrar med. Utöver koldioxid finns flera andra gaser med kraftig växthuseffekt. Dessa är bl a metan, dikväveoxid, fluorkolväten. Utsläppen av dessa gaser kommer från förbränningsprocesser men även från jordbruk, avfallsupplag mm. Användningen av fossila bränslen (olja, kol och naturgas), som är den dominerande källan till utsläpp av växthusgaser, bör ersättas med förnybar energi. EU:s medlemsländer har enats om en minskning av utsläppen av växthusgaser med 20 % till år 2020 jämfört med 1990. 4 ALLMÄNT OM GNOSJÖ KOMMUN Gnosjö kommun navet i Gnosjöregionen har ett invånarantal som 2009-12-31 uppgick till 9 536 personer. Industrin är den dominerade näringsgrenen och sysselsatte år 2006 55 % av befolkningen. Inpendlingen uppgick enligt statistik från år 2006 till 1 950 personer och utpendlingen till 1 054 personer. 5 ENERGIANVÄNDNING I GNOSJÖ KOMMUN 3

Industri och byggverksamhet står för 46 % av den sammanlagda energianvändningen i kommunen. Fjärrvärmenät saknas i kommunen. Uppvärmning av bostäder och lokaler sker huvudsakligen genom individuella system. År 2002 byggdes naturgasnätet ut i kommunen. Utbyggnaden har resulterat i att användningen av eldningsolja har minskat avsevärt inom kommunen. Under åren 2003-2008 har 529 berg- eller jordvärmeanläggningar registrerats i kommunen. Denna omställning har också påverkat användningen av eldningsolja i kommunen. 5.1 Energibalans (MWh) år 2007, sektor Sektor MWh Jordbruk, skogsbruk, fiske 5 935 Industri, byggverksamhet 153 392 Offentlig verksamhet 10 187 Transporter 83 301 Övriga tjänster 23 265 Hushåll 60 960 Totalt 337 040 Källa: SCB 5.2 Energibalans (MWh) år 2007, energislag Energislag MWh Bensin 54 782 Diesel 32 866 Eldningsolja 1 5 890 Naturgas 19 563 Summa bränslen 135 240 El-energi 201 800 Totalt 337 040 Källa: SCB 6 TRANSPORTER Kommunens struktur med gles bebyggelse och många små tätorter i kombination med många industrier innebär att transportbehovet är stort. Transporter står för 25 % av den sammanlagda energianvändningen i kommunen. Kommunen genomkorsas av järnvägslinjen Kust-till-kusttågen Göteborg-Kalmar med tågstopp i centralorten. Möjligheterna till kollektiva resor med buss är relativt goda från kommunens båda största tätorter. Halvtimmestrafik sker på linjen Värnamo-Smålandsstenar via Gnosjö och Hillerstorp. 4

7 ENERGIFÖRBRUKNING I KOMMUNENS EGEN VERKSAMHET I samband med att naturgasnätet byggdes ut, byttes merparten av pannanläggningarna för eldningsolja ut mot gaspannor. Följande uppvärmningssystem förekommer i kommunens eget fastighetsbestånd - El 9 anläggningar - Naturgas 9 anläggningar - Bioenergi 4 anläggningar - Värmepumpar 5 anläggningar - Eldningsolja 4 anläggningar - El/naturgas 1 anläggning - Bioenergi/gas 1 anläggning Den sammanlagda energiförbrukningen, exkl transporter, beräknas till ca 16 534 MWh/år. Energislag MWh El 9 411 Naturgas 3 959 Biobränsle 2 989 Eldningsolja 241 Totalt 16 600 Kommunens vägbelysningsanläggning omfattar drygt 3 700 armaturer och energiförbrukningen i uppgår till ca 1 000 MWh per år. 8 ENERGIEFFEKTIVISERINGAR Under senare år har stora satsningar gjorts på energiinvesteringar i kommunens anläggningar. I samband med att naturgasnätet byggdes ut, byttes många oljeeldade anläggningar ut mot nya gaseldade anläggningar. Drygt 2 mkr investerades i nya gaspannor och brännare. Samtliga kvicksilverarmaturer i vägbelysningsanläggningen har bytts ut mot nya högtrycksnatriumarmaturer. Åtgärden innebär att energiförbrukningen minskade med ca 45 %. Investeringen uppgick till ca 2 mkr. Under åren 2007-2008 genomfördes flera energiprojekt i fastighetsbeståndet, vilka delvis finansierades med statliga bidrag. Bland åtgärderna kan nämnas byte av belysning, fönsterbyten, installationer av värmepumpar och solfångare, byte av värmesystem till pellets samt byten av ventilationsanläggningar. Nettoinvesteringen exklusvie statsbidrag har uppgått till ca 4,6 mkr. 5

9 MILJÖ OCH OLIKA UPPVÄRMNINGSFORMER Lagen om kommunal energiplanering föreskriver att till energiplanen skall höra en miljökonsekvensbeskrivning som möjliggör en samlad bedömning av den inverkan den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser. All form av energiproduktion påverkar miljön på något sätt. Förbränning medför utsläpp av försurande ämnen, växthusgaser och stoft. Vid förbränning av fossila bränslen bildas främst koldioxid. Vid förbränning av biobränsle bildas också koldioxid som dock anses ingå i det naturliga kretsloppet. Vattenkraft medför ingrepp i naturen t ex vägar och dämning. Förändrade betingelser för växter och djur. Förändrad landskapsbild. Vindkraft medför buller och förändrad landskapsbild. Andra miljöeffekter som bör nämnas är exempelvis att köldmedier bryter ned ozonskiktet och störande buller från bränsletransporter till värmeverk. Luftföroreningarnas miljöpåverkan. Stoftbildning Eldning med fasta bränsle ger mer stoft än oljeeldning. Utsläppen är oftast låga från stora anläggningar med effektiv stoftavskiljning. Utsläppen från små vedeldade anläggningar kan vara betydande. Kolväten Vid förbränning bildas flyktiga organiska ämnen (VOC). Vid småskalig vedeldning i pannor med dålig förbränningsteknik kan betydande mängder VOC bildas. Dessutom kan tjära och tunga kolväten bildas. Utsläpp av kväveoxider tillsammans med VOC bidrar till bildningen av fotokemiska oxidanter, t ex ozon. Hög halt av marknära ozon är skadlig för växtlighet och hälsa. Svaveldioxid Olika bränslen innehåller olika mängd svavel. Utsläpp av svavel medför försurning av mark och vatten. Kväveoxidbildning Kväveoxidbildningen vid förbränning beror på bränsle, förbränningsteknik, panna mm. Utsläpp av kväveoxider medför försurning av mark och vatten. Kväveoxiderna bidrar till kvävemättnad i mark och övergödning av sjöar och hav. Koldioxid 6

Koldioxidbildningen vid förbränning är proportionell mot kolinnehållet i bränslet. Koldioxid bidrag till den s k växthuseffekten. Eldning av biobränslen ger inte upp till något nettoutsläpp av koldioxid utan ingår i kretsloppet. 10 FÖRNYBAR ENERGI Solenergi Solceller omvandlar solljuset direkt till elektricitet. Solfångare omvandlar solinstrålningen till värme som i sin tur kan användas för uppvärmning av bostäder och lokaler eller till uppvärmning av tappvatten. För Sveriges del finns det två huvudsakliga problem för att bygga ut solenergin. Den årliga solinstrålningen är relativt låg. Perioderna med stort solinflöde sammanfaller med perioder av låg värme- och elkonsumtion. Vind Både i Sverige och på andra håll i världen byggs allt fler vindkraftverk. Vindkraftverken är normalt i drift vid vindstyrkor mellan 3 till 25 m/s. Den internationella utvecklingen går mot allt större vindkraftverk med högre effekt. Skogsbränsle Skogen är Sveriges i särklass största förnybara resurs. Skogen står också för större delen av den mängd biobränslen som används idag. Energiodling Energiodling innebär att man använder jordbruksmark för att odla grödor som sedan används för energiändamål. Den viktigaste grödan är energiskog, som består av snabbväxande pilarter. Torv Torv kan betecknas som ett mellanting mellan fossilt och förnybart bränsle. Idag används främst två metoder för den kommersiella produktionen av torv, frästorvmetoden och stycketorvmetoden. Förädlade biobränslen Förädlade bränslen finns i form av briketter, pellets eller pulver. Den vanligaste råvaran vid brikett- och pelletstillverkning är flis, sågspån, kutterspån eller bark. Även halm, energigräs och torv kan briketteras. Storleken på briketter kan vara mellan 25 och 250 mm. Storleken på pellet kan vara mellan 5 och 25 mm. Fukthalten i briketter och pellet är ca 10 % och i pulver ca 4-5 %. 7

Avfall Drygt hälften av landets hushållsavfall förbränns idag för produktion av el och värme. En ökande del källsorterat lätt nedbrytbart organiskt avfall rötas till biogas, som kan användas till el, värme och drivmedel. Bränslebaserad elproduktion Värme kan omvandlas till el med olika processer. En elgenerator kan t ex drivas med rökgaserna som får förånga vatten varefter ångan expanderas i en ångturbin. Bränsle som används i en ångturbinanläggning är till övervägande del fasta bränslen t ex biobränslen. Biogas Råvara vid biogasframställning kan vara rena organiska avfallsfraktioner, slam, livsmedelsindustriellt avfall, gödsel eller odlade grödor. Gasen används för kraft- och värmeproduktion i stationära gasmotorer. Metangas bildas också vid nedbrytningen av organiskt material i avfallsdeponier. Vattenkraft Merparten av den utbyggnadsbara vattenkraften finns inom områden som är skyddade från utbyggnad. 11 ENERGIPRODUKTION I GNOSJÖ Avfall 8

I avsaknad av lämpliga förbränningsanläggningar och fjärrvärmenät har det brännbara hushållsavfallet transporterats till Halmstad för förbränning. Fr o m 2010 kommer avfallet att transporteras till förbränningsanläggningen i Jönköping. Biobränslen Användning av skogsavfall i kommunen sker uteslutande för egen hushållseldning. Sågverk och träindustri använder spån och trärester för eget behov och viss förädling sker till briketter. Torvbrytning förekommer inte inom kommunen. Energiskog eller annan energigröda odlas inte i kommunen. Biogas Möjligheterna att ta tillvara den metangas som finns i Gynnås avfallsanläggning har studerats översiktligt men har inte bedömts ekonomiskt försvarbar. Solvärme Mindre anläggningar finns för enskilda hushåll. Vindkraft Etablering av vindkraft pågår i kommunen genom privata aktörer. Vattenkraft Någon större utbyggnadsmöjlighet finns inte i kommunen. Bidraget till elförsörjningen kommer att bli mycket marginellt eftersom inga stora vattenfall finns att tillgå. Kraftvärme Kraftvärme innebär att både el och fjärrvärme produceras samtidigt. Etablerad fjärrvärmerörelse saknas i kommunen vilket är en förutsättning för att orka med den relativt omfattande investering som kraftvärme utgör. Värmepumpar Användningen av luft-, ytjord- och bergvärmeanläggningar förkommer främst i privata bostadshus. Träavfall Stora mängder träavfall tillförs avfallsanläggningen i Gynnås. Avfallet flisas och säljs till olika värmeverk. 9

Sammanfattning Bortsett från träavfall och vindkraft saknas förutsättningar för större lokala bidrag till energiproduktion i kommunen. 12 UTVECKLINGEN PÅ BRÄNSLEOMRÅDET 12.1 Transporter 12.1.1 Fossila bränslen 10

För att minska utsläppen från transporterna kommer lagstiftaren med stor sannolikhet att skatta bort det fossila bränslet. Fordonsindustrin har utvecklat mer energisnåla motorer. Avgastekniken har också utvecklats. 12.1.2 Fordonsgas Fler bilfabrikanter tillhandahåller fordon för gasdrift men ett hinder för fordonsgasdriften är tillgången på tankställen. 12.1.3 El Elfordon är under utveckling. Hybridbilen har kommit långt men har två stora utmaningar kvar innan den kan bli en storsäljare; batterier och billigare produktion. 12.1.4 Etanol E85 Biodrivmedel anses som ett nödvändigt komplement. Biodrivmedel kräver naturresurser som är värdefulla och ska delas av allt fler människor i framtiden. 12.2 Övrig energianvändning 12.2.1 Fossila bränslen Fossila bränslen för uppvärmning kommer även fortsättningsvis att minska eftersom lagstiftaren sannolikt kommer att skatta bort bränslet. 12.2.2 Biobränslen Enligt Svebio uppgår tillförseln av biobränslen till 116 TWh. Svebio gör bedömningen att tillförselpotentialen till år 2020 är 248 TWh. 12.2.3 Vattenkraft Någon utbyggnad av större vattenkraft är inte aktuell i Sverige. Däremot är det möjligt att förbättra befintliga kraftverk samt att bygga ut små vattenkraft. 12.2.4 Vindkraft Energimyndigheten har föreslagit ett nytt planeringsmål för år 2020 på 30 TWh vindkraft. Förslaget innebär att antalet vindkraftverk behöver öka från knappt 900 till 3 000 6 000 beroende på effekt. Den småskaliga vindkraften utvecklas bl a genom ny teknik med horisontella verk. 12.2.4 Naturgas Användningen av naturgas förväntas öka. I ett längre perspektiv kommer naturgasen att ersättas av biogas. 11

13 MÅL 13.1 EU:s klimat- och energistrategi Under 2007 enades unionens medlemsstater om en minskning av utsläppen av växthusgaser med 20 % till år 2020 jämfört med 1990. Dessutom antogs en energihandlingsplan som innebär Minskad energianvändningen med 20 % till år 2020. 20 % av energibehovet skall komma från förnybar energi senast år 2020 10 % av transportsektorns konsumtion av bränsle ska bestå av biodrivmedel år 2020. 13.2 Nationella mål Regeringens mål för år 2020 enligt presentation 2009-02-05: 50 % förnybar energi 10 % förnybar energi i transportsektorn 20 % effektivare energianvändning 40 % minskning av utsläpp av klimatgaser 14 ORGANISATION, KOMMUNENS MÅLSÄTTNINGAR OCH PLANER 14.1 ORGANISATION Enligt gällande reglemente skall kommunstyrelsen leda och samordna energiplaneringen samt främja energihushållningen. 12

14.2 ALLMÄNT OCH ÖVERGRIPANDE 14.2.1 Energifrågorna griper in i många verksamhetsområden. Energiaspekter skall vägas in vid beslut av skilda slag. I alla beslutsunderlag för planer och större investeringar bör i fortsättningen ingå en bedömning av vilka konsekvenser dessa har ur energi- och miljösynpunkt. 14.2.2 Ett fortsatt energisparande är ett ekonomiskt och miljömässigt viktigt agerande. Hänsyn till samhällets och industrins utveckling måste dock få påverka energikonsumtionen. Detta synsätt skall prägla dels den information som ges ut till kommuninvånarna, dels de åtgärder som alla kommunens organ vidtar. 14.2.3 I varje tätorts översiktsplan bör anges om det finns speciella skäl för bestämt systemval. För att minska transportbehovet bör gång-och cykelvägnätets utformning ägnas särskild uppmärksamhet vid detaljplanläggning. 14.2.4 Syftet med kommunens agerande är att på bästa sätt värna om konsumenternas behov av energi. De lokala lösningarna, användningen, priser, avgifter, leveranssäkerhet och miljö är sådana frågor som invånarna i Gnosjö kommun är intresserade av. 14.2.5 Småskalig energiteknik och miljöfordon utvecklas i en allt snabbare takt och kommunen avser att uppmuntra utvecklingen genom att pröva ny teknik och ge kommunens invånare möjligheter att ta del av erfarenheterna. 14.3 LEVERANSSÄKERHET Kommunen är i stort sett helt beroende av energiförsörjning utifrån. Inga planer finns på kommunala produktions- eller distributionsanläggningar. Kommunen har tillgång till ett antal stationära och mobila reservkraftverk som kan användas vid strategiska anläggningar i samband med längre elavbrott. Efter stormarna Gudrun (januari 2005) och Per (januari 2007) utför nätägaren E.on arbete med att säkra elleveranserna. 14.4 ENERGIRÅDGIVNING Gnosjö kommun har ambitionen att ge allmänheten och småföretag rådgivning och information på energiområdet inom ramen för de statliga bidrag som lämnas till energirådgivning. 14.5 TRANSPORTER 13

Kommunens struktur med glest boende och decentraliserat samhällsbyggande ställer stora krav på transportsystemet och vilar med nödvändighet till stor del på den enskildes bilinnehav. Bilens betydelse som transportmedel i Gnosjö kommun återspeglas i SCB:s statistik över bilinnehav och körsträcka per invånare. Följande sammanställning avser år 2007. Gnosjö kommun Jönköpings län Riket Bilinnehav/1000 invånare 535 489 464 Körsträcka mil/invånare 857 773 720 I centralorten finns tillgång till fordonsgas. Försäljningen av gasdrivna fordon är dock liten. En gemensam avsiktsförklaring har träffats mellan E.on Elnät Sverige AB, Garo AB och Gnosjö kommun som bl a innebär att ett antal laddstolpar för elbilar skall sättas upp i kommunen. De tekniska kraven och åtgärder på fordon ligger hos staten och bilfabrikanterna. Lastbilsoch busstransporter kommer troligen under överskådlig tid att ske med dieseldrivna fordon. Kommunen har påbörjat en övergång till mer miljövänliga bränslen i fordonsparken genom att anskaffa fordon som drivs med fordonsgas. Elbilar utvecklas i en allt snabbare takt. Även om detta alternativ inte blir det mest effektiva ur kostnadssynpunkt i ett kortare tidsperspektiv, kan även elbilar bli ett alternativ i den kommunala fordonsparken inom en inte alltför avlägsen tidshorisont. Hemtjänstens transporter bör bli ett framtida försöksområde för elbilar. 14.6 KOMMUNENS EGEN VERKSAMHET Den övergripande målsättningen är att fortsätta arbetet med att minska energianvändningen och i synnerhet elanvändningen. 14

Mellan 1999 och 2009 beräknas utsläppen av koldioxid för uppvärmning och drift av kommunens anläggningar ha minskat med 35 % från 2 605 ton till 1 703 ton/år. De förslag som framförs nedan, medför att utsläppen av koldioxid fortsätter att minska och överstiga såväl nationella som unionens mål 2020 jämfört med 1990. Strategin är i första hand att ersätta fossila bränslen för uppvärmning och drift av lokaler som används i kommunens förskole- och skolverksamhet. Miljökonsekvenserna uttryckt i absoluta tal är beroende av i vilken takt och omfattning nedanstående åtgärder genomförs. Område Mål Handlingsplan (5-årsperspektiv) Transporter Utsläpp från transporter skall minska och användningen av fossila bränslen bör på längre sikt helt upphöra Fordon som anskaffas av kommunen skall vara miljöklassade och minst 50 % av fordonen (personbilar) skall drivas med fordonsgas. Utvecklingen inom elbilssektorn skall följas upp och minst ett eldrivet fordon bör anskaffas under perioden. Kollektiva färdmedel skall vara ett naturligt val vid tjänsteresor om de är ekonomiskt motiverade. Inköp av energi för uppvärmning och drift av lokaler Belysning Solenergi Vindenergi Kontorsmaskiner I ett längre perspektiv bör all energi som köps in vara miljövänlig. Energianvändningen för belysning skall sänkas. Solenergi skall ersätta del av energianvändningen. Vindenergi skall ersätta del av energianvändningen Energianvändningen för kontorsmaskiner skall minska. Avtal om grön energi skall tecknas för de lokaler som ägs av kommunen och som utnyttjas för förskoleverksamhet. Ljuskällor och vägbelysning byts successivt ut till mer energieffektiva alternativ. I samband med byte av tak skall alternativ med solcellspaneler utredas. Minst en småskalig solanläggning för varmvattenberedning bör anskaffas. Minst ett småskaligt vindkraftverk bör anskaffas. Samtliga förvaltningar uppmanas att se över sin it-miljö och välja energisnålare produkter. Övrig elektriskt utrustning Minskad energianvändning Vid inköp av elutrustning skall den mest energieffektiva tekniken väljas. Område Mål Handlingsplan (5-årsperspektiv) Uppvärmningssystem Eldningsolja som bränsle för Arbetet med att fasa ut oljeeldande uppvärmning skall ersättas. anläggningar skall fortsätta. Byggnader med direktverkande el skall konverteras till annat bränsle eller mer Möjligheterna att komplettera byggnader med direktverkande el med någon form av 15

Inomhusklimat energieffektiva system. Energianvändningen för uppvärmning och kyla skall minska. värmepumpanläggning utreds. Temperaturkravet skall ses över i samtliga lokaler som utnyttjas för andra verksamheter än vård. Nybyggnader Lägsta möjliga energiförbrukning Vid nybyggnation bör teknik utnyttjas som medför ett minimum av energianvändning. Utbildning Bibehålla och öka kunskapsnivån. Driftpersonal skall erbjudas fördjupad utbildning inom energiteknikområdet. 16