Rapport från kommissionen visar att över 250 miljoner EU-medborgare använder Internet regelbundet



Relevanta dokument
Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation

Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015

Varumärken 0 - MEDVERKAN

Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor

Magnus Angermund Board Member FTTH Council Europe

Viktoriadagen maj Strama Uppsala län

Kommissionen samråder om hur EU ska gå i täten för övergången till Web 3.0

Konsumentprisets fördelning

Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna,

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

DET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag

IP/09/473. Bryssel den 25 mars 2009

Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna

KRISEN OCH EKONOMISK STYRNING V

Nationell webbplats om skatteregistreringsnummer.

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan %

SVENSK STANDARD SS-EN ISO /A1:2016

Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil. (för inläsning i e-tjänsten)

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

BILAGOR. till. Meddelande från kommissionen

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR

Vuxen- vaccinations- program. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Framtidsutsikter för sammanhållningspolitiken - hur går tankarna på Kommissionen? Isabel Poli Desk Officer för Sverige på DG Regio

Energi- och klimatpolitiken i EU

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Aktuellt från SUHF Karin Röding Statssekreterare. Utbildningsdepartementet

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02

112: det gemensamma europeiska larmnumret måste bli flerspråkigt

En del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem.

Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Elkundernas fördelning per avtalstyp

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

Vad händer i vår omvärld?

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 14 maj 2012 (15.5) (OR. en) 9372/12 DEVGEN 112 RELEX 392 ACP 68 WTO 158 ONU 50 OCDE 3

HELIX-dagen 1/ Linköpings universitet FACKET IDAG OCH I FRAMTIDEN

EFTERVALSUNDERSÖKNING Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande analys

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Socialt skydd och social integration i Europa fakta och siffror

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Internationell utblick. Anneli Harlén

Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år

Allt som krävs för en ren, säker och effektiv fordonsverkstad

INNOVATIONSPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för opinionsundersökningar 24 mars 2009

Europeiska unionens officiella tidning L 59/1 FÖRORDNINGAR

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet

Mobilitet inom Erasmus+ Erasmusansvarigmöte

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram TULLI Tilastointi 1

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd

Samråd med intressenterna vid utformningen av småföretagspolitiken på nationell och regional nivå

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Receptet för framgångsrik livsmedelsexport. 15 Januari 2014

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl

SKV 278 utgåva 2. Teknisk beskrivning för redovisning med ADB MERVÄRDESSKATT. Kvartalsredovisning

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Bilaga till

Beslut i EU - så här går det till

DET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR

Att lära av Pisa-undersökningen

Bilaga 2 - Grafisk profil. Den gemensamma EUlogotypen

Det ekonomiska läget i Europa - Maj Jan Bergstrand

VÄLKOMMEN TILL EUROPAPARLAMENTET! DG COMM, Enheten för besök och seminarier

Västsverige i EU:s sammanhållningspolitik

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11987

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil. (för inläsning i e-tjänsten)

PÅ VARUEXPORTEN ÖKADE MED SJU PROCENT ÅR

Delårsinformation HL Display-koncernen januari - juni 2012

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

SVENSK STANDARD SS-EN

SVCA:s årsrapport 2013

7RWDOXQGHUV NQLQJDY6YHULJHVKRWHOOVWXJE\DUYDQGUDUKHP RFKFDPSLQJSODWVHU. (WWEUDnUI UVDPWOLJDERHQGHIRUPHU

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? John Hassler Mars 2015

Transkript:

IP/08/605 Bryssel den 18 april 2008 Rapport från kommissionen visar att över 2 miljoner EU-medborgare använder Internet regelbundet Över hälften av EU:s befolkning använder nu Internet regelbundet. 80 % av dem har bredbandsanslutning och 60 % av de offentliga tjänsterna inom EU är numera helt tillgängliga online. Två tredjedelar av alla skolor och hälften av alla läkare använder nu snabba Internetförbindelser, tack vare den snabba bredbandsutbyggnaden i Europa. Det här framkommer i kommissionens rapport om de resultat som hittills uppnåtts inom i2010, EU:s strategi för jobb och tillväxt baserad på informations- och kommunikationsteknik (IKT). i2010, som antogs 2005, har lett till en kraftfull satsning på informations- och kommunikationsteknik på EU-nivå och i medlemsstaterna. Från och med 2007 betraktar alla medlemsstater IKT-utvecklingen som en av sina viktigaste framgångar inom de nationella programmen för strukturreformer. EU:s institutioner har samtidigt verkat för en inre marknad för online-tjänster och ökat forskningsfinansieringen. En inre marknad för teletjänster, som skulle främja gränsöverskridande kommunikationstjänster, har dock fortfarande inte uppnåtts. Det är en välkommen ändring av den politiska färdriktningen att alla de 27 EUmedlemsstaterna nu satsar på informations- och kommunikationstekniken i sina nationella strategier, eftersom IKT är den viktigaste faktorn bakom europeisk tillväxt. Det här hjälper EU att konkurrera internationellt och bidrar till att modernisera européernas vardagsliv, sade IT-kommissionär Viviane Reding. "Det är särskilt goda nyheter att 77 % av EU-företagen, 67 % av skolorna och 48 % av läkarna nu har bredband. Delar av EU har dock hamnat på efterkälken med ofullständig Internettäckning. Alla EU-länder måste därför satsa hårdare på att få överbrygga klyftorna, förbättra kommunikationstjänsterna över gränserna och se till att tjänsterna också når landsbygden och avlägsna områden. Dagens rapport visar att EU:s strategi i2010 - Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning (IP/05/643), som har lett till nya EU-initiativ inom lagstiftning, forskning och offentlig-privata partnerskap, nu börjar ge resultat. EU har världens största utvecklade konsumentmarknad med 100 miljoner bredbandsanslutningar och därmed ett bra utgångsläge för att skörda informationsoch kommunikationsteknikens ekonomiska vinster.

År 2007 tillkom nästan 40 miljoner nya regelbundna Internetanvändare i EU (totalt 2 miljoner i dagsläget). Under de senaste fem åren har IKT haft stor inverkan på de offentliga tjänsterna. Det viktigaste är kanske att utbildning och hälsooch sjukvård nu finns online: mer än 96 % av de europeiska skolorna är nu Internetanslutna, och två tredjedelar av dem har bredband (att jämföra med 2001 när nästan ingen hade det). Inom hälso- och sjukvårdssektorn är det nu 57 % av läkarna som sänder och tar emot patientuppgifter på elektronisk väg (17 % år 2002), och 46 % av dem tar emot laboratorieresultat på elektronisk väg (11 % år 2002). År 2007 hade 77 % av EU:s företag bredband (62 % 2005), och 77 % använder Internet för sina bankärenden (70 % 2005). Kommissionens rapport tar upp de viktigaste utmaningarna inför perioden 2008 2010: - EU:s IKT-sektor är mycket forskningsintensiv, med nivåer som ligger över USA i Sverige (18 %), Finland (17 %) och Danmark (11 %), men för Slovakien, Lettland och Polen är siffran under 1 %. För att ge en skjuts åt forskningen kommer EU-finansierade teknikinitiativ inom nanoelektronik och inbyggda system (IP/08/284, IP/08/283), e-hälsovård (IP/08/12) och högteknologisk forskning med stor risk (IP/07/1931) att starta under 2008. - Det är fortfarande 40 % av européerna som överhuvudtaget inte använder Internet. Variationerna är stora, från 69 % (Rumänien), 65 % (Bulgarien) och 62 % (Grekland), till 13 % (Danmark, Nederländerna). För att uppmuntra användningen av ny online-teknik kommer kommissionen att lägga fram en vägledning om EU-användarnas digitala rättigheter och skyldigheter senare under 2008. - I några länder Österrike, Tjeckien, Malta, Portugal är 100 % av de offentliga bastjänsterna för företag helt tillgängliga online, men andra sackar efter (Bulgarien, 15 %, Polen, 25 %, Lettland, 30 %). I maj kommer kommissionen därför att inleda storskaliga projekt för att stödja europeiska offentliga tjänster, som hantering av elektronisk identifiering och elektroniska signaturer över gränserna. Bakgrund: Inom EU står IKT-användning för 26 % av forskningsinsatserna, liksom 20 % av företagens investeringar och nästan % av all produktivitetsökning. Kommissionens rapport visar vilka framsteg som gjorts inom EU och i de enskilda medlemsstaterna. Den innehåller också förslag om hur man kan fortsätta arbetet med att främja konkurrenskraft och IKT-användning. I kommissionens nyligen framlagda lägesrapport om den inre marknaden för teletjänster (IP/08/460) konstaterades att åtta EU-länder låg före USA i fråga om bredbandsutbyggnad och att investeringarna i EU:s telekomsektor 2007 ökade för femte året i rad, till över miljarder euro. Mer information: Kommissionens i2010-rapport kan läsas på: http://ec.europa.eu/i2010 2

Annex Two years of rapid growth More than half of Europeans are now regular users; Internet gets faster as broadband becomes the norm; there is some growth in online purchasing but much faster increases in advanced Internet services Medium & high internet skills Regular Internet Users Broadband as % all Internet users People buying online People using chat sites, messengers 2005 2007 People downloading music, games, films % 6 7 8 9 Percentage of EU population, except for the indicator on broadband as a percentage of all internet users. Source: Eurostat, data are EU27 averages Regular Internet Users, 2007 Use of Internet in Europe is high - but not equally high across Member States 90 80 70 % population 60 40 30 20 10 0 Romania Bulgaria Greece Italy Cyprus Portugal Poland Czech Republic Spain Lithuania Hungary Slovenia EU27 Ireland Slovakia Latvia France Estonia Austria Belgium Germany United Kingdom Luxembourg Finland Sweden Denmark Netherlands Chart shows % of population using the internet on average every week in the last three months. Source: Eurostat 3

7 Average levels* of ICT take-up by enterprises 6 2005 2007 % DK SE FI NL DE AT BE IE UK LU FR MT SI SK CZ EE PT IT ES LT PL HU CY LV BG RO * The average take-up in each country is calculated as the mean of the following indicators (except for those not expressed in terms of % of enterprises): access to the Internet; access to broadband; ebanking; egovernment: returning filled forms; ebusiness: automatic linking of internal processes; employees using computers connected to the Internet; having a LAN and Intranet or Extranet; buying online; website offering online catalogue and prices; selling online; ebusiness: automatic linking with business partners; ecommerce: % of online turnover. Source: Eurostat Broadband in Schools (2006) 10 9 8 7 % with broadband 6 % DK EE MT NL FI SE SL ES LU HU FR UK BE PT IT AT LV EU25 IE DE CZ SK LT CY PL EL 4

Broadband penetration in GP practises 100 90 80 70 60 40 30 20 10 0 EU27 BE BG CZ DK DE EE EL ES FR IE IT CY LV LT LU HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK IS NO GP = General practitioners. EU Broadband penetration rate (January 2008) January 07 35% 25% 100 99.2 Broadband lines per region (million) January 2008 81.6 43.1 EU US and Canada Japan and Korea 15% 5% BG PL SK EL RO LT CY HU CZ LV PT MT IT SI IE ES AT EU27 EE FR DE LU BE UK SE NL FI DK Source: Commission services. Data for FR, NL, AT, EE and LT refer to October 2007 5