TIO GODA SKÄL ATT ÄTA SVENSKT KÖTT 10 goda skäl
goda skäl att äta svenskt kött Kunskapen om maten ökar och allt fler vill göra medvetna val, både för sin egen hälsas skull och för miljön. I dag är trenden att allt fler svenska konsumenter köper råvaror som har ett tydligt ursprung och som representerar värden som man kan stå för. Undersökningar visar att sju av tio konsumenter letar efter svenskt kött i matbutiken. Märket Svenskt kött är vårt sätt att hjälpa till. Kött är lättlagat, enkelt att variera och passar lika bra i vardagslag som till fest, dessutom ger det en bra uppsättning av näringsämnen som vi människor behöver. Därför har köttet sin självklara plats på matbordet tillsammans med grönsaker och rotfrukter. Märket Svenskt kött betyder att 100 procent av all köttråvara i produkten är från gris, nöt, får eller lamm som är fött, uppfött, slaktat och styckat i Sverige. Produkten är också tillverkad och förpackad i Sverige. Vår uppfattning är enkel: ät bra kött när du äter kött. Med bra kött menar vi svenskt kött. Det kostar lite mer, men vi får mycket gott på köpet. Här har vi samlat tio goda skäl! Källor: LRF.SE. SLV: Svenska Näringsrekommendationer 2005. SLV: Livsmedelsdatabasen. Attityder Kött. YouGov, februari 2012
Öppna landskap 1 Tack vare betande djur finns det hagmarker i Sverige. Hagarna ger ett öppet landskap som är vackert att se på och gör naturen mer lättillgänglig. I hagmarkerna finns det växter som gynnar insektsoch djurlivet. Många av dessa växter och djur är hotade, men kan räddas om landskapet fortsätter att hållas öppet. I Sverige är 85 procent av alla nötkreatur och får ute och betar under sommaren. Det är bara unga mjölkraskalvar och tjurar, som får vara inne eftersom de är svåra att ha ute på ett säkert sätt. 85% I Sverige är procent av alla nötkreatur och får ute och betar under sommaren.
2 Friskare djur I Sverige är djuren friskare än i många andra länder. Svensk lagstiftning för hur djuren ska tas om hand är den mest omfattande i världen. Alla djur i Sverige som hålls av människor omfattas av den svenska djurskyddslagen. Den ska fungera förebyggande och målet är att djuren ska vara friska, ha det bra och kunna bete sig naturligt. I Sverige har grisarna knorren kvar. Svenska grisar får strö och deras utrymme är större än vad som är lagstadgat inom EU. Svenska suggor får gå lösa. Inom EU är normen att suggorna hålls instängda i så kallade fixeringsbås under en stor del av året. Nötkreatur och får har det också bra här. Sverige är det enda landet i världen där mjölkkor och nötkreatur över 6 månaders ålder har lagstadgad rätt att gå på bete (kravet omfattar inte tjurar av säkerhetsskäl). Kor som går på sommarbete, suggor som går lösa och grisar med knorr. Det är några av de saker som du bidrar till när du väljer svenskt kött och chark. Anna Kristoffersson och hennes familj föder upp kor och lamm på gården i Veberöd. 4
Svensk köttproduktion ger mångfald 3 Tack vare det öppna, betade landskapet kan många arter av växter, fåglar och insekter leva. Annan matproduktion är beroende av den mångfalden; bin och andra insekter gör i sin tur nytta på till exempel rapsfälten. De betande djuren är en del av ett hållbart jordbruk. De omvandlar näringen i gräs till kött och mjölk så att den blir tillgänglig för oss människor. Djuren omvandlar näringen i gräs till kött och mjölk så att den blir tillgänglig för oss människor. Svenskt kött är en efterfrågad råvara. Men uppfödningen är liten om vi jämför med många andra länder. Svensk slaktdjursuppfödning omfattar cirka 2,8 miljoner grisar, 456 000 nötkreatur och 261 000 får och lamm. Det motsvarar cirka 1 procent av grisuppfödningen inom EU, cirka 2 procent av nötkreatursuppfödningen och 0,5 procent av får- och lammuppfödningen. 5
4 Friska djur behöver mindre medicin Sverige har en lång tradition av förebyggande hälsoarbete för djur. Genom sunda djurhållningssystem, förebyggande djurhälsovård och aktiv sjukdomsbekämpning har vi blivit av med många sjukdomar som fortfarande är vanliga i övriga EU. Detta ger friskare djur och bidrar till en låg förbrukning av antibiotika inom djurhållningen samt låg förekomst av antibiotikaresistens. Försäljning av antibiotika till djursektorn mg/kg levande vikt 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 165 141 106 95 One health är ett begrepp som används mer och mer. Det symboliserar att djurs och människors hälsa hänger ihop. Smittas den ena riskerar även den andra att drabbas. Förutom ett onödigt lidande för våra husdjur riskerar även människor att drabbas. Den ökande antibiotikaresistens som ses i många delar av världen är ett mycket allvarligt problem. En ökad antibiotikaresistens riskerar att skapa en situation där vi för vissa sjukdomar kan komma att stå utan verksamma antibiotika, såväl för människor som för djur. 68 32 19 14 NL FR CZ CH UK DK FI SE NO Svenska animaliska livsmedel är fortsatt fria från antibiotika, hormoner och gifter. Det visar den kontroll Livsmedelsverket gjorde under 2011. Läs mer på slv.se. 53 Källa: Tabell 6 i Trends in sales of veterinary antimicrobial agents in nine European countries, 2009 6
Sverige var först i världen (1986) med att förbjuda användning av all antibiotika i foder i syfte att öka djurens tillväxt. Ett sådant förbud kom först år 2006 inom EU och saknas fortfarande utanför EU.
5 Stenhård salmonellakontroll Svenskt kött är i princip fritt från salmonella tack vare det effektiva kontrollprogram som pågått sedan 1950-talet. Risken att få salmonella från svenskt kött är mycket liten. Hela produktionen kontrolleras: avelsdjur, djurhållning, foder och slakt. Personer som blir sjuka av salmonella i Sverige har oftast blivit smittade utomlands eller av importerad mat. Salmonellabakterierna dör vid upphettning till 60 grader. Det är tack vare den stränga salmonellakontrollen som vi kan smaka på sockerkakssmeten eller göra smörkräm med råa äggulor. I många andra länder riskerar man att bli sjuk. Den svenska grundidén är att djuren ska ges möjlighet att bete sig så naturligt som möjligt. Den enkla idén och böndernas noggranna arbete skapar tillsammans en unik produkt. Djur som mår bra smakar också bra. 8
Naturlig näring 6 Kött ger dig många viktiga näringsämnen. Kött innehåller högvärdigt protein, järn, andra mineraler och vitaminer. Genom att äta allsidigt och varierat får du en bra balans i kosten. Kött tillsammans med grönsaker, rotfrukter, frukt, bröd och andra näringsrika råvaror är mat som du mår bra av. Proteinrik mat ger större mättnadskänsla än den som är rik på kolhydrater. Grönsaker, rotfrukter och sallad, potatis och pasta det finns många bra smakkompisar till kött och chark. På svensktkott.se hittar du massor av inspiration och recept. 9
7 Protein av hög kvalitet Kött är laddat med protein, en portion* ger dig cirka 30 gram protein. Det är ungefär hälften av dagsbehovet för en vuxen. Kroppens celler behöver proteiner för att bygga bland annat muskler och hud. Kött innehåller högvärdigt protein, det är ett slags finprotein som är lätt för kroppen att ta upp. Köttets protein gör också att du tar upp mer av de proteiner som finns i grönsaker och bröd under samma måltid. Att äta kött och annan mat som innehåller mycket proteiner är effektivt när man vill gå ner i vikt eller hålla vikten. Proteinrik mat ger större mättnadskänsla än den som är rik på kolhydrater. Med mer protein i måltiderna känner man sig mätt under längre tid. En portion kött ger dig halva dagsbehovet av protein. Proteinet bidrar även till ökad energiförbrukning, det betyder att du förbränner fler kalorier. *1 portion: cirka 150 gram, otillagad vikt 10
Näringsinnehåll kött och chark NÅGRA EXEMPEL Protein, g Vitamin, B12, µg Järn, mg Selen, µg FETT, g Vitamin D, µg magnesium, mg Nötkött, ryggbiff, 100 g* 22 3,9 1,4 0,5 2,2 22 9,0 Nötfärs, 10 % fett, 100 g* 20 7,6 1,2 0,5 2,4 18 8,0 Griskött, kotlett med 2 mm fettkant, 100 g* 20 6 0,6 0,6 1,4 27 10 Lammstek, 100 g* 20 5,9 1,2 0,4 1,8 17 1,4 Rökt skinka, pålägg, 25 g 6 1,5 0,2 0,2 0,2 6 1,5 Leverpastej, 24 % fett, 25 g 3 5,9 4,6 0,2 1,9 5 4,5 Rekommenderad mängd per dag för en vuxen** Kvinna ca 80 ca 70 2,0 7,5 15 / 9 *** 280 40,0 Man ca 105 ca 90 2,0 7,5 9 350 50,0 * Otillagad vikt. ** Ålder: 31-60 år enligt svenska näringsrekommendationer. *** 15 mg/dag rekommenderas för fertila kvinnor, efter klimakteriet rekommenderas 9 mg. µg = mikrogram Källa: Livsmedelsverkets Livsmedelsdatabas version 2012-01-26 samt SNR 2005. Tallriksmodellen Tallriksmodellen visar hur du komponerar en bra måltid. Modellen visar proportionerna mellan olika ingredienser i måltiden. Potatis, pasta, ris, bulgur och bröd, välj i första hand fullkornsvarianterna. För den som behöver mycket energi kan denna del göras ännu större. Grönsaker, rotfrukter och frukt. Denna del är lika stor som den förra. Den som är överviktig kan låta denna del bli upp till hälften av tallriken. Kött, fisk, ägg eller baljväxter, exempelvis bönor.
8 Fullt med vitaminer och mineraler Kött innehåller många av de vitaminer och mineraler som kroppen behöver, till exempel B-vitaminer, järn, zink och magnesium. Kroppen behöver energi och en bra blandning av näringsämnen för att fungera. Det är smartast om vitaminerna och mineralerna kommer från mat istället för vitamintabletter. Livsmedelsverket slår fast att en allsidig och balanserad kost ger mer än tillräckligt av näringsämnen och att extra kosttillskott inte är motiverat för de allra flesta. 100 % svenskt från bondgård till butik. 7 av 10 svenskar vill kunna se på förpackningen att det är svenskt kött och svensk chark. Märket Svenskt kött är vårt sätt att hjälpa till. Titta efter det i din butik! 12
Järn och köttfaktorns betydelse 9 Kött innehåller järn som kroppen behöver. Järnet i kött är extra bra, det kallas för hemjärn och är en typ av järn som kroppen lätt tar upp. I kött finns det dessutom ett ämne som kallas för köttfaktorn, det gör att man även tar upp mer järn ur grönsakerna och pastan på samma tallrik. C-vitaminet som finns i grönsaker och frukt ökar också upptaget av järn. Det är mer järn i mörkt än i ljust kött. För att få i dig lika mycket järn som det är i en biff behöver du äta två liter hackad persilja. En kvinna behöver 15 mg järn per dag. En man behöver 9 mg. Järnbrist är den vanligaste näringsbristen i Sverige. Det är speciellt kvinnor som äter mindre järn än vad som rekommenderas. Järn ingår i de röda blodkropparna och om det finns för lite så tar de upp mindre syre. Därför känner man sig trött när man har järnbrist. Järn mg/100 g tillagad vikt Blodpudding 19,0 Leverpastej 8,0 Högrev (av nöt) 3,4 Rostbiff (av nöt) 3,0 Griskött (fläskkarré) 2,3 13
10 Lättlagat Kött kan lagas på några minuter över en het grill eller i en stekpanna, eller kokas mört och mustigt i flera timmar tillsammans med grönsaker och buljong till en värmande köttgryta. Kött kan marineras, kryddas, rökas, torkas och saltas. Och kött kan malas till köttfärs som kan kryddas och stekas eller användas till att göra egen korv eller paté. Grönsaker, rotfrukter och sallad passar bra till kött i soppor, grytor, wok eller grillat. Kött är också en smaksättare; charkprodukter som rökt skinka, korv och bacon passar utmärkt i sallader eller grytor. Viktor Westerlind, medlem i Svenska kocklandslaget och Årets Kock 2009, har skapat recept på goda charkrätter, som passar till fredagsmys, förrätt eller som drinktilltugg. Recepten hittar du på svensktkott.se. 14
Resursklokt Allt fler upptäcker nya styckningsdetaljer hos nöt, gris och lamm. Oxkind och flankstek är två exempel. Nose to tail-trenden betyder att det är resursklokt att ta tillvara så mycket som möjligt av de olika köttdetaljerna för att minska svinnet. Att stoppa egen korv är ett resultat av den trenden. På svensktkott.se kan du ladda ner styckningsscheman och hitta tillagningstips för alla som vill lära sig mer om de nya detaljerna. Kött i lagom mängd är en del av en balanserad kost. Internationella experter på samband mellan kost och hälsa från World Cancer Research Fund (WCRF) har bedömt att 500 gram (tillagad vikt) rött kött per vecka är en rimlig mängd med utgångspunkt från aktuella forskningsresultat. De flesta av WCRF:s råd stämmer väl med de kostråd som Livsmedelsverket redan har för svenska levnadsförhållanden. Verkets sammanställning av livsstilsråd för att förebygga cancer handlar till exempel om att undvika att bli överviktig, begränsa konsumtionen av socker och fett, vara återhållsam med alkohol och äta en varierad kost med mycket frukt och grönsaker. 15
Oktober 2012. Version 2 Märket Svenskt kött introducerades under 2011 på svenska charkprodukter. Från och med 2012 börjar även svenska köttprodukter förses med märket Svenskt kött. Mer än 150 svenska företag använder märket på sina produkter för att du ska kunna hitta rätt i charkoch köttdisken. Märket Svenskt kött betyder att 100 procent av all köttråvara i produkten är från gris, nöt, får eller lamm som är fött, uppfött, slaktat och styckat i Sverige. Produkten är också tillverkad och förpackad i Sverige. Läs mer på svensktkott.se. Följ oss på Facebook och Twitter! Svenskt Kött, 105 33 Stockholm, 08-787 55 10. info@svensktkott.se