Folkhälsorådet 1(6) Datum Handläggare 2009-10-16 Sandra Beletic Prioriterade områden för folkhälsoarbetet 2009-2010 Bakgrund Under våren 2009 beslutades det att folkhälsorådet skulle ta fram en arbetsplan för folkhälsoarbete 2009-2010. Underlaget för arbetsplanen är en inventering av folkhälsoarbetet och befintlig statistik. Folkhälsoläget En kartläggning av folkhälsoläget i Landskrona sammanställdes 2006. En ny kommer att tas fram under 2010. Syfte är att ge en kontinuerlig uppdatering för att kunna följa utvecklingen över tid och finna trender i materialet. Rapporten visar på att Landskrona har en hög brottslighetsfrekvens och många invånare, framförallt män, känner sig otrygga i staden. Dessutom har kommunen ett högt antal försörjningsstödstagare samt invånare med låg inkomst, särskilt bland ensamstående och samboende med barn under 18 år. Barnfattigdomsindexen visar en andel på cirka 23 % varav majoriteten är barn med utländsk bakgrund. Därutöver föds det cirka 22 % fler barn med låg födelsevikt jämfört med hela regionen. Inom arbetslivet är bland annat siffran för ohälsotal och förtidspensionärer hög. Gällande dåliga levnadsvanor är det många som röker och har låg fysisk aktivitet. De dåliga levnadsvanorna resulterar i sin tur till att frekvensen av dödlighet i hjärtinfarkter, KOL och lungcancer är väldigt hög i kommunen. Statistik som är framlagd i rapporten ovan baseras bland annat på statistik framställd av Region Skåne. De har under 2009 gett ut rapporterna Hälsoförhållande i Skåne 2008 och Folkhälsoprofiler 2009. Det som framgår och som man bör titta närmare på är att den psykiska ohälsan ökar kraftigt bland invånarna. Nationellt sett ligger Landskrona högt. Även känslan av att inte kunna påverka den egna hälsan har ökat och vardagsstressen, framförallt hos män. En av följderna av den ökade vardagsstressen är sömnbesvär som har ökat sedan 2000 men minskat något sedan 2006. Gällande levnadsvanor och livsstil kan man se att riskkonsumtionen för alkohol och spel ökar. Även den alkoholrelaterade dödligheten bland kvinnor och flickor har ökat. Tobaksbruket har sammantaget minskat en hel del sedan 2000 men har avstannat sedan 2004. Nationellt sett är andelen hög i Landskrona. Samt är andelen för rökande blivande mödrar hög jämfört med övriga Skåne och riket. I undersökningen framgår det även att indikatorn någonsin rökt hasch har en konstant ökning sedan 2000. Dessutom ökar andelen personer med fetma och vi äter mindre mängd frukt och grönsaker i jämförelse med 2004. Det man också kan utläsa är att män rör sig mycket mindre på fritiden än vad kvinnor gör. Socialt kapital 1 har en stark koppling till god folkhälsa och man kan utläsa en ökning utav indikatorerna lågt socialt deltagande, låg social förankring i bostadsområdet och känslan av osäkerhet i bostadsområdet. En positiv utveckling är att förtroendet för samhällsinstitutioner har ökat och den ekonomiska stressen har minskat. 1 Socialt kapital kan allmänt beskrivas som en resurs som blir tillgänglig genom ett socialt nätverk (Folkhälsoinstitutet (2007) Rapport nr A 2007:05)
2(6) I oktober 2009 lanserades rapporten Öppna Jämförelser inom folkhälsoområdet. Det är den första rapporten där man jämför ett antal indikatorer på kommun och landstingsnivå. Syftet är att se vad kommuner och landsting åstadkommer och att stimulera till förbättringsarbete. Rapporten bygger bland annat på data från Region Skånes undersökning Hälsoförhållande i Skåne. Slutsatsen som kan dras utav jämförelsen är att den övervägande delen av siffrorna för Landskrona är nationellt sett genomsnittlig. Arbetsplan 2009-2010 Det som framgår utav inventeringen är att det utförs en hel del folkhälsoarbete inom den kommunala verksamheten och de övriga aktörernas verksamhetsområde. De målområden som det görs flest satsningar inom är: 1, 2, 3, 6, 9 och 11. De 11 nationella målområdena: 1. Delaktighet och inflytande i samhället. 2. Ekonomisk och social trygghet. 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet. 5. Sunda och säkra miljöer och produkter. 6. En mer hälsofrämjande och hälso- och sjukvård. 7. Gott skydd mot smittspridning. 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa. 9. Ökad fysisk aktivitet. 10. Goda matvanor och säkra livsmedel. 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning. De slutsatser som kan dras utifrån inventeringen kopplat till statistiken är att psykisk ohälsa, ohälsotal, tobak, alkohol och droger, samt fetma och fysisk aktivitet är de problemområden som är mest angelägna att satsa på för förbättrad folkhälsa. Inom dessa områden bedrivs det i dagsläget många aktiviteter, bl.a; rådgivning och stöd till unga och särskilda grupper, antistressprojekt, främjande av sociala aktiviteter, projekt kring att reducera sjukskrivningar, gruppverksamhet och samverkansprojekt kring missbruk, rökavvänjning, fysisk aktivitet på recept, grannsamverkan för motion, drogförebyggande arbete mot ungdomar, antitobaksprojekt m.m. Det görs många insatser men en bredare ansats och starkare förankring av igångsatta processer behövs samt nya tillvägagångssätt. Därmed är de prioriterade områden följande: Familjecentral i Karlslund Psykosocial hälsa Sjukskrivningsproblematik Barn- och ungdomsarbetet kring tobak Strukturuppbyggnad kring alkohol- och drogarbetet Fysisk aktivitet på recept (FaR) Familjecentral i Karlslund I den nationella handlinsplanen för den sociala barn och ungdomsvården, Källan till en chans statens offentliga utredningar SOU 2005:81 betonar man familjecentralers viktiga roll som möjliggör en tvärfacklig samverkan där olika yrkeskategorier arbetar tillsammans runt barnfamiljen. Dåvarande regeringen har även i sin proposition 2004/05:11, Kvalitet i förskolan som antagits av riksdagen uttalat att familjecentraler är en mycket värdefull form av samverkan. En fullt utbyggd familjecentral består av kompetens från mödravård, barnavårdscentral (BVC), socialtjänst och öppen förskolan. Syftet är att samlad kompetens ska ge stöd åt föräldrar och barn. Landskrona stad har idag en verksamhet, Rådstugan, som till stora delar påminner om en fullt utbyggd familjecentral. Den är centralt belägen och blir i samband med byte
3(6) av lokaler mer ändamålsenlig för de familjer som besöker den. Dock täcker den inte geografiskt sett de behov som finns i Landskrona. Karlslund är ett område i Landskrona där behovet av stöd till barnfamiljer är stort. Många diskussioner pågår idag om hur man på ett positivt sätt ska kunna möta de som bor i området med fritidssysselsättningar, bra service och stöd för de familjer som behöver det. Tanken med en familjecentral i detta område skulle komma bli en naturlig mötesplats för barnfamiljer och effektivisera arbetet hos berörda aktörer. Aktörerna skulle kunna få en långsiktighet i arbetet med familjer och skapa bättre kännedom om området och dess behov. Möjligheterna till kontinuitet i det totala barn och ungdomsarbetet kan öka om berörda verksamheter kan samplanera i större utsträckning än idag. att i ett första skede initiera en utredning av de förutsättningar som gäller bland aktuella aktörer för en familjecentral i området Karlslund. Psykosocial hälsa Uppväxtförhållanden och sociala- och ekonomiska villkor under uppväxten har betydelse för vår psykosociala hälsa. Likaså kan aktuella levnadsvillkor samt möjligheter till delaktighet och inflytande i skolan eller på arbetsplatsen påverka hälsan. Det finns stora skillnader i psykisk hälsa mellan könen då kvinnor mår sämre än män. Det finns också stora skillnader mellan personer med olika etnisk bakgrund och mellan grupper med olika sociala och ekonomiska förutsättningar. Att förbättra den psykiska hälsan i stort innebär att man på flera nivåer måste arbeta för att förbättra det psykiska välbefinnandet för individer, familjer, organisationer och samhälle. Människor med psykiska problem är överrepresenterade när det gäller användning av tobak, alkohol och andra droger samt att ha problem med övervikt, inaktivitet, svagt nätverk och låg status det vill säga ytterligare riskfaktorer för hälsan. Då man i Folkhälsoprofil 2009 kan se en tydlig ökning vad gäller psykisk ohälsa i Landskrona mellan år 2006-2009 bör området prioriteras. Ökningen gäller såväl män/pojkar som kvinnor/flickor och båda grupperna ligger över Skånesnittet. Regionen har mött dessa behov, bland annat, genom att i en särskild Gränsdragningsöverenskommelse ange riktlinjer och klargöra ansvarsförhållanden för omhändertagande av patienter med psykiatriska symtom inom primärvård respektive psykiatrisk specialistsjukvård. Överenskommelsen har lett till förstärkningar inom primärvårdsenheterna vad gäller psykosocial kompetens som socionomer och psykologer. att följa förverkligandet av denna överenskommelse och med detta som utgångspunkt ta initiativ till en kartläggning av såväl regionens, stadens som övriga stödfunktioners förmåga att möta ovan beskrivna behov. Sjukskrivningsproblematik Det finns ett starkt samband mellan den nedsatta psykiska hälsan och ökade sjukskrivningar. De två viktigaste orsakerna till sjukskrivning från arbetet är belastningssjukdomar, som har ett samband med arbetsmiljön, och psykisk ohälsa, där stress i kombination med brist på inflytande har en central roll. Cirka en tredjedel av dem som söker primärvård har psykiska eller psykosociala problem. Speciellt utsatta finns bland ensamstående, arbetslösa, individer med utländsk bakgrund, långvarigt sjukskrivna, lågutbildade och de med låg social och ekonomisk ställning.
4(6) Sedan några år tillbaka har ett antal initiativ tagits för att bringa ned ohälsan bland befolkningen och begränsa långtidssjukskrivningarna. Olika metoder prövas för att utveckla en kvalitetssäker, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess. Flera av dem har det gemensamt att huvudmännen via en samverkan försöker utveckla processen och effektivisera rehabiliteringen så att en återgång i arbete eller sysselsättning kan ske så snart som möjligt. Tanken är att de parter som har en nyckelroll i sammanhanget ska utveckla såväl samarbete som finansiell samordning och på så sätt undvika att den sjukskrivne bollas mellan skilda myndigheter och vården. Strävan är att åtgärder i samarbete med patienten/klienten kan sättas in snabbt. I Landskrona Svalöv togs ett gemensamt initiativ med Region Skåne och Försäkringskassan. Projektet ska bedrivas under 2009 med avsikt att fullföljas under 2010 (Samverkansöverenskommelse 2009). att följa utvecklingen av ovanstående projekt för att, vid eventuellt positivt utfall, tillsammans med inblandade aktörer aktualisera frågan om en mer permanent, långsiktig organisering av detta arbete. Barn- och ungdomsarbetet kring tobak Rökning är den enskilt största hälsorisken i Sverige och är en av de stora orsakerna till skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper. Rökningen medför stora kostnader för den enskilda individen i form av ohälsa och minskade ekonomiska resurser. Bland rökarna idag finns en stor andel som lever i en socialt och ekonomiskt utsatt situation. I Landskrona har tobaksbruket sammantaget minskat en hel del sedan 2000 men har avstannat sedan 2004. Nationellt sett är andelen hög i Landskrona. Samt är andelen för rökande blivande mödrar hög jämfört med övriga Skåne och riket. Under hösten 2008 uppmärksammades att ett ökat antal ungdomar stod och rökte utanför Dammhagskolan på rasterna. Ett antal aktörer samlades för att planera och genomföra aktiviteter för att motverka denna utveckling. Detta utmynnade i en enkätundersökning och en föreläsning av Non Smoking Generation riktat till elevernas föräldrar på Dammhagskolan. Centrum & Österlyftet har ett nära samarbete med Region Skåne kring folkhälsa. När regionen fick vetskap om tobaksaktiviteterna väcktes en idé om samarbete kring tobaksbruk. Intresset från regionen kom framförallt från Tandvårdsnämndens kansli genom tandläkare Inga-Lill P Bakker. Tandvårdsnämnden såg här ett bra tillfälle att få in tandvården i ett nätverk för att arbeta med folkhälsa i ett vidare perspektiv, vilket man uppfattar inte funnits tidigare. Under året har gruppen från Landskrona haft möten med Regionen och man har tillsammans arbetat med att ta fram ett konkret projekt. Målsättningen är att ha ett projekt på plats med start i början av 2010. Processen har dragit ut på tiden av olika anledningar. Dels pga. ändrade förutsättningar från Regionens sida men delvis också pga. att den breda samverkan vi vill uppnå, med många aktörer inblandade, självfallet tar tid. Sandra Beletic, Claes Zachrison och Kimmo Kolehmainen skall innan oktobermånads utgång presentera en konkret projektplan. Från Regionens sida kommer Inga-Lill P Bakker att samordna och delta i utformningen av planen Folkhälsorådets uppdrag att ge stöd och struktur till ovanstående aktörer i arbetet att skapa en samlad strategi för barn- och ungdomsarbetet kring tobak.
5(6) Strukturuppbyggnad kring alkohol- och drogarbetet Landskrona stad befinner sig i en region där tillgängligheten av alkohol och droger är stor. Den ökade efterfrågan av droger har visat sig i 2009 års drogvaneundersökning, där ett alltför stort antal ungdomar har provat narkotika i någon utsträckning. Även andra undersökningar indikerar på att riskkonsumtionen för alkohol ökar samt haschrökningen. Dessutom har den alkoholrelaterade dödligheten bland kvinnor och flickor ökat drastiskt. Länsstyrelsen i Skåne arbetar regionalt med dessa frågor genom kommunala samordnare. Med drogvaneundersökningen som ett av flera underlag utarbetas strategier på regional nivå. För den enskilda kommunen och deras arbete är den regionala ansatsen betydelsefull eftersom detta är en frågeställning som är tvärsektoriell både på regional som kommunal nivå. Allt fler utvärderingar visar att effekten av ett preventivt arbete blir bäst genom en bra koordinering av olika insatser. För Landskronas del är det därför viktigt att bli en del i det regionala arbetet samt få en bättre koordinering och styrning av det egna tvärsektoriella arbetet. I dagsläget ingår Vuxenförvaltningen i ett stort samverkansprojekt, SIKTA. Projektet har till syfte att implementera Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Detta sker genom att bedriva tvärsektoriellt och gränsöverskridande utvecklingsarbete på samtliga preventionsnivåer. Man vill fokusera insatser och skapa förutsättningar för att kunna följa utveckling och mäta resultat. Detta arbete är en viktig del av helheten. Men inom det lokala arbetet behövs en bättre och tydligare struktur på samordning. Arbetet är idag utspritt på flera förvaltningar/verksamheter. Till följd av ovanstående har Landskrona möjlighet att vidareutveckla det totala alkohol- och drogförebyggande arbetet genom ett initialt stöd av Länsstyrelsen. De skriver i sina direktiv att de vid fördelning av bidraget kommer att prioritera kommuner där det finns en vilja, beredskap och en tydlig och väl förankrad plan för förbättring och långsiktig inriktning av det alkohol- och drogförebyggande arbetet. att ta fram ett beslutsunderlag för en ansökan till Länsstyrelsen genom att förtydliga Landskrona stad förutsättningar och behov. att aktivt stötta pågående utvecklingsarbete som bedrivs inom SIKTA. Fysisk aktivitet på recept Fysisk inaktivitet är en stor riskfaktor för livsstilsrelaterade sjukdomar. Exempel på dessa sjukdomar är diabetes typ II, fetma och hjärt- och kärlsjukdomar. Bland befolkningen i stort utgör inaktivitet den viktigaste riskfaktorn, men är också en av de faktorer som har den största förändringspotentialen. Att öka fysisk aktivitet är av stor vikt för både den enskilde och samhället i stort. Genom goda matvanor, tillräckligt med fysisk aktivitet och rökstopp skulle vi kunna förebygga 90 % av diabetes typ II, 80 % av hjärt- och kärlsjukdom och 30 % av all cancer. Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en arbetsform som i ett förebyggande och behandlande syfte ska stödja patienten till en mer fysiskt aktiv livsstil. I Skåne har man utarbetat en Skånemodell med målet att det ska bli en etablerad arbetsmetod. Tanken är att receptet ska ha en pedagogisk motiverande funktion på patienten för att stimulera till ökad fysisk aktivitet. Nyttan av ökad fysisk aktivitet handlar inte enbart om att uppnå positiva medicinska effekter utan även om ett ökat självförtroende genom t.ex. ömsesidig uppmuntran, stöd, möjligen nyfunna vänner och en bättre livskvalitet.
6(6) År 2008 genomförde Fritids- och Kulturförvaltningen, Primärvården, Korpen och Kraftsportklubben ett försöksprojekt. Denna försöksverksamhet kommer under hösten 2009 att utvärderas. Den ska ligga till grund för det fortsatta arbetet och användas till att förbättra arbetsmetoden. Målen är att hitta fler samarbetspartners, öka utbudet av fysisk aktivitet, öka antalet deltagare som får receptet och att deltagarna ska fortsätta att vara fysiskt aktiva efter receptperioden. att skapa struktur och tydlighet i FaR-arbetet, samt få en bättre och starkare förankring hos alla engagerade.