Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på skolan. Nästa dag efter skolan gick jag till den magiska dörren. Den dörren var lika stor som en portal. Jag gick fram till dörren. Jag provade att öppna men den var låst. När jag skulle gå hem så var skolan låst. Nej tänkte jag. Jag hade glömt min mobil hemma i dag. Jag gick runt i skolan då såg jag en annan lärare jag frågade om han kunde låsa upp? Då sa han att jag det kunde glömma. Jag blev rädd för han. Jag fotare att springa ifrån honom. Då såg jag min lärare jag frågade henne vem det där var. Han är lärare i 7b han heter Frans. Han är en idiot sa min fröken. Håll dig borta från honom.
Kapitel 2 Jag gick till den magiska dörren. Då såg jag att det stack fram någonting. Jag gick närmare. Då såg jag vad det var. Det var ett brev. Jag drog ut hela brevet och öppnade det. Det stod: Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla HJÄLP När jag såg brevet tänkte jag att jag måste göra något. Någon behöver min hjälp. Men jag visste inte hur jag skulle göra. Jag skicka tillbaka ett brev om hon viste vem som hade nyckeln. Nästa dag gick jag tillbaka till dörren låg det ett nytt brev det stod *en Fråga din lärare så får du svaret Jag sprang till min lärare jag tänkte att det inte kan vara sant. Men jag frågade min lärare Inga ändå.
Kapitel 3 Efter jag hade gömt brevet sprang jag till min lärare inga och frågade om hon viste vem som hade nyckeln till den magiska dörren? Då sa hon att läraren i 7b hade nyckeln till den magiska dörren. Jag letade upp Frans när jag såg han såg jag också nyckelen. Jag smög fram försökte ta nycklarna men han vände sig om så jag fick gömma mig fort. Men sen vände han sig om igen så jag smög närmare och tog nyckeln jag blev glad och sprang så fort jag kunde där ifrån till dörren och sätter i nyckeln i låset.
Kapitel 4 När jag kom in genom dörren såg jag att det inte var bra på planeten Coco. Det luktar eld. Jag hörde skrik. Jag såg att det hade kraschat en rymdraket och masa kometer. Och att massa hus brann. En Korvgubbe med svärd stod 1000 meter bakom mig. Jag gick runt och letade efter Tekla. Efter ett tag såg jag en hel arme som sköt i väg eldsprutande kanonkulor mot en by av träd. Hela byn brann det var många som sprang där ifrån. Jag vågade inte gå 1 meter till.
Kapitel 5 Korvgubben springer närmare mig. Men när jag springer närmare byn ser jag att byn håller på att brinna ner. Jag chansar och ropar på Tekla och vinkar. Tekla vinkar tillbaks. Hon kommer till mig så snabbt hon kan. Och jag springer så snabbt jag kan till Tekla. - jag måste hjälpa till att strida mot dom hemska korvgubbarna som hatar våran planet för vi hade så mycket som dom inte hade. Innan dom kom och för stödde så mycket. - jag har inte några vapen. - Men det finns i byn. För det är så mycket vapen som våran smed har gjort till oss. - Okej sa jag ock sprang efter Tekla det tog inte lång stund för oss att springa till byn. Jag fick snabbt ett svärd och en sköld. Jag började kriga direkt jag fick möta en liten och klumpig korvgubbe. Han var faktiskt klumpig. Jag vann efter 20 minuter han var lett att vinna över. Jag såg att Tekla höll på att förlora mot en jättekorv. Jag sprang mot Tekla för att hjälpa henne. Men korvgubbarna tog Tekla innan jag hann dit. Nu var jag helt ensam. Allt kändes hopplöst.
Kapitel 6 Då kom jag på vad jag skulle göra jag göra en plan. Jag gjorde en plan på ett papper. Jag målade det jag skulle göra. Jag behövde: o o o o o o Tändare Tändvätska Korvbröd Grillkol Vatten Vattenslang Jag ska göra en jättestor grill. Jag ska grilla korvgubbarna. Jag måste hämta grejorna i den riktiga världen. Jag tog Teklas bil och körde så fort jag kunde till den dörren jag kom ifrån. När jag var framme klev jag ur bilen och sprang snabbt till dörren jag slet upp dörren med mitt svärd jag stoppade in svärdet mellan dörrarna och drog det åt sidan så dom gick upp.
Kapitel 7 När jag kom tillbaka till skolan var det som vanligt jag sprang så snabbt jag kunde till personalrumet för att få tag i en tändare. När jag kom fram till personalrumet var Frans där han var den där läraren i 7a. Jag gömde mig inne på toaletten tills jag hörde att han gick. Han hade låst dörren jag såg att en annan lärare kom. Jag gömde mig på toan igen den här gången skulle läraren bara hämta kaffe. När hon gick så smög jag dit igen. Hon hade glömt att låsa dörren så jag smög in där låg tändaren på bordet. Jag tog tändaren och sprang tillbaka för att kolla vad jag hade kvar att hämta. Nu skulle jag hämta 100 kilo grillkol men då kom jag på att min fröken Inga kanske kunde hjälpa till att hämta grillkol. Jag gick till Inga och frågade om hon kunde köra lastbil?. Då sa Inga att hon kunde köra men hon hade ingen lastbil. Men man kan väl hyra en lastbil på www.lastbilshyrning.com sa jag. Men Inga sa att det kostar för mycket att hyra en lastbil. Men då sa jag att vi kanske kunde låna en gammal lastbil om vi betalar bensinen. Okej sa Inga. Då kollade Inga upp adressen och skriver in adressen i sin gps. Hon startade bilen och gasade i väg från skolan. Hon sa att det kommer att ta en halvtimme att kora dit. Vi lyssnade på musik i bilen. När vi kom fram till lastbils uthyrningen sa jag till Inga att hon måste skynda dig nu. Okej sa Inga. Nu kom Inga ut vi fick ta vilken lastbil vi ville. vi tar den snabbase sa jag till Inga. Och så hoppade vi in i lastbilen och körde på motor vägen och då så jag en blå knapp. Jag tryckte på den och då körde lastbilen snabbare och snabbare och snabbare och snabbare och snabbare. Vi var framme på nolltid. Vi gick in på Bauhaus och då såg jag att det fanns en 500 m lång vattenslang. Där fanns också grillkol och tändvätska. Då kom jag på att de t finns vatten i den magiska världen. När vi hade betalat åkte vi mot den magiska världen. Nu kom jag på att jag inte hade tänkt så mycket på Inga den senaste tiden. Jag gick till dörren och vred om nyckeln.
Kapitel 8 Jag tog mod till mig och gav mig iväg. Jag gick till Teklas bil och lastade på alla grejer jag behövde. Jag hoppa in i bilen och körde till fängelset. När jag kom dit såg jag att det fanns en vattenpump på baksidan. Jag kopplade på vattenslangen till pumpen och hällde ut grillkolen på marken. Sedan så hällde jag på tändvätskan och tände på kolen. Efter en stund så började brandlarmet att tjuta och ljudet var öronbedövande! Vakter kom springande från alla håll mot mig. Jag snabbt upp vattenslangen och drog på vattnet, jag släckte elden i mitten av kolhögen. Nu närmade sig korvvakterna mig snabbt. Jag hoppade in i mitten av kolhögen och väntade på dom. Korvvakterna sprang rakt in i elden och blev brända! Korvgubben kände på lukten att något var fel och sprang ut ur fängelset. Då smög jag längs väggen så tyst jag kunde. När korvgubben gick förbi tog jag hans nycklar. Jag kände mig bäst, min plan fungerar! Skyltarna i taket visade mig vart jag skulle gå för att hitta Tekla. När jag kom fram så satt Tekla i ett hörn och var ledsen. Då sa jag: - Jag är för att rädda dig! - Jag tyckte väl att det luktade bränt svarade Tekla. Vi sprang ut ur fängelset och ut till bilen. På väg ut till bilen såg vi korvgubben stå och leta efter sina nycklar. Han fick syn på oss men vi hann åka iväg i sista sekunden! När vi kom till dörren sa vi hej då till varandra och att vi lovande att skicka brev till varnadra. Jag vred ner handtagen och gick igenom dörren.
Kapitel 9 Dagen efter satt jag på lektionen och tänkte på allt som hade hänt. När jag tittade ut genom fönstret såg jag Frans snubbla på ett gruskorn. Jag sprang ut för att hjälpa honom. Han reste sig upp och sa att han letade efter sina nycklar. Han frågade om jag hade sett dom? Jag erkände att jag hade tagit nyckeln för att jag hade fått ett brev där det stod att någon behövde min hjälp. Då sa Frans att han också hade fått ett brev om att någon behövde hans hjälp men att precis när han skulle gå in och hjälpa var hans nycklar borta. - Vilken tur att det var du som hittade nycklarna och att du hjälpte Tekla sa Frans. - Jag vet men det var svårt, jag fick ta mig förbi både korvvakter och den stora krovgubben sa jag. - Det var modigt av dig sa Frans. - Det vore nog bäst om vi inte berättar det här för någon sa jag - Jo det kanske är bäst, så att igen tror att vi är galna sa Frans Vi sa hej då till varandra och lovade att inte säga det till någon. Efter det gick jag tillbaka till klassen och fortsatte arbeta. SLUT!!!