Sambandet mellan redovisning och beskattning RF4 Termin 5 VT 2014 Claes Norberg Disposition Inledning Normgivningen på redovisningsområdet Skattelagen och redovisningen Hur bestäms god redovisningssed (GRS) vid beskattningen? 2 Inledning Redovisningen som utgångspunkt för beskattningen Skilda utgångspunkter men samma mål Fastställa ett ekonomiskt resultat Mjuka och hårda regler 3 1
Sambandet mellan redovisning och beskattning Omfångs- och periodiseringsfrågor Kopplade och frikopplade området Basregeln i 14 kap. 2 IL (följ GRS om det inte finns uttryckliga skatteregler) 4 Några viktiga förhållanden - vilka redovisningsregler tillämpas? - redovisningen styr endast vissa - periodiseringsfrågor vid beskattningen - redovisningens restkompetens - gränserna för redovisningen som tolkningsdata - inte lätt - kopplade, frikopplade och mixade frågor - flytande gräns 5 Normgivningen på redovisningsområdet Noterade och onoterade företags redovisning - IFRS vs. GRS IFRS tvingande i koncernredovisning = styr inte direkt skatteunderlaget ÅRL ramlagstiftning Den rättsliga standarden är GRS Den kompletterande normgivningen - inte juridiskt bindande men presumtion för att den ger uttryck för GRS. 6 2
Bokföringsnämnden (BFN) och Rådet för finansiell rapportering (RFR) Utvecklingen har gått mot alltmer heltäckande regelverk 7 Rådet RFR 2 för noterade moderföretag IFRS ska tillämpas om inte det strider mot lag, ger annorlunda skattesituation eller andra tungt vägande skäl BFN K3 huvudregelverk från 2014 för aktiebolag principbaserat regelverk som bygger på IFRS for SMEs, svensk praxis och tidigare normgivning. Samordning med beskatttningen. Mindre aktiebolag får tillämpa K2. Förenklat regelverk som är relativt detaljerat. Inga valmöjligheter. Samordning med beskattningen. 8 GRS kan påverkas av skatteregler Anpassning sker i den kompletterande normgivningen (gå t.ex. igenom K3 undantag för juridisk person samt även RFR 2) 9 3
Skattelagen och redovisningen Skatterättsliga utgångspunkter Inkomstbegrepp Redovisningen som grund - praktiska och teoretiska motiv Omfång och periodisering 10 Motiv för uttryckliga skatteregler för periodisering - säkra skatteunderlaget - finanspolitiska motiv - likformighet och rättvisa - enhelhet - olika synsätt på realisationsprincipen 11 Skatterättslig terminologi Frikopplade termer (2 kap. IL) Redovisningstermer - inkomster och utgifter - intäkter och kostnader Skatterättens utvidgade kostnadsbegrepp (bokslutsdispositioner) Tillgång och skuld (t.ex. 14 kap. 16 IL och 15 kap. IL) (odefinierade termer) 12 4
Hänvisningar (17 kap. 19 IL - finansiellt instrument) Kopiering ( 17 kap. 3 första stycket IL - lager) Tolkning (17 kap. 23 IL - pågående arbeten) Andra redovisningsanknutna termer (koncernbegreppet) 13 Lagstiftningstekniken vid beskattningen Enstaka skatteregler - koppling eller frikoppling Reglering av områden (fläckvis reglering, mixade områden, mixen ser olika ut) Huvudregel (restkompetens) och uttryckliga skatteregler Uttryckliga skatteregler kan ändå medföra koppling (hänvisningar, kopiering, tolkning) 14 Det materiella och det formella sambandet Materiellt samband: GRS avgör när beskattning skall ske Formellt samband: villkor för skatterättsligt avdrag att samma belopp återfinns i räkenskaperna (= ej utdelningsbart belopp) Inget samband: påverkar endast deklarationen, i redovisningen påverkas posten skatt (temporära skillnader) 15 5
Hur bestäms GRS vid beskattningen? Utgångspunkten - företagets redovisning - presumtion för att företaget följt GRS - reviderade räkenskaper Reglerade fall av GRS (lag och kompletterande normgivning) Oreglerade fall GRS 16 BFN:s yttranden - BFN yttrar sig till HFD om GRS - unik svensk lösning - svårt att se mönster när yttranden inhämtas - finns flera förklaringar (glidande skala, parternas utredning, existerande redovisningsregler, äldre skattepraxis) 17 Hur bestäms GRS vid beskattningen?, forts BFN - utredning på skriftväxlingen - BFN tolkar lag och kompletterande normgivning - blandning av normgivning/tillämpning i det konkreta fallet (oreglerade fall) - Räckvidden: ställningstagande till det konkreta fallet - BFN utreder sällan tillämpad praxis - risk för retroaktiva effekter angående GRS. - partssammansatt organ - enighet vs. avvikande mening. 18 6
HFD - ej normgivare - bestämmer inte vad som är GRS utan tillämpar GRS - prövar om redovisningen kan accepteras vid beskattningen - ändringar av GRS får genomslag vid beskattningen (RÅ 1999 ref. 32) - skattepåverkad GRS - möjligheten att avvika från BFN - följsamheten hög mot BFN 19 Claes Norberg Adjungerad professor i företagsrätt vid Uppsala universitet 2011 Redovisningsexpert vid Svenskt Näringsliv 2009 Professor i handelsrätt vid Lunds universitet 1998 Docent I finansrätt vid Uppsala universitet 1994 Universitetslektor i företagsrätt vid Uppsala universitet 1991 Jur. dr i finansrätt vid Uppsala universitet 1991 Deltog i arbetet med T5 vid Juridicum 1987-1992 Ledamot av Bokföringsnämnden Ledamot av Expertpanelen vid Rådet för finansiell rapportering Ledamot av IASB Effect Analysis Consultative Group Ersättare i Regelrådet Ersättare i Tillsynsnämnden vid Revisorsnämnden Expert i Redovisningsutredningen 20 7