Norrköpings Kommun 2012 Information till familjehem Vi hoppas att all fakta stämmer men kan inte garantera detta eftersom det hela tiden händer nya saker som påverkar familjehemsvården. Tveka inte att kontakta oss om du upptäcker felaktigheter eller om du vill veta mer.
Innehållsförteckning ATT VARA FAMILJEHEM... 3 GENOMFÖRANDEPLAN... 3 SKILLNADEN MELLAN FAMILJEHEM OCH VÅRDNADSHAVARE... 3 KONTAKT MED BARNETS FÖRÄLDRAR... 3 FAMILJEHEMMETS UPPGIFT... 4 FAMILJEHEMMET FÅR INTE... 4 FAMILJEHEMMET HAR TYSTNADSPLIKT... 4 KONTAKT MED HANDLÄGGARE... 5 FOLKBOKFÖRING... 5 ÖVERVÄGANDE OCH OMPRÖVNING... 5 ATT SPARA FÖR BARNEN... 5 FAMILJEHEMSAKT... 6 MEDICIN... 6 NAMNBYTE... 6 I SAMBAND MED ATT BARNET FLYTTAR IN... 7 UTRUSTA RUMMET... 7 KOMPLETTERA KLÄDER... 7 INKOMSTBORTFALL... 7 ARVODE... 9 STORLEKEN PÅ ARVODET... 9 SJUKPENNING- OCH PENSIONSGRUNDANDE... 9 A-KASSA OCH SEMESTER... 9 OMKOSTNADSERSÄTTNING... 11 GRUNDKOSTNADER... 11 TILLÄGGSKOSTNADER... 12 OMKOSTNADSERSÄTTNINGEN REDOVISAS TILL SKATTEMYNDIGHETEN... 12 ERSÄTTNING FRÅN FÖRSÄKRINGSKASSAN... 13 BARNBIDRAG... 13 STUDIEBIDRAG... 13 FLERBARNSTILLÄGG... 13 UNDERHÅLLSSTÖD... 13 TILLFÄLLIG FÖRÄLDRAPENNING... 13 FÖRÄLDRAPENNING... 14 BARNPENSION... 14 FÖRSÄKRINGAR... 15 HEMFÖRSÄKRING... 15 BARNET OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING... 15 FAMILJEHEMMETS FÖRSÄKRINGSSKYDD... 15 ÖVRIGA SAKSKADOR... 15 ÖVERFLYTTNING AV VÅRDNADEN... 17 SÄRSKILT FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE... 17 DEN FORTSATTA ERSÄTTNINGEN... 17 FÖRSÖRJNINGSSKYLDIGHET... 18 UNDERHÅLLSBIDRAG OCH UNDERHÅLLSSTÖD... 18 BARNPENSION... 18 BARNBIDRAG... 18 FÖRÄLDRAPENNING... 18 VÅRDBIDRAG... 18 UMGÄNGE... 18 ARV... 18 GRUNDERNA I BBIC... 19 SYFTET MED BBIC... 19 BBIC TRIANGELN... 19 BARNETS BEHOV... 20 FÖRÄLDRARNAS FÖRMÅGA... 20 FAMILJ OCH MILJÖ... 20 GRUNDPRINCIPER GENOMSYRAR STÖDSYSTEMET... 21 GENOMFÖRANDEPLANEN... 21
A T T V A R A F A M I L J E H E M Kapitel 1 Att vara familjehem Ett familjehem har ansvar för barnets vardagliga vård och fostran. Familjehemmet arbetar på uppdrag åt socialnämnden. Familjehemmet samarbetar med barnets föräldrar och barnets socialsekreterare. G E N O M F Ö R A N D E P L A N Vid placering upprättar socialsekreteraren en genomförandeplan i samråd med barnets föräldrar, barnet och familjehemmet. Av planen ska det framgå vilka mål som gäller för placeringen och när och hur dessa skall följas upp. Vidare ska det framgå hur barnets olika behov ska tillgodoses när det gäller hälso- och sjukvård, förskola och skola. Det ska också framgå hur barnets kontakt med föräldrar och andra för barnet viktiga personer ska kunna tillgodoses. En genomförandeplan tydliggör ansvar och roller mellan familjehem, socialsekreterare, barnet, vårdnadshavaren samt i förekommande fall andra huvudmän. Inte minst viktigt är det att ta till vara föräldrarnas resurser under vårdtiden. Ambitionen är att skapa förutsättningar för att alla parter ska kunna bli delaktiga i vården. S K I L L N A D E N M E L L A N F A M I L J E H E M O C H V Å R D N A D S H A V A R E I de flesta fall har barnets vårdnadshavare begärt eller samtyckt till att barnet placeras i familjehem. Ibland har socialnämnden beslutat om familjehemsplacering mot vårdnadshavarens vilja. Oavsett om placeringen sker med eller utan vårdnadshavarens samtycke så överlämnas den dagliga omsorgen och det vardagliga beslutsfattandet till familjehemmet. Vårdnadshavaren har kvar den juridiska vårdnaden. K O N T A K T M E D B A R N E T S F Ö R Ä L D R A R Det är socialsekreteraren som avgör vilken kontakt barnet ska ha med föräldrar och andra för barnet viktiga personer. Hur den ska utformas måste bedömas från fall till fall beroende på hur gammalt barnet är, orsaken till placeringen och barnets egen inställning till kontakt. 3
A T T V A R A F A M I L J E H E M En viktig uppgift för familjehemmet är att hjälpa barnet att genomföra den planering som gjorts upp. Det är också en viktig uppgift för familjehemmet att föräldrarna, utifrån sina förutsättningar, görs delaktiga och ges möjlighet att följa sitt barns utveckling. F A M I L J E H E M M E T S U P P G I F T Familjehemmets uppgift är att ge barnet den vård och fostran föräldrar normalt ger sina barn. Familjehemmet bestämmer om regler som gäller i hemmet t.ex. mat- och sovtider, fickpengar, läxläsning, fritidsaktiviteter. Familjehemmet sköter kontakter med förskola och skola, förebyggande hälsovård, sjukvård och tandvård. Familjehemmet skall informera socialsekreteraren om allt viktigt som händer med barnet och om viktiga förändringar i familjehemmet. F A M I L J E H E M M E T F Å R I N T E Familjehemmet är inte vårdnadshavare och får därför inte fatta beslut i en rad frågor som rör barnet. Vid minsta tveksamhet skall socialsekreteraren tillfrågas. Exempel där familjehemmet inte kan besluta: Söka pass Sjukvård som inte är akut Söka barnpsykiatrisk behandling Tillåta barnet ta hål i öronen, tatuera eller pierca sig Välja skola Barnets kontakt med sina föräldrar och andra närstående Detta är bara några exempel. En vägledning är att tänka om frågan rör vardagen om inte så kontakta socialsekreteraren för råd. F A M I L J E H E M M E T H A R T Y S T N A D S P L I K T Familjehem omfattas inte av sekretesslagstiftningen utan har som regel ett avtal om tystnadsplikt med socialnämnden. Detta innebär att familjehemmet skall vara försiktiga med de uppgifter de får om barnet och dess familj och inte föra dem vidare i onödan. Familjehemsföräldrarna kan liksom vanliga föräldrar diskutera barnet med t.ex. skolan. Är familjehemmet osäkert på om vissa uppgifter kan lämnas ut skall familjehemmet rådgöra med socialsekreteraren. Familjehemmet får inte utan vårdnadshavarens medgivande lägga upp bilder på barnet på internet. 4
A T T V A R A F A M I L J E H E M K O N T A K T M E D H A N D L Ä G G A R E Socialsekreteraren är ansvarig för vården i familjehemmet och är den som håller kontakt med det placerade barnet och dess föräldrar. Socialsekreteraren arbetar på ett av de fyra socialkontoren i Norrköping. Familjehemssekreteraren har kontakt med familjehemsföräldrarna och ger dem råd och stöd när det behövs. Det är familjehemssekreteraren som har hand om avtalet och den ekonomiska ersättningen. Familjehemssekreterarna arbetar på familjerätts- och familjehemsenheten. F O L K B O K F Ö R I N G Barn som är placerade i familjehem skall vara folkbokförda där. Undantag kan göras om placeringen förväntas vara kortare än sex månader. Socialsekreteraren gör tillsammans med barnets föräldrar en flyttningsanmälan. Ö V E R V Ä G A N D E O C H O M P R Ö V N I N G Övervägande innebär att handläggaren överlämnar en skriftlig rapport till socialnämnden. I rapporten ska nämnden kunna följa hur vården utvecklats. Nämnden ska sedan bedöma om de förutsättningar som låg till grund för placeringen fortfarande gäller. Övervägandet ger möjlighet för nämnden att göra ändringar i vården på så sätt att barnets bästa tillgodoses. Minst en gång var sjätte månad skall man ta ställning till om vården fortfarande behövs. Omprövning gäller den som vårdas med tvång enligt LVU och ska ske minst var sjätte månad. Syftet med omprövning är att nämnden ska pröva om vården kan upphöra eller övergå till en frivillig placering. Socialnämnden ska överväga frågan om vårdnadsöverflyttning när barn varit placerade i samma familjehem i tre år, se kapitel 7. A T T S P A R A F Ö R B A R N E N Ibland vill familjehemsföräldrarna spara pengar för barnets räkning. Frågan uppkommer då vem som kan disponera dessa pengar. Ett barns vårdnadshavare ansvarar för att barnets pengar används på ett sätt som är till nytta för barnet. Detta gäller oavsett vem som har sparat pengarna och hur barnet har fått tillgång till dem. Det innebär att vårdnadshavare kan komma att använda barnets pengar. Skulle barnet avlida så är det föräldrarna som ärver barnet. De familjehemsföräldrar som vill spara till barnet gör det enklast i sitt eget namn. Familjehemsföräldrarna kan sedan ge barnet pengarna i gåva, exempelvis när barnet blir myndigt. 5
A T T V A R A F A M I L J E H E M F A M I L J E H E M S A K T I familjehemmets personakt skrivs alla samtal, brev och möten med socialnämnden in. Här förvaras utredningar och avtal. Akten förvaras på familjerätts- och familjehemsenheten. Uppgifter skyddas av sekretess vilket betyder att den placerade eller föräldrar inte har rätt att ta del av innehållet. M E D I C I N Familjehemmet måste ha en fullmakt för att få ta ut receptbelag medicin till fosterbarnen. Blankett finns att få på apoteket eller så kan man ladda ner den på deras hemsida. För att fullmakten ska gälla i hela Sverige måste vårdnadshavarna följa med och visa legitimation vid inlämnandet av fullmakten. Alternativt om man kan lösa det med hjälp av socialsekreteraren. Högkostnadsskyddet gäller för alla barn i familjehemmet som är under 18 år. Dock måste man säga till på apoteket så att alla barn registreras på samma högkostnadsskydd. N A M N B Y T E Fosterbarn kan få byta till familjehemsföräldrarnas efternamn. Vårdnadshavarna ansöker om namnbyte hos tingsrätten. De biologiska föräldrarnas inställning till namnbyte kommer också att efterfrågas. 6
B A R N E T F L Y T T A R I N Kapitel 2 I samband med att barnet flyttar in Familjehemmet kan behöva utrusta det rum barnet skall bo i och ibland har barnet inte tillräckligt med kläder med sig. Barnet behöver inskolas i sitt nya hem och tid att vänja sig. U T R U S T A R U M M E T Många familjehem har troligen redan före placeringen viss möbelutrustning till barnets rum. Tillsammans med familjehemssekreteraren görs en bedömning vad som behöver kompletteras. Utrustningen kommer att tillhöra barnet. Normal komplettering och förnyelse som sedan behöver göras under placeringen bekostas av den löpande omkostnadsersättningen (se kap 4). K O M P L E T T E R A K L Ä D E R Vid placeringen skall barnet vara utrustat med kläder för aktuell årstid. Om barnet inte har tillräckligt med kläder beslutar familjehemssekreterare om ersättning för att familjehemmet skall kunna inhandla det som fattas. Normal komplettering och förnyelse som sedan behöver göras under placeringen bekostas av den löpande omkostnadsersättningen (kap 4). I N K O M S T B O R T F A L L Det är en stor och omvälvande händelse för ett barn att flytta hemifrån och bli placerad i en annan familj. Barnet behöver få tid att anpassa sig till den nya familjen, den nya orten och skolan. Under denna tid behöver en familjehemsförälder ofta finnas vid barnets sida och måste då vara ledig från sitt arbete. Ersättning för förlorad arbetsinkomst för hel- eller deltidstjänstledighet utgår med den faktiska kostnaden, dock maximalt 10 prisbasbelopp. 7
B A R N E T F L Y T T A R I N 8
E K O N O M I S K E R S Ä T T N I N G Kapitel 3 Arvode Arvodet är en skattepliktig inkomst men familjehemsföräldern har ingen anställning utan är uppdragstagare S T O R L E K E N P Å A R V O D E T Länk till SKL http://brs.skl.se/brsbibl/cir k_documents/11047.pdf Storleken på arvodet beror på hur omfattande familjehemmets arbetsinsats bedöms vara. Norrköping följer Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) rekommendationer för hur arvoden beräknas. Arvodet följer inkomstutvecklingen i vård- och omsorgsyrken. Detta innebär att arvodet omräknas varje år med den procentsats som motsvarar den senast kända genomsnittliga löneökning för dessa yrkesgrupper. S J U K P E N N I N G - O C H P E N S I O N S G R U N D A N D E Arvodet är både sjukpenning- och pensionsgrundande. Arvodet berättigar däremot inte till tjänstepension. Kommunen betalar inte ut sjuklön under de första 14 dagarna i en sjukperiod eftersom det inte föreligger ett anställningsförhållande. Vid sjukdom utges sjukpenning från Försäkringskassan. Familjehemmet skall därför sjukanmäla sig direkt till Försäkringskassan för att få sjukpenning. A - K A S S A O C H S E M E S T E R Uppdraget berättigar inte till semesterlön eller semesterersättning och tiden som familjehem ligger inte till grund för rätt till ersättning från a-kassa. Arvodet redovisas som inkomst i deklarationen. 9
E K O N O M I S K E R S Ä T T N I N G 10
E K O N O M I S K E R S Ä T T N I N G Kapitel 4 Omkostnadsersättning Omkostnadsersättningen skall täcka de kostnader familjehemmet har för sitt uppdrag. De placerade barnen får inte särbehandlas. Omkostnadsersättningen består av grundkostnader och tilläggskostnader. G R U N D K O S T N A D E R Grundkostnaden grundar sig på Konsumentverkets beräkningar för skäliga levnadskostnader. Det är alltså kostnader som alla barn har. På deras hemsida kan man se kostnaden för barn i olika åldrar: Matkostnader, alla måltider i hemmet Länk till Konsumentverket http://publikationer.konsu mentverket.se/shop/22566/ art85/10924285-0341b1- KOV_kpp_2012.pdf Personlig hygien Kläder och skor Fritid och lek Mobiltelefon Försäkring Till detta kommer gemensamma hushållskostnader: Förbrukningsvaror Hemutrustning Media Hemförsäkring Summorna är beräknade på årsbasis, det vill säga en månad kanske man har mer utgifter för t ex kläder, men en annan månad har man lägre utgifter. Familjehemmen har en ersättning som är lite högre än vad Konsumentverket rekommenderar. Se vidare länken till SKL under rubriken arvode. 11
E K O N O M I S K E R S Ä T T N I N G Eftersom barnbidraget/studiebidraget kommer att utbetalas till familjehemmet görs ett avdrag med detta belopp. Ersättningen utgår från att familjehemmet tar emot barnet i sin befintliga bostad, vilket innebär att kostnader för ombyggnationer eller liknande inte beaktas. T I L L Ä G G S K O S T N A D E R Till grundkostnaden, dvs de kostnader som alla barn har, kommer kostnader speciellt för det placerade barnet. Dessa kostnader kallas för tilläggskostnader. Exempel på tilläggskostnader: Läkarvård, tandvård och glasögon Barntillsyn Semesterresor Kontakter med barnets föräldrar Andra kostnader som inte alla barn har Andra kostnader som är mer av engångskaraktär: Dator Cykel Mobiltelefon För samtliga tilläggskostnader gäller en särskild prövning som familjehemssekreterare gör i samråd med barnets socialsekreterare. O M K O S T N A D S E R S Ä T T N I N G E N R E D O V I S A S T I L L S K A T T E M Y N D I G H E T E N Avdrag http://www.skatteverket.se/pr ivat/skatter/arbeteinkomst/av drag/avdragslexikon/v.4.5fc8c 94513259a4ba1d800042803.ht ml Omkostnadsersättningen redovisas på kontrolluppgift till skattemyndigheten. Inga avdrag för preliminär skatt görs. Familjehemmet yrkar själva på avdrag för omkostnadsersättningen Avdrag får göras för den ersättning som överstiger 5000 kronor och det görs under Avdrag-Tjänst, övriga utgifter. Omkostnadsersättningen är inte sjukpenning- eller pensionsgrundande. 12
E R S Ä T T N I N G F R Å N F Ö R S Ä K R I N G S K A S S A N Kapitel 5 Ersättning från Försäkringskassan Ersättningarna från Försäkringskassan till familjehem är inte desamma som utbetalas till barns vårdnadshavare B A R N B I D R A G Barnbidraget skall normalt utbetalas till familjehemmet. Barnbidrag utbetalas till och med det kvartal barnet fyller 16 år. S T U D I E B I D R A G När ett barn fyllt 16 år ersätts barnbidraget med studiebidrag om barnet studerar och har tillräcklig närvaro i skolan. Studiebidraget betalas ut av Centrala studiestödsnämnden, CSN, månadsvis förutom juli och augusti månad. Studiebidrag betalas normalt ut tills barnet slutar gymnasiet. Fram till myndighetsdagen utbetalas studiebidraget till familjehemmet. Därefter får den unge själv sitt studiebidrag. F L E R B A R N S T I L L Ä G G Flerbarnstillägg betalas inte ut till familjehemsföräldrar. U N D E R H Å L L S S T Ö D Som familjehem har man inte rätt till underhållsstöd för det placerade barnet. T I L L F Ä L L I G F Ö R Ä L D R A P E N N I N G Länk till VAB http://www.forsakringskassan. se/privatpers/foralder/barnet_ sjukt Om ett barn blir sjukt kan familjehemsförälder få ersättning från Försäkringskassan för att vara hemma med barnet. Tillfällig föräldrapenning beräknas på familjehemsförälderns sjukpenninggrundande inkomst och ersättningen är 80% av denna. 13
E R S Ä T T N I N G F R Å N F Ö R S Ä K R I N G S K A S S A N F Ö R Ä L D R A P E N N I N G Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina små barn i stället för att arbeta. Familjehemsföräldrar kan inte få föräldrapenning. Den betalas bara ut till barnets föräldrar eller till särskilt förordnad vårdnadshavare som har vårdnaden om barnet. Föräldrapenning betalas också ut till den eller de som tar emot ett barn i syfte att adoptera det. När små barn placeras i familjehem ersätter socialnämnden i stället den arbetsinkomst familjehemsföräldern förlorar. Familjehemsföräldrar har inte rätt till tjänstledighet på samma sätt som föräldrar har under barnets första år. B A R N P E N S I O N Barn har rätt till barnpension om den ena föräldern eller båda föräldrarna är avlidna. Barnpension betalas ut av Pensionsmyndigheten. Barnpension betalas inte ut till familjehemsföräldrarna. För att säkerställa att pensionen kommer det placerade barnet tillgodo är socialnämnden skyldig att göra en anmälan till överförmyndaren. Överförmyndaren beslutar därefter hur barnets pengar och andra tillgångar skall placeras och får användas så att de kommer barnet tillgodo. 14
F Ö R S Ä K R I N G A R Kapitel 6 Försäkringar Det är viktigt att familjehemmet ser över sitt försäkringsskydd. H E M F Ö R S Ä K R I N G Familjehemmet förbinder sig att ha en hemförsäkring. Det är viktigt att familjehemmet förvissar sig att också det placerade barnet omfattas av försäkringen. Det är försäkringstagaren som gör anmälan till försäkringsbolaget. Om barnet förorsakat skador som omfattas av hemförsäkringen ersätter socialnämnden familjehemmet för självrisken. B A R N E T O L Y C K S F A L L S F Ö R S Ä K R I N G Alla barn som är placerade av Norrköping är olycksfallsförsäkrade. Barnet har inte genom socialnämnden en sjukförsäkring. F A M I L J E H E M M E T S F Ö R S Ä K R I N G S S K Y D D Familjehemmet omfattas inte av kollektiva försäkringar avseende olycksfall och arbetsskada som gäller för anställda. Familjehemmet måste själv se över sitt försäkringsskydd och avgöra om det behöver kompletteras. Ö V R I G A S A K S K A D O R Det är socialnämndens ambition att ersätta familjehemmet för de skador barnet orsakar. I första hand skall familjehemmets egna försäkringar täcka skadorna och socialnämnden kan ersätta eventuella självrisker. Kommunen har i botten en ansvarsförsäkring som kan träda in om ingen annan försäkring täcker skadorna. Det blir detta försäkringsbolag som värderar uppkomna skador och tar ställning till om ersättning kan betalas ut. En bedömning görs alltid utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. 15
F Ö R S Ä K R I N G A R 16
Ö V E R F L Y T T N I N G A V V Å R D N A D E N Kapitel 7 Överflyttning av vårdnaden När ett barn varit placerat i samma familjehem i tre år skall socialnämnden överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrarna. Ett sådant övervägande kan dock övervägas tidigare. S Ä R S K I L T F Ö R O R D N A D V Å R D N A D S H A V A R E De familjehemsföräldrar som utses till särskilt förordnade vårdnadshavare får samma befogenheter som en förälder. Det blir deras ansvar att barnet får en god omvårdnad och växer upp under goda trygga förhållanden. De beslutar om barnets skolgång och att barnet får en tillfredsställande utbildning, ser till att barnet får den hälso- och sjukvård som behövs och att barnet har ett lämpligt umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Om det i framtiden blir aktuellt med stöd- och hjälpinsatser skall de särskilt förordnade vårdnadshavarna ansöka om det i den kommun de bor. Det är under vissa omständigheter möjligt för barnets föräldrar att få tillbaka vårdnaden. D E N F O R T S A T T A E R S Ä T T N I N G E N Den kommun som gjort placeringen får fortsätta att utbetala en ersättning som motsvarar vad familjehemmet tidigare fått i arvode- och omkostnadsersättning. Denna ersättning skall reduceras med pengar som kommer från annat håll t.ex. underhållsbidrag, underhållsstöd, pension, vårdbidrag, barnbidrag, avkastning av kapital och socialförsäkringsförmåner. Detta regleras i ett avtal. 17
Ö V E R F L Y T T N I N G A V V Å R D N A D E N F Ö R S Ö R J N I N G S S K Y L D I G H E T Barnets föräldrar har kvar sin försörjningsskyldighet trots att vårdnaden flyttas. Familjehemsföräldrarna har ingen försörjningsskyldighet när de blir särskilt förordnade vårdnadshavare. U N D E R H Å L L S B I D R A G O C H U N D E R H Å L L S S T Ö D Barnets föräldrar är försörjningsskyldiga och skall betala underhåll för barnet till de särskilt förordnade vårdnadshavarna. Underhållsbidraget skall fastställas i dom eller avtal mellan barnets föräldrar och de särskilt förordnade vårdnadshavarna. Om barnets föräldrar inte betalar det fastställda underhållsbidraget skall de särskilt förordnade vårdnadshavarna ansöka om underhållsstöd hos försäkringskassan. Två underhållsstöd kan utbetalas eftersom båda föräldrarna är försörjningsskyldiga. B A R N P E N S I O N De särskilt förordnade vårdnadshavarna skall ansöka om och uppbära barnpension om den ena eller båda föräldrarna är avlidna. Det kan även förekomma andra pensionsförmåner. De särskilt förordnade vårdnadshavarna får använda alla typer av pensioner i sin helhet till barnets behov. B A R N B I D R A G Allmänt barnbidrag utbetalas till de särskilt förordnade vårdnadshavarna. F Ö R Ä L D R A P E N N I N G De särskilt förordnade vårdnadshavarna har rätt till föräldrapenningförmåner på samma sätt som ett barns föräldrar. V Å R D B I D R A G De särskilt förordnade vårdnadshavarna har rätt till vårdbidrag på samma sätt som ett barns föräldrar. U M G Ä N G E Barnets behov av umgänge med föräldrar och närstående minskar inte i och med överflyttningen av vårdnaden. Det är de särskilt förordnade vårdnadshavarna som i första hand är ansvariga för att umgänget fungerar på ett tillfredsställande sätt. A R V Barnet ärver sina föräldrar. Vill de särskilt förordnade vårdnadshavarna att barnet skall ärva dem måste de reglera detta i testamente. 18
G R U N D E R N A I B B I C Kapitel 8 Grunderna i BBIC BBIC är en utredningsmetod som är en viktig när socialsekreterare och familjehemssekreteraren gör sina utredningar. BBIC betyder Barnets Behov i Centrum. Texten bygger på Socialstyrelsens presentation av BBIC. S Y F T E T M E D B B I C Syftet med BBIC är att stärka barnperspektivet och delaktigheten för barn, unga och deras familjer. Systemet ska också skapa enhetlighet över landet samt förbättra och bibehålla kvaliteten i den sociala barn- och ungdomsvården. B B I C T R I A N G E L N Triangeln visar hur viktig helhetssynen är för att förstå barnets situation och för att uppnå resultat. BBIC ger stöd i att kartlägga de tre sidorna och se hur de samspelar med varandra. Utgångspunkten för utredningen är att ta reda på barnets behov, om föräldrarna kan tillgodose behoven och hur föräldrarnas eventuella problem påverkar barnet. I BBIC betonas också omgivningens betydelse, det vill säga familjoch miljöfaktorerna. Dessa påverkar såväl barns och ungas utveckling som föräldrarnas möjligheter att tillgodose barnens behov. 19
G R U N D E R N A I B B I C B A R N E T S B E H O V Barnets behov är utgångspunkten och visas på triangelns första sida.. Nedanstående behov beskrivs med hjälp av barnet eller den unge, föräldrar och andra personer som har kunskap om barnet: hälsa utbildning (inklusive fritid) känslo- och beteendemässig utveckling identitet familj och sociala relationer socialt uppträdande klara sig själv F Ö R Ä L D R A R N A S F Ö R M Å G A Föräldrarnas förmåga är triangels andra sida. Den visar föräldrarnas förmåga att tillgodose sitt barns behov och stödja hans eller hennes utveckling på ett lämpligt sätt vilket är avgörande för barnets hälsa och utveckling. Att bedöma föräldrarnas omsorgsförmåga är ofta en central del av utredningarna. Föräldrarnas förmåga att tillgodose barnets eller den unges behov beskrivs utifrån områdena: grundläggande omsorg säkerhet känslomässig tillgänglighet stimulans vägledning och gränssättning stabilitet. Det är också denna sida familjehemssekreteraren använder när blivande familjehem utreds. F A M I L J O C H M I L J Ö I triangelns tredje sida betonas omgivningens betydelse, det vill säga familje- och miljöfaktorerna. Dessa påverkar såväl barns och ungas utveckling, som föräldrarnas möjligheter att tillgodose dessa behov. De faktorer som identifierats som viktiga är familjens bakgrund och situation familjenätverk boende arbete ekonomi familjens sociala integrering lokalsamhällets resurser. Även dessa faktorer är viktiga i en familjehemsutredning 20
G R U N D E R N A I B B I C G R U N D P R I N C I P E R G E N O M S Y R A R S T Ö D S Y S T E M E T BBIC tar sin utgångspunkt i ett antal grundprinciper framtagna inom ramen för det engelska forsknings- och utvecklingsarbetet. Grundprinciperna bygger på en värdegrund, teori och metodsyn som är i linje med aktuell svensk barnavårdsforskning, lagstiftning och praxis. BBIC:s grundprinciper utgår från barn och unga i centrum teoretiska utgångspunkter utvecklingsekologisk syn och andra teorier om barns och ungas utveckling likvärdiga möjligheter för alla barn samarbete med barn och deras familjer samverkan mellan myndigheter vid utredning och bedömning av insatser identifiera resurser och brister insatser under utredningens gång utredningen som utgångspunkt för planering och uppföljning av insatser kunskap och beprövad erfarenhet. Principen om barn och unga i centrum ska ses som överordnad utifrån syftet med BBIC. Barnets bästa ska alltid beaktas, utredas och redovisas i arbetet. G E N O M F Ö R A N D E P L A N E N Genomförandeplanen ska säkerställa att barnet verkligen får den hjälp som man i utredningen har uppmärksammat. Det är alltid handläggande socialsekreterare som ansvarar för att en genomförandeplan upprättas. Den socialsekreterare som upprättar genomförandeplanen är också oftast den som följer upp insatsen. Genomförandeplanen följs upp och omarbetas med ett intervall som de inblandade kommer överens om, vid placering minst var 6:e månad. 21