Kick-off Agenda 09.00 Introduktion Gunnar Peters/Svante Stomberg 09.30 Delprojekt 1,2,7 Fredrik Seger 09.45 Delprojekt 3, 8 Ofelia Hendar /Per Karlsson 10.00 Delprojekt 4 Hans Skoglund 10.15 Delprojekt 5,6 Linda Eliasson 10.30 Workshop 11.20 Redovisning 4 arbetsområden: Planering, Kommunikation, insamling och Återvinning/Återbruk 12.00 Tack och avrundning Pär/Gunnar
Projektägare Gunnar Peters Styrgrupp Pär Carlsson (Sammankallande) Styrelsepresidiet BEM Miljöchef Gunnar Peters Referensgrupp Pär Carlsson (Sammankallande) AO Hushåll AO Återvinning AO Biogas AO VA Facken/Huvudskyddsombud Miljöförvaltning Hållbarhetsstrateg Huvudprojektledare Göran Svensson Delprojekt 1 Delprojekt 2 Delprojekt 3 Delprojekt 4 Delprojekt 5 Delproj. 6 Delproj. 7 Delprojekt 8 Fredrik Seger Fredrik Seger Ofelia Hendar Hans Skoglund Linda Eliasson Linda Eliasson Fredrik Seger Per Karlsson
Fredrik Seger Miljökommunikatör Delprojekt 1,2 och 7
Delprojekt. 1
Tre Fokusområden Minskade avfallsmängder Avfall är en resurs Invånaren är nöjd med avfallshanteringen
Tre Fokusområden Minskade avfallsmängder Avfall är en resurs Invånaren är nöjd med avfallshanteringen
Minskade avfallsmängder Detaljerade mål: 1:1 Mängden hushållsavfall år 2015 har minskat jämfört med år 2008. 1:2 Borås arbetar med aktiviteter för att mängden verksamhetsavfall ska minska. Aktivitet: Samordna frågor som kan förebygga avfall; påverka konsumtionsmönster och återanvändning.
Delprojekt 1: Samordning av avfallsförebyggande frågor Syfte: Att kartlägga och samordna frågor som kan förebygga avfall, påverka konsumtionsmönster och återanvändning.
Delprojekt 1: Samordning av avfallsförebyggande frågor Genomförande: Vart år kommer en rapport tas fram som redovisar avfallsförebyggande arbete och arbete som främjar återbruk. Även frågor som berör konsumtionsmönster inkluderas i rapporten. Rapporten lämnas till kommunledningskontoret och Borås Rent och Snyggt årligen.
Delprojekt 1: Samordning av avfallsförebyggande frågor Projektgrupp
Delprojekt. 2
Tre Fokusområden Minskade avfallsmängder Avfall är en resurs Invånaren är nöjd med avfallshanteringen
Tre Fokusområden Minskade avfallsmängder Avfall är en resurs Invånaren är nöjd med avfallshanteringen
Minskade avfallsmängder
Minskade avfallsmängder Avfall är en resurs Detaljerade mål: 2:1 Andel hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning har ökat till 40 procent år 2015. 2:2 Det finns inget farligt avfall i hushållens svarta och vita påsar år 2020. Aktivitet: I samverkan med andra aktörer göra en långsiktig informationsplan för ökad kunskap och motivation att minska konsumtionen, öka återanvändningen och förbättra sorteringen.
Minskade avfallsmängder Avfall är en resurs Invånaren är nöjd med avfallshanteringen Detaljerade mål: 3:1 Minst 90 procent av invånarna är nöjda med avfallshanteringen år 2015. Aktivitet: Mäta nöjdhet bland invånarna med insamlingssystemet.
Delprojekt 2: Långsiktig informationsplan Syfte: Att ta fram en långsiktig informationsplan för att öka kunskapen kring avfall och öka motivationen till ökad återanvändning och källsortering av avfall.
Delprojekt 2: Långsiktig informationsplan Genomförande: Framtagande av informationsplan. Seminarium om att minska avfall. Mäta nöjdhet med insamlingssystem.
Delprojekt 2: Långsiktig informationsplan Projektgrupp
Delprojekt. 7
Tre Fokusområden Minskade avfallsmängder Avfall är en resurs Invånaren är nöjd med avfallshanteringen
Tre Fokusområden Minskade avfallsmängder Avfall är en resurs Invånaren är nöjd med avfallshanteringen
Avfall är en resurs Detaljerade mål: Detaljerat mål 2:4 Nedskräpning utomhus har minskat med 50 procent till år 2020 jämfört med år 2012. Aktivitet: Kampanj med Håll Sverige Rent, med årlig mätning av nedskräpningen. Även uppföljning av nedskräpnings ärenden rapporterade av Miljöförvaltningen.
Delprojekt 7: Årlig skräpmätning Syfte: Att mäta nedskräpning i Borås enligt fastställd standard.
Delprojekt 7: Årlig skräpmätning Genomförande: Mätning av mängderna skräp i centrala delar av Borås kommer genomföras i samverkan med Håll Sverige Rent. Metoden är standardiserad och framtagen av Håll Sverige Rent och Statistiska Centalbyrån.
Delprojekt 7: Årlig skräpmätning Projektgrupp
Per Karlsson FoU-ansvarig Delprojekt 8
Syfte och mål Leva upp till målen i den nya avfallsplanen. Minst 90 procent av invånarna är nöjda med avfallshanteringen år 2015. Få större delaktighet i planeringsprocessen. Föreslå ett arbetssätt som möjliggör tidig förankring av avfallsfrågorna i planeringsprocessen. Samhällsbyggnadsförvaltningen är ansvarig.
Ansöker om att bygga 8 vindkraftverk i Rångedala och Borgstena
Hestra
Ofelia Hendar Bolagsjurist Delprojekt 3
Utreda metoder för att vid upphandlingar kunna påverka uppkomst av avfall i entreprenader, tjänster eller produkter. Slutsatserna lämnas till Tekniska nämnden att beakta i riktlinjerna för upphandling
Minska mängden avfall i upphandlingarna Utreda Tas med i stadens riktlinjer Referensgrupp Metoder som påverkar mängden avfall Entreprenader, tjänster och varor Miljökrav - Kvalitetskrav Kostnadsdrivande - miljönytta?
Hans Skoglund Affärsutvecklare Avfallsfrågor Delprojekt 4
Borås Avfallsplan
Fokusområden Borås avfallsplan År 2020 ska avfallshanteringen ha utvecklats så att: Avfallsmängderna har minskat Avfall är en resurs Invånaren är nöjd med avfallshanteringen
Mål delprojekt 4, insamling Andelen materialåtervinning har ökat till 40 % år 2015 (2009, 29%) Det finns inget farligt avfall i hushållens svarta o vita påsar år 2020 ( nu under 1%) Minst 90 % av invånarna är nöjda med avfallshanteringen 2015
Delprojekt 4 Utveckla insamlingssystem för farligt avfall, Helhetsgrepp för insamling av hushållsavfall, Utveckla avfallstaxan för att gynna ökad sortering. Projektledare: Hans Skoglund Referens Regiongrupp Referens Branschorganisation Referens AO Hushåll AO Återvinning AO Biogas Referens Producentansvar Referens Fokusgruppen Referens AB Bostäder Fastighetsägarförening Referens Fack / Arbetsmiljö Referens Miljöskydd Resurs Spetskompetens konsulter
Var står vi: Farligt avfall Insamlad mängd farligt avfall under kommunalt ansvar (Kg/person) 2009 2010 2011 Medel> 9,9 7,6 8,7 5,0 80.000
Var står vi: Brännbart avfall Mängd kärl- och säckavfall till förbränning (Kg/person) 2009 2010 2011 Med. > 80.000 158 133 164 199
Var står vi: Matavfall Mängd kärl- och säckavfall till biologisk behandling (Kg/person) 2009 2010 2011 Med. > 52 53 55 36 80.000
Innehåll i vita påsar HESTRA KRISTINEBERG NORBBY Hard Plastic 7,24% 4,83% 4,06% Soft Plastic 5,91% 4,79% 5,55% Paper 7,01% 10,36% 9,35% Paper Packaging 4,50% 3,79% 3,12% Tetra Pack Packaging 5,40% 3,79% 3,10% Other Food Packaging 3,60% 2,61% 1,15% PET 0,03% 0,14% 0,21% Diapers and Tissues 22,43% 21,23% 18,20% Metal Packaging 0,74% 1,47% 1,61% Metal Packaging with Deposit 0,10% 0,26% 0,37% Glass packaging 2,08% 4,27% 4,24% Glass packaging with Deposit 0,00% 0,01% 0,00% Metals scarp 1,89% 1,03% 0,80% Burnable 20,58% 6,92% 10,69% Food Waste 13,85% 27,13% 32,86% Electronic Waste 0,90% 0,22% 0,16% Hazardous Waste 0,63% 0,33% 0,21% Bulb 0,07% 0,04% 0,04% Batteries 0,06% 0,08% 0,08% Cardboard 1,23% 2,28% 2,09% Other materials 1,64% 4,21% 1,89% Weight of plastic bags 0,11% 0,23% 0,21% Sum 100,00 100,00 100,00
Innehåll i svart påse Hestra Materials Percentage Hard Plastic 0,14% Soft Plastic 0,37% Paper 0,33% Paper packaging 0,11% Tetra Pack Packaging 0,00% Other Food packaging 0,07% Metals scarp 0,01% Diapers & Tissues 4,16% Combustible 4,96% Cardboard 0,04% Weight of plastic bags 0,07% Food Waste 89,73% Food Waste 90% Diapers & Tissues 4% Hestra Combustible 5%
Innehåll i svart påse Kristinberg Materials percentage Hard Plastic 0,55% Soft Plastic 1,22% Paper 1,51% Paper packaging 0,70% Tetra Pack Packaging 0,37% Other Food packaging 0,32% Weight of plastic bags 0,19% Diapers & Tissues 6,00% Metal Packaging 0,34% Metal Packaging with Deposit 0,28% Glass packaging: 1,83% Food Waste (Difference) 79,32% Metals scarp 0,12% Combustible 1,94% Electronic Waste: 0,09% Hazardous Waste: 0,00% Bulb 0,02% Batteries 0,01% Cardboard 0,06% Other materials: 5,13% Other materials: 5% Combustible 2% Hard Plastic 1% Food Waste 79,32% Soft Plastic 1% Kristineberg Paper Diapers & 2% Tissues 6% Paper packaging 1% Glass packaging: 2%
Innehåll i svart påse Norrby Materials percentage Hard Plastic 1,32% Soft Plastic 2,52% Paper 2,68% Paper packaging 0,73% Tetra Pack Packaging 0,69% Other Food packaging 0,63% PET 0,03% Diapers & Tissues 9,92% Metal Packaging 0,54% Metal Packaging with Deposit 0,13% Glass packaging: 1,41% Food Waste 75,48% Metals scarp 0,07% Combustible 2,90% Bulb 0,02% Cardboard 0,62% Other materials: 0,14% Batteries 0,02% Weight of plastic bags 0,16% Food Waste (Difference) 75% Norrby Soft Plastic 3% Paper 3% Diapers & Tissues 10% Combustible 3%
Borås framtida avfallssystem Uppdragsbeskrivning Ta fram beslutsunderlag för val av framtida insamlings- och sorteringssystem Källsortering och/eller eftersortering Anpassa system för villor, lägenheter, skolor och restauranger Jämförande studier med andra kommuner Genomföra, tidplan
Jämför. FA, kommuner >80.000
Jämförelse insamling, kommuner > 80.000
[ton CO2-ekv./ton undviken produkt] Avfallsprevention (Naturvårdsverket, Kretsloppskontoret Göteborg) 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0-10,0-12,0 Uppströms Avfallsfas (inkl. fjärrvärme, el) Netto
Linda Eliasson Affärsutvecklare Avfallsstrategier Delprojekt 5 och 6
Fokusområde 1: Minskade avfallsmängder - Detaljerade mål: 1:1 Mängden hushållsavfall år 2015 har minskat jämfört med år 2008. 1:2 Borås arbetar med aktiviteter för att mängden verksamhetsavfall ska minska. - Aktivitet: Utveckla verksamheten för återbruk så att exempelvis mer byggmaterial kan återanvändas. - Även Detaljerat mål 3:1 Minst 90 % av invånarna är nöjda med avfallshanteringen år 2015
Återbruk i Borås 15-tal verksamheter i kommunen Rapport: Återanvändning av avfall från hushåll genom återbruk och secondhand i Borås Stad (2012-03-02 Rapport sammanställd av Emilia Olofsson, Karlstad Universitet, Miljövetenskap) Ca 20 kg/person och år lämnas till återbruk i Borås Stad Ca 16 kg kan säljas/skänkas
Second Hand, Loppis och Auktioner
Den största miljönyttan inom avfallshantering är när avfall inte uppkommer Arbetslivsförvaltning Återbruk Arbetsträning, kompetenshöjande. Servicetjänster, Re-turen, Åter i Bruk. Social vinst Miljövinst
Hur utvecklar vi verksamheten för återbruk? Kretsloppis och auktion under Kretsloppsveckan 2012
Delprojekt 5 Utveckla verksamheten för återbruk Projektledare: Linda Eliasson Resurs AO Återvinning Resurs Återbruket Borås stad Referens Ideella återbruksorganis. Referens Branschorganisation Referens Regiongruppen Referens Naturvårdsverket Referens Info.-projekt BEM
Fokusområde 2: Avfall är en resurs - Detaljerat mål: 2:3 Näringsämnen i slam och gödsel tillvaratas - Aktivitet: Utreda alternativa hanteringar av slam, där näringsämnen tillgodogörs. Gässlösa Sobacken
Att tillvarata näringsämnen från avfall är ett led i att sluta kretslopp Rötat slam från biogasanläggningarna: Sobacken Biogödsel (Organiskt avfall) Gässlösa Slam från reningsprocessen
Avloppsslam certifierat enligt
Alternativ för att återföra näringsämnen i kretsloppet Ryaverket Easymining Sweden AB
Delprojekt 6 Utred alternativ hantering av slam Projektledare: Linda Eliasson Resurs Miljösamordnare Avfall och VA Resurs Miljökemist BEM Resurs ReVaQ, Svenskt vatten Referens LRF Referens Naturvårdsverket Referens EMC Resurs Spetskompetens konsulter
Kick-off Agenda 09.00 Introduktion Gunnar Peters/Svante Stomberg 09.30 Delprojekt 1,2,7 Fredrik Seger 09.45 Delprojekt 3, 8 Ofelia Hendar /Per Karlsson 10.00 Delprojekt 4 Hans Skoglund 10.15 Delprojekt 5,6 Linda Eliasson 10.30 Workshop 11.20 Redovisning 4 arbetsområden: Planering, Kommunikation, insamling och Återvinning/Återbruk 12.00 Tack och avrundning Pär/Gunnar