Arbetsförmedlingens Årsredovisning 2012

Arbetsförmedlingens Årsredovisning 2012

Innehåll Generaldirektören har ordet........................................................................ 2 Arbetsförmedlingens uppgifter..................................................................... 4 Arbetsförmedlingens förutsättningar 2012.......................................................... 5 Arbetsförmedlingen reformeras.................................................................... 9 RESULTATREDOVISNING......................................................................... 11 Arbetsförmedlingens resultatutveckling............................................................ 13 Matchning...................................................................................... 21 Bryta utanförskap................................................................................ 33 Varaktigt öka sysselsättningen..................................................................... 43 Arbetslöshetsförsäkringen en omställningsförsäkring............................................... 51 Kompletterande aktörer.......................................................................... 57 Arbetslivsinriktad rehabilitering................................................................... 63 Nyanlända....................................................................................... 69 Internationell verksamhet........................................................................ 73 Avgiftsfinansierad verksamhet..................................................................... 75 Servicesamverkan med andra myndigheter......................................................... 76 Arbetsförmedlingens kostnadseffektivitet och väsentliga prestation................................... 77 Intern styrning och kontroll....................................................................... 87 Kompetensförsörjning............................................................................ 89 Sammanställning av väsentliga uppgifter........................................................... 93 Arbetsförmedlingens styrelse..................................................................... 94 Ersättningar och förmåner till styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare...................... 95 Arbetsförmedlingens styrelsemedlemmars övriga uppdrag........................................... 96 Appendix till resultatredovisningen................................................................ 97 FINANSIELL REDOVISNING......................................................................103

2 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET Vi har Sveriges vackraste Arbetsförmedlingen fortsätter att förbättra sina resultat. Under 2012 möjliggjorde vi för människor att vid 549 000 tillfällen få ett arbete. Vi genomförde 2 500 rekryteringsträffar och hade 3,0 miljoner kontakter med arbetsgivare. Sammantaget levererade vi våra tjänster till över en miljon människor. Arbetsförmedlingen har under de senaste fem åren genomgått stora reformer och har i dag utvecklats till en enmyndighet, där enhetlighet, rättssäkerhet och effektivitet står i fokus. Resultatutvecklingen har förbättrats år för år men vi ser att det finns behov att stärka vår service och kvalitet ytterligare. De som har behov av Arbetsförmedlingens tjänster ska känna ett högt förtroende för myndigheten. Det är av största vikt att det framtida arbetet ska präglas av ökad service. Det gångna årets ekonomiska oro samt en försvagad arbetsmarknad har varit en utmaning för myndigheten vars viktigaste uppdrag är att ge de kunder som är svagt rustade eller som av andra skäl inte kommer in på arbetsmarknaden, en plats i det svenska arbetslivet. Arbetsförmedlingen bär samhällsansvaret för att ge de mest utsatta på arbetsmarknaden förutsättningar att kunna bli egenförsörjande. Samtidigt som många har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden råder det arbetskraftsbrist i flera branscher. Ett utökat fokus under 2012 har varit

generaldirektören har ordet arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 3 uppdrag att ge arbetsgivarna den arbetskraft de har behov av. Ett av verktygen som vi tagit fram är ett utvecklat relationssamarbete med arbetsgivare på lokal och central nivå, som möjliggjort överenskommelser med en rad olika branscher. Ett annat verktyg är nationell matchning där till exempel personal till gruvindustrin rekryterats från hela landet. Under året lanserade Arbetsförmedlingen ett nytt arbetssätt för att, utifrån vårt uppdrag, effektivisera verksamheten och höja servicen gentemot våra kunder; arbetsökande och arbetsgivare. Det nya arbetssättet som bland annat innebär att vi träffar våra arbetssökande oftare, jobbförslag vid varje kontakt, fler arbetsplatsförlagda aktiviteter för människor som varit arbetslösa en längre tid, en enhetlig inskrivningsprocess, ökad tillgänglighet samt en förbättrad uppföljning och kontroll har varit framgångsrikt. Vi ser en tydlig resultatförbättring efter att dessa åtgärder implementerats. En kärv arbetsmarknad tenderar att drabba ungdomar och utsatta grupper särskilt hårt. Arbetsförmedlingen har under 2012 gjort strategiska insatser för att förhindra att unga personer hamnar i arbetslöshet under en längre tid. Trenden visade att antalet ungdomar i sysselsättningsfasen ökade. Därför togs ett strategiskt ställningstagande att införa nolltolerans för unga i sysselsättningsfasen. Detta har resulterat i att vi ser en tydlig inbromsning av antalet unga i sysselsättningsfasen. Nya reformer som sjukförsäkringsreformen, etablering för nyanlända, samarbete med polis och kommun i de sociala insatsgrupperna, ett utökat uppdrag inom kriminalvården med fokus på kvinnoanstalter samt Försvarsmaktens frivillighetsrekrytering har möjliggjort att Arbetsförmedlingen kan ge människor fler möjligheter att inkluderas i samhället. Våra kompletterande aktörer utgör en viktig part i att Arbetsförmedlingen ska fortsätta att utvecklas och där individens behov ligger i fokus. Den utmaning vi nu står inför är hur näringslivets framtida behov av arbetskraft ska kunna uppfyllas. Arbetsförmedlingen kommer att intensifiera ansträngningarna för att på bästa sätt möjliggöra detta! Tack alla medarbetare, chefer, fackliga företrädare, styrelseledamöter, sociala företag, ideella organisationer, det privata och offentliga näringslivet samt våra uppdragsgivare och ägare. Ni har varit en förutsättning för att Arbetsförmedlingen har kunnat fullfölja Sveriges vackraste uppdrag. Angeles Bermudez-Svankvist Generaldirektör

4 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 arbetsförmedlingens uppgifter Arbetsförmedlingens uppgifter De långsiktiga målen och uppgifterna för Arbetsförmedlingen finns i förordning (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen. Där anges att vi på Arbetsförmedlingen ansvarar för den offentliga arbetsförmedlingen och dess arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Den arbetsmarknadspolitiska verksamhetens huvuduppgifter enligt instruktionen är att: effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft prioritera dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden bidra till att stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring anlita kompletterande aktörer för att snabbt och effektivt få arbetssökande att hitta ett arbete ha ett samlat ansvar, sektorsansvar, för handikappfrågor 1 inom arbetsmarknadspolitiken särskilt ansvara för att nyanlända invandrare erbjuds insatser som hjälper dem att snabbt och effektivt etablera sig på arbetsmarknaden säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och motverka bidragsbrott i samarbete med berörda parter för Sveriges del fullgöra de uppgifter som åligger den centrala arbetsmarknadsmyndigheten och de särskilda förmedlingarna om arbetskraftens fria rörlighet inom den europeiska gemenskapen. 1 I årsredovisningen används begreppet funktionshinderspolitiken.

arbetsförmedlingens förutsättningar arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 5 Arbetsförmedlingens förutsättningar 2012 Arbetsmarknadens utveckling 2012 2 Den svenska arbetsmarknaden stod överraskande väl emot den påtagliga konjunkturförsvagningen i Euroområdet under de tre första kvartalen 2012. Under slutet av året stod det dock klart att en tydlig konjunkturförsvagning påbörjats och tecknen på att arbetsmarknadsläget försämrats blev fler. Antalet sysselsatta var i genomsnitt cirka 11 000 fler 2012 än 2011 enligt AKU 3. Sysselsättningen ökade framför allt inom tjänstenäringarna, men även något inom byggnadsverksamheten. Inom industrin minskade antalet sysselsatta. Antalet nyanmälda lediga platser låg på en förhållandevis hög nivå. Totalt nyanmäldes drygt 664 000 lediga platser vid Arbetsförmedlingen år 2012, vilket var cirka 26 000 färre än 2011. Ett tydligt tecken på att arbetsmarknadsläget var på väg att försämras var att antalet tillfälligt anställda minskade, vilket berodde både på färre rekryteringar och att färre tillfälligt anställda fick vara kvar när anställningstiden löpte ut. Under senare delen av året skedde en kraftig ökning av varsel 4 om uppsägning. Under 2012 varslades sammanlagt cirka 71 000 personer om uppsägning, vilket var cirka 25 000 fler än föregående år. Industrin påverkades undan för undan av den svaga globala konjunkturen, och arbetsgivarnas pessimism ökade stadigt. De första åtgärderna var att inte ersätta avgångar fullt ut, inte förlänga tillfälligt anställda samt minska användandet av bemanningsföretag. Under hösten började industrin att varsla om uppsägningar i större omfattning. Under 2012 varslades drygt 27 000 industrianställda, vilket var cirka 12 000 fler än år 2011. Sammantaget ledde den minskade efterfrågan på industripersonal till att sysselsättningen minskade med cirka 14 000 personer år 2012. Byggkonjunkturen började försvagas under sommaren och under hösten blev byggföretagen alltmer pessimistiska. Tidigare utgjorde bristen på arbetskraft en flaskhals men under hösten blev i stället otillräcklig efterfrågan det främsta hindret. Varslen om uppsägning ökade och arbetslösheten bland byggnadsarbetare började öka, men denna omsvängning kom sent på året. Det gjorde att sysselsättningen beräknat som årsgenomsnitt ökade något mellan 2011 och 2012. Den privata tjänstesektorn hade en förhållandevis stark inledning 2012, men framför allt under fjärde kvartalet kände sektorn av konjunkturförsvagningen och företagens framtidsförväntningar dämpades. Försvagningen omfattade flertalet branscher inom den privata tjänstesektorn. Transportnäringen drabbades, framför allt åkerierna, men också bemanningsföretagen, handeln och konsultverksamheten. Försvagningen fick genomslag sent under året och i genomsnitt ökade sysselsättningen mellan 2011 och 2012. Den offentliga tjänstesektorn fortsatte att uppvisa en stor försiktighet och nyrekryteringen blev blygsam. Dock skedde en ökning av sysselsättningen mellan 2011 och 2012. Liksom under föregående år fortsatte antalet anställda med kommunal eller landstingskommunal huvudman att minska medan det skedde en ökning av anställda med privat huvudman. Cirka 20 procent var anställda med privat huvudman i den offentliga tjänstesektorn. Försvagningen av industrikonjunkturen drabbade län med en stor industrisektor, vilket påverkade både sysselsättning och arbetslöshet. Särskilt berörda var Kronobergs, Blekinge, Västra Götalands, Skåne, Jönköpings och Värmlands län. Den svaga utvecklingen 2 Data kring sysselsättningssiffror under denna rubrik är hämtade från AKU. Övriga uppgifter är hämtade från Arbetsförmedlingens datalager. I Appendix ges en beskrivning av datalagret som källa. 3 Källa: SCB: AKU. Arbetskraftsundersökningarna (AKU) är en undersökning som beskriver utvecklingen på arbetsmarknaden för Sveriges befolkning i åldern 15 74 år. AKU tar fram statistik med tonvikt på såväl antal som andel sysselsatta respektive arbetslösa. SCB har 130214 uppdaterat data för 2010-2012. Uppgifterna i årsredovisningen har hämtats efter detta. 4 Enligt främjandelagen är en arbetsgivare skyldig att lämna varsel till Arbetsförmedlingen en viss tid innan arbetsgivaren genomför en driftsinskränkning som berör minst fem arbetstagare i ett län (inom byggnadsverksamheten gäller minst 20 arbetstagare).

6 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 arbetsförmedlingens förutsättningar i Skåne berodde också på nedgången i den danska ekonomin. De norrländska länen klarade sig förhållandevis bra, minst påverkan av varsel noterades i Uppsala och Gotlands län. En successiv ökning av arbetslösheten har åtföljt försvagningen på arbetsmarknaden. I genomsnitt uppgick arbetslösheten till 8 procent enligt AKU att jämföra med 7,9 procent under 2011. I december var arbetslösheten 7,7 procent mot 7,3 procent ett år tidigare. Inflödet i arbetslöshet ökade i de grupper som är på väg in på arbetsmarknaden, som unga och nyanlända. Både personer med enbart förgymnasial utbildning och med gymnasium som högsta utbildning berördes av försvagad sysselsättning, medan sysselsättningen fortsatte att öka för dem med lång eftergymnasial utbildning. Arbetslösheten var fortsatt mycket hög för både inrikes och utrikes födda med enbart förgymnasial utbildning, men arbetslöshetsnivån var mer än dubbelt så hög för utomeuropeiskt födda som för inrikes födda. För personer med lång eftergymnasial utbildning var arbetslösheten fem gånger högre för utomeuropeiskt födda än för inrikes födda. Antalet totalt inskrivna arbetslösa 5 hos Arbetsförmedlingen uppgick i genomsnitt 2012 till 392 534, att jämföra med 377 382 under 2011 och 410 834 under 2010. Inslaget av grupper som står långt från arbetsmarknaden, det vill säga utsatta grupper 6 som erfarenhetsmässigt har svårare att få jobb än andra, har ökat undan för undan och uppgick till 59 procent av det totala antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen, 2012. Ökningen speglar inte enbart en försämrad konjunktur utan också inriktningen att öka utbudet av arbetskraft genom att grupper längre ifrån arbetsmarknaden ska komma närmare arbete. 5 Totalt inskrivna arbetslösa definieras som samtliga inskrivna sökande som inte har arbete, vare sig med eller utan stöd, och är beredda att ta arbete direkt. 6 Med utsatta grupper menas förgymnasialt utbildade, äldre 55-64 år, utomeuropeiskt födda och personer som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

arbetsförmedlingens förutsättningar arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 7 Uppdragen utvecklas och förändras Arbetsförmedlingens uppdrag är att underlätta för arbetssökande och arbetsgivare att hitta varandra och att prioritera personer som står långt från arbetsmarknaden. För att uppnå de beslutade reformerna är det viktigt att vi får matchningsmotorn att fungera optimalt. Under senare år har flera uppdrag tillkommit i takt med att arbetsmarknadspolitiken blivit en mer integrerad del av social-, finans-, integrations-, närings- och skolpolitiken. Olika reformer har bidragit till att vi i dag arbetar med att inkludera fler individer på den svenska arbetsmarknaden. Sjukförsäkringsreformen har ökat möjligheten för individer att utifrån sin arbetsförmåga komma in på arbetsmarknaden. Etableringsreformen har möjliggjort att nyanlända får en snabbare introduktion till det svenska arbetslivet. Detta illustreras i bild 1 nedan: Bild 1: Åskådliggörande av Arbetsförmedlingens breddade uppdrag ARBETSGIVARE Matchning Sjukförsäkringsreformen A-kassa Olika former av anställning Sociala insatsgruppen Jobb- och utvecklingsgarantin Kriminalvården Integrationsuppdraget Försörjningsstöd Försvarsmakten 2010* Långa tider utan arbete 2010 Harmonisering av systemen *Arbetslivsintroduktion Reformpolitik Socialpolitik Finanspolitik Arbetsmarknadspolitik Näringspolitik Skolpolitik Arbetsförmedlingens grunduppdrag är att främja social inkludering som i förlängningen leder till en samhällsekonomisk utveckling. Att tillgodose arbetsgivarnas behov av arbetskraft är viktigt för samhällets möjlighet till fortsatt utveckling och inte minst för att möta den kommande demografiska utmaningen. Därför arbetar vi målmedvetet med att utöka och fördjupa samarbetet med alla kategorier av arbetsgivare. Det sker genom att öka kontakterna med enskilda arbetsgivare och branscher exempelvis genom samverkan i branschråd. Formerna för samarbetet skiljer sig åt men huvudsyftet är alltid att bidra till att effektivisera insatserna för våra kunder. Ett exempel på strukturerat samarbete med arbetsgivare är överenskommelser med så kallade nationella kunder 7. Genom denna typ av samarbete bedömer vi att förutsättningarna för matchningen förbättras när arbetsgivare behöver rekrytera på flera orter eller i hela landet. Ett exempel på arbetet med nationella kunder är samarbetet med Försvarsmakten, som syftar till att underlätta rekrytering till det svenska försvaret. Ett annat exempel på samarbete sker tillsammans med Kriminalvården. Detta har utökats under 2012 och innebär exempelvis uppdrag som ska bidra till att kvinnor som har varit i kontakt med Kriminalvården ska få en förankring på arbetsmarknaden. För att bryta rekrytering till kriminella nätverk har vi på Arbetsförmedlingen ett uppdrag att aktivt arbeta med sociala insatsgrupper tillsammans med polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Sveriges Kommuner och Landsting. Budgetårets inriktning Riksdagens och regeringens beslut sker genom den statliga budgetprocessen där inriktning, verksamhetsmål och medelstilldelning normalt fastslås för ett budgetår i taget. I regleringsbrevet anges hur de olika anslagen får användas och vilka möjligheter som finns för Arbetsförmedlingen att fatta beslut om användningen. 7 Arbetsgivare som behöver rekrytera på flera orter eller har behov av att leta efter personal i hela landet.

8 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 arbetsförmedlingens förutsättningar I vår resultatredovisning redovisas olika indikatorer och mått som är kopplade till uppgifterna i instruktionen 2007:1030. I regleringsbrevet för 2012 anges bland annat att Arbetsförmedlingen genom ett nytt arbetssätt ska rikta insatser för att bryta långvarig arbetslöshet rikta insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet arbeta för fler personliga möten. Vidare framgår att Arbetsförmedlingen ska fortsätta utveckla arbetsgivarkontakter för att stödja personer med en svag förankring på arbetsmarknaden och underlätta för arbetsgivare som har svårt att rekrytera. Vi ska tillsammans med Försäkringskassan vidarutveckla metoder och arbetssätt i de sjukfall där insatser bedöms nödvändiga för individens återgång i arbete. Arbetsförmedlingen ska tillsammans med övriga berörda parter/aktörer utveckla och förbättra samverkan och samordning i etableringsprocessen för nyanlända invandrare. Vi ska föreslå och genomföra åtgärder för att utveckla och effektivisera arbetet med bosättning av nyanlända. Resursförstärkning 2012 För 2012 tilldelades Arbetsförmedlingen ett ökat förvaltningsanslag i syfte att öka antalet arbetsförmedlare. Detta eftersom fler arbetsförmedlare som arbetar med garantiprogrammen kan öka kvaliteten och höja aktivitetsnivån utifrån individens behov. Under året har drygt 2 700 personer anställts, varav cirka 2 000 är en personalförstärkning med anledning av det ökade förvaltningsanslaget under 2012. Organisation Arbetsförmedlingens styrelse är myndighetens högsta beslutande organ. Styrelsen fattar beslut i frågor av övergripande strategisk karaktär. Internrevisionen granskar på uppdrag av styrelsen myndighetens verksamhet. Generaldirektören utses av regeringen. Generaldirektören och biträdande generaldirektören, som tillika är ställföreträdande generaldirektör i generaldirektörens frånvaro, utgör myndighetens verkställande ledning. I anslutning till generaldirektören finns ledningsstaben vars uppgift är att stödja ledningen och verksamheten i strategiska och verksamhetskritiska frågor. Huvudkontorets främsta uppgift är att ansvara för styrning, ledning, uppföljning och utveckling av Arbetsförmedlingen. Huvudkontoret består av avdelningar och staber där avdelnings- och stabscheferna tillsammans med biträdande generaldirektören utgör generaldirektörens koncernledning. Avdelningen rehabilitering till arbete samt produktionsavdelningen ansvarar för myndighetens operativa verksamhet. Den operativa verksamheten är indelad i tio marknadsområden samt ett särskilt marknadsområde för Arbetsförmedlingen Kundtjänst 8. Arbetsförmedlingen har cirka 320 lokala arbetsförmedlingskontor, inklusive specialförmedlingar som arbetar med specifika branscher, till exempel Af Kultur Media och Af Sjöfart. Vid årsskiftet 2011 2012 etablerades en gruvförmedling i Kiruna i syfte att möta det stora rekryteringsbehovet av arbetskraft inom gruv- och mineralnäringen i hela landet. I bild 2 nedan ges en organisationsöversikt: Bild 2: Organisationsöversikt Organisationsöversikt RIKSDAG OCH REGERING styrelse internrevision generaldirektör bitr gd ledningsstab internationella staben rehabilitering till arbete integration och etablering kommunikation förmedlingstjänster utveckling analys ekonomi personal förvaltning it infrastruktur juridik upphandling produktion 11 marknadsområden arbetsförmedlingens förmedlingsverksamhet 8 Inför 2013 har marknadsområdet fått namnet Nationell service.

arbetsförmedlingen reformeras arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 9 Arbetsförmedlingen reformeras Sedan etableringen av Arbetsförmedlingen som en enmyndighet 2008 har vi kontinuerligt arbetat med förnyelse och utveckling för att verksamheten ska präglas av ökad effektivitet, rättsäkerhet och enhetlighet. Vår utveckling och reformering har skett i olika etapper. Under perioden 2008 till 2009 karaktäriserades arbetet främst av att etablera enmyndigheten och att stabilisera arbetssätt och rutiner dels i samband med utvidgningen av antalet marknadsområden, dels under den finanskris som medförde krav på en snabb och flexibel organisation. Två stora reformer, sjukförsäkringsreformen och etableringsreformen, innebar ett utökat uppdrag och därmed fortsatta krav på förnyelse under 2010 och 2011. Förnyelsearbetet präglades främst av införlivandet av de två nya reformerna i kombination med förstärkt tydlighet vad gäller ansvar, befogenhet och styrning i organisationen. Under 2010 tog vi fram en utvecklingsstrategi med målbild 2015. Myndigheten har utifrån strategin tagit ett helhetsgrepp om utvecklingsarbetet och jobbar systematiskt med detta. Utvecklingsarbetet syftar främst till att förbättra verksamheten och bidra till nöjdare kunder. Arbetsförmedlingen gick under 2012 in i en ytterligare etapp av reformering, för att fortsätta och fördjupa tidigare insatser. Under året har vi lagt ned omfattande resurser på att med kunden i fokus utveckla verksamheten i riktning mot ökad effektivitet, rättsäkerhet och enhetlighet. Vår inriktning ska bidra till ökad kostnadseffektivisering och ökat förtroende bland de som nyttjar våra tjänster. Under 2012 har några särskilda insatser pågått, som beskrivs nedan: Det nya arbetssättet Under 2012 påbörjades arbetet med det nya arbetssättet för att reformera arbetsförmedlarnas arbetssätt med syfte att öka effektivitet, rättsäkerhet och enhetlighet. Alla förändringar har ett tydligt syfte: att möta de arbetssökandes behov, att rusta individen till arbete, att möjliggöra egenförsörjning och att ge arbetsgivarna den arbetskraft de behöver. För arbetssökande medför det nya arbetssättet moment som enhetlig inskrivningsprocess, bedömningsstöd, handlingsplan inom 1 5 dagar, tidiga insatser 9, jobbförslag, förnyad handlingsplan inom fyra månader, tätare möten samt ökade arbetsplatsförlagda aktiviteter i jobbgarantin för ungdomar och jobboch utvecklingsgarantin. Arbetsförmedlingen har valt att även inkludera fler delar i det nya arbetssättet för att öka förutsättningarna för att uppnå önskat resultat. I det nya arbetssättet ingår även vårt arbete med nolltolerans för ungdomar i sysselsättningsfasen samt delar kopplade till arbetsgivare. Dessa är erbjudanden om kontaktperson, arbete med nationella kunder samt att det när ett ledigt jobb anmälts ska finnas en överenskommelse med arbetsgivaren inom fem dagar om vilka tjänster vi ska erbjuda 10. Det som sammantaget bildar det nya arbetssättet är dels sådant som förekommit tidigare, men som nu har utvecklats och standardiserats, och dels nya inslag. Redovisning av olika resultat kopplade till det nya arbetssättet återfinns i kapitlen Resultatutveckling, Matchning, Bryta utanförskap och Arbetsförmedlingens kostnadseffektivitet och väsentliga prestation. Effektiv kundintegritet Arbetsförmedlingen har sedan 2011 arbetat med ett reformeringsinitiativ för att stärka efterlevnaden i behandlingen av personuppgifter enligt gällande personuppgiftslagstiftning. Utbildning och förbättringar i metoder, rutiner och systemstöd skapar förutsättningar för våra medarbetare att effektivt och ändamålsenligt skydda kundernas personliga integritet. Mer konkret innebär det att arbetsförmedlarnas åtkomst till kundernas personuppgifter i högre grad ska styras av vilka personuppgifter det finns behov av att se för att utföra olika arbetsuppgifter. Befintliga processer, metoder och IT-stöd anpassas och förändras för att förbättra möjligheten för alla medarbetare att följa personuppgiftslagstiftningen. Varje enskild medarbetare kommer därmed enbart att få åtkomst till den information som behövs för att lösa sina arbetsuppgifter samt utbildning som ökar kunskaperna om personuppgiftslagstiftningen. 9 Tidiga insatser består av fördjupade förmedlingsinsatser samt programinsatser till de som riskerar att hamna i långvarig arbetslöshet. 10 Benämns fortsättningsvis överenskommelse på order.

10 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 arbetsförmedlingen reformeras Struktureffektivisering 3.0 Struktureffektivisering 3.0 påbörjades i slutet av 2011 och har pågått under hela 2012, med syfte att öka effektivitet, rättssäkerhet och enhetlighet genom utveckling av olika inre förutsättningar. Struktureffektivisering 3.0 har omfattat tre huvudområden: organisatorisk översyn, övergripande styrnings- och ledningsprocesser samt chefsstruktur. Rollen som produktionsdirektör har inrättats för att skapa förutsättningar för ökat fokus på produktion. Produktionsdirektören har ansvar för produktionen i marknadsorganisationen som består av tio geografiskt indelade regioner samt ett nationellt marknadsområde för service via telefon och internet. En ny nationell enhet för Arbetsförmedlingens nationella kunder har också etablerats vid produktionsavdelningen. Genom den nya enheten Nationella kunder behöver arbetsgivare, som har behov av att rekrytera på flera orter eller leta efter personal i hela landet, inte längre ha kontakt med flera olika arbetsförmedlingskontor. Denna samordning sköts numera i stället internt inom Arbetsförmedlingen. Vidare har beslut fattats om att avskaffa en chefsnivå i marknadsorganisationen; arbetsförmedlingschef med områdesansvar. En gemensam förvaltningsavdelning har inrättats som samlar IT, infrastruktur, upphandling, juridik och säkerhet vid Arbetsförmedlingens huvudkontor. En förvaltningsdirektör ska leda den nya avdelningen, som konsoliderar verksamhetsområdena i syfte att öka effektiviteten. Genom struktureffektivisering 3.0 är gemensamma processer och arbetsmetoder under etablering inom följande områden: strategisk utveckling och uppföljning, sakkunniga experter, strategisk metodsamordning samt gemensam rådgivning. Myndigheten har utvecklat processen för verksamhetsplanering. Arbetet med intern styrning och kontroll har även det utvecklats på både myndighetsövergripande nivå och lägre organisatoriska nivåer. Införandet av struktureffektivisering 3.0 beräknas vara avklarat i början av verksamhetsåret 2013 och kommer därefter att fortsätta att bedrivas inom ramen för den ordinarie verksamheten. Arbete påbörjas under 2013 inom framför allt tre identifierade områden: åtgärder för att minska variationer i arbetsförmedlingskontorens prestationer, kompetensutveckling för chefer samt ändamålsenlig utvecklingsverksamhet. Ekonomistyrning och administration En effektiviserad ekonomistyrning bidrar till att uppfylla verksamhetens mål på ett kostnadseffektivt sätt. Regeringen begärde en särskild plan för hur Arbetsförmedlingen ska utveckla redovisningen av kopplingen mellan programanslag och förvaltningsanslag. Flera förändringar enligt den planen återredovisas i Arbetsförmedlingens kostnadseffektivitet och väsentliga prestation nedan. Myndighetens arbete med att effektivisera administrationen fortsätter. Under året har möjligheten till elektroniska beställningar införts i hela myndigheten. I och med detta kan nu Arbetsförmedlingens beställare göra inköp elektroniskt. Under året tecknades ett nytt avtal för e-handelstjänster. Avtalet innebär att vi kommer att vidareutveckla vår nuvarande e-handelsportal för att skapa förutsättningar för snabbare och enklare e-handel. I avtalet ingår även möjligheten att avropa skanningstjänster, det vill säga att skanna fakturor, rekvisitioner och andra underlag som förekommer i dag på förmedlingskontoren. En effektiviserad ekonomistyrning bidrar till att uppfylla verksamhetens mål på ett kostnadseffektivt sätt. Regeringen ställer krav på Arbetsförmedlingen att utveckla den ekonomiska redovisningen. Under 2012 har en översyn av ekonomiavdelningen genomförts för att ytterligare förbättra ekonomistyrningen. Vi bedömer att den nya organisationen, som är strukturerad efter processer, bidrar till att öka effektiviteten. Det är viktigt för Arbetsförmedlingen att kunna redovisa hur arbetstiden fördelas mellan olika arbetsuppgifter och olika kundgrupper. Vi har också ett eget intresse av att synliggöra hur arbetstiden används, både för att skapa en god arbetsmiljö utan onödig stress, och för att leda verksamheten effektivt. Under 2012 har Arbetsförmedlingen därför genomfört en förstudie om förutsättningarna för att införa tidsredovisning på myndigheten. Med tidsredovisning menas i detta fall att varje medarbetare varje vecka redovisar sin nedlagda tid uppdelad på olika aktiviteter. Det kan finnas en risk för att tidsredovisning leder till ökad administration. Därför är det av största vikt att tidsredovisningen vid ett eventuellt införande ska vara så enkel som möjligt för medarbetarna. Under 2013 kommer ett pilotprojekt att genomföras för att vidare undersöka möjligheterna till fullskalig tidsredovisning i myndigheten.

arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 11 Resultatredovisning

12 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 FAKTARUTA OM RESULTATREDOVISNINGEN Arbetsförmedlingens resultatredovisning ska ge regeringen underlag för uppföljning av myndigheten genom att ge en rättvisande bild av resultatet. Enligt 3 kap. 1 i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) ska myndigheten redovisa och kommentera verksamhetens resultat. Vår instruktion och regleringsbrev utgör centrala utgångspunkter för Arbetsförmedlingens resultatredovisning. Arbetsförmedlingen levererar ett antal tjänster 11 som riktar sig till både arbetsgivare och arbetssökande. Det är tjänster som sinsemellan är beroende av varandra. Vi har därför valt att redovisa vårt resultat under en gemensam verksamhetsgren: Arbetsförmedlingens totala uppdrag. Arbetsförmedlingens väsentliga prestation Enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten redovisa verksamhetens prestationer med avseende på volym och kostnader. Det är upp till varje enskild myndighet att själva bedöma vilka prestationer, eller vilken prestation som är väsentlig i den egna verksamheten. Vi har valt att redovisa kundkontakter som Arbetsförmedlingens väsentliga prestation. Valet av denna väsentliga prestation grundar sig på att kontakter med våra kunder arbetssökande och arbetsgivare är en förutsättning för att genomföra de huvuduppgifter som vi har enligt instruktionen. Begreppet kundkontakt avser alla kontakter (möten, telefon, e-post) med arbetsgivare och arbetssökande 12. Upprättade handlingsplaner, den arbetssökandes nöjdhet med handlingsplanen samt den arbetssökandes sökaktivitet är exempel på kompletterande mått till den väsentliga prestationen kundkontakter gentemot arbetssökande. Överenskommelse på order, arbetsgivarens upplevelse av att man har fått tillräckligt med sökanden för att kunna anställa, samt nöjdheten kan beskrivas som kompletterande mått till den väsentliga prestationen kundkontakter gentemot arbetsgivare. I olika kapitel av årsredovisningen återfinns volymer kopplade till kundkontakter och redovisning av kompletterande mått. I kapitlet Arbetsförmedlingens kostnadseffektivitet och väsentliga prestation redogörs även för kundkontakter i förhållande till tid och kostnader. Som en del av kundkontakten kan Arbetsförmedlingen erbjuda program och aktiviteter. Redovisning av program och aktiviteter återfinns i flera av årsredovisningens kapitel. Disposition av resultatredovisningen De efterföljande kapitlen i resultatredovisningen har en struktur som syftar till att i stort återspegla de uppgifter som Arbetsförmedlingen har i enlighet med myndighetens instruktion. Jämfört med föregående år har några förändringar skett i dispositionen. Arbetslivsinriktad rehabilitering är 2012 beskrivet i ett eget kapitel. Arbetet gentemot ungdomar beskrivs mer samlat i kapitlet Matchning. I respektive kapitel återfinns i regel två huvudavsnitt. Under Utgångspunkter sätts kapitlet i förekommande fall samman med specifika delar av uppdraget utifrån myndighetens instruktion och/eller regleringsbrev. Även andra förutsättningar presenteras. Under Årets verksamhet och resultat redovisas olika avsnitt inom kapitelområdet, som sammantaget ska ge en bild av verksamheten och resultatet under året. Några kortare kapitel har inte den ovan angivna avsnittsindelningen, då det inte bedömts meningsfullt. I de kapitel som beskriver områden där Arbetsförmedlingen även har särskilda återrapporteringskrav till regeringen, anges vilka återapporter vi under året har inkommit med till regeringen i slutet av kapitlet. Återrapportering av Arbetsförmedlingens kostnadseffektivitet till regeringen utgörs av det specifika kapitlet i årsredovisningen, vilket anges i anslutning till kapitlet. I Appendix ges: en kort redogörelse för principer för redovisning av uppgifter och hur vi hanterar de grunder som resultatredovisningen vilar på, en beskrivning av huvudkällor i resultatredovisningen, samt en redogörelse för några förändrade definitioner som påverkar delar i årets resultatredovisning. 11 För arbetssökande: söka arbete, förbättra ditt arbetssökande, vägledning till arbete, utbildning till arbete, starta eget företag, klargöra dina arbetsförutsättningar, anpassa din arbetssituation, arbetsförberedande insatser. För arbetsgivare: rekrytera nya medarbetare, utbildning inför rekrytering. 12 Här ingår också tid till förberedelser inför möten, dokumentation efter möten och eventuella resor till och från möten.

arbetsförmedlingens resultatutveckling arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 13 Arbetsförmedlingens resultatutveckling Antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen var i stort sett lika många 2012 som 2011. Däremot har sammansättningen förändrats genom att andelen sökande som står långt från arbetsmarknaden har ökat. Parallellt med en försvagning av arbetsmarknaden och en inbromsande ekonomi har antalet övergångar till arbete ökat bland vissa av dem som står långt från arbetsmarknaden. I kapitlet redovisas ett antal centrala resultat för Arbetsförmedlingen. Vi redovisar antal personer som Arbetsförmedlingen arbetat med (inskrivna), hur många arbetssökande som fått arbete samt volymer av kundkontakter och kompletterande mått till dessa. Kundkontakter är Arbetsförmedlingens väsentliga prestation och de kompletterande måtten är kopplade till det nya arbetssättet. Under 2012 har antalet kundkontakter ökat och uppgick till totalt 22,6 miljoner, jämfört med 19,6 miljoner 2011. Utgångspunkter Arbetsförmedlingen har under 2012 fortsatt att utveckla och förbättra samarbetet med arbetsgivarna. Genom att ha aktiva arbetsgivarkontakter och vara väl insatt i såväl arbetsgivarnas behov som de arbetssökandes kompetens kan vi underlätta för de sökande som har ett sämre utgångsläge att få ett arbete. Ett exempel på det är arbetet med nationella kunder. Arbetsförmedlingen har under 2012 inriktat sina insatser på att bryta och förhindra långvarig arbetslöshet samt att underlätta för de arbetsgivare som har svårt att rekrytera. Fler möten mellan den arbetssökande och arbetsförmedlaren är en viktig del i arbetet med att bryta och förhindra långvarig arbetslöshet och få till stånd en effektiv matchning. Vi har etablerat ett nytt enhetligt arbetssätt. För att öka möjligheterna att identifiera de arbetssökande som riskerar att bli långtidsarbetslösa har vi också infört ett bedömningsstöd 13. Bedömningsstödet ska användas av arbetsförmedlare vid inskrivningssamtalet vid ny- och återinskrivning av arbetslösa och är ett underlag för den arbetsmarknadspolitiska bedömningen. En annan viktig del i arbetet med att bryta och förhindra långvarig arbetslöshet är att alla inskrivna ska ha en individuell handlingsplan. En handlingsplan ska upprättas inom fem dagar från inskrivningstillfället för de som bedömts ha behov av tidiga insatser. För övriga ska handlingsplan upprättas i samband med inskrivningen. Arbetssökande ska i ökad omfattning få jobbförslag 14. Årets verksamhet och resultat Antal personer som Arbetsförmedlingen arbetat med Som framgår av tabell 1 var antalet personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen någon gång under 2012 i stort sett likvärdigt med året före, men sammansättningen av de sökande har förändrats bland annat som en följd av vårt uppdrag inom etableringsreformen. Tabell 1: Totalt antal individer som Arbetsförmedlingen har arbetat med Perioden 2010 2012 15 Observera att samma person kan förekomma i flera grupper Källa: Arbetsförmedlingen; datalager 2010 2011 2012 Totalt antal individer (16-64 år) 1 113 168 1 072 905 1 075 021 därav Ungdomar (18-24 år) 280 734 267 903 273 606 Nyanlända 49 047 55 642 60 749 Personer med funktionsnedsättning Utomeuropeiskt födda (exklusive nyanlända) 189 787 206 667 219 311 180 582 196 569 212 352 Jobbgarantin för ungdomar 114 767 105 392 106 636 Jobb- och utvecklingsgarantin fas 1 & 2 117 888 125 043 126 985 Sysselsättningsfasen 30 185 38 469 46 695 Dessutom har långtidssjukskrivnas återgång till att bli arbetssökande i samband med sjukförsäkringsreformen fått ett ökat genomslag under 2012. Andelen sökande som står långt från arbetsmarknaden har 13 Bedömningsstödet är ett webbaserat verktyg som grundar sig på välkända faktorer som är särskilt viktiga för att identifiera dem som riskerar långtidsarbetslöshet. Faktorerna är: åldersgrupp, funktionsnedsättning, födelseland, utbildningsnivå, yrkesgrupp, arbetslöshetshistoria, inskrivningsmånad, arbetslöshetsersättning, erfarenhet i sökt yrke, utbildning i sökt yrke samt arbetslöshet i hemkommunen. 14 Även benämnt som platsförslag, ett förslag om ett ledigt arbete från Platsbanken som lämnas till den arbetssökande. Alternativt kan den arbetssökande få tips om arbetsgivare som är i behov av arbetskraft. 15 Definitioner av vilka som räknas in i vissa av grupperna har ändrats jämfört med föregående år. Det avser redovisning av antalet individer som myndigheten arbetat med. En redogörelse för dessa förändringar återfinns i Appendix. För att skapa jämförbarhet med föregående år har även data för föregående år omräknats i enlighet med ny definition.

14 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 arbetsförmedlingens resultatutveckling ökat. Hit hör bland annat nyanlända 16 och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga 17. Arbetsförmedlingens uppdrag präglas därför i större uträckning än tidigare av att ge stöd och åtgärder till dessa grupper för att stärka deras möjligheter att inkluderas i arbetslivet. Samtidigt har ett stort antal personer, även utanför dessa grupper, varit långvarigt arbetslösa och därför deltagit i jobboch utvecklingsgarantin eller i jobbgarantin för ungdomar vilket krävt en fortsatt stor del av resurserna. I den följande resultatredovisningen, av antalet inskrivna som fått arbete under 2012 och de två närmast föregående åren, presenteras först den generella bilden. Det innebär det totala antalet som fått arbete uppdelat på män och kvinnor samt med ungdomar under 25 år särredovisade. I följande avsnitt presenteras antalet som fått arbete inom grupperna som står långt från arbetsmarknaden. Totala antalet övergångar till arbete 18 Enligt tabell 2 skedde under 2012 närmare 549 000 övergångar till arbete bland inskrivna vid Arbetsförmedlingen, varav 276 000 män och 273 000 kvinnor. Det innebär att antalet övergångar till arbete minskade något jämfört med 2011. Nedgången för kvinnor var mindre än för män. Bland ungdomar skedde närmare 144 000 övergångar till arbete, Figur 1: Antalet arbetssökande som fått arbete Månadsvis 2010, 2011 och 2012 Källa: Arbetsförmedlingen; datalager. 80 000 vilket innebär en viss ökning jämfört med 2011. Tabell 2: Totalt antal övergångar till arbete 19 2010-2012 Källa: Arbetsförmedlingen; datalager 2010 2011 2012 Övergångar till arbete 596 339 562 400 548 666 Därav Män 315 241 286 120 275 824 Kvinnor 281 098 276 280 272 842 Ungdomar 24 år 151 122 142 064 143 886 Antalet övergångar till arbete är högre under senare delen av 2012 jämfört med året innan (se figur 1). Under 2012 har efterfrågan på arbetskraft försvagats, vilket i sig gjort det svårare att finna lediga arbeten. Samtidigt har antalet sökande ökat, vilket troligtvis har underlättat tillsättningen av lediga arbeten. Arbetsförmedlingen har fått ökade resurser för 2012 och infört ett nytt arbetssätt som framför allt innebär tätare uppföljning och intensifierad satsning på att bryta långvarig arbetslöshet samt tidiga insatser för personer som annars riskerat att bli långvarigt arbetslösa. Det nya arbetssättet har fått allt större genomslag under året och vi bedömer att det har bidragit till att antalet som fått arbete är högre under senare delen av året 2012 än motsvarande period 2011. 2010 2011 2012 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC 16 I Arbetsförmedlingens verksamhet definieras nyanlända arbetssökande som utrikesfödda personer som normalt inte har vistats i Sverige i mer än 36 månader efter att de fått uppehållstillstånd enligt Utlänningslagen (2005:716) 5 kap. 1, 2, 3, 3a, 4 och 6. 17 Benämns fortsättningsvis personer med funktionsnedsättning. 18 Arbetsförmedlingen redovisar totala antalet övergångar till arbete som Arbetsförmedlingens resultatmått, vilket innebär en förändring jämfört med föregående år då vi även redovisade interna styrkortsmått avseende öppet arbetslösa och personer i arbetsmarknadspolitiska program. Med arbete menas både anställningar utan stöd och anställningar med stöd inklusive nystartsjobb. I arbete innefattas både heltids- och deltidsarbete inklusive tillfälliga timanställningar samt såväl tillsvidareanställningar som tidsbegränsade anställningar. Endast anställningar ingår praktik eller andra program med aktivitetsstöd ingår inte. Med antalet övergångar menas totala antalet händelser då sökande får ett arbete i någon av de former som angetts ovan. Det innebär att antalet övergångar är större än antalet unika personer som fått arbete på grund av att det förekommer att personer får arbete mer än en gång under året. Vid övergång till arbete förekommer såväl att den sökande lämnar Arbetsförmedlingen och avregistreras som att han eller hon kvarstår som sökande vid Arbetsförmedlingen. Båda fallen räknas in bland samtliga övergångar till arbete 19 Observera att samma person kan förekomma flera gånger. Definitioner av vilka som räknas in i vissa av grupperna har ändrats jämfört med föregående år. En redogörelse för dessa förändringar återfinns i Appendix. För att skapa jämförbarhet med föregående år har även data för föregående år förändrats i enlighet med ny definition.

arbetsförmedlingens resultatutveckling arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 15 Redovisningen ovan avser samtliga sökandekategorier. Det innebär såväl öppet arbetslösa och personer i arbetsmarknadspolitiska program som kategorierna deltidsarbetslösa, tillfälligt anställda och ombytessökande samt personer i arbete med olika former av anställnings- och lönestöd. I figur 2 illustreras hur det totala flödet till arbete fördelar sig på tidigare status. Närmare två tredjedelar av samtliga som fått arbete var öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska program, medan cirka en tredjedel tidigare hade någon form av arbete. Bland dem som fått arbete ingår personer som fått ett nytt arbete såväl utan som med stöd. Figur 2: Flöden till arbete 20 Fördelade efter tidigare status, 2012 Källa: Arbetsförmedlingen; datalager Öppet arbetslösa 252 636 Program med aktivitetsstöd Övriga sökande, bl. a. sökande med förhinder 108 283 11 071 Arbete 548 666 Arbete 176 676 Tabell 3: Flöden till arbete 21 Fördelade efter tidigare status, år 2010 2012 Källa: Arbetsförmedlingen; datalager 2010 2011 2012 Öppet arbetslösa 287 717 255 670 252 636 Program med aktivitetsstöd 114 689 111 705 108 283 Övriga sökande* 12 338 11 715 11 071 Arbete 181 595 183 310 176 676 Totalt 596 339 562 400 548 666 *) Arbetssökande med förhinder, yrkesfiskare eller EU/EES-sökande 20 Observera att samma person kan förekomma flera gånger. De vanligaste övergångarna från arbete till arbete är dels övergångar från deltid till heltid, dels från tillfälligt arbete till mer varaktig sysselsättning. 21 Definitioner av vilka som räknas in i vissa av grupperna har ändrats jämfört med föregående år. En redogörelse för dessa förändringar återfinns i Appendix. För att skapa jämförbarhet med föregående år har även data för föregående år omräknats i enlighet med ny definition.

16 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 arbetsförmedlingens resultatutveckling Resultat av Arbetsförmedlingens prioritering av dem som står långt från arbetsmarknaden I det följande redovisas resultatet specifikt för de prioriterade grupperna 22 av sökande som står långt från arbetsmarknaden. I tabell 4 illustreras antalet övergångar till arbete totalt och med de prioriterade grupperna särredovisade. Det framgår att antalet övergångar till arbete ökat för flera av grupperna. För deltagarna i jobb- och utvecklingsgarantins sysselsättningsfas, utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning samt nyanlända noteras en ökning i antal 2012 jämfört med 2011. Antalet övergångar till arbete från jobbgarantin för ungdomar samt jobb- och utvecklingsgarantin har minskat jämfört med 2011. Tabell 4: Antal övergångar till arbete respektive till utbildning totalt och för prioriterade grupper 23 2010-2012 Observera att samma person kan förekomma i flera grupper Källa: Arbetsförmedlingen; datalager Fått arbete Till utbildning 2010 2011 2012 2010 2011 2012 Övergångar till arbete respektive till utbildning 596 339 562 400 548 666 56 845 51 276 49 399 Därav Nyanlända 13 965 16 242 16 678 3 315 3 993 3 576 Utomeuropeiskt födda (inkl nyanlända) 99 197 106 866 108 693 15 294 15 462 15 069 Personer med funktionsnedsättning 56 242 64 617 67 693 2 440 2 757 2 973 UGA (Jobbgarantin för ungdomar) 42 197 37 449 37 141 11 066 10 293 9 798 JOB (Jobb- och utvecklingsgarantin) fas 1 & 2 28 558 39 461 36 584 2 634 3 834 4 105 Sysselsättningsfasen 2 934 6 200 9 095 200 345 365 Förutom antalet som fått arbete visar tabell 4 också antalet som avregistrerats på grund av att de börjat en reguljär utbildning. Det framgår att sökande som står långt från arbetsmarknaden utgör en relativt stor andel av samtliga som gått till utbildning. Det speglar att dessa grupper ofta har behov av kompetensutvecklande insatser som inte kan tillgodoses inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Förutsättningarna för sökande som står långt från arbetsmarknaden har blivit svårare genom att arbetssökande i dessa grupper berörts mer negativt av försvagningen på arbetsmarknaden. Å andra sidan har de varit prioriterade och i högre utsträckning fått del av Arbetsförmedlingens ökade resurser 24. Den förhållandevis positiva utvecklingen för arbetssökande i dessa grupper tyder på att prioriteringen fått ett bra genomslag. Resultatet bör betraktas som minst lika bra som resultatet 2011 och Arbetsförmedlingen har lyckats väl med att prioritera de som står längst från arbetsmarknaden. Utvecklingen för prioriterade grupper illustreras även i figur 3. Figur 3: Omsättning till arbete från arbetslöshet och program för prioriterade grupper i förhållande till samtliga som fått arbete 25, 26 2008-2012 Källa: Arbetsförmedlingen; datalager 60 Prioriterade gruppers andel i procent 50 40 30 20 10 0 22 Arbetsförmedlingen definierar prioriterade grupper som: nyanlända, utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning, deltagare i jobboch utvecklingsgarantin samt deltagare i jobbgarantin för ungdomar. Även målgruppen för tidiga insatser är prioriterad, och resultat för denna grupp redovisas i kapitlet Matchning. 23 Definitioner av vilka som räknas in i vissa av grupperna har ändrats jämfört med föregående år. En redogörelse för dessa förändringar återfinns i Appendix. För att skapa jämförbarhet med föregående år har även data för föregående år förändrats i enlighet med ny definition. 24 Se kapitlet Arbetsförmedlingens kostnadseffektivitet och väsentliga prestation. 25 Visar andelen av de arbetslösa eller sökande i program som fick arbete som tillhör prioriterade grupper. Under 2012 har antalet prioriterade grupper utökats till att även omfatta utomeuropeiskt födda. För att göra siffrorna jämförbara har dessa grupper räknats in i tidigare års siffror. Grupper som ingår i denna redovisning är: nyanlända, utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning, deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin samt deltagare i jobbgarantin för ungdomar. 26 Trendlinjen i figuren visar den genomsnittliga ökningen av andelen prioriterade grupper av samtliga som fått arbete.

arbetsförmedlingens resultatutveckling arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 17 Kundkontakter Antalet kundkontakter (möten, e-post, telefon) med arbetssökande och arbetsgivare har ökat i volym under året 27 med närmare 16 procent till totalt 22,6 miljoner (2011: 19,6 miljoner). Av dessa 22,6 miljoner kundkontakter var 3 miljoner arbetsgivarkontakter (2011: 2,9 miljoner) och resterande var kontakter med arbetssökande. En tydlig ökning i antalet kundkontakter har skett under senare delen av året. Ökningen kan ses som en återspegling av ökad resurstilldelning och myndighetens prioriteringar. Kompletterande mått kundkontakt med arbetssökande I tabell 5 redovisas att antalet möten (enskilt och i grupp), andelen handlingsplaner upprättade inom 30 dagar, överlämnade jobbförslag, samt sökaktiviteten har ökat 2012 jämfört med tidigare år. Andelen som anser att handlingsplanen är ett bra stöd är på en fortsatt hög nivå och i stort sett oförändrad från föregående år. Dessa delar ingår i det nya arbetssättet som infördes under 2012. Mer ingående redogörelse för delar av dessa resultat finns i kapitlen Matchning och Bryta utanförskapet. Tabell 5: Kompletterande mått arbetssökande Källa: Se noter i tabellen Antal möten, enskilt och i grupp 28 (miljoner) 2010 2011 2012 ingen uppgift 7,3 9,5 Andel som fått handlingsplan 67 67 82 inom 30 dagar (%) 29 Har arbetsförmedlaren under de senaste 30 dagarna gett dig förslag på lediga jobb att söka? Andel ja (%) 30 22 25 31 Hur många jobb har du sökt de 7,29 7,73 8,32 senaste 30 dagarna? 31 Är handlingsplanen ett bra stöd? Andel ja (%) (ja+ja, delvis) 32 82 (66+16) 81 (63+18) 81 (64+17) Kompletterande mått kundkontakt med arbetsgivare I tabell 6 redovisas att Arbetsförmedlingen har haft något fler kontakter (möten, e-post och telefon) med arbetsgivare än föregående år. Antal order med överenskommelse inom fem dagar har ökat väsentligt. Dessa delar ingår i det nya arbetssättet som infördes under 2012. Man kan även utläsa att uppfattningen om att man har fått tillräckligt med sökanden för att anställa, och nöjdheten med hanteringen av ärendet i stort, är oförändrad. Mer ingående redogörelse för dessa resultat finns i kapitlet Matchning. Tabell 6: Kompletterande mått arbetsgivare Källa: Se noter i tabellen Antal arbetsgivarkontakter 33 (miljoner) 2010 2011 2012 ingen uppgift 2,9 3,0 Antal order med överenskommelse 93 127 123 721 294 879 34 inom 5 dagar Har ni fått tillräckligt med sökande för att kunna anställa? Andel ja (%) 35 Är ni nöjda med Arbetsförmedlingens hantering av ärendet? Andel ja (%) 36 Program och aktiviteter 86 81 82 88 90 88 I de följande två tabellerna illustreras volymen nyinskrivna arbetssökande och antalet som fått arbete samt antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. I tabell 7 redovisas antalet inskrivningstillfällen och antalet övergångstillfällen till arbete samt antalet beslut om program inklusive aktiviteter i garantierna (nya och pågående). I tabell 8 redovisas motsvarande uppgifter för antalet unika individer. För sökande som har större behov av vårt stöd och riskerar att bli långtidsarbetslösa ska handlingsplanerna leda till en kedja av aktiviteter och program. Mixen av aktiverande och kompetenshöjande insatser varierar efter individuella behov, men fokus är alltid på arbete. Arbetsförmedlingen har under 2012 genom att använda det nya bedömningsstödet kunnat identifiera personer som löper större risk för långvarig arbetslöshet. En stor del av de mer aktiva insatserna har framför allt gjorts för dem som redan varit utan arbete länge och för särskilt utsatta grupper som nyanlända och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Lönebidrag, trygghetsanställning, utvecklingsanställning och offentligt skyddat arbete är program som ger anställningar med subventionering av lönerna till personer med funktionsnedsättning. Antalet beslut om dessa program visar sammantaget på en ökning 2012 jämfört med föregående år. En förklaring till detta är att det är ett resultat av 27 Källa: Arbetsförmedlingen; tidmätning 2012. Tidmätningsdata finns från och med 2011. I Appendix ges beskrivning av tidsmätningen som källa. 28 Källa: Arbetsförmedlingen; tidmätning 2012. 29 Måttet avser alla öppet arbetslösa, deltidsarbetslösa, tillfälligt timanställda samt sökande i program med aktivitetsstöd. Källa: Arbetsförmedlingen; datalager. 30 Måttet avser arbetslösa och program med aktivitetsstöd, medelvärde. Källa: Arbetsförmedlingen; sökandeundersökning 2010-2012. I Appendix ges beskrivning av sökandeundersökningen som källa. 31 Se not ovan, sökandeundersökning. 32 Se not ovan, sökandeundersökning. 33 Källa: Arbetsförmedlingen; tidmätning 2012. 34 Källa: Arbetsförmedlingen; datalager. 35 Källa: Arbetsförmedlingen; arbetsgivarundersökningen 2010-2012. I Appendix ges beskrivning av arbetsgivarundersökningen som källa. 36 Se not ovan, arbetsgivarundersökning.

18 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 arbetsförmedlingens resultatutveckling Arbetsförmedlingens ökade fokusering på den aktuella gruppen bland annat genom kampanjen Se kraften. Sammansättningen av de olika lönestöden till personer med funktionsnedsättning har förändrats genom att antalet trygghetsanställningar har ökat och antalet lönebidrag har minskat. En förklaring är att många anställda med lönebidrag har haft fortsatt hög grad av nedsättning av arbetsförmågan som också bedömts bli långvarig så att en trygghetsanställning ansetts vara ett bättre alternativ. Praktik, förberedande utbildning och arbetsmarknadsutbildning har ökat 2012 jämfört med 2011. Antal nystartsjobb, instegsjobb och start av näringsverksamhet har minskat något jämfört med 2011. Som framgår av tabell 8 ser vi motsvarande förändringar 2012 jämfört med 2011 när vi tittar på antalet individer i respektive program och aktivitet. Tabell 7: Antalet övergångstillfällen till arbete och antalet inskrivningstillfällen samt antalet beslut om program inklusive aktiviteter i garantierna (pågående och nya) 37 Observera att en och samma person under ett år kan ha deltagit flera gånger i såväl samma som olika program/aktiviteter. En och samma person kan även förekomma flera gånger som ny- eller återinskriven eller i gruppen som övergått till arbete Redovisning av unika personer per program/aktivitet samt unika personer som är ny- eller återinskrivna eller övergått till arbete redovisas i tabell 8. Källa: Arbetsförmedlingen; datalager 2010 2011 2012 Till Arbete Sökande som fått arbete 596 339 562 400 548 666 Inflöde Antal ny och återinskrivna 533 355 497 433 521 644 Arbetsmarknadspolitiska program inklusive aktiviteter inom garantierna Nystartsjobb 90 491 120 442 115 304 Instegsjobb 9 538 9 950 8 453 Start av näringsverksamhet 15 784 12 066 10 900 Praktik 153 961 94 692 101 194 Arbetsmarknadsutbildning 62 903 69 878 93 764 Förberedande utbildning 57 870 76 308 99 771 Lönebidrag 92 150 90 912 87 087 Utvecklingsanställning 6 379 8 221 11 019 Trygghetsanställning 23 946 29 426 35 446 Särskilt anställningsstöd 7 902 10 161 11 244 Förstärkt särskilt anställningsstöd 38 0 0 2 489 Offentligt skyddat arbete 10 268 10 065 9 572 37 Definitioner av vilka som räknas in i vissa av grupperna har ändrats jämfört med föregående år. En redogörelse för dessa förändringar återfinns i Appendix. För att skapa jämförbarhet med föregående år har även data för föregående år förändrats i enlighet med ny definition. 38 Förstärkt särskilt anställningsstöd introducerades 2012.