En rapport från fastighetsägarna MittNord 15 kommuners avfallshantering
Rapporten är producerad av Ronny Bergens, Enskede 2015, på uppdrag av Fastighetsägarna MittNord.
Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte med studien 3. Avgränsning 4. Bakgrund 5. Avfallet och hushållen Kommunalt ansvar a. Hur mycket hushållsavfall alstrar hushållen? b. Utsortering av matavfall c. Hantering av grovavfall Producentansvar a. Hur mycket hushållsavfall alstrar hushållen? 6. Vad kostar den kommunala hanteringen av avfallet? 7. Påverkar konsumentens sortering avgiften? 8. Avfallstaxans uppbyggnad a. Grundavgift eller fast avgift b. Insamlings- och behandlingsavgift 9. Kostnader för producentansvarsavfall 10. Konsekvenser av avfallstaxan. 11. Några iakttagelser utifrån studien av kommunerna a. Rimligheten i kommunens avfallstaxa b. Utökning av den fastighetsnära sortering c. Helhetsansvar d. Nya insamlingssystem Bilaga 1 Årligen återkommande avgiftsmätningar Bilaga 2 Kortfattad redovisning av avfallshanteringen i kommunerna. Bilaga 3 Fastighetsägarnas vision om avfall från förpackningar och returpapper.
inledning Fastighetsägare Mittnord har tidigare genomfört en studie av kostnaderna för hantering av hushållsavfall i 15 kommuner. Den omfattade taxor för 2013 och visade på stora skillnader mellan kommunerna. En fastighetsägare får betala betydligt mer i Skellefteå än i Sundsvall. Eftersom självkostnadsprincipen skall gälla är det svårt att se hur så stora skillnader kan motiveras. Arbetet med insamling och behandling av det avfall som kommunerna har ansvar för är likartat. Dessutom noterades att flera kommuner inte hunnit så långt i miljöarbetet, t.ex. utsortering av avfall inte är utbyggt och taxorna saknade en styrande målinriktning. Fastighetsägarna MittNord följer nu upp detta arbete med en studie utifrån villkoren under 2015 som här redovisas som underlag för diskussioner med kommunerna om ett framtida avfallshanteringssystem. Syfte med studien Utgångspunkten för studien är att se hur ett antal kommuner har utvecklat hanteringen av konsumenternas avfall och till vilken kostnad. Ekonomiskt påverkas fastighetsägare och hushåll genom avfallstaxan och den kan påverka på olika sätt, men vilken service ges för avgifterna. Det är viktigt att medborgarna får en god service till rimliga uppoffringar i form av arbete och avgifter. Därför måste taxorna stödja det arbete som hushåll och fastighetsägare utför i form av sorteringsinsatser. Frågan om hur kommunernas taxor skapar incitament för den boende att minska avfallet och öka sorteringen är därför viktig. Hur kan avfallsarbetet samlas på ett sätt som gör det begripligt och effektivt för alla? Förpackningsinsamlingen och kommunen har olika förutsättningar för sin avfallsverkasamhet. Finns det tankar i kommunerna som verkar mot en bättre situation än idag. Studien skall kunna fungera som ett underlag för dessa samtal. De dokument som styr avfallshanteringen i kommunen är avfallsplanen, föreskrifterna för avfallshantering samt avfallstaxan. Dessa har studerats. Mängden uppgifter i dessa dokument medför att risken finns att något blivit felciterat. Avgränsning av studien Avfall är ett stort område med många delfrågor. Därför är det nödvändigt att göra en begränsning av frågan. Här har vi främst studerat hur avfallstaxan påverkar kostnaden för avfallshanteringen samt hur kvaliteten i servicen ser ut genom att titta på grovavfallshanteringen. Förpackningsåtervinningen finns delvis även med i redovisningen. Studien omfattar följande kommuner: Eskilstuna Falun Gävle Kiruna Linköping Luleå 4
Norrköping Skellefteå Sundsvall Umeå Uppsala Västerås Örebro Örnsköldsvik Östersund Bakgrund Avfall skapas av all mänsklig verksamhet. Hanteringen av avfallet har varierat, men generellt gäller att delar återförts som resurser medan huvuddelen lagts på deponi. Under första delen av 1900-talet genomförde Stockholm och vissa andra orter insamling av källsorterat avfall. Fraktionerna påminner inte alls om de fraktioner som idag är intressanta utan då var ben, tyg och dylikt. Drivkraften i sorteringen var att det var ekonomiskt lönsamt att återvinna material för såväl sophämtaren som den som lämnade avfallet. Det var fördelaktigt att nyttja resurserna flera gånger. Sorteringen avbröts när lönsamheten upphörde. Sedan 1930-talet och fram till slutet av 1900-talet hände inte mycket. Avfallet blev resurs när vissa kommuner byggde värmeverk som drevs med avfall. Miljödiskussionerna aktualiserade frågan om avfallets värde, vilket innebar att återanvändning och återvinning av avfall som resurs åter blivit intressant. Diskussionerna har troligen lagt alltför stort intresse vid miljöaspekten och mindre vikt har lagts på de ekonomiska och funktionella frågorna. Tidningar samlades in tidigt och nyttjades som resurs vid tillverkning av nytt papper. Insamlingen sköttes av idrottsrörelserna mot en mindre ersättning. På 1990-talet introducerades källsortering i större omfattning genom att förpackningarna skulle sorteras. Källsortering av avfall hos konsumenten blev den styrande principen. Alla nya miljöfrågor skapade behov av ny lagstiftning. Miljöbalken och ett stort antal förordningar blev resultatet Avfallshanteringen fungerade trots goda intentioner i ny lagstiftning inte speciellt bra. Flera frågor skapar problem för berörda parter. Det gäller ansvar för olika avfall, information och insamling av olika fraktioner, ersättning för sortering och del i det ekonomiska värdet som avfallet har som resurs. Därför har de flesta regeringar under de senaste 25 åren tillsatt utredningar, såväl parlamentariska som expertstyrda, för att hitta ett smidigare sätt att hantera frågan. Under 2012 presenterades den senaste utredningen i en departementsrapport. Rapporten, som beskrivs kortfattat nedan, har ännu inte resulterat i någon förändrad lagstiftning. Nuvarande regering har istället tillsatt en utredare som skall analysera frågan ytterligare en gång. Tyvärr har frågan alltid hanterats utan helhetssyn och hänsyn till de som påverkas mest konsumenten och fastighetsägaren. Nuvarande lagstiftning anger kortfattat följande uppdelning. Ansvaret för hushållsavfall och producentansvarsavfall är uppdelat. Hushållsavfallet som kommunen ansvarar för skall sorteras fastighetsnära i biologiskt avfall och brännbart avfall. Hushållsavfallet debiteras konsumenten/fastighetsägaren enligt självkostnadsprincipen. Förpackningar och tidningar som förpackningsinsamlingen (FTI) ansvarar för skall sorteras ut i 7-9 fraktioner i offentliga system. Konsumentens avgift på förpackningen vid köp av dess innehåll finansierar hanteringen. För att hushållen skall vilja göra det arbete som fordras för att utveckla sortering av avfall måste det finnas incitament som motiverar till det arbete och de inskränkningar som ett förändrat levnadsmönster innebär. Mot det hållbara samhället. resurseffektiv avfallshantering, sou 2012:56. Den senaste utredningen kring avfallet Mot det hållbara samhället motiverades av, dels en inte fungerande insamling av producentansvarsavfall, dels svårigheten för konsumenten att förstå den delade insamlingen av avfall. Utgångspunkten för utredningen var miljön, medborgaren och marknaden vilket innefattade miljömässig och resurseffektiv hantering som är enkel och lättillgänglig för medborgaren 5
samt effektiv för samhället och ekonomiskt försvarbar. Utredningen har inte givit några konkreta åtgärder utan den nya regeringen har nu tillsatt en utredare som skall se hur lagstiftningen skall förändras för att uppnå att angivet mål som är: Regeringen vill att kommunerna ska få ansvaret för den fysiska insamlingen av förpackningsavfall och returpapper från hushållen. En viktig utgångspunkt för regeringen är att förenkla för hushållen att lämna ifrån sig sitt förpackningsavfall och returpapper. Den nya utredningen skall presentera sitt förslag i mars 2016. Några av 2012 års utrednings förslag var och är: Avfallshierarkin skall tydliggöras i Miljöbalken. Införs i miljöbalken med syfte att förebygga avfall och tydliggöra avfallshierarkin. Kommunen ska enligt utredningens förslag informera medborgarna i kommunen hur de kan förebygga uppkomsten av avfall. Förhandsgodkända insamlingssystem (FGI) införs för förpackningar och tidningar. Producenterna ska svara för att deras produkter ingår i ett system för återanvändning eller materialåtervinning och att endast aktörer som godkänts av en nationell myndighet får bedriva insamling av förpackningar och tidningar. Kommunen tar över insamlingsansvaret från producenterna. Kommunen övertar producenternas ansvar för insamling av förpackningar och tidningar från hushåll från FTI. Den kommunala tillsynen kompletteras med en nationell tillsyn av hanteringen av avfall som omfattas av producentansvar. Utredningen föreslår även att länsstyrelserna får ansvaret för tillsyn av avfallstransportörer, yrkesmässig insamling av avfall, avfallsmäklare/-handlare och verksamheters egen transport av farligt avfall. Verksamhetsutövare får ansvar för allt sitt avfall. Kommunens ansvar omfattar endast avfall från bostäder. Krav på att verksamheter ska sortera ut matavfall införs. Kommunen ska möjliggöra för hushållen att sortera ut sitt matavfall. Krav införs på att kommuner ska tillhandahålla insamlingssystem för matavfall. Verksamhetsutövare får ansvar för allt sitt avfall. Kommunens ansvar omfattar endast avfall från bostäder. Krav på att verksamheter ska sortera ut matavfall införs. Godkända företag får samla in och ta omhand grovavfall. Kommunens övergripande ansvar för detta avfall kvarstår men godkända aktörer kan samla in och omhänderta visst grovavfall. Kommunen ges möjlighet att förbereda avfall för återanvändning. Kommunen ges även möjlighet att taxefinansiera en del av verksamheten. Avfallet och hushållen Hur avfall från hushåll skall hanteras bestäms av miljöbalken samt avfallsförordningar. Där sägs att kommunerna ansvarar för hushållsavfallet medan producenterna av tidningar och förpackningar ansvarar för återtagandet av dessa material för primärt återvinning i nya produkter. Producentansvar gäller även för flera fraktioner som batterier, däck, elektronik m.fl. Det uppdelade ansvaret medför vissa problem som påverkat det praktiska arbete under alla år nuvarande system funnits. Fastighetsägaren ansvarar för inrättande av avfallsutrymmen för insamling av avfall lydande under kommunernas ansvar. Fastighetens avfallsrum är den plats där samhällets ansvar för miljön möter konsumentens ansvar för insamling och sortering. Ansvaret för information till konsumenten är främst kommunens men även fastighetssägarens. Bra och kundvänliga insamlingsställen för hushållsavfall är fastighetsägarens ansvar men arbetet att sortera avfallet ligger på konsumenten. För att resultatet skall bli det önskade måste det finnas incitament för hushållen och fastighetsägaren att utföra det merarbete som miljömålen kräver. 6
Kommunalt ansvar De delar av avfallet som kommunerna ansvarar för enligt miljöbalken består av följande fraktioner som hanteras i separata kärl eller säckar: Övrigt avfall som även ingår i kommunernas åtagande hanteras oftast på annat sätt. Här återfinns avfallsfraktioner som inte ska eller kan läggas i kärl eller säck: Grovavfall är hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande eller har andra egenskaper som gör att det inte är lämpligt att lägga i säck eller kärl. Grovavfall kan lämnas på återvinningscentral eller hämtas vid fastigheten Avfall som är farligt för människor eller miljön och därför inte ska läggas i kärl- och säckavfallet eller i grovavfallet. Exempel på farligt avfall är kemikalier, spillolja, färgrester och lösningsmedel. Farligt avfall kan lämnas på återvinningscentral och kan beroende på kommun lämnas på miljöstation eller hämtas vid fastigheten. Slam, urin m.fl. fraktioner. Insamling och behandling av avfallet finansieras med avgifter enligt en taxa som kommunen fastställt. Ansvaret för det prktiska arbetet har lagts på kommunala bolag i många kommuner och insamlignen sköts såväl i egen regi som genom upphandlade entreprenörer. Hur mycket hushållsavfall alstrar hushållen? Hushållen samlade totalt, enligt Avfall Sverige 2013, in 2,2 miljoner ton kärl- och säckavfall, vilket innebär 229 kg per invånare i snitt. Om ett hushåll utgörs av 2,22 personer vilket anges av SCB för 2012 så blir avfallsmängden per hushåll 508 kg i snitt. Här räknar vi med 2 personer per hushåll och 200 kg/invånare. Mängderna kan variera beroende på hur utsorteringen av förpackningar och tidningar fungerar. För att få ett underlag för dimensionering avhanteringen kan följande tabell från Avfall Sverige för studerade kommuner under 2012 göra bedömningen mer realistisk. Källa: Vägledning för dimensionering av avfallsmängder 7
I Avfall Sveriges Handbok för avfallsutrymmen m.m. anges följande riktlinje för lägenheter där ingen sortering av förpackningar och tidningar sker. Där det finns fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper (tidningar m.m.) på samma plats kan utrymmesbehovet se ut som visas nedan. Liter per vecka och lägenhet Matavfall Brännbart avfall Blandat avfall 20 liter 50 liter 70 liter Utsortering av matavfall Sortering av matavfall och restavfall sker i de flesta kommuner som framgår av nedanstående tabell från Avfall Sverige 2015. Hälften av kommunerna har det som ett frivilligt alternativ medan den andra hälften har obligatorisk sortering. Endast Kiruna saknar sorteringsystem, och insamlar allt hushållsavfall som blandat. De kommuner som haft systemet med frivillig insamling av utsorterat matavfall under lång tid når nästan samma resultat i andel anslutna hushåll till systemet som de med ett obligatorium. Det tar längre tid men alla styrmedel leder till samma resultat. Resultatet är beroende av hur väl konsumenten sorterar, vilket inte kan utläsas i anslutningsgraden. Friv./obl Andel av hushåll Införande System Efterbehandling Örnsköldsvik Friv. 10 sep.kärl rötning Sundsvall Friv. 60 2002 sep.kärl kompostering Umeå Friv. 76 2007-2010 sep.kärl rötning Örebro Friv. 88 2000-2004 sep.kärl rötning Skellefteå Friv. 90 2005 sep.kärl rötning Norrköping Friv. 94 1998 sep.kärl rötning Gävle Obl 96 2004-2005 sep.kärl kompostering Luleå Obl 98 1998 sep.kärl kompostering Eskilstuna Obl 99 2006 sep.kärl* rötning Falun Obl 100 1995 sep.kärl kompostering optisk Linköping Obl 100 2004 sortering rötning Uppsala Obl 100 1996-2000 sep.kärl rötning/kompostering Östersund Obl 100 1997 sep.kärl rötning/kompostering Kiruna Västerås Friv. 1999 sep.kärl rötning * Eskilstuna har optisk sortering av matavfall från villor. Matavfallsinsamling bygger på system med separata kärl för olika slag av avfall. Eskilstuna ger dessutom möjlighet att separera avfallet med gröna påsar för matavfall i gemensamt kärl, system som Linköping helt övergått till. Andra lösningar som flerfackskärl, delade kärl eller avfallskvarn förekommer inte. Normala hämtningssystem för respektive kommun framgår i tabellen ovan. Det förhärskande systemet för sortering är separata kärl för respektive fraktion. Utsortering kräver därför större utrymmen i fastigheterna när man kräver system som innebär olika kärl för respektive 8
fraktion. De två kommuner som infört sortering med olikfärgade påsar och optisk läsning visar att en utveckling av insamlingen kan genomföras. Här måste det finnas ytterligare möjlighet att utveckla hanteringen så att utrymmen i fastigheten kan begränsas då detta ofta är en begränsad resurs. Grovavfall Grovavfall är sådant avfall som är för skrymmande eller på andra sätt olämpligt att samla in i kärl eller säck. Grovavfall består bland annat av kasserade möbler, cyklar, gamla leksaker, avfall från renovering, metallskrot etc. Enligt Avfall Sverige uppgick mängden grovavfall till 1,78 miljoner ton 2013, vilket motsvarar 185 kg per person. Det är stora variationer mellan olika kommuner. Östersund och Örebro är exempel på orter med låga tal. Insamlingen av grovavfall sker huvudsakligen via kommunernas bemannade återvinningscentraler. En mindre del av grovavfallet samlas in vid fastigheterna via grovsoprum, budningar, kampanjer eller andra typer av fastighetsnära hämtningar. Hantering av grovavfall De flesta kommuner ger frihet åt konsument och fastighetsägare att hantera grovavfallet. Ofta anges att det kan avlämnas på återvinningscentralerna, (ÅVC). I vissa fall tas avgift ut och i andra fall ingår hämtningar av begränsad mängdvid två tillfällen. Tabellen nedan visar hur omfattande systemet med ÅVC är samt hur systemet kompletteras med avtal om fastighetshämtning eller budning. Vissa glest befolkade kommuner har tvingats inrätta ett flertal ÅVC vilket innebär en hög servicegrad och därmed naturligtvis en högre kostnad. Kiruna är ett exempel på detta. Örnsköldsvik som är en glest befolkad kommun har endast en ÅVC i centralorten kompletterad med två mobila enheter. Örnsköldsviks avfallskostnad är hög trots denna lägre standard. 9
Producentansvar Producentansvarsavfall är det avfall där producenterna ansvar omfattar såväl praktiskt hantering som finansiering av verksamheten. Motivet är de kan återanvända materialet i förpackningar och tidningar i nya produkter varför det finns ett ekonomiskt incitament. För att lösa producentansvaret har producenterna skapat ett rikstäckande insamlingssystem. Systemet bygger på återvinningsstationer s.k. ÅVS som placeras ut på offentliga platser gärna nära livsmedelsbutiker. Producenternas samordningsorganisation Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI, har under många år strävat mot att insamlingen skall ske inom fastigheterna enligt ett system kallat FNI, fastighetsnära insamling. FTI ser inte att man skulle bidra till kostnaderna för fastighetsägarnas nya åtagande trots att deras egna kostnader skulle minska med det ändrade systemet. Producentansvaret är reglerat i miljöbalken och därunder utfärdade förordningar om olika typer av producentansvar. I Sverige har vi idag ett lagstiftat producentansvar för åtta produktgrupper: Bilar (Bil Producentansvar Sverige AB) Bildäck (Svensk Däckåtervinning) Returpapper (Pressretur) Förpackningar (Returwell, Plastkretsen, Metallkretsen, Svensk Glasåtervinning och Svensk Kartongåtervinning) Elektriska och elektroniska produkter (El-Kretsen) Glödlampor och vissa belysningsarmaturer (El-Kretsen) Bärbara batterier (El-Kretsen) Bilbatterier (Blybatteriretur) Läkemedel (Apoteken) Normalt ska insamlingssystemen finansieras via avgifter som producentrena betalar till FTI för uppdraget att ansvara för insamlingen. För alla hushållsförpackningar och tidningar betalas en avgift per förpackning och för elektronikproducenterna baseras den på den totala elektronikförsäljningen på den svenska marknaden. För elektronisk har producentrena överenskommit med kommunerna om ett delat ansvar då det gäller insamlingen. Kommunerna får här betalt för sin medverkan. Skall sortering och insamling ske inom fastigheterna s.k. FNI innebär detta extra kostnader för fastgihetsägarna för utrymme, skötsel och hämtning av detta material. Den ersättning som FTI erhåller från producenterna skall bekosta insamlingen och behandlingen av materialet. FTI bör rimligen ersätta fastighetsägaren för insamlingssystemet vilket inte sker nu. Hur mycket producentansvarsavfall alstrar hushållen? Totalt uppgick mängden insamlat förpackningsmaterial och returpapper från hushåll som registrerats hos FTI knappt 720 600 ton under 2013. Materialet insamlas huvudsakligen in via producenternas obemannade återvinningsstationer men även från kommunernas bemannade återvinningscentraler samt fastighetsnära insamling (FNI). Den insamlade mängden motsvarar ca 60-90 kg/person och år. När sortering även av producentansvarsavfallet införs i fastigheten så kan fördelningen av olika fraktioner se ut på följande sätt: Avfallsfraktion Liter per vecka, lägenhet Avfallsfraktion Liter per vecka, lägenhet Returpapper 15 Metallförpackningar 2 Pappersförpackningar inkl. 35 Glasförpackningar, färgade 2 well Plastförpackningar 10-12 Glasförpackningar ofärgade 1 Källa: Avfall Sverige; Handbok för avfallsutrymmen Miljöhus/rum och behållare Exempel på dimensionering av behållare och miljöhus/avfallsutrymme. I vissa kommuner har fastighetsnära insamling vunnit framgång, inte beroende på medfinansiering av producenterna utan troligen beroende på att de boende önskar en bättre närhet och kvalitet i insamlingen än den FTI erbjuder. När insamlingsverksamheten startade på 1990-talet angavs ett planeringsmål av en återvinningsstation (ÅVS) per 2000 invånare. Av nedanstående tabell framgår att hälften av studerade kommuner uppfyller detta mål. 10
Som framgår av nedanstående tabell, som är sorterad efter antal invånare per ÅVS, uppnår sex kommuner denna rekommendation. Underlag från FTI och respektive hemsida. Kommun Befolkning Täthet Offentliga system Insamlat material personer inv./km² ÅVS Inv./ÅVS km²/åvs Kg/person Luleå 75 966 36,3 54 1 407 39 106,60 Kiruna 23 241 1,2 15 1 549 1291 27,00 Örnsköldsvik 55 248 8,7 34 1 625 187 82,47 Falun 56 896 27,9 35 1 626 58 62,99 Umeå 119 613 51,6 67 1 785 35 95,84 Gävle 98 314 60,9 54 1 821 30 76,16 Skellefteå 72 024 10,6 36 2 001 189 70,02 Östersund 60 495 27,4 28 2 161 79 92,56 Sundsvall 97 338 30,5 37 2 631 86 75,36 Eskilstuna 100 923 91,8 37 2 728 30 67,40 Linköping 151 881 106,4 50 3 038 29 79,51 Örebro 142 618 103,9 42 3 396 33 80,96 Västerås 143 702 149,9 39 3 685 25 53,05 Norrköping 135 283 90,5 27 5 010 55 64,03 Uppsala 207 362 95,0 40 5 184 55 80,12 Insamlingsresultatet skiljer inte mycket mellan kommunerna och någon direkt korrelation med omfattningen på det offentliga systemet kan inte ses. Kiruna når inte upp till övriga vilket kan bero på att kommunen är mycket glest befolkad. Luleå har speciellt bra resultat och även ett bättre utbyggt system än övriga. Vad kostar den kommunala hanteringen av avfall? För att visa på kostnaderna för hushållen har avgifterna studerats för ett jämförelseobjekt med följande innehåll och förutsättningar. Två alternativ har studerats dels där matavfallet utsorteras från övrigt avfall benämnt brännbart eller restavfall, dels blandat eller osorterat avfall: Fastigheten innehåller 15 lägenheter med 1,5 personer/lägenhet. Avfallet samlas in i kärl belägna i ett miljöutrymme. Hämtning av kärlen innebär en dragväg på 7 meter från sopfordonets angöringsställe. Hämtning av avfallet sker normalt varannan vecka. Fastigheten genererar drygt 2100 liter avfall vid hämtning varannan vecka För sorterat avfall motsvarar det: 4 st. 140 literskärl för matavfall 4 st 370 literskärl för brännbart avfall För alternativet med osorterat avfall: 6 st. 370 liters kärl Då kommunen hämtar varje vecka gäller följande: För sorterat avfall motsvarar det: 2 st. 140 literskärl för matavfall 2 st 370 literskärl för brännbart avfall För alternativet med osorterat avfall: 3 st. 370 liters kärl Vikten på det samlade avfallet bedöms bli 6000 kg/år utifrån 200 kg/person Eftersom alla kommuner inte följer samma modell måste anpassning ar av jämförelseobjektet göras vid vissa beräkningar. På nästa sida ses vilket hämtningsintervall som gäller i kommuerna. 11
Hämtningsintervall Viktstaxa Kiruna varannan vecka Nej Västerås vecka Nej Falun varannan vecka Nej Norrköping vecka Nej Eskilstuna varannan vecka Nej Skellefteå varannan vecka Nej Sundsvall vecka ja Gävle varannan vecka Nej Linköping vecka ja Uppsala varannan vecka Nej Örebro vecka Nej Örnsköldsvik varannan vecka Ja Östersund varannan vecka Nej Umeå varannan vecka Ja Luleå varannan vecka Nej Påverkar konsumentens sortering avgiften? De kommunala avfallstaxorna har använts på jämförelseobjektet. På det sättet har en årlig kostnad erhållits för kommunens insamling av dels osorterat avfall, dels avfall där matavfallet utsorterats. Varje kommun har beräknats och dessa resultat visas i bilaga 2. Nedanstående tabell visar resultatet för respektive kommun. Kommun Sorterat avfall Kommun Ej sorterat avfall Kiruna - kr Linköping - kr Sundsvall 10 621 kr Uppsala - kr Örebro 12 182 kr Östersund - kr Uppsala 15 943 kr Falun 19 392 kr Umeå 16 263 kr Norrköping 21 564 kr Norrköping 17 723 kr Umeå 22 464 kr Linköping 18 715 kr Kiruna 23 396 kr Falun 18 768 kr Sundsvall 23 975 kr Östersund 19 465 kr Örnsköldsvik 25 793 kr Örnsköldsvik 20 756 kr Luleå 27 765 kr Västerås 21 982 kr Örebro 31 680 kr Luleå 23 534 kr Skellefteå 38 852 kr Eskilstuna 23 608 kr Västerås 50 967 kr Gävle 26 159 kr Eskilstuna 59 430 kr Skellefteå 30 312 kr Gävle 63 984 kr Kiruna har ingen kostnad för sorterad insamling, beroende på att man inte har insamling av sorterat avfall. Att få sitt avfall hämtat är tre gånger så dyrt i Skellefteå som i Sundsvall. Det är intressant att båda kommunerna har samma system med vikttaxa. Frågan är om hushållen får så mycket bättre service i Skellefteå än i Sundsvall eller att de demografiska förutsättningarna skulle avvika så mycket att det motiverar denna skillnad verkar inte troligt. Örebro och Sundsvall har ingen avgift för hämtning av matavfall. Som incitament för att övergå till utsortering av matavfallet är det osäkert. Modellen har nyttjats i andra kommuner där man sedan tagit bort avgiftsfriheten när sorteringen väl har etablerats. 12
I fyra kommuner finns ingen insamling av osorterat avfall eftersom sortering är ett obligatorium i dessa kommuner. Rangordningen avseende osorterat avviker från den som syns vid jämförelsen av sorterat avfall. Skillnaden är i stort beroende på hur starkt styrande taxa kommunen har. Örebro och Sundsvall som exempel har en taxa för osorterat som är hög vilket får anses ge ett incitament för övergång till sorterad insamling. Detta är ännu tydligare i högkostnadskommunerna Västerås, Eskilstuna och Gävle. Avgiften för insamling av hushållsavfall bör upplevas som rimlig och rättvis för hushållen. Ett sätt att bedöma rimligheten i en taxa är att jämföra andra utförare av samma tjänst. De kommuner som vi här studerat har stora likheter med en medelstor centralort och ett glesare befolkat omland. Det betyder att taxan i en enskild kommun inte bör avvika markant från övriga kommuners taxor. Så är inte fallet i ovan redovisade beräkning utan skillnaderna är mycket stora. Det är inte rimligt att avgiften i en kommun är nästan tre gånger större än i en annan kommun. Förklaringen till en högre kostnad skulle kunna vara bättre service, glesare bebyggelse eller liknande. Så verkar inte vara fallet utan orsaken lig- ger i kommunens organisation av hanteringen. Eftersom skillnaderna är stora kan man fråga sig om det finns fel i vår studie. Så verkar inte vara fallet utan även andra årligen återkommande undersökningar visar på stora skillnader. Det finns idag två offentliga redovisningar av kommunernas avfallsavgifter, dels kommunernas egen genom Avfall Sverige, dels den som bostadsorganisationerna genomför gemensamt under namnet Nils Holgersson. Kortfattad redovisning av dessa studier visas i bilaga 1. Avfallstaxans uppbyggnad Kostnaden för att ombesörja insamling och behandling av det avfall som hushållen alstrar skall finansieras genom debitering av fastighetsägarna utifrån en taxa. Hur olika delar av verksamheten påverkar taxan varierar från kommun till kommun men ett representativt exempel kan Luleås vara. Det visar sig att grovavfall och farligt avfall motsvarar mer än en fjärdedel av taxan. Här finns kostnaderna för återvinningscentralerna. Det betyder att många ÅVC innebär högre kostnader samt naturligtvis en högre servicegrad. Hämtning av hushållsavfall är beroende av de körsträckor som sopbilarna måste köra. Alltså är den kostnaden beroende av hur tätbefolkad kommunen är. Efterbehandling av avfallet påverkar kostnaden. Utnyttjas avfallet till energi så är kostnaden låg jämfört med andra behandlingar. Med dagens krav på hantering av deponier så är dessa ett kostsamt alternativ. 13
Normalt innehåller taxan såväl en fast avgift som en rörlig avgift. Taxans rörliga avgift avser oftast kostnaden för hämtning av hushållsavfall och den är vanligen volymbaserad. Det innebär att kostnaden för fastighetsägaren baseras på kärlens storlek och hämtningsintervall. Grundavgift eller fast avgift Syftet med den fasta avgiften är att den skall täcka kostnaderna för bl.a. återvinningscentraler, batteriinsamling, kyl- och frysenheter, elavfall, farligt avfall, avfallsplanering, miljöarbete, administration, information och kundtjänst. Ofta grundar den sig på antalet hushåll som finns i fastigheten. Kommun Fast avgift per lägenhet Fasta avgiftens andel av totalkostnaden Eskilstuna 1 031 kr 66% Västerås 790 kr 54% Falun 648 kr 52% Skellefteå 1 008 kr 50% Kiruna 707 kr 45% Norrköping 531 kr 45% Örebro 336 kr 41% Uppsala 345 kr 32% Östersund 420 kr 32% Gävle 540 kr 31% sundsvall 214 kr 30% Luleå 470 kr 30% Umeå 299 kr 28% Örnsköldsvik 220 kr 16% Linköping - kr 0% Som framgår ovan och i bilaga 2 varierar den fasta avgiften i kommunerna kraftigt från över 1 000 kr/ lägenhet i Eskilstuna till 0 kr/lägenhet i Linköping. I Falun är den inte lika hög men påverkan på totalavgiften innebär att över 50 procent av avgiften grundas på den fasta delen. I Örnsköldsvik, Sundsvall och Umeå är den fasta grundavgiften under 300 kr/lägenhet och det motsvarar mindre än 30procent av den totala kostnaden. Eftersom den fasta avgiften skall motsvara kostnaderna för grovavfallshantering enligt ovan bör den ligga på en andel motsvarande 30procent. Över hälften av kommunerna har en andel som kraftigt avviker från detta uppåt. En intressant jämförelse är kommunerna Eskilstuna och Skellefteå som båda har en fast avgift som överstiger 1000 kr per hushåll. Eskilstuna har enligt tidigare redovisning låg servicegrad då det gäller återvinningscentraler under det att Skellefteå har en hög servicegrad. Insamlings- och behandlingsavgift Volymtaxa Den rörliga avgiften skall motsvara kostnaden för insamling av avfallet samt behandling i energiverk, soptipp etc. Avgiften är normalt rörlig och bestäms av den volym som hämtas samt frekvensen för hämtningen. Den hämtade volymen bestäms av det antal kärl /säckar som fastighetsägaren tecknat avtal om hämtning om. Hur mycket avfall som finns i kärlen tar man då inte hänsyn till. Det är upp till fastighetsägaren att bedöma hur många kärl och storleken på kärlen som fastigheten hushåll behöver. Vikttaxa Under senare år har flera kommuner provat och även permanent övergått till en vikttaxa. Tanken är att mängden material som skall behandlas debiteras utifrån mängd. Antingen bygger hela den rörliga delen på vikt eller annars debiteras behandlingskostnaden efter vikt och hämtningskostnaden efter volym. Mycket talar för att en ren vikttaxa skulle vara rättvisare och styra bättre mot mindre avfall och bättre sortering. Viktbaserad taxa har helt eller delvis införts i Linköping, Sundsvall, Umeå och Örnsköldsvik. Som Sundsvalls taxa är utformad ger den en stark styrning mot sortering av avfallet. Här är den fasta andelen av avgiften mycket låg. Att hämtning av matavfallskärl sker utan avgift ökar styrningen mot källsortering. 14
Kostnader för producentansvarsavfall Enligt förpacknings- och tidningsinsamlingen som ansvarar för insamling av förpackningar (FTI) kan fastighetsägaren välja fritt vilken entreprenör som man vill anlita för den fastighetsnära insamlingen av producentansvarsavfall. FTI har avtal med en huvudentreprenör per kommun men det skall vara fritt att anlita annan om fastighetsägaren finner det lämpligt. Någon ersättning från FTI för insamlingen utgår normalt inte, utan fastighetsägaren får bekosta hela hanteringen. Ett beslut om att införa fastighetsnära insamling av producentansvarsavfall kommer innebära ökade kostnaderna för fastightetsägare och boende, men det är svårt att uppskatta vad den fastighetsnära insamlingen totalt kommer att kosta. Effekten blir att konsumenten får betala hanteringen ett flertal gånger vilket inte kan accepteras. Konsekvenser av avfallstaxan Miljöstyrning De flesta kommuner hämtar avfall såväl sorterat i matavfall och brännbart som helt osorterat avfall. De ger då en valfrihet för fastighetsägarna och konsumenterna att välja modell. Huvudparten av kommunerna nyttjar denna möjlighet att styra mot ökad sortering i dessa fraktioner. Producentansvarsavfallet ingår då inte eftersom det inte ingår i det kommunala monopolet. Några kommuner har inte alternativ osorterat utan sortering är obligatorisk. Så är det i Eskilstuna, Luleå, Östersund och Uppsala. Övriga kommuner beskriver sin taxa som miljöstyrande. Av diagramet på sidan 12 framgår att några kommuner har mycket höga avgifter för sorterat avfall. Skillnaden mot insamling av sorterat avfall hos dessa kommuner är mycket stor. En så stor skillnad gör osorterat till ett olämpligt insamlingssystem vilket snabbt leder till en övergång till utsortering av matavfall för alla fastigheter och då kommer taxan att behöva öka märkbart. Detta under förutsättning att hanteringen sker till självkostnad. Det innebär att taxan för sorterat avfall subventioneras av taxan för osorterat avfall. Tabellen på sidan åtta visar hur långt kommunerna nått med matavfallsseparering och om resultatet nåtts genom obligatorium eller styrande taxa. De studerade kommunerna har valt båda alternativen. Tabellen visar att de kommuner som har infört obligatorisk sortering i brännbart och matavfall når en total anslutning till systemet. När man studerar de kommuner som har frivilliga system och en miljöstyrande taxa visar det sig att dessa inte når samma resultat, men skillnaden varierar och många når likartade resultat. Frivilliga system i Örebro, Norrköping och Skellefteå når över 90procent anslutning. Sundsvall som har hög ambition i miljöarbetet når inte samma resultat. I avfallsplanen framgår att kommunen har en ambition att utveckla systemen för källsortering fastighetsnära insamling. Skillnaden är alltså inte så stor mellan obligatorium och styrande taxesättning. En medvetet styrande taxa med incitament för sortering kompletterat med en bra dialog mellan kommunen och fastighetsägarna kan ge lika bra resultat. Arbetsmiljöstyrande taxa De taxor som belastar långa dragavstånd och andra hinder i hämtningsvägen kan sägas verka för en bättre arbetsmiljö för renhållaren. I Västerås och Uppsala får dragavståndet stark påverkan. Eftersom inget fordon kan angöra direkt vid fastighetsgräns blir den vanliga dragsträckan ca sju meter. Man ser att avståndet upp till sju meter ger stark påverkan jämfört med taxans abonnemangsavgift. Kommunens demografi påverkar kostnaden Kostnaden för insamlingen av avfallet är beroende av hur tättbefolkad kommunen är. En glest befolkad kommun innebär mer transportkilometer per avfallsenhet. Nedanstående tabell visar hur tättbefolkade de 15 kommunerna är samt avfallavgiften för vår typfastighet omräknad till kostnad per person. Tabellen visar att glest befolkade kommuner har låg intäkt per km². Det finns dock inget tydligt samband mellan glest befolkad och avgiften. Tätbefolkade kommuner har inte lägre avgifter än glest befolkade. 15
Kommun Matavfall utsorterat Personer/ km² intäkt/person intäkt / km² Kiruna * 23 396 kr 1,2 780 kr 936 kr Örnsköldsvik 20 756 kr 8,7 692 kr 6 019 kr Skellefteå 30 312 kr 10,6 1 010 kr 10 710 kr Sundsvall 10 621 kr 30,5 354 kr 10 798 kr Falun 18 768 kr 27,9 626 kr 17 454 kr Östersund 19 465 kr 27,4 649 kr 17 778 kr Umeå 16 263 kr 51,6 542 kr 27 972 kr Luleå 23 534 kr 36,3 784 kr 28 476 kr Örebro 12 182 kr 103,9 406 kr 42 190 kr Uppsala 15 943 kr 95,0 531 kr 50 486 kr Gävle 26 159 kr 60,9 872 kr 53 103 kr Norrköping 17 723 kr 90,5 591 kr 53 464 kr Linköping 18 715 kr 106,4 624 kr 66 376 kr Eskilstuna 23 608 kr 91,8 787 kr 72 240 kr Västerås 21 982 kr 149,9 733 kr 109 837 kr Snittavgift 19 962 kr * Kiruna gäller osorterat avfall då soterat avfall inte hämtas. Några iakttagelser utifrån studien av kommunerna En viktig fråga är hur stor kostnadsskillnad som kan accepteras mellan olika kommuner. Arbetet med insamling och behandling av det avfall som kommunerna har ansvar för är likartat. Kraven är lika och tillkommande tjänster som återvinningscentraler, information m.m. avviker inte heller. Skellefteå och Gävle har en avgiftsnivå som är märkbart hög jämfört med till exempel Sundsvall och Örebro. Eftersom självkostnadsprincipen skall gälla är det svårt att se hur så stora skillnader kan försvaras. En eventuell skillnad i kvalitet är inte synlig. Taxans uppbyggnad påverkar inte direkt kostnaden storlek men väl incitamenten för minskning av avfallmängden och sortering i olika fraktioner. Låga fasta avgifter och ökad andel som är rörlig gynnar en sparsamhet i alla led. Det är viktigt att inleda en dialog med flera av kommunerna kring taxesättningen. Det är inte acceptabelt att hushållen i en kommun får betala tre gånger så mycket som en annan kommun. Utökning av den fastighetnära sorteringen Producentansvarsavfall Skall man inom fastigheten ta emot och hantera avfall i fler fraktioner än matavfall och brännbart behövs nog nya modeller för insamling. Den traditionella modellen som bygger på separata kärl för respektive fraktion innebär att ett stort utrymme måste friställas i fastigheten. I befintlig bebyggelse är det ofta förenat med stora ingrepp och i många fall omöjligt. Det medför ofta omfattande ombyggnader med stora kostnader som följd och även risk för minskade intäkter på grund av inskränkningar i den uthyrbara ytan. För fastighetsnära insamling av allt avfall d.v.s. det kommunala avfallsansvaret med biologiskt och brännbart avfall samt producentansvarsavfall med fraktioner för metall, kartong, tidningar, färgat och ofärgat glas samt plast testas idag några metoder, som kommuner och fastighetsägaren bör intressera sig för. I Linköping och Eskilstuna sorteras avfallet genom att nyttja olikfärgade påsar. I Eskilstuna sorterar hushållen sex olika avfallstyper. Avfallet sorteras i färgade plastpåsar, t.ex. läggs metallförpackningar i grå påse och matavfall i grön påse, som alla slängs i samma kärl. Påsarna färgsorteras sedan maskinellt i en optisk sorteringsanläggning. En annan modell som testas i Södertälje bygger på en annan teknik. Här får hushållen två kärl att välja mellan. Det ena kärlet har fack för påsar med matavfall, restavfall, pappersförpackningar, färgat glas och hårdplast. Detta kärl töms varannan vecka. Kärl två har fack för ofärgat glas, mjukplast, metall och tidningar. Det töms en gång i månaden. Glödlampor kan läggas i en plastpåse ovanpå ett av kärlen så tas de med vid tömning. 16
För ett att utbyggt insamlingssystem ska skapas måste flera grundläggande frågor klarläggas. Producentrenas medverkan i finansiering av de lokala fastighetsnära systemen måste till. De boende med FNI betalar idag upp till fyra gånger för insamling av förpackningar: 1) Via förpackningsavgiften, 2) Via kostnad för FNI, 3) Via kommunal skatt för kommunens kostnad för offentliga insamlingssystem ÅVS, eller 4) Via kommunal avfallstaxa för förpackningar som hamnar i restavfallet. Det är angeläget att detta missförhållande förändras genom att fastslå att producenternas ekonomiska ansvar även gäller för FNI. Fastighetsägarorganisationerna föreslår en ersättningsmodell för fastighetsnära insamling utgående från principen att den fastighetsnära insamlingen ska ingå i producenternas ekonomiska ansvar. Principerna för en ersättningsmodell för fastighetsnära insamling ska innehålla två delar, en fast ersättning för drift och en rörlig dito baserad på insamlad mängd material.. Det är viktigt att producenterna får ett tydligt ekonomiskt ansvar för den fastighetsnära insamlingen på samma sätt som de har för insamling via ÅVS. Införs fastighetsnära insamling försvinner behovet av ÅVS och därmed dessa kostnader. Ersättningen från producenterna, som idag via en insamlingsentreprenör, ska vara transparent. Helhetsansvar Insamlingsprocessen är ansvarsmässigt uppdelad på kommunen och producenterna. Ansvaret måste samlas till en part. Det krävs en ansvarig aktör som kan hantera avfallet utifrån en helhetssyn. Det naturliga är att kommunen tar denna roll. Det är viktigt att utforma den framtida helhetsansvaret för avfallet så att det gynnar fri konkurrens och inte innehåller enbart myndighetsåtgärder. Fastighetsägarna måste här bevaka att en fri konkurrens kan tillåtas i utförandet av insamlingen. Det gäller idag i de flesta kommuner vid hanteringen av grovavfallet. Från exemplet med frivillig utsortering av matavfall kan studeras att de fria krafterna leder till likartat resultat som tvingande reglerverk. De kommuner som ger möjlighet till en frivillig övergång till sortering skapar även möjlighet för fastighetsägaren att planera övergången såväl tidsmässigt som utifrån fysiska förutsättningar. Eskilstuna, Luleå, Östersund och Uppsala är exempel på kommuner som ger denna möjlighet och deras resultat i andel fastigheter som sorterar är gott. Resultatet blir inte sämre då införandet sker utifrån en frivillig process. Nya insamlingssystem Det övergripande målet att sortera avfallet i större omfattning kräver visst nytänkande. Hushållen önskar enkla och nära insamlingssystem. Det leder till en ambition att helt bygga på fastighetsnära system som även omfattar det avfall som producenterna ansvarar för. Befintlig bebyggelse innehåller flera fysiska begränsningar som hindrar en utökning av ytorna för avfallshantering. Därför måste antalet kärl för insamling begränsas med behållande av möjligheten till ett större antal avfallsfraktioner. Några kommuner som t.ex. Sundsvall uttalar ett klart intresse av att tillsammans med fastighetsägare skapa nya och bättre insamlingssystem. Det är viktigt att Fastighetsägarna medverkar i denna process för att nå lösningar som stämmer med en god förvaltning av fastigheter. Det gäller såväl praktiskt som ekonomiskt. Fastighetsägarnas vision om en framtida hantering av avfall framgår av deras gemensamma brev till regeringen med anledning av tidigare refererade utredning Mot det hållbara samhället. Resurseffektiv avfallshantering, sou 2012:56, som redovisas i bilaga 3. 17
bilaga 1 Årligen återkommande avgiftsmätningar Avfall Sveriges rapport U2013:16 Hushållsavfall i siffror - Kommun och länsstatistik 2012 Total avgift visar total avgift per lägenhet för vanligaste abonnemanget, kr inkl moms. Uppgiften bygger på uppgifter från resp. kommun. Kommuner med streck (-) har inte matat in uppgift. "Et" anger att frågan inte är tillämpbar. Avfallsavgifter per lägenhet enligt rapport U2013:16 Hushållsavfall i siffror - Kommun och länsstatistik 2012 Nils Holgersons underbara resa Nils Holgersson undersökningen omfattar alla media som kommunerna säljer till fastighetsägare i kommunen. Den är framtagen av bostadsorganisationerna; Fastighetsägarna, SABO, Riksbyggen och HSB tillsammans och redovisas varje år. Undersökningen avser kostnaden för två kärl och normalhämtning varannan vecka. 18
bilaga 2 Kortfattad redovisning av avfallshanteringen i kommunerna Uppgifterna nedan avser de kommunala taxor och beslut som gällde under år 2014. Eskilstuna Allmänt Under år 2011 insamlades ca 43 900 ton kommunalt hushållsavfall. Med det avfall som hushållen lämnar till producenternas insamling uppgår mängden avfall från hushåll till ca 53 300 ton eller ca 550 kg per invånare. Motsvarande mängd för Sverige som helhet är ca 460 kg per invånare. Avfallsplan Styrdokumentet för Eskilstunas avfallshantering är Avfallsplan 2013-2017, antagen av 2013-02-28. I planen anges fyra målområden varav Målområde 3 Ökad återvinning påverkar fastighetsägaren direkt. Det avfall som uppstår sorteras vid källan. Andelen avfall som lämnas till materialåtervinning ska öka. Avfall till energiutvinning ska vara väl sorterat och kontrollerat. Konsekvenser av avfallsplanens åtaganden blir att kostnaderna för avfallshantering ökar genom de åtgärder som behövs för att nå uppställda mål. Det gäller återvinningscentral, åtgärder vid nedlagda deponier mm. Andra åtaganden medför även kostnader för andra aktörer. Anpassning av avfallsutrymmen med mera för ökad källsortering och bättre arbetsmiljö. Informationsinsatser, inventering av verksamhetsavfall, mätning av nedskräpning och uppföljning med hjälp av enkätundersökning där Kommunstyrelsen genom kommunledningskontoret är ansvarig. Ett fortsatt stort behov av kommunikation och information om avfall för att kunna öka andelen avfall som sorteras och lämnas för återanvändning eller materialåtervinning. Insamlingssystem Kommunen har två system för sortering dels separata kärl för respektive fraktion, dels olikfärgade påsar i gemensamt kärl. De flesta hushåll i flerbostadshus har möjlighet att sortera matavfall, tidningar, förpackningar och restavfall i olika kärl och använder inte olikfärgade påsar. Grovavfall Grovavfall kan lämnas vid återvinningscentralen men fastighetsägare av flerbostadshus kan abonnera på hämtning av grovavfall. Två gånger per år genomförs en områdesvis insamling av grovavfall och då kan alla hushåll avgiftsfritt beställa hämtning av grovavfall. Matavfall Med de avfallsföreskrifter som kommunfullmäktige beslutade om i juni 2012 är det numera obligatoriskt att sortera ut matavfall från annat hushållsavfall och lämna matavfallet separat. Matavfall ska återvinnas genom rötning. Energi i form av biogas från rötning ska användas som fordonsgas. Producentansvarsavfall Fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar har införts och har erbjudits främst till boende i flerbostadshus. De fastighetsägare som önskar hämtning av utsorterade förpackningar och tidningar, vid fastigheten betalar avgift för den hämtningen. Den tjänsten kan alla fastighetsägare i Eskilstuna välja. 19
Taxa I Eskilstuna kommun tillämpas en miljöstyrande avfallstaxa som ska bidra till att avfallsplanens mål uppfylls. Avfallstaxan består av en fast avgift och en rörlig avgift för hämtning och behandling av hushållsavfallet. Avfallstaxan ska också medverka till en effektiv insamling med enhetligt behållarsystem och god arbetsmiljö samt medge en tillräcklig valfrihet. Det innebär att i den senaste förändringen av avfallstaxan höjdes avgiften för osorterat hushållsavfall väsentligt för att stimulera till mer utsorterat matavfall. 20
Falun Allmänt I Falu kommun är det Falu Energi & Vatten AB som har hand om avfall och återvinning. Kommunen ansvarar för att omhänderta hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Kommunens bolag ansvarar för att ombesörja det kommunala ansvaret med att insamla och omhänderta hushållsavfall.i flerbostadshus är fastighetsägare ansvarig för att informera boende om gällande regler om avfallshantering och att tillhandahålla utrymmen och ge förutsättningar i övrigt för att ordna avfallshantering. Förpacknings- och tidningsmaterial som normalt lämnas vid återvinningsstationer (ÅVS). Avfallsplan Falun har en utvecklad källsortering med separat insamling av matavfall. Matavfallet komposteras eftersom möjligheter till biogasutvinning inte finns. Kommunen uppfattar att: Invånarna har ett bra omdöme om sophämtning och återvinningscentraler. Insamlingssystemet för förpackningar och tidningsmaterial fungerar bristfälligt med låg insamling. 21
GävlE Allmänt Gästrike Återvinnare ansvarar för all insamling, långsiktig planering och upphandling av avfallstjänster för hushållsavfall i Gävle, Sandviken, Hofors, Ockelbo och Älvkarleby kommun. Verksamheten finansieras genom taxeintäkter från hela avfallskollektivet. Avfallsplan Kommunförbundet utarbetar avfallsplan och föreskrifter för ingående kommuner. I avfallsplanen finns tre målområden som ska gälla fram till och med år 2020. Målområdena är: förebygga avfall vilket styr mot att minska ökningen av avfallsmängderna, säkra hanteringen av farligt avfall ta till vara avfall som resurs För att nå dessa mål fordras bl.a. samverkan med fastighetsägare, där kommunen ska kunna erbjuda lösningar för sortering av tidningar och förpackningar i miljörum för att öka tillgängligheten för hyresgäster och bostadsrättsinnehavare. Att göra det lättare för hushållen att lämna sitt farliga avfall är viktigt t. ex genom att erbjuda hämtning nära bostaden av farligt avfall. Sortering är frivilligt men taxan har en styrande verkan. Det ärr dubbelt så dyrt att lämna avfallet osorterat. Detta leder till en ökad sortering. Hämtvägen belastar även kostnaden kraftigt. Tillägget för korta dragsavstånd är densamma som för 20 meter. Det gör att totala avgiften med 7 meters avstånd blir hög. 22
kiruna Allmänt Tekniska Verken i Kiruna AB sköter renhållningen i kommunen. De ca 12.000 hushållen skapade år 2010 över 5 900 ton avfall. Avfallet samlas huvudsakligen in som kärlavfall. Matavfall och brännbart avfall insamlas inte in separat, utan allt går till förbränning. Avfallsplan Här anges inga förändringar i nuvarande principer. Främst inriktar man sig på farligt avfall men den överskuggande frågan är flytten av staden. Matavfall I Kiruna kommun finns ingen kommunal komposteringsanläggning. Det innebär att allt komposterbart avfall t. ex. matrester ska läggas bland det brännbara hushållsavfall. Detta är nog den fråga som kommer att påverka utveckligen mest om kommunen skall anpassa sig till nationella mål. 23
linköping Allmänt I Linköping har avfallshanteringen lagts ut på Tekniska Verken i Linköping AB. Avfallsplanen Planen antogs 2006 och reviderades under 2011. Vissa av aktivitetsplanens moment berör fastighetsägarna direkt. Andra har en indirekt påverkan. Totalt ställer kommunen upp 8 mål relaterade till EU och nationella mål. Följande utdrag ur avfallsplanen med handlingsplan gäller: Mål 3 Andelen avfall till återanvändning, materialåtervinning eller energiutvinning skall öka. Materialåtervinning skall prioriteras framför energiutvinning när det vid en helhetsbedömning är miljömässigt motiverat. Deponering används som sista alternativ. Grovavfallet från hushållen sorteras med avseende på material och energiutvinning. Detta an- svarar såväl Tekniska Verken som fastighetsägare för. Uppfyllelsen mäts genom att studera minskning- en av deponimängder. Mål 6 Alla som hanterar avfall skall ha en god och säker miljö Vid val av utrustning och avfallssystem skall arbetsmiljön beaktas. Fastighetsägare, Tekniska Ver- ken och arbetsgivare har ett gemensamt ansvar. Måluppfyllelsen mäts i antalet anmälda arbetsskador. I nya områden och vid ombyggnad bör mekaniska och automatiska system väljas. Ansvar bygg- herrar och fastighetsägare. Grovavfall Insamling sker genom att de boende lämnar sitt grovavfall vid fastigheten om fastighetsägaren abonnerar på hämtning i kärl eller container. För alla hushåll gäller att man i dag kan lämna sitt grovavfall utan extra kostnad på återvinningscentralerna (ÅVC). Matavfall Kommunen har inte prioriterat en samlad insamling av matavfall utan främst hämtat matavfall från verksamheter som hanterar livsmedel. Anledningen är främst att man inte anser att man kan garantera kvaliteten på biogödsel som är den återvinningsprodukt som kommunen skapar vid rötning av biologiskt avfall. Därför uppmuntrar man till hemkompostering genom den viktbaserade avgiften. Avfallstaxan För renhållningstaxan gäller självkostnadsprincipen. Avgifterna ska täcka kostnaderna för insamling, transport, behandling, information, administration, planering och utveckling av verksamheten. Dagens renhållningsavgift består av en fast avgift där en särskild miljöserviceavgift ingår som redovisas separat av pedagogiska skäl. Miljöserviceavgiften täcker kostnaderna för återvinningscentraler, ristippar och omhändertagande av kyl och frys, farligt avfall. Till dessa avgifter kommer en rörlig viktsbaserad avgift som gäller allt avfall. 24
luleå Allmänt Luleå Renhållning AB ansvarar för all avfallsplanering, omhändertagandet av allt hushållsavfall och driften av avfallsanläggningarna sedan årsskiftet 2012/13. Avfallsplan Avfallsplan 2013 anger kommunens ambitioner. Av det flertal mål som anges kan dessa två vara intressanta för fastighetsägarna: Mängden brännbart hushållsavfall var år 2011; 140 kg/invånare och det skall minskas med 10% fram till 2015. Att nå målet skall ske genom ökad information och tillsyn av hemkomposterare. Mängden matavfall som slängs i brännbart avfall har minskat till 0,5 kg/hushåll och vecka. Matavfall Kommunen har infört obligatorium när det gäller utsortering av matavfall. När bolaget hämtar avfallet vid fastighetsgräns skall det lämnas i följande fraktioner. Brännbart avfall. De kärlstorlekar som tillämpas är 190, 370 och 660 liter. Matavfall lämnas i 140 liters kärl. Matavfallet läggs i komposterbara påsar som kommunen tillhandahåller innan det läggs ner i kärlet. Matavfallet töms med två veckors intervall. Grovavfall Grovavfall från hushåll lämnas in på någon av återvinningscentralerna (ÅVC), Taxa Kommunen har taxa för osorterat och skillnaden är inte så stor. 25
norrköping Allmänt Ansvarig för insamling av avfallet är Norrköping Vatten och Avfall AB. Bolaget anlitar entreprenörer för det praktiska utförandet av insamling och behandling av hushållsavfall. Kommunen har sedan länge källsorterat matavfall. Totalt källsorterar 71procent av hushållen matavfall för central behandling och 18 procent av hushållen främst från flerbostadsfastigheter väljer att inte källsortera. Avfallsplan Kommunen uttrycker en ambition i avfallsplanen att införa ett fastighetsnära insamlingssystem för producentansvarsavfall (förpackningar och tidningar) då man anser att det ger bättre resultat. Det kommer att medföra en merkostnad för fastighetsägarna och innebära ett avsteg från principen att producenterna ska bekosta insamling, hantering och behandling av förpackningar och returpapper. Idag finns inget lagstöd för detta. Matavfall Kommunen anser att erfarenheterna visar att frivillighet är en viktig framgångsfaktor när det gäller källsortering av matavfall och avser att fortsätta på inslagen väg. Matavfall som sorteras ut av hushållen läggs i påsar som tillhandahålls av kommunen och därefter i separata kärl. Grovavfall Från och med 2013 får endast kommunen insamla och hantera grovavfall. Detta medför administrativa och ekonomiska konsekvenser för fastighetsägarna då deras förvaltningsverksamhet inte kan samordnas med avyttrandet av uppkommet grovavfall. Fastighetsägaren har möjlighet att abonnera eller buda på grovavfallet. Taxa Avgiften för insamling är rörlig och lika oavsett om det avser matavfall, sorterat avfall eller osorterat avfall. Den är beroende av antalet hämtningar samt kärlens storlek. Matavfall Hämtningsintervall från flerbostadsfastigheter är minst en gång i veckan. Utsorterat brännbart avfall Här gäller hämtning minst en gång varannan vecka. 26
27
skellefteå Allmänt Hämtning av hushållsavfall sker i två olika fraktioner: organiskt rötningsbart matavfall, respektive brännbart avfall. Det är frivilligt om fastighetsägaren vill införa sortering av avfallet eller fortsätta med osorterat. Hämtning sker i egen regi men även genom entreprenörer. Avfallsplan År 2020 skall enligt avfallsplanen bland andra mål följande uppfyllas: 90% av hushållen ha valt utsortering av matavfall. Andelen förpackningar i hushållsavfallet inte vara mer än 10 vikt-% Mängden farligt avfall i hushållsavfallet via kärlhämtning vara mindre än 0,2 vikt-% Taxa Matavfall Det är frivilligt att sortera ut matavfallet men den miljöstyrande effekten är inte så stor ca 50% förhöjd kostnad vid osorterat material. Grovavfall Grovavfall som lämnas i grovavfallsutrymme, kan hämtas vid fastighet efter beställning, minsta volym en m³ till en kostnad av 175 kr per styck eller m³. Avfall ska vara sorterat i olika typer av avfall; elektronik, vitvaror (inte sanitetsporslin), lysrör, glödlampor, batterier, brännbart avfall samt icke brännbart avfall (deponirest) Fastighetsägaren kan köpa kort för nyttjande av återvinningscentral. Kostnad per kort är 300 kr och därefter tillkommer en kostnad per besök på 200 kr per lass (en lätt lastbil alt. personbilssläp.) 28
sundsvall Allmänt Kommunalt hushållsavfall hanteras av Reko Sundsvall som beställarombud för kommunens räkning när det gäller insamling av hushållsavfall och hantering av miljöfarligt avfall. Att sortera ut matavfallet är frivilligt och beslutas av fastighetsägare. Avfallsplan Gällande avfallsplan redovisar fyra prioriterade områden, elva mål och ett utredningsuppdrag. De prioriterade områdena är: Minska avfallsmängderna Ökad återvinning och återanvändning bl.a. ska år 2018 minst 50 procent av matavfallet från hushåll m.fl. sorteras ut och behandlas biologiskt Minskad spridning av miljögifter Ökad service och information samt Utredningsuppdrag: Fastighetsnära insamling Fastighetsnära insamling erbjuder enligt avfallsplanen klara fördelar jämfört med nuvarande system. Sundsvalls kommun ska därför utreda metod, tekniska förutsättningar och ekonomi för fastighetsnära insamling. Utredningen ska ligga till grund för ett beslut om framtida avfallshanteringen. Utvecklingen sker snabbt inom avfallshanteringen. Flera aspekter på frågan bör utredas och det är viktigt att berörda aktörer medverkar. Här anger man specifikt att samverkan med fastighetsägare är en viktig del. Grundavgift Sundsvall har en differentierad fast avgift som utgår från lägenheternas storlek. Det gör att avgiften är väl anpassad till antalet personer i hushållet och därmed till producerat avfall. Matavfall Utsortering av matavfall har införts områdesvis i kommunen under perioden 2009-2012. Sorteringen är frivillig men styrs av en miljöstyrande taxa. Ungefär hälften av hushållen i kommunen har valt att sortera matavfall. Grovavfall Grovavfall samlas i första hand in via återvinningscentralerna, Grovavfall hämtas även efter beställning. Vid hämtning av grovavfall ska detta förses med märkning som klargör att det är fråga om grovavfall. Tömning av grovsoprum <30 m2 debiteras 858 kr per styck samt 200 kr per m³. Brännbart avfall Taxan är uppbyggd på en tömningsavgift grundad på kärlstorlek och hämtningsintervall samt en avgift för behandling utifrån vikt. Genom vikttaxan ökar motivationen att göra utsortering av tunga föremål som glas, tidningar ur hushållsavfallet. Producentansvarsavfall FTI:s grundkoncept för insamling av förpackningar och tidningar är återvinningsstationerna. I kommunen har mer än 85 % av flerfamiljsbostäderna nu tillgång till fastighetsnära insamling av återvinningsmaterial. Hämtväg I taxan medges ett dragavstånd på < 15 meter utan tillägg, vilket inte är vanligt förekommande hos andra kommuner. Det gör att de flesta återvinningsrum som klarar arbetsmiljökraven hämtas utan tilllägg. 29
30
umeå Allmänt Umeva, Umeå Vatten och Avfall AB, är ett kommunalt bolag som ansvarar för avfall och återvinning i Umeå kommun. Avfallsplan Avfallsplan 2020 är framtagen av Umeå kommun och Umeva, bolaget som hanterar avfallsfrågorna i kommunen. Avfallsplan upprättades 2010 och innehåller mål för 2016 samt 2020. Målen följer i princip de nationella målen. Inriktningen på planen är enbart kommunala verrksamheter och bolag. Det betyder att målen ställs för Bostadens fastigheter och det framgår inte hur övriga fastighetsägare skall förhålla sig. Inom målområde God bebyggd miljö avfall, har kommunen ett antal mål som man vill få uppfyllda: Avfallets mängd per invånare ska minska. Hushållsavfallets innehåll av farliga ämnen ska minska. 2016 sorteras 95 % av det farliga avfallet ut ur hushållsavfallet. 2020 finns inget farligt avfall blandat med annat avfall. Återvinning av avfall ska öka. 2016 har 90 % av de boende i kommunägda Bostadens fastigheter tillgång till fastighetsnära insamling av metallförpackningar, pappersförpackningar, tidningar, plastförpackningar, färgat och ofärgat glas, batterier, lampor och hushållsavfall 2016 har 60 % av de boende i kommunägda Bostadens fastigheter tillgång till fastighetsnära insamling av matavfall. 2020 källsorteras 70 % av avfallet Avfallshanteringen ska planeras utifrån ett regionalt tänkande. År 2020 ska 50 procent av den totala mängden matavfall sorteras ut genom att alla hushåll i kommunen erbjudas möjlighet till utsortering av matavfall. Taxa Matavfall Skillnaden mellan sorterat och osorterat är en miljöavgift av samma storlek som den fasta grundavgiften. Det motsvarar ca 15% av kostnaden. Grovavfall Fastighetsägare kan också beställa hämtning av grovavfall Avgiften består av en fast framkörnings-avgift på 189 kr per tillfälle och en rörlig avgift på 91 kr per m³. 31
uppsala Allmänt I Uppsala kommun samlas drygt 40 000 ton säck- och kärlavfall in från hushållen varje år. Den brännbara delen förbränns på kraftvärmeverk där värmen tas tillvara i ett fjärrvärmesystem och det insamlade matavfallet behandlas huvudsakligen genom rötning. Biogasen som produceras används bland annat till att driva bussar i kollektivtrafik. Kommunfullmäktige i Uppsala har fattat beslut om utökad källsortering, vilket innebär att matavfall sorteras i en separat fraktion. Avfallsplan Från Uppsalas renhållningsordning med avfallsplan för åren 2014-2022 framgår nedanstående. Insamling av hushållens grovavfall sker via kommunens återvinningscentraler (ÅVC). Den totala mängden grovavfall från hushåll som samlas in i Uppsala kommun varje år är 30 000 ton. Vid ÅVC lämnas även farligt avfall. Varje år samlas totalt runt 500 ton farligt avfall in för behandling. Framtidens insamlingssystem bör dock även kunna erbjuda lösningar anpassade för svåra fysiska förutsättningar. Det innebär att dagens insamlingssystem behöver kompletteras med system som har en annan utformning, som till exempel underjordsbehållare. För grovavfallet fungerar dagens system med insamling via ÅVC generellt väl men många fastighetsägare upplever problem med dumpning av grovavfall i trapphus och bostadsområden. Det finns inga tecken på att mottagningen på centralerna kommer att minska i framtiden. Även farligt avfall och smått elavfall samlas in via ÅVC men kompletterande system kan bli aktuella i framtiden för att öka tillgängligheten. För insamlingen av förpackningsmaterial via ÅVS ser situationen annorlunda ut. Det finns behov av att förbättra insamlingen av förpackningar och tidningar. Såväl skötsel och utformning av insamlingssystemet bör ses över och en nationell översyn av lagstiftningen pågår I Avfallsplanen 2014-2020 anges ett antal mål och delmål varav vissa har direkt påverkan för fastighetsägarna. Antal hämtställen för säck- och kärlavfall där arbetsmiljöproblem föreligger ska årligen minska. Det innebär troligen ökade kostnader för till exempel ombyggnation av soprum och transportvägar. År 2018 ska minst 90 procent av tillfrågade flerbostadshushåll ange att de är nöjda med hämtningen av säck- och kärlavfall. Det innebär möjlighet till förändrade abonnemang för brännbart avfall Ökade kostnader för insamling och behandling av matavfall Ökade kostnader för information År 2018 ska minst 90 procent av tillfrågade fastighetsägare ange att de är nöjda med hämtningen av säck- och kärlavfall. Grovavfall Hämtning av grovavfall kan beställas med en mängd upp till 5 m³. Avgift utgår med 1 000 kr. 32
västerås Allmänt En av de större källsorteringssatsningarna i Västerås var införande av utsortering av hushållens matavfall. Alla erbjuds möjligheten till ett abonnemang för osorterat såväl som ett abonnemang för sorterade sopor. Genom fastighetsägarnas frivilliga val har idag 95 % av hushållen sortering av hushållsav- fallet. Avfallsplan Renhållningsavgiften är uppdelad i en fast och en rörlig del. Den fasta avgiften gäller alla hushåll. Nivån på den rörliga delen beror på vilket abonnemang hushållen väljer. Kommunen anser att man utformat taxan så att tre huvudprinciper har uppfyllts: Abonnenterna ska få ökad valfrihet. Taxorna ska styra mot ökad återvinning. Taxorna ska finansiera verksamheten. Avgifterna varierar beroende på vald servicenivå, hämtningsförhållanden etc. Enligt kommunen innebär det att osorterat är dubbelt så dyrt som sorterat. Behov och utvecklingsområden som identifierats under arbetet med avfallsplanen för Västerås stad är: Matavfallsinsamling Det insamlade matavfallets mängd och kvalitet anser man ligger på en bra nivå i jämförelse med andra kommuner. Potential finns att öka de insamlade mängderna från bland annat flerbostadshus. Utsortering av smått elavfall För att öka utsortering måste man underlätta för hushållen att göra rätt. I samverkan med alla aktörer bör kommunerna aktivt kommunicera och utveckla insamlingssystem. Fastighetsnära insamling (FNI) av farligt avfall En förbättrad service för utsorteringen av farligt avfall krävs. Insamlingen av farligt avfall i Västerås sker främst via Återvinningscentralerna. Dessa är jämförelsevis många men det räcker inte, utan det är viktigt att det finns lösningar som passar alla hushåll. Fastighetsnära insamling (FNI) av förpackningar och tidningar En högre servicenivå bidrar till ökad utsortering och miljöriktig återvinning av förpackningar och tidningar. FNI av förpackningar och tidningar är idag väl utbyggt i många hyresområden och bostadsrättsföreningar. Vissa ytterområden saknas dock FNI. Inriktningen i den regionala avfallsplanen 2009-2012 återspeglas i Västerås stads avfallsplan då det i framtagna mål och åtgärder finns en tydlig koppling till den regionala planens långsiktiga inriktningsmål: Den totala mängden avfall och avfallets farlighet ska minska De resurser som finns i avfallet ska tas tillvara Avfall ska hanteras på ett säkert sätt med avseende på hälsa och miljö Avfallshanteringen ska svara upp emot samhällets och kundernas krav på ekonomi, service och kvalitet Återanvändning av grovavfall från hushåll via Återvinningscentralerna. Minskat matsvinn. Detta är en prioriterad fråga internt i kommunen. Förebyggande åtgärder för att minska matsvinnet ansluter till den nationella avfallsplanen. Information och kommunikation. Detta är en viktig strategisk fråga som anknyter till övriga områden. 33
34
örebro Allmänt Total mängd insamlat hushållsavfall i Örebro kommun var under 2003 ca 40 098 ton, varav 10 066 ton utgörs av insamlade förpackningar och returpapper (förpackningar från företag ingår). Med returpapper avses, tidningar, tidskrifter reklam m m. Det är cirka 70 procent av flerfamiljshushållen som har fastighetsnära hämtning av förpackningar. I kommunen sker insamling av hushållsavfall till två tredjedelar i egen regi. För en del av kommunen finns en upphandlad entreprenör. Grovavfall hämtas för närvarande två gånger per år för åretruntboende. Grovavfallshämtningen är dyr och på sikt, när fler återvinningscentraler byggts, kommer den eventuellt avvecklas eller minskas ner till en hämtning per år. Avfallsplan I Örebros miljöprogram anges att ett antal prioriterade mål, grunden är avfallstrappan men i första hand ska uppkomsten av avfall minska. Redan vid produktion och inköp av varor ska uppkomsten av avfall beaktas. Detta innebär naturligtvis att fastighetssägarens mål måste bli att vid nybyggnation och större ombyggnationer av bostäder, ska hänsyn tas till kraven på avfallshantering och möjlighet till källsortering ska alltid beaktas. Hämtningssystem för farligt avfall måste utvecklas och kommunen verkar för utökad hushållsnära insamling av farligt avfall i flerfamiljshus. Utöver kommunens miljömål ska vissa andra principer för och avfallshantering gälla i Örebro. Bland dessa märks: Tillgodose kraven på en god arbetsmiljö Bedriva en effektiv och tillförlitlig avfallshantering Utföra avfallshanteringen till rimliga kostnader Öka intresset för avfallsfrågorna Alla dessa frågor är av intresse för alla aktörer i kommunen och en ökat samarbete med fastighetsägarna bör ge goda resultat. Taxa Avfallstaxan som ska vara miljöstyrande består av en fast och en rörlig avgift. Den fasta avgiften tas ut per hushåll. Den ska bland annat finansiera gemensamma kostnader för farligt avfall, återvinningscentraler mm. Den rörliga avgiften påverkas bland annat av abonnemangsval, antal behållare, behållarvolym, hämtningsintervall, vikt och dragavstånd. Taxan bygger på valfrihet. Man anger att 50 procent av volymen är utsorterat matavfall vilket är en bra siffra jämfört med andra kommuners redovisade kostnader för såväl osorterat avfall som sorterat. Det kan vara följden av en av de kraftigaste miljöstyrande taxorna i de undersökta kommunerna. Matavfall Avgiften för matavfallet är här en fast avgift om 100 kr/hushåll. Det kan vara stimulerande för övergång till sortering av hushållsavfall. Grovavfall Hämtning av grovavfall sker efter beställning från fastighetsägaren mot en avgift på 500 kr för 3 m³ och därutöver 100 kr/ m³. Hämtväg Örebro inser att det alltid finns en hämtväg varför ett avstånd upp till 10 meter ingår i taxan utan tilllägg. 35
36
örnsköldvik Allmänt Från 1 januari 2009 utförs renhållningen av ett kommunalt bolag, Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB (MIVA). Hushållen sorterar ut farligt avfall samt förpackningar enligt producentansvaret. Förpackningar insamlas via återvinningsstationer. Återstående avfall lämnas i behållare för hushållsavfall eller som grovavfall på återvinningscentral. Avfallsplan Kommunens avfallsplan, avfallsplan 2010-2015 antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2014, har 18 mätbara mål som är fördelade mellan de olika perspektiven hushåll, näringsliv, renhållaren, kommunala förvaltningar och bolag. Planens mål är inte alltid mätbara varför de känns mer oprecisa än i övriga kommuner. Mätbart mål för år 2013 (Mål 11.) är att minst 35 % av matavfallet ska tas omhand så att växtnäring kan utnyttjas. Energiinnehållet ska tillvaratas om det är ekonomiskt rimligt. Dessutom finns ett mål om minskad mängd avfall,mål 12. Mängd insamlat kärl- och säckavfall ska understiga 214 kg/person år 2013. (261 kg år 2007). Inga av dessa mål är uppnådda 2014. Frivillig utsortering av matavfall kommer att erbjudas flerbostadshus från 2014 och med etappvis införande under perioden 2014 2017. Flerbostadshus väljer antal kärl, och dessa kärl debiteras som extrakärl. I abonnemanget ingår även påsar att lägga matavfallet i. Grundavgift Örnsköldsvik har en grundavgift baserad på antalet lägenheter. Den saknar differentiering för lägenheternas storlek eller ägarform. Storleken avviker inte mycket från den som Sundsvall tillämpar. Insamlingsavgift Avgiften för insamling är rörlig och under 2014 lika oavsett om det avser matavfall, sorterat avfall eller osorterat avfall. Den är beroende av antalet hämtningar samt kärlens storlek. Matavfall Avgiften för matavfallet är densamma som för övrigt avfall. Men under 2015 kommer en taxa som gynnar sortering. 2015 års taxa kommer att innebära en skillnad mellan osorterad och sorterad insamling på drygt 30 procent Brännbart avfall Avgiften för insamling grundas på antalet hämtningar och kärlens storlek. Behandlingsavgiften grundas på hämtad vikt Hämtväg I grundtaxan ingår hämtning vid fastighetsgräns. Ett avstånd på upp till 10 meter ger en kraftig ökning av avgiften. Det kan ställas mot Sundsvalls taxa där avstånd upp till 15 meter ingår i grundtaxan utan tillägg. Om avfall kunde hämtas utan debiterbar hämtväg skulle skillnaden mellan osorterat och sorterat öka till ca 40-45 procent. 37
38
östersund Allmänt Från 1989 fram till 1996 minskade mängden hushållsavfall kraftigt från ca 23.000 till ca 16.000 ton. Minskningen beror främst på ökad utsortering av papper och förpackningar. Den totala mängden hushållsavfall har ökat de senaste åren vilket beror på en ökad konsumtion. Avfallsplan Östersunds avfallsplan från 2005 anger riktlinjer för framtiden. Taxa Planen visar att hushållsavfall har minskat de senaste årtiondena. Från år 2003 har grovsophämtningen lyfts ut från den ordinarie sophämtningen men hämtning sker med fasta turlistor. Grovavfall kan också lämnas vid de bemannade återvinningscentralerna utan kostnad. Det finns också flera återvinningsmarknader som tar emot möbler och andra saker som kan återanvändas. Vissa hämtar även saker utan kostnad. I flerfamiljshus hämtas farligt avfall efter budning. Utöver dessa system finns batteriinsamlingen där det finns behållare på affärer men också batteriholkar uppsatta på olika platser. Totalt finns det 74 mottagningsställen för småbatterier. Renhållningsordningen gällande från den 1 januari 2011. Ordinarie hämtning för permanent boende utförs vid fastighet eller vid hämtningsväg av matavfall minst en gång var 14:e dag samt av brännbart avfall minst två gånger per år, och i övrigt i den ordning som kommunstyrelsen bestämmer. Allt avfall som utgörs av kasserade kylskåp och frysar, datorer, radio, TV, glödlampor, lågenergilampor, lysrör och annan elektronik ska lämnas till kommunens återvinningscentraler. 39