Alléskolans matsal, Hallsberg, måndagen den 17 mars för sammanträde kl 18.30. 1 Sammanträdets inledning

HALLSBERGS KOMMUN KALLELSE Kommunfullmäktige Plats och tid Alléskolans matsal, Hallsberg, måndagen den 17 mars för sammanträde kl 18.30 Ärenden 1 Sammanträdets inledning 2 Allmänhetens frågestund (med anledning av de ärenden som finns på dagordningen) 3 Aktuell information Avsägelser 4 Anh från Ingemar Hallberg (M) om entledigande från uppdrag som ordinarie i kultur- och utbildningsnämnden 5 Anh från Robert Mesic (S) om entledigande från upp-- drag som ledamot i kommunfullmäktige och som ersättare i socialnämnden 6 Anh från Maja Anneborg (S) om entledigande från uppdrag som: god man enligt fastighetsbildningslagen tätort, ledamot i Hallbo, ombudsersättare HIBA, ledamot i kommunfullmäktige samt ersättare i kommunstyrelsen Fyllnadsval 7 Val av revisorsersättare efter Kerstin Naeslund (S) i Stiftelsen för gamla och vårdbehövande 8 Val efter Ingemar Hallberg (M), ordinarie i kultur- och utbildningsnämnden 9 Val efter Robert Mesic (S) som ersättare i socialnämnden 10 Val efter Maja Anneborg (S) som: - god man enligt fastighetsbildningslagen, tätort - ledamot i Hallbo - ombudsersättare HIBA - ersättare i kommunstyrelsen

11 Utlåning av allmänna handlingar till Kumla kommun; överförmyndarärenden 12 Gemensam IT-nämnd i Sydnärke 13 Taxor för myndighetsutövning inom Nerikes Brandkår 14 Strategiska investeringar 15 Ändring av arvodesreglerna; ordförandeskapet i överförmyndarnämnden 16 Kostorganisationen, servering på Sköllergråden, Kullängen, Åsen, Knuten och Esslatorp 17 Tilläggsbudget 18 Rivning av Folkets Hus, Hallsberg 19 Motion från Christina Johansson (S) om en kostnadsfri förskola och skola i Hallsbergs kommun 20 Ej besvarade motioner 21 Meddelanden 22 Ledamöternas frågestund Hallsberg 2014-03-xx Ulf Ström ordförande Den som är förhindrad att deltaga anmäler detta till kommunkansliet Anette Johansson 0582-68 51 16 (inte e-post) eller Susanne Naeslund 0582-68 51 13 (inte e-post) eller e-post till: kommun@hallsberg.se

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2014-03-17 KF Dnr KS Utlåning av allmänna handlingar till Kumla kommun; övarförmyndarärenden Förslag till beslut i kommunfullmäktige Hallsbergs kommun lånar ut de allmänna handlingar som Sydnärkes överförmyndarkansli behöver för att kunna utföra det arbete som Hallsbergs kommun och värdkommunen Kumla har kommit överens om. Ärendet Hallsbergs kommun och Kumla kommun har kommit överens om att överförmyndarkansliet i Kumla kommun ska sköta delar av överförmyndarverksamheten för Hallsbergs kommun. För att det ska kunna ske krävs bland annat att Kumla kommun har tillgång till de allmänna handlingar som finns i aktuella överförmyndarärenden. Detta sker enklast genom att kommunfullmäktige fattar beslut om utlåning av handlingarna. Kommunstyrelsens förslag (KS 1 2014) Kommunstyrelsens förslag framgår ovan. Kommunfullmäktiges behandling av ärendet I kommunfullmäktige yrkar Justerare Utdragsbestyrkande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2014-03-17 KF Dnr KS Gemensam IT-nämnd i sydnärke Förslag till kommunfullmäktige 1. Föreliggande förslag till samarbetsavtal godkänns. 2. Föreliggande förslag till reglemente godkänns. 3. Från och med 2014-04-01 inrättas en gemensam nämnd för ITverksamhet och förvaltning i Askersunds, Hallsbergs, Laxå och Lekebergs kommuner, Sydnärkes IT-nämnd, som ska ingå i Lekebergs kommuns nämndorganisation. 4. Kommunstyrelsens ordförande och kommunchef/-direktör ges i uppdrag att underteckna avtalet 5. Ovanstående beslut villkoras av att kommunfullmäktige i Askersunds, Laxå, och Lekebergs kommuner fattar motsvarande beslut. 6. Till den gemensamma nämnden överförs de ekonomiska resurser från respektive kommun som framgår av bilaga 3 till samarbetsavtalet. 7. Till kommunstyrelsen delegeras att fatta erforderliga följdbeslut med anledning av ovanstående. Kommunstyrelsens beslut (under förutsättning av att kommunfullmäktige fattar ovanstående beslut) 8. Verksamhetsövergång av personal godkänns från Hallsbergs kommun till Lekebergs kommun, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt förslag ovan Ärendet Ordförandena i kommunstyrelserna i Askersunds, Hallsbergs, Laxå och Lekebergs kommuner, samt kommuncheferna i dessa kommuner tecknade i september 2013 en avsiktsförklaring (se bilaga 1) om att skapa en framtida gemensam IT-nämnd, kallad Sydnärkes IT-nämnd. För att detta skulle kunna ske skyndsamt, togs en projektbeskrivning fram omgående och en projektgrupp tillsattes. Arbetet påbörjades 2013-10-01 och projektet beräknades kunna avslutas 2014-03-31. Justerare Utdragsbestyrkande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2014-03-17 Ett beslutsunderlag är nu framtaget att presenteras för kommunfullmäktige i dessa fyra kommuner. Underlaget består av följande delar: - Förslag till beslut - Samarbetsavtal med 4 bilagor, varav reglementet framgår av bilaga 4 Undertecknade parter föreslås nu genom avtal och reglemente att enas om förutsättningarna och formerna för samarbetet. Kommunstyrelsens förslag (KS 14 2014) Kommunstyrelsens förslag framgår ovan. Kommunfullmäktiges behandling av ärendet I kommunfullmäktige yrkar Justerare Utdragsbestyrkande

XXX KOMMUN Ronny Johansson Projektledare IT Sydnärke 070-6199718 FÖRSLAG TILL BESLUT Diarienummer Datum 2014-01-20 Kommunstyrelsen i XXX kommun Sydnärkes IT-nämnd - Gemensam IT-nämnd och förvaltning för Askersunds, Hallsbergs. Laxå och Lekebergs kommuner Sammanfattning Ordförandena i respektive kommuns kommunstyrelse, samt kommuncheferna i ovanstående kommuner tecknade i september 2013 en avsiktsförklaring (se bilaga 1) om att skapa en framtida gemensam IT-nämnd, kallad Sydnärkes IT-nämnd. För att detta skulle kunna ske skyndsamt, togs en projektbeskrivning fram omgående och en projektgrupp tillsattes. Arbetet påbörjades 2013-10-01 och projektet beräknades kunna avslutas 2014-03-31. Ett beslutsunderlag är nu framtaget att presenteras för fullmäktige i dessa fyra kommuner. Underlaget består av följande delar: - Förslag till beslut - Samarbetsavtal med 4 bilagor, varav reglementet framgår av bilaga 4 Undertecknade parter föreslås nu genom avtal och reglemente att enas om förutsättningarna och formerna för samarbetet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta - att godkänna föreliggande förslag till samarbetsavtal - att godkänna föreliggande förslag till reglemente - att från och med 2014-04-01 inrätta en gemensam nämnd för IT-verksamhet och förvaltning i Askersunds, Hallsbergs, Laxå och Lekebergs kommuner, Sydnärkes IT-nämnd, som ska ingå i Lekebergs kommuns nämndorganisation -att ge kommunstyrelsens ordförande och kommunchef/-direktör i uppdrag att underteckna avtalet - att besluten enligt ovan villkoras av att kommunfullmäktige i XXX, YYY och ZZZ kommuner fattar motsvarande beslut 1

- att till den gemensamma nämnden överföra de ekonomiska resurser från respektive kommun som framgår av bilaga 3 till samarbetsavtalet - att delegera till kommunstyrelsen att fatta erforderliga följdbeslut med anledning av ovan Kommunstyrelsen beslutar - att godkänna verksamhetsövergång av personal från XXX kommun till Lekebergs kommun, under förutsättning att fullmäktige beslutar enligt förslag ovan Bakgrund Det finns en lång och framgångsrik samarbetstradition mellan kommunerna i Sydnärke. Genom öppenhet och förtroende finns idag en omfattande karta av områden med framgångsrikt samarbete. Framgångsfaktorn har framför allt varit att kommunerna så tydligt accepterat att man går in i ett samarbete om man själv väljer det. Detta har gjort att det idag finns exempel där fem, fyra, tre eller två kommuner valt en samarbetsform. Ibland har ett par kommuner fattat beslut och samarbetat en tid, innan andra tillkommit i samarbetet. Andra gånger har flera kommuner kommit överens vid ett och samma tillfälle. Det ställs allt högre krav på kommunernas IT-verksamhet i framtiden. Små kommuner med liten förvaltning får allt svårare att med begränsade personalresurser följa utvecklingen inom områden som kommer att vara nödvändiga i framtiden. Askersunds, Hallsbergs, Laxå och Lekebergs kommuner har därför undertecknat en avsiktsförklaring att skyndsamt bilda en gemensam IT-nämnd och förvaltning. Avsiktsförklaringen undertecknades i september och processen för att nå målet har skett i projektform. Avsiktsförklaringen har följande lydelse: Processen i projektet Uppdraget till projektledaren har varit att projektet ska kännetecknas av transparens, information, dialog och uppföljning/utvärdering. Följande arbetsmodell har därför använts: 2

- Nyhetsbrev om projektarbetet, delprojekten, riskanalys och statusrapport ungefär var fjortonde dag. - Mötesverksamhet i form av styrgruppsmöten, projektarbetsgruppsmöten, stormöten och kontinuerliga avstämningar med delprojektledare och nyanställd IT-chef, samt möte med projektägarna (kommunstyrelseordförandena) - Studiebesök i Karlstad och Töreboda kommuner för att hämta kunskap och inspiration till projektet - Information har getts via nyhetsbrevet och vid de olika mötestillfällena. Kommunchefer har haft uppdraget att vidarebefordra informationen och föra en dialog med verksamheterna. Kommunstyrelsens ordförande har, som projektägare, haft samma uppgift när det gäller den politiska verksamheten. Fackliga företrädare har fått nyhetsbreven via kommunernas personalchefer. - För att ytterligare förstärka vikten av transparens har en projektarbetsplats upprättats på nätet av IT- samordnaren i Hallsbergs kommun. På projektplatsen har samlats all dokumentation som gjorts under projektets gång, såsom minnesanteckningar och delprojektrapporter. Här finns också nyhetsbreven samlade, samt information från studiebesöken. Syfte Målet med att skapa en gemensam IT-nämnd är att ge god service och IT-drift av hög kvalitet. Vidare ska kostnadseffektivitet eftersträvas genom stordriftsfördelar och gemensamma investeringar, gemensamma avtal, inköp och samverkan och gemensam drift av verksamhetssystem över kommungränserna. Detta ska ske bland annat genom att sätta tydliga och mätbara mål för ökad tillgänglighet, driftsäkerhet och service. På sikt ska de ingående kommunerna ha samma verksamhetssystem för att uppnå lägsta kostnad och högsta effektivitet. Konsekvensanalys ekonomi och personal Samma ekonomiska resurser som finns idag i respektive kommun förs över till den nya nämnden. I avtalet finns uppdrag om framtida finansieringsmodell (Samarbetsavtalet 8, 15 och 16) Samtliga anställda inom kommunernas IT-verksamhet, erbjuds anställning i Lekebergs kommun. Se även samarbetsavtalet 6. 3

VARFÖR SKA VI BILDA SYDNÄRKES IT-NÄMND OCH FÖRVALTNING? Här följer en sammanfattning i punktform av det som jag, i rollen som projektledare, funnit vara av vikt för de förslag till beslut som lämnas: Kommunerna måste klara av att möta det nya IT-samhälle som växer fram. Detta ställer allt större krav på stöd till administrationen och förväntad service till medborgare. Även i en mindre kommun förväntar sig dagens invånare gamla som unga att kunna få service och sköta vardagslivet på annan tid än kontorstid. En kommuns bemötande på det området kommer troligtvis att vara en attraktionsfaktor i framtiden för människor som pendlar och vill ha åtkomst till 24-timmars myndighet. SKL(Sveriges kommuner och landsting) ser IT-utvecklingen som ett sätt att klara framtidens ekonomi och bemanningsbehov. I en artikel i Dagens samhälle (nr 35 2013) säger VD Håkan Sörman bland annat följande: Ett skäl är det finansiella gapet. SKL har räknat ut att det behövs ytterligare 200 miljarder för att klara välfärden år 2035. Det motsvarar en skattehöjning med 13 kronor. Det andra skälet är att kommunsektorn har stora rekryteringsbehov, som kan bli svåra att klara av. En digitalisering kan frigöra personalresurser. Totalt måste 320 000 nya medarbetare anställas fram till 2020, varav 65000 undersköterskor och 30000 förskollärare. Vi har bara sju år på oss. Varje kommun kommer under alla omständigheter att behöva investera i större eller mindre omfattning. Gör vi det tillsammans bör vi rimligtvis få ett högre mervärde av satsade medel. Små kommuner klarar att lösa vardagens arbete i IT-verksamheten, men hinner inte med utvecklingsfrågorna inom området. De erfarenheter av gemensamma nämnder som vi skaffat oss i sydnärkesamarbetet visar att sårbarheten minskar, vi får en breddad och mer specialiserad kompetens, bättre stöd till verksamheterna, samt kostnadseffektivitet på sikt (färre konsultinsatser). En gemensam IT-nämnd och förvaltning ger de samverkande kommunerna en samlad ITinfrastruktur med hög kompetens. Stödet till verksamheterna har redan nämnts ovan. Verksamhetsstödet ökar framför allt i utvecklingsfrågor, upphandlingar och krav på leverantörer (färre konsulter behövs) Strävan mot gemensamma verksamhetssystem ger lägre kostnader på sikt för upphandling, underhåll och support. Bättre, säkrare och mindre sårbar support uppnås. Gemensam standard och policy för PC, plattor, mm förenklar och ger bättre ekonomi. Gemensam basdrift och gemensamma överenskomna investeringar som fler är med och betalar enligt avtalad fördelningsmodell bör vara ekonomiskt fördelsaktigt för alla samverkande kommuner. 4

Möjligheter skapas att införa en köp- och säljmodell som möjliggör val i kommunerna utifrån intresse och ekonomiska förutsättningar. Den kommun som har sämst ekonomiska möjligheter lägger inte ribban för övriga och tvingas heller inte bedriva en utveckling som man inte har råd med. Inflytandet inför beslut och återkoppling/utvärdering av verksamheten är tydligt reglerat i avtal/reglemente. Avslutande kommentarer Mot bakgrund av ovanstående, lämnas de förslag till beslut, som framgår av denna skrivelse. Sedan dessa beslut har fattats, kommer medarbetarna som går över till IT-nämndens verksamhet att ta med sina sparade semesterdagar varvid den ekonomiska regleringen sker mellan berörda kommuner och Lekebergs kommun. När det gäller intjänad pensionsåtagande för nämnda medarbetare kommer Lekebergs kommun att fakturera berörd kommun efter att KPA har gjort separata beräkningar. Vidare bör varje kommun överväga vilka ytterligare beslut som behövs i den egna kommunen till följd av den överföring av ekonomiska resurser som görs. 5

Sidan 1 av 5 Samarbetsavtal avseende IT-samverkan i Sydnärke Avtal mellan Askersunds kommun, (212000-1983) 696 82 Askersund och Hallsbergs kommun, (212000-1926) 694 80 Hallsberg och Laxå kommun, (212000-1918) 695 80 Laxå och Lekebergs kommun, (212000-2981) 716 81 Lekeberg avseende samarbete i IT-frågor genom en gemensam IT-nämnd. Bakgrund Askersunds-, Hallsbergs, Laxå och Lekebergs kommuner är överens om att tillsammans bilda en gemensam IT-nämnd, kallad Sydnärkes IT-nämnd. I detta syfte undertecknade ordförandena i respektive kommuns kommunstyrelse samt kommuncheferna i kommunerna i september 2013 en avsiktsförklaring (Se bilaga 1!) om en framtida gemensam IT-nämnd. Parterna har nu genom detta avtal och ett reglemente enats om förutsättningarna och formerna för samarbetet. 1 En gemensam IT-nämnd Den gemensamma IT-verksamheten ska ligga i en gemensam nämnd, som ingår i Lekebergs nämndorganisation. I nämnden ska ingå Askersunds-, Hallsbergs-, Laxå och Lekebergs kommuner. Nämnden ska påbörja sin verksamhet den 1 april 2014.

Sidan 2 av 5 2 Mål med verksamheten Målet med att skapa en gemensam IT-nämnd är att ge god service och IT-drift av hög kvalitet. Vidare ska kostnadseffektivitet eftersträvas genom stordriftsfördelar och gemensamma investeringar, gemensamma avtal, inköp och samverkan och gemensam drift av verksamhetssystem över kommungränserna. Detta ska ske bland annat genom att sätta tydliga och mätbara mål för ökad tillgänglighet, driftsäkerhet och service. På sikt ska de ingående kommunerna ha samma verksamhetssystem för att uppnå lägsta kostnad och högsta effektivitet. 3 Den gemensamma IT-nämndens ansvarsområde Den gemensamma nämnden ansvarar för: - drift och förvaltning av kommunernas system- och nätverksmiljö; kommunerna är överens om att etablera ett kommunsammanbindande nät - support till medarbetare avseende hantering av klientenheter (tex pc och läsplattor), - hantering av centrala behörigheter samt - IT-strategiskt stöd till verksamheterna i deras arbete (tex upphandlingsstöd och utvecklingsarbete) hos de samverkande kommunerna. Nämnden biträder de samverkande kommunerna i framtida verksamhetssatsningar som på olika sätt är IT-relaterade inom nationell och regional utveckling 4 Gränsdragningsfrågor Den närmare gränsdragningen i fråga om vilket ansvar som ligger på IT-nämnden respektive på de olika samverkande kommunerna återfinns i bilaga till detta avtal (Se bilaga 2!). Innehållet i denna bilaga kan ändras efter gemensamt beslut av kommuncheferna i respektive kommun. Detta avtal innebär en delegation från respektive kommun till kommuncheferna att fatta sådana beslut. Denna gränsdragningslista beskriver vad parterna vid detta avtals tecknande har varit överens om beträffande fördelningen av ansvaret. Listan är inte avsedd att tolkas så att det som inte regleras genom listan, automatiskt ska hamna utanför nämndens ansvarsområde. Vem som ska ta ansvaret får sådana frågor ska avgöras av i första hand kommuncheferna och i andra hand av nämnden. 5 Förvaltningsorganisation Under IT-nämnden ska det finnas en IT-förvaltning som leds av en IT-chef. Vid anställning av IT -chef ska samråd ske mellan de samverkande kommunerna.

Sidan 3 av 5 6 Personal Lekebergs kommun är anställningsmyndighet för all IT -personal. Lekebergs kommun ansvarar för att personalen har den kompetens som behövs for verksamheten. Placering och verksamhetsställe för personalen beslutas av IT-chefen. 7 Lokalisering IT-förvaltningen är lokaliserad till Lekebergs kommun. Respektive kommun ska dock tillhandahålla de arbetsplatser som behövs för att personalen vid IT-förvaltningen ska kunna utföra sitt arbete. 8 Ekonomi IT-nämnden ges inledningsvis samma ekonomiska resurser, för den verksamhet som detta avtal omfattar, och som IT-verksamheten har haft för dessa verksamheter hos de samverkande kommunerna före bildandet av den gemensamma nämnden. De ekonomiska resurserna avser både drift- och investeringsmedel (Se bilaga 3!) Nämnden förfogar över de resurser som beslutas av kommunfullmäktige i Lekebergs kommun, efter att de samverkande har samtyckt till den gemensamma budgeten för nämnden. Detta kräver god framförhållning i nämndens budgetprocess och att den är väl synkroniserad med de ingående kommunernas övergripande budgetarbete. Omställningskostnader, i form av driftkostnader av engångskaraktär i respektive kommun på grund av att en gemensam IT-organisation inrättas, ska betalas av den berörda kommunen. Varje kommun ska själv betala för driftkostnader som är konsekvenser av investeringar och andra satsningar, som kommunen själv har beslutat om. 9 Verksamhetsplanering IT-nämndens verksamhet ska läggas fast i en verksamhetsplan med kostnadsredovisning. Förslag till sådan plan ska tas fram av IT-chefen i samråd med kommuncheferna och vara väl samordnad med kommunernas övergripande budgetarbete. Planen, som fastställs i nämnden, ska gälla för tre år, och ska revideras årligen. 10 Insyn i förvaltningen De samverkande kommunerna har rätt till full insyn i förvaltningen och den redovisning som gäller för IT -nämndens verksamhet. IT-nämnden ska senast den 31 januari till respektive kommun, lämna rapport om ekonomi och verksamhet under det föregående året. 11 Reglemente För nämndens verksamhet gäller ett särskilt reglemente (Se bilaga 4!) Reglementet får inte ändras utan att ändringen har godkänts av samtliga kommuners fullmäktigeförsamlingar.

Sidan 4 av 5 12 Tvist Tvist i anledning av detta avtal ska i första hand lösas genom förhandlingar mellan parterna. Om detta inte lyckas ska tvisten avgöras av allmän domstol. 13 Giltighetstid Detta avtal gäller från och med den 1 april 2014 och till och med den 31 december 2018. Därefter förlängs avtalet med fyra år i taget. För att upphöra att gälla efter en fyraårsperiod, ska avtalet sägas upp senast ett år före fyraårsperiodens utgång. Avtalet kan sägas upp av endera av parterna. 14 Villkor Detta avtal gäller under förutsättning att det godkänns av kommunfullmäktige i de samverkande kommunerna. 15 Uppdrag IT-nämnden ges i uppdrag att senast den 31 december 2014 till respektive kommunstyrelse i de samverkande kommunerna redovisa förslag på finansieringsmodell för den gemensamma IT-verksamheten. 16 Delegation avseende fastställande av ny finansieringsmodell Finansieringsmodell fastställs genom beslut i kommunstyrelserna i de samverkande kommunerna. Kommunstyrelserna beslutar även om kommande förändringar i vad som avser finansieringsmodellen.

Sidan 5 av 5 2014- För Askersunds kommun Per Eriksson Kommunstyrelsens ordförande Madeleine Andersson Kommunchef 2014- För Hallsbergs kommun Andreas Svahn Kommunstyrelsens ordförande Torbjörn Dybeck Kommundirektör 2014- För Laxå kommun Tommy Holmquist Kommunstyrelsens ordförande Harry Lundin Kommunchef 2014- För Lekebergs kommun Charlotta Englund Kommunstyrelsens ordförande Hans Boskär Kommundirektör

Sydnärkes IT Ansvarsfördelning mellan IT-nämnden och kommunerna 2014 01 23 Inledning Detta dokument beskriver vilket ansvar som ligger på IT nämnden respektive de samverkande kommunerna gällande IT. Innehållet i dokumentet är att betrakta som exemplifieringar då det inte är möjligt att inkludera alla tänkbara arbetsuppgifter. Hantering av otydligheter I det fall gränsdragningen upplevs som otydlig skall i första hand dialog äga rum mellan IT chef och verksamheten i respektive kommun. Kommunchefen i respektive kommun har ansvaret för att reda ut otydligheter som kan uppstå i gränsdragningen.

Ansvarsfördelning * Endast för enligt systemförvaltningsplan överenskomna system ** Begränsat till mailsynk och grundfunktion, ej applikationer Telefoni K K K Support smartphones och surfplattor ** N IT strategiskt stöd vid upphandling och utveckling av verksamhetssystem N Huvudansvar för IT säkerhetsarbete N Strategi för samordning och likformning av it infrastruktur N Strategi för samordning och likformning av verksamhetssystem K Tillhandahållande av ledning och koordinering av IT relaterade förändringar N Kvalitetsuppföljning och långsiktig strategi inom IT N Tillhandhållande av ramverk för systemförvaltning N Bredbandsutbyggnad N Hårdvara t.ex. servrar, datalagring, backup, nätverksutrustning, PCs N N N Teknisk specialiststöd för uttalade verksamhetssystem * N Komponent att ansvara för Drift och underhåll Förvaltning Utveckling Övriga arbetsuppgifter Ansvarig Verksamhetssystem och ingående komponenter t.ex. databaser och webbtjänster N K K Behörighetshantering i verksamhetssystem K Centrala system t.ex. e post, övervakning, katalogtjänst, backup, integrationssystem, datalagring, gemensam filtjänst N N N Behörighetshantering i övriga system N Nätverk, brandväggar inklusive stödsystem N N N Support PC klienter N Fysiska server /datahallar N N N Support verksamhetssystem K Ansvarsfördelning IT nämnd (N) och respektive kommun (K)

BILAGA 3 Respektive kommuns fastställda budget 2014 utgår från befintlig verksamhet och kommer att vara grunden för Lekebergs kommuns fakturering för gemensamma IT verksamheten. Ett förslag är att faktureringen avser kvartalsräkning i förskott samt att övriga gemensamma nämnder övergår till samma faktureringsperiod för att kunna genomföra nettofaktureringar (likviditetshänsyn). Under perioden januari mars kommer kostnader och intäkter ingå i respektive kommun och from april månad kommer Lekebergs kommun att överta redovisningen och ekonomin för den gemensamma IT verksamheten. Slutregleringen av de ekonomiska förutsättningarna sker under majmånad och det rör semesterlöneskulden, pensionsåtagande samt första kvartalet 2014. Medarbetarna som går över till IT nämndens verksamhet tar med sina sparade semesterdagar varvid den ekonomiska regleringen sker mellan berörda kommuner och Lekebergs kommun. När det gäller intjänad pensionsåtagande för nämnda medarbetare kommer Lekebergs kommun att fakturera berörd kommun efter att KPA har gjort separata beräkningar. Befintliga kapitalkostnader och därmed tidigare genomförda investeringar kommer att vara kvar i grundkommunen och avräknas i kvartalsräkningen. Alla nya investeringar bokförs i Lekebergs kommuns anläggningsregister. Reglering av över och underskott. Vid en budgetavvikelse i samband med bokslutet skall det regleras med de samverkande kommunerna i enlighet med fördelning som gäller för berört år, i enlighet med de andra nämndernas spelregler. Avvikelsen regleras mellan berörda kommunerna senast den 31 maj året efter verksamhetsåret. IT ENHET/AVD DRIFTBUDGET LEKEBERG ASKERSUND HALLSBERG LAXÅ SUMMA INTÄKTER 48 tkr 140 tkr 378 tkr 566 tkr AB AVTALET INKL SEMLÖN 1 161 tkr 1 363 tkr 2 471 tkr 1 060 tkr 6 055 tkr PO PÅLÄGG 447 tkr 518 tkr 950 tkr 411 tkr 2 326 tkr AB AVTALET INKL SEMLÖN IT Chef 123 tkr 185 tkr 256 tkr 94 tkr 658 tkr PO PÅLÄGG IT Chef 47 tkr 71 tkr 98 tkr 36 tkr 252 tkr TJÄNSTEKÖP 138 tkr 619 tkr 200 tkr 100 tkr 1 057 tkr LICENSER UNDERHÅLL SUPPORT 860 tkr 1 339 tkr 1 000 tkr 707 tkr 3 906 tkr FÖRBRUKNINGSINVENTERIER OCH MATERIAL 140 tkr 189 tkr 50 tkr 90 tkr 469 tkr DATAKOMMUNIKATION 275 tkr 471 tkr 515 tkr 301 tkr 1 562 tkr KAPITALKOSTNAD IT 853 tkr 847 tkr 1 992 tkr 690 tkr 4 382 tkr SUMMA IT ENHETEN/AVDELNING 3 996 tkr 5 462 tkr 7 154 tkr 3 489 tkr 20 101 tkr 378 TKR avser 214 SUF och 164 Askersund IT INVESTERINGSBUDGET LEKEBERG ASKERSUND HALLSBERG LAXÅ SUMMA INVESTERINGSBUDGET IT 1 000 tkr 2 925 tkr 1 300 tkr 1 000 tkr 6 225 tkr Varav reinvestering av stationära/bärbara PC/tunna klienter 710 tkr 1 475 tkr 500 tkr 500 tkr 3 185 tkr Varav reinvestering av servrar, nätutrustning och övriga IT tillbehör 290 tkr 1 450 tkr 800 tkr 500 tkr 3 040 tkr

Förteckningen nedan visar på IT system och program samt licenser som under 2013 finansierades i ITverksamhetens budget hos respektive kommun. När O är markerad innebär det att kommunen har verksamhetssystemet men finansieras av annan verksamhet. Verksamhetssystem Licenser LEKEBERG ASKERSUND HALLSBERG LAXÅ Absilion X Caperio Backup X CAPERIO AB: A 100IP INTERNET/KOMMUNIKATIONSTJÄNST X CAPERIO AB: Cisco SMARTnet X CAPERIO AB: Ipswitch WhatsUp Gold Premium X CAPERIO AB: Sydsam Backup S&L X CAPERIO AB: VM ware Support and Subscriptio X DECAPUS X X X Ecos X EVRY ONE INFRAPARTNER STHLM AB: ZENwork SUSE X X F Secure X HALLSBERGS KOMMUN: Electronic HP Carepack 4 Hour X X HÖGSBYNÄT AB: IP City X Ifolder X Jukebox X K3 Resell X X X Kontorsstöd / Officepaket X Lotus Domino X Metakatalog X X X MobilityGuard X X Novell Servicedesk X X Oracle Database X O X OTRS X X Palo Alto X X X PULSEN INTEGRATION AB: Novell Storage manager X PULSEN INTEGRATION AB: Pulsen snapshot conenctor grund X X PULSEN INTEGRATION AB: SUPAVT support avgift X X PULSEN via Hallsberg X RADAR GROUP INTERNATIONA; Radar CIO abonnemang X SEP Sesam X X SVENSK E IDENTITET AB: Månadsavgift E identitet X TEIS X O Teknisk infrastruktur X X TIETO SWEDEN AB: DSEA X TIETO SWEDEN AB: EBIZ gate X O Vibe X X ZenWorks Configuration Manegement X X ZenWorks Mobile Management X X

Sidan 1 av 4 Reglemente för Sydnärkes IT-nämnd Antaget av kommunfullmäktige i Askersunds-, Hallsbergs-, Laxå samt Lekebergs kommuner den xx, xx, xx respektive xx. Askersunds-, Hallsbergs-, Laxå samt Lekebergs kommuner (nedan kallade de samverkande kommunerna) har genom avtal om samverkan och detta reglemente kommit överens om att tillsammans bilda den gemensamma nämnden, Sydnärkes IT-nämnd, i syfte att samverka om IT-verksamhet. Utöver vad kommunallagen säger om nämnder i 6 kapitlet ska detta reglemente och mellan kommunerna tecknat samarbetsavtal gälla för den gemensamma nämnden. 1 Organisationstillhörighet Lekebergs kommun är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i Lekebergs kommuns organisation. 2 Verksamhetsområde Den gemensamma nämnden ansvarar för: - drift och förvaltning av kommunernas system- och nätverksmiljö; kommunerna är överens om att etablera ett kommunsammanbindande nät, - support till medarbetare avseende hantering av klientenheter (tex pc och läsplattor), - hantering av centrala behörigheter samt - IT-strategiskt stöd till verksamheterna i deras arbete (tex upphandlingsstöd och utvecklingsarbete) hos de samverkande kommunerna. Nämnden biträder de samverkande kommunerna i framtida verksamhetssatsningar som på olika sätt är IT-relaterade inom nationell och regional utveckling. Nämnden har rätt att inom sitt verksamhetsområde åta sig uppdrag från andra kommuner, kommunförbund etc. Nämnden ska särskilt följa utvecklingen inom sitt verksamhetsområde och ta de initiativ som behövs och i det arbetet ta nödvändiga kontakter samt samarbeta med andra myndigheter, organisationer och enskilda vars verksamhet berörs. Nämnden ska inom sitt verksamhetsområde avge de yttranden och lämna de upplysningar som begärs av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, annan nämnd eller kommunalförbund i de samverkande kommunerna.

Sidan 2 av 4 Nämnden ska delta i respektive kommuns planering, där frågor inom nämndens område berörs. Nämnden ska ingå i respektive kommuns krisorganisation utifrån respektive kommuns behov. 3 Sammansättning Den gemensamma nämnden ska, ha fyra (4) ledamöter och fyra (4) ersättare som utses av respektive kommunfullmäktige enligt följande: Ledamöter Ersättare Askersund 1 st 1 st Hallsberg 1 st 1 st Laxå 1 st 1 st Lekeberg 1 st 1 st Nämnden ska ha en ordförande samt en vice ordförande. Posten som ordförande ska rotera årligen mellan kommunerna i följande ordning: Askersund, Hallsberg, Laxå och Lekeberg om inte kommunerna är överens om annat. På samma sätt ska vice ordförandeskapet rotera i ordningen, med en förskjutning motsvarande ett steg i ordningen. 4 Ansvar och rapportskyldighet Nämnden ska bedriva sin verksamhet i enlighet med det samarbetsavtal som gäller mellan de samverkande kommunerna, detta reglemente samt de mål och riktlinjer som kommunernas fullmäktige enhälligt har beslutat om. IT-nämnden ska senast den 31 januari till respektive kommun, lämna rapport om ekonomi och verksamhet under det föregående året. 5 Ersättares tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde, eller att vidare delta i ett sammanträde, tjänstgör ersättare enligt följande ordning: I första hand personlig ersättare och i andra hand annan ersättare (enligt ordning på kommunerna i 3). En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om ersättare trätt in i ledamotens ställe. Ersättare har rätt att närvara och yttra sig på sammanträde även när de inte tjänstgör.

Sidan 3 av 4 6 Anmälan av förhinder En ledamot eller ersättare som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller del av ett sammanträde ska snarast anmäla detta till nämndens sekretariat. 7 Ersättare för ordföranden Om varken ordförande eller vice ordföranden kan delta i ett sammanträde beslutar nämnden vem av de två andra ordinarie ledamöterna som ska fullgöra uppdraget som ordförande. 8 Kallelse Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. 9 Justering och anslag av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Om nämnden avser att fatta beslut om omedelbar justering bör protokollet redovisas skriftligt dessförinnan. Justering av nämndens protokoll ska anslås på Lekebergs kommuns anslagstavla samt kopia för kännedom på kommunernas anslagstavlor. Protokollet i sin helhet ska finnas på respektive kommuns kommunstyrelsekansli. 10 Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. 11 Delgivning Handlingar delges nämnden genom att lämnas till ordförande eller anställd som nämnden bestämmer. 12 Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordföranden och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer.

Sidan 4 av 4 13 Beredning De ärenden som ska avgöras av den gemensamma nämnden ska beredas gemensamt av kommuncheferna i de samverkande kommunerna, som till sin hjälp i detta arbete har IT-chefen och dennes förvaltningsorganisation. 14 Ordförandens uppgifter Ordföranden företräder nämnden mellan sammanträdena. Ordföranden ska med iakttagande av bestämmelserna i detta reglemente eller för nämndens personal beslutade föreskrifter utöva tillsyn över nämndens olika förvaltningsgrenar. Ordföranden får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande, att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2014-03-17 KF Dnr KS Taxor för myndighetsutövning inom Nerikes Brandkår Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att anta: l. Taxa för brandskyddskontroll. Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor. 2. Sotningsfrister. Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor. 3. Taxa för sotning. Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor. 4. Taxa för tillstånd. Lag (SFS 2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. 5. Taxa för tillsyn. Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor samt lag (SFS 2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Ärendet Nerikes Brandkår har i bifogat material lämnat förslag till beslut i medlemskommunernas kommunfullmäktigeförsamlingar. Förslaget avser fastställande av en rad olika taxor. Nerikes Brandkår har tidigare själv fattat dessa beslut. I en ny dom i Högsta förvaltningsdomstolen, har emellertid fastslagits att det är medlemskommunerna som måste fatta beslut om taxor som grundas på bemyndiganden till en kommun. Den rätten anses inte följa med över till ett kommunalförbund, när kommunen lämnar över ansvaret för verksamheten. Nerikes Brandkår föreslår medlemmarna att fatta likalydande beslut om bifogade taxor. Kommunstyrelsens förslag (KS 15 2014) Kommunstyrelsens förslag framgår ovan. Kommunfullmäktiges behandling av ärendet Justerare Utdragsbestyrkande

I kommunfullmäktige yrkar SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2014-03-17 Justerare Utdragsbestyrkande

Sotningsfrister enligt Lagen om skydd mot olyckor Hallsbergs Kommun Upprättad av Nerikes Brandkår Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx

Sotningsfrister Allmänt Föreskrifter om sotningsfrister finns i 3 kap. l förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor samt i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (SRVFS 2005:9) om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll. Termer och begrepp som används i lagen eller förordningen om skydd mot olyckor samt i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll har samma betydelse i dessa råd och kommentarer. Följande lokala bestämmelser kompletterar dessa föreskrifter. Den rengöring (sotning) som skall utföras enligt 3 kap. 4 lagen om skydd mot olyckor syftar till att förebygga brand. Lagens betoning på brandskydd i kombination med ny kunskap om sotningens betydelse för riskerna för brand har medfört att imkanaler i enskilda hushåll inte längre omfattas av lagens krav på sotning. Dessutom anser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap inte att det finns brandskyddsmässiga skäl för att sota vissa anläggningstyper lika ofta som tidigare varit fallet. Den enskilde har det primära ansvaret för sitt eget brandskydd. Enligt 2 kap. 2 lagen om skydd mot olyckor skall också ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader och andra anläggningar vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Definitioner Anläggning Avgaskanal Eldningsapparat Imkanal Lokaleldstad Rökkanal Tung eldningsolja Värmecentral Fast förbränningsanordning och därtill hörande rökkanal eller avgaskanal samt imkanal och de övriga byggnadsdelar som skall kontrolleras enligt 3 kap. 4 lagen om skydd mot olyckor. Kanal för bortledande av avgaser från förbränningsanordning som eldas med gas samt till kanalen monterade delar, såsom förbindelsekanal, fläkt, avskiljare och spjäll. Del av eldstad för automatisk inmatning och förbränning av bränslet samt till apparaten monterade delar, såsom fläkt, spjäll och övrig reglageutrustning. Frånluftskanal från utrymme för matlagning eller uppvärmning av mat i restauranger, storkök och därmed jämförbara utrymmen samt till kanalen monterade delar, såsom fläkt, avskiljare och spjäll. Eldstad som används för uppvärmning av det utrymme där eldstaden är uppställd. Exempel på lokaleldstäder är braskamin, kakelugn och öppen spis. Kanal för bortledande av rökgaser från förbränningsanordning som eldas med fasta eller flytande bränslen samt till kanalen monterade delar såsom förbindelsekanal, fläkt, avskiljare och spjäll. Eldningsolja med kvalitetsbeteckning 3 eller högre. En särskild byggnad som innehåller en eller flera fasta förbränningsanordningar med tillhörande skorsten för produktion av värme eller kraft för exempelvis en större industrianläggning eller för flera byggnader inom område med flerbostadshus, militäranläggning eller sjukhusanläggning. 1

Sotningsfrister Frister: Värme-, varmvatten-, varmlufts- och ångpannor Om pannan ingår i en värmecentral som står under kontinuerlig övervakning av en kvalificerad driftsledare kan sotning utföras med fristen 4 år, oavsett vilket bränsleslag som används. I övriga fall kan, om eldning sker med fasta bränslen, sotning göras enligt följande. Frist Tillämpningskriterier 4 ggr/år Avser konventionella pannor. 3 ggr/år Avser pannor med keramisk inklädnad i förbränningskammaren eller motsvarande konstruktion för effektiv förbränning av bränslet och där pannan är ansluten till ackumulatortank eller motsvarande anordning. 2 ggr/år Pannor där eldning sker med träpellets eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle och där eldningsapparaten är speciellt konstruerad för effektiv förbränning av bränslet. Om eldning sker med flytande bränslen kan sotning göras enligt följande. Frist Tillämpningskriterier 4 ggr/år Avser pannor där eldning sker med tung eldningsolja eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle. 1 år Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle och pannans märkeffekt överstiger 60 kw. 1 år Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle och pannans märkeffekt uppgår till högst 60 kw. 2 år Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle samt med pulserande förbränning och pannans märkeffekt uppgår till högst 60 kw. Köksspisar, ugnar och andra jämförbara förbränningsanordningar Om eldning sker i större omfattning än för enskilt hushålls behov kan sotning göras enligt följande. Frist Tillämpningskriterier 6 ggr/år Avser eldstäder där eldning sker med fasta bränslen, tung eldningsolja eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle. 1 år Avser eldstäder där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle. Om eldning sker för ett enskilt hushålls behov kan sotningsfrister för lokaleldstäder tillämpas. 2

Sotningsfrister Lokaleldstäder Att avgöra om en lokaleldstad är att hänföra till 1-års eller 4-års sotningsfrist är i grunden en bedömningsfråga. Grundtanken är att lokaleldstäder ska sotas varje år, men eftersom det finns lokaleldstäder, dvs. kaminer, kakelugnar och öppna spisar etc. som inte används i någon nämnvärd omfattning (trivseleldning), finns möjligheten att ge dessa en längre frist (4 år). Trivseleldning Enligt de allmänna råden om brandskyddskontroll är trivseleldning definierat såsom eldning i korta eldningscykler någon gång (1) per vecka. Översatt i mängden förbrukat bränsle kan detta innebära en maximal ungefärlig årlig förbrukning på cirka 1 m³ ved. Om eldning sker i lokaleldstäder kan sotning göras enligt följande. Frist Tillämpningskriterier 1 år Avser eldstäder som utgör den primära källan för uppvärmning av det utrymme där eldstaden är uppställd eller för matlagning. 4 år Avser eldstäder som endast trivseleldas, årlig förbrukning på ca 1 m³ ved eller mindre. 4 år Eldstaden är belägen i ett fritidshus Imkanaler i restauranger eller andra större kök Frist Tillämpningskriterier 3 ggr/år Imkanaler i restauranger eller andra större kök. 1 år Avser imkanaler i kök som endast används för uppvärmning av mat eller liknande verksamhet. Dessa frister är generella. Individuella objekt kan ur brandskyddsmässiga skäl få tätare eller glesare sotningsfrister. Det är skorstensfejaremästaren som kan medge avsteg eller fordra tätare rengöring (sotning). Skorstensfejaremästarens beslut kan prövas av direktionen för Nerikes Brandkår. 3

Taxa för Brandskyddskontroll Enligt Lagen om skydd mot olyckor Hallbergs Kommun Upprättad av Nerikes Brandkår Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx

Taxa Brandskyddskontroll ALLMÄNT Grunden för denna taxa om brandskyddskontroll finns i 3 kap 6 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Termer och begrepp som används i lagen eller förordningen om skydd mot olyckor samt i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (SRVFS 2005:9) om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll har samma betydelse i denna taxa. 1 BERÄKNING AV AVGIFT (Angivna avgifter exkl. moms.) Ersättning utgår med grundavgift och kontrollavgift. 1. Objekt i småhus Grundavgift Kronor Inställelse för utförande av brandskyddskontroll Helårsbebott hus: 243,10 kronor. Fritidshus: 430,10 kronor. Kontrollavgift: Brandskyddskontroll av eldstad, värmepanna etc. med tillhörande rökkanal: 748 kronor per timme. Minsta debitering 30 min. För kontroll räknas påbörjad kvartstimme som hel kvartstimme. 2. Övriga objekt: Kontrollavgift: Kontrollavgift: 748 kronor per timme. 3. Avgift för efterkontroll För separat utförd efterkontroll av förelagd brandskyddsåtgärd utgår avgift med 748 kronor per timme samt transportersättning. 4. Särskilda bestämmelser A. För extra inställelse, då kontrollen inte kunnat utföras enligt ordinarie avisering och särskilda skäl för detta inte förelegat, utgår ersättning för återbesök med 748 kronor per timme samt transportersättning. Härjämte utgår ersättning för den ordinarie inställelsen enligt 1 eller 2 samt en administrationsavgift av 124,70 kronor (Avgiften baseras på 10 minuters tidsåtgång). B. Transportersättning för bil beräknas som kilometerersättning per påbörjad km av avståndet fram och åter till förrättningsplatsen. C. Vid beräkningen tillämpas reglerna för mindre bil och lägsta årliga körlängd. För annat transportmedel än bil utgår ersättning med den verkliga kostnaden. 2

Taxa Brandskyddskontroll D. För kontroll utförd utom ordinarie arbetstid orsakat av att objektet inte är tillgängligt under ordinarie arbetstid, utgår ersättning med 748 kronor per timme samt tillägg motsvarande de merkostnader som arbetet föranleder. För kontroll räknas påbörjad kvartstimme som hel kvartstimme. Vid beräkning av arbetstidens längd enligt 2, 3 samt 4 inräknas förflyttningstiden till och från arbetsplatsen. I angivna ersättningar ingår kostnaden för teknisk utrustning och förbrukningsmateriel samt för protokollering av brandskyddskontrollen. 3 INSTÄLLELSETID Helårsbebott hus: 15,81 minuter. Fritidshus: 25,81 minuter. 4 AVGIFTENS ERLÄGGANDE Avgiften enligt denna taxa erläggs av objektets ägare/innehavare mot räkning när brandskyddskontrollen fullgjorts. 5 DRÖJSMÅLSRÄNTA Dröjsmålsränta enligt lag utgår efter räkningens förfallodatum. 6 IKRAFTTRÄDANDE Denna taxa skall tillämpas från och med 2014-04-01. 7 INDEXREGLERING AV TAXAN Ersättning för brandskyddskontroll enligt denna taxa revideras årligen med av de centrala parterna Svenska Kommunförbundet och Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund publicerat Sotningsindex. 3

Taxa för Tillstånd enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor Hallsbergs Kommun Upprättad av Nerikes Brandkår Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx

Taxa för tillståndgivning enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor 1 INLEDANDE BESTÄMMELSER Denna taxa gäller för tillståndsprövning, provtagning och undersökning av prov, godkännande av föreståndare, godkännande av explosiv vara och beslut om huruvida en vara är att anse som en explosiv vara. 2 BERÄKNING AV AVGIFT Debitering av tillståndsärenden grundar sig på fast grundavgift för olika typer av ärenden. Dessa grundavgifter är beräknade utifrån den uppskattade tiden som det tar att handlägga ett tillståndsärende, kostnad för avsyning ingår ej. Hantering Typobjekt Kostnad Byte av innehavare 1 523 kr Revidering av befintligt tillstånd 2 538 kr Publik verksamhet Butik, handel, hotell, restaurang, 3 553 kr samlingslokaler, skola, etc. Icke publik verksamhet, Enstaka produkt, lackering, bilverkstad, mindre 4 060 kr mindre omfattning lager/förråd, byggarbetsplats, etc. Icke publik verksamhet, Stor bilverkstad, cisterner, lager etc. 8 120 kr mellan omfattning Icke publik verksamhet, Stor industri, omfattande lagerhantering, stor 12 180 kr större omfattning variation i hanterade produkter Drivmedelsanläggning automatstation 5 075 kr Drivmedelsanläggning bemannad 9 135 kr Icke yrkesmässig 2 030 kr hantering Explosiv vara Byte av innehavare 1 523 kr Revidering av befintligt tillstånd 2 538 kr Föreståndare explosiver 2 030 kr Förvaring explosiver 3 045 kr Försäljning fyrverkerier 4 568 kr Förvaring och försäljning explosiver 4 568 kr Överföring explosiver 2 030 kr Komplexa ärenden som kräver större arbetsinsatser eller om handlingarna är ofullständiga kan timdebitering med 1 015 kronor per påbörjad timme utgå. 1

Taxa för tillståndgivning enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Avsyning debiteras särskilt och innebär: Kostnad vid avsyning är summan av en fast inställelsekostnad om 2 030 kronor, samt en rörlig timkostnad om 1 015 kronor. Den fasta avgiften innefattar ersättning för genomgång av för förrättningen nödvändiga handlingar, administrativt efterarbete samt kostnad för erforderliga resor. Rörlig avgift tas ut för tiden på plats vid avsyning, minsta debitering 30 minuter. Vid avsyning räknas påbörjad halvtimme som hel halvtimme. 3 AVGIFTENS ERLÄGGANDE Avgiften enligt denna taxa erläggs av sökande mot räkning. 4 DRÖJSMÅLSRÄNTA Dröjsmålsränta enligt lag utgår efter räkningens förfallodatum. 5 IKRAFTTRÄDANDE Denna taxa skall tillämpas från och med 2014-04-01 och gäller för ärenden som är påbörjad efter denna dag. 2

Taxa för Tillsyn enligt Lagen om skydd mot olyckor samt Lagen om brandfarliga och explosiva varor Hallsbergs Kommun Upprättad av Nerikes Brandkår Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx

Taxa för tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor samt lag om brandfarliga och explosiva varor 1 INLEDANDE BESTÄMMELSER Denna taxa gäller för tillsyn enligt 5 kap 4 lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor samt enligt 27 lagen (SFS 2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. 2 BERÄKNING AV TILLSYNSAVGIFT Kostnad vid tillsyn är summan av en fast inställelsekostnad, om 2 730 kronor, samt en rörlig timkostnad om 910 kronor. Den fasta avgiften innefattar ersättning för genomgång av för förrättningen nödvändiga handlingar, administrativt efterarbete samt kostnad för erforderliga resor. Rörlig avgift tas ut för tiden på plats vid tillsyn, minsta debitering 1 timme. Vid tillsyn räknas påbörjad timme som hel timme. 3 AVGIFTENS ERLÄGGANDE Avgiften enligt denna taxa erläggs av objektets ägare/innehavare mot räkning när tillsynen fullgjorts. 4 DRÖJSMÅLSRÄNTA Dröjsmålsränta enligt lag utgår efter räkningens förfallodatum. 5 IKRAFTTRÄDANDE Denna taxa skall tillämpas från och med 2014-04-01 och gäller för tillsyn som är påbörjad efter denna dag. 1

Taxa för Sotning enligt Lagen om skydd mot olyckor Hallsbergs Kommun Upprättad av Nerikes Brandkår Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx

Sotningstaxa för Hallsbergs kommun från och med 1 April 2014 Taxa gällande föreskrivet sotnings- och rensningsarbete enligt lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor. Timtaxa: 431,80 kr (timtaxa revideras årligen med av de centrala parterna Sveriges kommuner och landsting samt Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund publicerat Sotningsindex. Vid tillämpning av taxan sker utjämning till jämna kronor). Objekttid i minuter Kronor exkl. moms 1.1 Grundavgift Inställelse för utförande av arbete enligt 1.2 under ordinarie sotningstur per gång (antal minuter x timtaxa). 1.1.1 Helårsbebott hus 13,00 93,56 kr 1.1.2 Fritidshus 23,00 165,52 kr 1.2 Objektsavgift (kr/enhet) Sotning eller rensning av nedan nämnt objekt jämte tillhörande rökkanal och förbindelsekanal eller bikanal. 1.2.1 Värmepanna med normaleffekt högst 50 Mcal/h (ca 60 kw) 1.2.1.1 eldad uteslutande med olja 25,34 182,36 kr 1.2.1.1.1 eldad uteslutande med olja, miljögodkänd 30,32 218,20 kr 1.2.1.2 eldad helt eller delvis med fastbränsle 32,50 233,89 kr 1.2.1.2.1 eldad helt eller delvis med fastbränsle, miljögodkänd 32,50 233,89 kr 1.2.1.3 kontroll av eldstad enligt särskilt beslut av Räddningsverket 25,34 182,36 kr 1.2.2 Braskamin 22,50 161,93 kr 1.2.3 Vanlig köksspis och övriga lokaleldstäder 20,00 143,93 kr 1.3 Tilläggsavgift 1.3.1 Förbindelsekanal eller bikanal av lägst 1.0 längd 1.3.1.1 1-2,5 meter 3,84 27,64 kr 1.3.1.2 2.6-5 meter 9,48 68,22 kr 1.3.1.3 Mer än 5 meter: Timersättning uttas enligt 4.5 2 Övriga objekt 2.1 Inställelseavgift Avgift enligt 2.2.1 inkluderar ersättning för inställelse för arbetets utförande vid objekt belägna Inom en radie av 10 km från arbetslokalerna. Förmer avlägset belägna objekt uttas tilläggsersättning för den proportionella delen av den tillkommande transporttiden per man och timme med pris, som anges i 4.5. 1

2.2 Objektsavgift 2.2.1 Sotning av värmepanna jämte tillhörande rökkanal och förbindelsekanal. För den till rökkanalen anslutna största sotade värmepannan uttas ersättning enligt 2.2.1.a och för var och en av de övriga sotade värmepannorna enligt 2.2.1.b. 2.2.1.a Värmepanna med normaleffekt högst 50 Mcal/h (ca 60 kw) Se 1.1 och 1.2 51-100 (61-120 kw) 46,94 337,81 kr 101-150..(121-180 kw) 54,43 391,71 kr 151-200..(181-240 kw) 62,49 449,72 kr 201-250..(241-300 kw) 65,65 472,46 kr 251-300..(301-360 kw) 70,36 506,36 kr 2.2.1.b Sidopanna med normaleffekt högst 50 Mcal/h (ca 60 kw) 16,18 116,44 kr 51-100 (61-120 kw) 29,47 212,09 kr 101-150..(121-180 kw) 36,96 265,99 kr 151-200..(181-240 kw) 45,02 323,99 kr 201-250..(241-300 kw) 48,18 346,74 kr 251-300..(301-360 kw) 52,89 380,63 kr 2.2.2 För sotning eller rensning av annat än under 1 och 2.2.1 angivet objekt uttas ersättning per man och timme med pris, som anges i 4.5. Parterna kan träffa överenskommelse om fast pris beräknat efter tidsåtgång. 2.3 Tilläggsavgift 2.3.1 Separat rökkanal till sidopanna 4,00 28,79 kr 2.3.2 Stoftavskiljare, rökgasfläkt, längre förbindelsekanal till objekt enligt 2.2.1; timersättning uttas enligt 4.5. Parterna kan träffa överenskommelse om fast pris beräknat efter tidsåtgång 3 Undersökningsarbeten m m För undersökningsarbete, annat beställt arbete och utbränning uttas ersättning per man och timme med pris, som anges i 4.5 samt transportersättning enligt 4.3. 4 Särskilda bestämmelser 4.1 Om vid utförande av arbete enligt 1.2, 1.3, och 2.2.1 undantagsförhållande föreligger genom avvikelse av nedan nämnt slag, uttas ersättning per man och timme med pris som anges i 4.5. sådan placering av objektet att rensluckor är svåråtkomliga. anordningar och konstruktionsdetaljer hindrar eller avsevärt försvårar användning av standardverktyg. för sotningens genomförande erforderlig demontering och montering av luckor och andra detaljer orsakar merarbete i sådan omfattning att tidsåtgången härför uppgår till eller överstiger i 4.5 angiven debiteringsperiod. blockering av rensluckor eller av utrymme med renslucka. användning av mer än vanligt sotbildande bränsle, förkomsten av svårborttagbara blanksotbeläggningar eller av större sotmängd än normalt på grund av anläggningsfel. fastsättning av arbetsredskap i kanal e.d. 2