GUIDE # 7 Mars 2014 Anvisning av plats för hushållsavfall I korthet Avfallsföreskrifterna är en normföreskrift. Med norm kan sägas att bestämmelsen är generellt tillämpbar. I avfallsföreskrifterna kan kommunen ange ett antal förpliktelser som gäller för avfallshanteringen i kommunen, till exempel att överlämna hushållsavfall till kommunen, sköta kärl och hålla väg i farbart skick. Om kommunen ska anvisa annan plats för lämnande av hushållsavfall måste kommunen ha rådighet över platsen innan kommunen kan anvisa den. Ett beslut att anvisa annan plats är ett beslut som antingen fattas av berörd nämnd eller delegat. Besluten bör vara tidsbegränsade och meddelas person och inte fastighet. Ett beslut om att anvisa annan plats överklagas till länsstyrelsen. Ett överklagande är ett förvaltningsbesvär. Eftersom det är ett ärende som kan överklagas med förvaltningsbesvär ska förvaltningslagen tillämpas i ärendehanteringen. 1
Innehåll Inledning 3 1. Juridiska förutsättningar 4 1.1 Kommunal normgivning och de kommunala avfallsföreskrifterna 4 1.2 Kommunens skyldighet att transportera bort hushållsavfall 5 1.3 Fastighetsägares skyldigheter 5 2. Anvisad plats och rimligt avstånd till avlämningsplats 7 3. Rådighet över den anvisade platsen och grundläggande iordningsställande 8 4. Den anvisade platsens drift och skötsel 8 5. Fler än en fastighetsägare 8 6. Taxefrågor 8 7. Överklagande 8 8. Ärendehantering 9 8.1 Myndighetsutövning 9 8.2 En nämnds beslut eller om beslutanderätten delegerats 9 8.3 Kommuniceringsskyldigheten 9 8.4 Motivering av beslut 10 8.4a Motivering (stöd) 10 8.5 Underrättelse om beslut 11 8.6 Tidsbegränsade beslut och återkallande av gynnande förvaltningsbeslut 12 8.7 Överklagande 12 8.8 Rättidsprövning 13 8.9 Muntlig handläggning 13 Bilaga 1 Delegationsbeslut 14 Bilaga 2 Tjänsteskrivelse 16 2
Inledning Varje kommun är ansvarig för insamling, transport och återvinning eller bortskaffande av det hushållsavfall som uppkommer i kommunen. Enligt miljöbalken ska alla kommuner ha en gällande renhållningsordning som antagits av kommunfullmäktige. Renhållningsordningen består av avfallsplan och föreskrifter för renhållningen 1. För att kommunerna ska kunna finansiera avfallsverksamheten via avgifter måste kommunfullmäktige även anta en avfallstaxa. I avfallsföreskrifterna ska det framgå hur kommunen fullgör sina skyldigheter på avfallsområdet och vilka fastighetsägare som omfattas. En del av fastighetsägarnas övriga skyldigheter är bland annat: att tillse att hushållsavfallet finns tillgängligt vid fastighetsgränsen eller vid en av kommunen anvisad plats, eller att tillse att transportväg fram till behållarens hämtnings- och tömningsplats hålls i farbart skick. Från vissa fastigheter kan det dock vara svårt att hämta hushållsavfallet vid fastighetsgränsen. Detta kan bero på ett stort antal olika anledningar, som för smal väg, för liten vändplan eller för stort antal meter att dra soptunnan, det vill säga på grund av fastighetens placering. För att kunna hantera hämtningen av hushållsavfall på ett rationellt sätt kan kommunen antingen överenskomma om eller anvisa annan plats att hämta hushållsavfallet från. För att kunna anvisa annan plats att hämta hushållsavfallet från måste kommunen fastställa denna möjlighet i avfallsföreskrifterna. I denna guide presenteras en anvisning på hur nämnden eller förvaltningen ska ha hantera ärendet anvisning av annan plats för lämnande av hushållsavfall. 1 I det följande benämns föreskrifterna avfallsföreskrifter. Begreppet är synonymt med det allmänt använda begreppen renhållningsföreskrifter eller föreskrifter för renhållningen. 3
1. Juridiska förutsättningar 1.1 Kommunal normgivning och de kommunala avfallsföreskrifterna Avfallsföreskrifterna är en normföreskrift. Med norm kan sägas att bestämmelsen är generellt tillämpbar. Genom detta dras en gräns mot individuella beslut och sådana beslut som visserligen är mer allmängiltiga, t.ex. planbeslut enligt plan- och bygglagen (2010:900), men som fortfarande anses vara beslut i särskilda fall. 2 En kommun kan dock inte fastställa normer inom vilket område som helst. Rätten för en kommun att fastställa normer kallas ibland för den kommunala normgivningsmakten. I 2 kap. 5 kommunallagen (1991:900) fastställs följande: Om kommunernas och landstingens rätt att meddela föreskrifter finns det föreskrifter i regeringsformen. Med normgivningsmakten avses rätten att besluta om rättsregler, det vill säga sådana regler som är bindande för enskilda och myndigheter och som gäller generellt. I regeringsformen benämns sådana regler föreskrifter. Normgivningsmakten regleras i huvudsak i 8 kap. regeringsformen men bestämmelser om normgivning finns även i andra kapitel i regeringsformen samt i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Det bör noteras att med begreppet föreskrifter i 8 kap. regeringsformen avses endast sådana normer som meddelas av svenska organ. Normer som meddelas inom ramen för samarbetet i EU omfattas således inte. 3 Det grundläggande för den kommunala normgivningsmakten är att ett bemyndigande att meddela föreskrifter (norm) alltid ska ges i lag eller förordning. Avfallsföreskrifterna är som anges ovan normföreskrifter. Den kommunala rätten men även skyldigheten att fastställa en renhållningsordning fastställs i 15 kap. 11 miljöbalken. Där anges följande: För varje kommun skall det finnas en renhållningsordning som skall innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen och en avfallsplan. I renhållningsordningen skall sådana förutsättningar anges som avses i 8 tredje stycket. Avfallsplanen skall innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och om kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avfallsplanens innehåll. En kommun ska således, enligt miljöbalken, fastställa en renhållningsordning. Eftersom de kommunala avfallsföreskrifterna är av normkaraktär kan inte kommunen, i utförandet av den faktiska avfallshämtningen, tillhandahålla tjänster som avviker från gällande föreskrifter på grund av en enskild fastighetsägares eller nyttjanderättshavares behov. Observera att det bara är avfallsföreskrifterna och inte avfallsplanen som är av normkaraktär. Kommunen har stor frihet att utforma sina avfallsföreskrifter och sitt renhållningssystem för att uppnå en ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt god avfallshantering. I avfallsföreskrifterna anges bland annat vilka hämtningsintervall som ska gälla för de olika områdena och de olika fraktionerna av avfall. Detta gäller även tider då uppehåll i ordinarie hämtning görs beträffande fritidsfastigheter. För att avfallshanteringen ska fungera funktionellt måste kommunen i föreskrifterna fastställa var kommunen ska hämta hushållsavfall, men även andra förutsättningar som krävs för hämtningen, exempelvis föreskrifter om farbar väg. För att kunna anvisa annan plats måste möjligheten till det fastställas i avfallsföreskrifterna. 2 Von Essen, Ulrik: Kommunal normgivning s. 65. 3 Prop 2009/10:80 s 217 4
I Avfall Sveriges Mall förslag till renhållningsordning, Föreskrifter för avfallshantering Rapport 2007:07 anges följande: Hämtnings- och transportvägar 16 Hämtning av hushållsavfall sker normalt vid fastighetsgränsen eller vid en av kommunen anvisad plats inom rimligt gångavstånd. I annat fall skall fastighetsinnehavaren och kommunen komma överens om att avfallet samlas in och hämtas vid någon annan plats. Behållare skall normalt ställas vid fastighetsgräns så nära uppställningsplats för hämtningsfordon som möjligt såvida inte särskilda skäl föreligger häremot eller det är fråga om tömning av särskilda behållare såsom slamtankar och fettavskiljare. 17 Fastighetsinnehavaren skall se till att transportväg fram till behållarens hämtnings- och tömningsplats hålls i farbart skick. Transportvägen skall röjas från snö och hållas halkfri. Enskild väg som utnyttjas vid hämtning av hushållsavfall skall vara så dimensionerad och hållas i sådant skick att den är farbar för hämtningsfordon. Om farbar väg inte kan upprättas skall fastighetsinnehavaren avlämna avfallet på plats som överenskommes med renhållaren. När dessa föreskrifter anges i avfallsföreskrifterna är de normativa och bindande. 1.2 Kommunens skyldighet att transportera bort hushållsavfall Huvudprincipen är, enligt 15 kap. 8 miljöbalken, att varje kommun ska svara för att hushållsavfall inom kommunen transporteras till en behandlingsanläggning. Utöver det anger 15 kap. 17 miljöbalken att en kommun är skyldig att utöver vad som följer av avfallsföreskrifterna transportera bort hushållsavfall, om fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren begär det och det inte är oskäligt med hänsyn till omständigheterna. 15 kap. 17 miljöbalken är exempelvis aktuell vid de tillfällen då behov av extra hämtning utöver vad som följer av avfallsföreskrifterna. Exempel på sådana situationer är när en fastighetsägare har behov av extra hämtning av grovavfall. 1.3 Fastighetsägares skyldigheter Fastighetsägare har, med hänvisning till de kommunala avfallsföreskrifterna, dels en skyldighet att lämna sitt hushållsavfall vid fastighetsgräns och dels att hålla sin väg i framkomligt skick. Detta under förutsättning av att kommunen inte anvisat eller överenskommit med fastighetsägaren om att lämna hushållsavfallet på annan plats. Oavsett dessa skyldigheter kan kommunen eller dess entreprenör ha svårt att hämta hushållsavfall från fastigheten på grund av till exempel att renhållningsfordonet inte kan vända på vägen. Det problemet behöver inte vara den enskilde fastighetsägarens problem eller fel. Fastighetsägaren kan inte befrias från sin skyldighet att överlämna avfallet genom att inte lämna sitt hushållsavfall vid fastighetsgräns eller uppfylla skyldigheten att ordna farbar väg. Om farbar väg inte kan upprättas kan kommunen anvisa en annan plats för avlämnande av hushållsavfall. Kommunen kan även anvisa annan plats för avlämnande av hushållsavfall av andra grunder än avsaknad av farbar väg, exempelvis skyddsstopp. Begreppet farbar väg är dock inte ett tydligt definierat begrepp och kan inrymma många frågetecken (se HovR M 7772-12). Rör frågan om farbarhet snö- och halkbekämpning eller 5
slyröjning torde frågan som sådan vara hanterbar. Då kan tillsynsmyndigheten förelägga fastighetsägaren att göra vägen farbar. Om fastigheten eller tillfartsvägen däremot saknar utrymme för att kunna vända renhållningsfordonet eller om transportvägen inte klarar renhållningsfordonets axeltryck är frågan mer komplicerad. Då kan kommunen anvisa annan plats, eftersom det torde vara orimligt att förelägga en fastighetsägare att göra stora investeringar för att göra vägen farbar (se MÖD M 0583/06). Frågan om farbarhet kan också relatera till det sätt kommunen insamlar hushållsavfall. Anpassning av renhållningsfordons storlek kan innebära att ofarbara vägar blir farbara. Detta kan innebära att kommunen, på grund av exempelvis arbetsmiljölagen, inte kan utföra sina skyldigheter eller förpliktelser. Det kan uppstå en situation där skyddsombudet tvingas meddela skyddsstopp om hämtningen innebär omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa. Om kommunen eller dess entreprenör inte kan hämta hushållsavfall på grund av att en fastighetsägare eller nyttjanderättshavare inte klarar att uppfylla avfallsföreskrifterna innebär detta inte automatiskt att kommunen eller dess entreprenör måste planera hämtningen på annat sätt. Tillsynsmyndigheten 4 skulle, med stöd av 26 kap. 9 första och andra styckena miljöbalken kunna, förelägga fastighetsägaren att fullgöra avfallsföreskrifternas bestämmelser. Det bör noteras att det kommunala ansvaret för hushållsavfall inte upphör på grund av ett skyddsstopp. Ett skyddsstopp innebär endast att det sätt på vilket kommunen eller kommunens entreprenör hämtar hushållsavfall från den enskilda fastigheten inte överensstämmer med gällande arbetsmiljölagstiftning. 4 Exempelvis miljö- och hälsoskyddsnämnden. 6
2. Anvisad plats och rimligt avstånd till avlämningsplats Hämtning av hushållsavfall sker normalt vid fastighetsgränsen. Om kommunen inte, med hänvisning till arbetsmiljöproblem till exempel, kan hämta hushållsavfall från en fastighet får kommunen i första hand försöka överenskomma med fastighetsägaren om att denne ska lämna hushållsavfallet på en annan plats. Här står det kommunen ganska fritt att överenskomma med fastighetsägaren. Går fastighetsägaren med på det kan kärlet stå på längre avstånd från en fastighet än vad som etablerats i praxis. Överenskommelsen gäller fastighetsägaren och inte fastigheten. Ny fastighetsägare kan ha andra behov av hämtning och placeringen kanske inte längre är rimlig. Om kommunen och fastighetsägaren inte kan överenskomma om annan plats måste kommunen anvisa plats för lämnande av hushållsavfall. Kommunen har inte någon möjlighet att framtvinga egen borttransport till uppsamlingsplatser eller liknande, belägna längre bort än inom rimligt avstånd från fastigheten. Rimligt avstånd till avlämningsplats beror på typen av bebyggelse men torde inte överstiga några hundra meter för permanentboende. I några avgöranden som gäller fritidshus har 400-500 meter ansetts vara rimliga avstånd. Det innebär inte att längre avstånd skulle kunna vara orimliga. Tvärtom kan längre avstånd i vissa fall vara rimliga. Den anvisade platsen kan till exempel ligga vid slutet av den enda utfartsvägen från fastigheten. Dessutom inverkar även lokala förutsättningar på avståndsbedömningen. Om det till exempel är en backe med kraftig lutning upp till lämningsplatsen är det inte rimligt att kräva lika långt avstånd. En bedömning av vad som är att betrakta som rimligt avstånd måste således alltid göras i det enskilda fallet. Ett beslut att anvisa en plats med stöd av avfallsföreskrifterna är inte ett normbeslut utan ett beslut som kan överklagas med förvaltningsbesvär. Ett beslut att, eller att inte transportera bort hushållsavfall utöver vad som anges i avfallsföreskrifterna, fattas antingen av en tjänsteman med stöd av delegation eller av den avfallsansvariga nämnden. När beslutet fattas ska det enligt 20 förvaltningslagen (1986:223) motiveras. Beslutet ska översändas till den enskilde fastighetsägaren med en överklagandehänvisning (21 förvaltningslagen). Beslutet vinner laga kraft tre veckor från den dag som fastighetsägaren fick del av beslutet. Om beslutet fattas med stöd av delegation ska beslutet, enligt 6 kap. 35 kommunallagen (1991:900), anmälas till nämnden. I Mark- och miljödomstolen, Nacka Tingsrätt, mål nr M 6548-11 upphävde Mark- och miljödomstolen miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut. Nämnden hade beslutat att hushållsavfall från fastigheterna XX till NN ska hämtas utmed en angiven väg. Den anvisade platsen var inte tydligare utpekat än angiven väg. Eftersom beslutet inte var tydligt gick det inte att verkställa. Ett tillsynsbeslut som förpliktar någon att vidta en åtgärd behöver utformas så tydligt att mottagaren av beslutet har möjlighet att följa beslutet. Nämnden var skyldig att precisera var avfallskärlen ska stå. I rättsfallet MÖD 2002:51 (tidigare MÖD 2002 DM 61) har denna fråga tangerats. I rättsfallet anges följande: I kommunala avfallsföreskrifter föreskrevs att hushållsavfall skulle hämtas vid fastighet eller på anvisad plats. I målet låg den anvisade platsen 200 meter från den klagandes fastighet. Klaganden ville att kommunen skulle hämta avfallet mot ordinarie avgift vid hans fastighet. Klaganden var sjuk och gravt synskadad. Kommunen godtog att hämta hushållsavfallet vid fastigheten under förutsättning att en extra avgift betalades. Miljööverdomstolen liksom miljödomstolen ansåg att det inte var oskäligt att kommunen ålades att forsla bort avfallet direkt från fastigheten. Då kommunens taxa inte var utformad för denna situation kunde kommunen inte debitera högre avgift än vid hämtning vid anvisad plats. 7
3. Rådighet över den anvisade platsen och grundläggande iordningsställande För att kunna anvisa en plats för lämnande av hushållsavfall som ligger utanför fastigheten måste kommunen först tillse att kommunen har rådighet över den anvisade platsen. Det sker vanligtvis genom att kommunen träffar ett arrendeavtal med berörd fastighetsägare. Kommunen kan inte anvisa en plats på en annan fastighet samt förelägga fastighetsägaren att träffa ett arrendeavtal med fastighetsägaren. Det torde vara rimligt att kommunen iordningsställer den plats som anvisas. Det främsta skälet är att insamlingen ska fungera rationellt. Det skulle till exempel kunna handla om att hårdgöra den yta där kärl eller behållare ska ställas upp och eventuellt uppföra staket så att uppställda kärl och behållare inte rullar iväg och riskerar att orsaka skada på person eller egendom. Om det är så att den anvisade platsen är belägen på så sätt att många passerar och att kärlen eller behållarna skulle kunna användas av andra än fastighetsägarna är det kanske rimligt att kommunen anordnar och bekostar låsanordningar. Fastighetsägaren åläggs med stöd av avfallsföreskrifterna en annan hämtningsplats för avfall än vad som normalt är fallet (det vill säga vid fastighetsgränsen). 4. Den anvisade platsens drift och skötsel En anvisad plats måste skötas. Huruvida det är möjligt att ålägga en fastighetsägare att sköta drift och skötsel av den anvisade platsen är osäkert. Frågan måste prövas, men det torde inte vara helt orimligt att det går att göra. Detta med hänvisning till att när hämtning sker vid fastighetsgränsen åligger drift och skötsel av platsen runt kärlet normalt fastighetsägaren, till exempel snöröjning och halkbekämpning. Om det är fler än en fastighetsägare som har samma anvisade plats torde det dock inte vara möjligt att ålägga ett kollektivt ansvar för anläggningens skötsel. Har den anvisade platsen ett utrymme för varje fastighet kan kommunen möjligen ålägga respektive fastighetsägare att sköta sin plats. 5. Fler än en fastighetsägare Om det är fler än en fastighetsägare måste beslutet skickas till samtliga delägare. Även kommunikationen måste ske med samtliga delägare. Respektive delägare kan överklaga beslutet var för sig. När det gäller samfällighetsföreningar som förvaltar en eller flera gemensamhetsanläggningar (till exempel miljöhus) som servar flera fastigheter när det gäller avfallshanteringen har kommunen bara en motpart. Allt beroende på vad som är föreningens ändamål och stadgarnas innehåll. 6. Taxefrågor Kommunen har alltså endast stöd för att anvisa en plats så länge som den är belägen inom rimligt avstånd från fastigheten. Fastighetsägarens avlämning av avfall på en plats som är belägen inom rimligt avstånd från fastigheten innebär inte ur likställighetssynpunkt en större åtbörda än att lämna avfallet vid fastighetsgränsen. Det finns därför inte någon grund eller skyldighet för kommunen att reducera avgiften för den fastighetsägare som får en plats anvisad inom rimligt avstånd från fastigheten. 7. Överklagande Ett beslut om att anvisa plats för hämtning av hushållsavfall kan av berörd fastighetsägare, enligt 19 kap. 1 miljöbalken, överklagas till länsstyrelsen. Beslutet är ett förvaltningsbesvär och förvaltningslagen ska tillämpas i ärendehanteringen. I och med att ett beslut om anvisning av plats kan överklagas med förvaltningsbesvär är 13-30 förvaltningslagen (1986:223) tillämpliga. 8
8. Ärendehantering 8.1 Myndighetsutövning Att anvisa en annan plats att lämna hushållsavfall är myndighetsutövning. Gemensamt för all myndighetsutövning är, att det rör sig om beslut eller andra åtgärder, som ytterst är uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna (prop. 1971:30). Begreppet myndighetsutövning kan sammanfattas som beslut eller åtgärder som har rättsverkningar för den enskilde, vilka ytterst inträder i kraft av samhällets makt över medborgarna (prop. 1972:5 s. 498 f.). Myndighetsutövning kan föreligga i form av gynnande beslut, t.ex. tillstånd att driva viss verksamhet, befrielse från viss i författning stadgad förpliktelse och beviljande av social förmån. Karakteristiskt är emellertid att den enskilde på visst sätt befinner sig i ett beroendeförhållande. Är det fråga om ett beslut, varigenom han förpliktas att göra, tåla eller underlåta något, måste han rätta sig efter beslutet, eftersom han annars riskerar att tvångsmedel av något slag används mot honom. Kommuner och landsting får efter beslut av fullmäktige lämna över vården av en kommunal angelägenhet, för vars handhavande särskild ordning inte föreskrivits, till ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening, en stiftelse eller en enskild individ. För beslut om att anvisa annan plats finns inte stöd i lag. Vården av en angelägenhet som innefattar myndighetsutövning får enligt 11 kap. 6 regeringsformen överlämnas till ett bolag endast om det finns stöd för det i lag. Ett beslut om att anvisa annan plats kan således inte göras av ett bolag. Ett kommunalförbund kan hantera de flesta frågor som en kommun kan hantera, med undantag för att fastställa taxor eller normföreskrifter. Dessa måste fastställas av respektive kommunfullmäkige. 8.2 En nämnds beslut eller om beslutanderätten delegerats I och med att anvisning av annan plats för lämnande av hushållsavfall måste ske genom beslut, är det antingen berörd nämnd som ska fatta det beslutet eller så kan nämnden med stöd av 6 kap. 33 delegera beslutanderätten. Berörd nämnd borde vara den nämnd som ansvarar för renhållningen. Enligt 6 kap. 33 kommunallagen (KL) får en nämnd uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen eller landstinget att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 34 (bland annat ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt). En gemensam nämnd får även under samma förutsättningar uppdra åt en anställd i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen att besluta på nämndens vägnar. Beslut som har fattats med stöd av delegation ska, enligt 6 kap. 35 kommunallagen, anmälas till nämnderna, som bestämmer i vilken ordning detta ska ske. 8.3 Kommuniceringsskyldigheten Ett ärende får inte, enligt 17 förvaltningslagen, avgöras utan att den som är part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och han eller hon har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten bestämmer om underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt. Uttrycket «på något annat sätt» syftar bland annat på det fallet att myndigheten passar på att, utan att överlämna materialet, visa detta för parten i samband med att denne besöker myndigheten av någon annan anledning. Denna form av underrättelse bör användas med viss försiktighet. Kravet på säkerhet får inte eftersättas. Vad som är viktigt är att berörd fastighetsägare har möjlighet att yttra sig innan kommunen fattar beslut i frågan. 9
8.4 Motivering av beslut Ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende ska, enligt 20 förvaltningslagen, innehålla de skäl som har bestämt utgången, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Skälen får dock utelämnas helt eller delvis om beslutet inte går någon part emot eller om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen. Motiveringsskyldigheten återspeglar två grundsatser i vår rättsordning. Varje beslut av en myndighet ska grundas på objektivt konstaterbara skäl. Dessa ska redovisas öppet i beslutet. Beslutsmotivering bör redovisa sakomständigheter och tillämpliga bestämmelser. Beslutet måste göras begripligt för parten vilka faktiska förhållanden som är avgörande, vilka rättsregler som är tillämpliga och hur myndigheten har resonerat. Vanliga anledningar till varför en kommun vill anvisa annan plats för hämtning av hushållsavfall är antingen att det föreligger ett skyddstopp för hämtning från den aktuella fastigheten eller för att öka rationaliseringen av hämtningen av hushållsavfall. Den faktiska situationen som är grunden för att anvisa en annan plats måste redovisas. Finns ett beslut om skyddstopp från arbetsmiljöverket eller skyddsombud bör det bifogas beslutet. 8.4 a Motivering (stöd) Nedan redovisas några utkast till ett antal motiveringar. Utkasten ska endast ses som en inledning till motiveringen. Därefter kan lämpliga hänvisningar göras. Se även 2 kap. 1-2 och 3 kap. 2 arbetsmiljölagen, Arbetarskyddsstyrelsens föreskrift (AFS 1998:1) om belastningsergonomi och AFS 2000:1 om manuell hantering. Påkörningsolyckor och tillbud i samband med sophämtning inne i bostadsområden har tidigare skett och backning är i detta sammanhang ett högriskmoment. Manövrering på trånga ytor kräver en stor del av förarens uppmärksamhet och minskar förarens möjlighet att hålla uppsikt över omgivningen i övrigt. Körningen sker under hög muskulär anspänning där oron för att köra på människor eller egendom bidrar. För den psykiska hälsan kan det innebära svåra följder att ha kört på och skadat en människa. Med anledning av det anvisas Längs vägar där sopbilen ska framföras behöver det finnas ett tillräckligt stort fritt utrymme, så att det finns plats att möta en person och även plats för sophämtaren att öppna dörren och förflytta sig från förarhytten längs med bilen till bilens baklastare. En (1) meter utöver bilens bredd ger möjlighet att hålla marginal till hinder intill körbanan samtidigt som en person kan förflytta sig längs med bilen. Med anledning av det anvisas Sikten längs körvägen måste vara fri, så att föraren hinner upptäcka gående och andra trafikanter i tid och kan stanna bilen för att undvika en olycka. Som exempel kan nämnas att en bil som framförs i 10 km/tim hinner förflytta sig knappt 3 meter på den tid (en sekund) det tar för föraren att reagera på att något händer. Till det ska bilens bromssträcka läggas. Med anledning av det anvisas Av belastningsergonomiska skäl måste sopbilen kunna angöra intill uppställningsplatsen för sopkärlen. Det är inte någon godtagbar lösning att stanna sopbilen längre bort från sopkärlen och sedan dra sopkärl manuellt till bilen. Med anledning av det anvisas 10
Ovan angiven motivering kan kombineras med följande: Arbetsmiljöverket/skyddsombudet har beslutat att förbjuda kommunens (entreprenör) att hämta sopor från på grund av (följande orsaker). Hämtning av sopor kan inte ske på ett sådant sätt att sophämtarnas arbete inte innebär risk att köra på personer eller egendom i området. Körbanan ska vara minst 50 cm bredare än det fordon som används vid hämtningen (sopbilen) och ha tillräcklig bärighet i relation till sopbilens vikt inklusive last. Väg är endast cm bredare än det fordon som används vid hämtningen och har inte tillräcklig bärighet i relation till sopbilens vikt. Det fria utrymmet vid sidan om sopbilen ska sammanlagt vara minst en meter utöver sopbilens bredd. I svängar ska körbanan och det fria utrymmet därutöver vara så stort att sopbilen kan komma fram utan backningsmanöver. Med fritt utrymme avses en yta som är jämn, utan hinder och har bärighet för en person att gå på. Detta villkor uppfylls inte. Vid sidan om körbanan ska sikten vara fri, så att sopbilen hinner stanna om en person kommer i vägen för sopbilen. Detta villkor uppfylls inte. Backning får endast ske vid vändning av sopbilen på vändplan och sikten ska då vara fri. Undantag kan göras för oförutsedda hinder i körriktningen. Detta villkor uppfylls inte. Sopbilen ska kunna angöra intill uppställningsplatsen för sopkärlen. Backning får endast ske vid vändning av sopbilen och sikten ska då vara fri. Undantag kan göras för oförutsedda hinder i körriktningen. Detta villkor uppfylls inte. Vid tömning av kärl och lastning av säckar bör bilarna kunna disponera en plats med bredd 4 meter och längd 15 meter. För uppställning och hämtning av container behövs en fri längd av omkring 14 meter. Enligt Arbetsmiljöverket ska backning på hämtningsplatser undvikas på grund av olycksrisken. 8.5 Underrättelse om beslut En fastighetsägare ska, enligt 21 förvaltningslagen, underrättas om innehållet i det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Parten behöver dock inte underrättas, om det är uppenbart obehövligt. Om beslutet går parten emot och kan överklagas, ska han underrättas om hur han kan överklaga det. Myndigheten bestämmer om underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt. Underrättelsen ska dock alltid ske skriftligt, om parten begär det. Denna paragraf tillämpas också när någon annan som får överklaga beslutet begär att få ta del av det. 11
8.6 Tidsbegränsade beslut och återkallande av gynnande förvaltningsbeslut Att bifalla en ansökan om anvisning av hämtningsplats är ett gynnande förvaltningsbeslut och sådana beslut kan återkallas endast i vissa speciella undantagsfall. Antingen med stöd av förbehåll i själva beslutet eller i författning som ligger till grund för själva beslutet, eller av hänsyn till en hälsofara, brandfara, trafikfara eller av andra sådana säkerhetsskäl eller om den enskilde har utverkat beslutet genom vilseledande uppgifter. Beslut kan även vara tidsbegränsade och löper då ut enligt tidsbegränsningen i beslutet. Att återkalla ett gynnande förvaltningsbeslut utgör myndighetsutövning mot enskild vilket innebär att förvaltningslagens regler om bland annat kommunikation och att beslutet ska grunda sig på en prövning i det enskilda fallet måste iakttas. I RÅ 2004 ref. 78 prövades frågan om ett beslut har kunnat återkallas till nackdel för enskild. I domskälen konstaterade regeringsrätten följande. Vad beträffar gynnande förvaltningsbeslut anses huvudregeln vara att de inte kan återkallas. Avgörande är härvid hänsynen till den enskildes trygghet. Återkallelse anses emellertid möjlig, om den påkallas av tvingande säkerhetsskäl (t.ex. av hänsyn till fara för människors liv eller hälsa). Vidare kan återkallelse ske, om den enskilde utverkat det gynnande beslutet genom vilseledande uppgifter. Slutligen kan återkallelse ske med stöd av förbehåll i själva beslutet eller i den författning, varpå beslutet grundar sig. När möjligheten att återkalla gynnande förvaltningsbeslut har diskuterats har det i allmänhet gällt förutsättningarna för att återkalla t.ex. ett tillstånd eller en koncession eller ett beslut som avser ett bestämt tillfälle eller en bestämd tidsperiod. I sådana fall gör sig hänsynen till den enskildes trygghet starkt gällande. Det har ansetts att den enskilde i princip ska kunna förlita sig på att beslutet kommer att stå sig och med denna utgångspunkt kunna göra sina dispositioner. Läget är ett annat när beslutet inte avser ett tillstånd e.d. och inte heller är knutet till visst tillfälle eller viss tidsperiod. I fråga om ett sådant beslut kan det till och med ifrågasättas om inte beslutet innehåller ett underförstått förbehåll om att det kan återkallas. Gynnande beslut som antagits enligt den tidigare renhållningsordningen fortsätter att gälla även om de nya föreskrifterna om avfallshantering ändrar villkoren för att erhålla undantag. En icke tidsbegränsad dispens från obligatorisk hämtning är att anse som ett gynnande förvaltningsbeslut. En rekommendation är därför att alltid tidsbegränsa beslut och att de meddelas person och inte fastighet. Det möjliggör omprövning av beslut med visst tidsintervall och att de upphör att gälla om den fastighetsägare för vilken dispensen har meddelats avflyttar. Alla beslut bör tidsbegränsas. Om så sker kommer en regelbunden omprövning att ske. Beslut kan även förenas med villkor. 8.7 Överklagande Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas. Ett beslut överklagas skriftligt. I skrivelsen ska klaganden ange vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som han begär. Skrivelsen ges in till den myndighet som har meddelat beslutet. Den ska ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om klaganden är en part som företräder det allmänna och beslutet överklagas till en förvaltningsrätt eller kammarrätt, ska överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. Tiden för överklagande av sådana beslut som gäller föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen och som inte delges räknas från den dag då beslutet gavs till känna. Har beslutet getts till känna vid mer än ett tillfälle, räknas tiden från dagen för det sista föreskrivna tillkännagivandet. 12
8.8 Rättidsprövning Den myndighet som har meddelat det överklagade beslutet prövar om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid. Har skrivelsen kommit in för sent, ska myndigheten avvisa den. Skrivelsen ska inte avvisas, om förseningen beror på att myndigheten har lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man överklagar. Skrivelsen ska inte heller avvisas, om den inom överklagandetiden har kommit in till den myndighet som ska pröva överklagandet. I ett sådant fall ska denna myndighet vidarebefordra skrivelsen till den myndighet som har meddelat beslutet och samtidigt lämna uppgift om vilken dag skrivelsen kom in till den högre instansen. Om skrivelsen inte avvisas ska den myndighet som har meddelat beslutet överlämna skrivelsen och övriga handlingar i ärendet till den myndighet som ska pröva överklagandet. 8.9 Muntlig handläggning Vill en sökande, klagande eller annan part lämna uppgifter muntligt i ett ärende som avser myndighetsutövning mot någon enskild, ska han få tillfälle till det, om det kan ske med hänsyn till arbetets behöriga gång. I andra fall bestämmer myndigheten om handläggningen ska vara muntlig. Myndigheten ska särskilt beakta att muntlig handläggning kan underlätta för enskilda att ha med den att göra. 13
Bilaga 1 Delegationsbeslut DELEGATIONSBESLUT Datum Diarienummer Beslut om att anvisa annan plats för lämnande av hushållsavfall Fastighetsbeteckning Församling [fastighet] Fastighetsägare [fastighetsägare] Beslut Med stöd av XX renhållningsordningen beslutas att anvisa följande plats för lämnande och hämtande av hushållsavfall från fastigheten [ ]. Adress: Se platsen på bifogad karta. [ ] nämnden har iordninggjort ytan för renhållningskärlet Fastighetsägaren är ansvarig för ytans drift och skötsel. [om det är fler än en fastighetsägare som har samma anvisade plats torde det inte vara möjligt att förelägga ett kollektivt ansvar för platsens skötsel]. Motivering Arbetsmiljöverket/skyddsombudet (bilaga 1) har beslutat att förbjuda kommunens (entreprenör) att hämta hushållsavfall från [fastighet] i [ ] församling på grund av (följande orsaker). Hämtning av sopor kan inte ske på ett sådant sätt att sophämtarnas arbete inte innebär risk att köra på personer eller egendom i området. Körbanan ska vara minst 50 cm bredare än det fordon som används vid hämtningen (sopbilen) och ha tillräcklig bärighet i relation till sopbilens vikt inklusive last. Väg är endast cm bredare än det fordon som används vid hämtningen och har inte tillräcklig bärighet i relation till sopbilens vikt. Det fria utrymmet vid sidan om sopbilen ska sammanlagt vara minst en meter utöver sopbilens bredd. I svängar ska körbanan och det fria utrymmet därutöver vara så stort att sopbilen kan komma fram utan backningsmanöver. Med fritt utrymme avses en yta som är jämn, utan hinder och har bärighet för en person att gå på. Detta villkor uppfylls inte. [Därefter kan myndigheten, om det är möjligt, utveckla beslutsmotiveringen. Beslutsmotivering bör redovisa sakomständigheter och tillämpliga bestämmelser. Beslutet måste göras begripligt för parten vilka faktiska förhållanden som är avgörande, vilka rättsregler som är tillämpliga och hur myndigheten har resonerat.] Kommunicering Underlaget har med stöd av 17 förvaltningslagen kommunicerats med fastighetsägaren/na till fastigheten till [fastighet] i [ ] församling. Denne har skriftligen svarat på översänt underlag (bilaga x). [ ] kontoret gör följande bedömning med hänvisning till det skriftliga svaret: Du kan begära att beslutet överprövas Om ni anser att beslutet är fel kan ni överklaga det hos länsstyrelsen. Ni ställer skrivelsen till länsstyrelsen men skickar den till [ ] nämnden, adressen finns i sidfoten. 14
I skrivelsen anger ni ärendets diarienummer, hur ni vill att beslutet ändras och varför, ert namn, fullständig adress och telefonnummer. Skrivelsen ska vara undertecknad av er och måste vara inlämnad till [ ] nämnden inom tre veckor från den dag ni tagit del av beslutet. Om ni anlitar ombud ska en fullmakt i original skickas med. [ ] nämnden Beslutsdatum: Underskrift Telefontid: [ ] dagar och [ ] dagar kl. [ ] Telefon: [ ] Bifogas Karta som redovisar anvisad plats. 15
Bilaga 2 Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse Datum [Händelsedat] Diarienummer [Diarienr] Anvisande av annan plats för lämnande av hushållsavfall Avser fastighet [fastighet] i [ ] församling. Förslag till beslut Att, med stöd av XX renhållningsordningen anvisa plats som redovisas i bilaga 1, som annan plats för lämnande och hämtande av hushållsavfall från fastigheten [ ]. Bakgrund Från fastigheten [fastighet] i [ ] församling hämtas hushållsavfall. Fastighetens belägenhet är sådan att skyddsombudet har beslutat om ett skyddstopp för hämtning av hushållsavfall. Beslutet om skyddsstopp redovisas i bilaga 2. [ ] kommunen har fört förhandlingar/ utrett möjlig annan form av hämtning. Eftersom det inte finns någon annan lösning på situationen anvisas följande plats för lämnande av hushållsavfall Därefter kan myndigheten, om det är möjligt, utveckla förslaget till beslutsmotivering. Beslutsmotivering bör redovisa sakomständigheter och tillämpliga bestämmelser. Beslutet måste göras begripligt för parten vilka faktiska förhållanden som är avgörande, vilka rättsregler som är tillämpliga och hur myndigheten har resonerat. Kommunicering Underlaget har med stöd av 17 förvaltningslagen kommunicerats med fastighetsägaren till fastigheten till [fastighet] i [ ] församling. Denne har skriftligen svarat på översänt underlag (bilaga 3). [ ] kontoret gör den bedömningen med hänvisning till det skriftliga svaret Handläggare Titel 16
Avfall Sveriges guider En viktig uppgift för Avfall Sverige är att ta fram vägledningar och riktlinjer för hur branschen ska hantera och tolka olika begrepp, definitioner och företeelser inom avfallsområdet. Avfall Sveriges guider kan bidra till en samsyn på tolkningar, vilket kan ge bättre beslutsunderlag. Guiden utgår från de förutsättningar som ges enligt gällande lagstiftning och rättspraxis per den 2014-03-24. Till följd av ändrad lagstiftning och ny rättspraxis kan förutsättningarna naturligtvis förändras, vilket är viktigt att ha i åtanke när guiden används som vägledningsdokument. Guiden har tagits fram av jurist Fredrik Cederblom, Kommunakuten AB, som har mångårig erfarenhet av juridiska frågeställningar inom kommunens kompetensområden. Kontaktperson för denna guide: Sven Lundgren, rådgivare juridik Telefon: 040 35 66 09 sven.lundgren@avfallsverige.se De råd som Avfall Sverige publicerar i våra guider utgör endast generell rådgivning och ska inte ses som juridiskt bindande råd i det enskilda fallet. 17
Avfall Sverige AB Adress Prostgatan 2, 211 25 Malmö Telefon 040-35 66 00 Fax 040-35 66 26 E-post info@avfallsverige.se Hemsida www.avfallsverige.se 18