Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88). 2 Kungsbacka en stad som växer Kungsbacka har under de senaste åren varit en av Sveriges mest expansiva kommuner. Befolkningen har fördubblats sedan början av 1970-talet och man beräknar en kontinuerlig folkökning på ca 800-1000 personer per år. Många barnfamiljer flyttar in till Kungsbacka men också den äldre befolkningen kommer att öka mycket snabbt de närmaste åren. I centrala Kungsbacka sker en förtätning och ambitionen är att befolkningen där ska öka från 20 000 till 30 000 invånare. Biblioteksstrukturen har endast förändrats marginellt under den tid som stadens invånarantal har fördubblats. 1994 öppnades huvudbiblioteket i Kulturhuset Fyren. Kullaviks bibliotek har tillkommit 2001, Särö bibliotek las ner 2003 och Älvsåkers bibliotek 2005. 3 Biblioteken och framtiden De traditionella biblioteken utvecklades under industrisamhället som utmärktes av bokbrist och informationsunderskott. De skapades för att se till att information, bildning och kultur skulle komma alla till del. Nu lever vi i en tid av informationsöverflöd. Allt fler har råd att köpa böcker. Informationssamhället kräver ökade kunskaper hos medborgarna och förmåga att inhämta information. Internet är i dag den plats där kunskap samlas och den plats man först besöker när man letar information. Kampen om människornas fritid hårdnar. Ett allt större utbud av information och upplevelser erbjuds via TV och Internet och detta utbud erbjuds 24 timmar om dygnet.
Sida 2/8 Klyftan mellan dem som behärskar de nya informationskanalerna och informationsmöjligheterna och dem som ställs utanför ökar. Här finns skillnader mellan olika sociala grupper men också betydande skillnader mellan generationerna. Livsmönster och kommunikationsmönster förändras i en allt snabbare takt. Den digitala revolutionen utmanar många av samhällets institutioner. Biblioteken som agerar på samma planhalva som medieindustrin och förlagsvärlden har redan anpassat sina val av medier, arbetsuppgifter och arbetsredskap till den nya tekniken. Den framtida utvecklingen kommer att ställa stora krav på biblioteksrummets gestaltning och utformning och de förmedlingsformer man utvecklar på biblioteken. Trots den teknologiska utvecklingen består bibliotekens grundläggande uppgift att se till att kunskap, information och kultur kommer alla till del. Den stora utmaningen ligger i att utveckla verksamheterna för att möta brukarnas behov som blivit alltmer komplexa och varierade. 4 Bibliotekens samhällsroll Bibliotekens roll i samhället är att erbjuda en snabb, kvalificerad och tillförlitlig information för studier och yrkesverksamhet. De är de mest besökta av samhällets kulturinstitutioner och har en hög legitimitet hos brukarna. De är en samhällsservice som följer människorna från förskola, genom grundskola och gymnasieskola och ger möjlighet till inspiration och kunskapsinhämtande hela vuxenlivet. De är öppna för alla och befrämjar ett aktivt medborgarskap i ett demokratiskt samhälle genom att tillhandahålla allsidig information och stödja medborgarnas möjligheter till formellt och informellt lärande. Kungsbackas kulturpolitiska program KF 941215 248 fastslår att kulturpolitiken syftar till att: Aktivt värna om yttrandefrihet och skapa förutsättningar för att denna frihet ska kunna utnyttjas.
Sida 3/8 Biblioteken har en viktig roll för att säkerställa medborgarnas möjlighet till yttrandefrihet och information vilket underlättar för individen att kunna delta i det demokratiska samhällets utveckling. 5 Utvecklingsområden I Region Hallands vision: Halland - Bästa livsplatsen (Regional utvecklingsstrategi 2005-2020) anges att ett framgångsrikt bibliotekslandskap ska finnas för att göra regionen till en god livsplats. I Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020, fastslås följande utvecklingsområden för biblioteken: Biblioteksservice för alla Profilerade mötesplatser Livslångt lärande Delaktighet och skapande Digitala bibliotek Allas kompetens som resurs Kungsbackas biblioteksplan utgår i allt väsentligt från de regionala utvecklingsområdena och utvecklar dem i ett lokalt sammanhang. 6 Biblioteksservice för alla Alla människor har rätt till kulturupplevelser, litteratur och information oavsett bostadsort. Närheten till ett bibliotek har en avgörande betydelse för om man blir biblioteksbesökare eller inte. Barn och äldre är de grupper som är mest beroende av att ha ett bibliotek på gångavstånd. Utbildningsbakgrund och familjemönster betyder också mycket för vilka biblioteksvanor man utvecklar. Människor med olika funktionshinder ska kunna bruka biblioteks tjänster och lokalerna ska vara anpassade för att möta dessa människors behov. Det handikappolitiska programmet i kommunen fastslår att information ska finnas tillgänglig i sådan form och språk som gör det möjligt för funktionshindrade med speciella behov att tillgodogöra sig densamma.
Sida 4/8 Särskilda tjänster ska finnas för dem som har ett läshandikapp och uppsökande verksamhet ska bedrivas från biblioteket för de grupper som inte själva kan ta sig till biblioteket. Barn och unga är en starkt prioriterad grupp i kommunen och i de politiska målen för denna målgrupp betonas att man ska satsa på verksamhet som sker tillsammans med barn och inte bara för barn. Vidare betonas behovet att satsa på verksamheter som spänner över generationsgränserna. Biblioteksverksamheten i Kungsbacka ska garantera att alla människor erbjuds biblioteksservice oavsett bostadsort. Biblioteken ska utveckla sin verksamhet med lyhördhet mot de nya behov och levnadsmönster som uppstår i centralorten och kommundelarna. Särskilda tjänster ska utvecklas för människor med läshandikapp och andra funktionshinder och biblioteksverksamhet för barn och unga ska ges hög prioritet som verksamhetsfält. Verksamheter ska utvecklas på biblioteken som erbjuder inspiration och upplevelser för hela familjen. 7 Profilerade mötesplatser Förutom utlån av medier ökar bibliotekets roll som kunskapsresurs, mötesplats, träffpunkt mellan människor och studieplats. I dagens komplexa samhälle behövs mötesplatser där medborgarna kan uppleva samhörighet kring kulturupplevelser, studier eller gemensamma intressen. Biblioteken är redan en arena för möten och kan genom att utveckla den potentialen bidra till att vara en identitetsskapande länk mellan människor och därmed en aktör som skapar nytt socialt kapital i sin närmiljö. Biblioteken i Kungsbacka ska vidareutveckla sin roll som mötesplats för kultur, information, lärande och samhällsdebatt. Filialbibliotekens ställning som närbibliotek ska stärkas.
Sida 5/8 8 Livslångt lärande Skolan har aldrig varit den enda vägen till bildning. Många har funnit sina vägar till kunskap genom arbete, egna studier, föreläsningsverksamhet, studiecirklar och bibliotek. Den nya informationstekniken ger i dag unika möjligheter till såväl självvald bildning som formell utbildning på distans från svenska och utländska universitet och högskolor. Biblioteken kan på ett nytt sätt ge stöd åt de människor som väljer att studera på hemorten genom att skapa en bra studiemiljö, ge tillgång till studie-material i form av bl.a. e-tjänster och licenser till databaser och ge handledning i informationssökning och källkritik. Biblioteken i kommunen ska ge stöd och stimulans till dem som deltar i formellt eller informellt lärande. Samverkansavtal ska upprättas mellan biblioteken och utbildningsanordnare. 9 Delaktighet och skapande Bibliotekens grundfunktioner är att inskaffa, iordningställa och tillgängliggöra böcker, tidningar, tidskrifter och andra medier. Tidigare benämndes biblioteksbesökaren låntagare och lånade de medier personalen ställde till förfogande. Nu talar man alltmer om biblioteksbesökaren som deltagare. Den nya teknik som biblioteken förfogar över ger dem möjlighet att på ett helt nytt sätt bjuda in brukaren att bli medskapare. Den nya sociala webben med användarvänliga redskap ger verktyg att skapa ett utbud som utmärks av delaktighet, samarbete, utbyte/delande av idéer och åsikter på lika villkor. Biblioteket ska vara en samhällsservice som erbjuder användarna möjlighet att påverka såväl innehåll som utbud och tillgänglighet.
Sida 6/8 10 Digitala bibliotek Vid sidan av det fysiska biblioteket utvecklas ett digitalt bibliotek som är tillgängligt 24 timmar om dygnet och som är oberoende av plats. Denna utveckling ger biblioteken möjligheter att nå nya grupper av besökare och utveckla nya lokala verksamheter. Det digitala biblioteket ska vara tillgängligt och interaktivt för alla på var och ens villkor. Med hjälp av den tekniska utvecklingen ska bibliotekens olika tjänster knytas samman.
Sida 7/8 Bilaga: Bibliotekslagen Bibliotekslagen som tillkom 1996 och reviderades 2004, reglerar förhållandet mellan bibliotek i landet som har olika huvudmän, kommuner, landsting och stat.(bibliotekslagen SFS nr:1996:1596, SFS 2004:1261). Den definierar också vilka målgrupper som biblioteken ska prioritera. I bibliotekslagens inledande paragrafer definieras de grundläggande funktionerna för biblioteksväsendet i landet: Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun ska ha bibliotek. Samarbetet mellan de olika bibliotekstyperna - som har olika huvudmän och olika målgrupper formuleras i bibliotekslagens 10. Länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek, forskningsbibliotek och andra av staten finansierade bibliotek ska avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till folkbibliotekens förfogande samt i övrigt samverka med folkoch skolbiblioteken i deras strävan att erbjuda låntagarna en god biblioteksservice. På folkbiblioteken skall allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid. Tre områden lyfts fram som särskilt viktiga att beakta i kommunerna för en gemensam plane-ring mellan bibliotek och andra kommunala förvaltningar Det första området är funktionshindrades tillgång till kultur, där utgångspunkten bör vara att de av riksdagen antagna målen för handikappolitiken, som bl.a. säger att samhället ska utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet.
Sida 8/8 Det andra området är barns tillgång till litteratur, där biblioteken tillsammans med skola och förskola är viktiga resurser för läsande och språkutveckling. Ytterligare område för gemensam planering är integration och kulturell mångfald. Biblioteken spelar en viktig roll genom att de erbjuder personer med olika kulturell bakgrund littera-tur och andra medier information om det svenska samhället, men också möjlighet till kontakt med hemlandet. Tilläggsparagrafen 7a (SFS 2004:1261) uppdrar år kommuner och landsting att anta planer för biblioteksverksamheterna. Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. Beslutad av: Kommunfullmäktige i prototokoll KF 209/10 Ansvarig förvaltning: Kultur & Turism Kontakt: Kungsbacka direkt 0300-83 40 00, info@kungsbacka.se