1 Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen. Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.
2 KOLLEKTIVAVTAL FÖR DEN GLASKERAMISKA INDUSTRIN 1.2.2012 28.2.2014 KONSUMTIONSVARUGRUPPEN rf TEAM INDUSTRIBRANSCHERNAS FACKFÖRBUND rf INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid.
3 UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL KOLLEKTIVAVTALET 10 KOLLEKTIVAVTAL FÖR DEN GLASKERAMISKA INDUSTRIN 17 I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 17 1 Avtalets tillämpningsområde 17 2 Avtal mellan centralorganisationerna 17 3 Arbetsgivarens direktionsrätt samt inledning och avslutande av anställning 17 4 Prövotid 18 5 Organisationsfrihet 18 6 Arbetsreglemente 18 II ARBETSLÖNER 19 7 Löneformer 19 8 Tidlön 19 9 Ackordslöner 21 10 Arbetsstudier och arbetsklassificering 23 11 Premielöner 23 12 Medeltimförtjänst 23 13 Arbetets organisering och omflyttning i annat arbete 24 14 Lönebetalning 26 III SÄRSKILDA TILLÄGG 26 15 Skiftarbete samt kvälls- och nattarbete 26 16 Tillägg för fortlöpande tvåskiftsarbete Tillägg för kontinuerligt treskiftsarbete 27 17 Särskilt tungt och särskilt smutsigt arbete 27 18 Tjänsteårstillägg 28 IV ARBETSTID 29 19 Fastställning av ordinarie arbetstid 29 20 Fridagar 30 21 Söckenhelgveckornas arbetstid 30 22 Organisering av den dagliga arbetstiden 30 23 Arbetstidskontroll 30 24 När arbetsdygnet och arbetsveckan inleds 31
4 25 Dagliga vilotider 31 26 Tillfälliga ändringar 32 27 Arbetstiden i dagarbete samt ett- och tvåskiftsarbete 32 28 Intermittent treskiftesarbete 34 29 Kontinuerligt treskiftsarbete 35 30 Övertidsarbete 37 31 Ersättning av arbete under veckoledighet 39 32 Utryckningsarbete och beredskap 39 sid. V SOCIALA BESTÄMMELSER 40 33 Semester 40 34 Lön för sjuktid 42 35 Insjuknat barn 47 36 Läkarundersökningar 49 37 Grupplivförsäkring 51 38 Arbetarskydd 51 VI SÄRSKILDA ERSÄTTNINGAR 52 39 Ersättning för resekostnader 52 40 Söckenhelgsersättning 55 41 Övriga ersättningar 57 VII FÖRTROENDEMÄN OCH FACKAVDELNING 58 42 Förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktiga 58 43 Anslagstavlor 59 44 Fackavdelningens möten 59 45 Innehållning av fackföreningsmedlemsavgifter
5 60 46 Fackförbundets förvaltningsorgans möten VIII FÖRHANDLINGSORDNING 60 47 Lokala avtal 60 48 Biläggande av meningsskiljaktigheter 61 IX SÄRSKILDA BESTÄMMELSER 61 49 Kollektivavtalets giltighetstid. Avtalsexemplar 61 sid. BILAGOR 1 Lönebestämmelser för reparationsavdelningarnas yrkesarbetare 63 2 Lönegruppering för glasindustrin 66 3 Lönegruppering för bilglasindustrin 73 4 Lönegruppering för spegelindustrin 75 5 Lönegruppering för specialglasindustrin 77 6 Allmänt avtal TT-FFC 78 7 Semesterlöneavtal 2005 96 8 Avtal om uppsägningsskydd 2001 (TT-FFC) 99
6 ASIAHAKEMISTO A Aaton työaika 31 Aatto 31,38,39 Aikapalkka 20,22,25,26 Aikatutkimus 24 Alihankinta 89 Allekirjoituspöytäkirja 11,91 Ammattiyhdistysjäsenmaksu 59 Arkipyhäkorvaus 54,55 Arkipyhäviikot 31 Asevelvollisuus 42 Asevelvollisuuskutsunta 55 Asuntovarallaolo 40 Ateriakorvaus 53 Ay-koulutus 88 E Ehdokassuoja 83 Eläkkeelle siirtyminen 42 Ennakkoselvitys (lomauttaminen) 103 Ensimmäinen joulupäivä 54 Epidemia 44 Erilliset lisät 24,27 Erimielisyyksien sovittelu 59 Erittäin raskas ja erittäin likainen työ 28 H
7 Hammassairaus 50 Hautauspäivä 56 Helatorstai 31,54 Hälytysluontoinen työ 40,41 Hälytysraha 40 Hätätyö 28,33,93 Hääpäivä 56 I Ilmoitustaulut 58,86 Iltatyö 27,28 Iltavuorolisä 27,28 Irtisanominen 19,96-101 Irtisanomisaika (työsopimus) 19,98 Irtisanomisaika (paikallinen sopiminen) 59 Irtisanomissuojasopimus (TT SAK) 18,96 Itsenäisyyspäivä 31,33,55 J Jaksotyö 30 Jouluaatto 27,31,33,37,39,54 Juhannusaatto 27,31,33,37,39 Juhannuspäivä 53,54 Juhlapäivä 27,31,33,38,53 Jälkisuoja 84 Järjestäytymisvapaus 19 K Kaksivuorotyö 28,30,32,33 Karenssipäivä 34,43,44 Karenssipäivän poistuminen 44 Kemikaalit 50 Keskeytymättömän kolmivuorotyön sekä jatkuvan kaksivuorotyön lisä 28 Keskeytymätön kolmivuorotyö 28,30,36,37,39 Keskeytyvä kolmivuorotyö 30,35 Keskimääräinen viikkotyöaika 30 Keskituntiansio (Tes) 14,23,24,25,26,29,35,37,39,40,47,54,56 Keskituntiansio (EK SAK lomapalkkasopimus) 93,94 Keskusjärjestöjen väliset sopimukset 18 Koeaika 19 Kokopäiväraha 52 Kokoukset 58,86 Komennuspaikkakunta 51,54 Korjauspaja 16,61 Korvaus viikkoylityösäännösten mukaan (= Tes-ylityö) 39
8 Kotimatkat (matkatyö) 53 Kotipaikkakunta (matkatyö) 51,54 Koulutus 34,35,37,62,83,87,88 Kuntien kalleusluokitus 12 Kutsunta 55,56 Kuukausikorvaus (pääluottamusmies ja työsuojeluvaltuutettu) 15,16,56,57 Kuukausipalkka 22 L Laboratoriotutkimukset 49 Lakisääteiset lääkärintarkastukset 48 Lapsen sairastuminen 34,47,55 Lauantai 27,28,31,38,39,54 Lepoaika 32,33 Liittokokous ja valtuusto (TEAM Teollisuusalojen ammattiliitto) 34,94 Lomakausi 42 Lomakorvaus 41,42,93 Lomaltapaluuraha 41,42,43 Lomanmääräytymiskuukausi 29 Lomanmääräytymisvuosi 29,42,93,94 Lomapalkka 29,41,42,93 Lomapalkkasopimus (EK SAK) 18,93 Lomauttaminen 34,39,55,96,99,102-106 Lomautusilmoitusaika 99,102 Loppiainen 31,54 Luottamusmiehet 45,56,59,78-84 Läheinen omainen 56 Lääkärintarkastukset 48,49 M Maanantai 32 Majoittumiskustannukset 52 Makuupaikka 51,52 Matka-aika 52 Matkakustannusten korvaaminen 51 Matkatyö 51-54 Matkavuorokausi 52,53 Merkkipäivät 56 N Neuvottelujärjestys 59,79 Nuoret työntekijät 12,13,14,21 O
9 Ohjetuntipalkat 12,13,14,20,21,22,24,26,61,62 Olosuhdelisä 12,27,28 Oman auton käyttö (matkatyö) 52 Osapäiväraha 52 P Paikallinen sopiminen 26,59 Paikkakuntakalleusluokittelu 12 Palkankorotukset 11-15,61 Palkanmaksu 27,29,41 Palkanmaksukausi 11-14,20,21,22,36,37,61,62 Palkkaryhmä 20,26,64-75 Palkkatilasto 84 Palvelusvuosilisä 25,29 Perehdyttäminen 46,51 Pitkäperjantai 54 Päivätyö 30,31,32,33,40 Pääluottamusmies 15,18,33,38,56,57,78-85 Pääsiäinen 31 Pääsiäislauantai 31,39 R Rahalaitos 27 Raskaus 49 Reservin harjoitukset 39,56 Ruokailutauko 32,33,58,86 Ryhmähenkivakuutus 50 Röntgentutkimukset 49 S Sairastuminen kesken työpäivän 43 Sairauden uusiutuminen 43,44 Sairaus 34,39,43-47,49,50,55 Sairausajan palkka 34,35,37,43-49 Sairauslomatodistus 44,45,47 Siirto toiseen työhön 25,26,82 Sopimuksen sitovuus (Paikallinen sopiminen) 59 Sopimuksen soveltamisala (Tes) 18 Sopimuksen tulkinta 59 Sopimuksen voimassaolo 11,60,63,90,94,107 Sopimuskappaleet 60 Sunnuntaityö 39 Sunnuntaityökorotus 25,39 Suorituspalkkatyö 20,22,23,24,26
10 Synnytys 46 T Tapaturma 43,44,50 Terveydenhoitaja 44 Toinen joulupäivä 54 Toinen pääsiäispäivä 54 Tuotantopalkkiotyö 14,20,24 Tyky-toiminta 78 Työ ulkomailla 54 Työaika 27,28,30-40 Työaikalaki 30,38 Työajan tarkkailu 31 Työajan tasaaminen 33,35,36 Työajan tasaamislisä 25,35,37 Työajan tasoittuminen 30,35,36 Työajan tasoittumisjärjestelmä 30 Työnjohto-oikeus 18,25,76 Työnluokitus 23 Työnopastus 51 Työntutkimus 23 Työrauhavelvoite 60 Työsuhdeturva 83,84 Työsuhteen syntyminen ja lakkaaminen 18,76 Työsuojelu 50,51,78,80 Työsuojeluasiamies 80 Työsuojelupäällikkö 80 Työsuojelutoimikunta 50,80 Työsuojeluvaltuutettu 15,16,56,57,80-85,92 Työsäännöt 19 Työtapaturma 44,106 Työtuntijärjestelmä 30,31,35,36,47,56 Työturvallisuus 50,80 Työviikko 32,39 Työvoiman vähentäminen 96-102,106,107 Työvuorokausi 28,32,52 Työvuoroluettelo 30,31,35,36,39,55,56 Töiden järjestely ja siirto toiseen työhön 25 U Ulkopuolinen työvoima 85,89 Urakkatyö 20,22,23,63 Urakkahinnoittelun tarkistus 23 Urakkatyön hinnoittelu 22 Uudenvuodenpäivä 31,33,54 Uusi työntekijä 18,25
11 V Vaikeasti sairaan lapsen hoito 47 Vanhempainvapaa 55 Vapaapäivät 31,33-38,40,55 Vapautus työstä (pääluottamusmies) 56,57,81 Vapautus työstä (työsuojeluvaltuutettu) 57,81,92 Vapunpäivä 31,33,54 Varallaolo 40,41 Varapääluottamusmies 80 Viikkolepokorvaus 25,40 Viikoittainen ylityö 35,36,37,38,39 Vuorokautinen ylityö 38,39 Vuorotyö 27,28,30,32,33,35,36,39 Vuorotyölisät 12,13,14,27,28 Vuorovapaa 35,36,37,38 Vuosiloma 33,35,36,37,39,41,42,55,94,100 Vuosilomapalkka 29,41,42,93,94 Y Yksinhuoltaja 47 Ylityö 25,27,28,35,36,37,38,39,40,93 Yötyö 27,28 Ä Äitiysvapaa 46,55
12 KONSUMTIONSVARUGRUPPEN rf TEAM INDUSTRIBRANSCHERNAS FACKFÖRBUND rf UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL KOLLEKTIVAVTALET Tid Helsingfors den 16 december 2011 Plats Konsumtionsvarugruppen rf:s möteslokal, Helsingfors Närvarande Satu Mehtälä Konsumtionsvarugruppen rf Pekka Vuorela Konsumtionsvarugruppen rf Lassi Räsänen Konsumtionsvarugruppen rf Jukka Tuomi Konsumtionsvarugruppen rf Timo Vallittu Irene Hämäläinen Hannu Siltala Markku Aaltovirta TEAM Industribranschernas fackförbund rf TEAM Industribranschernas fackförbund rf TEAM Industribranschernas fackförbund rf TEAM Industribranschernas fackförbund rf
13 1 Underteckning och förnyelse av kollektivavtalet Konstaterades att parterna idag undertecknat ett kollektivavtal för den glaskeramiska industrin samtidigt som det föregående kollektivavtalet förnyades i enlighet med det mellan förbunden nådda förhandlingsresultatet av den 22.11.2011. Av det ovan nämnda följer att den föregående kollektivavtalsperioden, som parterna avtalat att skulle gälla fram till 31.1.2013, upphör att gälla när det nya kollektivavtalet träder i kraft. 2 Avtalets giltighetstid Ifall inget annat följer av 9 i detta underteckningsprotokoll är kollektivavtalet i kraft från 1.2.2012 28.2.2014 och fortsätter att gälla därefter ett år i sänder om det inte från någondera partens sida skriftligen sagts upp två (2) månader före giltighetstidens utgång. 3 Löneförhöjningar 3.1 År 2012 A. Allmän förhöjning Lönerna höjs 1.2.2012, eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter, med en allmän förhöjning som är 1,6 procent. B. Företags- eller arbetsplatsspecifik pott Utöver den allmänna förhöjningen betalas 1.2.2012, eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter, en företags- eller arbetsplatsspecifik pott om 0,8 procent som beräknas på den lönesumma som utbetalats i januari 2012 till företagets/arbetsplatsens sådana arbetstagare som omfattas av detta kollektivavtal (förtjänsten för ordinarie arbetstid utan separata tillägg, dvs. den s.k. AUP-förtjänsten). Den lokala pottens storlek konstateras gemensamt. Om användningen av potten avtalas lokalt mellan arbetsgivaren och förtroendemannen. Ifall man inte kommer överens om saken, betalas potten som en allmän förhöjning om 0,8 procent som beräknas på icke-förhöjd lön till alla arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet. Förtroendemannen, eller annan representant för de anställda, är berättigad att få en utredning av hur potten fördelats i skälig tid efter lönehöjningen. Av utredningen bör framgå antalet arbetstagare som fått förhöjning samt den utbetalade lokala pottens helhetssumma. C. Lönetabellerna De i 8 i kollektivavtalet avsedda normtimlönerna höjs från den tidpunkt som avses i punkt 3.1 A med 2,4 procent. Samma förfarande gäller lönetabellerna för verkstädernas yrkesarbetare.
14 D. Skifttillägg Skifttilläggen höjs 1.2.2012 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter med 2,4 procent. Det ovan sagda betyder att beräkningsregeln, som anges i kollektivavtalets 15 för fastställning av skifttilläggen, inte tillämpas i samband med löneförhöjningen 1.2.2012. De nya beloppen för skifttilläggen är följande: kvällsskiftstillägget 117 cent per timme nattskiftstillägget 202 cent per timme E. Tillägget för kontinuerligt treskiftsarbete samt fortlöpande tvåskiftsarbete Tillägget är från 1.2.2012, eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter, 125 cent för de timmar som fastställs i kollektivavtalets 16. F. Engångsbelopp I samband med den första lönebetalningen i februari 2012 betalas ett engångsbelopp om 150 euro. Förutsättningen är att arbetstagarens arbetsförhållande före betalningen av engångsbeloppet har fortgått i minst tre (3) månader utan avbrott och att arbetsförhållandet är i kraft vid tidpunkt då engångsbeloppet betalas ut. Tidpunkten för utbetalningen av engångsbeloppet och uppdelning av det i flera poster kan avtalas lokalt. Engångsbeloppet ska dock ha betalats ut i sin helhet senast 30.4.2012. Ifall arbetstagarens anställningsförhållande i ett dylikt fall upphör innan engångsbeloppet i sin helhet utbetalats, betalas den del av beloppet som ännu återstår när anställningsförhållandet upphör. Till en arbetstagare som har oavlönad ledighet betalas engångsbeloppet ut i samband med den första lönebetalningen efter att när han eller hon har återvänt till arbetet, under förutsättning att detta sker under avtalsperioden. Till deltidsanställda arbetstagare betalas engångsbeloppet ut enligt samma principer som i ovan nämnda stycke och beloppet beräknas enligt förhållandet mellan avtalsenlig arbetstid och full arbetstid. Engångsbeloppet beaktas däremot inte vid beräkningen av den medeltimförtjänst som avses i kollektivavtalets 12. Den beaktas inte heller vid beräkningen av semesterlön eller semesterersättning.
15 3.2 År 2013 A. Allmän förhöjning Lönerna höjs 1.3.2013, eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter, med en allmän förhöjning som är 1,3 procent. B. Företags- eller arbetsplatsspecifik pott Utöver den allmänna förhöjningen betalas 1.3.2013, eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter, en företags- eller arbetsplatsspecifik pott om 0,6 procent som beräknas på den lönesumma som utbetalats i februari 2013 till företagets/arbetsplatsens sådana arbetstagare som omfattas av detta kollektivavtal (förtjänsten för ordinarie arbetstid utan separata tillägg, dvs. den s.k. AUP-förtjänsten). Den lokala pottens storlek konstateras gemensamt. Om användningen av potten avtalas lokalt mellan arbetsgivaren och förtroendemannen. Ifall man inte kommer överens om saken, betalas potten som en allmän förhöjning om 0,6 procent som beräknas på icke-förhöjd lön till alla arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet. Förtroendemannen, eller annan representant för de anställda, är berättigad att få en utredning av hur potten fördelats i skälig tid efter lönehöjningen. Av utredningen bör framgå antalet arbetstagare som fått förhöjning samt den utbetalade lokala pottens helhetssumma. C. Lönetabellerna De i 8 i kollektivavtalet avsedda normtimlönerna höjs från den tidpunkt som avses i punkt 3.2 A med 1,9 procent. Samma förfarande gäller lönetabellerna för verkstädernas yrkesarbetare. D. Skifttillägg Skifttilläggen höjs 1.3.2013 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter med 1,9 procent. Det ovan sagda betyder att beräkningsregeln, som anges i kollektivavtalets 15 för fastställning av skifttilläggen, inte tillämpas i samband med löneförhöjningen 1.3.2013. De nya beloppen för skifttilläggen är följande: * kvällsskiftstillägget 119 cent per timme * nattskiftstillägget 206 cent per timme E. Tillägget för kontinuerligt treskiftsarbete samt fortlöpande tvåskiftsarbete
16 Tillägget är från 1.3.2013, eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter, 127 cent för de timmar som fastställs i kollektivavtalets 16. 4 Höjning av kvartalsmedeltimförtjänsten När den kvartalsmedeltimförtjänst som avses i 12 i kollektivavtalet används bör den höjas 1.2.2012 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter med den allmänna förhöjningen som avses i punkt 3.1 A ovan till den del detta inte redan ingår i medeltimförtjänsten. På samma sätt går man till väga i fråga om den allmänna förhöjningen för 2013 enligt punkt 3.2 A. 5 Löneförhöjningarnas verkställande I delackords- och premielönsarbete fogas den allmänna förhöjningen till den fasta lönedelen. Lokalt kan man avtala att hela den allmänna förhöjningen, eller en del av den, också kan fogas till den rörliga delen. Ifall den med den allmänna förhöjningen höjda förtjänsten i ackordsarbete eller delackordsarbete med beaktande av den senare nämnda höjda fasta lönedelen inte med hittills presterade arbetsprestationer inte uppfyller kollektivavtalets prissättningsregler för ackordsarbete, bör enhetspriserna justeras så, att förtjänsten bildas på ett sätt som uppfyller prissättningsregeln. De förtjänster som används som grund för justeringen bör tas från en tillräckligt lång tidsperiod, som ger en tillförlitlig bild av förtjänstnivån. I kalkylen över medeltimförtjänsten inkluderas alla de arbetstagare vilkas prestationslöner i huvudsak bildats på basis av samma enhetspriser. Ifall den lön som betalas för arbetstagarens arbete helt eller delvis har fastställts i procentmässig relation till kollektivavtalets lönegrunder (=exempelvis arbetsbetingad timlön) eller i relation till andra arbetstagares förtjänstnivå, justeras procentrelationen så, att förtjänsten i vart enskilt fall stiger med den allmänna förhöjningens belopp. 6 Lokalt avtal om tidpunkten och formen för den allmänna förhöjningen i internationellt verksamma företag Företags- eller arbetsplatsvis kan man om tidpunkten och formen för den kollektivavtalsenliga allmänna förhöjningen/förhöjningarna jämte andra förhöjningsrater, ingå avvikande avtal, ifall det med hänsyn till en enhetlig personalpolitik är nödvändigt i internationellt verksamma företag. När avvikande avtal ingås om ovan nämnda förhöjningsraters betalningstidpunkt och form bör man samtidigt komma överens om ersättning av den förtjänstförlust som eventuellt uppstår genom ändringen t.ex. genom att betala en motsvarande engångspott. Med internationellt verksamma företag avses närmast sådana i Finland agerande utländska företag, som har verksamhet i flera olika länder och som har en gemensam personal- och lönepolitik.
17 Ifall man i dylika företag verkställer på företagens egen lönepolitik baserade löneförhöjningar av samma karaktär som den allmänna förhöjningen vilka verkställs vid tidpunkt som avviker från tidpunkten för kollektivavtalets allmänna förhöjning, kan man lokalt ingå avtal om att ta dem i beaktande när de på kollektivavtalet baserade allmänna förhöjningarna verkställs. Ovan nämnda, lokalt avtalade förhöjningar bör som helhet uppgå till minst de kollektivavtalsenliga förhöjningsbeloppen. Ifall så inte är fallet, betalas skillnaden från tidpunkten för den allmänna förhöjningens verkställande. 7 Ersättning för resekostnader De ersättningar som skall anses som skattefria samt grunderna för dem under avtalsperioden fastställs enligt skattestyrelsens gängse gällande beslut. 8 Huvudförtroendemännens och arbetarskyddsfullmäktigas månatliga ersättningar 8.1 År 2012 Från och med 1.2.2012 är huvudförtroendemännens månatliga ersättningar följande: Antal arbetstagare Ersättning euro/månad 20 62 21 50 66 51 100 70 101 150 74 151 250 86 251 350 96 351 420 104 421 112 Från och med 1.2.2012 är arbetarskyddsfullmäktigas månatliga ersättningar följande: Antal timmar befriade från arbete/vecka Ersättning euro/månad Under 4 44 4 47 8 56 14 66 20 78 28 86 32 92
18 Helt befriad 101 8.2 År 2013 Från och med 1.3.2013 är huvudförtroendemännens månatliga ersättningar följande: Antal arbetstagare Ersättning euro/månad 20 65 21 50 69 51 100 73 101 150 77 151 250 89 251 350 100 351 420 108 421 116 Från och med 1.3.2013 är arbetarskyddsfullmäktigas månatliga ersättningar följande: Antal timmar befriade från arbete/vecka Ersättning euro/månad Under 4 46 4 49 8 58 14 69 20 81 28 89 32 96 Helt befriad 105 9 Betydande förändringar i ekonomin A. Centralorganisationernas rekommendation Ifall centralorganisationerna tillsammans bedömer att den ekonomiska utvecklingen avviker markant från den bedömning man gjort när avtalet ingicks och rekommenderar att branschvisa kollektivavtal hävs, sammanträder de undertecknade parterna senast inom en månad för att förhandla om vilka åtgärder detta kräver för glaskeramiska industrins del. Parterna kan då tillsammans avtala om att häva eller ändra kollektivavtalet. B. Förändringar av glaskeramiska industrins verksamhetsförutsättningar Om det i situationen beträffande den glaskeramiska industrins ekonomi, orderstock eller sysselsättning sker betydande förändringar sammanträder parterna för att förhandla om förändringarnas eventuella konsekvenser för de avtalade lönelösningarna samt övriga arbetsvillkor.
19 10 Ramavtalsbaserade projekt Parterna i arbetsmarknadens centralorganisationers ramavtal av den 13.10.2011 har förbundit sig till flera åtgärder som utvecklar arbetslivet. Dessa åtgärder blir tydligare med tiden, till exempel på grund av trepartsberedning eller arbetet i arbetsgrupper. Konsumtionsvarugruppen rf och TEAM Industribranschernas fackförbund rf följer med hur situationen framskrider i den bemärkelsen huruvida de ramavtalsbaserade projekten under avtalsperioden ger orsak till åtgärder mellan förbunden. 11 Verkstädernas yrkesarbetare Under avtalsperioden förhandlar parterna lokalt två gånger om året om yrkesarbetarnas löner och justerar dem utgående från den allmänna löneutvecklingen med särskild uppmärksamhet fäst vid förtjänstutvecklingen inom metallindustrin. 12 Läroavtalselever Läroavtalselevernas löner fastställs i enlighet med teknologiindustrins kollektivavtal. 13 Kontinuerligt förhandlingsförfarande Parterna konstaterar att man iakttar principen för sk. fortlöpande förhandlingsförfarande. 14 Textändringarna i kollektivavtalet från och med 1.3.2013 De textändringar som man kommit överens om vid kollektivavtalsförhandlingarna har förts in på respektive ställen i kollektivavtalet. De träder i kraft 1.3.2013. 15 Främjandet av de anställdas välmåga i arbetet Avtalsparterna betonar vikten av samarbete på arbetsplatsen för att främja de anställdas livskvalitet i arbetslivet och en lång arbetskarriär, faktorer med vilka man jämsides med andra faktorer kan främja företagets produktivitetsutveckling. Avtalsparterna konstaterar, att preventiva och aktiva åtgärder på arbetsplatsen har en stor betydelse för främjandet av välmågan i arbetet och för reduceringen av sjukfrånvaro. I verksamheten som syftar till främjande av välmågan i arbetet och reducering av sjukfrånvaro bör man på ett ändamålsenligt sätt tillgodose företagshälsovårdens sakkunskap. Avtalsparterna strävar att under avtalsperioden arrangera gemensamma seminarier för
20 främjande av välmågan i arbetet och reduceringen av sjukfrånvaro, under vilka man bland annat behandlar Praxis inom den glaskeramiska industrin och övriga industrier för främjande av välmågan i arbetet och reducering av sjukfrånvaro Sakkunnigorganisationernas synpunkter på redan befintlig praxis. 16 Yrkesexamina Förbunden rekommenderar, att de lokala parterna vid företagen klarlägger hur avlagda yrkesexamina inom branschen har beaktats i arbetstagarens lön. 17 Arbetsgrupp: Arbetstiden i dag- och tvåskiftsarbete samt ersättning för söckenhelg Med hänvisning till det ovan i 13 i detta underteckningsprotokoll avsedda fortlöpande förhandlingsförfarandet klarlägger parterna under avtalsperioden vilka möjligheter man har att finna alternativa lösningar till följande sakhelheter: - Kollektivavtalets 27 : Arbetstiden i dagarbete samt ett- och tvåskiftsarbete - Kollektivavtalets 40 : Söckenhelgsersättning En av utredningsarbetets centrala frågor är fördelningen av lönen för utförd arbetstid/inte fördelningen av lönedelar för utförd arbetstid, med tanke på förvaltningen av lönekostnader samt företagens verksamhetsförutsättningar. 18 Arbetsgrupp: Arbetarskyddsfullmäktigs tidsanvändning Parterna tillsätter en arbetsgrupp som har till uppgift att under avtalsperioden utreda arbetarskyddsfullmäktigs tidsanvändning och till detta anslutna frågor. 19 Laghänvisningar samt övriga motsvarande faktorer Förbundens representanter granskar före kollektivavtalet går i tryck att laghänvisningarna och övriga faktorer är uppdaterade samt gör behövliga ändringar av teknisk natur i kollektivavtalets respektive punkter. 20 Protokollets bindande verkan och justering
21 Detta protokoll har samma bindande verkan och giltighetstid som kollektivavtalet mellan parterna. Detta protokoll har uppsatts i två (2) likalydande exemplar, ett för vardera avtalsparten. Protokollet konstaterades justerat och godkänt efter bägge parters underteckning. In fidem: Pekka Vuorela Protokollet justerat och godkänt KONSUMTIONSVARUGRUPPEN rf FACKFÖRBUND rf Satu Mehtälä TEAM INDUSTRIBRANSCHERNAS Timo Vallittu KONSUMTIONSVARUGRUPPEN rf TEAM INDUSTRIBRANSCHERNAS FACKFÖRBUND rf KOLLEKTIVAVTAL FÖR DEN GLASKERAMISKA INDUSTRIN I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE Detta kollektivavtal tillämpas på de till Konsumtionvarugruppen rf hörande medlemsföretagen i Konsumtions- och specialvaruindustrin KET rf samt på samtliga hos dem anställda arbetstagare. 2 AVTAL MELLAN CENTRALORGANISATIONERNA Som del av detta kollektivavtal iakttas följande mellan EK och FFC slutna avtal: Allmänna avtalet 4.6.1997 med däri gjorda ändringar 10.5.2001 Avtalet om uppsägningsskydd 10.5.2001 Semesterlöneavtalet 21.3.2005 Om ändringar införs i ovan nämnda centralförbundsavtal under kollektivavtalets
22 giltighetstid skall dessa iakttas från och med det datum då undertecknade förbund ingått avtal om att foga dem till detta kollektivavtal. 3 ARBETSGIVARENS DIREKTIONSRÄTT SAMT INLEDNING OCH AVSLUTANDE AV ANSTÄLLNING Arbetsledningsrätt Arbetsgivarens rätt är att anställa och avskeda arbetstagare samt att bestämma om arbetsledningen. I frågor som gäller arbetsledning, arbetets organisering och utförande bör arbetstagaren omedelbart vända sig till arbetsledningen. Arbetsgivaren informerar utan dröjsmål huvudförtroendemannen om när en ny arbetstagares anställningsförhållande inleds. Uppsägningstider för uppsägning av ett arbetsavtal Ifall man inte i samband med uppsägning kommit överens om annan uppsägningstid bör arbetsgivaren iaktta följande uppsägningstider: Då anställningsförhållandet fortgått utan avbrott Högst ett år Över ett år men högst 4 år Över 4 år men högst 8 år Över 8 år men högst 12 år Över 12 år Uppsägningstid 14 dagar 1 månad 2 månader 4 månader 6 månader Ifall man inte i samband med uppsägning kommit överens om annan uppsägningstid bör arbetstagaren iaktta följande uppsägningstider: Då anställningsförhållandet fortgått utan avbrott Högst 5 år Över 5 år Uppsägningstid 14 dagar 1 månad
23 Återanställning Ifall man inte lokalt med förtroendemannen kommit överens om annat, är arbetsgivaren skyldig att erbjuda arbete till tidigare arbetstagare som han av produktionsorsaker eller av ekonomiska skäl, eller i samband med saneringsförfarande har sagt upp och som fortfarande via arbetskraftsbyrån söker arbete, ifall nämnda arbetsgivare inom 9 månader efter det att arbetstagarens anställningsförhållande upphört, behöver arbetskraft till samma eller likartade uppgifter som den uppsagda arbetstagaren utfört. Avtalet om uppsägningsskydd 2001 (TT-FFC) Det som ovan i denna paragraf konstaterats om ingående av avvikande avtal gällande uppsägningstiderna samt återanställning av uppsagd arbetstagare, iakttas oberoende av att det som del av detta kollektivavtal tillämpade avtalet om uppsägningsskydd 2001 (TT- FFC) inte i detta sammanhang ändrats. I övrigt förfars i enlighet med centralorganisationernas avtal. 4 PRÖVOTID Ifall inte annat överenskommits mellan arbetsgivare och arbetstagare iakttas i början av ett anställningsförhållande en fyra (4) månaders prövotid i enlighet arbetsavtalslagen. 5 FÖRENINGSFRIHET Arbetsgivaren och arbetstagarna äger rätt att fritt besluta huruvida de önskar höra till sina respektive organisationer. 6 ARBETSREGLEMENTE Arbetstagaren är skyldig att iaktta det på respektive arbetsplats fastställda arbetsreglementet, såvida det inte står i konflikt med bestämmelserna i detta kollektivavtal. II ARBETSLÖNER 7 LÖNEFORMER
24 Arbetstagares lön beräknas för en viss tidsperiod (tidlön) eller på basis av arbetsresultat som på olika sätt fastställts (ackordslön). Därtill kan sådana löneformer användas där man utöver tidlönen betalar en premie som baserar sig på produktionen eller någon annan faktor. 8 TIDLÖNER Normtimlönerna för fullt arbetsföra arbetstagare som fyllt 18 år fastställs enligt vederbörande arbetstagares arbete och på basis av den lönegruppering som nedtecknats i kollektivavtalets bilagor. Normtimlöner (cent/timme) 1.2.2012 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter: Lönegrupp 1 911 Lönegrupp 2 936 Lönegrupp 3 976 Lönegrupp 4 1033 Lönegrupp 5 1098 1.3.2013 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter: Lönegrupp 1 928 Lönegrupp 2 954 Lönegrupp 3 995 Lönegrupp 4 1053 Lönegrupp 5 1119 Vid behov kan i de svåraste och mest krävande uppgifterna betalas en högre timlön än den ovan fastställda normtimlönen för ifrågavarande lönegrupp. Normtimlönerna för blåsare som utför yrkesarbete på tidlön (cent/timme) 1.2.2012 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter: Yngre blåsare 1168 Äldre blåsare 1213 Blåsarmästare 1240 1.3.2013 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter: Yngre blåsare 1190
25 Äldre blåsare 1236 Blåsarmästare 1264 Unga arbetstagares normtimlöner (cent/timme) 1.2.2012 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter: Under 17-åringar 885 17-åringar 889 1.3.2013 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter: Under 17-åringar 902 17-åringar 906 Ovan avtalade begynnelselöner för unga arbetstagare kan tillämpas i högst tre månaders tid räknat från anställningens början. När ung arbetstagare nått den behövliga inövning justeras hans timlön så att den motsvarar den utveckling som skett i hans skicklighet och effektivitet i arbetet. När ung arbetstagare utför samma arbete som 18 år fyllda arbetare och han innehar den skicklighet och yrkeserfarenhet som arbetet i fråga kräver, betalas åt honom lön enligt lönegrunderna för respektive arbete. Tidarbetstillägg Åt fullt arbetsföra arbetstagare som varit anställda utan avbrott i minst tre (3) månader och som huvudsakligen utför arbete på tidlön, kan utöver normtimlönerna betalas tidarbetstillägg. Månadslön Omvandling av timlön till månadslön När arbetstagares timlön omvandlas till månadslön används talet 170 som koefficient. Den sålunda beräknade månadslönen höjs därefter med 4,4 procent som anses innehålla verkningen av söckenhelgerna för vilka betalas särskild ersättning. Månadsavlönad arbetstagares individuella timlön erhålls genom att dividera månadslönen med talet 170. Delning av månadslön Ifall arbetstagare inte är berättigad att få ut sin lön för hela lönebetalningsperioden, beräknas lönen för regelbundet, enligt arbetstidsutjämningsschemat utfört arbete under ordinarie arbetstid så, att lönebetalningsperiodens lön divideras med det antal enligt arbetstidsutjämningsschemat utförda arbetstimmar, som ingick i denna tidsperiod varefter
26 den sålunda erhållna timlönen multipliceras med det antal timmar, för vilka han är berättigad att få lön. I intermittent och kontinuerligt treskiftsarbete innehålls arbetstidsförkortningsledigheterna i antalet ordinarie arbetstimmar som utgör divisor. 9 ACKORDSLÖNER Ackordsprissättning Prissättningen av ackordsarbete grundar sig på de arbetsbetingade timlönerna som fastställs enligt normtimlönerna. Ackordsarbetet bör prissättas så, att arbetstagarens förtjänst vid normal ackordsprestation överskjuter den ovan avsedda arbetsbetingade timlönen med 20 % och att förtjänsten stiger i s.k. raka ackord minst i samma proportion som arbetsprestationen eller arbetseffekten ökar. Avtal om ackordsprissättningen Om ackordspriserna avtalas mellan arbetsgivaren och arbetstagarnas representanter. Prissättningen av nya produkter utförs med iakttagande av de arbetsresultat som tidigare nåtts med motsvarande produkter. Ifall tillfälliga ackordsarbeten utförs bör med vederbörande arbetargrupp eller enskild arbetstagare avtalas om ackordspriset innan arbetet påbörjas. Granskning av ackordsprissättningen, justering När ackordspriset grundar sig på arbetsstudier som är i kraft eller på utförd prissättning och det i övrigt motsvarar de verkliga förhållandena och förfarandena, bibehålls ackordspriset som sådant. När faktorerna som inverkar på ackordspriset förändras, korrigeras ackordspriset i överensstämmelse med förändringen. Om man inte når enighet om justeringen följs bestämmelserna i kollektivavtalets 48 på följande sätt: Det tidigare ackordspriset är i kraft så länge de lokala förhandlingarna om meningsskiljaktigheten pågår. Om dessa förhandlingar avslutas som resultatlösa, utförs ackordsarbetet därefter till det pris som arbetsgivaren erbjuder. Har enighet inte heller i förhandlingarna mellan förbunden nåtts inom två veckor räknat från den dag då meningsskiljaktigheten lämnades till förbunden för behandling, betalas för ifrågavarande ackord fortsättningsvis det pris som arbetsgivaren erbjudit. Priset får dock inte underskrida i ackordsarbetet arbetande arbetstagares medeltimförtjänst, som reduceras med 15 procent. Ifall enighet mellan förbunden nås om ackordspriset betalas den eventuella skillnaden mellan det nya priset och det pris som arbetsgivaren erbjudit retroaktivt för den period som arbetet utförts till det av arbetsgivaren erbjudna priset. Förhandlingar som gäller meningsskiljaktighet om ackordsprissättningen bör inledas omedelbart för att utan dröjsmål försöka få till stånd en uppgörelse.
27 När ett ackordspris i övriga än vad bestämmelserna i första stycket avser, konstateras vara felaktigt eller leder till orimligheter, verkställs likaså en justering av ackordspriset. Om en arbetstagare eller arbetstagargrupp som utför nämnda ackordsarbete inte godkänner det korrigerade ackordspriset, iakttas vid biläggningen av meningsskiljaktigheten ovan nämnda förfarande. Lönegaranti I ackordsarbete är timlönen garanterad. När påbörjandet av ackordsarbete fördröjs Om arbetstagare som regelbundet utför ackordsarbete, av teknisk orsak som inte beror på honom själv, inte kan påbörja sitt arbete vid fastställd tidpunkt eller om han under pågående ackordsarbete blir tvungen att vänta, betalas åt honom för denna tid arbetsbetingad timlön. I ett dylikt fall är han dock skyldig att utföra annat av arbetsledningen anvisat arbete. 10 ARBETSSTUDIER OCH ARBETSKLASSIFICERING Vid arbets- och tidsstudier samt i användningen av arbetsklassificering iakttas de förfaringssätt varom förbunden kommit överens. Innan tidsstudier inleds bör om dem och deras syfte meddelas till den arbetstagare vars arbete är föremål för studien. 11 PREMIELÖNER Grunden för systemet med produktionspremier Vid användning av produktionspremiesystem är utgångspunkten den, att arbets- eller produktionskvaliteten eller -kvantiteten (kvalitets- och volympremier) kan förbättras utöver den normala prestationen eller att arbetet kan utföras på ett förmånligare sätt med tanke på förbrukningen av råvara eller material (sparpremier). I produktionspremiearbete betalas minst timlön för den fasta lönedelen. Resultat- och vinstpremier Resultat- och vinstpremierna är företagsspecifika lönetillägg. I dem ingår en risk för att de alls inte betalas ifall uppsatta resultat- eller vinstmål inte nås. Tillägget som betalas i form av en resultatpremie kan grunda sig exempelvis på
28 parametrar som uttrycker arbetsplatsens produktiva verksamhet, den ekonomiska utvecklingen och hur de utsatta utvecklingsmålen nåtts, eller en kombination av alla dessa parametrar. Tillägget som betalas i form av en vinstpremie kan exempelvis grunda sig på företagets driftsbidrag eller på en rat som därefter utvisar lönsamheten. Förbunden förutsätter att användningen av resultat- och vinstpremier och deras fastställningsgrunder, liksom även ändringarna som sker i grunderna, lokalt utreds för personalen innan de tas i bruk. 12 MEDELTIMFÖRTJÄNST Användningssituationer Medeltimförtjänsten används som beräkningsgrund vid utbetalning av löner och ersättningar i situationer som särskilt fastställts i kollektivavtalet. I de fall där medeltimförtjänst används, betalas inte utöver den några speciella tillägg eftersom de på nedan fastställt sätt redan beaktats i beräkningen av medeltimförtjänsten. Beräkning Arbetstagarens medeltimförtjänst beräknas sålunda att den förtjänst jämte eventuella separata tillägg som, oberoende av löneform, per kvartal betalats till honom för arbetad tid, divideras med det totala antalet utförda arbetstimmar under kvartalet i fråga. I kalkylen över medeltimförtjänsten innehålls inte övertids- eller söndagstillägg, inte heller ersättningar för veckovila, tjänsteårstillägg eller tillägg som betalas för utjämning av arbetstiden. Ny arbetstagares medeltimförtjänst beräknas genom att i stället för att använda ett kvartal som beräkningsperiod använda förtjänsten för den närmast föregående löneperiod, för vilken medeltimförtjänsten på ett tillförlitligt sätt kan beräknas. På samma sätt förfars när arbetstagaren under ett kvartal varit i arbete mindre än 160 timmar. Användningsperioder Den ovan enligt punkt tre beräknade medeltimförtjänsten används på följande sätt: under februari, mars och april används föregående års IV kvartal, under maj, juni och juli används årets I kvartal under augusti, september och oktober används årets II kvartal samt under november, december och januari använd årets III kvartal.
29 Då en löneperiod fördelar sig på två av de ovannämnda månadsperioderna eller på två kvartal, anses löneperioden höra till den period under vilken det större antalet ordinarie arbetstimmar infaller. Lokalt avtal om beräkningssättet och användningsperioderna Om medeltimförtjänstens beräkningssätt och användningsperioder kan med lokalt avtal överenskommas på ett sätt som avviker från vad som sagts i ovan nämnda paragraf. 13 ARBETSARRANGEMANG OCH ÖVERFLYTTNING TILL ANNAT ARBETE Huvudregel Arbetstagare är skyldig att utföra det arbete som arbetsledningen anvisar och arbetsgivaren har rätt att vid behov placera arbetstagare i annat arbete. I dylika fall betalas till arbetstagaren omedelbart efter överflyttningen lön enligt det nya arbetet. Undantag som gäller tillfälliga överflyttningar Omflyttning till lägre avlönat tidarbete Om arbetstagare på tidlön eller på produktionspremielön tillfälligt omflyttas i annat tidlönsarbete som hör till en lägre lönegrupp, betalas till honom för förflyttningstiden, dock under högst två arbetsveckor, hans tidigare tidlön. Omflyttning från ackordsarbete till tidlönsarbete Om arbetstagare som utför fortlöpande ackordsarbete och som i arbetet når normal ackordsprestation, tillfälligt överflyttas i annat arbete på tidlön, betalas åt honom under den tid han är förflyttad, dock högst för två arbetsveckor, minst den normtimlön enligt den lönegrupp till vilken hans tidigare arbete hörde, förhöjd med 20 procent. Arbetstagare som regelmässigt utför olika arbeten Det som konstaterats ovan gäller inte arbetstagare som regelmässigt utför olika arbeten. Överflyttning från ett ackordsarbete till annat ackordsarbete Om arbetstagare som utför fortlöpande ackordsarbete och som i arbetet når normal ackordsprestation, överflyttas i annat ackordsarbete där han inte till en början når normal ackordsprestation, erläggs till honom under två arbetsveckor minst hans nya timlön enligt lönegruppen i fråga förhöjd med 20 procent. Alternativt kan man komma överens om att till honom betala en gradvis sjunkande kompensation som är beroende av den tid han skäligen behöver för att sätta sig in i arbetet.
30 Försöksarbete eller undervisningsuppdrag Då arbetstagare i arbete av prestationslönetyp på uppdrag av arbetsgivaren, och av orsak som inte beror på honom själv, blir tvungen att på tidlön utföra försöksarbete eller sköta undervisningsuppdrag, betalas till honom för nämnda arbete lön som fastställs enligt den i kollektivavtalets 12 avsedda medeltimförtjänsten. Avbrott i arbetet Om arbetstagares arbete avbryts på grund av teknisk störning eller störning i produktionen som avviker från det normala och arbetsgivaren inte kan ordna annat arbete för avbrottstiden, betalas till arbetstagare, förutsatt att han till sin arbetsledare anmält on avbrottet timlön enligt arbetsuppgift för avbrottstiden och att han står till förfogande i respektive arbete. Lokalt avtal i samband med överflyttningar i annat arbete Om lönesättningen i samband med överflyttning i annat arbete kan också från ovan i denna paragraf avvikande avtal ingås. 14 LÖNEUTBETALNING Parternas rekommendation om löneutbetalning via en penninginrättning Avtalsparterna rekommenderar att man på arbetsplatserna kommer överens om att lönerna betalas genom någon penninginrättning. Tidpunkten för löneutbetalningen Lönerna betalas två gånger i månaden eller en gång per två veckor, ifall inte annat lokalt avtalas. Ifall löneutbetalningsdagen infaller på en söndag, kyrklig högtidsdag, självständighetsdag eller första maj, jul- eller midsommarafton eller söckenlördag betalas lönerna på närmast föregående bankdag. Slutlikvid Även när det gäller betalning av slutlikvid sker utbetalningen på företagets normala lönebetalningsdag om man inte lokalt kommer överens om annat.
31 III SÄRSKILDA TILLÄGG 15 SKIFTARBETE SAMT KVÄLLS- OCH NATTARBETE Fastställning av skifttilläggen Kvällsskiftstillägget är 8,5 procent och nattarbetstillägget är 14,6 procent beräknade på den glaskeramiska industrins arbetstagares förtjänst för ordinarie arbetstid utan miljö- och skifttillägg samt utan (övertids-) och söndagsförhöjningar (=AUP - förtjänst, EK:s lönestatistik kolumn F) för andra kvartalet. Tilläggen avrundas till följande närmaste cent. I samband med kollektivavtalsförhandlingarna förhandlar parterna och kommer överens om hur skifttilläggens förhöjning beaktas som del av kollektivavtalets kostnadsverkan. Skifttilläggens beräkningsregel som avses i föregående stycke tillämpas inte i samband med löneförhöjningarna 1.2.2012 eller 1.3.2013. Skifttilläggsbeloppen Beloppen för skifttilläggen är 1.2.2012 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter, följande: kvällsskiftstillägget 117 cent per timme nattskiftstillägget 202 cent per timme Beloppen för skifttilläggen är 1.3.2013 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter, följande: kvällsskiftstillägget 119 cent per timme nattskiftstillägget 206 cent per timme Skiftarbetstillägget i övertidsarbete För den tid som arbetstagare i skiftarbete utför övertidsarbete betalas skifttillägg enligt det skift under vilket övertidsarbetet utförs. Avlösning och växling av skift I skiftarbete bör skiften regelbundet avlösa varandra och växla med högst tre veckors intervaller. Arbetstagare kan dock, då härom överenskommes, kontinuerligt arbeta i samma skift.
32 Kvälls- och nattarbete När arbetstagarens ordinarie arbetstid är förlagd till tiden mellan klockan 18 och klockan 22, utan att arbetet är skiftarbete, övertidsarbete eller utryckningsarbete, betraktas arbete som utförs mellan nämnda klockslag som kvällsarbete och betalas för arbetstimmar som infaller mellan nämnda klockslag ett tillägg som till sitt belopp är samma som kvällsskiftstillägget. Under samma förutsättningar betraktas arbete, som utförs mellan klockan 22 och klockan 6, som nattarbete för vilket betalas för arbetstimmar som infaller mellan nämnda klockslag ett tillägg som till sitt belopp är samma som nattskiftstillägget. 16 TILLÄGG FÖR KONTINUERLIGT TRESKIFTSARBETE SAMT FORTLÖPANDE TVÅSKIFTSARBETE Till arbetstagare som arbetar i kontinuerligt treskiftsarbete samt i fortlöpande tvåskiftsarbete betalas för varje utförd ordinarie arbetstimme under lördagsdygnet ett separat tillägg. Detta belopp är 1.2.2012 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter: 125 cent per timme 1.3.2013 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter: 127 cent per timme 17 SÄRSKILT TUNGT OCH SÄRSKILT SMUTSIGT ARBETE Ifall man ovan nämnda särskilt tunga och särskilt smutsiga arbeten inte beaktat nämnda förhållanden i tidlönen eller prissättningen av ackords- och premielönerna, avtalas lokalt om de tillägg som betalas förhållandena i fråga. Tilläggen bör till sin storlek utgöra 6 10 procent av normtimlönen för respektive arbete. 18 TJÄNSTEÅRSTILLÄGG Utgående från hur länge en arbetstagares anställningsförhållande fortgått utan avbrott betalas till honom tjänsteårstillägg enligt följande:
33 Tilläggets tillämpningsgrund Grunden för tillämpningen av tillägget konstateras årligen den 30 november, vilket iakttas ända fram till följande granskningstidpunkt. Anställningens kontinuitet granskas med iakttagande av semesterlagens tillämpningspraxis. Tjänsteårstilläggets storlek Storleken av tjänsteårstillägget fås ur följande formel: Anställningen fortgått utan avbrott Tilläggsbelopp 5 9 år Sm x 1,5 x MTF 10 14 år Sm x 2,0 x MTF 15 19 år Sm x 4,0 x MTF 20 24 år Sm x 6,0 x MTF 25 år Sm x 8,0 x MTF I formeln anger Sm antalet månader som berättigar till semester och MTF den medeltimförtjänst, som avses i kollektivavtalets 12. Tidpunkten för utbetalning av tjänsteårstillägget Tjänsteårstillägget betalas som ett separat tillägg i samband med december månads första lönebetalning. Tillägget beaktas inte vid beräkning av den i 12 i kollektivavtalet avsedda medeltimförtjänsten. Anställningen upphör innan det årliga tjänsteårstillägget utbetalats Ifall till detta tillägg berättigad arbetstagares anställningsförhållande upphör innan det årliga tillägget utbetalats, konstateras antalet semesterkvalifikationsmånader som införtjänats fram till anställningsförhållandets upphörande räknat från början av föregående december månad. Till arbetstagaren betalas i samband med slutlikviden, för varje på detta sätt beräknad semesterkvalifikationsmånad, som berättigar till semester, 1/12 av den summa som han senast erhållit i tjänsteårstillägg. Exempel: Arbetstagarens anställningsförhållande upphör den 30 april när samtliga, från början av föregående december månad beräknade semesterkvalifikationsmånder är uppfyllda och således till semester berättigande. Till arbetstagaren betalas 5/12 av det tjänsteårstillägg som i samband med den första lönebetalningen föregående december månad betalats i tjänsteårstillägg. IV ARBETSTID
34 19 FASTSTÄLLNING AV ORDINARIE ARBETSTID Tillämpning av arbetstidslagen Med avseende på arbetstiden tillämpas stadgandena i gällande arbetstidslag. Grundregel Den ordinarie arbetstiden är högst åtta (8) timmar per dygn och 40 timmar per vecka. Genomsnittlig veckoarbetstid Den ordinarie veckoarbetstiden kan också ordnas så att den i dagarbete och tvåskiftsarbete i genomsnitt utgör 40 timmar per vecka under en period av högst ett år, förutsatt att för arbetet uppgjorts ett arbetstidsutjämningsschema för minst den tid, under vilken den ordinarie veckoarbetstiden utjämnas till genomsnittet i fråga. Systemet för utjämning av arbetstiden bör meddelas arbetstagarna minst en vecka innan det tas i bruk. Om arbetstiden i intermittent och kontinuerligt treskiftsarbete finns bestämmelser nedan i detta kollektivavtals 28 och 29. Förlängning av den ordinarie arbetstiden per dygn Den ordinarie arbetstiden per dygn kan genom lokalt avtal förlängas till högst tio timmar varvid den maximala ordinarie arbetstiden per vecka är 50 timmar. Arbetstiden bör i ovan nämnda fall inom en period av högst ett år utjämnas till åtta timmar per dygn och 40 timmar per vecka. Förbundens ställningstagande till 12 timmars arbetsskift Förbunden konstaterar gemensamt att 12 timmars skift kan med lokalt avtal användas i sådana arbeten där det med beaktande av arbetets art och företagshälsovårds- och arbetarskyddsaspekterna är produktionstekniskt motiverat. Förbunden bekräftar ett på dylika villkor ingånget lokalt avtal. Periodarbete enligt arbetstidslagens 7 I periodarbete fastställs den ordinarie arbetstiden enligt arbetstidslagens 7 moment 1.
35 20 FRIDAGAR Man eftersträvar att arbetstagaren utöver söndagen har en annan fridag under veckan. Om den andra fridagen fastställs till fast veckodag bör den så vitt möjligt vara lördag. Om den andra fridagen är rörlig veckodag bör detta framgå av en på förhand uppgjord arbetstidsskiftsförteckning. 21 SÖCKENHELGVECKORNAS ARBETSTID Under vecka med extra helgdag är den ordinarie arbetstiden på dag före sådan helg samt på lördag åtta (8) timmar med undantag av påsklördag samt midsommar- och julafton vilka är fridagar om inte produktionstekniska orsaker annat påkallar. Likaså är lördagar efter vecka med nyårsdag, trettondag, första maj, Kristi himmelsfärdsdag och självständighetsdagen samt efter jul och påsk fridagar i sådant arbete där lördagen regelmässigt enligt arbetsskiftsförteckningen är fridag. Då fridagen är rörlig veckodag, verkställs motsvarande arbetstidsförkortning i arbetsskiftsförteckningen. 22 ORGANISERING AV DEN DAGLIGA ARBETSTIDEN Arbetstidens förläggning Inom ramen för lagen och detta kollektivavtal kommer man lokalt överens om den ordinarie arbetstidens början och slut samt nödiga raster. I dagarbete inleds arbetstiden klockan 7.00 och avslutas klockan 16.00 ifall inte lokalt avtalas om annat eller om arbetsgivaren inte, på grund av orsaker som produktionstekniska skäl motiverat kräver, inom ramen för lagen och detta kollektivavtal fastställt annan arbetstid. 23 KONTROLL AV ARBETSTIDEN Arbetsgivaren är berättigad att anordna kontroll av arbetstiden genom användning av kontrollur eller annan för detta avsedd apparatur. Anordningen bör vara sådan att den inte förorsakar arbetstagare oskälig tidsförlust. 24 NÄR ARBETSDYGNET OCH ARBETSVECKAN INLEDS Dag- och tvåskiftsarbete