BOPLATSLÄMNINGAR I KUNGSBRO

RAPPORT 04:49 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING BOPLATSLÄMNINGAR I KUNGSBRO INVID RAÄ 58 KUNGSBRO :757, :758, :759 VRETA KLOSTERS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN PETTER NYBERG

Boplatslämningar i Kungsbro Innehåll Sammanfattning........................................................... Inledning.................................................................. 4 Områdesbeskrivning.......................................................4 Syfte och frågeställningar....................................................5 Metod och dokumentation.................................................. 5 Resultat................................................................... 5 Schakt 340.............................................................. 5 Schakt 348.............................................................. 5 Åtgärdsförslag............................................................. 6 Referenser................................................................. 7 Tekniska uppgifter......................................................... 8 Appendix. Makrofossilanalys - Jens Heimdahl.............................. 9 Appendix. Vedartsanalys - Erik Danielsson................................ Bilaga. Schaktbeskrivningar..............................................3 Bilaga. Anläggningsbeskrivningar.........................................5 Bilaga 3. Fyndlista........................................................6 Bilaga 4. Kalibrerade 4 C-dateringar........................................7 Bilaga 5. Ritningar........................................................8 Omslagsbild: Vy från förundersökningsschakten mot Roxen i öster. Foto Fredrik Samuelsson, ÖM. ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box 3 58 0 Linköping 03-3 03 00 www.ostergotlandsmuseum.se

Sammanfattning Östergötlands museum utförde under sommaren 04 en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning inom fastigheterna Kungsbro :757, :758 och :759 i Vreta klosters socken, Linköpings kommun. Den arkeologiska förundersökningen föranleddes av planerad schaktning för VA-ledning. Sträckan som berördes av det planerade arbetsföretaget var ca 000 m lång och kom huvudsakligen att utföras i åkermark, men också hagmark och intill Motala ström. VA-schaktet skulle vara ca,5 m brett och planerat djup var ca,4 m. Uppdragsgivare var Föreningen Flemma VA, kostnadsansvarig var Tekniska Verken i Linköping AB. Totalt togs 37 sökschakt upp med en total längd av 43 m. Schaktbredden varierade mellan 0,8 och,6 m. Vid enstaka tillfällen utökades bredden upp till 3,40 m. Schaktdjupet varierade mellan 0,30 och 0,65 m. I ett av schakten framkom 47 arkeologiska anläggningar av boplatskaraktär. Boplatslämningarna var av förhistorisk karaktär och tolkas som en fortsättning av den registrerade boplatsen RAÄ 58 som ligger strax väster om det nu aktuella schaktet. Förutom dessa boplatslämningar framkom även en stenpackning, vilken har tolkats som resterna av en byggnad från historisk tid. Ingen byggnad finns dock synlig på denna plats på den häradsekonomiska kartan eller på den äldre ekonomiska kartan. Petter Nyberg antikvarie Finspång Vadstena Motala Mjölby Linköping Norrköping Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre

53000 6485000 Vreta kloster 98: Vreta kloster 98: 6485000 kloster 85: Vreta kloster 4: Vreta kloster : Vreta kloster 46: Vreta kloster 00: Vreta kloster 99: Vreta kloster 7: Vreta kloster 64 Vreta kloster Vreta 7: kloster 6: Vreta kloster 97: Vreta kloster 8: Vreta kloster 94: Vreta kloster 95: Vreta kloster 60: Vreta kloster 9: Vreta kloster 93: Vreta kloster 93: Vreta kloster 59 Vreta kloster 63: 6484000 Vreta kloster 55:Vreta kloster 69: Vreta kloster 06: Vreta kloster 3: Vreta kloster 57Vreta kloster 58 6484000 ta Vreta kloster kloster 65:365: Vreta kloster 47: Vreta kloster 67: reta kloster 65: Vreta kloster 68: Vreta kloster 68: Vreta kloster 66: Vreta kloster 48: Vreta kloster 48: Vreta kloster 56 Vreta kloster 04: Vreta kloster 9: Vreta kloster 45: Vreta kloster 55 Vreta kloster Vreta kloster 45: Vreta kloster 54 Vreta kloster 45:3 Vreta kloster 0: Vreta kloster 75: Vreta kloster 6: Vreta kloster 44: Vreta kloster 77:4 Vreta kloster 77: Vreta kloster 43: Vreta kloster 77: Vreta kloster 77:3 Vreta kloster 43: Vreta kloster 8: Vreta kloster 43:Vreta kloster 87: Vreta kloster 7: Vreta kloster 7: Vreta kloster 76: Vreta kloster 6: Vreta kloster 76: Vreta kloster Vreta Vreta kloster kloster 8Vreta 9 kloster 8: Vreta kloster 7 Vreta kloster 30 6483000 Vreta kloster 83:Vreta kloster 5: Vreta kloster 0: 6483000 Vreta kloster 5: Vreta kloster 39 Vreta kloster 8:3 Vreta kloster 95: Vreta kloster 50Vreta kloster r96: 53000 Lantmäteriverket MS008/0655 Figur. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala :0 000. 3

Inledning Östergötlands museum utförde under sommaren 04 en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning inom fastigheterna Kungsbro :757, :758 och :759, Vreta klosters socken, Linköpings kommun. Den arkeologiska förundersökningen föranleddes av planerad schaktning för VA-ledning. Sträckan som berördes av det planerade arbetsföretaget var ca 000 m lång och kom huvudsakligen att utföras i åkermark, men också i hagmark och intill Motala ström. VAschaktet skulle vara ca,5 m brett och planerat djup var ca,4 m. Uppdragsgivare var Föreningen Flemma VA, kostnadsansvarig var Tekniska Verken i Linköping AB. Områdesbeskrivning Vreta klosters socken ligger mitt i Östergötland, väster om sjön Roxen och en mil väster om Linköping. Det centrala slättbygdsområdet avgränsas av en markant förkastningslinje ungefär där Motala ström rinner mellan Vättern och Roxen. Norr om denna linje finns mycket få fornlämningar från förhistorisk tid och detta skogsområde ses som ett i huvudsak medeltida kolonisationsområde (Tagesson 004). Området väster om Roxen utgör ett av tre centralområden i Östergötland som är möjliga att urskilja redan under bronsåldern (Kaliff 999 med anf litt). Trakten kring Vreta kloster var under järnålder och medeltid ett mycket centralt och strategiskt viktigt område i Östergötland. Under medeltiden utvecklades Vreta kloster med omgivningar till ett maktcentrum med klosterbyggnader, klosterkyrka och sockencentrum. I ett område kring kyrkan kan man se avtryck av ideologiskt och ekonomiskt betydelsefulla företeelser som kan knytas till den medeltida Stenkilska ätten, som genom avsevärda jordegendomar dominerade socknen. Den nordligast liggande fastigheten i detta tidigmedeltida godskomplexet var Bro, eller Kungsbro. Namnet Bro i kombination med läget talar för att platsen utgjort en viktig punkt mellan bro-hamn-vattenled och landsväg. Från ca 70 och framåt kom Bro att bli en av Linköpingsbiskopens viktigaste residens (Tagesson 004). Vreta klosters socken är ett av Östergötlands fornlämningstätaste områden. Ett stråk någon kilometer söder om det nu aktuella området, från Roxen i öster till ungefär fem kilometer söder om det aktuella området är mycket rikt på fornlämningar. De flesta av dessa ligger på höjdryggar och impediment i ett böljande odlingslandskap och utgörs främst av gravar, gravfält, stensträngar, hålvägar, skärvstenshögar och skålgropsförekomster. Fornlämningarna, som kan dateras från bronsålder till yngre järnålder, ingår till stor del i riksintresseområdet för kulturmiljövården Vreta kloster Knivinge (KE 36-37) där även klostermiljön med kyrka och socken centrum ingår. Den täta fornlämningsmiljön har medfört att ett flertal arkeologiska undersökningar och utredningar har utförts i trakten. Vreta Kloster 58 utgörs av en boplats från romersk järnålder. Boplatsen är utredd och förundersökt av Östergötlands museum. Inom området kan det finnas en eller flera huslämningar som tillsammans utgör en gård. Utöver boplatslämningarna finns det inom området en möjlig grav och en möjlig hydda, vilket kan visa på att det inom undersökningsytan finns flera kronologiska skikt (Hörfors 0). Den nu aktuella ledningen är planerad att starta ca 70 m nordnordost om boplatsen och löpa efter landsvägen mot Stjärnorp. I detta område finns det även ytterligare uppgifter om fornlämningar som idag är på ett eller annat sätt förstörda eller bortodlade. Vreta Kloster 3: är en fyndplats för en spjutsspets som ska ha legat tillsammans med en urna och skelettdelar. Vreta Kloster 63: ska ha bestått av fyra skålgropar. Båda dessa uppgifter om lämningar tillsammans med boplatsen Vreta Kloster 58 visade att denna del av sträckan hade stor potential att innehålla ej kända fornlämningar. I området runt Kungsbro gård och ledningens passage under Motala ström finns ett stort antal forn- och kulturlämningar. Vreta Kloster 97: är ett grav- och boplatsområde. Under 990-talet och början av 000-talet har arkeologiska undersökningar frekvent utförts i samarbete mellan Östergötlands länsmuseum och arkeologiska amatörföreningen Grävlingen. Vid undersökningarna har urnegravar och skelettgravar samt boplatslämningar i form av stolphål, härdar, kokgropar och årderspår påträffats med datering från senneolitikum till medeltid (Hörfors 998, 999, 00). Här hittades bl a en vapengrav daterad till tiden kring Kristi födelse (Hörfors 007). Strax intill grav- och boplatsområdet har Östergötlands museum utfört en arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll och en arkeologisk utredning etapp. I samband med den arkeologiska förundersökningen i form av antikvarisk kontroll framkom dock inga fornlämningar (Ohlsén 003). Vid den arkeologiska utredningen etapp påträffades boplatsanläggningar i form av stolphål och gropar. En grop är daterad till folkvandringstid (Samuelsson 03). Söder om Motala ström, mellan grav- och boplatsområdet och Roxens västra strand, finns ytterligare ett antal registrerade lämningar som kan härledas till medeltid/efterreformatorisk tid (exempelvis Vreta Kloster 7:, 8:, 6:, 94:). Den nämnda arkeologiska amatörföreningen har även utfört undersökningar av 4

Kungsbro medeltida gård under sent 980-tal och under delar av 990-talet (Tagesson 99, 99a, 99b, 994, 00). Sammanfattningsvis visar resultaten från de utförda undersökningarna i området kring Kungsbro gård att området varit fördelaktigt för bosättningar och/ eller gravar under i stort sett hela den förhistoriska tidsperioden med fortsättning under medeltid och efterreformatorisk tid. Undersökningarna har visat att det ofta föreligger en lång platskontinuitet. Syfte och frågeställningar Syftet med förundersökningen var att i första hand tillse att fast fornlämning berördes i så liten omfattning som möjligt. De fornlämningar som eventuellt framkom vid schaktningen skulle dokumenteras avseende karaktär och omfattning samt om möjligt dateras. Utöver länsstyrelsens ovannämnda syfte och in riktning kom Östergötlands museum även att koppla följande frågeställningar till den aktuella under sökningen: Finns det boplatslämningar av förhistorisk karaktär inom förundersökningssträckan och hur är i så fall deras relation gentemot de kända boplatserna i anslutning till sträckan? Finns det gravar inom förundersökningssträckan och hur är i så fall deras relation gentemot övriga kända gravar i närområdet? Finns det lämningar från medeltid eller efterreformatorisk tid inom förundersökningssträckan och hur är i så fall deras relation gentemot kända lämningar från dessa tidsperioder i närområdet? Metod och dokumentation Enligt den upprättade undersökningsplanen skulle förundersökningen ske i form av schaktningsövervakning. Detta visade sig ur planerings- och samordningssynpunkt svårgörligt. För att arbetet skulle vara så smidigt som möjligt utfördes den arkeologiska förundersökningen till stor del genom att ett antal söksschakt av varierande längd drogs utefter den planerade ledningssträckan. Schakten kom att dokumenteras digitalt på en översiktsplan, genom inmätning med RTK-GPS. Påträffad fornlämning undersöktes genom handgrävning och dokumenterades genom inmätning med RTK-GPS, fotografering, handritning och beskrivning. Inmätningarna registrerades och bearbetades i informationssystem Intrasis. Vid förundersökningen togs även prover såsom 4 C- prover, vedart och makrofossil. Resultat Totalt drogs 37 sökschakt av varierande längd med en totallängd av 43 m. Schaktbredden varierade mellan 0,8 och,6 m. Vid enstaka tillfällen utökades schaktbredden upp till 3,40 m. Schaktdjupet varierade mellan 0,30 och 0,65 m. Schaktens totala yta var 63 m. Endast i två av schakten (S340, S348) framkom arkeologiska lämningar. Schakt 340 Schaktet var,5 m långt och mellan,6 och 3,3 m brett. Schaktet var 0,3-0,5 m djupt. Schaktfyllningen bestod av brun sandig matjord och undergrunden bestod av gulvit silt. I schaktet framkom en stenpackning (A464). Denna var 3,6 x >3,3 m stor och var ca 0,3 m hög. Stenpackning framtogs inte i sin helhet utan fortsatte in i den västra och östra schaktväggen. Stenpackningen bestod av 0, - 0,4 m stora stenar och innehöll inslag av kalksten. I stenpackningen förekom obrända djurben. Utefter den norra sidan av packningen fanns en 0,3 m bred remsa av kalkbruk. Anläggningen var tydligt nedgrävd i undergrunden och det förekom sten ända upp till toppen av matjorden. En möjlig tolkning är att det rör sig om resterna från en byggnad från historisk tid. Ingen byggnad finns dock synlig på denna plats varken på den häradsekonomiska kartan eller på den äldre ekonomiska kartan. Schakt 348 Schaktet var 0 m långt och i huvudsak,6 m brett. Inom kortare sträckor breddades schaktet och var som bredast 3,4 m. Schaktdjupet var i huvudsak 0,3 m djupt. Schaktfyllningen bestod av brun sandig matjord. Undergrunden bestod av gulvit grusig silt, med rikligt av 0, - 0,3 m stora stenar och enstaka 0,5 -,0 m stora stenar. I schaktet framkom 47 anläggningar av boplats karaktär; 30 stolphål, gropar, kol- och sot kon centra tioner, härd, äldre odlingslager och en ej bestämbar anläggning. Fyra av stolphålen (A934, A945, A97, A04) var stenskodda. De enda fynden utgjordes av obrända djurbensfragment som påträffades i två av groparna (A736, A049). Benfragmentet från A049 har 5

4 C-analyserats liksom kol från härden (A646). Benfragmentet från A049 daterades till vendeltid, 640-770 e Kr (Ua-4950, sigma, 95,4 % sannolikhet). Kolet från härden A646 daterades till 0-990 f Kr (93, % sannolikhet), d v s till bronsålderns period III - IV (Ua-4944). Vedartsbestämning av kolet i härden har visat att kolet härrörde från al (alnus sp). Makroprover från härden (A646) och från en grop (A603) har analyserats. Provernas innehåll var generellt fattigt. Härden innehöll endast träkol. Gropen innehöll vid sidan om träkol även förkolnade granbarr och en enbärskärna. Granskogen kommer till området först under romersk järnålder eller senare, så åldern på anläggningen är knappast äldre än detta. Materialet är litet, vilket försvårar tolkningen, men generellt kan detta material tolkas på två sätt: Antingen som en del av en boplatslämning där granriset representerar marktäckande material som regelbundet byts ut och bränns, och där enbäret utgör delar av matavfall. Eller som ett material som på något sätt är kopplat till en röjningshändelse inför anläggandet av jordbruksmark eller en boplatsyta (Appendix ). Sammanfattningsvis kan sägas att de påträffade anläggningarna var av förhistorisk karaktär och att lämningar tolkades tillhöra den sedan tidigare registrerade boplatsen RAÄ 58 som ligger strax väster om det aktuella schaktet. De påträffade boplatslämningarna ligger uppe på en höjdplatå och forsätter ner i nordslutningen i riktning mot Motala ström. Boplatsen kan betraktas som avgränsad mot norr, men i övriga väderstreck är utbredningen okänd. Sannolikt förekommer det ytterligare lämningar utanför förundersökningsschaktet och topografin tyder på att det är sannolikt att boplatslämningarna förekommer inom en större del av höjdplatån. Åtgärdsförslag Östergötlands museum anser att inga ytterligare arkeologiska åtgärder är nödvändiga. 6

Referenser Tryckta källor Hörfors, O. 998. Årderspår och boplatslämningar vid Kungsbro, Heda ridklubb. Fornlämning nr ÖLM, Vreta Klosters sn och Linköpings kommun, Östergötland. Arkeologisk utredning, juni 996. Östergötlands länsmuseum. Hörfors, O. 999. Gravar, årderspår och boplatslämningar från brons och järnålder samt medeltid vid Kungsbro, f d Kungsbro motorklubb, Fornlämning nr ÖLM, Vreta Kloster sn och Linköpings kommun, Östergötland. Arkeologisk förundersökning, juni 996. Östergötlands länsmuseum. Hörfors, O. 00. Tåby och Kungsbro. I: Hemmet Trakten Världen. Arkeologi i Östergötland. Meddelande från Östergötlands länsmuseum 00. Hörfors, O. 007. Kungsbro Motor. Vapengrav i tre nivåer. RAÄ 97, Vreta klosters socken, Linköpings kommun, Östergötlands län. Arkeologisk undersökning. Östergötlands länsmuseum. Rapport 007:6. Hörfors, O. 0. Gråtedalen i Kungsbro, en nyupptäckt boplats. Intill RAÄ 06, Kungsbro :759, Vreta Klosters socken, Linköpings kommun, Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands museum. Rapport 0:46. Kaliff, A.999. Arkeologi i Östergötland. Scener ur ett landskaps förhistoria. OPIA 0. Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet. Uppsala. Ohlsén, M. 003. Kungsbro Stjärntorpsvägen. Vreta Klosters socken, Linköpings kommun, Östergötland. Arkeologisk förundersökning. Rapport 9:003. Östergötlands länsmuseum. Samuelsson, F. 03. Potatislager vid Kungsbro. Arkeologisk utredning etapp. ÖM, intill RAÄ 97, Kungsbro :759, Vreta Kloster socken, Linköpings kommun, Östergötlands län. Östergötlands museum, avdelningen för arkeologi och byggnadsvård. Rapport 03:56. Tagesson, G. 99. Rapport. Arkeologisk undersökning, Kungsbro, Vreta Kloster socken, Linköpings kommun, Östergötland 990. Dnr 40/89. Östergötlands länsmuseum. Tagesson, G. 99a. Rapport. Arkeologisk undersökning, Kungsbro, Vreta Kloster socken, Linköpings kommun, Östergötland 99. Dnr 57/9. Östergötlands länsmuseum. Tagesson, G. 99b. Rapport. Kungsbro, Fornlämning nr 60, Vreta Kloster socken, Linköpings kommun, Östergötland. Arkeologisk undersökning, Juni 99. Dnr 65/9. Östergötlands länsmuseum. Tagesson, G. 994. Kungsbro. Vreta Kloster socken, Linköping kn, Östergötland. Arkeologisk undersökning. Amatörarkeologiska föreningen Grävlingen. Undersökningar mellan åren 993-994. Rapport. Östergötlands länsmuseum. Tagesson, G. 00. Kungsbro. Vreta Kloster socken, Linköpings kommun., Östergötlands län. Arkeologisk undersökning. Rapport 0:00. Östergötlands länsmuseum. Tagesson, G. 004. Vreta och Bro stormän och biskopar i en östgötabygd. Meddelanden från Östergötlands länsmuseum 003. Kartmaterial Häradsekonomiska kartan, 866-877, Rikets allmänna kartarkiv, bladnamn Roxen, rak-id J-55-3. Ekonomiska kartan, 948, Rikets allmänna kartarkiv, bladnamn Ljungsbro, rak-id J33-8Fg50 Övriga källor Riksantikvarieämbetet-Fornsök. Hemsida[online]. Tillgänglig: www.fmis.raa.se [04--]. 7

Tekniska uppgifter Lokal Kungsbro :757, :758, :759 Socken Vreta kloster Kommun Linköping Län och landskap Östergötland Fornlämningsnummer Invid RAÄ 58 Fastighetskartans blad Koordinater Koordinatsystem Höjdsystem 64F8dSV N6483885, E553003 N648484, E53400 SWEREF 99TM RH000 Typ av undersökning Förundersökning (schaktövervakning) Länsstyrelsens dnr 43-583-4 Länsstyrelsens handläggare Magnus Reuterdahl Länsstyrelsens beslut 04-04-8 ÖM dnr 43/4 ÖM projektnr 53568 Intrasisprojekt olm0400 Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Projektledare Personal Rapportansvarig Föreningen Flemma VA Tekniska Verken i Linköping AB Rickard Lindberg, Petter Nyberg Fredrik Samuelsson Petter Nyberg Fältarbetstid 04-05- t o m 04-08-04 Totalt undersöktes 43 löpmeter Fynd Foto Analyser ÖLMC4668 Digitala 4 C, makro, vedart Grafik Petter Nyberg Renritning - Grafisk form Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN 403-973 Lantmäteriverket MS008/0655 Rapport 04:49 Östergötlands museum 8

Appendix. Makrofossilanalys - Jens Heimdahl Makroskopisk analys av två jordprover från schaktövervakning Kungsbro :758, Vreta Kloster sn, Ög. Teknisk rapport Jens Heimdahl, UV Mitt 04-09-8 Bakgrund och frågeställningar I samband med en schaktövervakning i Kungsbro :758, i utkanten av boplatslämningar och möjligen gravar från romersk järnålder (RAÄ 58), toga två makrofossilprover i påträffade anläggningar, en härd och en grop. Syftet med den makroskopiska analysen var att se huruvida det makroskopiska materialet kan säga något om anläggningarnas funktion och platsen karaktär. Metod och källkritik Provtagningen genomfördes av arkeologerna under utgrävningen och innehöll torrvolymer om omkring ca,5 liter jord per prov. I laboratoriet preparerades proverna genom flotation enligt metod beskriven av Wasylikowa (986) och våtsiktades med 0,5 mm maskvidd. Även den kvarvarande flotationsresten av tyngre minerogent material våtsiktades och genomsöktes efter artefakter. Efter floteringen samlades proverna upp och förvarades i vatten till dess de analyserades. Identifieringen av materialet skedde under ett stereomikroskop med 7-00 gångers förstoring. Den makroskopiska analysen har främst behandlat växtmakrofossil (som inte är ved eller träkol), men även puppor, fekalier, smältor, slagg, ben mm har eftersökts. Proverna innehöll små mängder förkolnat material men även rikligt med rottrådar och färska fröer från fröbanken och daggmaskkokonger. Materialet är att betrakta som omrört tillföljd av biologisk aktivitet (bioturbation), d.v.s. färskt biologiskt material har kontinuerligt förts ner och blandats med de äldre arkeologiska lämningarna. Därför är det bara rimligt att knyta förkolnat botaniskt material till den arkeologiska lämningen. De oförkolnade växtmakrofossil som hittades i proverna kan visserligen vara spår efter äldre växtsamhällen, men de kan inte särskiljas från de yngre växtresterna i den moderna fröbanken och därför har ingen hänsyn till detta material tagits i tolkandet av de arkeologiska lämningarna, utan endast i tolkandet av de postdepositionella processer som påverkat lämningarna i efterhand. 9

Analysresultat I bifogade tabell har en del av materialet (det som inte är förkolnade fröer och frukter) kvantifierats enligt en grov relativ skala om -3 punkter, där punkt innebär förekomst av enstaka (ca -5 st) fragment i hela provet. punkter innebär att materialet är vanligt att det i stort sett hittas i alla genomletningar av de subsamplingar som görs. 3 punkter innebär att materialet är så vanligt att de kan sägas vara ett av de dominerande materialen i provet och man hittar det var man än tittar. Kungsbro VA PM 6 8 A 646 603 Kontext Härd Grop Volym/ml,5,4 Träkol Granbarr Enbär Juniperus communis Diskussion Proverna innehåll var generellt fattigt. Härden innehöll endast träkol, och det är utifrån detta inte möjligt att säga något om dess ålder eller funktion. Gropen innehöll vid sidan om träkol även förkolnade granbarr och en enbärskärna. Granskogen kommer till området först under romersk järnålder eller senare, så åldern på anläggningen är knappast äldre än detta. Materialet är litet, vilket försvårar tolkningen, men generellt kan detta material tolkas på två sätt: Antingen som en del av en boplatsklämning där granriset representerar marktäckande material som regelbundet byts ut och bränns, och där enbäret utgör delar av matafall. Eller som ett material som på något sätt är kopplat till en röjningshändelse inför anläggandet av jordbruksmark eller en boplatsyta. Referenser Wasylikowa, K., 986: Analysis of fossil fruits and seeds. I Berglund, B. E. (ed.): Handbook of Holocene Palaeoecology and Palaeohydrology. John Wiley & Sons Ltd. 57-590 0

Appendix. Vedartsanalys - Erik Danielsson VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 463 Vedartsanalyser på material från Östergötland, Vreta Kloster sn. Kungsbro :758. Adress: Telefon: Bankgiro: Organisa onsnr: Ka ås 0570/40 9 573-0460 65063-655 670 0 GLAVA E-post: vedlab@telia.com www.vedlab.se

VED LAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 463 04-08-5 Vedartsanalyser på material från Östergötland, Vreta Kloster sn. Kungsbro :758. Uppdragsgivare: Pe er Nyberg/Östergötlands Museum Arbetet omfa ar e kolprov. Provet innehåller mest sotblandad mineraljord men också lite kol från al. Kolfragmentet som jag plockat ut för datering smulades och är blandat med mineraljord. Kolvikten är därför betydligt mindre än 50mg. Analysresultat Anl. ID Anläggningstyp Provmängd Analyserad mängd Trädslag Utplockat för 4 C-dat. 646 4 8,4g <0,g bit Al bit Al <50mg Övrigt Erik Danielsson/VEDLAB Ka ås 670 0 GLAVA Tfn: 0570/40 9 E-post: vedlab@telia.com www.vedlab.se De här trädslagen förekom i materialet Art Latin Max ålder Al Gråal Klibbal Alnus sp. Alnus incana Alnus glutinosa Växtmiljö Egenskaper och användning Övrigt 0 år Klibbalen är starkt knuten till vattendrag. Gråalen är mer anpassningsbar Motståndskraftigt mot fukt. Brinner lugnt och ger mycket glöd. Klibbalen kom söderifrån ca 5000 f.kr. Gråalen vandrar in norrifrån ett par tusen år senare Uppgi er om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund 993. Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kris anstad 988. Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout 99. Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 65 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500. Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3 rd edition och Anatomy of European woods 990 samt Mork E. Vedanatomi 946. Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover.

Bilaga. Schaktbeskrivningar 5300 Vreta kloster 7:! Vreta kloster 64! Vreta kloster 97: Vreta kloster 7:! Vreta kloster 6:! 6484400 3 0 9 8 7 6 5 4 3 0 09 08 07 06 05 04 03 0 0 Vreta kloster 8:! Vreta kloster 94: Vreta kloster Vreta 60: kloster 95:!! 6484400 38 33 336 36 30 34 300 304 308 3 340 Vreta kloster 63:! 6484000 Vreta kloster 58 Vreta kloster 06:! Vreta kloster 3:! 348 6484000 087 083 Vreta kloster 9: Lantmäteriverket MS008/0655 5300 Utdrag ur digitala Fastighetskartan med schakten markerade. Skala :4000. 3

Schakt Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Fyllning Undergrund Övrigt 0 0,0 0,80 0,40 Brun sand Gulbrun sand Inget av arkeologiskt intresse 0 6,80 0,80 0,40 Brun sand Gulbrun sand Inget av arkeologiskt intresse 03 6,0 0,80 0,40 Brun sand Gulbrun sand Inget av arkeologiskt intresse 04 6,40 0,80 0,40 Brun sand Gulbrun sand Inget av arkeologiskt intresse 05 6,0 0,80 0,40 Brun sand Gulbrun sand Inget av arkeologiskt intresse 06 6,0 0,80 0,40 Brun sand Gulbrun sand Inget av arkeologiskt intresse 07 5,30 0,80 0,40 Brun sand Gulbrun sand Inget av arkeologiskt intresse 08 5,70 0,80 0,40 Brun sand Gulbrun sand Inget av arkeologiskt intresse 09 5,40 0,80 0,40 Brun sand Gulbrun sand Inget av arkeologiskt intresse 0 6,0 0,80 0,40 Brun sand Gulbrun sand Inget av arkeologiskt intresse 6,00 0,80 0,40 Brun sand Gulbrun sand Inget av arkeologiskt intresse 5,90 0,80 0,40 Brun sand Gulbrun sand Inget av arkeologiskt intresse 3 4,80 0,80 0,40 Brun sand Gulbrun sand Inget av arkeologiskt intresse 4 6,30 0,80 0,40 Brun sand Gulbrun sand Inget av arkeologiskt intresse 5 6,60 0,80 0,40 Brun sand Gulbrun sand Inget av arkeologiskt intresse 6 5,80 0,80 0,40 Brun sand Gulbrun sand Inget av arkeologiskt intresse 7 5,40 0,80 0,40 Brun sand Gulbrun sand Inget av arkeologiskt intresse 8 4,70 0,80 0,40 Brun sand Gulbrun sand Inget av arkeologiskt intresse 9 5,60 0,80 0,40 Brun sand Gulbrun sand Inget av arkeologiskt intresse 0 7,30 0,80 0,40 Brun sand Gulbrun sand Inget av arkeologiskt intresse 6,50 0,80 0,40 Brun sand Gulbrun sand Inget av arkeologiskt intresse 6,0 0,80 0,40 Brun sand Gulbrun sand Inget av arkeologiskt intresse 3 4,80 0,80 0,40 Brun sand Gulbrun sand Inget av arkeologiskt intresse 300 6,0,60 0,65 Brun sand Gulbrun lera Inget av arkeologiskt intresse 304 6,80,60 0,50 Brun sand Gulbrun lera Inget av arkeologiskt intresse 308 6,0,60 0,30 Brun sand Gulvit silt Inget av arkeologiskt intresse 3 6,90,60 0,40 Brun sand Gulvit silt Inget av arkeologiskt intresse 36 7,60,60 0,40 Brun sand Gulvit silt Inget av arkeologiskt intresse 30 7,0,60 0,40 Brun sand Gulvit silt Inget av arkeologiskt intresse 34 7,0,60 0,30 Brun sand Gulvit silt Inget av arkeologiskt intresse 38 7,80,60 0,30 Brun sand Gulbrun siltig lera Inget av arkeologiskt intresse 33 4,50,60 0,30 Brun sand Gulbrun lera Inget av arkeologiskt intresse 336 7,30,60 0,40 Brun sand Gulbrun siltig lera Inget av arkeologiskt intresse 340,5,60-3,30 0,50 Brun sand Gulvit silt Stenansamling (A464) 348 0,0,60-3,40 0,30 Brun sand Gulvit grusig silt, rikligt av 0,-0,3 m st stenar, enstaka 0,5-,0 m st stenar 47 boplatslämningar av förhistorisk karaktär (A473-A074) 083 3,0,60 0,30 Brun sand Gulvit grusig silt Inget av arkeologiskt intresse 087 7,0,90 0,30 Brun sand Gulvit grusig silt Inget av arkeologiskt intresse 4

Bilaga. Anläggningsbeskrivningar 53000 5300 648400 A464 S340 648400 A473 A5 A558 A574 A603 A66 A646 A69 S348 6484000 A7 A70 A736 A766 A785 A794 6484000 A80 A85 A830 A865 A934 A90 A953 A96 A97 A980 A999 S087 A05 A074 A049 6483900 S083 6483900 53000 5300 5

53060 53080 A464 A53 A5 A53 A473 A48 6484060 6484080 6484080 648400 648400 S340 S348 Teckenförklaring Schakt Härd Kol- och sotkoncentration Stolphål Grop 6484060 A558 Stensamling Äldre odlingslager Ej bestämbar 53060 53080 6

53060 A53 A53 A5 A473 A48 6484060 6484060 A558 S348 A574 A583 6484040 A603 A595 Teckenförklaring Schakt Härd 6484040 A66 A646 A66 Kol- och sotkoncentration Stolphål Grop Stensamling Äldre odlingslager Ej bestämbar 53060 7

5300 53040 A646 648400 648400 A69 S348 6484000 A7 Teckenförklaring 6484000 A736 A70 A75 A766 A775 Schakt Härd Kol- och sotkoncentration Stolphål Grop Stensamling Äldre odlingslager Ej bestämbar 5300 53040 8

5300 53040 A736 A75 A766 A775 A785 6483980 A794 6483980 S348 A839 A80 A8 A830 A85 A874 A865 6483960 Teckenförklaring 6483960 Schakt Härd Kol- och sotkoncentration Stolphål Grop Stensamling Äldre odlingslager Ej bestämbar 5300 53040 9

53000 A874 A865 6483960 6483960 A90 A906 A95 A934 S348 A953 A945 6483940 A96 6483940 Teckenförklaring Schakt Härd A97 A980 A990 A999 A007 A06 Kol- och sotkoncentration Stolphål Grop Stensamling Äldre odlingslager Ej bestämbar 53000 0

53000 6483940 A96 6483940 S348 A97 A980 A990 A999 A007 A06 648390 S087 648390 A05 A04 A074 A049 A06 Teckenförklaring Schakt Härd Kol- och sotkoncentration 6483900 Stolphål Grop Stensamling Äldre odlingslager Ej bestämbar 6483900 53000

Namn Typ Form i plan Storlek (m) Diam (m) Form i sektion Djup (m) Höjd (m) Färg Material Sot Kol Bränd lera Sten 3,6x3,3 A464 Stensamling Ej bestämbar Oregelbunden 0,3 Brungrå Sand Rikl A473 Stolphål Rund 0,33 Rundad 0,0 Brungrå Grusig silt A48 Stolphål Rund 0,4 Rundad 0,0 Brungrå Grusig silt A53 Stolphål Rund 0,34 Rundad 0,0 Gråbrun Silt A5 Grop Rund 0,45 Rundad 0,6 Brungrå Silt Enst A53 Grop Oval 0,40x0,5 Rundad 0,0 Gråbrun Grusig silt A558 Stolphål Rund 0,34 Rundad 0,8 Gråbrun Grusig silt Enst Enst A574 Stolphål Rund 0,3 Rundad 0,06 Grå Grusig silt A583 Stolphål Rund 0,45 Rundad 0,4 Grå Grusig silt Enst A595 Stolphål Rund 0,5 Rundad 0,0 Grå Grusig silt Enst A603 Grop Oval,00x0,55 Rundad 0,30 Gråbrun Silt Enst A66 Stolphål Rund 0,5 Skålformad 0,0 Gråbrun Sandig silt Enst A66 Grop Oval 0,55x0,40 Rundad 0,5 Gråbrun Sandig silt Enst A646 Härd Oval 0,45x0,35 Oregelbunden 0,0 Svartgrå Sandig silt Rikl Måttl A69 Stolphål Oval 0,30x0,5 Rundad 0,5 Gråbrun Silt A7 Stolphål Rund 0,3 Rundad 0,0 Gråbrun Silt A70 Grop Oregelbunden,3x,0 Rundad 0,35 Gråbrun Sandig silt A736 Grop Oval,4x0,9 Oregelbunden 0,5 Gråbrun Sandig silt Enst Måttl A75 Grop Oval 0,86x0,75 Rundad 0,36 Gråbrun Sandig silt Enst Måttl A766 Grop Rund 0,5 Skålformad 0,5 Gråbrun Sandig silt Enst A775 Stolphål Rund 0,4 Rundad 0,08 Gråbrun Sandig silt A785 Kol- & sotkoncentration Oregelbunden 0,3x0,3 Oregelbunden 0,0 Svart Silt Dom A794 Stolphål Rund 0, Rundad 0,0 Gråsvart Silt Enst A8 Stolphål Rund 0,3 Rundad 0, Grå Grusig silt Måttl A80 Stolphål Rund 0,3 Oregelbunden 0, Gråsvart Grusig silt Måttl A830 Stolphål Rund 0,3 Rundad 0, Gråbrun Silt Enst

Storl sten (m) Skärvsten (m) Storl skärvsten (m) Skörbränd sten (m) Storl skörbränd sten (m) Fynd Prov Beskrivning 0,0-0,40 Obrända djurben (ej tillvarataget) Ej helt framtagen. Inslag av kalksten. Högt belägen stenpackning. Sten ända upp i toppen av matjordslagret. 0,30 m bred kalkbruksremsa längs med norra sidan. Byggnad? Inga byggnader synliga på häradsekonomiska kartan och gamla ekonomen. 0,05 0,05-0,0 0,05-0,0 0,05 0,05-0,07 0,05 Makro (PM8) Måttl 0,05 4C (Ua-4944) Vedart Makro (PM6) Inslag av kalksten i stenmaterialet. Påminner om A583. Påminner om A574. Makroprovet innehöll vid sidan om träkol även förkolnade granbarr och en enbärskärna. Granskogen kommer till området först under romersk järnålder eller senare, så åldern på anläggningen är knappast äldre än detta. Härdbotten. Makroprovet innehöll endast träkol. Vedartbestämningen visade att det förekom al (alnus sp). 4 C-datering visade på en datering till 0-990 f Kr (93,%). 0,05 Enst 0,05-0,0 0,05 Obrända djurben (F) Enst 0,05 3

Namn Typ Form i plan Storlek (m) Diam (m) Form i sektion Djup (m) Höjd (m) Färg Material Sot Kol Bränd lera Sten A839 Grop Rund 0,9 Rundad 0,5 Gråbrun Sandig silt Måttl 0,9x0,9 A85 Grop Oregelbunden Oregelbunden 0,36 Gråbrun Sandig silt Måttl A865 Stolphål Rund 0,4 Rundad 0,4 Gråbrun Silt Måttl A874 Stolphål Oval 0,4x0,3 Rundad 0,0 Gråbrun Silt A90 Ej Ej bestämbabunden,6x,4 Oregel- 0,6 Brungrå Sandig silt Enst Enst Enst Enst bestämbar A906 Stolphål Rund 0,8 Skålformad 0,04 Brungrå Sandig silt A95 Stolphål Rund 0,7 Rundad 0,06 Gråbrun Siltig sand A934 Stolphål Rund 0,6 Rundad 0,8 Gråbrun Siltig sand Enst A945 Stolphål Rund 0,4 Skålformad 0,0 Gråsvart Silt A953 Stolphål Rund 0,5 Rundad 0,0 Gulbrun Silt A96 Stolphål Rund 0,5 Rundad 0,0 Grå Silt A97 Stolphål Rund 0,3 Rundad 0,6 Grå Lerig silt Måttl A980 Stolphål Rund 0,5 Rundad 0,08 Grå Lerig silt A990 Stolphål Rund 0, Skålformad 0,03 Brungrå Sandig silt A999 Stolphål Rund 0,8 Rundad 0,09 Brungrå Sandig silt A007 Stolphål Rund 0,4 Oregelbunden 0,06 Brungrå Sandig silt A06 Stolphål Rund 0, Rundad 0,06 Brungrå Sandig silt A05 Äldre Ej bestämbabunden,0x,6 Oregel- 0,3 Mörkgrå Silt Måttl odlingslager A04 Stolphål Rund 0,4 Skålformad 0,0 Brungrå Silt A06 Kol- & sotkoncentration A074 Grop Ej bestämbar,50x0,65 A049 Grop Oregelbunden Oregelbunden Rund 0,6 Oregelbunden 0,3 Brungrå Sandig silt Enst 0,06 Gråsvart Siltig sand Måttl Måttl 0,7x0,4 Rundad 0,0 Gråsvart Silt Enst 4

Storl sten (m) 0,05 0,05 Skärvsten (m) Storl skärvsten (m) Skörbränd sten (m) Storl skörbränd sten (m) Fynd Prov Beskrivning 0,05-0,0 Enst 0,05-0,0 0,05 Måttl 0,05-0,07 Enst 0,07 Ej helt framtagen. Troligtvis en grop. 0,0-0,30 Rikl 0,05-0,0 0,05-0,0 0,05-0,0 Påträffades under matjordslagret. Stolphål A04 är nedgrävd i odlingslagret. Grop A074 påträffades under odlingslagret. Rikl 0,0 Nedgrävd i odlingslager A05. 0,05 Enst 0,05-0,07 Obrända djurben (F) 4 C (Ua-4950) 4 C-dateringen visade på en datering till 640-770 e Kr (95,4%). Möjlig härdrest. 0,05 Ej helt framtagen. Påträffades under odlingslager A05. 5

Bilaga 3. Fyndlista ÖLMC Anl Sakord Antal Vikt Fragm.grad Övrigt 4668: A736 Obränt ben 5,9 Fragment Däggdjursben (ossa spongiosa) 4668: A049 Obränt ben 6,4 Fragment Däggdjursben (ossa longa) 6

Bilaga 4. Kalibrerade 4 C-dateringar Radiocarbon determination 600BP 500BP 400BP 300BP 00BP 00BP Atmospheric data from Reimer et al (004);OxCal v3.0 Bronk Ramsey (005); cub r:5 sd: prob usp[chron] Ua-4950 : 36±3BP 68.% probability 650AD (55.0%) 700AD 740AD (3.%) 770AD 95.4% probability 640AD (74.6%) 730AD 740AD (0.8%) 770AD 400CalAD500CalAD600CalAD700CalAD800CalAD900CalAD000CalAD Calibrated date Radiocarbon determination 300BP 3000BP 800BP 600BP Atmospheric data from Reimer et al (004);OxCal v3.0 Bronk Ramsey (005); cub r:5 sd: prob usp[chron] Ua-4944 : 904±34BP 68.% probability 90BC ( 0.8%) 80BC 60BC (.9%) 40BC 30BC (65.5%) 00BC 95.4% probability 60BC (.%) 30BC 0BC (93.%) 990BC 600CalBC 400CalBC 00CalBC 000CalBC 800CalBC Calibrated date 7

Dnr 43/3: V A90 mot S A94 mot S Brungrå, sandig silt. Måttligt med 0,05-0,07 m stora skörbrända stenar, enstaka 0,05 m stora stenar samt enstaka sot, kol och bränd lera. Gulbrun, grusig silt. Brungrå, sandig silt. Enstaka 0,05 m stora stenar (stenskoning). Gulbrun, grusig silt. Bilaga 5. Ritningar A95 mot S Brungrå, sandig silt. Gulbrun, grusig silt. A049 mot NÖ A06 mot NÖ 3 Brungrå, sandig silt. Enstaka 0,05 m stora skärvstenar. Svartgrå, sandig silt. Måttligt med sot och kol. 3 Gulbrun, grusig silt. A794 mot N BL Gråsvart silt. Enstaka små fragm bränd lera. Ljus, rödgrå silt. A8 mot N Mörk, grå, sotig, grusig silt. Ljus, rödgrå silt. PK A830 mot N ss ss Mörk, gråbrun silt. Ljus, rödgrå silt. A66 mot S A75 mot N Gråbrun, sandig silt. Enstaka 0,05-0,07 m stora stenar. Gulbrun silt. Gråbrun, sandig silt. Måttligt med 0,05 m stora stenar, enstaka fnyk bränd lera. Gulbrun silt. A736 mot Ö A85 mot S Gråbrun, sandig silt. Måttligt med 0,05 m stora stenar, enstaka 0,05-0,0 m stora skärvstenar, enstaka fnyk bränd lera. Gulbrun silt. Gråbrun, sandig silt. Måttligt med 0,05 m stora stenar. Gulbrun, grusig silt. 8 V

V A007 mot Ö A990 mot Ö A06 mot NÖ A906 mot S Brungrå, sandig silt. Gulbrun, grusig silt. Brungrå, sandig silt. Gulbrun, grusig silt. Brungrå, sandig silt. Gulbrun, grusig silt. Brungrå, sandig silt. Enstaka 0,07 m stora skärvstenar. Gulbrun, grusig silt. A999 mot Ö A80 mot S A865 mot N Brungrå, sandig silt. Gulbrun, grusig silt. Mörk, grå, sotig, grusig silt. Ljus, rödgrå, grusig silt. ss ss ss ss ss Mörk, gråbrun silt. Ljus, rödgrå silt. A874 mot Ö A96 mot Ö A945 mot S A953 mot S A97 mot S Mörk, gråbrun silt. Ljus, gulgrå lera. Mörk, grå silt. Ljus, gulgrå silt. ss ss ss ss Gråsvart silt. Gulbrun, spräcklig lera. 3 Mörk gulbrun silt. 4 Ljus, gulgrå lera. 4 3 Mörk, grå, lerig silt. Ljus, gulgrå, lerig silt. A775 mot Ö A839 mot N A66 mot SV Gråbrun, sandig silt. Gulbrun silt. Gråbrun, sandig silt. Måttligt med 0,05 m stora stenar. Gulbrun, grusig silt. Gråbrun, sandig silt. Enstaka 0,05 m stora stenar. Gulbrun silt. A646 mot SÖ Svartgrå, sandig silt. Rikligt med sot, måttligt med kol, måttligt med 0,05 m stora skärvstenar. Gulbrun silt. 0 m Kungsbro Vreta Klosters socken Linköpings kommun, Ög RAÄ Profilritning Skala :0 Dnr 43/4 04-06-9 Petter Nyberg Renritning Lasse Norr 9 V

Dnr 43/3: V A53 mot V A558 mot S A595 mot S A7 mot S Mörk, gråbrun, ngt grusig silt. Ljus, rödgrå, ngt grusig silt. PK V Mörk, gråbrun, ngt grusig silt. Ljus, rödgrå, ngt grusig silt. Mörk, grå, ngt humös, ngt grusig silt. Ljus, rödgrå, ngt grusig silt. Mörk, gråbrun, ngt humös silt. Ljus, rödgrå silt. A603 mot V A574 mot S A583 mot S PM Mörk, gråbrun, ngt humös silt. Ljus, rödgrå silt. Grå, ngt grusig silt. Ljus, rödgrå, ngt grusig silt. Grå, ngt grusig silt. Ljus, rödgrå silt. Profil mot S A04 mot SSV ss ss ss ss ss 3 A473 mot V Mörk, grå silt. Ljus, rödgrå silt. A48 mot S Mörk, grå, ngt grusig silt. Ljus, rödgrå silt. 3 4 A04. Mörk, gråbrun silt. A05. Mörk, grå silt. Inslag av 0,05-0,0 m stora stenar. 3 Undergrund. Ljus, rödbrun, grusig silt. 5 Grästorv. Gulbrun silt (påfyllnadslager, vägbank). 3 Grå silt (matjordslager). 4 A05. Mörkgrå silt. Inslag av 0,05-0,0 m stora stenar. 5 Undergrund. Ljus, rödbrun, grusig silt. 30 V

V A70 mot SÖ A69 mot V PK Mörk, gråbrun, sandig silt. Ljus, rödgrå silt. Mörk, gråbrun, ngt humös silt. Ljus, rödgrå silt. A766 mot S A980 mot S A074 mot PK Mörk, gråbrun, sandig silt. Inslag av mkt små kolfragm. Ljus, rödgrå silt. Mörk, grå, lerig silt. Ljus, gulgrå, lerig silt. ss Gråsvart, sandig silt. Ljus, rödgrå, grusig silt. A53 mot S A5 mot S Mörk, gulgrå, ngt humös silt. Ljus, rödgrå silt. Mörk, grågul, ngt grusig silt. Ljus, rödgrå silt. 0 m Kungsbro Vreta Klosters socken Linköpings kommun, Ög RAÄ Profilritning Skala :0 Dnr 43/4 04-06-9 Petter Nyberg Renritning Lasse Norr 3 V

3

Östergötlands museum utförde under sommaren 04 en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning inom fastigheterna Kungsbro :757, :758 och :759 i Vreta klosters socken, Linköpings kommun. Den arkeologiska förundersökningen föranleddes av planerad schaktning för VA-ledning. Sträckan som berördes av det planerade arbetsföretaget var ca 000 m lång. Totalt togs 37 sökschakt upp med en total längd av 43 m. Schaktbredden varierade mellan 0,8 och,6 m. Vid enstaka tillfällen utökades bredden upp till 3,40 m. Schaktdjupet varierade mellan 0,30 och 0,65 m. I ett av schakten framkom arkeologiska 47 anläggningar av boplatskaraktär. Boplatslämningarna var av förhistorisk karaktär och tolkas som en fortsättning av den registrerade boplatsen RAÄ 58 som ligger strax väster om det aktuella schaktet. Förutom dessa boplatslämningar framkom även en stenpackning, vilken har tolkats som resterna av en byggnad från historisk tid. Ingen byggnad finns dock synlig på denna plats på den häradsekonomiska kartan eller på den äldre ekonomiska kartan. ISSN 403-973 Rapport 04:49