1(20) Myndighetsbeslut - Försörjningsstöd. Styrdokument

1(20) Myndighetsbeslut - Försörjningsstöd Styrdokument

2(20) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2014-12-02 Dokumentansvarig 1:e socialsekreterare, IFO Anita Eklund Reviderad

3(20) Innehållsförteckning 1 Syfte och inriktning...5 2 Rätten till bistånd och insatser enligt SoL...5 2.1 Begreppet livsföring i övrigt...6 2.2 Handläggning...6 2.3 Barnperspektiv...6 2.4 Anhörigstöd...6 2.5 Vistelsebegreppet...6 2.6 Annan huvudman...6 2.7 Delegation...7 3 Försörjningsstöd...7 3.1 Rätten till försörjningsstöd...7 3.2 Utredning 11 kap 1 SoL vid bedömning av rätt till försörjningsstöd...8 3.3 Avslag/överklagan...8 3.4 Riksnormen och övriga poster i i försörjningsstödet...9 3.5 Gifta och sammanboende...9 3.6 Inneboende...9 3.7 Växelvis boende för barn...9 3.8 Bostadsfrågor...10 3.9 Högsta godtagbara boendekostnad...10 3.10 Andrahandskontrakt...12 3.11 Hemmaboende vuxen...12 3.12 Hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren...12 3.13 Boende för frihetsberövade...12 3.14 Hushållsel/elkostnader...12 3.15 Hemförsäkring...12 3.16 Arbetsresor...13 3.17 Läkarvård och medicin...13 3.18 Akuttandvård/nödvändig tandvård...13 3.19 Glasögon...13 3.20 Avgift till fackförening och arbetslöshetskassa...13 4 Livsföring i övrigt inom försörjningsstödet...14 4.1 Advokatkostnader...14 4.2 Barnomsorgskostnader...14 4.3 Begravningskostnad...14 4.4 Rättshjälp...14 4.5 Fritidspeng för barn i hushåll med försörjningsstöd...14 4.6 Jobbstimulansen...14 4.7 Höjd gräns för hemmavarande barns och skolungdomars inkomster...16 5 Grupper av bidragstagare...16 5.1 Arbetslösa...16 5.2 Sjukskrivna...17 5.3 Utländska medborgare...17 5.4 Unga vuxna upp till 25 år...18 5.5 Vuxna studerande...19 5.6 Företagare...19

4(20) 5.7 Brottsoffer/våld i nära relationer...19 6 Bilagor...20 6.1 Processkarta (kommer att utarbetas) Bilaga 1...20

5(20) 1 Syfte och inriktning Mål och syfte med försörjningsstöd i enlighet med 4 kap 1 SoL och bistånd i andra fall och för sin livsföring i övrigt samt 4 kap 2 SoL. Denna vägledning omfattar biståndsbedömning och handläggning enligt Socialtjänstlagen. Vägledningen beskriver hur vårdutskottet i Eda kommun inom ramen för sitt uppdrag samt i enlighet med gällande lagstiftning skall verka för att den enskilde tillförsäkras en skälig levnadsnivå, tillvarata och utveckla den enskildes resurser samt syftar till att socialtjänstens insatser skall bygga på respekt för människornas självbestämmande och integritet. Vägledningen skall ses som: Stöd för handläggarna vid deras individuella biståndsbedömningar, utredningar och beslut. Klargörande av hur gällande lagstiftning delegation skall tillämpas i Eda kommun. Dokumentet är en vägledning och i varje enskilt fall skall det ske en individuell behovsbedömning. Alla beslut skall prövas mot gällande lagar, förordningar, rättspraxis, förarbeten till lagstiftning eller bindande föreskrifter från Socialstyrelsen. 2 Rätten till bistånd och insatser enligt SoL Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin försörjning och livsföring i övrigt, i enlighet med 4 kap 1 socialtjänstlagen (SoL). Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå och utformas så att den stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. När en ansökan inkommer skall socialtjänsten först alltid utreda om den enskilde har rätt till bistånd i enlighet med 4 kap 1 SoL. Oavsett vad ansökan avser, försörjningsstöd eller livsföring i övrigt, är det viktigt att fokusera på den enskildes behov. Att bedöma rätten till bistånd kan i korthet beskrivas med att utreda hur behovet ser ut, kan den enskilde själv tillgodose behovet eller kan det tillgodoses på annat sätt och slutligen hur biståndet skall utformas för att tillförsäkra den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Biståndet skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra, 5 kap 7 SoL. Kriterier som ska uppfyllas för att den enskilde skall ha rätt till bistånd enligt 4 kap 1 SoL; Behov föreligger. Behovet kan inte tillgodoses av personen själv eller på annat sätt.

6(20) Bistånd är nödvändigt för att den enskilde skall tillförsäkras en skälig levnadsnivå. 2.1 Begreppet livsföring i övrigt Med begreppet avses alla de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå och som inte omfattas av försörjningsstödet. Det kan vara en fråga om bistånd till läkarvård eller tandvård, glasögon, möbler, husgeråd, vinterkläder, vård- och behandlingsinsatser för missbrukare, hemtjänst, särskilt boende för äldre eller funktionshindrade med mera. 2.2 Handläggning I Eda kommun är det socialsekreterare som tar emot den enskildes ansökan, utreder och bedömer den enskildes behov samt fattar beslut om bistånd och insatser. Socialsekreterarna dokumenterar också utredning och beslut i enlighet med socialtjänstlagen och förvaltningslagens bestämmelser. Socialsekreterare svarar också för kontinuerlig uppföljning och omprövning av beslut. En utredning/bedömning är möjlig att göra först när alla uppgifter inkommit. I utredningen fattar socialsekreteraren beslut om vad den enskilde har för behov. 2.3 Barnperspektiv Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa komma i främsta rummet. I beslutsfattandet innebär detta i korthet att se olika beslutsalternativ ur barnets synvinkel och försöka ta reda på hur barn uppfattar och upplever situationen. Man skall noga analysera vilka följder ett enskilt beslut kan få för varje enskilt barn. 2.4 Anhörigstöd Kommunerna har skyldighet att ge stöd till anhöriga enligt socialtjänstlagen 5 kap 10. Anhörigstöd ges enskilt eller i grupp. 2.5 Vistelsebegreppet I enlighet med 2 a kap 1 SoL skall den kommun där den enskilde vistas ansvara för stöd och hjälp till den enskilde. Om det står klar att en annan kommun än vistelsekommunen ansvarar för stöd och hjälp åt den enskilde är vistelsekommunens ansvar i enlighet med 2 a kap 2 SoL begränsat till akuta situationer. Enligt 2 a kap 3 SoL ansvarar bosättningskommunen för att den enskilde får den hjälp och stöd han eller hon behöver, om den enskilde är bosatt i annan kommun än vistelsekommunen. 2.6 Annan huvudman Om behovet kan tillgodoses på annat sätt föreligger inte rätt till bistånd. Detta kan uppstå i de fall där den enskilde har rätt till bistånd från annan huvudman exempelvis landstinget, försäkringskassan med flera. Socialtjänsten har dock alltid ansvar för att fatta beslut eller vidta åtgärder i

7(20) avvaktan på att annan ansvarig huvudman ger bistånd. Detta följer av kommunens yttersta ansvar enligt 2 kap 1 SoL. 2.7 Delegation Beslut fattas av handläggare enligt gällande delegationsordning som fastställts av kommunstyrelsen i Eda kommun. 3 Försörjningsstöd Den enskilde har rätt till försörjningsstöd om han eller hon efter egen förmåga bidrar till sin försörjning. Genom försörjningsstödet skall den enskilde tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Verksamheten skall bedrivas på ett sådant sätt att individens eget ansvarstagande och egna resurser sätts i centrum vilket syftar till den enskilde individen skall bli självförsörjande. Detta sker genom information, rådgivning samt efter den enskildes samtycke samverkan med andra myndigheter. 3.1 Rätten till försörjningsstöd För att rätt till försörjningsstöd skall föreligga måste den sökande: Ha eller ha haft otillräckliga inkomster för att på egen hand tillförsäkra sig en skälig levnadsnivå. Efter egen förmåga, göra allt vad han eller hon kan för att försörja sig själv. Vad den sökande skall bidra med för att rätten till bistånd skall föreligga varierar alltså utifrån den enskildes situation och förmåga. Exempelvis skall den sökande: Vara inskriven vid arbetsförmedlingen och aktivt söka efter arbete. Delta i erbjudna arbetsmarknadspolitiska eller rehabiliterande åtgärder. Vara sjukskriven av läkare om han eller hon är sjuk. Ta ut möjlig inkomst från annan myndighet vid frånvaro från arbetsmarknaden som till exempel vid föräldraledighet. Den som har ekonomiska tillgångar måste först använda sig av dem innan försörjningsstöd kan komma i fråga. I begreppet göra allt vad han eller hon kan för att försörja sig själv ingår även att den enskilde alltid skall söker alla möjliga inkomster som den enskilde kan ha rätt till såsom exempelvis bostadsbidrag. Försörjningsstöd utgår inte retroaktivt utan avser att täcka utgifter för en kommande period.

8(20) 3.2 Utredning 11 kap 1 SoL vid bedömning av rätt till försörjningsstöd En grundutredning omfattar följande områden/rubriker: Anledning till ansökan. Beskrivning av hushållet/familj och bostad. Sysselsättning (arbete/studier/annat). Ev. hälsa. Ev. missbruk. Ekonomi (inkomster/utgifter/skulder). Bedömning inkl. bedömning utifrån barnperspektivet. Ev. våldsutsatthet/behov av skydd etc. Beslut. Vid en återansökan av försörjningsstöd omfattar journalanteckningen följande områden/rubriker: Ansökan. Aktuell situation. Bedömning. Beslut. Den enskilde skall styrka sina uppgifter med lönebesked, kontoutdrag, fakturor mm. Vid ett förstagångsbesök skall uppgifterna styrkas för tre månader bakåt i tiden. 3.3 Avslag/överklagan Alla beslut skall meddelas skriftligen. Om den enskilde inte berättigar till försörjningsstöd skall han eller hon således meddelas detta skriftligen. Den enskilde skall meddelas rätten att överklaga ett beslut som helt eller delvis går emot dennes ansökan. I det fall den enskilde så önskar skall handläggaren kunna vara behjälplig med att överklaga ett beslut. En överklagan skall ha inkommit senast tre veckor efter att den sökande tagit del av beslutet. Om överklagan inte inkommit i tid skall den avvisas. Om en överklagan inkommit i rätt tid skall handläggaren pröva om det finns skäl att ompröva beslutet exempelvis i de fall där den sökande redovisar nya omständigheter som påverkar bedömningen. Om det inte finns skäl att ompröva beslutet skall ärendet sändas till Förvaltningsrätten för prövning. Handläggningen av ett överklagat beslut skall handläggas skyndsamt. De handlingar som skall sändas till Förvaltningsrätten är: Den enskildes överklagan. Utredningen och beslut. Ett försättsblad avseende överklagat beslut som beskriver att man inte funnit skäl att ompröva beslutet, eventuellt bemöta särskilda

9(20) synpunkter från den enskilde samt avsluta med att föreslå förvaltningsrätten att avslå överklagan. 3.4 Riksnormen och övriga poster i i försörjningsstödet Försörjningsstödet beräknas utifrån riksnormen. Beloppen bestäms av regeringen inför varje nytt kalenderår och gäller miniminivå för de behov som den ska täcka. Riksnormen tar hänsyn till: Hur många personer som finns i hushållet. Ålder på barn och ungdomar. Om barn och ungdomar äter lunch hemma. Om vuxna är ensamstående eller sambor. Riksnormen innehåller kostnader för: Livsmedel. Kläder och skor. Fritid och lek. Hygien. Barn- och ungdomsförsäkring. Förbrukningsvaror. Dagstidning. Telefon och tv-avgift. 3.5 Gifta och sammanboende Personer som är sammanboende eller lever under äktenskapliga former får i normalfallet anses ha inkomster och utgifter tillsammans och räknas alltså tillsammans vid prövning av rätten till försörjningsstöd eller bistånd i andra fall. Ett gift par som skall skiljas/separera har försörjningsskyldighet gentemot varandra i avvaktan på att äktenskapet upplösts. 3.6 Inneboende Vuxna ensamstående, som bor inneboende, har samma norm vad avser personliga kostnader, som om han/hon skulle bo själv. De gemensamma hushållskostnaderna delas däremot på antalet personer som delar hushåll. 3.7 Växelvis boende för barn Barn med växelvis boende hos sina föräldrar räknas med i normen vad avser personliga kostnader och gemensamma hushållskostnader med det antal dagar som barnet bor hos den bidragsberättigade/ bidragssökande föräldern. Beräkning av umgängeskostnad. När ett barn har umgänge med förälder beräknas så kallad umgängesnorm, bestående av poster såsom matpengar, hygien samt lek/fritid. Regeln är att 6 dagar per månad räknas som skäligt umgänge och kan beviljas per månad. En längre sammanhängande period om upp till 15 dagar kan beviljas en gång per år och utnyttjas exempelvis i samband med längre lov.

10(20) Om föräldrarna kommer överens om att umgängesföräldern skall ha barnet/barnen mer än varannan helg, får de göra upp hur boföräldern vid behov av ekonomiskt stöd, får stötta umgängesföräldern för den mertid han/hon har barnen. Något extra försörjningsstöd utgår ej. Detta har kommenterats av dåvarande länsrätten (nuvarande förvaltningsrätt) i en dom 980602 mål nr 896-98. Citat ur dom: Att barnens far (boföräldern) vägrar samarbeta ekonomiskt utgör enligt länsrättens mening inte ett tillräckligt skäl att bevilja ytterligare bistånd för sådana kostnader. Om sådana skäl skulle godtas skulle det riskera att öppna dörren för arrangemang som innebär att den ene föräldern tar emot barnbidrag och andra bidrag avsedda för barnens försörjning, medan den andre föräldern står helt eller delvis står för den faktiska vårdnaden och får socialbidrag för de kostnader som barnbidrag mm borde ha täckt. Övriga poster i försörjningsstödet är: Boende. Hushållsel. Hemförsäkring. Arbetsresor. Läkarvård och medicin. Akut tandvård. Glasögon. Avgift till fackförening och arbetslöshetskassa. 3.8 Bostadsfrågor Vad gäller socialtjänstens ansvar för att anskaffa bostad gäller följande enligt praxis: Regeringsrätten skriver (dom 2004-12-21, mål nr 7923 24 03, 761 62--03) att Vad särskilt gäller anskaffande av bostad finns inte något stöd i SoL för att rätten till bistånd enligt denna lag är avsedd att omfatta tillhandahållandet av bostad åt bostadslösa i allmänhet. Bostadsförsörjning regleras i annan ordning (se numera lagen 2000:1383 om kommunernas bostadsförsörjningsansvar). I rättspraxis har dock rätt till bistånd genom tillhandahållande eller ombesörjande av bostad som uppfyller kraven på skälig levnadsnivå ansetts föreligga när den enskilde är helt bostadslös och har speciella svårigheter att på egen hand skaffa bostad. Rättsfall RÅ 1990 ref 119 konstaterar sålunda Regeringsrätten att den hjälpsökande tillhörde en sådan utsatt grupp som kunde behöva särskild hjälp t.ex. för att skaffa bostad. 3.9 Högsta godtagbara boendekostnad Kommunens riktlinje för högsta godtagbara boendekostnad räknas årligen upp. Detta görs i proportion till den ökning av hyror som sker inom det kommunala fastighetsbolaget, Eda Bostads AB. Riktlinjerna för 2014 är enligt följande: 1 vuxen 4478 kr 2 vuxna 5165 kr

11(20) 1 vuxen och 1 barn 5165 kr 2 vuxna och 1 barn 6112 kr 1 vuxen och 2 barn 6112 kr 2 vuxna och 2 barn 7092 kr 1 vuxen och 3 barn 7092 kr 2 vuxna och 3 barn 7092 kr För 4 barn eller fler godkänns ytterligare 400 kr per barn till hyreskostnaden. För 1 2 umgängesbarn läggs 400 kr till hyreskostnaden. För 3-4 umgängesbarn läggs 600 kr till hyreskostnaden. I det fall den sökande har en för hög boendekostnad räknas vid normberäkningen enbart med ovanstående maxbelopp. Detta gäller inte för beräkning av norm innan försörjningsstöd söktes (d.v.s. när ev. tidigare normöverskott skall räknas fram). Om behovet av försörjningsstöd inte enbart är av tillfällig karaktär bör boendesituationen diskuteras. Klarar inte den/de sökande sitt uppehälle inom ramen för högsta godtagbara boendekostnad bör de, om inga andra lösningar finns, uppmanas att byta boende. Byte av boende gäller vid långvarigt behov av försörjningsstöd. Det är rimligt att ställa krav på byte av boende om boendekostnaden är för stor och/eller om bostaden representerar ett ekonomiskt värde. Kraven skall vara realistiska utifrån vad som är möjligt att uppnå i Eda kommun. I en tidigare dom i Kammarrätten (1996 mål nr 5711-1996, 5712-1996) anses en familj ha fått skäligt rådrum att byta bostad när de i slutet av januari informerats om att de från och med maj skulle få försörjningsstödet beräknat utifrån högsta godtagbara boendekostnad. Vid flytt mellan kommuner är det den utflyttningskommunens socialtjänst som bedömer skälen till flytten och beviljar första hyra i den nya kommunen och uppehälle. Vid beräkning av boendekostnad vid boende i egen fastighet ingår räntekostnaden för villalån men inte amortering som anses som en form av sparande. Vidare inkluderas också uppvärmning, vatten/avlopp, renhållning/sopor, villaförsäkring, fastighetsskatt och ev tomträttsavgift. Se särskild modul under beräkning i Procapita. De uppgifter den sökande måste verifiera är: Taxeringsvärde, bostadsarea. Räntor (se lånespecifikationer). Verifikation av uppvärmningskostnader såsom ex el, ved, olja, pellets etc. Vatten/avlopp. Sopor. Villaförsäkring.

12(20) 3.10 Andrahandskontrakt För att ett andrahandskontrakt skall vara giltigt skall det vara godkänt av hyresvärden. 3.11 Hemmaboende vuxen Ungdomar eller unga vuxna som fortsatt bor hemma ger inte föräldrarna ändrade boendekostnader. Vid beräkning av ungdomens norm kan en kostnad om 400 kr godkännas per månad avseende de extra kostnader i form av högre driftskostnader som föräldern/föräldrarna erhåller genom att den unge bor hemma. 3.12 Hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren De personer som delar lägenhet, utan försörjningsskyldighet gentemot varandra, bör ha möjlighet till eget rum, kök och vardagsrum oräknat. Handläggaren skall vid beräkning av den faktiska boendekostnaden beakta hur stor del av bostaden den sökande disponerar om han/hon lever i en hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren utan att vara sammanboende. Med hushållsgemenskapen avses den situation då två eller flera personer stadigvarande bor i samma bostad på ett sådant sätt att flerpersonershushållets ekonomiska fördelar utnyttjas. Beräkningen skall utgå från antalet personer i hushållet och högsta godtagbara boendekostnad som grund. Räkneexempel: Varje rum räknas som två enheter och köket som en enhet. Om den sökande disponerar ett rum i sina föräldrars bostad om 4 rum och kök innebär det att han/hon disponerar totalt två av nio enheter (fyra rumx2 =8 + kök= 9 enheter). Låt oss säga att hela boendekostnaden är 6000 kr per månad. Den sökandes boendekostnad bör då beräknas genom att 6000 kr divideras med 9 och därefter multipliceras med 2, dvs 6000/9x2= 1333 kr per månad. 3.13 Boende för frihetsberövade Om sökande döms till fängelsestraff skall denne beviljas den faktiska boendekostnaden alternativt magasinering av möbler under en period om högst 6 månader om den sökande annars riskerar att bli bostadslös. Individuell prövning sker i varje enskilt fall. Om fängelsestraffet överstiger 6 månader utgår generellt inte bistånd till hyreskostnader men individuell prövning bör ske. 3.14 Hushållsel/elkostnader Hushållsel beviljas som godtagbar kostnad. Om kostnaden verkar orimligt hög, kan en jämförelse göras med Konsumentverkets rekommendation för olika hushållstypers elförbrukning. 3.15 Hemförsäkring Skäliga kostnader för hemförsäkring ingår i försörjningsstödet. Priser för hemförsäkring varierar men för närvarande kan en försäkring erhållas för en kostnad om 60 kr per månad.

13(20) 3.16 Arbetsresor Kostnad för arbetsresor skall inräknas som en godtagbar utgift i norm. Främst skall den sökande utnyttja möjligheten till resor med allmänna kommunikationer. I de fall detta inte är möjligt och biståndsbehovet är kortvarigt, upp till och med tre månader, inräknas kostnad för resor med egen bil motsvarande bensinkostnad per mil. När biståndsbehovet är mera långvarigt är det skäligt att bevilja det belopp som motsvarar skatteverkets gräns för skattefri ersättning för egen bil med för närvarande 18:50 kr per mil. 3.17 Läkarvård och medicin Kostnader för läkarvård beviljas inom ramen för Landstingets högkostnadsskydd. Sjukresor ersätts i viss mån av landstinget. De sjukresor som inte omfattas av detta godkänns i normen för att möjliggöra vården. Man kan erhålla ersättning för den summa som överstiger den så kallade egenavgiften. Det är den avgift som man alltid måste betala själv när man reser i samband med sitt vårdbesök. Hur hög egenavgiften är kan skilja sig mellan olika delar av landet. Medicinkostnad beviljas inom ramen för högkostnadsskyddet med faktisk kostnad efter uppvisande av kvitto från Apotek. Utgifter för salvor och mediciner som inte faller inom högkostnadsskyddet innefattas i riksnormens post för hälsa och hygien. 3.18 Akuttandvård/nödvändig tandvård Med akuttandvård avses vård för akuta besvär såsom exempelvis tandvärk. Nödvändig tandvård kan beviljas för den som under en längre tid haft inkomster understigande riksnorm. Socialtjänsten skall grunda sin bedömning på behandlande läkares val av åtgärder och vad denne anser nödvändigt. Skriftligt kostnadsförslag skall inlämnas innan prövning. 3.19 Glasögon Skälig kostnad för glasögon ingår i försörjningsstödet. Det beviljas efter inkommet kostnadsförslag från optiker. Bistånd till glas skall utgöra den faktiska kostnaden för medicinskt betingade glas. Kostnad för antireflex, tunnare glas, färgat glas etc utgår ej. Bistånd till glasögonbågar utgår med max 2 % av basbeloppet. Skälig kostnad för linser kan godkännas som utgift i de fall där det utgör det enda alternativet för den sökande och behovet styrks av läkare. 3.20 Avgift till fackförening och arbetslöshetskassa Den faktiska avgiften till fackförening och arbetslöshetskassa är en godkänd utgift i riksnormen.

14(20) 4 Livsföring i övrigt inom försörjningsstödet 4.1 Advokatkostnader I normalfallet skall advokatkostnader täckas inom ramen för hemförsäkringens rättsskydd eller inom ramen för den allmänna rättshjälpen. Detta medför att bistånd till advokatkostnader normalt sett inte beviljas. 4.2 Barnomsorgskostnader Kostnader för barnomsorg i enlighet med Eda kommuns taxa accepteras som godtagbar utgift vid beräkning av norm. 4.3 Begravningskostnad Begravningskostnader täcks i första hand av tillgångarna i dödsboet där begravningskostnaden är en prioriterad utgift för dödsboet. Rätten till bistånd bedöms utifrån dödsboets ekonomiska situation d.v.s. i det fall dödsboet helt eller delvis saknar tillgångar bör bistånd utgå för att möjliggöra en värdig begravning. Begravningskostnader beviljas med upp till ett halvt basbelopp och inkluderar gravvård och sten. För närvarande uppgår ett halvt basbelopp (2014) till 22 200 kr. 4.4 Rättshjälp Advokatkostnader skall täckas inom ramen för hemförsäkringens rättsskyddsförsäkring eller inom ramen för den allmänna rättshjälpen. 4.5 Fritidspeng för barn i hushåll med försörjningsstöd Barn i utsatta familjer, i årskurs 4 till 9, som bor i hushåll som haft försörjningsstöd under minst sex månader den senaste tolvmånadersperioden skall kunna beviljas fritidspeng. Fritidspengen är en ersättning för fritidsaktiviteter som är regelbundna och lärarledda samt främjar ett aktivt deltagande i samhällets gemenskap. 4.6 Jobbstimulansen Jobbstimulansen riktar sig till enskilda som har arbetsförmåga. Den är utformad som en särskild beräkningsregel som innebär att 25% av nettoinkomst av anställning under vissa förhållanden inte ska beaktas vid prövning av ekonomiskt bistånd (Prop 2012/13:94s. 20). Jobbstimulansen är personlig och gäller inte hushållet som helhet. Om hushållet är berättigat till ekonomiskt bistånd gäller jobbstimulansen för den eller de personer i hushållet som uppfyller kriterierna för jobbstimulansen. Jobbstimulansen gäller alla som har fått ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd minst sex månader i följd och som får arbete och arbetsinkomst eller ökar sin arbetsinkomst. Jobbstimulansen gäller alltså även om den enskilde har haft vissa arbetsinkomster under. sexmånadersperioden. Det finns inget krav på. att den enskilde har fått försörjningsstödet från samma kommun under sexmånadersperioden. När en enskild uppger arbetsinkomster behöver socialnämnden kontrollera om den enskilde är berättigad till jobbstimulansen. Det innebär kontroll av om den enskilde fram till den

15(20) tidpunkten har fått försörjningsstöd sex månader i följd i den egna kommunen och/eller i en tidigare kommun. Den enskilde ska samtycka till att kontroll görs i en annan kommun (12 kap. 2 första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL). Om den enskilde inte samtycker till kontrollen får nämnden besluta på de uppgifter som finns. Under kvalificeringsperioden för jobbstimulans ska den enskilde ha fått försörjningsstöd sex månader i följd. Det betyder att den enskilde ska ha fått försörjningsstöd under en sammanhängande tid om sex månader (prop. 2012/13:94 s. 39). Socialstyrelsen anser att ordalydelsen leder till slutsatsen att ett avslag för en månad avbryter kvalificeringsperioden och en ny kvalificeringsperiod på sex månader ska påbörjas. Om avslaget överklagas och domstolen bedömer att den enskilde hade rätt till bistånd kan socialnämnden behöva justera beräkningarna. Jobbstimulansen i form av den särskilda beräkningsregeln gäller i 24 månader. Tiden ska vara sammanhängande. Även om den enskilde är självförsörjande under någon del av tvåårsperioden löper tiden för jobbstimulansen på under den påbörjade tvåårsperioden. Om den enskilde flyttar till en ny kommun under pågående period med jobbstimulans omfattas han eller hon fortfarande av den särskilda beräkningsregeln (prop. 2012/13:94 s. 27). Socialnämnden i den nya kommunen behöver då utreda hur mycket som återstår av den tvåårsperiod som jobbstimulansen ska gälla. Som ovan nämnts behöver nämnden den enskildes samtycke till att kontrollera en sådan uppgift med den tidigare kommunen. Det finns ingen gräns i socialtjänstlagen för hur många gånger en biståndssökande kan få jobbstimulansen. Om den enskilde efter tvåårsperioden åter får försörjningsstöd sex månader i följd gäller jobbstimulansen och den särskilda beräkningsregeln därefter på nytt. Den särskilda beräkningsregeln innebär att under perioden av jobbstimulans ska 25% av den enskildes nettoinkomst av arbete inte beaktas vid bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd. Det gäller både då den enskilde får arbete och då arbetsinkomsten ökar. Jobbstimulansen ska dras av innan normberäkning görs för hushållet. Eftersom jobbstimulansen enbart är en beräkningsregel för inkomster saknar det betydelse vad den enskilde ansöker om. Det saknar även betydelse om den enskildes nettoinkomst innan jobbstimulansen har dragits av är högre än behovet av ekonomiskt bistånd vid ansökningstillfället. Den särskilda beräkningsregeln gäller för inkomst av anställning. Regeln gäller inte för inkomster som träder i stället för eller grundas på inkomst av anställning, till exempel aktivitetsstöd, aktivitetsersättning, sjukpenning, sjukersättning, föräldrapenning, pension eller livränta. Även till exempel inkomst av kapital eller näringsverksamhet (eget företag) eller skadestånd är undantagna. Den särskilda beräkningsregeln gäller inte heller barns och skolungdomars arbetsinkomster. Jobbstimulansen innebär att det skapas ett utrymme för den enskilde att öka

16(20) sin konsumtion eller att spara en del av sin inkomst. Om den enskilde väljer att spara inkomsten ska det inte påverka rätten till ekonomiskt bistånd under den tvåårsperiod som den särskilda beräkningsregeln gäller. Om den enskilde efter tvåårsperioden åter behöver ekonomiskt bistånd ska behovet bedömas på vanligt sätt, dvs utan hänsyn till den särskilda beräkningsregeln. Det innebär att socialnämnden i varje enskilt fall får bedöma om sparandet ska påverka rätten till bistånd eller inte. 4.7 Höjd gräns för hemmavarande barns och skolungdomars inkomster. Bestämmelsen i 4 kap. 1 a SoL innebär att en del av hemmavarande barns och skolungdomars arbetsinkomster inte ska beaktas vid prövningen av föräldrarnas ekonomiska bistånd för barnet eller skolungdomen. Den infördes i socialtjänstlagen 2008 i syfte att stimulera ungdomar i familjer med ekonomiskt bistånd till att få kontakt med arbetslivet och öka sina möjligheter att i framtiden kunna försörja sig. Den höjs nu för att stimulera ytterligare till arbete. (Prop. 2012/13:94 s. 11 och 29). Gränsen låg tidigare på ett halvt prisbasbelopp per kalenderår. Från och med den 1 juli 2013 höjs den till ett prisbasbelopp per kalenderår. Socialnämnden får nu beakta hemmavarande barns och skolungdomars arbetsinkomster över denna nivå vid bedömningen av föräldrarnas rätt till ekonomiskt bistånd för barnet eller skolungdomen. Det är nettoinkomsten efter skatteavdrag som ska beaktas. (Prop. 2012/13:94 s. 29-30). 5 Grupper av bidragstagare 5.1 Arbetslösa En sökande som är arbetslös skall alltid vara aktivt arbetssökande och stå till arbetsmarknadens förfogande. En grundförutsättning är att den sökande är anmäld till arbetsförmedlingen. Den sökande skall även kunna uppvisa en handlingsplan från arbetsförmedlingen i kombination med en redogörelse över vilka arbeten han eller hon sökt. Den första månaden accepteras att den enskilde söker arbete på egen hand via AF mm. I samband med andra ansökningsmånaden skall alltid en bedömning göras över lämpligheten att den enskilde erhåller en praktikplats via Arbetsmarknadsenheten. I det fall den enskilde avvisar erbjuden praktik vid Arbetsmarknadsenheten och/eller ej accepterar arbetsrehabiliterande insats, är han eller hon inte biståndsberättigad. Bedömningen är då att den enskilde inte själv bidrar till att på sikt bli självförsörjande. Det samma gäller även de som av samma skäl blivit avstängda från arbetslöshetskassa. Om den sökande helt eller delvis uteblir från praktik vid Arbetsmarknadsenheten eller jämförbar åtgärd skall normen reduceras. Se särskild anvisning.

17(20) 5.2 Sjukskrivna En sökande som är sjukskriven skall kunna uppvisa aktuellt läkarintyg som en del av underlag för bedömning av rätten till försörjningsstöd. Om intyget är otydligt formulerat avseende arbetsförmåga skall komplettering inhämtas för att kunna bedöma rätten till försörjningsstöd. I de fall den enskilde ansöker om försörjningsstöd i avvaktan på att eventuellt erhålla ersättning från svensk sjukförsäkring eller NAV (Norges motsvarighet till Försäkringskassan) skall den sökande inkomma med intyg/handling som styrker uppgiften samt om möjligt besked avseende hur lång handläggningstiden vid Försäkringskassan/NAV förväntas bli. I dessa ärenden kan försörjningsstöd beviljas som förskott på förmån. Vid dessa tillfällen upprättas en fullmakt innan försörjningsstödet utbetalas. 5.3 Utländska medborgare Nordiska medborgare och icke nordiska medborgare med uppehålls- och arbetstillstånd har rätt till försörjningsstöd utifrån samma grunder som svenska medborgare. Den enskilde skall skriftligen, i form av beslut från Migrationsverket, kunna styrka under vilka förutsättningar denne vistas i Sverige. EES-medborgare, det vill säga medborgare från exempelvis EU, Norge, Island eller Lichtenstein har uppehållsrätt i Sverige om de uppfyller villkoren i utlänningslagen (UTIL) och utlänningsförordningen (UTLF). I det fall en EES-medborgare söker försörjningsstöd skall en vanlig utredning företas och en bedömning göras om den enskilde gjort allt den kan för att bli självförsörjande. Med bara pass eller identitetskort har de som är EU/EES-medborgare och anhöriga rätt att vara i Sverige tre månader. Efter tre månader gäller fortsatt uppehållsrätt för arbetstagare som har ett arbete och arbetssökande som aktivt söker arbete och anses ha en verklig möjlighet att få en anställning i Sverige. Handläggaren får således bedöma om den sökande har en verklig möjlighet att få en anställning i Sverige. Uppehållsrätten skall i de flesta fall registreras hos Migrationsverket. Arbetstagare och arbetssökande som är EU/EES-medborgare har alltså rätt till bedömning på samma grunder som svenska medborgare i samma situation. De som är EU/EES-medborgare som inte arbetar eller söker arbete aktivt till exempel studerande eller pensionärer, har uppehållsrätt i Sverige om de har en heltäckande sjukförsäkring och medel till sin och sin familjs försörjning. Turister och andra tillfälliga besökare i Sverige har rätt till likabehandling men liksom för tillfälliga besökare från andra kommuner kan dock biståndet bli begränsat till exempelvis hjälp till hemresa. Personer som söker asyl eller uppehållstillstånd får vanligtvis ekonomisk ersättning från Migrationsverket i form av dagersättning enligt Lagen om mottagande av asylsökande (LMA). De personer som söker försörjningsstöd som ej kan styrka uppehållsrätt eller saknar

18(20) uppehållstillstånd berättigar ej till försörjningsstöd. 5.4 Unga vuxna upp till 25 år Unga vuxna utan sysselsättning och egen försörjning är en prioriterad grupp vad gäller insatser för att undvika ett långvarigt biståndsberoende. Ungdomshandläggaren i vuxengruppen arbetar i nära samverkan med Arbetsförmedling, kommunens arbetsmarknadsenhet och andra aktörer för att finna lösningar för den unges väg ut i egen försörjning. Föräldrar har underhållsskyldighet mot barn i enlighet med 7 kap Föräldrabalken. Underhållsskyldigheten upphör formellt då den unge fyller 18 år eller vid den tidpunkt då gymnasiestudierna avslutas, dock senast vid 21 års ålder. Vid avhopp från gymnasiestudier är utgångspunkten att den unge kan få sin försörjning tillgodosedd genom en återgång till skolan. En återgång till studier berättigar till ersättning från CSN och förbättrar den unges framtida försörjningsmöjligheter samtidigt som föräldrarnas försörjningsplikt återinträder. Detta, liksom alla biståndsbeslut, måste bedömas individuellt. Om återgång i studier av något skäl (exempelvis socialt) förefaller uppenbart olämpligt för ungdomen blir bedömningen en annan än ovan angivna. I de fall där det föreligger sociala skäl, exempelvis där det finns en mycket problematisk relation mellan föräldrar-ungdom, kan en ungdom brytas loss och i ekonomisk mening bilda ett eget hushåll. Detta skall alltid föregås av en diskussion i ärendegenomgång. I dessa ärenden bör utredningen belysa: Vilka särskilda skäl som föranleder ansökan. Föräldrarnas försörjningsförmåga, kan de bidra delvis till ungdomens försörjning? Ungdomens eventuellt egna inkomster, möjligheten att söka underhållsstöd och eventuellt förlängt underhållsstöd. Om underhållsskyldighet föreligger kan socialtjänsten bistå den unge under 18 år att utkräva underhållsstöd från föräldrar genom ansökan hos tingsrätten. Ungdomar över 18 år får själva driva den rättsliga processen om underhållsbidrag. Finns skäl att underlåta att driva en rättslig process skall detta alltid föregås av en diskussion vid ärendegenomgång. I de fall den unga vuxna har avslutat sina gymnasiestudier och fortsatt bor hemma kan den unge inräknas som vuxen i normen och beräknas betala en mindre summa avseende förbrukningsvaror/driftskostnad avseende boendet till sina föräldrar. För ungdomar som slutar gymnasiet vars föräldrars underhållsskyldighet upphört, beviljas försörjningsstöd tidigast från och med juli samma år. Detta med hänsyn taget till att underhållsstöd och bostadsbidrag utgår för den gymnasiestuderande till och med juni månad.

19(20) 5.5 Vuxna studerande Vuxna studerande skall i första hand klara sin försörjning genom ersättningar från CSN, Arbetsförmedling, Försäkringskassan eller arbetslöshetsförsäkringen. Försörjningsstöd kan utgå till vuxna studerande på grundskolenivå, om dessa andra vanligtvis förekommande ersättningsformer ej utgår som komplement vid låga ersättningar. Studiemedel behöver ej sökas för studier på grundskolenivå. Vuxenstuderande med studiemedel från CSN har som regel inte rätt till försörjningsstöd under skolterminerna. I det fall det förekommer ansökningar av akut karaktär där det finns barn i hushållet kan tillfälligt akut bistånd bli aktuellt efter en individuell bedömning. Studiemedel är avsedda att täcka levnadsomkostnader under tio månader. Studiemedelsbeskedet från CSN visar hur lång period som studiemedlen skall täcka och bör uppvisas vid ansökan om försörjningsstöd. Studerande kan ha rätt till försörjningsstöd under terminsuppehåll under förutsättning att övriga villkor för försörjningsstöd är uppfyllda. Försörjningsstöd kan även utgå i avvaktan på att den vuxenstuderande erhåller ersättning från A-kassa eller lön. Om den studerande väntar lön eller ersättning från A-kassa kan försörjningsstödet återkrävas som förskott på förmån. Den studerande får dock inte genom denna återbetalningsskyldighet hamna i en situation där hon eller han inte klarar sin försörjning. Detta innebär, i normalfallet, att det blir försörjningsstödet för augusti månad som kan återkrävas. Den studerande får i slutet av augusti eller början av september både lön/a-kassa och/eller sitt ordinarie studiemedel. 5.6 Företagare Försörjningsstöd beviljas ej för att finansiera affärsverksamhet. För att klara en uppstartsfas skall företagaren i första hand erhålla stöd från Arbetsförmedlingen alternativt lån och bidrag från ALMI eller annan näringslivsaktör. En företagare skall hänvisas till att ta ut avtalsenlig lön från företaget. Om detta inte är möjligt, så bör den sökande ställa sig till arbetsmarknadens förfogande. Det är i vissa fall nödvändigt att göra en individuell bedömning kring den enskildes möjlighet att få en anställning. I kammarrättsdom 1998-2566 fastslås att Ekonomiskt bistånd bör i princip inte utgå till att finansiera affärsverksamhet. Något lagligt hinder för egna företagare att erhålla ekonomiskt bistånd föreligger dock inte. Det åligger emellertid den egna företagaren att i första hand ta ut avtalsenlig lön eller att ställa sig till arbetsmarknadens förfogande. 5.7 Brottsoffer/våld i nära relationer I situationer där en eller flera i ett hushåll är att betrakta som brottsoffer, kan biståndshanteringen skilja sig mot vad som gäller i normalfallet. Eftersom en person som är utsatt för misshandel, sexuella övergrepp eller hedersrelaterat hot och våld även skall aktualiseras vid barn- och ungdomsgruppen är det viktigt att en samordning sker mellan vuxengruppen

20(20) och barn- och ungdomsgruppen. Så långt det är möjligt skall normala handläggningsrutiner följas men ibland kan brottsoffrets situation vara sådan att vissa av de normala kraven på den sökande (uppvisande/inlämnande av handlingar, stå till arbetsmarknadens förfogande o.s.v.) tillfälligtvis behöver frångås. 6 Bilagor 6.1 Processkarta (kommer att utarbetas) Bilaga 1