Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål Den offentliga ekonomins stabilitet och de strukturpolitiska åtgärderna Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken Den finanspolitiska linjen De viktigaste målen med regeringens ekonomisk-politiska linje är att förbättra sysselsättningen och stärka statsekonomin. Från denna utgångspunkt går det bäst att motarbeta fattigdom och utslagning, arbeta för medborgarnas välfärd och trygghet samt uppmuntra människors självständiga ansträngningar. Ekonomisk tillväxt är nödvändig för att nya arbetstillfällen skall uppstå, och därför måste Finland kunna erbjuda företagen konkurrenskraftiga verksamhetsbetingelser. Sysselsättningen har fortsatt att öka i år. Nästa år förutspås sysselsättningsläget bli bara en aning bättre. Sysselsättningsgradens ökning mot regeringsprogrammets mål på 70 % avtar. Arbetslösheten hotar att stanna på ungefär samma höga nivå som nu. I takt med att de internationella ekonomiska utsikterna har försämrats och den ekonomiska utvecklingen har blivit osäkrare har också de finländska tillväxt- och sysselsättningsprognoserna skrivits ner. Nu är det särskilt viktigt att hålla sig till grundlinjerna i den ekonomiska politiken. I regeringsprogrammet betonas att villkoren för hållbar tillväxt skall förbättras med hjälp av strukturella reformer som får marknaden att fungera bättre samt främjar beskattningens och socialförmånssystemets gynnsamma effekter på sysselsättningen. Nu går det inte att göra avkall i fråga om dessa reformer. Utöver den osäkerhet som är förknippad med konjunkturläget betonas betydelsen av reformerna genom de utmaningar som den ekonomiska politiken står inför på längre sikt. Den svagare statsekonomi som är i sikte äventyrar inte den offentliga ekonomins stabilitet på lång sikt, om det kan säkerställas att de strukturella reformer som stärker den blir genomförda. De enda alternativen till dessa långsiktiga åtgärder är att skära ner utgifterna eller höja skatterna. Spelrummet inom statsekonomin är i själva verket beroende av hur väl man lyckas säkra stabiliteten på lång sikt. Den finländska befolkningens åldersstruktur kommer att förändras synnerligen snabbt under de två närmaste decennierna. Andelen personer i pensionsåldern växer i relation till den arbetsföra befolkningen snabbare än i något annat EU-land. Det är nödvändigt att redan nu förbereda sig på denna utveckling, som försvagar tillväxtbetingelserna och ökar utgiftstrycket inom den offentliga ekonomin. Vidare behöver den höga skattegraden sänkas för att sysselsättningsvillkoren skall bli bättre. Samtidigt måste överskottet inom statsekonomin kunna stabiliseras till ett strukturläge som tål normala konjunkturväxlingar. Detta kräver en stram utgiftspolitik. För att ett spelrum skall kunna skapas, skyldigheterna i anknytning till befolkningens stigande medelålder uppfyllas, tillväxtbetingelserna förbättras och kapacitet skapas att klara svårare tider och störningar är det viktigt att ytterligare minska på statsskulden och de räntekostnader som den medför. I juni 2001 antog Europeiska unionens råd allmänna riktlinjer för gemenskapens och medlemsstaternas ekonomiska politik. Rekommendationerna till Finland motsvarar regeringens egna linjeringar. I rekommendationerna betonas betydelsen av att den offentliga ekonomin uppvisar överskott och av stabilitet på lång sikt när befolkningen blir äldre. Detta kräver inte bara en minskning av den offentliga skulden, utan också andra åtgärder, t.ex. att antalet människor som går i pension i förtid fås att minska. På arbets-, varu- och kapitalmarknaderna bör man enligt rekommendationerna fortsätta ett reformarbete som är inriktat på att utveckla dessa marknaders funktionsförmåga. Också på denna punkt går rekommendationerna till Finland i samma riktning som regeringens mål. Finland har satt som mål att utveckla samordningen och uppföljningen av den ekonomiska politiken i euroområdet. Medlemsstaterna i euroområdet har här ett gemensamt intresse: genom samarbete går det att åstadkomma förhållanden som är så gynnsamma som möjligt för tillväxten och sysselsättningen. Enligt regeringsprogrammet är målet att det under valperioden uppstår ett strukturellt finansieringsöverskott i statsekonomin och att statsskulden krymper till under 50 % av Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1
De finanspolitiska målen på längre sikt Skattepolitiken och sysselsättningsgraden Tyngdpunkterna inom utgiftspolitiken bruttonationalprodukten. Statsutgifterna hålls enligt regeringsprogrammet under hela valperioden reellt sett på högst samma nivå som i den ordinarie budgeten för 1999. Budgetpropositionen följer en långsiktig finanspolitisk linje. Statsekonomin påverkar samhällsekonomin via många kanaler, och för att effekterna skall bli de önskade fordras konsekvens både när det gäller kontinuiteten och dimensioneringen av statens ekonomiska åtgärder. En strävan inom finanspolitiken har redan i flera år varit att stärka den statsekonomiska balansen och samtidigt förbättra den offentliga ekonomins strukturella verkningar på samhällsekonomin genom skattelättnader och en ändamålsenlig inriktning av utgifterna. Denna linje följs också 2002. Överskottet inom statsekonomin bör under detta årtionde uppgå till i genomsnitt 1,5 2 % av bruttonationalprodukten om statsskulden skall fås att minska tillräckligt för att garantera en stabil offentlig ekonomi också under senare år. Det är osäkrare än förut om detta balansmål kan nås under de närmaste åren, vilket understryker betydelsen av strukturella åtgärder som stärker den offentliga ekonomin. Enligt budgetpropositionen krymper statens finansiella överskott enligt nationalräkenskaperna nästa år till 0,5 % av bruttonationalprodukten från de 1,9 % som har beräknats för i år. På motsvarande sätt krymper överskottet inom hela den offentliga ekonomin från 4,1 % 2001 till 2,6 % 2002. Många faktorer av engångsnatur, i synnerhet på inkomstsidan, påverkar nivån på överskottet 2001. Budgetpropositionens finanspolitiska linje stöder en ökning av den inhemska efterfrågan. För stabilitet på längre sikt inom den offentliga ekonomin fordras försiktighet när det gäller att nå de skattepolitiska målen. Inkomstbasen för den offentliga ekonomin har blivit instabilare i och med att intäkterna av samfundsskatt, skatt på realisationsvinster och skatt på anställningsoptioner har ökat i betydelse. Börskursernas häftiga svängningar och den beräknade avmattningen inom den ekonomiska tillväxten 2002 ökar osäkerheten i fråga om inkomstbasens utveckling. Regeringen föreslår att inkomstbeskattningen av hushållen samt vissa socialförsäkringsavgifter 2002 lindras med ett belopp som motsvarar ca ¾ % av bruttonationalprodukten. På så sätt fortsätter regeringen på den linje med en lindring av skattebördan som den förra regeringen inledde. Beskattningen av arbete lindras på alla inkomstnivåer, relativt sett ändå en aning mer för dem som har de lägsta inkomsterna. Om beskattningen av arbete lindras konsekvent kan lönearbetet steg för steg göras mer lockande. På så sätt förbättras sysselsättningen och förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och välfärd. Statsrådet beslutade i mars 2001 om utgiftsramarna för 2002 2005 i enlighet med den finanspolitiska linjen. Statens utgifter utan ränteutgifter stiger enligt regeringens rambeslut 2001 2005 reellt sett med i genomsnitt drygt ½ % per år jämfört med den ordinarie budgeten för 2000. Om man skall kunna hålla fast vid detta utgiftsmål krävs det en avsevärt mycket strängare utgiftsdisciplin än vad som har tillämpats under de senaste åren. Utgifterna i budgeten för 2002 är, utan amorteringar på statsskulden, enligt rambeslutet 34,2 miljarder euro. De motsvarande utgifterna i budgetpropositionen uppgår till 34,6 miljarder euro. Under den förra regeringsperioden var ett centralt prioritetsområde för utgiftspolitiken att främja forskning och utveckling. På så sätt har förutsättningarna för bättre realinkomster och sysselsättning i framtiden stärkts. Under denna regeringsperiod står utbildningen i tur, på samma grunder. Under tre års tid, med början 1999, investeras en miljard euro extra i utbildning. Till de största enskilda besluten hör den avgiftsfria förskoleundervisningen, ökade statsandelar för undervisningsväsendet och mer finansiering till högskolorna. Genom dessa åtgärder förbättras förutsättningarna för hållbar tillväxt genom en ökning av kunskapskapitalet. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2
Budgetpropositionens verkningar på kommunernas ekonomi Stabiliseringen av kommunernas ekonomi Ett annat viktigt prioritetsområde är förebyggandet av fattigdom och utslagning samt stärkandet av den sociala sammanhållningen. I längden är det bästa sättet att förebygga fattigdom och utslagning att förbättra sysselsättningen. Denna regering har på samma sätt som sin föregångare målmedvetet strävat efter att öka sysselsättningen bl.a. genom att lindra beskattningen av arbete och ge dem som har de lägsta inkomsterna de relativt sett största skattelättnaderna. Dessa åtgärder utgör ett viktigt led i regeringens politik för att förebygga fattigdom och utslagning. Avsikten är att de åtgärder som förebygger fattigdom och utslagning skall fortsätta också nästa år. Budgetpropositionen påverkar kommunalekonomin via änd-ringar i statsandelarna, statsunderstöden och beskattningsgrunderna samt genom att återkravet av mervärdesskatteåterbäringar frångås. Regeringen föreslår flera reformer som påverkar kommunalekonomin och de ekonomiska relationerna mellan kommunerna och staten. Genom statens åtgärder stärks kommunalekonomin 2002 med ett nettobelopp på 249 miljoner euro jämfört med i år. Reformerna jämnar ut de ekonomiska skillnaderna mellan kommunerna och gör kommunernas inkomstbas mindre konjunkturkänslig i och med att kommunernas inkomster blir mindre beroende av utvecklingen inom samfundsskatten. I syfte att göra kommunalekonomin stabilare frångås systemet med återkrav av mervärdesskatt, och samtidigt minskas kommunernas konjunkturkänsliga inkomster av samfundsskatt. I samband med reformen minskar statsandelarna eftersom mervärdesskatten slopas i de kostnadsunderlag som ligger till grund för statsandelarna. För att beskattningen skall fås neutralare tas i samband med reformen dessutom i bruk en kalkylerad återbäring av den dolda skatt som ingår i skattefria funktioner som har köpts av den privata sektorn. Som ett led i stabiliseringen av kommunalekonomin revideras den utjämning av statsandelar som baserar sig på skatteinkomster genom att den bestämmelse upphävs enligt vilken det utjämningsavdrag som görs utifrån skatteinkomsterna får vara högst 15 % av kommunens kalkylerade skatteinkomst. Utjämningssystemet behandlas närmare i kapitel 97 under inrikesministeriets huvudtitel. Den minskning av statsandelar som den slopade bestämmelsen om en övre gräns leder till kompenseras genom ökade statsandelar för social- och hälsovård. Koefficienterna för skärgårds- och fjärrortstillägg inom den allmänna statsandelen höjs kostnadsneutralt genom att den allmänna statsandelens grunddel sänks. Dessutom främjas kommunsammanslagningar genom att grunderna för bestämmande av understödet för sammanslagningar ses över samt genom bestämmelser om grunderna för investerings- och utvecklingsprojekt som sporrar till sammanslagningar. Effekterna på kommunernas och samkommunernas penningflöde av de åtgärder om vilka beslutats i syfte att göra kommunalekonomin stabilare: -moms-återbäringar +925 milj. euro -återkrav av moms (två månader) -147 milj. euro -minskning av statsandelen i kostnadsunderlagen -153 milj. euro -kalkylerad återbäring av dold skatt +34 milj. euro -kvittning av samfundsskatten -534 milj. euro -effekt på utjämningarna av slopandet av regeln om ett tak på 15 % -79 milj. euro -statsandelar för social- och hälsovård +79 milj. euro -ändringar sammanlagt +125 milj. euro I budgetpropositionen föreslås lindringar i förvärvsinkomstbeskattningen vilka minskar kommunernas skatteintäkter med 127 miljoner euro. Sänkningen av den folkpensionsavgift som en kommunal arbetsgivare betalar förbättrar kommunernas ekonomi med 61 miljoner euro. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3
Statsandelarna Understöd enligt prövning Betalningen av den sista posten av den justering till fullt belopp av kostnadsfördelningen enligt statsandelslagstiftningen som periodiserats över tre år tidigareläggs från 2003 till 2002. Genom justeringen ökar statsandelarna med 305 miljoner euro, varav kommunernas och samkommunernas andel är 253 miljoner euro. Dessutom justeras statsandelarna enligt statsandelslagstiftningen med hälften av den beräknade fulla ändringen i kostnadsnivån, vilket ökar statsandelarna till kommunerna med 77 miljoner euro, varav kommunernas och samkommunernas andel är 69 miljoner euro. Kommunernas utgifter och statsandelar ökar bl.a. på grund av att förskoleundervisningen träder i kraft helt och hållet, pensionsavgiften för lärare träder i kraft stegvis och tandvården utvidgas samt på grund av sådana åtgärder i anknytning till bekämpningen av fattigdom och utslagning som gäller arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, en uppmjukning av samordningen av utkomststödet och förvärvsinkomsterna, en ökning av det förebyggande utkomststödet samt en effektivering av mentalvårdstjänsterna och vården av missbrukande mödrar. Kommunernas statsandelar och utgifter för utkomststöd sänks för sin del av den höjning av arbetsmarknadsstödets barntillägg och normhyrorna för bostadsbidraget som har samband med bekämpningen av fattigdom och utslagning. I syfte att främja välfärdstjänsterna höjs statsandelarna till social- och hälsovården med 74 miljoner euro, och 8 miljoner euro kanaliseras till narkomanvård. För kommunernas finansieringsunderstöd enligt prövning föreslås 50 miljoner euro, vilket är 8 miljoner euro mindre än 2001. År 2002 betalas inte längre några övergångsutjämningar inom statsandelarna, vilket minskar statsandelarna med 8 miljoner euro. Tablå 4. Kommunernas statsbidrag i statsbudgeten, driftsekonomi, milj. euro 2000 2001 2002 Kalkylerade statsandelar jämte utjämningsposter inom statsandelssystemet IM 170 175 166 UVM, inkl. tippningsvinstmedel, 1 585 1 830 2 020 därav finansiering på basis av priset per enhet till samkommunerna (713) (823) (909) SHM 2 192 2 352 2 515 Kalkylerade statsandelar sammanlagt 3 947 4 357 4 701 Övriga statsbidrag IM, finansieringsunderstöd enligt prövning 71 57 50 IM, understöd för kommunsammanslagningar 0 8 6 UVM, understöd enligt prövning 55 55 54 UVM, yrkesinriktad tilläggsutbildning 79 79 96 UVM, kulturverksamhet, idrottsväsende och ungdomsarbete 28 28 28 SHM, forskning enligt lagen om specialiserad sjukvård 59 57 57 SHM, läkar- och tandläkarutbildning 71 74 74 SHM, barnskydd 28 28 31 SHM, barn- och ungdomspsykiatri 12 8 0 SHM, narkomanvård 0 0 8 AM, sysselsättningsstöd till kommuner 113 103 89 AM, arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte 0 5 19 Övriga 3 3 6 Övriga 519 505 518 Statsbidrag sammanlagt 4 466 4 862 5 219 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4
Tablå 5. Verkningarna på kommunalekonomin av statens åtgärder, milj. euro, förändringar från 2001 till 2002 utgifter inkomster 1. Ändringar i verksamheten och budgetbeslut ändring i skatteinkomstutjämningarna -96 ändring i övergångsutjämningarna -8 understöd enligt prövning -8 understöd för kommunsammanslagningar -1 överföring av nödcentralerna till staten -6-6 pensionsavgifter för lärare +41 +23 förskoleundervisning, UVM +25 +15 tandvård för vuxna +19 +5 anläggningsprojekt, UVM -12 anläggningsprojekt, SHM -10 slutrater, UVM -25 reformer som gäller närståendevårdare +22 +6 tvångsåtgärder enligt mentalvårdslagen +3 +1 kompetenscenter inom det sociala området +3 sysselsättningsstöd till kommunerna -13-13 Bekämpning av fattigdom och utslagning: arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, SHM +10 +3 arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, AM +14 +14 förebyggande utkomststöd +4 +1 samordning av utkomststöd och förvärvsinkomster +11 +3 effekten på skatteinkomsterna av det föregående +3 höjning av normhyrorna för bostadsbidrag -8-2 arbetsmarknadsstödets barntillägg -7-2 mentalvårdstjänster +33 +8 Åtgärder för att stabilisera kommunalekonomin: höjning av SHM:s statsandelar +67 momsen slopas i kostnadsunderlagen, SHM och UVM -153 Främjande av välfärdstjänster (riksdagsgrupperna): höjning av SHM:s statsandelar +74 narkomanvård +23 +8 Sammanlagt +171-102 2. Justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna (resten av justeringen till fullt belopp) UVM, varav 224 kommunerna 77 % 172 privata 23 % 52 SHM 81 Sammanlagt, 305 varav kommunerna 253 +253 3. Indexhöjningar 1,5 % (hälften av stegringen på 2,4 % av kostnadsnivån till fullt belopp 2002 = 1,2 % och 2000 års korrigering 0,3 %) UVM, varav 35 kommunerna 77 % 27 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5
privata 23 % 8 SHM 40 IM 2 Sammanlagt, 77 varav kommunerna 69 +69 4. Ändringar i beskattningen och socialskyddsavgifterna Ändringar i förvärvsinkomstavdraget -127 återkrav av moms -738 moms-kalkylerad återbäring av dold skatt +34 Ändringar i utdelningen av samfundsskatten momskvittning, (-12,03 %-enh.) 37,25 % => 25,22 % -534 ändring av finansieringsförhållandena (-1,13 %-enh.) => 24,09 % -50 ändring av skatteinkomstutjämningen, (-1,96 %-enh. 2001 => -0,76 %-enh. 2002) => 23,33 % (uppskattn.) +78 Sänkning av folkpensionsavgiften (0,75 %-enh.) 3,15 % => 2,40 % -61 Sammanlagt -799-599 Verkningarna av statens åtgärder sammanlagt Nettoeffekt utan indexhöjningar -628-448 +180 indexhöjningarna inkluderade -628-379 +249 År 2000 var kommunernas och samkommunernas årsbidrag 1,7 miljarder euro. Det förbättrades med 131 miljoner euro jämfört med året innan. Årsbidraget överskred avskrivningarna av anläggningstillgångar och räckte också till för att finansiera nettoinvesteringar. År 2001 försvagas årsbidraget men räcker till för att finansiera avskrivningarna av anläggningstillgångar. År 2002 minskar kommunernas skatteinkomster på grund av att skattebasen försvagas och kommunernas utdelning av samfundsskatten minskar. Kommunernas ekonomi stärks ändå av att statsandelarna ökar och återkravet av mervärdesskatteåterbäringar frångås. Omkostnaderna beräknas öka med närmare 4 %. Kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag samt räkenskapsårets resultat beräknas bli bättre. Kommunernas investeringsnivå fortsätter att vara hög, och ingen betydande nedgång är att vänta i kommunernas finansieringsbalans. Tablå 6. Kommunalekonomins utveckling 2000 2002 enligt kommunernas bokföring, milj. euro 1) 2000 2001 2002 1. Verksamhetsbidrag -13 800-14 524-15 049 2. Skatteintäkter 12 914 13 337 13 371 3. Statsandelar inom driftsekonomin 3 365 3 661 3 927 4. Övriga finansieringsposter, netto -761-849 -130 5. Årsbidrag 1 719 1 625 2 119 6. Extraordinära poster, netto 0 0 0 7. Investeringar, netto 1 648 1 850 1 850 8. Överskott (=5.+6.-7.) 71-225 269 9. Avskrivningar av anläggningstillgångar 1 413 1 446 1 514 10. Årsbidrag - avskrivningar 306 178 606 1) Här granskas kommunalekonomins utveckling med de begrepp som används i kommunernas bokföring. I avsnitt 3.3 granskas kommunalekonomin med de begrepp som används i nationalräkenskaperna. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6
11. Lånestock 4 053 4 188 4 020 12. Kassa 3 162 3 072 3 179 13. Nettoskuld (=11.-12.) 891 1 116 840 Den offentliga sektorns ekonomiska utveckling enligt nationalräkenskaperna Tablå 7. Den offentliga ekonomin År 2000 ökade den offentliga ekonomins inkomster med rekordfart, ca 12 % från föregående år, och det finansiella överskottet steg till 6,9 % av nationalprodukten. Tack vare statsförvaltningens starka finansiella ställning kunde man betala av på statsskulden, och hela den offentliga skulden minskade till 44 % av totalproduktionen. Många faktorer påverkade utvecklingen inom den offentliga ekonomin. Företagens goda lönsamhet och aktiekursernas uppgång ledde till en snabb ökning av intäkterna av samfundsskatten och skatterna av optionsinkomster som beskattas enligt skatteprocenterna för förvärvsinkomster. Också den allmänt förbättrade sysselsättningen medförde en avsevärd ökning av de direkta skatteintäkterna. På grund av börskursernas uppgång var statens skatteintäkter av överlåtelsevinster större än tidigare, och också dividendinkomsterna blev större än vanligt. Trots skattelättnader steg skattegraden 2000 med ½ procentenhet till 46,9 %. De offentliga samfundens utgifter ökade reellt sett knappt alls från 1999. Till detta bidrog förutom den strama utgiftslinjen bl.a. de minskade ränteutgifterna och utgifterna för arbetslösheten. De offentliga konsumtionsutgifterna ökade reellt med ½ %. År 2001 krymper den offentliga ekonomins finansiella överskott till 4,1 % av nationalprodukten. Till detta bidrar det faktum att inkomsternas tillväxttakt tvärt har mattats av och att utgifterna har börjat öka snabbare. I en internationell jämförelse är den offentliga ekonomins finansiella överskott ändå på en utmärkt nivå. De offentliga samfundens skuld i relation till totalproduktionen sjunker i slutet av året till 42 %. Valperiodens hittills största inkomstskattelättnader i kombination med inflationsjusteringen och de sänkta socialförsäkringsavgifterna, sammanlagt ca 1 miljard euro, inföll vid en lämplig tid med tanke på konjunkturläget, och skattegraden sjunker i år till ca 44 %. De offentliga totalutgifterna ökar med uppskattningsvis drygt 4 %. Konsumtionsutgifterna ökar reellt med ca 1½ % från i fjol. 1998 1999 2000 2001 2002 Offentliga utgifter, % av BNP 53,2 52,1 48,7 48,5 48,2 Skattegrad, % av BNP 46,1 46,2 46,9 44,0 42,6 De offentliga samfundens finansieringsbehov, % av BNP 1,3 1,9 6,9 4,1 2,6 statsförvaltningen -1,5-0,7 3,5 1,9 0,5 lokalförvaltningen -0,3-0,3 0,1-0,6-0,6 arbetspensionsanstalterna 3,2 2,8 3,1 2,7 2,6 övriga socialskyddsfonder -0,1 0,1 0,2 0,1 0,0 De offentliga samfundens skuld 2) mrd. euro 56,6 57,0 58,1 58,0 60,5 % av BNP 48,8 47,3 44,1 42,0 42,3 Statsskulden mrd. euro 69,8 68,1 63,4 60,2 60,2 % av BNP 60,2 56,5 48,2 43,6 42,1 2) Offentlig bruttoskuld enligt EU:s bokföringsrekommendation. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7
År 2002 fortsätter den ekonomiska tillväxten att avta, och därför krymper den offentliga ekonomins finansiella överskott jämfört med i år. Överskottet inom hela den offentliga ekonomin är i en internationell jämförelse fortfarande på en god nivå. Den offentliga skuldsättningen slutar att minska i och med att överskottet i statsbudgeten blir knappt, amorteringarna på skulden krymper jämfört med tidigare år och arbetspensionsanstalterna flyttar sina investeringar från statsobligationer till andra objekt. Lättnaderna inom skatter och socialförsäkringsavgifter blir ungefär ¾ procentenhet i relation till totalproduktionen. Ökningen av de offentliga totalutgifterna kommer antagligen att bli aningen långsammare än i år. Statsförvaltningen Räknat med de begrepp som används i nationalräkenskaperna började statsekonomin 2000 uppvisa ett kraftigt finansiellt överskott, efter en underskottsperiod som varade i nästan ett decennium. Statsförvaltningens finansiella överskott utgjorde 3,5 % av totalproduktionen. Statens inkomster ökade med en sjättedel från året innan, men ökningen av totalutgifterna stannade vid ½ %. Statsskulden amorterades med 4,5 miljarder euro. Statens inkomster börjar sjunka i år i synnerhet på grund av att intäkterna från samfundsskatten minskar och för att fjolårets särskilda faktorer faller bort (se avsnitt 4). Statsutgifternas tillväxttakt börjar öka till 3 4 % huvudsakligen på grund av de ökade inkomstöverföringarna. Bl.a. inkomstöverföringarna till kommunerna ökar klart mer än under de senaste åren på grund av den justerade kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna och den utökade servicen. Beloppet av statens konsumtionsutgifter beräknas öka bara en aning, och investeringarna torde stanna på så gott som samma nivå som förut. Ränteutgifterna fortsätter att sjunka efter att skulden för ett par år sedan började minska. För amorteringarna på statsskulden har 3,5 miljarder euro budgeterats för 2001, och skulden minskar till uppskattningsvis 43½ % av totalproduktionen. Korrigerad med inkomsterna från försäljning av egendom underskrider statsskulden nätt och jämnt 50 % av totalproduktionen. Statens inkomster stannar 2002 på ungefär samma nivå som föregående år. Intäkterna av samfundsskatten minskar ytterligare, och skattebasens utveckling är även i övrigt svagare än under tidigare år. År 2002 ökar utgifterna sammanlagt med 5 %, varav hälften beror på budgettekniska ändringar 3). Genom ändringen ökar statens kalkylerade inkomstöverföringar till kommunerna med 0,8 miljarder euro. Statsförvaltningens finansiella överskott minskar 2002 till ca 0,5 % av nationalprodukten. Genom de nettoamorteringar som ingår i budgetpropositionen minskar statsskulden till utgången av 2002 till 42 % av totalproduktionen. Lokalförvaltningen Räknat med de begrepp som används inom nationalräkenskaperna förbättrades kommunernas och samkommunernas ekonomiska läge tydligt 2000, och finanserna började uppvisa ett överskott efter tre år av underskott. Kommunernas finansiella ställning förbättrades med ca 470 miljoner euro från året innan. Kommunernas skatteinkomster ökade med närmare 11 %. I synnerhet ökade avkastningen av samfundsskatterna mer än beräknat. Kommunernas utgifter ökade klart jämfört med året innan, även om den reella ökningen blev liten. År 2001 kommer kommunalekonomins finansiella ställning att försvagas jämfört med i fjol eftersom skattebasen har försvagats. I synnerhet avkastningen av samfundsskatten blir klart mindre än i fjol. Kommunernas utgifter fortsätter att öka i snabb takt, och konsumtionsutgifterna beräknas öka med ca 2 % reellt sett. Kommunernas investeringar väntas vara fortsatt stora på grund av det stora behovet av reinvesteringar. I det stora hela försvagas balansen inom kommunalekonomin, men inga avsevärda förändringar väntas i fråga om lånestock eller kassa. 3) Staten slutar 2002 återkräva mervärdesskatteåterbäringar av kommunerna, och samtidigt höjs statens andel av intäkterna från samfundsskatten. I nationalräkenskaperna avviker bokföringsmetoderna från budgetpraxis. Sedan återkravet har slopats tas mervärdesskatteåterbäringar till kommunerna i bokföringen upp som kalkylerade inkomstöverföringar från staten till kommunerna. Reformen påverkar inte balansen inom sektorerna, med undantag av fördröjda verkningar. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8
Arbetspensionsanstalterna Folkpensionsanstalten och fonderna för utkomstskyddet för arbetslösa År 2002 fortsätter kommunernas utgifter att öka nästan lika snabbt som i år. Kommunernas investeringar beräknas vara fortsatt stora, även om det investeringstryck som flyttningsrörelsen ger upphov till lättar. Kommunernas konsumtionsutgifter bedöms öka reellt med ca 1½ % på grund av ökade serviceförpliktelser och kommunernas frivilliga utgiftsökningar. Ökningen av kommunernas skatteinkomster avtar ytterligare. Allt som allt fortsätter lokalförvaltningens finansiella ställning att vara stabil, vilket minskar kommunernas behov av upplåning och bidrar till att upprätthålla ett gott kassaläge. År 2000 betalade arbetspensionsanstalterna pensioner till ett sammanlagt belopp av 8,7 miljarder euro. Snabbast ökade deltids- och arbetslöshetspensionerna. Arbetspensionsanstalternas finansiella överskott var 4,1 miljarder euro, 3,1 % av BNP, och investeringarnas marknadsvärde i slutet av året 71 miljarder euro, 54 % av BNP. Arbetspensionsanstalterna ökade sina investeringar utomlands, i synnerhet i masskuldebrev i euro, avsevärt. År 2001 kommer arbetspensionsutgifterna att öka med 7 %. Indexhöjningen av arbetspensionerna uppgick i genomsnitt till 4,1 %. Snabbast, med ungefär en femtedel, ökade antalet deltidspensionerade. Antalet personer som får ålderspension ökar med en takt av ett par procent. Den ökning av antalet arbetslöshetspensioner som länge har fortgått verkar småningom avta. Också antalet 55 59-åringar som utnyttjar tilläggsdagarna inom utkomstskyddet för arbetslösa håller på att avta. Orsaker till detta är det goda sysselsättningsläget, den ökade användningen av deltidspensioner samt den förtidspensionsreform som gjordes 2000. Arbetspensionsanstalternas finansiella överskott krymper till 3,7 miljarder euro, 2,7 % av totalproduktionen, till följd av större indexhöjningar än under tidigare år och sänkta grunder för APL-premierna. År 2002 avtar arbetspensionsutgifternas tillväxttakt en aning på grund av mindre indexhöjningar än i fjol. Antalet personer med invalidpension kommer antagligen att börja öka efter en kontinuerlig nedgång sedan 1995; befolkningens ändrade åldersstruktur bidrar till att öka antalet arbetsoförmögna. År 2002 är arbetspensionsanstalternas finansiella överskott 3,8 miljarder euro, 2,6 % av BNP. Med de överskott som nu fås ihop förbereder man sig på den snabba ökning av pensionsutgifterna som kommer att ske när de stora åldersklasserna börjar gå i pension. Tack vare fonderingar kommer pensionsavgifterna i framtiden att stiga avsevärt mycket mindre än pensionsutgifterna. År 2000 betalade Folkpensionsanstalten och fonderna för utkomstskyddet för arbetslösa (socialskyddsfonderna) 9,5 miljarder euro i socialskyddsförmåner till hushållen, vilket var 0,3 miljarder euro mindre än året innan. Socialskyddsfondernas överskott uppgick till 0,2 miljarder euro, 0,2 % av BNP. Överskottet samlades in i arbetslöshetsförsäkringsfondens konjunkturbuffert. År 2001 kvarstår det sammanlagda beloppet av socialskyddsfondernas förmåner och understöd till hushållen på nästan samma nivå som i fjol. Den konjunkturbuffert som skulle samlas in för arbetslöshetsförsäkringsfonden fylldes i förtid. År 2002 ökar socialskyddsfondernas förmåner och understöd till hushållen med 0,2 miljarder euro. Socialskyddsfondernas viktigaste finansieringskällor är socialskyddsavgifter och finansiering via statsbudgeten. Inkomsterna från socialskyddsavgifter beräknas bli 4,9 miljarder euro, dvs. nästan 6 % mindre än året innan. Med medel ur statsbudgeten finansieras utgifter för 5,7 miljarder euro och med avkastningen av mervärdesskatten utgifter för 0,7 miljarder euro. Kommunerna finansierar stödet för vård i hemmet, som Folkpensionsanstalten administrerar, med 0,4 miljarder euro per år. Socialskyddsfonderna har sin ekonomi i balans 2002. År 2002 betalar socialskyddsfonderna arbetspensionsanstalterna, Folkpensionsanstalten och fonderna för utkomstskyddet för arbetslösa sammanlagt 20,9 miljarder euro i förmåner och understöd till hushållen, vilket utgör 18 % i relation till nationalinkomsten. Motsvarande relationstal var drygt 10 procentenheter högre 1993, när depressionen var som djupast. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9