Utryckningsstatistik 21-28 Upprättad: 29-3-1 Antagen av direktionen: 29-3-5 Dokumentet återfinns: Nerikes Brandkår\Räddning\Statistik\NB Statistik Handläggare: Ae
UTRYCKNINGSSTATISTIK 21-28 Innehåll 1 Inledning 2 1. Samtliga händelser 4 2. Brand i byggnad 6 3. Brand ej i byggnad 19 4. Automatiska brandlarm 21 5. Trafikolyckor 23 6. Övrig räddning 27 7. Övrigt 32 8. Örebro kommun 34 9. Kumla kommun 37 1. Hallsbergs kommun 4 11. Askersunds kommun 42 12. Lekebergs kommun 45 13. Laxå kommun 47 14. Räddningsinsatser i andra kommuner 49 2
Inledning Uppgifterna i statistiken bygger på de insatsrapporter som fylls i av räddningsledaren efter varje räddningsinsats. Varje rapport kontrolleras av insatsrapportansvarig brandinspektör och kvalitetssäkras av brandingenjör. Målsättningen är att statistiken skall hålla så god kvalitet som möjligt, men självklart kan fel och brister finnas med i underlaget. Statistiken baseras på de insatser som utfördes 21-1-1 tom 28-12-31. För samtliga tabeller gäller följande: *Stationerna i Askersunds kommun; Askersund, Hammar, Olshammar och Mariedamm saknar statistik från 21 eftersom de blev medlemmar i Nerikes Brandkår 22. **Från och med september 25 har inte Byrsta deltid, tidigare station Hallsberg, några egna förstalarm utan rycker ut som förstärknings- eller beredskapsstyrka då larm dras på brandstationen i Byrsta, Kumla kommun Kursiva siffror visar antingen genomsnittet åren 21-28 eller det totala antalet åren 21-28 För samtliga tabeller avseende startutrymme, startföremål och brandorsak i kapitel 2, Brand i byggnad, gäller: 1 Tidigare inrymdes föremålet under lös inredning 2 Tidigare inrymdes föremålet under övriga elinstallationer 3
1. Samtliga händelser Här redovisas samtliga händelser som gett upphov till en räddningsinsats. Totalt har Nerikes Brandkår ryckt ut 17129 gånger till 14137 inträffade händelser sedan 21. Eftersom en händelse kan medföra medverkan från flera brandstationer inom och utom förbundet kan summan av de olika styrkornas insatser skilja sig från det totala antalet händelser. Flera stationer har larmats till samma räddningsinsats vid 358 tillfällen under året. Räddningsinsatser totalt per år 2 1799 1775 191 187 28 1651 1821 1615 175 27 15 26 25 1 24 5 23 22 21 Fig 1-1. Totala antalet insatser per år inom Nerikes Brandkår. Röda linjen visar genomsnittet 1767 insatser. Jämförelse mellan andra räddningstjänstförbund med fler än 15 invånare 25 Nerike 2 15 1 5 Attunda Södra Roslagen Mälardalen Gästrike 11,6 12,38 7,95 7,43 6,21 9,3 Södra Älvsborg 27 26 25 24 23 22 21 Nerike Attunda Södra Roslagen Mälardalen Gästrike Södra Älvsborg Fig 1-2. Antalet räddningsinsatser per år i jämförelse. Fig 1-3. Antalet insatser per 1 invånare. Utryckningar per station och år Heltidsstation 28 27 26 25 24 23 22 21 Örebro 1211 1192 184 1154 176 1233 1225 1184 Byrsta heltid** 433 412 395 459 379 472 379 336 Deltidsstation 1+4 Fjugesta 37 6 43 55 52 54 54 41 Askersund* 96 89 59 88 7 17 113 - Laxå 66 69 77 79 94 14 123 11 Byrsta deltid** 19 43 44 13 112 15 127 19 Deltidsstation 1+3 Odensbacken 48 37 39 54 47 67 47 57 Vintrosa 42 25 11 24 11 39 43 3 Garphyttan 38 19 29 29 26 23 27 23 Pålsboda 26 16 21 16 22 33 34 33 Deltidsstation 1+2 Finnerödja 16 19 12 25 11 23 24 24 Vretstorp 25 23 13 24 22 41 28 4 Hjortkvarn 19 18 18 15 13 21 12 3 Räddningsvärn Glanshammar 38 29 27 33 29 34 27 21 Vinön 2 1 1 Hammar* 17 14 4 1 11 23 8 - Olshammar* 9 4 4 1 3 5 5 - Mariedamm* 7 6 6 4 7 8 3 - Hasselfors 8 9 8 6 19 11 18 17 Fig 1-4. Antalet larm per brandstation 21-28. 4
Händelser per typ och år 8 6 656 4 2 36 265 264 38 28 Brand i byggnad Brand ej i byggnad Automatlarm ej brand Trafikolycka Övrigt Fig 1-5. Fördelningen mellan olika händelser. Onödiga automatlarm står för den största andelen utryckningar. Antalet räddningsinsatser per månad 25 2 15 1 5 124 123 126 126 159 195 162 17 156 146 139 173 28 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Fig 1-6. Antalet händelser per månad. Den torra perioden i juni medförde betydligt fler insatser än normalt. Antalet räddningsinsatser per veckodag 3 266 252 268 271 282 228 2 1 232 28 Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön Fig 1-7. Alla händelser 28 fördelade per veckodag. Räddningsinsatsernas fördelning över dygnet 3 2 1 82 72 58 113 143 223 21 217 215 21 157 18 28-2 -4 4-6 6-8 8-1 1-12 12-14 14-16 16-18 18-2 2-22 22-24 Fig 1-8. Antalet insatser 28 fördelade över dygnet. 5
Händelstyp fördelat över dygnet 15 1 5 Brand i byggnad Brand ej i byggnad Automatlarm ej brand Trafikolycka -2-4 4-6 6-8 8-1 1-12 12-14 14-16 16-18 18-2 2-22 22-24 Fig 1-9. Här visas händelserna 28 fördelade över dygnets timmar. Många automatlarm sker vid lunchtid, oftast förorsakat av matlagning. De flesta insatser sker oftast från lunchtid och fram över eftermiddagen. Räddningsinsatser per kommun 15 1 5 56 77 153 Fig 1-1. Diagrammet visar hur räddningsinsatserna fördelat sig över kommunerna 28 ställt mot den genomsnittliga siffran för varje kommun. Sjukvårdsinsatser utförda av brandpersonal 1159 Lekeberg Laxå Hallsberg Örebro Kumla Askersund Antal personer Antal tillfällen Antal personer Antal tillfällen Åtgärder Åtgärder 28 Totalt 28 Totalt 28 Totalt 28 Totalt Psykiskt stöd 188 31 19 183 Fixering arm/benskada 15 38 12 3 Omhändertagna för akuta skador 173 622 14 414 Syrgasbehandling 8 3 8 3 Fixering nacke/rygg 131 313 12 244 Stabilt sidoläge 7 3 6 26 Förebygga skadechock 49 157 32 97 Defibrillering 4 6 4 4 Fri luftväg 33 11 3 92 Stoppa blödning 3 43 3 36 Hjärt-lungräddning 24 49 23 37 Kylning brännskada 3 1 2 8 Annan 18 31 13 23 Personsanering Fig 1.11. Sjukvårdsinsatser som brandpersonal utfört på brand-/olycksplats. 25 11 28 2. Brand i byggnad Brand i byggnad redovisas efter typ av byggnad. Totalt har 2182 bränder i byggnader inträffat sedan 21. 2.1 Samtliga händelser Brand i byggnad genom åren 4 28 36 298 27 271 288 3 266 241 25 261 26 25 2 24 1 23 22 21 Fig 2.1-1. Antalet bygdebränder är den högsta siffran hittills på åtta år. et är 273 bränder per år. 6
Brand i byggnad per stationsområde Heltidsstation 28 27 26 25 24 23 22 21 Örebro 182 162 168 136 125 131 127 152 Byrsta** 64 53 43 5 3 29 23 26 Deltidsstation 1+4 Fjugesta 5 18 7 13 13 13 17 8 Askersund* 9 12 6 5 3 9 13 Laxå 11 5 1 7 8 5 13 13 Byrsta deltid** 11 14 23 11 16 Deltidsstation 1+3 Odensbacken 7 12 6 12 1 18 11 7 Vintrosa 2 4 3 4 1 14 3 6 Garphyttan 9 5 7 13 9 6 7 9 Pålsboda 1 2 6 1 7 4 9 2 Deltidsstation 1+2 Finnerödja 2 3 3 2 4 2 5 Vretstorp 4 5 4 2 4 9 5 4 Hjortkvarn 1 3 1 2 3 8 1 4 Räddningsvärn Glanshammar 3 4 4 4 2 1 5 Vinön 1 Hammar* 2 6 3 2 4 2 Olshammar* 1 3 2 3 2 Mariedamm* 4 3 3 2 2 2 Hasselfors 3 3 3 3 Fig 2.1-2. Antalet bränder i byggnader per stationsområde och år. Brand i byggnad per månad 4 3 2 25 2 26 22 28 29 28 31 24 24 23 26 28 1 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Fig 2.1-3. Antalet brand i byggnad per månad 28 ställt mot genomsnittet. Under sommarhalvåret skedde en markant ökning av antalet bränder i byggnader. Brand i byggnad fördelat över dygnet 5 4 3 28 27 26 2 1-2 2-4 4-6 6-8 8-1 1-12 12-14 14-16 16-18 18-2 2-22 22-24 25 24 23 22 21 Fig 2.1-4. Diagrammet visar när på dygnet brand i byggnad inträffar. De flesta bränder sker eftermiddag och kväll. 7
Fördelning mellan objekt 28 21-28 9% Bostad 11% 18% 48% Allmän byggnad Industri 16% 51% 25% Annan byggnad 22% Fig 2.1-5. Hälften av bränderna drabbar bostäder. Fig 2.1-6. Fördelningen totalt under åtta år. Startutrymme Startutrymme 28 Totalt Startutrymme 28 Totalt Startutrymme 28 Totalt Kök 98 587 Vind 4 42 Kontor 2 13 Produktionslokal 33 154 Okänd 4 39 Korridor 2 1 Skorsten 2 187 Tvättstuga 4 37 Verkstad 1 17 Vardagsrum 14 15 Försäljningslokal 4 23 Inbyggt garage 1 14 Fristående förråd/uthus 13 95 Badrum/toalett 3 35 Upplag 1 7 Sovrum/sovsal 13 89 Trapphus 3 34 Fristående garage 33 Soprum/sopnedkast 12 62 Höupplag/loge/lada 3 32 Elcentral/motsvarande 17 Utanför byggnaden 1 88 Samlingslokal 3 32 Djurstall 5 Balkong/Altan 1 45 Hall 3 24 Bastu 3 Pannrum 9 7 Lager 3 19 Cistern 2 Annat 8 66 Personalutrymme 3 14 Lastbrygga 2 Fläkt/Luftbehandlingsrum 6 27 Radgarage 3 12 Datacentral Eldriftrum 5 15 Förråd/klädkammare 2 29 Loftgång Källare, ej boyta 4 42 Silo 2 14 Fig 2.1-7. Startutrymme vid alla bränder i byggnader. Var tredje brand startar i köket. Startföremål Startföremål 28 Totalt Startföremål 28 Totalt Startföremål 28 Totalt Spis 79 321 Lysrörsarmatur 6 27 Övriga vägfordon 1 7 Annat 41 161 Elcentral 2 5 13 Kläder 1 1 6 Rökkanal 18 199 Personbil 5 1 Stereo/video/DVD 1 3 Byggnadens utsida 18 69 Torktumlare 4 11 Brandfarlig gas 1 2 Skräp i container 18 42 Kaffebryggare 4 8 Dator 1 1 2 Annan lös inredning 16 16 Soffa/fåtölj 1 3 12 Spårfordon 1 1 Papper/kartong 1 14 49 Gardiner 1 3 5 Tvättmaskin 12 Okänt 13 91 Brandfarlig vätska 2 14 Torkskåp 4 Andra elinstallationer 12 6 Säng 1 2 11 TV 7 Uppvärmningsanordning 11 35 Diskmaskin 2 6 Bastuaggregat 2 Maskin 7 47 Kyl/frys 1 11 Explosivt-/sprängämne 1 Eldstad 7 38 Glödlampa 1 8 Strykjärn Fläkt/ventilationsanläggning 7 33 Transformator 1 7 Fig 2.1-8. Aktuella startföremål vid bränderna. Brandorsak Brandorsak 28 Totalt Brandorsak 28 Totalt Glömd spis 79 462 Återantändning 1 55 Tekniskt fel 45 252 Gnistor 7 87 Värmeöverföring 39 29 Heta arbeten 7 24 Anlagd med uppsåt 27 213 Friktion 6 15 Okänt 23 288 Blixtnedslag 5 31 Soteld 17 215 Barns lek med eld 1 22 Levande ljus 15 65 Annan 31 Rökning 13 73 Fyrverkerier 6 Självantändning 12 61 Explosion 4 Fig 2.1-9. Orsaken till byggnadsbränderna. Mer än var fjärde brand i byggnad orsakas av en glömd spis (26%). 8
Omfattning vid framkomst Var släcktes branden 32% 35% Endast rökutveckling Brand i startföremålet Brand i ett rum 5% 7% 1% I startföremålet 23% I startrummet I startbrandcellen 2% 4% 11% 16% Brand i flera rum (samma brandcell) Brand i flera brandceller 64% I startbyggnaden Branden spred sig till andra byggnader Fig 2.1-1. Brandens omfattning när brandkåren kom till platsen 28. 81% av alla bränder kommer aldrig längre än till startföremålet. Omkomna och skadade 2 Fig 2.1-11. Diagrammet visar hur långt branden spridit sig innan den släcktes 28. Att en brand sprider sig vidare efter att brandkåren har kommit på plats är ovanligt 15 1 5 28 27 26 25 24 23 22 21 Lindrigt skadade Svårt skadade Omkomna Fig 2.1-12. Under 28 omkom ingen person vid någon brand i byggnad. 2.2 Allmän byggnad Bland allmänna byggnader ingår handelsanläggningar, vårdanläggningar, samlingslokaler, restauranger, hotell, skolor och kontor. Totalt har 531 bränder inträffat i allmänna byggnader under 21-28 varav 8 under 28. Typ av objekt 6 4 2 28 Vårdanläggning Samlingslokal Skola Hotell Övrig Kontor Fig 2.2-1. Antalet bränder i allmänna byggnader ligger på en genomsnittlig nivå. Antalet bränder fördelat på objekt Objektstyp 28 Totalt Snitt Objektstyp 28 Totalt Snitt Övrig vårdbyggnad 28 159 23 Kriminalvård 2 13 2 Handel 1 38 5 Kyrka/motsvarande 1 12 2 Skola 9 64 9 Teater/biograf/museum 1 12 2 Restaurang/danslokal 6 35 5 Idrottsanläggning 1 8 1 Åldringsvård 5 61 9 Förskola 1 7 1 Sjukhus 4 24 3 Kommunikationsbyggnad 1 3 Övrigt i allmän byggnad 3 15 2 Elevhem/studenthem 4 1 Hotell/pensionat 2 25 4 Fritidsgård 3 Kontor 2 15 2 Försvarsbyggnad Fig 2.2-2. Antalet bränder per objektsgrupp. 9
Omfattning vid framkomst Var släcktes branden 34% Endast rökutveckling Brand i startföremålet Brand i ett rum 16% I startföremålet I startrummet I startbrandcellen 55% 8% 3% Brand i flera rum (samma brandcell) Brand i flera brandceller Branden släckt/slocknad 84% I startbyggnaden Branden spred sig till flera byggnader Fig 2.2-3. Vid 89 % av alla larm till allmänna byggnader Fig 2.2-4. 84% av alla bränder släcktes innan visar sig bränderna vara släckta eller kvar i startföremålet spridning skett från startföremålet. Inte i något då brandkåren anländer. Detta beror till stor del på att fall spred sig en brand i en allmän byggnad utanför många byggnader inom kategorin allmän byggnad är det rum där branden startat. försedda med automatiskt brandlarm som ger ett tidigt larm och en god möjlighet för personal på plats till upptäckt och åtgärd. Omfattning vid framkomst per objektstyp Endast rökutveckling Brand i startföremålet Brand i ett rum Brand i flera rum (samma brandcell) Brand i flera brandceller Branden släckt/slocknad Vårdanläggning 17 2 2 19 Samlingslokal 6 3 2 13 Hotell 1 1 Skola 2 1 7 Kontor 1 1 Övrig allmän byggnad 1 1 Fig 2.2-5. Omfattningen när brandkåren anlände till olika typer av allmänna byggnader 28. Var släcktes branden i respektive objektstyp I startföremålet I startrummet I startbrandcellen I startbyggnaden Branden spred sig till flera byggnader Vårdanläggning 34 6 Samlingslokal 19 3 2 Hotell 2 Skola 8 2 Kontor 1 1 Övrig allmän byggnad 2 Fig 2.2-6. Tabellen visar var branden släcktes i respektive objektstyp 28. Startutrymme Startutrymme 28 Totalt Startutrymme 28 Totalt Startutrymme 28 Totalt Kök 35 163 Kontor 2 6 Soprum/sopnedkast 3 Sovrum/sovsal 6 29 Källare, ej boyta 2 4 Produktionslokal 3 Vardagsrum 4 23 Eldriftrum 2 4 Okänd 3 Samlingslokal 3 24 Utanför byggnaden 3 15 Hall 3 Fläkt-/Luftbehandlingsrum 3 1 Förråd/klädkammare 1 12 Skorsten 1 Försäljningslokal 3 9 Vind 1 6 Lastbrygga 1 Annat 2 16 Lager 1 3 Höupplag/loge/lada 1 Badrum/toalett 2 14 Fristående förråd/uthus 9 Fristående garage 1 Trapphus 2 11 Elcentral 7 Cistern 1 Personalutrymme 2 8 Tvättstuga 6 Bastu 1 Korridor 2 7 Verkstad/hobbyrum 3 Fig 2.2-7. Startutrymme vid alla bränder i allmänna byggnader. 1
Startföremål Startföremål 28 Totalt Startföremål 28 Totalt Startföremål 28 Totalt Spis 25 17 Skräp i container 1 2 Torktumlare 3 Annat 12 53 Kyl/frys 1 2 Torkskåp 3 Andra elinstallationer 9 32 Gardiner 1 1 Säng 1 3 Papper/kartong 1 6 14 Okänt 3 Transformator 2 Annan lös inredning 4 46 Rökkanal 28 Diskmaskin 2 Fläkt/ventilationsanläggning 4 13 Maskin 14 Övriga vägfordon 1 Lysrör 3 11 Uppvärmningsanordning 6 Tvättmaskin 1 Byggnadens utsida 4 15 Eldstad 6 Stereo/video 1 Soffa/fåtölj 2 4 Kläder 1 5 Explosivt/-sprängämne 1 Kaffebryggare 2 4 Brandfarlig vätska 4 Dator 1 Glödlampa 1 6 TV 3 Bastuaggregat 1 Elcentral 2 1 4 Fig 2.2-8. Aktuella startföremål vid bränder i allmänna byggnader. Brandorsak Brandorsak 28 Totalt Brandorsak 28 Totalt Brandorsak 28 Totalt Glömd spis 28 136 Friktion 2 3 Återantändning 5 Tekniskt fel 15 61 Heta arbeten 1 4 Barns lek med eld 4 Anlagd med uppsåt 13 77 Blixtnedslag 1 2 Självantändning 3 Värmeöverföring 9 49 Okänt 23 Fyrverkeri 1 Rökning 4 27 Annan 8 Explosion 1 Levande ljus 4 13 Fig 2.2-9. Bland bränderna i vårdanläggningar orsakades 6 % av glömda spisar och 15 % var anlagda med uppsåt. Vid skolbränderna var hälften anlagda med uppsåt Omkomna och skadade vid brand i allmän byggnad Under 28 skadades en person svårt vid en brand i en vårdanläggning. På åtta år har ingen person omkommit. 2.3 Bostad I begreppet bostäder ingår flerbostadshus och enbostadshus (villa, radhus, parhus och fritidshus). Totalt har 1122 bränder inträffat i bostäder under de senaste åtta åren vilket ger ett genomsnitt på 14 bostadsbränder per år. År 28 inträffade 15 bostadsbränder. Antal bostadsbränder 2 172 15 148 15 139 13 136 123 124 1 5 Fig 2.3-1. Antalet bostadsbränder har minskat under 28 efter att ha ökat stadigt sedan 21. 28 27 26 25 24 23 22 21 Brand per objektstyp 1 95 91 81 82 55 5 76 66 63 77 68 62 59 65 66 58 58 Flerbostadshus Enbostadshus 28 27 26 25 24 23 22 21 Fig 2.3-2. Bränder i flerbostadshus ökar varje år medan bränderna i enbostadshus var klart färre 28. 11
Andel brand i byggnad per objektstyp 28 21-28 3% 3% 3% 3% Flerbostadshus 31% 63% Villa Rad-/par-/kejdehus Fritidshus 43% 51% Fig 2.3-3. Bränder i flerbostadshus dominerar under 28. Omfattning vid framkomst Fig 2.3-4. Fördelningen totalt sett Var släcktes branden? 38% 1% 5% 13% 29% 14% Endast rökutveckling Brand i startföremålet Brand i ett rum Brand i flera rum (samma brandcell) Brand i flera brandceller Branden släckt/slocknad 6% 25% 7% % I startföremålet 62% I startrummet I startbrandcellen I startbyggnaden Branden spred sig till flera byggnader Fig 2.3-5. Diagrammet visar hur det ser ut då brandkåren kommer till platsen vid. bostadsbränder 28 Fig 2.3-6. Diagrammet visar var bostadsbränderna släcktes under 28. 86% av alla bostadsbränder begränsas till ett rum i bostaden. Omfattning vid framkomst per objektstyp 5 4 3 2 1 33 1 Endast rökutveckling 7 14 Brand i startföremålet 11 Brand i ett rum 8 8 Brand i flera rum (samma brandcell) 1 Brand i flera brandceller 42 14 Branden släckt/slocknad Flerbostadshus Enbostadshus Fig 2.3-7. Vid bränder i enbostadshus hinner branden oftare sprida sig utanför startföremålet innan brandkåren anländer. 12
Var släcktes branden i respektive objektstyp? 8 6 4 2 65 26 21 16 7 11 I startföremålet I startrummet I startbrandcellen I startbyggnaden Branden spred sig till flera byggnader 2 Flerbostadshus Enbostadshus Fig 2.3-8. På grund av byggnadskonstruktionen förstörs fler enbostadshus än flerbostadshus i bränder. Startutrymme, samtliga bostadsbränder Startutrymme 28 Totalt Startutrymme 28 Totalt Startutrymme 28 Totalt Kök 62 393 Okänd 3 26 Fristående förråd/uthus 2 Skorsten 18 26 Hall 3 18 Fristående garage 13 Vardagsrum 1 84 Radgarage 3 7 Elcentral 5 Soprum/sopnedkast 12 45 Källare (ej boyta) 2 38 Fläkt/Luftbehandlingsrum 3 Balkong/Altan 1 42 Annat 2 8 Bastu 1 2 Sovrum 7 65 Trapphus 1 21 Försäljningslokal 1 Utanför byggnaden 4 41 Badrum/toalett 1 14 Kontor 1 Tvättstuga 4 25 Förråd/klädkammare 1 12 Korridor 1 Vind 3 48 Inbyggt garage 1 4 Produktionslokal 1 Pannrum 3 38 Fig 2.3-9. De flesta bostadsbränder startar i köket. Startföremål, samtliga bostadsbränder Startföremål 28 Totalt Startföremål 28 Totalt Startföremål 28 Totalt Spis 53 233 Säng 1 2 12 Maskin 24 Rökkanal 16 129 Diskmaskin 2 8 Fläkt/vent. anläggning 15 Annat 12 99 Brandfarlig vätska 2 7 Tvättmaskin 11 Annan lös inredning 1 122 Kaffebryggare 2 6 Kyl/frys 8 Skräp i container/motsv. 7 26 Gardiner 1 2 3 TV 7 Papper/kartong 1 7 17 Andra elinstallationer 1 36 Bastuaggregat 5 Eldstad 6 45 Lysrör 1 8 Glödlampa 2 Uppvärmningsanordning 5 25 Kläder 1 1 7 Transformator 2 Okänt 4 67 Soffa/fåtölj 1 1 4 Brandfarlig gas 1 Byggnadens utsida 4 43 Elcentral 2 1 2 Expl.ämne/sprängämne 1 Torktumlare 4 1 Steroe/video/DVD 1 2 Övriga vägfordon 1 Personbil 3 6 Dator 1 1 Fig 2.3-1. Aktuella startföremål vid bränder i bostäder. Brandorsak, samtliga bostadsbränder Brandorsak 28 Totalt Brandorsak 28 Totalt Brandorsak 28 Totalt Glömd spis 51 246 Levande ljus 1 41 Annan 17 Soteld 17 19 Rökning 9 41 Heta arbeten 6 Tekniskt fel 14 85 Återantändning 5 26 Fyrverkerier 3 Anlagd med uppsåt 13 85 Gnistor 2 42 Självantändning 2 Värmeöverföring 13 85 Blixtnedslag 2 13 Explosion 1 Okänd 11 11 Barns lek med eld 1 12 Fig 2.3-11. Glömd spis är den vanligaste brandorsaken vid bostadsbränder. 13
Startutrymme, startföremål och brandorsak i enbostadshus Vid bränder i villor, radhus eller fritidshus är skorstensbränder orsakade av soteld den dominerande orsaken. Startutrymme 28 Totalt Startutrymme 28 Totalt Startutrymme 28 Totalt Skorsten 18 23 Hall 2 11 Källare (ej boyta) 11 Kök 1 79 Balkong/altan 2 1 Badrum/toalett 1 Utanför byggnaden 4 32 Annat 2 7 Tvättstuga 1 Vardagsrum 3 41 Radgarage 1 5 Förråd/klädkammare 4 Pannrum 3 32 Inbyggt garage 1 4 Trapphus 4 Vind 3 23 Soprum/sopnedkast 1 1 Bastu 2 Okänd 3 21 Fristående förråd/uthus 15 Fläkt/luftbehandlingsrum 2 Sovrum 2 28 Fristående garage 12 Elcentral 1 Fig 2.3-12. Skorstenen är det vanligaste startföremålet vid bränder i enbostadshus. Startföremål 28 Totalt Startföremål 28 Totalt Startföremål 28 Totalt Rökkanal 16 111 Personbil 1 5 Säng 3 Spis 6 59 Elcentral 1 4 Kläder 2 Eldstad 6 42 Gardiner 1 2 Kyl/frys 2 Uppvärmningsanordning 5 24 Skräp i container/motsv. 3 Soffa/fåtölj 1 2 Annat 4 55 Andra elinstallationer 21 Torktumlare 2 Okänt 4 42 Maskin 1 TV 2 Byggnadens utsida 4 26 Fläkt/vent.anläggning 9 Expl.ämne/sprängämne 1 Annan lös inredning 3 46 Bastuaggregat 4 Kaffebryggare 1 Diskmaskin 2 7 Glödlampa 3 Transformator 1 Brandfarlig vätska 2 5 Lysrör 3 Övriga vägfordon 1 Fig 2.3-13. Aktuella startföremål vid bränder i enbostadshus. Brandorsak 28 Totalt Brandorsak 28 Totalt Brandorsak 28 Totalt Soteld 17 194 Anlagd med uppsåt 4 29 Annan 8 Värmeöverföring 9 72 Gnistor 2 43 Rökning 5 Tekniskt fel 5 49 Blixtnedslag 2 14 Heta arbeten 4 Glömd spis 5 43 Levande ljus 1 8 Fyrverkerier 2 Återantändning 5 2 Barns lek med eld 1 7 Självantändning 2 Okänd 4 66 Fig 2.3-14. Förekommande brandorsaker vid brand i enbostadshus. Startutrymme, startföremål och brandorsak i flerbostadshus Startutrymme 28 Totalt Startutrymme 28 Totalt Startutrymme 28 Totalt Kök 52 39 Förråd/klädkammare 1 8 Fristående garage 2 Soprum/sopnedkast 11 34 Hall 1 7 Annat 1 Balkong/altan 8 33 Badrum/toalett/bastu 1 5 Fläkt/luftbehandlingsrum 1 Vardagsrum 7 44 Vind 25 Försäljningslokal 1 Sovrum 5 39 Utanför byggnaden 1 Kontor 1 Tvättstuga 4 15 Fristående förråd/uthus 7 Korridor 1 Källare (ej boyta) 2 27 Pannrum 6 Okänd 1 Radgarage 2 2 Skorsten 5 Produktionslokal 1 Trapphus 1 17 Elcentral 4 Fig 2.3-15. 55 % av alla bränder i flerbostadshus startar i köket. Startföremål 28 Totalt Startföremål 28 Totalt Startföremål 28 Totalt Spis 47 173 Soffa/fåtölj 1 1 6 Fläkt/vent.anläggning 6 Annat 8 53 Gardiner 1 2 Uppvärmningsanordning 6 Annan lös inredning 7 66 Kläder 1 2 Kyl/frys 4 Papper/kartong 1 7 2 Steroe/video/DVD 1 2 Tv 4 Skräp i container/motsv. 7 19 Dator 1 1 Brandfarlig vätska 3 Torktumlare 4 8 Okänt 28 Elcentral 3 Säng 1 2 5 Byggnadens utsida 17 Bastuaggregat 1 Personbil 2 4 Rökkanal 15 Brandfarlig gas 1 Kaffebryggare 2 3 Maskin 14 Glödlampa 1 Andra elinstallationer 1 37 Tvättmaskin 9 Transformator 1 Lysrör 1 6 Eldstad 8 Fig 2.3-16. Spisen är det i särklass vanligaste startföremålet. 14
Brandorsak 28 Totalt Brandorsak 28 Totalt Brandorsak 28 Totalt Glömd spis 46 214 Värmeöverföring 4 24 Barns lek med eld 4 Anlagd med uppsåt 9 6 Soteld 14 Heta arbeten 3 Tekniskt fel 9 46 Annan 8 Blixtnedslag 2 Rökning 9 37 Återantändning 7 Explosion 1 Levande ljus 9 36 Gnistor 6 Fyrverkerier 1 Okänd 7 51 Fig 2.3-17. Glömd spis är den vanligaste orsaken till lägenhetsbränderna. Bränder orsakade av rökning har uteslutande skett i flerbostadshus under året. Omkomna och skadade vid brand i bostad Enbostadshus 8 6 4 2 Lindrigt skadade Svårt skadade Omkomna Flerbostadshus 1 8 6 4 2 28 27 26 25 24 23 22 21 28 27 26 25 24 23 22 21 Fig 2.3-12. Diagrammen visar konsekvenserna på människors liv och hälsa till följd av brand i bostaden 21-28. Sedan 21 har endast en person omkommit vid en brand där fungerande brandvarnare fanns. Vid alla övriga dödsbränder har det saknats fungerande brandvarnare. Dödsbränderna har uteslutande skett nattetid eller tidig morgon då de drabbade förmodas ha sovit då branden utbrutit. 2.4 Industri Objektstypen industri omfattar tillverkningsindustrier, verkstäder och lager. Totalt har 345 bränder drabbat industrin de senaste sju åren varav 53 under 28. Antalet bränder inom industrisektorn Typ av industri 28 Totalt Snitt Typ av industri 28 Totalt Snitt Kemisk industri 19 74 11 Livsmedelsindustri 3 31 6 Metall/maskinindustri 12 89 15 Bil-/gummiverkstad 3 11 2 Trävaruindustri 5 59 11 Industrihotell 2 8 1 Lager 5 22 3 Textil/beklädnadsindustri Annan tillverknings industri 4 45 8 Fig 2.4-1. SAKAB står för en stor andel bränder inom den kemiska industrin. Omfattning vid framkomst 49% 2% 2% 17% 13% 17% Endast rökutveckling Brand i startföremålet Brand i ett rum Brand i flera rum (samma brandcell) Brand i flera brandceller Branden släckt/slocknad Fig 2.4-2. Omfattning då brandkåren kom till platsen. Var släcktes branden 5% 6% I startföremålet 19% 7% I startrummet I startbrandcellen I startbyggnaden Branden spred sig till flera byggnader Fig 2.4-4. Vid tre bränder spred sig branden vidare till intilliggande byggnader. 15
Omfattning vid framkomst per industrityp Endast rökutveckling Brand i startföremålet Brand i ett rum Brand i flera rum (samma brandcell) Brand i flera brandceller Branden släckt/slocknad Metall/maskinindustri 2 3 7 Kemisk industri 2 1 3 13 Livsmedelsindustri 1 2 Lager 2 1 1 1 Trävaruindustri 1 1 2 1 Annan tillverkn. industri 2 2 Reparationsverkstad 1 1 1 Industrihotell 1 1 Fig 2.4-3. Diagrammet visar hur det såg ut när brandkåren kom fram till respektive objektstyp under 28. Var släcktes branden i respektive objektstyp? I startföremålet I startrummet I startbrandcellen I startbyggnaden Branden spred sig till flera byggnader Metall/maskinindustri 11 1 Kemisk Industri 14 3 2 Livsmedelsindustri 3 Lager 3 1 1 Trävaruindustri 1 2 2 Annan tillv. Industri 3 1 Reparationsverkstad 1 1 1 Industrihotell 1 1 Fig 2.4-5. Diagrammet visar var branden släcktes i respektive objektstyp. Startutrymme, startföremål och brandorsak vid industribränder Startutrymme 28 Totalt Startutrymme 28 Totalt Startutrymme 28 Totalt Produktionslokal 31 172 Utanför byggnaden 1 9 Tvättstuga 2 Pannrum 4 27 Kök 1 8 Datacentral 1 Fläkt/luftbehandlingsrum 3 15 Personalutrymme 1 5 Fristående garage 1 Eldriftrum 3 12 Verkstad/hobbyrum 9 Förråd 1 Annat 2 25 Höupplag/loge/lada 5 Förråg/klädkammare 1 Lager 2 15 Upplag 5 Hall 1 Silo 2 12 Kontor 3 Inbyggt garage 1 Fristående förråg/uthus 2 4 Källare (ej boyta) 2 Radgarage 1 Skorsten 1 11 Okänd 2 Vardagsrum 1 Fig 2.4-6. Nästan 6 % av alla bränder inom industrin startar i produktionslokalerna. Startföremål 28 Totalt Startföremål 28 Totalt Startföremål 28 Totalt Annat 13 48 Rökkanal 1 32 Spårfordon 1 1 Skräp i container/motsv. 8 22 Okänt 1 3 Brandfarlig vätska 7 Maskin 7 44 Spis 1 27 Kyl/frys 3 Uppvärmningsanordning 5 14 Eldstad 1 12 TV 3 Fläkt/vent.anläggning 3 18 Lysrör 1 5 Diskmaskin 2 Andra elinstallationer 2 2 Övriga vägfordon 1 4 Expl.ämne/sprängämne 2 Byggnadens utsida 2 15 Brandfarlig gas 1 3 Tvättmaskin 2 Elcentral 2 3 Transformator 1 3 Torktumlare 1 Annan lös inredning 1 36 Personbil 1 2 Fig 2.4-7. Förekommande startföremål vid bränder inom industrin. Brandorsak 28 Totalt Brandorsak 28 Totalt Brandorsak 28 Totalt Tekniskt fel 15 56 Friktion 4 9 Annan 3 Självantändning 12 5 Okänd 2 35 Barns lek med eld 3 Värmeöverföring 1 124 Återantändning 2 6 Glömd spis 2 Gnistor 4 37 Explosion 4 Blixtnedslag 1 Heta arbeten 4 18 Anlagd med uppsåt 3 Rökning 1 Fig 2.4-8. Tekniskt fel är den vanligaste brandorsaken tätt följd av självantändning, främst inom SAKABS hantering av farligt avfall. 16
Omkomna och skadade vid brand i industrin Under år 28 har en person skadats lindrigt vid brand inom metall-/maskinindustrin. Under året har ingen person omkommit eller skadats svårt vid bränder inom industrisektorn. Inte sedan 23 har en person omkommit vid en industribrand. 2.5 Annan byggnad Objektstypen annan byggnad omfattar en blandning av olika byggnader som inte kan hänföras till någon annan grupp, bland annat driftanläggningar, lantbruk, bensinstationer och parkeringshus. Totalt har 163 bränder inträffat inom kategorin annan byggnad under perioden 21-28 varav 27 under 28. Antalet bränder inom kategorin annan byggnad Typ av byggnad 28 Totalt Snitt Typ av byggnad 28 Totalt Snitt Annan 16 25 2 Rivningshus 5 1 Lantbruk, ej bostad 6 71 1 Parkeringshus/garage 2 Kraft-/värmeverk 2 19 2 Byggnadsplats 1 Bensinstation 2 4 1 Avfall/avlopp/rening 1 Tunnel/underjordsanläggning 1 2 Fig 2.5-1. Bränderna inom lantbruken har minskat betydligt. Omfattning vid ankomst Var släcktes branden 4% 11% 7% 11% 21% Endast rökutveckling Brand i startföremålet Brand i ett rum 29% 21% I startföremålet I startrummet I startbrandcellen 46% Brand i flera rum (samma brandcell) Brand i flera brandceller 7% 43% I startbyggnaden Fig 2.5-2. I nästan hälften av bränderna brinner det i minst ett rum då brandkåren anländer. Fig 2.5-3. Nästan 8 % av bränderna sprider sig utanför startföremålet. Omfattning vid framkomst per objektsyp Endast rökutveckling Brand i startföremålet Brand i ett rum Brand i flera rum (samma brandcell) Brand i flera brandceller Branden släckt/slocknad Kraft-/värmeverk 2 Bensinstation 1 1 Lantbruk, ej bostad 4 1 1 Tunnel/ underjordsanläggning 1 Annan byggnad 3 2 9 2 1 Fig 2.5-4. De flesta objekt inom kategorin saknar automatiskt brandlarm, vilket kan resultera i snabbare spridning. Var släcktes branden i respektive objektstyp Branden spred sig I startföremålet I startrummet I startbrandcellen I startbyggnaden till flera byggnader Kraft-/värmeverk 1 1 Bensinstation 1 1 Lantbruk, ej bostad 2 4 Tunnel/ underjordsanläggning 1 Annan byggnad 3 9 1 4 Fig 2.5-5. Diagrammet visar var bränderna släcktes i de olika objektstyperna. 17
Startutrymme, startföremål och brandorsak bland allmänna byggnader Startutrymme 28 Totalt Startutrymme 28 Totalt Startutrymme 28 Totalt Fristående förråd/uthus 9 55 Soprum/sopnedkast 22 Tvättstuga 1 Höupplag/loge/lada 3 23 Fristående garage 14 Trapphus/korridor 1 Utanför byggnaden 3 15 Silo 8 Sovrum 1 Pannrum 2 12 Eldriftrum 8 Samlingslokal 1 Annat 2 1 Förråd 6 Produktionslokal 1 Okänd 1 8 Djurstall 5 Lastbrygga 1 Skorsten 1 6 Inbyggt garage 4 Kök 1 Försäljningslokal 1 3 Radgarage 2 Kontor 1 Verkstad 1 2 Lager 2 Badrum/toalett/bastu 1 Upplag 1 2 Vind 1 Fig 2.5-6. Förekommande startutrymmen vid bränder i andra typer av byggnader. Startföremål 28 Totalt Startföremål 28 Totalt Startföremål 28 Totalt Okänt 8 58 Elcentral 1 1 Tvättmaskin 2 Byggnadens utsida 7 3 Spis 9 Maskin 2 Annat 2 19 Andra elinstallationer 8 Kyl/frys 2 Annan lös inredning 1 28 Eldstad 6 Glödlampa 2 Rökkanal 1 21 Transformator 4 Diskmaskin 1 Skräp i container/motsv. 1 9 Papper/kartong 4 Brandfarlig vätska 1 Personbil 1 4 Fläkt/vent.anläggning 4 Brandfarlig gas 1 Uppvärmningsanordning 1 1 Övriga vägfordon 2 Bastuaggregat 1 Lysrör 1 1 Fig 2.5-7. Då många bränder inom kategorin leder till stora skador är det särskilt svårt att utreda var och varför branden startade. Brandorsak 28 Totalt Brandorsak 28 Totalt Brandorsak 28 Totalt Okänd 9 68 Anlagd med uppsåt 1 23 Självantändning 5 Värmeöverföring 5 22 Heta arbeten 1 4 Barns lek med eld 5 Tekniskt fel 2 17 Gnistor 1 4 Soteld 4 Återantändning 2 14 Levande ljus 1 1 Glömd spis 1 Blixtnedslag 2 3 Annan 7 Fig 2.5-8. Brandorsak vid bränder inom kategorin annan byggnad. Skadade och omkomna vid brand i annan byggnad Under 28 har två personer skadats lindrigt vid bränder inom kategorin annan byggnad, en person vid brand i en lada och en person vid brand på en bensinstation. 2.6 Räddningstjänstens åtgärder Kapitlet presenterar vilka åtgärder som utförts vid bränder i byggnader under året. Åtgärder Åtgärder 28 Totalt Åtgärder 28 Totalt Åtgärder 28 Totalt Ingen åtgärd 164 848 Lodning av rökkanal 13 143 Dimspik* 5 16 Invändig släckning 55 57 Avstängning av gas/el 11 73 Användande av värmekamera/ir teknik* 32 96 Släckning från marken 62 451 Annan 13 115 Inträngning från höjdfordon 2 11 Dörrforcering 15 16 Släckning från höjdfordon 5 62 Skjutning/punktering av gasflaskor 2 5 Skydd av närliggande objekt 1 85 Fig 2.6-1. Åtgärder som använts vid insats mot brand i byggnad. Användandet av IR-teknik har ökat betydligt. 18
Brandventilation Ventilation i/med Utrymningsväg Brandrummet Hotade utrymmen 28 Totalt Snitt 28 Totalt Snitt 28 Totalt Snitt Befintlig lucka/fönster/fläkt 22 134 16 61 394 48 11 19 14 Håltagning 2 2 35 5 4 31 4 Räddningstjänstens fläktar 22 165 35 39 31 33 12 19 14 Fig. 2.6-2. Tabellen visar på vilka sätt brandgasventilation använts vid räddningstjänstinsatser vid brand i byggnad. Tabellen redovisar inte ventilation som utförts som restvärdesarbete. Rökdykning Rökdykning 28 Totalt Rökdykning livräddning 4 28 Rökdykning egendomsskydd 29 272 Andel insatser mot bränder i byggnader som krävt rökdykning 1,8 % 9,8 % Rökdykning med värmekamera 9 33 Fig 2.6-3. Tabellen visar andelen brand i byggnad som krävt rökdykning. Det totala antalet visar åren 25-28. Livräddning Livräddning 28 Totalt Antal personer Antal tillfällen Antal personer Antal tillfällen Rökdykning 4 3 19 13 Höjdfordon 3 2 Fig 2.6-4. Tabellen visar hur många gånger människor livräddats av brandpersonal vid brand i byggnad 28. Släckmedel Släckmedel 28 Totalt Släckmedel 28 Totalt Släckmedel 28 Totalt Vatten från släckbil 91 649 Handbrandsläckare CO 2 4 22 Tungskum 1 Tankbil 19 182 Annat släckmedel 4 18 Handbrandsläckare Vatten 15 Brandpost 12 78 Handbrandsläckare Skum 4 24 Mellanskum 14 Lämpning 1 65 Öppet vattentag 2 37 Branddamm 1 5 Handbrandsläckare Pulver 5 35 Kvävning 2 5 Lättskum Fig 2.6-5. Diagrammet visar hur ofta respektive släckmedel använts. 3. Brand ej i byggnad Brand ej i byggnad omfattar bland annat skogs- och gräsbrand, brand i olika typer av fordon och containerbränder. Totalt har 2272 brand ej i byggnad inträffat under perioden 21-28. Brand ej i byggnad genom åren 4 363 28 3 2 1 265 244 262 38 Fig 3-1. Antalet brand ej i byggnad de senaste åtta åren. et under perioden är 287 insatser. 279 291 26 27 26 25 24 23 22 21 19
Brand ej i byggnad per stationsområde Heltidsstation 28 27 26 25 24 23 22 21 Totalt Örebro 122 12 154 177 142 163 145 146 1169 Byrsta 6 45 43 29 24 29 26 16 272 Deltidsstation 1+4 Fjugesta 7 15 6 7 12 17 1 6 8 Askersund* 15 1 6 24 14 16 14-99 Laxå 1 11 11 4 12 13 13 19 93 Byrsta deltid** - - - 15 19 25 18 12 89 Deltidsstation 1+3 Odensbacken 4 6 8 12 12 21 7 18 88 Vintrosa 7 6 2 3 3 6 6 2 35 Garphyttan 6 5 6 8 7 8 7 2 49 Pålsboda 3 3 3 2 5 1 12 4 42 Deltidsstation 1+2 Finnerödja 5 2 2 8 4 2 4 4 31 Vretstorp 5 6 1 4 6 13 6 17 58 Hjortkvarn 3 3 3 4 2 2 3 2 21 Räddningsvärn Glanshammar 8 7 9 4 5 7 6 6 52 Vinön 1 1 Hammar* 5 2 2 3 9 4-25 Olshammar* 2 2 4 6 3-17 Mariedamm* 1 2 1 1 2 9 2-18 Hasselfors 1 1 3 2 6 3 5 6 27 Fig 3-2. Tabellen visar hur många brand ej i byggnad som inträffat per stationsområde. Brand ej i byggnad per månad 8 6 64 4 2 13 13 13 31 27 28 23 9 16 9 19 28 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Fig 3-3. I juni inträffade betydligt fler skogsbränder jämfört med tidigare år. Släckmedel som använts vid brand ej i byggnad Släckmedel 28 Totalt Släckmedel 28 Totalt Släckmedel 28 Totalt Vatten från släckbil 196 153 Handbrandsläckare CO 2 2 9 Tungskum 1 5 Tankbil 3 15 Annat släckmedel 1 3 Handbrandsläckare Vatten 6 Brandpost 1 8 Handbrandsläckare Skum 3 2 Mellanskum 2 31 Lämpning Öppet vattentag 17 95 Branddamm 4 Handbrandsläckare Pulver 6 7 Kvävning Lättskum 3 5 Helikopter/flygplan 3 3 Fig 3.4. Diagrammet visar hur ofta respektive släckmedel använts vid brand ej i byggnad. 2
Brandorsak per typ av objekt Brandorsak Anlagd med uppsåt Barns lek med eld Rökning Fyrverkerier Eldning av gräs Eldning annat Grillning/Lägereld Heta arbeten Explosion Tekniskt fel Objekt Annat 28 2 2 7 5 5 2 1 1 7 1 6 67 338 39 Container 8 4 12 168 22 Personbil 13 25 1 2 6 47 495 64 Ej trädbevuxen mark / gräs 1 2 6 4 1 2 9 1 2 4 1 18 69 56 62 Soptunna 3 1 4 8 51 6 Annan trädbevuxen 1 3 3 6 13 177 23 mark Övrigt vägfordon* 3 2 5 9 12 Papperskorg 8 8 62 8 Tåg 1 1 2 8 1 Fartyg/båt 1 1 3 Flygplan 1 Skogsmaskin 7 1 Jordbruksmaskin 3 2 5 14 1 Annan arbetsmaskin 1 6 1 8 14 2 Produktiv skogsmark 1 2 2 4 2 2 13 26 11 11 Soptipp 1 2 3 2 2 Buss 1 1 2 17 2 Lastbil 2 2 1 2 1 8 45 5 Husvagn 1 1 2 6 1 Totalt 28 76 2 3 2 14 7 2 45 7 2 11 6 8 12 6 6 59 286 3 Totalt 21-28 377 74 24 15 141 7 98 12 4 246 71 12 57 61 44 53 45 11 675 5 43 1 3 2 18 9 11 2 1 29 9 1 7 8 5 6 6 1 88 7 Värmeöverföring Trafikolycka Tågbromsning Övriga gnistor Blixtnedslag Självantändning Återantändning Friktion* Okänd Annan Totalt 28 Totalt 21-28 Fig 3-5. Tabellen redovisar brandorsak uppdelat per objekttyp. Mest förekommande brandobjekt är personbil som brinner på grund av tekniskt fel eller anlagd brand. Tyvärr är andelen bränder med okänd orsak mycket hög. * 21-24 ingick samtliga fordon förutom personbil i kategorin övrigt vägfordon. 4. Automatiska brandlarm ej brand Detta kapitel behandlar händelser där automatiskt brandlarm larmat om brand utan att det brunnit. Totalt har 5423 felaktiga automatiska brandlarm inkommit under åren 21-28, varav 656 28. I 12% av alla inkommande automatlarm 28 har en verklig brand utbrutit. För hela Sverige ligger siffran endast på 6%. Onödiga larm Brand 12% Brand 11% Onödiga larm 88% Onödiga larm 89% Fig 4-1. Andelen larm orsakat av brand 28. Fig 4-2. Andelen larm orsakat av brand 21-28. 21
Antal onödiga automatiska brandlarm per station Heltidsstation 28 27 26 25 24 23 22 21 Totalt Örebro 451 53 452 444 424 382 42 389 3492 Byrsta 132 134 133 136 19 119 97 85 945 Deltidsstation 1+4 Fjugesta 7 14 19 16 17 12 13 17 115 Askersund* 1 7 3 13 11 8 13-65 Laxå 21 22 22 3 48 37 62 37 279 Byrsta deltid** - - - 25 37 3 34 28 153 Deltidsstation 1+3 Odensbacken 14 8 12 18 15 13 8 3 91 Vintrosa 1 1 2 4 Garphyttan 3 2 1 1 4 1 6 3 21 Pålsboda 1 1 1 2 4 5 3 5 22 Deltidsstation 1+2 Finnerödja 6 5 2 1 4 3 3 24 Vretstorp 1 2 2 5 11 21 Hjortkvarn 5 4 8 1 5 2 4 14 43 Räddningsvärn Glanshammar 4 6 5 12 4 3 1 25 Vinön Hammar* 1-1 Olshammar* 6 3 3-12 Mariedamm* - Hasselfors 2 2 1 5 4 2 4 2 Totalt 656 739 667 71 686 619 676 6 5423 Fig 4-3. Tabellen visar hur många onödiga automatiska brandlarm som inträffat per stationsområde. Objekt som orsakar felaktiga larm samt orsak Typ av objekt 28 Snitt/år Orsaker till onödiga larm 28 Snitt/år Övrig vårdbyggnad 183 191 Okänd orsak 181 228 Skola 88 84 Rök från matlagning 142 124 Handel 69 47 Rök från arbetsprocess 82 54 Lager 54 39 Ånga 46 55 Livsmedelsindustri 39 49 Heta arbeten 24 18 Kemisk industri 37 45 Oavsiktlig åverkan 23 21 Metall-/maskinindustri 33 73 Långvarig ansamling av damm/smuts 23 16 Hotell 29 17 Annan orsak 2 44 Kontor 2 24 Uppsåtligt falsklarm 19 28 Annan tillverkn. industri 18 2 Rök från rökning 16 19 Kyrka/motsv. 12 8 Kondens/fukt/vatten 15 21 Annan allmän byggnad 1 7 Levande ljus/tomtebloss 12 17 Teater/biograf/museum 9 28 Rök från rökalstrare/rökmaskin 11 11 Sjukhus 9 2 Felhant. av servicepers 9 16 Trävaruindustri 8 29 Sprinkler -tryckförändring 8 7 Restaurang/danslokal 7 5 Fel i strömförsörjning 6 8 Idrottsanläggning 7 5 Överföringsfel 5 2 Industrihotell 5 6 Annan värmepåverkan 4 16 Kriminalvård 3 14 Rök från fordon 4 1 Förskola 3 5 Felhant. av larmmottagare 3 3 Reparationsverkstad 3 3 Blixtnedslag 2 3 Elev-/studenthem 3 2 Rök från panna/eldstad 1 4 Avfall/avlopp/rening 3 1 Vattenläcka 14 Kraft-/värmeverk 2 11 Sprinkler-frysning 4 Tunnel/underjordsanl. 2 2 Förmodad brand 2 Kommunikationsbyggnad 1 3 Gnagare/fågel/insekt 1 Textil/beklädnadsindustri 1 2 Annan byggnad 6 I det fria 3 Fritidsgård 2 Parkeringshus 1 Fig 4-4. Hälften av alla onödiga automatiska brandlarm i vårdanläggningar orsakas av matlagning. Nästan 3 % av alla larm har tyvärr okänd orsak. 22
Flest fellarm Objekt som orsakat flest fellarm 28 Antal larm Objekt som orsakat flest onödiga larm 21-28 Antal larm Mariebergs Köpcentrum, Örebro 26 SAKAB, Kvarntorp 167 Akzo Nobel, Kvarntorp 17 Brolyckan Servicehus, Örebro 142 Atria Lithells AB, Sköllersta 16 Atria Lithells AB, Sköllersta 135 Krämaren, Örebro 16 Procordia Food AB, Kumla 12 Marklyckan, Örebro 15 Marklyckan Servicehus, Örebro 92 Mellringestaden, Örebro 15 Universitetssjukhuset, hus A-T, Örebro 89 SAKAB, Kvarntorp 15 ESAB Welding Equipment AB, Laxå 87 Procordia Food AB, Kumla 12 Örebro Universitet, Örebro 86 Askenäshemmet, Odensbacken 11 Krämaren, Örebro 75 Brolyckan Servicehus, Örebro 1 Mellringestaden, Örebro 66 Fig 4-7. Tabellen visar vilka anläggningar som orsakat flest felaktiga automatiska brandlarm. 5. Trafikolyckor Kapitlet redogör för de trafikolyckor som inträffat där brandkåren larmats till platsen. Totalt har brandkåren ryckt ut på 1723 trafikolyckor de senaste åtta åren. Under 28 har totalt 534 personer varit inblandade i 265 trafikolyckor, den högsta siffran på åtta år. Trafikolyckor genom åren 3 28 265 251 228 227 27 197 196 194 26 2 165 25 1 22 21 Fig 5-1. Diagrammet visar antalet trafikolyckor per år. et under perioden är 28 insatser per år. Trafikolyckor per station Heltidsstation 28 27 26 25 24 23 22 21 Snitt Totalt Örebro 18 75 8 95 63 83 11 94 87 515 Byrsta 5 32 38 43 29 25 33 3 32 198 Deltidsstation 1+4 Fjugesta 9 5 6 13 3 5 1 5 7 42 Askersund* 14 12 14 14 8 12 8-11 56 Laxå 6 12 15 18 18 2 3 12 14 86 Byrsta deltid** - - - 8 1 22 13 9 11 53 Deltidsstation 1+3 Odensbacken 12 6 9 7 7 7 11 15 9 56 Vintrosa 7 9 3 7 5 1 1 5 7 4 Garphyttan 4 3 3 3 1 1 1 8 Pålsboda 3 4 2 6 3 2 3 2 3 18 Deltidsstation 1+2 Finnerödja 2 4 1 6 1 3 9 4 5 24 Vretstorp 11 11 7 12 3 6 3 3 5 34 Hjortkvarn 6 7 3 4 1 7 3 3 4 21 Räddningsvärn Glanshammar 2 11 7 13 11 15 13 9 12 68 Vinön Hammar* 8 4 3 3 5 6 5-5 22 Olshammar* 4 2 2 1 2 1-1 6 Mariedamm* 2 1 1 1-1 5 Hasselfors 1 1 1 2 Fig 5-2. Tabellen visar hur många trafikolyckor som inträffat per stationsområde. 24 23 23
Trafikolyckor per månad 4 38 3 2 1 15 16 17 12 25 26 27 23 22 23 21 28 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Fig 5-3. Diagrammet visar antalet trafikolyckor per månad 28 ställt mot genomsnittet. Antalet trafikolyckor under sista halvåret 28 ökade markant jämfört med tidigare år. Var inträffade trafikolyckorna 28 Antal olyckor Väg 28 Snitt Totalt Väg 28 Snitt Totalt Väg 28 Snitt Totalt Väg 28 Snitt Totalt E2 32 33 26 815 2 1 7 586 1 5 522 1 5 3 22 182 538 2 5 542 1 4 532 1 E18-E2 24 19 16 623 2 5 536 3 569 1 51 14 13 13 592 2 4 524 2 571 1 E18 13 11 89 746 2 3 594 2 599 1 27 12 6 56 675 1 2 18 597 2 65 1 51.1 7 9 73 64 1 1 5 64 2 62 1 529 5 6 45 672 1 4 69 2 624 1 49 5 2 21 541 1 3 625 2 631 1 733 5 2 2 659 1 2 627 2 634 1 52 4 5 36 666 1 2 644 2 637 1 24 4 4 33 681 1 2 647 2 638 1 823 4 2 21 683 1 2 669 2 652 1 518 4 1 12 73 1 2 836 2 662 1 69 3 3 25 97 1 2 617 2 668 1 744 3 3 22 54 1 1 728 2 674 1 641 3 2 15 559 1 1 827 2 688 1 633 3 1 9 656 1 1 211 1 734 1 564 3 1 7 676 1 1 24 1 737 1 25 2 6 41 684 1 1 249 1 749 1 534 2 3 24 818 1 1 259 1 751 1 629 2 1 1 687 1 9 57 1 753 1 517 2 1 9 511 1 6 519 1 831 1 752 2 1 7 575 1 5 Fig 5-4. Tabellen visar på vilka läns-, riks- och europavägar vägar trafikolyckorna inträffat. Utöver tabellen har ytterligare 52 trafikolyckor inträffat i tätorterna. et för tätorterna normalt ligger på 14 olyckor per år. De olyckor som skett inom tätorterna redovisas under respektive kommun. 5.1 Konsekvenser på människors liv och hälsa Antalet skadade och omkomna i trafikolyckor över åren 28 blev ett år med färre svårt skadade i trafiken än normalt. Antalet omkomna ligger dock fortsatt på samma nivå som tidigare år. I 26 års siffror ingår den svåra bussolyckan på E18-E2 mellan Örebro Arboga där 9 personer omkom, 15 skadades svårt och 2 personer skadades lindrigt. De flesta olyckorna inträffar på 5- och 7-sträckor, men konsekvenserna på människors liv och hälsa blir större på 11-väg trots att antalet olyckor är betydligt färre. 24
Omkomna 3 23 2 12 11 11 11 12 1 7 Fig 5.1-1. Diagrammet visar antalet omkomna till följd av trafikolyckor per år. 14 28 27 26 25 24 23 22 21 Svårt skadade 6 55 28 45 44 39 27 4 31 26 21 19 26 2 25 24 Fig 5.1-2. Diagrammet visar antalet svårt skadade. Lindrigt skadade 3 275 214 215 196 198 2 174 174 17 1 Fig 5.1-3. Diagrammet visar antalet lindrigt skadade. Hastighetsbegränsning och olyckornas konsekvenser Hastighetsbegränsning Antal olyckor totalt Mötesfritt vägavsnitt Antal inblandade personer 28 Totalt 28 Totalt 28 Totalt Antal skadade/döda Lindrigt Svårt Omkom 28 Totalt 28 Totalt 28 Totalt 3 4 12 1 2 16 34 2 11 1 2 5 73 229 11 35 167 571 82 218 4 14 1 6 7 75 26 3 18 149 554 8 263 9 52 7 9 67 236 1 53 123 468 69 246 7 31 5 11 11 37 127 24 11 65 297 36 128 1 32 13 Fig 5.1-4. Tabellen redovisar den hastighetsbegränsning som rådde på olycksplatsen, om vägavsnittet var mötesfritt och konsekvenserna på människors liv och hälsa. 5.2 Var och hur inträffar olyckor med dödlig utgång Var inträffade dödsolyckorna Antal omkomna Antal dödsolyckor Antal omkomna Antal dödsolyckor 28 Totalt 28 Totalt 28 Totalt 28 Totalt Järnväg 6 27 6 27 27 3 3 52 3 3 1 1 69 2 1 51.1 1 1 1 1 259 1 1 Inom tätorterna 2 1 2 9 529 1 1 E18-E2 14 6 532 1 1 E2 7 7 534 1 1 5 6 6 54 1 1 51 5 3 631 1 1 49 4 3 641 1 1 24 4 3 662 1 1 25 4 4 733 1 1 E18 3 3 Båtolycka 1 1 Fig 5.2-1. Tabellen visar vart dödsolyckorna skett under året. 25
Inblandade trafikelement vid dödsolyckorna Inblandade Antal olyckor Antal omkomna Inblandade Antal olyckor Antal omkomna 28 Totalt 28 Totalt 28 Totalt 28 Totalt Gående-tåg 6 27 6 27 Personbil-lastbil-lastbil 2 2 Gående-personbil 2 5 2 6 Lastbil singel 2 2 Personbil-personbil 1 5 3 8 Lastbil-cykel 2 2 Gående-buss 1 2 1 2 Personbil-motorcykel-motorcykel 1 2 Personbil-singel 17 2 Båt 1 1 Personbil-lastbil 7 7 Personbil-cykel 1 1 Gående-lastbil 4 4 Motorcykel-motorcykel 1 1 Lastbil-motorcykel 3 4 Personbil-motorcykel 1 1 Motorcykel-singel 2 2 Båt-båt 1 1 Personbil i vatten 2 2 Buss 1 9 Fig 5.2-2. Tabellen visar vilka trafikelement som varit inblandade vid samtliga dödsolyckor. Flest människor omkommer genom att bli påkörda av tåg. 5.3 Trafikelement Inblandade trafikelement vid samtliga trafikolyckor Inblandade 28 Snitt Totalt Inblandade 28 Snitt Totalt Personbil 293 23 191 Cykel 3 6 43 Lastbil/tankbil, ej farligt godsskylt 35 25 212 Buss 3 4 33 Motorcykel 9 1 81 Fartyg/båt 2 1 4 Gående 9 4 4 Flygplan/helikopter 1 1 4 Spårfordon 8 5 42 Arbetsmaskin/långsamtgående fordon 4 26 Moped 6 4 33 Tankbil/tankcontainer, farligt godsskylt 1 7 Annat 6 1 15 Annan lastbil, farligt godsskylt 1 7 Djur 5 5 43 Snöskoter Fig 5.3-1. Tabellen redovisar vilka trafikelement som varit inblandade i trafikolyckorna. Kombinationer av olika trafikelement Inblandade 28 Totalt Inblandade 28 Totalt Inblandade 28 Totalt Personbil-singel 13 758 Cykel-buss 1 3 Cykel-motorcykel 2 Personbil-personbil 48 289 Lastbil 3 eller fler 1 3 Djur-tåg 2 Lastbil singel 16 72 Flygplan/helikopter 1 2 Moped-motorcykel 2 Personbil-lastbil 12 77 Spårfordon-spårfordon 1 2 Motorcykel-motorcykel 2 Motorcykel singel 7 38 Djur-lastbil 1 1 Personbil-lastbil farligt gods 2 Moped-personbil 7 16 Gående-buss 1 1 Personbil-tåg 2 Personbil 3 eller fler 6 51 Persobil-personbil-motorcykel 1 1 Cykel-lastbil farligt gods 1 Gående-spårfordon 6 26 Personbil 3 eller fler-lastbil 1 1 Cykel-moped 1 Djur-personbil 4 25 Buss singel 11 Djur-tankbil farligt gods 1 Personbil-annat 3 6 Långsamtgående fordon-personbil 9 Fartyg/båt-fartyg/båt 1 Cykel-personbil 2 16 Tankbil singel 6 Gående-lastbil 1 Gående-långsamtgående 1 Gående-personbil 2 8 Lastbil farligt gods singel 4 fordon Personbil-personbil-lastbil 2 5 Moped singel 4 Moped-buss 1 Fartyg/båt 2 3 Djur-motorcykel 3 Moped-moped 1 Motorcykel-personbil 1 29 Långsamtgående fordon-lastbil 3 Moped-tåg 1 Personbil-buss 1 14 Motorcykel-lastbil 3 Motorcykel-tankbil 1 Lastbil-lastbil 1 1 Cykel 2 Personbil-lastbil-lastbil 1 Långsamtgående Personbil-personbilmotorcykel-motorcykel Cykel-lastbil 2 1 fordon singel 1 8 Fig 5.3-2. Tabellen redovisar vilka kombinationer av trafikelement som varit inblandade i trafikolyckorna. 26
5.4 Räddningstjänstens åtgärder vid trafikolyckor Losstagning av fastklämda personer Metod 28 Totalt Snitt/år El/hydraul/motordrivna verktyg 18 171 22 Enkla verktyg, muskelkraft 14 134 17 Lyftkuddar 4 1 Annan metod 9 1 Fig 5.4-1. Tabellen visar vilka metoder som använts för att få loss fastklämda personer vid trafikolyckor. Totalt har 37 personer tagits loss vid 32 trafikolyckor (12%) under 28. Säkring av skadeplatsen Åtgärd 28 Totalt Snitt/år Batterifrånkoppling 118 953 119 Säkring mot brand genom beredskap med handbrandsläckare 85 776 99 Säkring mot brand genom skumutläggning 5 72 1 Stabilisering av olycksobjektet 2 75 1 Annat 9 1 Fig 5.4-2. Tabellen visar vilka metoder som använts för säkring av olycksplatsen. Övriga åtgärder på skadeplatsen Åtgärd 28 Totalt Snitt/år Rensning av vägbana (glas/övriga smådelar) 92 539 81 Trafikdirigering (normalt polisens uppgift) 47 3 63 Inga åtgärder 75 35 51 Sanering av drivmedel/olja 19 173 29 Endast friläggning av vägbana 9 55 1 Annat 3 3 4 Rekvirering av extern bärgare 63 21 Fig 5.4-3. Tabellen visar vilka övriga åtgärder som vidtagits vid trafikolyckor. 6. Övrig räddning Kapitlet behandlar andra händelser av typen räddning förutom trafikolyckor. Här finner man exempelvis drunkningar och utsläpp av farligt ämne. Totalt har 746 räddningsinsatser gjorts under perioden 21-28. Övriga räddningsinsatser genom åren 15 28 1 5 82 83 96 92 Fig 6-1. Diagrammet visar antalet händelser av typen övrig räddning som inträffat per år. et under perioden är 95 insatser. 73 121 11 89 27 26 25 24 23 22 21 27
Orsaker till övrig räddning 3 23 2 18 28 1 1 11 11 4 3 2 Stormskada Utsläpp Nödställd person Djurräddning Vattenskada Drunkning Annan rä-tj Statlig rä-tj Ras Fig 6-2. Diagrammet visar de olika insatserna vid typen övrig räddning 28 ställt mot genomsnittet. 6.1 Drunkning/tillbud Till drunkningsolyckorna hör även isolyckor och båtolyckor där personer befinner sig i fara i vattnet. Totalt har 57 drunkningsolyckor inträffat under perioden 21-28. Drunkningslarm per station Heltidsstation 28 27 26 25 24 23 22 21 Totalt Örebro 3 3 3 6 8 7 4 3 34 Byrsta 1 1 2 Deltidsstation 1+4 Fjugesta 1 1 Askersund* 1 2 1 1 5 1 Laxå Byrsta deltid** 1 1 Deltidsstation 1+3 Odensbacken 1 4 5 Vintrosa Garphyttan Pålsboda Deltidsstation 1+2 Finnerödja 1 1 Vretstorp Hjortkvarn Räddningsvärn Glanshammar 1 1 Vinön Hammar* 1 1 Olshammar* 1 1 Mariedamm* Hasselfors Fig 6.1-1. Tabellen visar hur många drunkningsolyckor som inträffat per stationsområde. Konsekvenser vid drunkningslarm Plats 28 27 26 25 24 23 22 21 Totalt Lindrigt skadade 2 1 6 1 5 2 7 9 Svårt skadade 2 3 3 1 9 Omkomna 1 2 3 1 2 1 2 12 Fig 6.1-2. Under 28 omkom en person då han föll över bord vid en segelbåtstävling. 28
När på året inträffar drunkningstillbuden 12 1 8 6 4 2 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Totalt 28 Fig 6.1-3. Tabellen visar hur drunkningsolyckorna fördelats under åren 21-28. Flest olyckor inträffar under sommarmånaderna. Hur fördelar sig drunkningstillbuden över åren År Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 28 1 1 1 1 27 1 1 1 26 1 1 1 1 1 1 25 1 1 1 1 1 1 1 1 24 1 1 1 2 3 2 1 23 1 1 1 1 2 1 2 22 2 3 3 1 1 2 21 2 1 2 1 1 1 Fig 6.1-4. Tabellen visar hur drunkningsolyckorna fördelat sig per år och månad. Var inträffar drunkningstillbuden Olycksplats 28 Totalt Å/älv 2 31 Sjö/damm 2 25 Kanal 2 Hamnområde 3 Simbassäng Fig 6.1-5. Tabellen visar var drunkningsolyckorna inträffat. I vilka vattendrag har olyckorna inträffat Plats 28 27 26 25 24 23 22 21 Totalt Snitt Svartån 1 2 3 5 6 6 4 3 3 4 Vättern* 2 2 1 1 5 * 11 2 Hjälmaren 1 1 1 1 1 1 1 3 1 1 Sottern 1 1 Tisaren 1 1 Kumlasjön 1 1 Ö:a Laxsjön 1 1 Lillån 1 1 2 Alnängsbadet 1 1 Säbylundssjön 1 1 Sörämten 1 1 Fig 6.1-6. Diagrammet visar i vilket vatten drunkningstillbudet inträffade fördelat per år. Flest olyckor sker i Svartån, därefter Hjälmaren och Vättern. * Askersunds kommun saknar statistik för 21 29