Effektivisering av energianalyser med stöd av BIM

Relevanta dokument
Effektivisering av energianalyser med stöd av BIM

Manual och Metodbeskrivning för IFC-export. från Revit till IDA ICE

Checklista för export från Revit/ArchiCAD till IDA ICE

Avancerad norsk byggnad: Arkitektbyrån A-lab löste det med stöd av BIM

Del 1: Projektdefinition

VIRTUELLA INSTALLATIONER 2014

Projektbeskrivning "Effektivare varuförsörjning" Etapp 2 med införande och pilotprojekt

Effektivisering av informationsflöden

KALKYL VIA MODELL FÖR VVS ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR

Bättre och effektivare installationer med BIM i alla led. Sara Beltrami, Tyréns Hans Söderström, Imtech VS teknik Carl-Erik Brohn, C-E Brohn Konsult

BIM och digitalisering driver effektivisering. Smart Built Environment LCA-seminarium Mårten Lindström, BIM Alliance och More10 AB

Projektbeskrivning Effektivare granskningsprocess SBUF-projekt Stockholm

BIP fortsättning, gemensamma beteckningar, koder och egenskaper för installationer - SBUF ID Text från databasen på

Stockholm. IT MANUAL Bilaga D. Samordning i 3D. OBS Gulmarkerad text är ämnen för diskussion på Cadsamordningsmöte

BIM i ett bostadsprojekt. En handledning SBUF-projekt nr och 12418

SLUTRAPPORT. Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering

VIPP - Visualisering i Projektering och Produktion

HANDLINGSPLAN BIM GREEN BOX Databas för material och kemikalier inom bygg och anläggning

Symposiet rörande branschsamverkan Södra Bancohuset, Järntorget den 24 mars 2009

Upphandling av BIM. Så här upphandlar vi med BIM i projekten på ett effektivt sätt. Linus Malm, Tyréns AB

Informationssystem för giftfritt byggande

BIMInfo. - Informationssystematik, BIM-labb och pilottillämpningar. 1. FormasBIC - projekt 2. Interreg IV A - projekt LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

BYGGHANDLINGAR 90, Byggsektorns rekommendationer för redovisning av byggprojekt. Del 8 Digitala leveranser för bygg och förvaltning Utgåva 2

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge

Metodgruppens styrgrupp

Tillämpning av BIM. Tekn. Dr. Rogier Jongeling

Summering av LÅGANs seminarium

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010

drofus & Building Smart / Open BIM

DEN KOMPLETTA PROGRAMVARAN FÖR DESIGN OCH TILLVERKNING AV TRÄTRAPPOR PROGRAMVARA FÖR DESIGN OCH TILLVERKNING AV TRÄTRAPPOR LÄTT ATT ANVÄNDA

Avsiktsförklaring avseende samverkan mellan Metadatamodell och FI2002

Onsdagsfrukost med BIM Alliance

Projektbeskrivning Effektivare integration mot portaler och dokumentplattformar SBUF-projekt Stockholm

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

MICROSOFT DYNAMICS NAV NAVCITE PROAPPS

SBUF 1(8) BIP för installationer ID och BIP för bygg CEB bipkoder.se

Energi och inomhusmiljösimuleringar med Revit och IDA ICE i en integrerad BIMprojektering

Utvärdering av Uppföljning hälsoskadligt buller 2003

Svar: Ja, detta är funktionalitet som är planerad. Vi jobbar nu med två lösningar, en gratis Viewer likt NP Bas och en webbaserad version.

Trafikföringgsprinciper i byggskedet Arbetshandledning

Införandeplan. Handlingsplan. KA-system Version 1.0

Förvaltningsplan NyA 2016

Onsdagsfrukost BIM-nyttor från kalkyl till produktion

Projektbeskrivning Effektivare tillvals- och offerthantering vid byggprojekt Stockholm

Utva rdering Torget Du besta mmer!

HÅLLBART BYGGANDE I VÄRMLAND Lågan samverkansprojekt för energieffektiva byggnader i Värmland. LÅGAN Rapport december 2014.

BIM Alliance Sweden. Gemensamt intressentgruppsmöte

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2009

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

Läkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015

Kan man se det som inte syns? Kan man se det som inte syns?

Dokumenttyp. Namn på uppdraget. Integrering mellan larmhanteringssystem och vård- och omsorgssystem

CAD-standard rev CAD-standard för Skellefteå kommun

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011

Projektplan för projekt Hälsoskydd i idrottslokaler och gym samt i hotell och andra tillfälliga boenden

Beräkningsverktyg för arkitekten

HELENA OLSSON STOCKHOLM 1 APRIL

Riktlinje BIM-samordning

Följa upp, utvärdera och förbättra

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15

Gränslös data. Heikki Halttula Vianova Systems Finland Oy Finland Infrastructure Life Cycle Management

Revidering av budget efter styrande beslut av styrelse. Kvartalsraport Q2

Projektledning inom bygg

NYHETER I INVENTOR 2012

Fas tre i projektet kommer att omfatta själva genomförandet av projektet och förutsätter lagakraftvunna detaljplaner och godkända avtal.

BIM i Förvaltning Samverkanforum

Remissvar- SOU 2004:78 Byggnadsdeklarationer inomhusmiljö och energianvändning

Riktlinje Digital leverans för bygg och fastighet

E-tjänst över näringsidkare

Hållbara och trygga lösningar. För miljön, våra kunder och framtida generationer

Planeten ska med! Energianvändning i nyproduktion

PROTOKOLL. Styrgruppsmöte 18 april april Miljökontoret, Trollhättan

ANSÖKAN OM MEDEL FÖR UTVECKLING AV E- TJÄNSTER

Program för e-förvaltningsutveckling i Norrköpings kommun

Stockholm. IT MANUAL Bilaga A. Projektspecifika uppgifter. OBS Gulmarkerad text är ämnen för diskussion på Cadsamordningsmöte

Länsföreningen Västra Götaland HjärtLung

KALKYL VIA MODELL FÖR VVS KALKYLATORNS ARBETSSÄTT OCH PRODUKTION

Ace Simulation AB. Utveckling av kunskapsflödet i företaget. Johan Nydén, Erik Sandlund och Tom Widerström. Linköpings universitet.

Rapport workshop Energileveranser etapp 2 El den 20 maj 2010

magazine Höstens tema: BIM Stunden alla har väntat på: Lanseringen av Topocad 16 BIM i fokus när järnväg projekteras HÖST 2015

Dokumenttyp. Namn på uppdraget

Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016

Mobiltäckning Inomhus

Samverkansprojektet Svensk geoprocess

I KRONOBERG OCH KALMAR LÄN

BIM - Detaljeringsnivåer av

Bilaga 8. Pilotkommunernas egna erfarenheter

RIKTLINJE PROJEKTERANDE KONSULTER

Ett utvecklingsprogram som drivits av bygg och fastighetsbranschen sedan 2007 för att:

ALLMÄNT OM FUNKTIONSPAKET OMDÖME

Koldioxidutsläpp från arbetsmaskiner kan minskas genom hållbara affärsmodeller

Nyföretagarcentrum 5, 2, 3, 30, 4, 5, 5, 1, 1, 10, 10, 1, 6, 4, 1, 7, 6 20, 15, 10, 20, 3, 30, 4, 6, 20, 20, 3, 15, 10, 3, 1, 1, 2, 2, 3, 30, 10,

Del 1: BIM i byggsektorn. / DEL 2: HUR ANVÄNDS BIM I VVS-BRANSCHEN? / Del 3: BIM i framtiden. Kollisionskontroll. sparar tid och miljoner

Strategi för 3D-geodata

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion

10063 Nationella turistfiskeprojektet

Future City Så här kan ditt företag delta i Future City:

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)

Transkript:

Effektivisering av energianalyser med stöd av BIM Rapport till SBUF Projekt nr 12420 2011-07-07

Effektivisering av energianalyser med stöd av BIM Detta projekt har genomförts av Skanska, NCC, Peab och Bravida med stöd av SBUF Sammanfattning Projektet i korthet Effektivisering av energianalyser med stöd av BIM, SBUF projekt 12420 beskriver hur BIM-modeller av byggnader skapade i ArchiCAD eller Revit kan ge mycket arbetsbesparande indata till energiberäkningar i IDA ICE eller VIP-Energy. Projektet har dels resulterat i en handledning med checklista och manualer som beskriver rekommenderade arbetssätt, dels i denna rapport till SBUF som beskriver hur arbetet genomförts. Ett viktigt resultat är ökad förståelse och kommunikation mellan inblandade aktörer, programvaruleverantörer, arkitekter, energispecialister m.fl. Målgrupperna är i första hand byggherrar, arkitekter och energispecialister. Samarbetet mellan dessa grupper är viktigt. IT-företagens förståelse av helheten för berörda aktörer är av stor vikt för att skapa bra programvaror. I syfte att bibehålla flexibilitet och oberoende bör överföring av information ske i standardiserat format. IFC är ett alternativ. Gemensam genomgång av den information som skall överföras bör ske med stöld av manualer och en checklista för att utnyttja möjligheterna. I en komplex arkitektmodell utfört i ett avancerat CADsystem ligger information som inte kan överföras utan manuell kontroll och ev. justeringar till energiberäkningsprogram. Dessa har mer begränsad förmåga att hantera geometrier. Projektet har genomförts inom de ekonomiska ramarna från SBUF. Resursinsatsen från deltagande företag har varit ungefär dubbelt så stor som SBUF-anslaget. Många har visat stort intresse för projektets genomförande och resultat och en fortsättning kommer att behövas i någon form. 2

Innehåll Effektivisering av energianalyser med stöd av BIM... 2 Sammanfattning... 2 Handledning med bilagor... 4 Förkortningar/ordförklaringar... 4 Bakgrund... 5 Syfte... 5 Avgränsningar... 5 Genomförande av utvecklingsprojektet... 6 Resultat... 9 Kommentarer till Handledning... 9 Fortsättning... 10 Tider... 11 Organisation... 11 Kostnader och Finansiering... 12 Bilaga 1 Marknadsöversikt programvaror... 13 Bilaga 2 Referenser... 15 3

Handledning med bilagor Separata dokument Inom ramen för projektet har en Handledning tagits fram. Den beskriver arbetssätt/processer för informationsöverföring från CAD-program till Energiberäkningsprogram. Dokumentet innehåller inledning med bakgrund, avgränsningar, övergripande om programvaror samt förkortningar/ordförklaringar mm. Bilagor till dokumentet är: Checklistor Revit/ArchiCAD-IDA ICE EcoDesigner-VIP-Energy Manualer för informationsöverföring från CAD-system till energiberäkningsprogram: Revit - IDA ICE Revit VIP Energy ArchiCAD IFC Export IDA ICE IFC Import Förkortningar/ordförklaringar IFC-standard A-modell IFC-modell ES-modell Energiberäkningar Energiberäkningsprogram ES A VUT IFC (Industry Foundation Classes) är ett öppet och neutralt objektorienterat filformat utvecklat av IAI (International Alliance for Interoperability). Arkitektmodell eller A-modell är arkitektens BIM-modell som beskriver byggnaden i CAD-systemet. Arkitekten förutsätts i denna ha tagit med den information om geometrin som behövs för energiberäkningarna. IFC-modell är den modell som arkitekten skapat genom IFC-export av geometrin i arkitektmodellen. ES-modell är den modell av byggnaden som modellerats i energiberäkningsprogrammet. Energiberäkningar används i texten som ett samlingsbegrepp för analyser av energianvändning, effektbehov och inneklimat i en byggnad. Energiberäkningsprogram ett samlingsnamn för programvaror för att utföra energiberäkningar och ev. även beräkningar av inneklimat i en byggnad. Energispecialist. Arkitekt förkortas ibland A. Vid kontakter mellan A och ES kan eventuellt annan person genomföra A s arbete (projektledare, projekteringsledare etc). VUT är ett filformat som används av VIP Energy för import av behövlig information. 4

Bakgrund Energiberäkningar och BIM-modeller i samverkan spar mycket tid Ökat behov av energianalyser samt utvecklingen av BIM är grunden för detta projekt. Låg energianvändning och bra inneklimat i byggnader är mycket viktiga för fastighetsägare och hyresgäster och för samhället i stort. Om USA halverar sin energianvändning i byggnader motsvarar detta energianvändningen för alla mindre lastbilar och fordon för persontransporter i USA. Beräkningsprogramvaror används allt oftare för att göra analyser av energianvändning och inneklimat i tidiga skeden och i systemhandlingsskedet, ofta med alternativa utformningar av byggnaden. Även i senare skeden görs allt oftare analyser. Manuell modellering, främst avseende geometrin, är tidskrävande, speciellt för mer komplexa byggnader. Arkitekter m.fl. projektörer använder i ökande omfattning bygginformationsmodellering, BIM, med 3D-CAD och objektorientering. Genom använda information från modellen som indata till energiberäkningsprogrammen, liksom till kollisionskontroller, mängdberäkningar för kalkyl och till allt fler användningsområden ges möjligheter att spara mycket tid. BIMhandböcker utvecklas som stöd för detta. Syfte Syfte med projektet Syftet med SBUF-projektet är att underlätta och effektivisera arbetet med leveranser av främst geometrisk information från arkitekters BIM-modeller till energiberäkningar för de vanligaste programvarorna i Sverige. Vi beskriver alltså inte alla processer för energiberäkningar eller användning av deras resultat utan fokuserar på överföring av information från BIM-modell till energiberäkningsprogram. Avgränsningar Val av program Detta projekt har begränsats till att studera de i Sverige vanligaste CAD-systemen och programvarorna för energiberäkningar överföring av i huvudsak geometrier från CAD-program till energiberäkningsprogram. 5

Genomförande av utvecklingsprojektet Etapp 1. Marknadsöversikt och projektstart Marknadsöversikten omfattade olika typer av energianalysprogram, olika ambitionsnivåer, överföringsformat, antal användare mm system för kvalitetssäkring av informationsleveranser Översikten genomfördes i huvudsak med hjälp av samtal med insatta personer samt informationssökning på hemsidor. En bra och omfattande hemsida för informationssökning är http://apps1.eere.energy.gov/buildings/tools_directory/alpha_list.cfm. Med utgångspunkt i ovanstående studerades de vanligaste programvarorna i Sverige, dvs kombinationerna av CAD-systemen Archicad och Revit med energisystemen IDA ICE och VIP Energy. VIP Energy kan användas i kombination med ECO Designer. Urvalet gjordes med avseende på vilka programvaror som hade de flesta användarna i Sverige. Samtidigt studerades andra källor till information på marknaden. Det är dels projekt och organisationer i Sverige, dels i Norge, Finland och USA Etapp 2, 3 och 4. Seminarium Kontakt med programleverantörer Arbete i etapp 2, 3 och 4 avsåg: Informationsbehov för de vanligast förekommande analyssystemen Informationsleveranser från CAD-system Praktiska tillämpningar Dessa etapper kombinerades i arbetet för att nå önskade resultat. Ett inledande seminarium med energispecialister och några arkitekter hölls i november. IT-företagen som levererar de av projektet valda programvarorna kontaktades därefter och har varit mycket aktiva i arbetet. Företag Programvara CAD-Q Graphisoft Equa StruSoft Revit Architecture ArchiCAD och EcoDesigner (EcoDesigner har beräkningsmotor från StruSoft) IDA ICE VIP-Energy 6

Probleminventering Checklistor Projektets intressenter har samordnat arbetet och har bidragit med sitt kunnande. Arkitektens arbetssätt i CAD-systemen med modellbyggande, kvalitetssäkring och export av information till energiberäkningsprogram studerades. I första hand studerades vilka problem som kan uppstå dels vid export av geometrier med IFC-format till IDA ICE, dels vid export av informationfrån EcoDesigner till VIP-Energy via VUT-filer. Energispecialistens arbete med import av IFC-filer till IDA ICE eller VUT-filer till VIP-Energy studerades parallellt. De problem som uppstod vid import av information analyserades. Grundmaterial från andra studier som visade möjligheter och problem användes som utgångspunkt för arbetet. Ett antal modeller av byggnader studerades med avseende på ovanstående problem. En checklista med identifierade möjliga problem upprättades. Löpande under projektet kunde denna reduceras och kompletteras med råd om åtgärder. Ovanstående probleminventereing resulterade i två checklistor med Rekommendationer till arkitekten om modelleringsregler och hur arkitekten och energispecialisten bör hantera eventuella avvikelser. Problem att observera där CAD-systemens funktionalitet kan vara annorlunda mot energiberäkningsprogrammens eller där information kan behöva kompletteras. Övrigt att tänka på vid export och import av information. Dessa checklistor kommer att behöva justeras när programvarornas funktioner eller IFC-standarden ändras. Intentionen framåt är att problempunkter i checklistorna så långt möjligt bör hanteras av programvaruleverantörerna. Checklistorna är bilagor till Handledningen. Manualer Remisser Som hjälp vid export från A-modell har programvaruleverantörerna tagit fram manualer och hjälpverktyg. Manualerna är bilagor till Handledningen. Remisser av preliminärt material enligt ovan lämnades i mars till flera arkitekter och energispecialister som inte deltagit i projektet. 7

Referensseminarium Etapp 5. Etapp 6. Ett referensseminarium med 26 personer genomfördes 15 april. Deltagare vid seminariet var fem arkitekter, åtta energispecialister, fem IT-leverantörer, åtta BIM- eller IFC-specialister m.fl. Dessutom hade några arkitekter bidragit med analyser i förväg men kunde ej närvara. Seminariet omfattade en kort inledning, två demonstrationer, dels av överföring från Revit till IDA ICE inklusive visualisering i modellen av vad som ingår i informationsleveransen, dels av arbete i EcoDesigner och överföring till VIP Energy för djupare analyser, grupparbeten, redovisningar och diskussioner. Grupparbetet avsåg frågeställningar kring vårt arbete: Arbetssätt, arbetsfördelning, kvalitetssäkring, kommunikation mellan A och ES, checklistor, manualer, övrig dokumentation. De synpunkter vi fick var värdefulla för slutförande av projektet. En diskussion om behov av fortsättning, vem som äger frågan mm avslutade seminariet. Befintliga organisationer som OpenBIM, Building Smart kompletterande med tyngre pådrivande aktörer rekommenderades. Vårt projekts styrgrupp föreslog en kontakt med Mårten Lindström på Open BIM. Han är positiv till en intressegrupp kring denna fråga om den kan finansieras. Sammanställning och Dokumentation Arbetet har pågått löpande. Dokumentation har i huvudsak färdigställts under maj. Rapporten presenteras på nätet i pdf när den godkänts av SBUF. Informationsspridning Utöver rapporten som kommer att publiceras så finns förslag att ansöka om finansiering för informationsspridning: 1. Informationsblad till SBUF som avses användas för bred spridning för att väcka intresse i branschen. 2. Genomförande av ett seminarium med bred inbjudan inklusive föreläsningsmaterial. 3. Skrivning av en artikel för införande i lämpliga tidningar. 4. Två filmer som beskriver exempel på arbetssätt och som kopplas till rapporten. Dessa publiceras även på YouTube. 8

Resultat Översikt av programvaror. En marknadsöversikt av programvaror som används i Sverige som grund för prioritering av arbetet i projektet. Vi har begränsat arbetet till samverkan mellan de i Sverige vanligaste programvarorna: CAD-systemen med BIM-funktionalitet: Revit från Autodesk och Archicad från Graphisoft. Energiberäkningsprogram: IDA ICE från Equa och VIP-Energy från StruSoft. EcoDesigner, med beräkningsmotor från VIP-Energy, är ett energiberäkningsprogram som är integrerat med Archicad och som kan exportera information till VIP-Energy. Se bilaga Marknadsöversikt. Processer, manualer, checklistor Läs Handledning som innehåller bl.a. beskrivningar av arbetssätt/processer samt manualer och checklistor för arkitektens och energispecialistens arbete inklusive samverkan dem emellan. Modelleringsregler för arkitekten och checklistor för information till energispecialisten är viktiga delar. Den stora vinsten ligger i att överföra information om geometrier. Överföring av övrig information, exempelvis tekniska egenskaper för byggdelar, beskrivs ej i detta projekt. Resultatet är en bild av läget våren 2011. Så mycket som möjligt och lämpligt inarbetas i manualerna. Dessa kommer att underhållas av programvaruleverantörerna i nära samverkan med användarna. De är levande dokument. Projektet har bidragit till ökad förståelse och kommunikation mellan de berörda aktörerna. Handledningen ger stöd åt förbättrade arbetssätt i god samverkan. Kommentarer till Handledning Funktionalitet i systemen De CAD-system som arkitekter använder har betydligt kraftfullare funktionalitet för att skapa geometrier mm än de energiberäkningsprogram som vi studerat. Vissa geometrier/funktioner skapade i A- modell kan i dagsläget inte importeras till energiberäkningsprogrammet utan måste hanteras manuellt. Kommunikation mellan A och ES är nödvändig. 9

Geometri Byggherrens behov Arkitektens arbete Energispecialistens arbete Olikheter mellan programvaror Vi har koncentrerat oss på överföring av geometrisk information från arkitektens modell då detta ger bästa besparingsmöjligheterna. Byggherren måste tidigt klargöra sina mål och behov av energiberäkningar. Arbetssättet anpassas tillsammans med konsulterna för att undvika dubbelarbete. Arbetet fördelas på lämpligt sätt så att den totala arbetstiden minskar och så att respektive arbetsuppgift utförs av den som är mest lämpad. Det primära är givetvis att skapa en väl fungerande byggnad som uppfyller byggherrens krav enligt dennes prioritering. Energiberäkningarna är ett stöd i detta. Ambitionen är att arkitektens arbetssätt inte skall påverkas beroende på krav för import till energiberäkningsprogrammen. Andra önskemål som t.ex. mängdberäkningar med arkitektmodellen som grund påverkar också arkitekten och andra aktörer. Arkitektens modellering och information till energispecialisten och energiberäkningsprogrammet beskrivs i en Handledning. Vi har förutsatt att arkitektens modell innehåller den geometriska information som är primär för energiberäkningarna. I syfte att bibehålla flexibilitet och oberoende bör överföring av information ske i standardiserat format. IFC är ett alternativ. Manuellt arbete kompletterar IFC-export och -import. Återkoppling av resultat till arkitekt/projekt förutsätts ske manuellt. Vissa geometrier kan inte importeras till energiberäkningsprogrammet. Kommunikation mellan A och ES är nödvändig. Egenskaper som inte importeras från A-modell hanteras manuellt i energiberäkningsprogrammet. Import till IDA ICE sker i IFC-format. Import till VIP-Energy sker med VUT-fil. IDA ICE kan importera en stor del av modellen. VIP- Energy kan importera information som ytor, väderstreck mm från modellen. Handledningen innehåller en checklista som stöd vid kommunikation mellan A och ES. Fortsättning Uppföljning och intressegrupp Energiberäkningar ökar i omfattning. Nya programvaror kommer in på marknaden. IFC fortsätter att utvecklas. Resultatet av detta projekt är en färskvara som beskriver några programvaror och processerna för informationsöverföring. Detta bör följas upp och breddas för att bli mer stabilt. Nya problemställningar kommer troligen att uppstå. Det behövs ett forum för berörda aktörer för att driva dessa frågor. Mårten Lindström på Open BIM är positiv till att inrymma en intressegrupp kring frågor om energi, om denna grupp kan administreras och finansieras. Om intresse finns kommer ansökningar att lämnas till lämpliga organisationer. 10

Tider Milstolpar I korthet har projektet löpt på följande sätt: När Juni 2010 Augusti september September November Mars 2011 Vad SBUF beviljade bidrag Arbetet startade Marknadsanalys klar Referensseminarier med några utvalda energispecialister och IT-företag Summeringar av analyser och tester med ITföretag 15 april Referensseminarium med ca 25 deltagare Juli 2011 Rapport till SBUF Organisation Styrgrupp Arbetsgrupp Leverantörer av berörda programvaror Referensmöten i november, närvarande utöver tidigare nämnda: Övrigt Håkan Andersson, Skanska Sverige AB, Teknik och projektledning, ordförande (sökande) Staffan Hintze, NCC Construction Sverige AB Claes Dahlman, Peab Tony Andersson, Bravida Projektledaren och bitr. projektledaren adjungerade. Tomas Kyhlström, Skanska Sverige AB, Teknik och projektledning, projektledare Joel Kronheffer, NCC Construction Sverige AB Urban Olsson, Bravida Carl-Erik Brohn, C-E Brohn Konsult, biträdande projektledare Helena Brohn Landou, informatör Cad-Quality i Sverige AB, CAD-Q: Cathrine Mörch, Tomas Lindgren Equa Simulation AB, Equa: Per Sahlin, Alexandre Shapovalov Graphisoft Sverige, Graphisoft: Johan Ahrebo Structural Design Software in Europe AB, StruSoft: Paul Rehn, Niklas Uddenäs Utöver dessa har andra personer deltagit vid enstaka tillfällen. Andreas Behm Fredin, Christofer Tapper, Tyréns Alessio Boco, Marko Granroth, Sweco Hans Lif, Sweco, numera Ramböll Minna Glemme, ÅF Dessutom har kontakter med ett stort antal personer tagits. Referensseminarium genomfördes med 26 deltagare. Se ovan. Samarbete har skett med OpenBIM m.fl. 11

Kostnader och Finansiering Begränsning En begränsning av arbetet har skett med hänsyn till SBUFs anslag. De ovan angivna deltagande företagen har bidragit med egen arbetstid som motsvarar ca 200 % av SBUFs anslag. Skanska Sverige AB, Teknik och projektledning har ansvarat för ekonomi och projektledning. NCC Construction Sverige AB, Peab och Bravida har deltagit som intressenter med insatser av egen tid. 12

Bilaga 1 Marknadsöversikt programvaror Bakgrund och syfte CAD-program Program för beräkning av energi och ev. av inneklimat Energiberäkningsprogram som ej studerats Denna bilaga är ett delresultat av det nedlagda arbetet i utvecklingsprojektet Effektivisering av energianalyser med stöd av BIM. I avsikt att välja ut de programvaror man skulle fokusera på gjordes en studie vars resultat presenteras nedan. Det speglar läget i september 2010. Urvalskriterium var de mest använda programvarorna inom husbyggnation i Sverige avseende CAD- och energiberäkningar. De CAD-program som valdes ut är Revit och Archicad. De är de mest spridda CAD-programmen för 3D-modeller och BIM inom husbyggnad i Sverige som fortsätter att utvecklas. De mest spridda programmen i Sverige som använder objektorienterad information från CAD-program har studerats: IDA ICE är ett program med hög funktionalitet. Drygt 200 användare i Sverige. IDA ICE hanterar både energianvändning och inneklimat och kan importera geometri via IFC-export från CAD-program. VIP-Energy är ett program med hög funktionalitet. VIP-Energy kallades tidigare även VIP+ och hanterar energianvändning men ej inneklimat. Drygt 100 företag, ofta med flera användare. VIP importerar information från CAD-program via VUT-filer. Eco Designer är ett arkitekthjälpmedel i syfte att kunna göra jämförande energistudier i tidigt skede. Programmet har mer begränsade funktioner för energiberäkningar än VIP-Energy. Det är integrerat med Archicad och baseras på programmoduler som ingår i VIP Energy. Nedan nämns några programvaror som kan vara av intresse att studera i en eventuellt utvidgad studie. Det ligger ej inom ramen för detta projekt. Antal användare avser svenska marknaden. IES, Integrated Environmental Solutions, är programvara med liknande hög funktionalitet som IDA ICE. IES kommer från Irland, men det har liten spridning i Sverige ännu. Det är väl integrerat med Revit. Ca 20 sålda licenser. Riuska är ett program med hög funktionalitet. Riuska kommer från Finland. Det har liten spridning i Sverige ännu. Ca 50 användare. BV2 är ett program med liknande funktionalitet som VIP Energy. BV2 kommer från Chalmers, det har stor spridning, ca 300 användare, men begränsad support och kan inte importera information från BIM-modeller och är därför ej aktuellt för detta projekt. Revit MEP Heating and Cooling har hög funktionalitet och är en del 13

av Revit MEP och har därför ej studerats i detta projekt. Energy Plus, DOE-2, TAS och DesignBuilder har hög funktionalitet men har liten spridning I Sverige. Autodesk Green Building Studio kan bl.a. göra enklare energiberäkningar och använder gbxml för kommunikation med flera CAD-program. Ecotect har vissa funktioner för energiberäkningar. Det är integrerat med Revit och kan importera IFC modeller. Enorm är ett spritt energiberäkningsprogram men med begränsade funktioner och hanterar ej geometri. 14

Bilaga 2 Referenser Allmänt Sveby Energilotsen Statsbygg Norge Building Smart Norge Senatsfastighet er Finland GSA IVA Det finna många verksamheter som berör energiområdet. Här följer några länkar för dem som är intresserade av en bredare bild. http://www.fastighetsagarna.se/web/sveby.aspx Sveby betyder Standardisera och verifiera energiprestanda för byggnader. Denna organisation bidrar till en effektivisering av energianvändningen i byggnader. http://vipstar.energilotsen.nu/ Energilotsen är en hjälp för er som står i färd att bygga http://www.statsbygg.no/filsystem/files/prosjekter/bim/sb-bimmanual1-1mvedl.pdf En BIM-manual version 1.1. En ny version planeras våren 2011. http://idm.buildingsmart.no/confluence/display/idm/energy+analysis+%2 8PM%29 Här beskrivs processer och informationsleveranser för energianalyser. http://www.senaatti.com/document.asp?siteid=2&docid=588 En BIM-manual http://www.gsa.gov/portal/content/104549 GSA = US General Services Administration En svensk nollvision för växthusgasutsläpp http://www.iva.se/pagefiles/8267/200901-iva-v%c3%a4gval%20energinollvision-k.pdf 15