12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik F ö r k l a r i n g : Kapitlets rubrik har ändrats. Produktionskostnaderna inom jordbruket är höga i Finland, huvudsakligen till följd av att naturbetingelserna är mindre gynnsamma. Produktionsstrukturen, som i jämförelse med de flesta övriga EU-länder är mindre gynnsam, höjer också produktionskostnaderna, men strukturen har trots allt förbättrats i och med investeringarna och i och med att den genomsnittliga storleken på gårdarna ökat. Marknadsinkomsterna kan när det gäller de flesta produkter inte täcka produktionskostnaderna i sin helhet. I syfte att på lång sikt trygga jordbrukets verksamhetsbetingelser och produktionens lönsamhet stöds jordbruket och trädgårdsodlingen genom budgetmedel. Grunden för systemet med inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen består av stödformer som EU finansierar helt eller delvis och som kompletteras med nationella stöd. Förändringar i jordbrukets ekonomiska omvärld Sommaren 2003 avtalades om linjerna för den långsiktiga reformen av EU:s jordbrukspolitik. Omställningarna är mer genomgripande än väntat. Med iakttagande av besluten i samband med Agenda 2000 har kommissionen föreslagit att jordbrukspolitiken skall bli mer marknadsinriktad och konkurrenskraftig, åtgärderna för utvecklandet av landsbygden stärkas, livsmedelssäkerheten och kvalitetsaspekterna betonas, miljöaspekterna beaktas bättre, djurens välbefinnande främjas och jordbrukarnas inkomster stabiliseras. Till de centrala reformförändringarna hör att kopplingen mellan stöd och produktion lösgörs delvis eller helt samt att de direkta stöden skärs ned. Enligt förslaget överförs de medel som blir disponibla i och med nedskärningarna till utvecklandet av landsbygden och till finansieringen av kommande reformer. När det gäller handelspolitiken kommer jordbrukspolitikens internationella verksamhetsmiljö de närmaste åren att genomgå väsentliga förändringar i samband med WTO:s pågående Doha-runda. Jordbruksförhandlingar förs gällande de olika formerna av exportstöd, importskyddet, det interna stödet samt gällande de icke-kommersiella frågorna inom jordbruket. I december 2002 nådde EU:s nuvarande medlemsländer och de tio kandidatländer som i maj 2004 blir medlemmar av unionen enighet om EU:s utvidgning. För jordbruket och livsmedelshushållningen innebär detta att den inre marknaden utvidgas och att konkurrensen blir allt tuffare. Perioden för det stöd vid allvarliga svårigheter som baserar sig på artikel 141 i anslutningsavtalet till EU går ut i början av år 2004. Finlands målsättning är att, i god tid innan den nuvarande stödperioden avslutas, åstadkomma ett förhandlingsresultat om fortsatt stöd. I förhandlingarna eftersträvar Finland en långvarig lösning gällande stödet; en lösning som tryggar jordbrukets verksamhetsbetingelser och lönsamheten i produktionen i södra Finland samt som möjliggör en balanserad utveckling i olika regioner. Kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik Till de kompletterande åtgärderna inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik hör kompensationsbidraget, miljöstödet till jordbruket, stödet för beskogning av åker och avträdelsestödet. De två första ingår i Finlands horisontella program för utveckling av landsbygden år 2000 2006. När det gäller beskogningen av åker och avträdelsestödet omfattar programmet de förbindelser som ingåtts under finansieringsperioden 1995 1999 tills förbindelseperioden går ut. Programmet fullföljs på hela det finska fastlandet. Med kompensationsbidragssystemet strävar man efter att trygga ett med tanke på miljön hållbart jordbruk i de nordliga naturförhållandena, vilka med tanke på idkandet av jordbruk är mindre gynnsamma. Kompensationsbidragen stöder miljömålsättningarna inom jordbruket, men de utgör också en betydande del av gårdsbruksenheternas grundläggande utkomst. Målet med miljöstödet är att åstadkomma en situation där jordbruks- och trädgårdsodlingsproduktion kan bedrivas på ett hållbart sätt så, att produktionen belastar miljön mindre än i dagens läge, bevarandet av naturens mångfald och jordbrukets kulturlandskap tryggas och förutsättningarna för bedrivandet av produktion bevaras goda också på lång sikt. Med hjälp av miljöstödet minskar man belastningen på miljön, i synnerhet ytvattnet, grundvattnet och luften, och de Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1
risker som bruket av bekämpningsmedel föranleder och man sörjer för naturens mångfald på jordbruksområden och sköter om jordbrukslandskapen. Ett villkor för erhållandet av såväl kompensationsbidrag som miljöstöd för jordbruket är iakttagandet av en normal god jordbrukarsed, dvs. iakttagande av en normal god odlingstradition, allmän miljölagstiftning och miljöföreskrifter. I reformen av EU:s jordbrukspolitik inkluderas nya kompletterande åtgärder i anslutning till livsmedelskvaliteten, följandet av standarder och djurens välbefinnande. Utvecklingen i fråga om lantbruksinkomster och jordbrukets lönsamhet Enligt en totalkalkyl för jordbruket och trädgårdsodlingen steg lantbruksinkomsten år 2002 med ca 3 % till 1,14 miljarder euro. Trots ökningen var lantbruksinkomsten reellt sett på lägre nivå än under åren 1994 1997. Lantbruksinkomsten motsvarar den ersättning som jordbrukarna får för det egna arbetet och för bruket av eget kapital. År 2002 var de totala intäkterna inom jordbruket och trädgårdsodlingen 3,9 miljarder euro, dvs. en knapp procent högre än under föregående år. De totala intäkterna inbegriper intäkterna från produktförsäljning och stöden till jordbruket. Försäljningsintäkterna från kött gick ner, eftersom priserna på svin- och nötkött sjönk med 7 10 %. Intäkterna från fjäderfäkött steg 12 % till följd av ökningen i producentpris och produktionsmängd. Även intäkterna från mjölk och ägg ökade på grund av de höjda producentpriserna. De totala kostnaderna hölls på en nivå som motsvarar nivån år 2001, dvs. sammanlagt 2,8 miljarder euro. Totalkalkyl för jordbruket och trädgårdsodlingen 1997 2002, milj. euro (nominella priser) 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Totalintäkt sammanlagt, varav 3 609,0 3 484,1 3 520,1 3 753,2 3 901,0 3 932,7 försäljningsink. till marknadspris 2 055,9 1 999,3 1 973,8 2 027,0 2 143,8 2 135,8 stöd 1 487,8 1 429,5 1 436,4 1 634,5 1 690,7 1 727,7 övriga intäkter (bl.a. hyror) 65,3 55,3 109,9 91,7 66,5 69,2 Kostnader sammanlagt, varav 2 542,5 2 593,7 2 579,2 2 721,9 2 801,0 2 797,0 avskrivningar, räntor och hyror 892,5 903,3 893,4 940,6 961,9 975,2 övriga kostnader 1 650,0 1 690,4 1 685,8 1 781,3 1 839,1 1 821,8 Lantbruksinkomst 1 066,6 890,4 940,9 1 031,3 1 099,9 1 135,8 Förändring från föregående år milj. euro -26,6-176,2 50,5 90,4 68,6 35,9 % -2,4-16,5 5,7 9,6 6,7 3,3 Beräknat enligt antalet gårdar var lantbruksinkomsten på mjölkgårdarna åren 1992 2000 rätt stabil, enligt MTT Ekonomisk forskning. På svingårdarna, och i synnerhet på gårdar med spannmålsodling, sjönk lantbruksinkomsten under samma period och de årliga växlingarna var kraftiga. Det har visat sig att utvecklingen i fråga om lantbruksinkomster i medeltal också har motsvarat lönsamhetsutvecklingen rätt väl, men nivån på lönsamheten kan inte beräknas utgående från lantbruksinkomstutvecklingen. Den vinst företagarna kvarstod med efter att deras anspråk på lön för det egna arbetet och ränta på det egna kapitalet dragits av från lantbruksinkomsten var på mjölkgårdarna varje år negativ under ifrågavarande period och vinsten var, med undantag av ett par år, negativ även på spannmåls- och svingårdarna. När företagarens vinst är negativ orsakar produktionen förluster för företagaren. Faktorer som inverkar på utvecklingen i fråga om lantbruksinkomster och jordbrukets lönsamhet 1. Producentprisernas utveckling: Priset som den industri och handel som köper jordbruksprodukter betalar för sina finska råvaror kan inte avvika avsevärt från prisnivån i de viktigaste konkurrentländerna. Situationen på såväl den inre som den yttre marknaden inverkar på det pris som betalas på den gemensamma marknaden. De priser som betalas i Finland har i förhållande till priserna i övriga EU-länder växlat beroende på produkt, men i fråga om de flesta produkterna följer prisutvecklingen i Finland huvudsakligen priserna i de andra EU-länderna. I Finland betalade man år 2002 t.ex. för brödvete ett högre pris än i de närmaste EU-länderna, medan priset på foderkorn t.o.m. var billigare. Producentpri- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2
serna på mjölk och svinkött var i medeltal högre i Finland, men priset på fårkött var klart lägre än genomsnittspriset i EU. Enligt producentprisindexet för lantbruket sjönk producentpriserna på jordbruksprodukter med 0,3 % år 2002. Priserna på växtodlingsprodukter steg i sin helhet med 1 % på grund av det höjda priset på grönsaker, rotfrukter, frukter och bär, trots att priset på grödorna i medeltal sjönk med 3 %. Priserna på husdjursprodukter sjönk i medeltal med 1 %. Priset på nöt- och svinkött sjönk med 9 %, medan priset på fjäderfäkött steg med 3 %. Också mjölkpriset steg med 3 %, och äggpriset steg med uppemot 15 %. 2. Stöd till jordbruket: Systemet med stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen i Finland består av stödformer som följer av EU:s gemensamma jordbrukspolitik och kompletteras genom det nationella stödsystemet. Stödbeloppet ökar till följd av reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik år 2004 då EU:s inkomststöd ökar. De största förändringarna består i att tillägget till stödet för jordbruksgrödor (torkningsstöd) höjs med 5 /ton och att det betalas ut ett mjölkkobidrag som ersättning för det första skedet av interventionsprissänkningen på mjölk (kvotbidrag för mjölk). Enligt en totalkalkyl för jordbruket och trädgårdsodlingen utgjorde stöden 44 % av jordbrukets och trädgårdsodlingens totala intäkter år 2002. Antalet stöd var större än den lantbruksinkomst som återstår som arbetslön till odlarna och som ges som ränta på det egna kapital som investerats i produktionen, vilket innebär att stöden är av central betydelse i inkomstbildningen. Intäkterna från marknaden täckte de rörliga produktionskostnaderna i sin helhet men de fasta kostnaderna bara delvis. En del av stödet användes således också till att täcka produktionskostnader. År 2002 uppgick antalet gårdsbruksenheter som fått stöd för jordbruk och trädgårdsodling till 73 100, vilket var 1 600 gårdar, dvs. 2 %, färre än år 2001. Sedan år 1995 har antalet gårdar som fått stöd minskat med 22 000, dvs. 23 %. Stöd för produktionen inom jordbruket och trädgårdsodlingen 2002 2004, milj. euro 2002 utbetalt 2003 uppskattning 2004 uppskattning Nationellt stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen (mom. 30.12.41) 594,7 608,6 608,6 EU-inkomststöd (mom. 30.12.43) 442,7 455,8 501,8 Miljöstöd sammanlagt (mom. 30.12.45) 283,2 305,9 312,3 statens andel i det delfinansierade stödet och hela den nationella andelen 123,6 138,5 141,3 EU:s andel 159,6 167,4 171,0 Kompensationsbidrag sammanlagt (mom. 30.12.46) 422,0 422,7 422,7 statens andel i det delfinansierade stödet och hela den nationella andelen 293,1 285,7 285,7 EU:s andel 128,9 137,0 137,0 Sammanlagt 1 742,6 1 793,0 1 845,4 statens andel 1 011,4 1 032,9 1 035,5 EU:s andel 731,1 760,1 809,8 EU:s andel (%) 42 42 44 3. Kostnader: Mätt enligt inköpsprisindexet för produktionsmedel inom jordbruket steg priserna år 2002 med 0,3 % jämfört med föregående år. Priserna på investeringar i anläggningstillgångar steg i medeltal med 3 %, varav priserna på maskiner och anläggningar steg mest (+ 4 %). Priserna på byggnadsinvesteringar steg med 2 %. Kostnaderna för investeringar i anläggningstillgångar höjde dessutom priserna på skötsel, reparation och underhåll med uppemot 5 %. Priset på veterinärtjänster steg också med 2 %. Priserna på gödslingsmedel sjönk däremot i medeltal med 2 % och priserna på energi och smörjmedel med 3 %. Genomsnittspriserna på foder hölls på samma nivå som föregående år. Utvecklingen i fråga om jordbruksproduktionens volym och självförsörjningsgraden År 2002 minskade mjölkproduktionen en aning efter tre år av tillväxt. Sammanlagt 1 300 gårdar upphörde med mjölkproduktionen och antalet mjölkkor sjönk med 8 200, dvs. med 3 %. Produktionen under kvotperioden 2002/2003 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3
beräknas uppgå till 2 431 miljoner kg (mjölk som sänts till mejeri), varvid överskridningen av landskvoten blir ca 31 miljoner kg, dvs. drygt hälften av överskridningen för kvotperioden 2001/2002. Målet är att mjölkproduktionen inte skall överstiga Finlands landskvot. Den totala köttproduktionen ökade med närmare 6 % från föregående år och var år 2002 rekordartade 359 miljoner kg. Ökningen berodde främst på fortsatt växande produktion av svin- och fjäderfäkött. Produktionen av nötkött växte med 1 % på grund av att de genomsnittliga slaktvikterna ökade. Det minskande antalet mjölkkor begränsar dock produktionstillväxten på lång sikt, eftersom produktionen i huvudsak grundar sig på mjölkgårdarnas kalvproduktion. Den ökning i nötköttsproduktionen som har skett genom dikoproduktionen har varit långsam. De investeringar som gjorts inom svinköttssektorn ökar produktionen av svinkött, och det väntas att investeringarna ökar produktionen också de kommande åren. Produktionen av fjäderfäkött har ökat i och med den ökade konsumtionen. Produktionen av fårkött är obetydlig i Finland och produktionen minskade ytterligare år 2002. Konsumenternas förtroende för den inhemska köttproduktionen har bevarats, och t.ex. nötköttskonsumtionen har stigit med en miljon kg från år 2001. År 2002 var arealen för odlingsväxter sammanlagt 1 992 900 hektar och 210 700 hektar utgjorde träda. Vallväxterna stod för 32 % av odlingsväxternas areal och brödsäden för 10 %. Den totala spannmålsskörden utgjorde 3 939 miljoner kg och var 7 % större än föregående år. Ökningen i den totala skörden berodde till största delen på en ökad odlingsareal för vårvete, råg och havre samt på hektarskörden av korn och havre, vilken var större än föregående år. Den åkerareal som brukades för ekologisk produktion utgjorde ca 156 700 hektar, vilket innebär en ökning om 6 % från föregående år. Sammanlagt 7,1 % av all den åkerareal som odlades användes till ekologisk produktion. Grundarealen för spannmål överskreds också år 2002 och till följd av detta måste CAP-stödet för jordbruksgrödor sänkas. Utvecklingen i fråga om produktionsvolymerna för jordbruksprodukter 2001/2002 och självförsörjningsgraden år 2002 Produktionsmängd Förändring Självförsörjningsgrad 2001 2002 2001/2002 2002 milj. kg milj. kg milj. kg % % Mjölk 2 529 2 531 2,5 0,1 vätska 112 Köttproduktion sammanlagt 340,2 358,5 18,3 5,1 105 Nötkött 89,8 90,7 0,9 1,0 98 Svinkött 173,7 184,2 10,5 5,7 111 Fårkött 0,67 0,66-0,0-1,5 40 Fjäderfäkött 75,7 82,6 6,9 9,1 103 Ägg 59,5 57,3-2,2-3,8 111 Vete 488,9 568,6 79,7 16,3.. Råg 64,1 73,1 9,0 14,0.. Fodersäd 3 117,3 3 294,5 177,2 5,7.. 41. Nationellt stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 608 620 000 euro. Anslaget får användas till stöd enligt lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001). Anslaget får användas till utbetalningar av stöd som gäller år 2004 och tidigare år. De stödbeslut som fattas år 2004 eller har fattats tidigare får åsamka utgifter om högst 84 094 000 euro som betalas med anslaget för år 2005. F ö r k l a r i n g : Målet för det nationella stöd för jordbruk och trädgårdsodling som finansieras under momentet är att komplettera EU:s stödsystem (EU:s inkomststöd, kompensationsbidrag och miljöstöd) samt att för sin del trygga jordbrukets verksamhetsbetingelser och jordbruksproduktionens lönsamhet samt främja bevarandet av landsbygdens livskraft. Två tredjedelar av de nationella stöden betalas till husdjursskötseln och en tredjedel till växtproduktionen. Stöd kan betalas för stödformer enligt lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4
(1559/2001), dvs. nationellt stöd till södra Finland, nordligt stöd, nationellt stöd för växtodling samt vissa andra nationella stöd. Nästan alla gårdar som idkar jordbruk och trädgårdsodling omfattas av stödet. Nationellt stöd till södra Finland betalas för husdjursskötsel och trädgårdsodling i stödområdena A och B (stöd för växthusproduktion och stöd för lagring av trädgårdsprodukter) utgående från det stödprogram kommissionen godkänt år 2003. I stödområdena C i mellersta och norra Finland existerar ett långsiktigt, nordligt stöd som gäller växtproduktion (inkl. trädgårdsodling) och husdjursskötsel. Syftet med det nationella stöd för växtodling som betalas främst i södra Finland är att trygga växtproduktionens verksamhetsbetingelser. Till det övriga nationella stödet hör de stödobjekt som omfattas av andra stödformer än de ovan nämnda. Till dessa hör bl.a. det nationella stödet för potatisproduktion, det nationella tillläggsbidraget för dikor, studiepenningen för jordbrukare samt den s.k. ersättningen för tillfällig lagring av socker. De stöd som betalas av anslaget skall finansieras nationellt, med undantag för kostnaderna för det nationella tilläggsbidraget för dikor som EU betalar en del av i mål 1-området och det område där stöd under övergångsperioden beviljas. Den inkomst som motsvarar EU-andelen, 400 000 euro, har beaktats under moment 12.30.01. Vid dimensioneringen av fullmakten har verkningarna av den årliga variationen i produktionsvolymerna beaktats. Den beräknade fördelningen av nationellt stöd för jordbruk och trädgårdsodling på olika objekt under 2002 2004 samt en uppskattning av utgifter som överförs att betalas av följande års anslag, milj. euro 2002 utfall 2003 uppskattning 2004 uppskattning Stöd för årets produktion sammanlagt 594,7 608,6 608,6 Nationellt stöd till södra Finland 133,6 133,2 133,2 Nordligt stöd 353,8 359,4 359,4 Nationellt stöd för växtodling 93,0 99,9 99,9 Övriga nationella stöd 14,3 16,1 16,1 Stödutgifter som hänför sig till de tidigare åren betalas av anslaget för respektive år 52,6 58,9 55,6 Fullmakt i budgeten 84,1 84,1 84,1 2004 budget 608 620 000 2003 budget 608 620 000 2002 bokslut 588 490 000 43. EU-inkomststöd (förslagsanslag) Under momentet beviljas 501 771 000 euro. Anslaget får användas till betalning av sådant inkomststöd till jordbruk som Europeiska unionen finansierar helt och hållet och därmed jämförbara övriga utgifter som Europeiska unionen finansierar i sin helhet. Anslaget får även användas som EU:s andel till betalning av kompensationsstöd till följd av övergången till euron. F ö r k l a r i n g : Syftet med EU:s inkomststöd är att kompensera de inkomstbortfall som sänkningarna av producentpriserna i samband med reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken åsamkar. Anslagsökningen har sitt ursprung i de ändringar om vilka det avtalats i samband med reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Tillägget till stödet för jordbruksgrödor år 2004 (torkningsersättning) höjs och det nya mjölkkobidraget som hänför sig till kompensationen för de sänkta interventionspriserna på mjölk betalas ut, såsom även tillägget till mjölkkobidraget samt stödet för protein- och energigrödor. Samtidigt sänks det stöd för proteingrödor som ingår i stödet för jordbruksgrödor. Stödet för jordbruksgrödor betalas på basis av rådets förordning (EG) nr 1251/1999. Tjurbidrag, stutbidrag, dikobidrag, slaktbidrag och extensifieringsersättningar samt tilläggsstöd för nötkreatur beviljas på basis av rådets förordning (EG) nr 1254/1999. Bidraget per tacka och tillläggsstöd för tackor betalas på basis av rådets förordning (EG) nr 2529/2001. Produktionsstöd för potatisstärkelse betalas i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1868/94 och kompensationsbetalning för potatisstärkelse erläggs på grundval av rådets förordning (EEG) nr 1766/92. Stödet för förädling av spånadslin och fiberhampa baserar sig på rådets förordning (EG) nr 1673/2000, stödet för torkat foder på rådets förordning (EG) nr 603/95 och produktionsstödet för frö på förordningen (EEG) nr 2358/71. Kompensationsstöd beviljas i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2799/98. Det nya mjölkkobidraget och till- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5
ägget till det samt stödet för proteingrödor och energigrödor baserar sig på den förordning rådet utfärdar hösten 2003. Vid dimensioneringen av anslaget har de stöd som utbetalas år 2004 beaktats. Motsvarande inkomster från garantisektionen vid EUGFJ inflyter under moment 12.30.01. År 2002 utgjorde EU:s inkomststöd ca 11 % av de totala intäkterna enligt totalkalkylen för jordbruket. Av alla stöd som betalades till jordbruket och trädgårdsodlingen utgjorde dessa stöd ca 25 %. Den beräknade fördelningen av EU:s inkomststödet år 2004 enligt användningsändamål Stöd för jordbruksgrödor 361 658 000 Djurbidrag 129 918 000 Övriga stöd 10 195 000 EU:s inkomststöd sammanlagt 501 771 000 År 2002 utbetalades stöd för jordbruksgrödor till ca 67 000 gårdsbruksenheter, dvs. till 92 % av de gårdar som fått stöd. Taket för den areal som kan beviljas stöd är i Finland 1 591 500 hektar. År 2002 överskreds arealen med ca 3 %. Det beräknas att arealen också överskrids år 2004. Det beräknas att det år 2004 ansöks om EU:s djurbidrag enligt följande: tjurbidrag för ca 190 000 tjurar (Finlands landskvot 200 000 tjurar), dikobidrag för ca 34 000 dikor och dikvigor (landskvoten 55 000), slaktbidrag för ca 354 000 djur samt bidrag per tacka för ca 45 000 tackor (landskvoten 80 000). 2004 budget 501 771 000 2003 budget 455 800 000 2002 bokslut 442 658 126 44. Ersättning för skördeskador (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 3 400 000 euro. Anslaget får användas till betalning av ersättningar enligt lagen om ersättning av skördeskador (1214/2000). F ö r k l a r i n g : En ny lag om ersättning av skördeskador trädde i kraft den 15 april 2003. 2004 budget 3 400 000 2003 budget 3 400 000 2002 bokslut 3 400 000 45. Miljöstöd för jordbruket (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 312 300 000 euro. Anslaget får användas till betalning av miljöstöd för jordbruket enligt det miljöprogram för jordbruket som Europeiska kommissionen har godkänt för åren 1995 1999 och det horisontella program för utveckling av landsbygden som kommissionen har godkänt för åren 2000 2006. Av anslaget får även högst 84 000 euro användas till projektbestämd planering av vattenhushållningsåtgärder som är gemensamma för flera gårdar och som helt och hållet finansieras nationellt, högst 681 000 euro till betalning av utbildning som hör samman med miljöstödet för jordbruket och högst 320 500 euro till betalning av konsumtionsutgifter som verkställandet, uppföljningen och utvecklingen av miljöstödet föranleder staten samt högst 260 000 euro till konsumtionsutgifter för utarbetande av planer som gäller naturens mångfald. De förbindelser och avtal som ingås år 2004 i enlighet med det system med miljöstöd för jordbruket som Europeiska kommissionen har godkänt för åren 2000 2006 får föranleda utgifter om sammanlagt högst 90 000 000 euro under åren 2005 2013. Om en del av bevillningsfullmakten för 2003 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas 2004. F ö r k l a r i n g : Jordbrukarnas villighet att förbinda sig till villkoren för miljöstödet har varit större än vad som beräknats i det horisontella program för utveckling av landsbygden som kommissionen har godkänt för åren 2000 2006. Omkring 98 % av åkerarealen och 94 % av odlarna har börjat omfattas av systemet. Det beräknas att 312 300 000 euro åtgår till miljöstöd för jordbruket år 2004, varvid även de mål för vattenvården som ställts upp i Finlands Östersjöprogram kan uppnås. EU:s delfinansiering är 75 % i mål 1-området och 50 % i resten av landet, dvs. den genomsnittliga delfinansieringsandelen beräknas vara 55 %. Den beräknade fördelningen av anslaget för miljöstödssystemet för 2004 Miljöstödssystemet sammanlagt, varav 312 300 000 EU:s andel 171 025 000 statens andel 139 929 500 den andel som finansieras nationellt i sin helhet (högst) 1 345 500 Under moment 12.30.01 beräknas inflyta 171 025 000 euro i medel ur garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket att användas till miljöstödet för jordbruket på fastlandet. De förbindelser och avtal som ingåtts på grundval av miljöprogrammet för jordbruket under perioden 1995 1999 beräknas föranleda utgifter om 1 900 000 euro. De Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6
förbindelser och avtal som ingåtts på basis av det miljöstödssystem för jordbruket som godkänts för åren 2000 2006 beräknas föranleda utgifter om 310 400 000 euro, varav 16 900 000 euro kan användas till utgifter för beslut och åtgärder år 2004. Med anslaget kan de specialstödsavtal som upphör år 2004 och som uppfyller villkoren för erhållandet av stöd förnyas samt nya specialstödsavtal ingås. De nya specialstödsavtal som ingås stöder också målen i Finlands program för skydd av Östersjön, vilket godkändes år 2002. Vid dimensioneringen av anslaget har även beaktats de konsumtionsutgifter som finansieras nationellt i sin helhet och riktar sig till utbildning i samband med miljöstödet, utgifter för verkställighet, uppföljning och utveckling av miljöstödet, utgifter för projektbestämd planering av vattenvårdsåtgärder som är gemensamma för flera gårdar samt konsumtionsutgifter för utarbetande av planer för naturens mångfald. Utgifter på grund av fullföljandet av systemen med miljöstöd för jordbruket, milj. euro 2004 2005 2006 2007 Senare år sammanlagt Det system som gäller åren 2000 2006 beslut som fattas och åtgärder som vidtas 2004 16,9 15,6 15,6 15,6 18,1 beslut som fattats och åtgärder som vidtagits 2000 2003 293,5 32,3 24,1 12,2 6,1 Det program som gäller åren 1995 1999, beslut som fattats och åtgärder som vidtagits 1,9 1,9 1,9 1,9 16,4 Sammanlagt 312,3 49,8 41,6 29,7 40,6 2004 budget 312 300 000 2003 budget 305 900 000 2002 bokslut 298 000 000 46. Kompensationsbidrag (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 422 673 000 euro. Anslaget får användas till betalning av kompensationsbidrag enligt det åtgärdsprogram som Europeiska kommissionen har godkänt för åren 1995 1999 och det horisontella program för utveckling av landsbygden som godkänts för åren 2000 2006. De förbindelser som ingås år 2004 i enlighet med det system med kompensationsbidrag som Europeiska kommissionen har godkänt för åren 2000 2006 får föranleda utgifter om sammanlagt högst 10 000 000 euro under åren 2005 2008. Om en del av bevillningsfullmakten för 2003 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas 2004. F ö r k l a r i n g : År 2004 väntas 422 673 000 euro åtgå till kompensationsbidrag i enlighet med det horisontella program för utveckling av landsbygden som kommissionen godkänt för åren 2000 2006. EU:s delfinansiering är 50 % i mål 1-området och 25 % i resten av landet, dvs. den genomsnittliga delfinansieringsandelen beräknas vara 32 %. Den beräknade fördelningen av finansieringen av kompensationsbidraget Kompensationsbidrag sammanlagt, varav 422 673 000 EU:s andel 137 005 000 statens andel 285 668 000 Under moment 12.30.01 beräknas inflyta 137 005 000 euro i medel ur garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket att användas till kompensationsbidrag. Utgifter på grund av fullföljandet av systemet med kompensationsbidrag, milj. euro 2004 2005 2006 2007 2008- Beslut som fattas och åtgärder som vidtas 2004 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7
Beslut som fattats och åtgärder som vidtagits tidigare år 422,52 3,69 1,84 0,59 Sammanlagt 422,67 3,84 1,99 0,74 0,15 2004 budget 422 673 000 2003 budget 417 673 000 2002 bokslut 422 673 000 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8