Ny uppdaterad och utvidgad version. Värm gården med spannmål

Ny uppdaterad och utvidgad version Värm gården med spannmål

Spannmål som bränsle - ett sätt att stärka lantbrukets ekonomi Priset på eldningsolja har stigit under många år samtidigt som priset på spannmål stagnerat eller t o m sjunkit. Vi har nu nått ett läge där det ofta är lönsamt att använda spannmål för att värma bostäder och ekonomibyggnader på den egna gården. På marknaden finns nu också brännare och pannor som är särskilt anpassade för spannmålseldning. Erfarenheterna från spannmålseldning är emellertid begränsade och det finns därför ett behov av information och rådgivning. Den här broschyren ger en översikt över teknik, ekonomi och regelverket kring eldning av spannmål på i första hand den egna gården. Broschyren har producerats av Lantmännen och LRF i syfte att stimulera till att spannmål används som bränsle där detta är tekniskt möjligt och ekonomiskt lönsamt. Lantmännen och LRF ser spannmålseldning som ett sätt att stärka ekonomin på det enskilda jordbruksföretaget och bibehålla ett jordbruk med aktiv odling. Äfab, som är ett fristående konsultföretag med inriktning på teknik och utbildning för småskalig bioenergi, har medverkat vid framtagning av faktaunderlag. En första version av Värm gården med spannmål kom ut i februari 2004. I denna upplaga har vi uppdaterat de jordbrukspolitiska förutsättningarna och kalkylerna vad gäller priser, kostnader och verkningsgrad. Vi redovisar också nya rön om miljö och eldningsteknik. Spannmål som bränsle bidrar till ett jordbruk med aktiv odling. Sid Inledning och innehåll... 2 Olja och el blir allt dyrare... 3 Spannmål ett bra bränslealternativ... 3 Nya jordbrukspolitiska förutsättningar... 4 Spannmålens bränsleegenskaper... 5 Elda med den sämst betalda spannmålen... 5 Så här räknar vi på ekonomin... 6 Spannmål som bränsle utanför gården... 8 Andra kommersiella energigrödor... 8 Innehåll Risker och problem... 9 Tekniklösningar... 10 Spannmålseldning och miljön... 11 Andra gårdsbränslen än spannmål... 12 Vad säger myndigheterna om spannmålseldning... 13 Skatteregler... 14 Vem vänder man sig till... 15 Spannmål för uppvärmning och el - en ny handelsvara. 16 2

Olja och el blir allt dyrare! De internationella priserna på oljeprodukter svänger kraftigt efter det säkerhetspolitiska läget i världen och efter konjunkturer och dollarkurser. Men långsiktigt har priserna stigit och kommer med stor sannolikhet fortsätta att stiga. En viktig faktor är att förbrukningen av olja ökar mycket snabbare än upptäckten av nya oljekällor. Allt fler bedömer att vi inom kort har nått Peak-oil, det vill säga den tidpunkt när den globala utvinningen av olja nått sitt maximum för att därefter falla. Se www.peakoil.org. Även om oljan inte tar slut kan vi dels få en fysisk brist, dels dyrare utvinningskostnader vilket driver upp priset. Räkna med höjda skatter Ovanpå importpriset kommer miljöavgifter och skatter som gör oljan ännu dyrare. Från 2005 är skatten på eldningsolja för bostadsändamål 4 180 kr per m 3 inkl moms. För olja som användes inom jord- och skogsbruket är skatten reducerad till 546 kr per m 3 exkl. moms. Regeringen och samarbetspartierna, (v) och (mp), planerar för nya skattehöjningar de kommande åren som ett led i den s.k. gröna skatteväxlingen, d v s höjda skatter på energi och sänkta skatter på arbete. Elpriset stiger också långsiktigt, dels till följd av höjda avgifter och skatter, dels därför att en ökad internationell handel gör att Sverige importerar kontinentens högre elpriser. Spannmålspriset hänger inte med Priset på spannmål har tyvärr inte utvecklats lika positivt. Istället har vi långsiktigt haft stagnerande och i vissa fall sjunkande priser. Om WTO-förhandlingarna leder till slopade eller minskade exportbidrag för spannmål kan detta pressa priserna inom EU. På sikt är det möjligt att den globala efterfrågan på livsmedel kommer leda till prishöjningar, men det är knappast troligt att spannmålspriserna stiger snabbare än priserna på olja och andra energiprodukter. Spannmål ett bra bränslealternativ Prisutvecklingen har gjort att spannmål nu är ett konkurrenskraftigt bränsle för att värma lantbrukets bostäder och ofta även dess ekonomibyggnader. I många fall är spannmål också ett intressant bränsle för bostadsfastigheter utanför gården, närvärmecentraler och t.o.m. industrier. I praktisk drift kan 1 liter eldningsolja ersättas med 3 kg spannmål. Diagrammet visar med havre som exempel hur kostnaden för 3 kg spannmål utvecklats i förhållande till kostnaden för 1 liter fullskattad olja under perioden 1983-2004. För att det skall finnas ekonomiskt utrymme för att investera i och sköta en särskild spannmålspanna bör prisskillnaden mellan 3 kg spannmål och 1 liter olja vara åtminstone 2,00 kr. Det läget har vi haft sedan slutet av 1990-talet. Prisgapet till förmån för spannmålseldning har ökat kraftigt de senaste åren och väntas fortsätta att öka. Spannmålseldning kräver särskild utrustning Andra bränslen som kan produceras på den egna gården är också intressanta, t ex halm, flis och helved. Spannmålseldning är emellertid en ganska ny företeelse. För att den skall fungera bra krävs oftast särskild utrustning och eldningsteknik. Den här broschyren handlar därför om spannmål som bränsle. Den ger en översiktlig redovisning av spannmålens bränsleegenskaper, vilken utrustning som krävs, hur ekonomin ser ut, myndighetsregler och vart man kan vända sig för mer information. Broschyren riktar sig i första hand till lantbrukare som funderar på att byta bränsle för uppvärmning - från olja och el för att sänka sina kostnader eller från ved för att minska arbetsinsatsen. Fördelar med spannmål som bränsle lägre kostnad än olja och el prisstabilt, inga internationella prischocker eller skattehöjningar utnyttjar gårdens resurser askan kan användas som växtnäring bättre miljö, bidrar ej till växthuseffekten mindre arbetsinsats än eldning med ved, flis eller halm Prisutveckling olja/havre, kr per liter olja respektive 3 kg havre, 1983-2004 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1 liter olja 3 kg havre + 2 kr för investering och skötsel 3 kg havre 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 3

Nya jordbrukspolitiska förutsättningar Från 2004 och 2005 gäller flera nya jordbrukspolitiska spelregler som påverkar produktionen och användningen av energigrödor från åkern. Här redovisas i korthet de viktigaste nyheterna. För utförligare information se Jordbruksverkets hemsida, www.sjv.se. Frikopplat gårdsstöd Det viktigaste resultatet av översynen av EUs jordbrukspolitik (MTR) är att arealersättningen som nu benämns gårdsstöd dels ges till all åkermark, dels frikopplas från produktionen. Det finns dock ett krav på att marken skall hållas i hävd, vilket i första hand innebär att den inte får förbuskas. Eftersom gårdsstödet utgår oavsett om man odlar marken eller ej så skall man inte räkna med den ersättningen i produktionskalkylen. För att det skall löna sig att odla måste då avsalupriset för grödan överstiga de rörliga produktionskostnaderna. Detta gäller givetvis oavsett om spannmålen användes som foder eller för energiändamål. Förhoppningsvis kan bränslemarknaden för många lantbrukare ger en merintäkt jämfört med om spannmålen levereras till de traditionella köparna. I vart fall bör det gälla spannmål som på den ordinarie marknaden får stora kvalitetsavdrag. Energigrödestöd för kontraktproduktion För att stimulera produktion av energi på åker får energigrödor sedan 2004 ett särskilt stöd utöver det generella gårdsstödet. Energigrödestödet är beroende av hur mycket som odlas i hela EU men är fn 45 euro per ha (ca 400 kr/ha). Visar det sig att jordbrukarna inom EU sökt för en större areal än de maximerade 1,5 milj ha kommer stödet att minskas proportionellt. Det bör noteras att energigrödestödet inte utgår till uttagspliktig areal. Det viktigaste resultatet av översynen av EUs jordbrukspolitik är att arealersättningen, som nu benämns gårdsstöd, ges till all åkermark och är frikopplad från produktionen. Alla jordbruksgrödor för energiproduktion, utom hampa och sockerbetor, är berättigade till det särskilda stödet. Ett krav är dock att det finns ett kontrakt med den förste förädlaren/användaren vilket oftast är värmeverket. Kravet på att den första förädlaren skall ställa en säkerhet till Jordbruksverket och administrationen av kontrakt leder till merkostnader som gör att odlaren ofta får något mindre betalt av handeln vid leverans av en energigröda än vid leverans av motsvarande livsmedelsgröda. Förhoppningsvis kan ökande volymer göra att denna prisskillnad försvinner. Kravet på arealuttag finns också kvar. Uttagsplikten följer spannmålsavkastningen och varierar från 4,0 till 8,4 % av åkermarken. På denna areal får man odla godkända industri- och energigrödor med bibehållet gårdsstöd men det särskilda energigrödestödet utgår ej. Komplicerade regler för gårdsanvändning Det är inte möjligt för jordbrukaren att få ut energigrödestödet för en gröda som används på den egna gården. Orsaken är att energigrödestödet förutsätter kontrakt med den förste förädlaren vilket i detta fall är den som skall elda spannmålen. Om man har en verifierad invägning finns det dock möjligheter att skriva kontrakt med ett grannföretag eller t.o.m. med ett eget från odlingen fristående bolag som eldar spannmålen. Det inte heller fritt fram att på den egna gården elda spannmål som odlats på uttagspliktig areal. För att detta skall vara tillåtet krävs att varan först vägs in och registreras hos en uppköpare och att säkerhet lämnas till Jordbruksverket. För de lantbrukare som bara skall värma de egna byggnaderna med spannmål kan det därför vara enklast att ta spannmål från den ordinarie odlingen och avstå från energigrödestödet. 4

Spannmålens bränsleegenskaper Räkna med 3 kg spannmål per liter olja Teoretiskt motsvarar 2,5 kg spannmål med 15 % vattenhalt 1 liter olja (10 kwh). Det är dock realistiskt att räkna med lägre verkningsgrad för spannmål än för olja även vid en väl intrimmad anläggning. Orsaken är dels att uppstart och nedeldning är besvärligare och tar längre tid med spannmål än med olja, dels att ett högre askinnehåll förr eller senare kommer påverka förbränningsresultatet negativt. Aska som blir kvar i förbränningen kan lätt sintra (smälta ihop till mer eller mindre stora kakor) och påverka förbränningsresultatet. Genomsnittligt bör man därför räkna med att 3 kg spannmål ersätter 1 liter eldningsolja. Även vid eldning med andra fasta bränslen som träpellets, halm, ved och flis blir verkningsgraden normalt lägre än vid eldning med olja. Havre har högre värmevärde Värmevärdet i spannmål varierar något efter spannmålsslag, sort, jordart, årsmån, gödsling, renhet mm. Havre har I tabellen nedan redovisas vattenhalt, volymvikt, värmevärde och askmängd för olika bränslealternativ samt hur mycket som vid antagen verkningsgrad åtgår för att ersätta 1 m 3 eldningsolja. normalt något högre värmevärde än övriga spannmålsslag pga dess höga fetthalt. Havre är också lättast att elda genom att kärnan är mjuk och lättantändlig och då risken för asksmältning är mindre. m 3 20 15 10 5 0 Bränslevolym som motsvarar 1 m 3 eldningsolja Eldningsolja Träpellets Spannmål Som framgår av diagrammet ovan har de fasta bränslena mycket lägre volymvikt än eldningsolja. Mest skrymmande är halm. Diagrammet visar vilken bränslevolym som motsvarar 1 m 3 eldningsolja. Halm Ved Flis Elda med den sämst betalda spannmålen Om mindre volymer eldas är det mest ekonomiskt att ta de partier som pga skördeförhållanden har lägst marknadspris. Det gäller inte minst havre som kan få stora avdrag pga låg rymdvikt och färg. I värmepannan har detta ingen betydelse. Om man skall odla för just bränsleanvändning, välj då en sort som ger hög avkastning och som är lättröskad genom bra stråstyrka och tidig mognad. En sådan sort är SW: s Belinda. Gödsla och ogräsbekämpa som om det vore foderhavre. Havre är ofta det bästa alternativet, pga: högt värmevärde lågt marknadspris bra för växtföljden mjuk, lätt antändlig kärna mindre risk för sintring av askan kan odlas i hela landet lämplig på de flesta typer av jordar Eldningsolja Träpellets Spannmål Halm Ved Flis Eo1 fyrkantsbal barr/löv barr/löv Vattenhalt, % 0 7-9 12-15 15-20 20-30 25-45 Volymvikt, kg/m 3 840 650 500-800 150 330 200 Effektivt värmevärde kwh/ton 11 900 4800-4900 4000-4200 3700-4000 3500-3900 3300-3700 kwh/m 3 10 000 3100-3200 2100-3200 550-600 1150-1300 800-900 Verkningsgrad, % 85-90 80-85 75-80 75-80 75-80 75-80 För att ersätta 1 m 3 Eo inkl. verkningsgradseffekt åtgår: - i ton 0,84 2,2-2,3 2,7-2,9 2,9-3,1 2,9-3,3 3,1-3,5 - i m 3 1,0 3,4-3,6 3,7-5,4 19-21 8-9 14-16 Askhalt, % 0,005 0,5 3 7 1 1 Kg aska/m 3 ersatt Eo 0,1 10-20 70-90 200-250 30-40 30-40 Belinda är en havresort med hög avkastning, bra stråstyrka och tidig mognad; egenskaper som är lämpliga för en energigröda. 5

Så här räknar vi på ekonomin Våra kalkylexempel för bostäder bygger på att 90 % av oljan ersätts av spannmål och att resterande del av värmebehovet och tappvarmvatten under sommaren täcks av el. För produktions- och ekonomibyggnader räknar vi med att 95% av oljeförbrukningen kan ersättas av spannmål och att resten täcks av el. Detta är en ändring av kalkylförutsättningarna från den första versionen av broschyren. Vi har också i föreliggande kalkyler justerat upp oljepriset till läget i början av 2005 samt sänkt investeringskostnaden för de större anläggningarna för att ansluta till aktuella referenser. Kalkylexemplen omfattar nu en anläggning för enbart ekonomibyggnader. En förutsättning för att en sådan investering skall kunna räknas hem är att värmeförbrukningen är rimligt fördelad över året. För gårdsanläggningar som kräver hög värmekapacitet under kort tid, t.ex. spannmålstorkar, har vi bedömt det som mindre aktuellt med tanke på dagens utbud och prisnivå på utrustning. Kalkylresultaten redovisas genomgående som betalningsförmågan för den spannmål som ersätter eldningsolja. Kalkylförutsättningar första halvåret 2005. Pris för eldningsolja: Bostad 8 500 kr/m 3 inkl moms. Ekonomibyggnader, efter restitution, 4 000 kr. exkl moms. Elpris: Bostad 0,95 kr/kwh inkl moms. Ekonomibyggnader, efter restitution, 0,52 kr/kwh exkl moms. Ränta: 6 %. Avskrivning: 10 år. Gård A Medelstor bostad (1 familj) Separat spannmålsbrännare (20 kw) som kopplas till befintlig panna inkl enklare bränsleförråd, bränsleskruv, askutmatare, anslutningar och installation: Investering: 40 000 kr inkl. moms. Gård B Flera bostäder Ny panna med integrerad brännare (40 kw) inkl enklare bränsleförråd, bränsleskruv, askutmatare, anslutningar och installation: Investering: 125 000 kr inkl moms. Gård C Flera bostäder + ekonomibyggnader Ny panna med integrerad brännare (65 kw) inkl enklare bränsleförråd, bränsleskruv, askutmatare, anslutningar och installation: Investering: 190 000 kr exkl moms. Gård D Enbart ekonomibyggnader Samma utrustning och investering som gård C. I investeringarna inräknas inte elpatron eller ev. ackumulatortank. Om flera byggnader skall värmas från samma panna krävs kulvertförbindelser och i vissa fall värmeväxlare. Kostnaden för kulvert på gårdsnivå ligger mellan 500-1 000 kr per meter och för värmeväxlare mellan 8 000-10 000 kr per styck. Dessa kostnader ingår ej heller i kalkylerna. Det samma gäller byggnader och skorsten eftersom vi utgår ifrån att spannmålspannan ersätter ett befintlig oljeeldat system. Spannmålseldning kräver mer arbete för bränsletillförsel, askhantering, sotning, annan tillsyn och underhåll än oljeeldning. Hur detta skall kalkyleras för den egna anläggningen beror på typ av utrustning och hur man värdesätter sitt eget arbete. I kalkylerna varierar vi denna kostnad till mellan 5 000 och 15 000 kr per år. Verkningsgradens betydelse Årsverkningsgraden har en mycket stor inverkan på hur effektivt vi får ut värme från spannmålen. Generellt sätt kan sägas att ny utrustning, det vill säga både ny spannmålsbrännare och ny panna, som är dimensionerade för varandra (ofta ihopbyggda, integrerade) har den bästa verkningsgraden. Om man monterar en ny spannmålsbrännare till en befintlig panna får man vara betydligt mer observant för att få en hög verkningsgrad. Vi redovisar kalkylerna med olika årsverkningsgrad, ett mått som beaktar varierande effektuttag under året. Oftast anger tillverkarna sin verkningsgrad bara vid nominell (högsta) effekt. Vid lägre uttagna effekter, t.ex. under sommarhalvåret sjunker verkningsgraden. Med ledning av tester som Äfab genomfört av olika utrustningar, har vi valt tre olika årsverkningsgrader: 50, 60 och 70 %. Som jämförelse kan anges att en äldre oljepanna ofta har en årsverkningsgrad runt 75 % och en ny som bäst omkring 90 %. I årsverkningsgraden så räknas strålningsvärmen från utrustningen som en förlust. Ofta kan man dock tillgodogöra sig en del av denna. I kalkylexemplet förutsätts att gård B har flera bostäder och en ny panna med integrerad brännare på 40 kw. 6

Gård A Gård B Gård C Gård D Nuvarande oljeanvändning Bostadsuppvärmning, m 3 4 8 8 Ekonomibyggnader, m 3 10 18 Nuvarande uppvärmningskostnad, kr 34 000 68 000 108 000 72 000 Vid spannmålseldning Ränta, 6 % på halva investeringen, kr -1 200-3 750-5 700-5 700 Avskrivningar, 10 år, kr -4 000-12 500-19 000-19 000 Merarbetet för drift och underhåll, kr -5 000-10 000-15 000-15 000 Elkostnad, kr -2 850-5 700-7 650-3 510 Återstår för betalning av spannmålen, kr 20 950 36 050 60 650 28 790 Nuvarande förbrukning av olja, kwh/år 40 000 80 000 180 000 180 000 Nettoenergi vid årsverkningsgrad 75 % 30 000 60 000 135 000 135 000 Ersättes av elvärme 100 % vg, kwh/år 3 000 6 000 9 750 6 750 Återstår att ersätta med spannmål, kwh/år 27 000 54 000 125 250 28 250 Åtgång av spannmål vid varierande verkningsgrad på pannan, kg Årsverkningsgrad 50% 13 171 26 341 61 098 62 561 Årsverkningsgrad 60% 10 976 21 951 50 915 52 134 Årsverkningsgrad 70% 9 408 18 815 43 641 44 686 Betalningsförmåga för spannmålen, kr per kg Årsverkningsgrad 50% 1,59 1,36 0,99 0,46 Årsverkningsgrad 60% 1,91 1,64 1,19 0,55 Årsverkningsgrad 70% 2,23 1,92 1,39 0,64 Kalkylkommentar Under angivna förutsättningar är spannmål ett mycket konkurrenskraftigt bränsle för bostadsuppvärmning. Om man använder havre är betalningsförmågan vid egen eldning uppemot det dubbla marknadspriset. Har man bostadsuppvärmning som bas är det ofta lönsamt att köpa en större panna och också koppla in ekonomibyggnader förutsatt att kulvertlängden blir begränsad. Det är emellertid svårare att med här använda kostnader för kapital och merarbete räkna hem en spannmålspanna som enbart användes för ekonomibyggnader. De redovisade kalkylerna skall ses som exempel på hur man kan räkna. Varje objekt är unikt och kräver därför sin egen kalkyl. Särskilt viktigt är att anläggningen är rätt dimensionerad i förhållande till värmebehovet och att de olika komponenterna, bränsletillförsel, brännare, panna och askhantering är anpassade till varandra. Ta helst hjälp av en fackman. Vid större investeringar ät det klokt att begära en funktionsgaranti från leverantören. När man dimensionerar sin fastbränsleanläggning är det viktigt att hålla isär effekt och energi. Exempel: För gård D, enbart ekonomibyggnader, som har en energiförbrukning på 18m 3 olja har vi räknat det som ett årslångt värmebehov vilket begränsar effektbehovet på pannanläggningen till 65kW. Om man däremot har samma energiförbrukning av olja i en torkanläggning som kanske används under fyra veckor så blir den pannanläggningen kanske upp till fem gånger större effektmässigt. Detta påverkar ju givetvis investeringskostnaden. En god regel är att alltid först teoretiskt beräkna såväl den effekt och den energimängd som den nya pannanläggningen skall klara av. Ersätt därför inte nuvarande utrustning på basis av den märkskylt som finns, då den oftast kan vara vilseledande. I kalkylexemplet förutsätts att gård C har flera bostäder, ekonomibyggnader och en ny panna med integrerad brännare på 65 kw. 7

Spannmål som bränsle utanför gården Spannmål kan under vissa förhållanden vara ett konkurrenskraftigt bränsle även utanför den egna gården, t ex för närbelägna bostäder och i mindre närvärmeanläggningar. Det finns även industrier som eldar spannmål för att få gröna certifikat för den el som produceras. Kalkyljämförelsen bör då göras med andra fasta biobränslen, t ex flis och träpellets som successivt tar en allt större del av dessa marknader. I konkurrens med flis Kostnaden för flis ligger normalt mellan 125 och 150 kr per MWh fritt pannanläggningen och exkl moms. Det motsvarar 0,50-0,60 kr per kg spannmål med 15 % vattenhalt. Spannmål uppfattas av branschexperter som ett ibland svåreldat bränsle, bl a pga sintrings- och korrosionsrisken. Med hänsyn härtill bör priset justeras ner med kanske 5 öre per kg. Beaktas sedan kostnaden för att frakta spannmålen till kunden är det uppenbart det inte kan vara lönsamt att odla spannmål för avsättning till värmepannor som normalt eldas med flis. Endast avrens och mycket sekunda partier spannmål kan vara lämpliga för denna marknad. I konkurrens med pellets Spannmålen har bättre konkurrenskraft gentemot träpellets som fritt levererat till större kunder i Mellansverige, t ex värmeverk, har ett pris på 1 250 1 350 kr per ton vara med 9 % vattenhalt, exkl moms. Om vi beaktar att spannmålens effektiva värmevärde är 15-20 % lägre än träpellets blir betalningsförmågan 1 000-1 150 kr per ton (ca 1-1, 15 kr per kg) spannmål med 15 % vattenhalt. Om också här ett kvalitetsavdrag på 5-10 öre per kg görs blir priset fritt kund 0,90 till 1,10 kr per kg dvs runt en krona. Om transportavståndet är litet och lantbrukaren själv utför denna tjänst kan en sådan försäljning vara intressant för vissa gårdar. Priset för träpellets till villakunder är vid bulkleveranser om minst 3 ton ca 2 000 kr per ton inkl moms, vilket är 1600 kr exkl moms. Vid samma avdrag för energivärde och kvalitet som gjorts ovan erhålles ett spannmålspris fritt levererat på 1,20-1,30 kr per kg. Grovt räknat kan man utgå ifrån att spannmål är ett intressant bränsle om priset ligger runt 80% av priset på träpellets. Det bör emellertid påpekas att spannmålseldning på villanivån kräver andra brännare och/eller pannor än träpellets. För att en kund skall göra en sådan investering är det bra om denne uppfattar att spannmålsleveransen är uthållig. Det bör samtidigt påpekas att man alltid kan elda träpellets i den utrustning som klarar spannmål. Erfarenheterna från spannmålseldning i kommersiella pannor är fortfarande begränsade. Ett antal lantbrukargrupper har dock kommit igång med leveranser till egna eller andras pannor. Lantmännen har också börjat sälja spannmål som bränsle såväl internt som externt. LRF kommer i samarbete med olika forskningsinstitutioner följa några av dessa projekt som underlag för utvecklingsarbete och rådgivning. Andra kommersiella energigrödor Det finns flera energigrödor som har en mer etablerad extern marknad än spannmål för direkt förbränning. Vill man (bilden på Claas jaguar kan prel. behållas) Med Claas Jaguar skördas 1 ha Salix på 2 timmar. bibehålla den traditionella växtodlingen är spannmål (vete, korn eller rågvete) för etanolproduktion ett bra alternativ. Etanolspannmålen kan antingen odlas på ordinarie areal eller på uttagsareal. I det förra fallet erhålles från 2004 ett tillägg på 45 euro per ha utöver ordinarie arealersättning. Ett annat alternativ med bibehållen växtföljd är energiraps. Också här utgår det extra tillägget vid odling på ordinarie areal. Lantmännen kan ge besked om kontraktsvillkor och beräknade priser för etanolspannmål och energiraps. För etanolspannmål kan kontrakt även tecknas direkt med Agroetanol AB, www.agroetanol.se Salix är ett konkurrenskraftigt alternativ till spannmålodling De senaste årens prishöjningar på bränsleflis och nya högavkastande och frosttåliga sorter har förbättrat lönsamheten för Salix. För den lantbrukare som kan anpassa sina fasta kostnader, bl.a. maskiner, är Salix ett konkurrenskraftigt alternativ till spannmål. Salix berättigar också till det nya arealtillägget på 45 euro per ha om den odlas på ordinarie areal. Vidare erhålles ett anläggningsstöd på 5 000 kr per ha. Agrobränsle AB, www.agrobransle.se, kan hjälpa till med en aktuell kalkyl. 8

Risker och problem Eldning med spannmål skiljer sig en hel del jämfört med en mer traditionell eldning med vedartat bränsle. Det är därför viktigt att känna till vad som kan förorsaka problem som i sin tur leder till driftsstörningar, dålig bränsleekonomi samt hög miljöbelastning. Sommardrift Dagens småskaliga teknik har svårt att på ett förbränningsmässigt optimalt sätt kunna hantera sommardrift när värmebehovet är litet. I kalkylexemplen har vi därför räknat med att företrädesvis el används för att få fram bl a tappvarmvatten under sommarhalvåret. Ett bättre alternativ kan vara solvärmepaneler, speciellt om det redan finns en ackumulatortank. Normal dimensionering av solpaneler för ett större enfamiljshus är ungefär 10m 2, vilket ger mellan 4 000 6 000 kwh/år. Investeringskostnaden kan ligga mellan 20 000 och 40 000 kr beroende typ av anläggning och hur mycket av monteringsarbetet man kan göra själv. Överförbränning ger större askutrymme. Vid installation av solvärme kan man få 30 % i statsbidrag, dock högst 7 500 kr. För information och ansökan kontakta länsstyrelsen. För mer information om solfångare se Svenska solenergiföreningens hemsida www.solenergiforeningen.se Askmängden Askinnehållet i spannmål brukar vara 2-3 % av spannmålsvikten och är mycket voluminös. Det betyder att man bör använda pannor med stor volym i askutrymmet och där rökgaserna lämnar eldstaden i övre delen, så kallad överförbränning. Ett stående konvektionsparti i pannan är att föredra då man får mindre problem med flygaska som lägger sig och isolerar värmeöverförande ytor. Det är också lämpligt att komplettera med en automatisk askutmatning om man inte skall behöva aska ur pannan var eller varannan dag. En automatisk askutmatning minskar även volymen på askan högst väsentligt. Sintring Att spannmålens aska kan sintra är välkänt. För att komma tillrätta med problemet bör brännaren var horisontalmatad. För lite större anläggningar (> 50 kw) bör förbränningsutrustningen vara försedd med ett rörligt roster som påverkar bränslebädden. Därigenom lämnar den utbrända askan den heta förbränningszonen innan den sintrar. I Danmark är det vanligt att man blandar 1-2 % osläckt kalk i bränslet för att minska sintringen. Dokumentationen av den effekten är emellertid begränsad. Eftersträva så ren spannmål som möjligt. Förorenas spannmålen av exempelvis sand så påverkar det asksmälttemperaturen negativt. Askan kommer då att smälta vid lägre temperatur och driftstörningar kan inträffa. Korrosion Spannmål innehåller mer svavel och klorider (salter) än traditionellt trädbränsle som ved, flis eller träpellets. Detta påverkar på flera sätt spannmålens eldnings- och miljöegenskaper. Vid eldning med trädbränslen så är rökgaserna neutrala eller svagt basiska. Vid spannmålseldning har det registrerats låga ph-värden (sura). Till stora pannanläggningar finns system för neutralisation av rökgaser med släckt kalk eller natriumbikarbonat. Småskalig teknik för detta kommer nu att börja testas. Ett dokumenterat problem med spannmålseldning är att rökgaserna kan ge korrosionsskador på framförallt skorstenen med även på pannan. Det är därför mycket viktigt att elda effektivt och med rätt temperatur. För både mindre och större anläggningar gäller att man aldrig skall låta rökgaserna kondensera (fällas ut som vätska) i panna och skorsten då dessa normalt sett inte klarar av de syrligheter som finns. Hör med din sotare om vilken lägsta rökgastemperatur som han rekommenderar i just din utrustningskombination och installera en rökgastermometer för att kontrollera denna. Om man har en ackumulatortank är det lättare att undvika eldning med för låg last och temperatur vid låga effektbehov. En draglucka som ventilerar skorstenen kan också effektivt styra temperaturen. Damm och skadedjur För att undvika damm och risk att få in skadedjur i pannrummet är väl tätade transportsystem och lagringsbehållare mycket viktigt. Kan man vid projekteringen undvika att placera lagret i bostadshus är det att rekommendera. Orensad spannmål bör pga. av dammbildningen ej blåsas in i lagringsfickan. Mera arbete Spannmålseldning kräver mera arbete än olja och el, men är mycket bekvämare än eldning med ved, flis och halm. Även om man har en stor bränslebehållare och automatisk askutmatning, så är det klokt att räkna med att en spannmålseldad anläggning kräver daglig tillsyn. 9

Tekniklösningar Brännare till befintlig panna Finns en väl fungerande befintlig värmepanna kan denna oftast enkelt kompletteras med en speciell spannmålsbrännare. En vanlig träpelletsbrännare fungerar emellertid som regel inte för spannmål. Orsaken är att spannmålskärnans hårda skal och något högre fukthalt gör att antändningen tar längre tid och att brännaren tappar effekt. Däremot fungerar en brännare som är avsedd för spannmål oftast utmärkt med träpellets som bränsle. Rörligt roster motverkar sintring. Principskiss Multibrännare: 1. Matningssystem. 2. Brännare med rörligt roster. 3. Panna. 4. Askutmatning. Keramiskt infodrad förugn Det finns två typer av spannmålsbrännare på marknaden. En konstruktion är med en stokermatad och keramiskt infodrad förugn. Keramiken ger en hög förbränningstemperatur vilket gör att man klarar även bränslen med lite högre fukthalt. Den högre temperaturen ökar dock risken för sintring, vilket kan vara ett problem vid spannmålseldning. Brännare för alla spannmålssorter. Utvecklingen går framåt och ny teknik med brännare monterad på sidan har visat sig ge optimala förhållanden. I förbränningshuvudet sker en snabb antändning och förgasning av bränslet. Sekundärluft tillsätts då gasen lämnar förbränningshuvudet och slutavbrännes i pannan. Det urbrända materialet lämnar via ett rörligt roster omgående den heta förbränningszonen och faller ner i pannans kalla bottendel. Denna typ av brännare klarar att förbränna alla typer av spannmålsslag med bra resultat Hela systemets funktion viktig Gemensamt för lösningar där en befintlig panna kombineras med en spannmålsbrännare är att det nästan alltid blir en kompromiss. Om pannan och brännare inte är anpassade till varandra sker förbränningen inte med maximal verkningsgrad. Brännare med kylt brännarrör Under senare år har flera mer kompakta brännarkonstruktioner tagits fram, brännare som mer liknar pellets- och oljebrännarna. Dessa saknar keramiska inmurningar och har metalliska och kylda brännarrör. Fördelen med dessa brännare är, förutom det smidiga formatet, att de är enkla att installera och har betydligt mindre strålningsförluster till pannrummet. Nackdelen är att de som regel bara fungerar bra med havre som bränsle. Vissa brännarfabrikat klarar en blandning av havre och korn, eller enbart korn. Vete fungerar erfarenhetsmässigt dåligt i brännare med kylt brännarrör. Integrerade pannor Det finns färdiga anläggningar där brännaren är helt sammanbyggd (integrerad) i pannan. Detta minimerar strålningsförlusterna. En panna med inbyggd brännare kan i normalfallet därför ge 5-10 % bränslebesparing i jämförelse med en ny panna och separat brännare. De passar bäst för havre pga sintringsproblem för andra spannmålsslag. Risken för sintring minskar om pannan har ett rörligt roster eller en keramisk klump som roterar i bädden. 10 Det är lämpligt att komplettera anläggningen med en automatisk askutmatning, så slipper man aska ur pannan var eller varannan dag. En automatisk askutmatning minskar även volymen på askan högst väsentligt.

Spannmålseldning och miljön Utsläppen av organiska ämnen Spannmålskärnan innehåller jämfört med rena trädbränslen stora mängder aska, salter och proteiner vilket kan leda till miljöstörande utsläpp av främst stoft och försurande ämnen som kväve- och svaveloxider. I stora anläggningar finns det reningssystem som reducerar dessa ämnen. För mindre och medelsstora pannor (upp till ett par MW) finns det ännu inte en småskalig teknik som är kostnadseffektiv. Störst miljömässig betydelse torde utsläppen av svaveldioxid som omvandlas till försurande svavelsyra ha. Konsultföretaget KanEnergi har emellertid i en rapport från 2004 visat att även denna effekt är marginell. Således anger man som ett räkneexempel att om all exporthavre från Västra Götaland (120 000 ton eller 450 GWh) eldades upp så skulle det årliga nedfallet av svavel i regionen öka med 0,05 kg per hektar eller ca 1 %. Miljö- och hälsoeffekterna av havreförbränning har också belysts av Chalmers Tekniska Högskola i rapporten Organiska emissioner från förbränning av havre, Maria Olsson, juni 2004. I rapporten som jämfört röken från havre och träpellets anges att generellt brinner havre sämre och mindre effektivt än träpellets i laboratorieskal och ger därmed högre emissioner. Träpellets är dock ett biobränsle med mycket låga rökgasemissioner till luft och emissionerna från havre är inte mycket högre. Inga oväntade eller särskilt farliga ämnen hittades heller i havreröken. Sammanfattningsvis anges att resultaten från laboratoriestudierna tyder på att havre är ett lämpligt småskaligt biobränsle med relativt låga emissioner till luft från förbränning. Energibalans och växthuseffekt KanEnergi har också analyserat energibalansen för havre som bränsle. Därvid konstateras att behovet av fossila bränslen (olja) för att odla 1 hektar havre med en avkastning på 5 000 kg är ca 3 500 KWh. Då har hela kedjan från tillverkning av lantbruksmaskiner, utsäde, växtnäring, växtskydd, jordbearbetning, skörd till torkning och transporter beaktats. Eftersom havreskörden innehåller ca 20 600 KWh och kan ersätta så mycket olja så får vi tillbaka 5,9 ggr energiinsatsen. Räknar man med att även utnyttja all halm som bränsle blir energiutbytet nästan det dubbla. Att elda spannmål istället för olja innebär därmed en väsentlig minskning av utsläppen av växthusgaser. Forskning och utveckling Som redovisats ovan är spannmålseldning förknippad med vissa förbränningstekniska och miljömässiga problem. Det gäller bl.a. risken för sintring och korrosion samt utsläpp av stoft och försurande ämnen. Forskning och utvecklingsarbete för att lösa eller i vart fall minska dessa olägenheter sker inom ramen för ett nytt FUD-program hos Stiftelsen lantbruksforskning (SLF). Programmet som är 4-årigt är i övrigt inriktat på energieffektivisering och produktion av energi från jordbruket samt småskalig förädling av sådan energi. Se www.lantbruksforskning.se Etiska aspekter Även om den spannmål som användes som bränsle oftast är av sämre kvalitet så kommer ibland frågan om det är etiskt rätt att elda det som kanske kunde bli livsmedel. Kan vi inte istället skicka spannmålen till de som svälter i u-länder? Man kan emellertid vända på resonemanget och fråga om vi i den industrialiserade världen har moralisk rätt att elda upp de begränsade oljereserverna och driva på prishöjningarna. Det finns miljarder människor på jorden och framtida generationer som också vill ha del av oljan. Frågan om livsmedelsbistånd är inte heller så enkel. Att skicka livsmedel till u-länderna kan möjligtvis försvaras om det handlar om rena katastrofinsatser. Långsiktig livsmedelshjälp kan emellertid göra mer skada än nytta genom att den förstör marknaden för den lokala produktionen. Att elda spannmål istället för olja innebär en väsentlig minskning av utsläppen av växthusgaser. 11

Andra gårdsbränslen än spannmål Helved, flis och halm är andra bränslen som oftast kan produceras på den egna gården och som har god konkurrenskraft gentemot olja. Klen massaved kostar normalt mellan 120 till 150 kr per m 3 travat, vilket blir 100-120 per MWh före pannan och exkl. moms. Vid köp av flis kan man räkna med ett pris på 125-150 kr per MWh. Vid egen produktion bör kalkylpriset för ved och flis kunna sättas väsentligt lägre. Priset på pressad halm beräknas inkl lagring ha en kostnad på 40 till 50 öre per kg vilket är 100-125 kr per MWh. Ved, flis och halm kräver andra typer av anläggningar än träpellets och spannmål. Överslagsmässigt är det enklast att bygga en anläggning för flis med en traditionell stokereldning. Man kan också satsa på en integrerad multibränslepanna och har då en bränsleflexibel anläggning som kan eldas med såväl flis som pellets och spannmål. Ved Eldning med styckeved kräver en vedpanna med stort vedmagasin och en ordentligt tilltagen ackumulatortank för att klara rimliga krav på bekvämlighet och miljöhänsyn. Om man har eller väljer att investera i en vedpanna med stor effekt är inte spannmåls- eller fliseldning längre ett bra alternativ. En kompletterande brännare riskerar att i en stor panna ge alltför låga rökgastemperaturer och därmed ökad risk för kondens i skorstenen och därmed korrosionsskador. Flis Om det årliga energibehovet är större än 10 m3 olja kan det finnas skäl att titta på fliseldning - gärna då med spannmål som ett komplementbränsle. Utrustningsmässigt blir anläggningen enklare om endast spannmål skall eldas. Skall vi elda med flis blir matningen mer komplicerad med fler rörliga delar, skruvar och motorer. Om man förser anläggningen med en styrning av tilluften med en lambdasond klarar pannan att själv ställa om från ett bränsleslag till ett annat. Halm Då större energimängder skall ersättas, kanske mer än 50 m3 olja på årsbasis, kan automatiskt matade pannor för riven halm bli aktuella. De finns även i mindre storlekar, men dessa är sällan ekonomiskt intressanta. Svårigheten med de kontinuerligt eldade pannorna är att välja rätt pannstorlek. För dessa pannor gäller att de går med den renaste förbränningen vid fullast. Verkningsgraden sjunker efterhand som pannans effektuttag minskar. I något mindre anläggningar är helbalspannor ett alternativ. Dessa är alltid kopplade till en ackumulatortank. En helbalspanna är enkel i sin konstruktion och därmed driftsäker och förhållandevis billig. Nackdelar är rök vid upptändning samt risk för rökgasexplosioner vid felaktig användning. I Faust gårdspanna kan man använda både halm och skogsavfall som bränsle. 12

Vad säger myndigheterna om spannmålseldning? Bygg- och miljölov Det finns inga särskilda myndighetskrav eller regler för spannmålseldning. Följande generella bestämmelser för installation av fastbränsleeldning på gården är dock tilllämpliga. Flertalet kommuner kräver en bygganmälan vid installationer över 50 kw. Anläggningar över 500 kw är anmälningspliktiga till kommunen, över 1000 kw till länsstyrelsen. I vissa fall kan kommunen kräva bygglov även för mindre anläggningar. Fråga miljöinspektören! Askspridning Spridning av aska från spannmålsförbränning är inte reglerat i miljölagstiftningen. Eftersom askan är ett utmärkt jordförbättringsmedel bör den av såväl ekonomiska som uthållighetsskäl återföras till åkermarken. I avsaknad av särskilda rekommendationer om hur mycket spannmålsaska som bör spridas per hektar och år kan de gränsvärden som gäller för slam användas. Generellt kan då anges att vid ett uttag av 5 ton spannmål per hektar behövs ca 20 % av den arealen för askåterföring, sett som genomsnitt över en 5-10 årsperiod. Det bör framhållas att spannmålsaska inte innehåller några av de föroreningar som kan finnas i slam och som begränsar möjligheten att använda slamgödslad åkermark för livsmedelproduktion. Sotning Sotningsintervallet kan variera beroende på hur eldningsutrustningen är konstruerad och vilket bränsle som användes. Sotaren skall normalt ha tillgång till anläggningen minst 3 ggr per år för sotning och inspektion. Oftast räcker sotning av skorstenen 3 ggr per år medan pannan bör sotas så ofta som var 4-5 vecka om man använder spannmål eller halm som bränsle. Pannor med liggande konvektionspartier kan med en hög andel flygaska från bränslet behöva sotas med än tätare intervall. Eftersom spannmålsaska är ett utmärkt jordförbättringsmedel bör den av såväl ekonomiska som uthållighetsskäl återföras till åkermarken. Sotarmästaren kan ge råd om hur man eldar på ett effektivt sätt. Aktuella sotningsfrister är under omarbetande och kommer i framtiden att bli mer relaterade till hur mycket man använder sin anläggning. Det kommer också att bli lättare för den enskilde att utnyttja annat fackfolk än sotaren för att utföra lagstadgad sotning inkl möjligheten att efter utbildning sota själv. Kontakta skorstensfejarmästaren i din kommun för aktuell information. 13

Eget uttag av bränsle beskattas ej Om en lantbrukare tar ut tillgångar ur sin näringsverksamhet, t ex för eget eller närståendes privata bruk säger huvudregeln att uttaget skall behandlas som om tillgångarna avyttrats mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet (uttagsbeskattning). Ett undantag från detta utgör uttag av bränsle från lantbruksfastighet om bränslet används för uppvärmning av den skattskyldiges privatbostad på samma fastighet. Det bör också påpekas att någon beskattning givetvis inte heller sker om bränslet används i näringsverksamheten. Skatteregler Gäller även spannmål Ursprungligen gällde undantaget endast vedbränsle och utifrån skogs- och miljövårdssynpunkt är avsikten att stimulera till användning av avfallsvirke för uppvärmning. Med syfte att stimulera användandet av inhemska bränslen har sedermera undantaget utvidgats till att omfatta allt bränsle. Skattefriheten omfattar därför numera också halm, biogas och spannmål. Momsregler Vid momsbeskattningen har RSV uttalat att inköpsvärdet för den råvara som tas ut från egen fastighet till bränsle normalt är försumbart. Inte heller torde något större värde ha tillförts råvaran och vidare torde i normalfallet bearbetningen av råvaran till bränsle ske av fastighetsägaren själv. RSV har därför uttalat att i normalfallet bör inte någon uttagsbeskattning i momshänseende ske för eget bränsle. Fördelning mellan privat och företag Värmepanna som är belägen på näringsdelen av fastigheten, t ex i en ekonomibyggnad, bör bokföras i sin helhet i lantbruket. Skatterättsligt bör sedan det privata utnyttjandet neutraliseras efter lämplig grund. I momsbeskattningen finns två möjligheter, den ena är att använda samma teknik som vid inkomstbeskattningen och den andra är att redan vid anskaffandet proportionera fram det privata utnyttjandet. Kulvertar torde kunna hänföras till näringsverksamhet till den del de betjänar näringsverksamheten. Skattereduktion vid nytt bostadshus Den som bygger en ny villa kan få skattereduktion för installation av en biobränsleanläggning, till exempel en spannmåls- eller pelletspanna, som primär värmekälla. Den nya pannan måste kunna värma både luft och vatten och samtidigt vara huvudsaklig uppvärmningskälla i huset. Ägaren måste bosätta sig i huset under nybyggnadsåret. Skattereduktionen ges med 30 procent av den kostnad som överstiger 10 000 kr, och maxbeloppet som ges för installation av biobränsleanläggning är 15 000 kr. Den nya lagen gäller från 1 januari 2004 till 31 december 2006. Mer information finns hos Skatteverket, www.skatteverket.se Rot-avdrag Den som äger ett småhus, en bostadsrätt eller ett hyreshus kan få göra ett sk ROT-avdrag för utgifter för underhåll, reparation och om - och tillbyggnader som gjorts mellan 15 april 2004 och 30 juni 2005. Det kan tex vara en ny Det gäller att vara välinformerad och följa lagar och bestämmelser, om en investering i spannmålseldning skall bli lönsam. panna och annan värmeutrustning. Skatteavdraget uppgår till 30% av arbetskostnaden och är för småhus maximerat till 10 500 kr. Mer information finns hos Skatteverket. Energisatsningar utan för jordbruket, tex farmarenergibolag, kan dra nytta av det från 15 maj 2005 gällande stödet för energieffektivisering i offentliga lokaler.den som äger en fastighet som används för offentlig verksamhet, tex skolor, ålderdomshem, församlingshem och kyrkor kan få ett skatteavdrag på 30% av hela investeringen. Stödet kan radikalt öka möjligheterna att räkna hem konverteringar från olja och el till bioenergi. Åtgärderna skall ha genomförts senast 31 december 2006. Mer information finns hos www. boverket.se Möjligheter till investeringsstöd (LBU) Möjligheterna att få investeringsstöd för gårdsanläggningar är begränsade. Bäst är förutsättningarna inom LBU-programmet och åtgärden Stöd till investeringar i jordbruk mm som syftar till att underlätta anpassningen till ett ekologiskt hållbart jordbruk. Stödet kan uppgå till högst 30 % av investeringsutgifterna. Det maximala stödbeloppet uppgår till 480 000 kr per företag och fyraårsperiod. Endast den del av investeringen som motsvarar värmebehovet i näringsverksamheten är stödberättigad. Eftersom den ekonomiska ramen varit begränsad och investeringar som minskar växtnäringsläckage eller förbättrar djurmiljön prioriteras är det hittills ett litet antal jordbrukare som fått stöd för att gå över till förnybar energi. Genom att särskilda LBU-medel nu öronmärkts till energiåtgärder kan möjligheterna till stödmöjligheterna öka under 2005-2006. De nya pengarna kommer dock inte sökas av enskilda jordbruksföretag utan kommer användas till ett begränsat antal större energiprojekt. För information och ansökan kontakta länsstyrelsen och Jordbruksverket. Klimp En annan möjlighet är Klimatinvesteringsprogrammet (KLIMP) som stöder investeringar som minskar utsläppen av växthusgaser. En förutsättning för att investeringar på gårdsnivå skall få stöd är att de utgör en del av en större kommunal miljösatsning. För information kontakta kommunens miljösamordnare. 14

Vem vänder man sig till Allmän information LRF:s energiscenario till år 2020 redovisar omvärldsförändringar inom energisektorn samt potentialen och marknaden för förnybar energi. Scenariet finns på LRF:s hemsida www.lrf.se under rubriken - Vi arbetar med, Energi och klimat. Där finns även annan information om energi inkl. en pdf-version av denna skrift. Tidskriften Bioenergi publicerar regelbundet översikter över småskalig utrustning och en mängd annan information kring allt som rör bioenergi. Se www.novator.se Äfab i Lidköping har också mycket information om småskalig bioenergi, bl a bioguiden med en sammanställning över småskalig utrustning för eldning med spannmål och andra biobränslen. Äfab genomför också utbildningar och konsultuppdrag. Se www.afabinfo.com De kommunala energirådgivarna kan ge råd om teknik, ekonomi och regelverk. Lantmännen och LRF Lantmännen och LRF har regionala informationsansvariga som kan nås på telefon. Lantmännen: 0510-885 00, LRF: 0771-57 35 73. Flera av LRF:s regionförbund bedriver utbildning och utvecklingsprojekt för att öka marknaden för spannmål och andra energigrödor. Kontakta ditt regionförbund. LRF Konsults Energirådgivning LRF Konsult satsar nu på energirådgivning till jordbruksoch skogsföretag. Rådgivningen omfattar - Gårdsenergi, dvs. hur man kan ställa om till en biobaserad uppvärmning av gårdens bostäder och ekonomibyggnader Några timmar framför datorn kan resultera i en hel del fakta och goda råd i det fortsatta planeringsarbetet - Effektivisering av gårdens energianvändning där LRF Konsult har unika möjligheter att jämföra dina energikostnader med andra företagares - Produktion av energigrödor för extern försäljning - Farmarenergi där LRF Konsult han hjälpa till med affärsplaner och projektering för de som vill sälja färdig värme utanför gården. LRF Konsult har idag 15 energispecialister enligt nedan redovisning. Eftersom fler tillkommer kan du också vända dig till närmaste lokalkontor eller ringa 0771-27 27 27. Du hittar lokalkontoren på www.konsult.lrf.se Kontor Namn Tel Skellefteå Per Eriksson 0910-71 75 93 Östersund Bengt Nord 063-15 71 76 Ljusdahl Erland Hedin 0651-76 61 74 Edsbyn Anders Espes 0271-298 16 Sunne Mats Eriksson 0565-170 76 Karlstad Dag Hallén 054-17 74 05 Västerås Per Elander 021-10 35 68 Örebro Kjell Gunnarsson 019-16 83 89 Norrköping Magnus Bjurling 011-19 49 21 Vårgårda Mari Hallén 0322-66 66 08 Halmstad Lars-Erik Jansson 035-18 29 23 Vetlanda Dennis Claesson 0383-594 84 Kalmar Pelle Hallén 0480-42 18 62 Gärsnäs Viveka Pålsson 0414-531 11 I Mälarregionen erbjuder Lantmännens VäxtRåd motsvarande tjänster. Telefon 0171-26 500. Köp och installation av utrustning Medlemmar i LRF kan få rabatt på vissa märken av eldningsutrustning för pellets och spannmål. Se www.medlem.lrf.se Ett gott råd kan vara att ta hjälp av LRF Konsults Energirådgivning om du vill odla energigrödor eller sälja färdig värme utanför gården. Lantmännenföretaget Bygglant levererar gårdspannor för spannmål, halm och ved från 40 kw. Kontakta Bygglant på telefon Falun 023-312 10, Falkenberg 0346-850 13 eller Malmö 040-22 58 15 eller genom www.bygglant.se 15

Spannmål för uppvärmning och el - en ny handelsvara för lantbruket? www.cyklon.se Den här broschyren handlar i första hand om hur spannmål kan användas som bränsle på den egna gården. Det är den marknad som är enklast att börja med och som oftast har den bästa betalningsförmågan. Potentialen är också betydande eftersom jordbruket fortfarande använder långt över 100 000 m 3 eldningsolja och därtill mycket el för uppvärmning. På lite sikt är det emellertid möjligt att spannmål för uppvärmning utan för jordbruket blir en viktig handelsvara. Det kan handla om alltifrån enskilda småhus och närvärmecentraler till kraftvärmeverk och industripannor. Nedan redovisas två exempel. Hallsta Pappersbruk har ersatt hälften av oljebehovet med havre. Man räknar med en årsförbrukning på mellam 7000 och 8000 ton havre. Bilden vissar pappersbrukets reningsanläggning. Panncentralen vid skolan i Östanå med Reka-pannan på 160 MW infälld uppe till höger. Östanå Närvärme I Östanå utanför Hallbergs har två lantbrukare byggt en panncentral med kulvet som värmer en skola och Folkets Hus. Spannmålspannan är av rostertyp och har en effekt på 160 MW. Lantbrukarna som själva svarar för driften räknar med att leverera 480 MWh värme per år.tidigare värmdes byggnaderna med olja vilket innebär att kommunen får lägre kostnader samtidigt som lantbrukarna får bättre betalt för sin spannmål och marknadsmässig ersättning för arbete och kapital. Hallsta bruk Holmen ABs tidningspappersbruk i Hallstavik är antagligen landets hittills största förbrukare av spannmål som bränsle. För att få processenergi och generera el eldar man bark och slam bestående av fiberrester. Slammet förbränns i en fluidbäddpanna på 20MW och kräver tillsatts av ganska mycket olja för att få upp effekten. Nu har man kunnat ersätta hälften av den oljan med havre vilket innebär en årsförbrukning på 7 000-8 000 ton. Förutom att spannmålen är billigare än oljan så erhåller Hallsta genom bränslebytet gröna certifikat för den producerade elen och nya utsläppsrättigheter. Detta borgar för en bra ekonomi för både pappersbruket och för spannmålsodlarna som levererar havren genom Lantmännen. www.lantmannen.se www.lrf.se Nr 42546 aug - 05