PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I UPPVIDINGE KOMMUN

PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I UPPVIDINGE KOMMUN Ann-Charlotte Thour Carina Ahlström Eva Johansson Eva Åkesson Kristina Frank-Martin Sabine Helmerding Ulla Langeström Annika Persson

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning. Sid 3. Slutsatser och förslag Sid 3 Nulägesbeskrivningar Sid 7 Områden att utveckla och förbättra Sid 12 - arbetsmiljön för personalen - samarbetet barnomsorg/skola-bibliotek - profilering av huvudbiblioteket - filialernas karaktär och tillgänglighet - social, uppsökande verksamhet - nya medier och ny teknik - marknadsföring - gymnasiebiblioteket Uppvidinge på plussidan Sid 21 2

I N L E D N I N G Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott beslutade den i juni 2004 ( 70/04) att tillsätta en biblioteksutredning med anledning av att den då gällande biblioteksplanen antogs 2001 och upplevdes föråldrad samt att den inte längre var aktuell utifrån det besparingskrav som ställts på verksamheten. För att få ett fullgott beslutsunderlag till kommande beslut och ny biblioteksplan behövdes en grundläggande genomlysning av biblioteksverksamheten samt att någon kunnig person utanför den egna organisationen gjorde denna utredning. Utredningen presenterades och antogs på utskottets sammanträde den 28 september ( 93/04). Kultur- och fritidsutskottet gav avdelningschefen för ONU-avdelningen i uppdrag att tillsammans med berörd personal utarbeta förslag till organisation av biblioteksverksamheten utifrån utredningsrapporten. Förslaget till biblioteksplan har utarbetats tillsammans med bibliotekspersonalen under hösten 2004. Planen har strukturerats utifrån utredningens slutsatser och markeras med fetstil. S L U T S A T S E R O C H F Ö R S L A G Organisation: biblioteksverksamheten skall ligga kvar under kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott. En samlad biblioteksorganisation (folkbibliotek och skolbibliotek) med gemensam styrning ger effektivt resursutnyttjande och tillgodoser både informations- och kulturuppgiften. Biblioteksplanen förutsätter oförändrat huvudmannaskap för verksamheten. Verksamhet: alla sex biblioteksenheterna Åseda, Lenhovda, Alstermo, Älghult, Nottebäck och gymnasieskolan - skall finnas kvar med Åseda som huvudbibliotek. Huvudbiblioteket bör flyttas från skolan och bli fristående för att skapa sin egen identitet. Biblioteksplanen förutsätter att samtliga bibliotek finns kvar. Åseda bibliotek är kommunens huvudbibliotek och föreslås ligga kvar på Åsedaskolan. Kultur- och fritidsutskottet föreslås begära utbyggnad av lokalen med 150m 2 under VPL-perioden 2005-2007. För att få ett effektivt och attraktivt bibliotek i kommunen är ett samordnat folk- och skolbibliotek inkl. gymnasiebibliotek beläget i centrum av Åseda i Hälsans Hus en vision att sträva efter. Öppettiderna för allmänheten skall anpassas efter varje orts förutsättningar 3

och minskas från nuvarande 80 timmar per vecka till ca 50 timmar per vecka. Åseda som huvudbibliotek bör öka öppethållandet med minst en förmiddag i veckan och lördagar under vinterhalvåret. Vid öppethållande på kvällstid bör två personer vara i tjänst av arbetsmiljöskäl. Öppettiderna har justerats från 80 (102 timmar inkl. gymnasiebibliotek) till 49 timmar (71 timmar inkl. gymnasiebiblioteket). Biblioteken har öppettider fördelat på förmiddag, eftermiddag och kväll. Huvudbiblioteket skall vara öppet på lördagsförmiddagar under vinterhalvåret. De mest utsatta biblioteken blir dubbelbemannade av arbetsmiljöskäl. I schemat finns viss möjlighet att prioritera om när olägenhet uppstår. Antalet tim/vecka fördelat efter ortens invånartal. Det bemannade öppethållandet för skolorna, som idag är ca 80 timmar (exklusive gymnasieskolan) per vecka skall anpassas i förhandling med varje skola och bör sammanlagt inte överstiga 50 timmar per vecka. Skolbiblioteken skall också vara öppna på förtroendetid med den service man kommer överens med skolan om. Öppethållande för skolorna anpassas till att passa både skola och barnomsorg. Tiderna fördelas utifrån antalet barn inom respektive verksamhet. Tillgänglig tid fördelas för förtroendetid/allmän tillgänglighet för självservice samt kvalitetstid vars innehåll varje bibliotek förhandlar med respektive områdesledning om. Kvalitetstiden omfattar 55 tim/vecka. Gymnasiebiblioteket är öppet 22 tim/vecka för både allmänheten och de studerande under Lärcentraprojektet. Öppet för allmänheten: Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Lördag Alstermo 10-12, 14-19 14-16 Lenhovda 14-18 14-19 10-13 Nottebäck 14-19 15-17 10-12 Åseda 10-12, 14-19 14-16 14-16 14-19 10-12*/ Älghult 15-18 Gymnasiebiblioteket**/ 10-14 9-14 9-14, 9-14 15-18 Totalt: 71 timmar 23 timmar 13 timmar 20 timmar 15 timmar */Lördagsöppet perioden 1 oktober 31 mars. **/Gymnasiebibliotekets öppettid under Lärcentraprojektet som delfinansieras av EU-bidrag. 4

Kvalitetstid för barnomsorg och skola: Alstermo: Älghult: Lenhovda: Nottebäck: Åseda: Gymnasiet: 5 tim/v. tis och tor 10 tim/v, mån, ons, tor 11 tim/v, mån, tis, ons 8 tim/v, mån, ons, tor 21 tim/v, mån, tis, ons, tor 16 tim/v mån, tis, ons, tor För att locka nya grupper till biblioteken skall nya medier och ny teknik introduceras och marknadsföras. Huvudbiblioteket köper på försök in kvalitetsfilm för uthyrning. Projektet skall vara självfinansierat. Om försöket slår väl ut kommer övriga bibliotek att erbjuda samma service. Utbudet skall inte konkurrera med Folkbiograferna i kommunen eller övriga filmuthyrare. Bibliotekens organisation: Åseda Alstermo Lenhovda Gymnasiet Lärcentrum Älghult Nottebäck Åseda är huvudbiblioteket där man prövar nya medier och metoder och ger administrativ service till övriga bibliotek. Älghult och Nottebäck är basbibliotek med service till skola och boende. Alstermo och Lenhovda utvecklar, vid sidan av service till skola och barnomsorg och boende, samverkan med de mini-lärcentrum som etableras i bibliotekslokalerna. Biblioteksplanen följer utredningsförslaget och återspeglas i den dimensionering och inriktning av verksamheten som föreslås. Ekonomi: vid en jämförelse av kostnader för biblioteksverksamhet i landets kommuner verkar Uppvidinge ligga något över medianen med en kostnad på ca 440 kronor per invånare 2004. Det är dock svårt att jämföra kommuner eftersom organisation och huvudmannaskap varierar stort. Det är t.ex. ovanligt att kostnaden för gymnasiebiblioteket är inräknad den brukar återfinnas under utbildning. Verksamheten bedrivs så kostnadseffektivt som möjligt och jämförelser med kommuner i samma storleksordning och i länsbibliotekets verksamhetsområde följs noga upp och rapporteras till ansvarig politisk instans. Förslag till länsbiblioteket (och SCB!) att ta fram biblioteksstatistik som omfattar både folk- och skolbibliotekskostnader i kommunerna. 5

Öka intäkter: avgifter på försenade vuxenböcker, fjärrlån, reservationer och kopiering, sälja tjänster, t.ex. utbildning i informationssökning till förvaltningar och företag, lokaluthyrning till föreningar och organisationer, försäljning av böcker, uthyrning av film på DVD och video. Projektbidrag för utveckling och konsolidering av nya verksamheter. Förslag till avgifter behandlas i samband med kultur- och fritidsutskottets förslag till budget och VPL. Minska kostnader: Migrationsverket borde stå för vissa kostnader för datorer och datasökningar. Migrationsverket har inte kunnat tillmötesgå bibliotekens önskemål varför planen inte behandlar detta förslag. Ansökan om gemensamma projekt. Samverkansavtal med annan/andra kommuner omkring upphandling och iordningställande av medier, katalogarbete, digitala tjänster, gemensam biblioteksledning och bibliotekarietjänster mm. Diskussion angående samordningsvinster förväntas föras i samband med kommunens beslut att samordna verksamheter med Lessebo kommun. Inledande samtal har förts under hösten 2004. Regionala mediaförsörjningsplaner finns antagna där Uppvidinge kommun ingår som en part. Uppvidinge bibliotek deltar i inköpssamarbete i Kronobergs län för upphandling av medier samt i Kulda-samarbetet för upphandling av databaser (Kulda =KonsortieUpphandling av LicensDAtabaser) Bibliotekens välutbildade personal bör kunna användas även för olika arbetsuppgifter inom Avdelningen för omvärld och näringsliv (ONU). Avdelningschefen planerar in utbildningar för avdelningen i informationssökning, omvärldsbevakning, nyhetsservice mm. I avdelningens omvärldsarbete skall bibliotekspersonalens kompetens integreras i verksamheten exempelvis i webbplatsens utformning, integrationsverksamheten, kultursatsningar mm Se över kostnaderna för datasystemet. Kostnader för bibliografisk service skall ses över under 2005. Asvarig: Bibliotekarie Ann-Charlotte Thour och avdelningschef Annika Persson. Minska personalkostnader genom att i första hand ta bort timtjänster och fyllnadstjänstgöring. Under 2005 och 2006 minskas timtjänster, sjukvikariat och fyllnadstid (motsv. 0,5-tjänst) endast vid långvariga sjukdomsfall kommer fyllnadstid mm att beordras. Följden blir lägre servicegrad 6

till övriga förvaltningar och allmänhet i form av stängda bibliotek vid sjukdomsfall. 2007 minskas med ytterligare 0,5-tjänst. Biblioteksplan: I den nyligen framlagda budgetpropositionen aviseras att bibliotekslagen från och med 2005 kommer att innehålla en paragraf som säger att alla kommuner och landsting skall ha en plan för sin biblioteksverksamhet. Uppvidinge, som var tidiga med sin biblioteksplan, står nu inför en revidering av denna. Vid sidan av övergripande mål och tidsbestämda verksamhetsmål skall den innehålla strategiska planer för medieförsörjning, informationsförsörjning och kompetensutveckling. Medieförsörjningsplan för hela biblioteksverksamheten samt för respektive bibliotek kommer att arbetas fram under 2005. Ansvarig är bibliotekarie Ann-Charlotte Thour. Kompetensutvecklingsplan tas fram i samband med medarbetarsamtal. Ansvarig är avdelningschef Annika Persson och respektive arbetstagare. Det är av stor vikt att planen fastställs i kommunfullmäktige för att markera att det inte är en angelägenhet enbart för biblioteket utan för hela kommunen. Biblioteksplanen kan fastställas i kommunfullmäktige om kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott så beslutar. NULÄGESBESKRIVNING AV BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I UPPVIDINGE KOMMUN Biblioteksplanen återger här till Länsbibliotekets utredning genomförd av Kerstin Andersson. Beskrivning av läget under 2004. Organisation: Det politiska ansvaret för biblioteksverksamheten har kultur- och fritidsutskottet som är ett utskott under kommunstyrelsen och har fem ledamöter. Kultur- och fritidsverksamheten, där biblioteken ingår, hör till Avdelningen för omvärld och näringsliv, som är en av avdelningarna på kommunledningsförvaltningen. Avdelningschef Annika Persson är tillika bibliotekschef och handlägger övergripande frågor för biblioteken såsom budget, personalfrågor och planeringsarbete. Hon är också föredragande i utskottet. Annika Persson beräknar att hon använder ca tio timmar per vecka för biblioteksfrågor. 7

Biblioteksverksamheten I kommunen finns fem, väl utspridda, kombinerade folk- och skolbibliotek och ett gymnasiebibliotek. Den sammanlagda budgeten för 2004 är ca 4 200 mkr varav 2 200 mkr för personal, 667 tkr för böcker och andra medier och 800 tkr för lokalkostnader. IT-kostnaderna för katalog, databaser mm är 250 tkr. Fyra bibliotekarier (3.5 åa) och tre assistenter (3.0 åa) är anställda på biblioteken. Vaktmästartjänster köps vid behov. Den samlade utlåningen för folk- och skolbiblioteken var ca 111 000 lån under 2003 och under året förvärvades 4 304 medier. Drygt 60% av lånen består av barn- och ungdomsböcker. Man har 15 tidningsprenumerationer och 158 prenumerationer på tidskrifter. Ingen statistik över besöksantal finns. Bibliotekens sammanlagda öppettid för allmänheten är 80 timmar per vecka. Alla enheter har öppet 16 timmar per vecka på samma tider. Öppettimmar för skolan tillkommer. Samtliga bibliotek är datoriserade genom datasystemet BOOK-IT med gemensam katalog och utlåningssystem. Alla bibliotek har tillgång till Internet och vissa abonnemangsdatabaser. Bokbeståndet är rikt och varierat med tonvikt på barn- och ungdomsböcker. Servicenivån är hög och det är enkelt att fjärrlåna medier som inte finns i den egna kommunen. Ett väl utbyggt transportsystem sörjer för förmedlingen inom kommunen. Bibliotekslokalerna är i gott skick och tillgängliga för fysiskt handikappade, men saknar på vissa håll tillräckliga arbetsrum och personalutrymmen och möjligheter att utgöra träffpunkt för allmänheten. Åseda fungerar som huvudbibliotek och administrativt centrum för inköp, schemaläggning och bemanning, gallring mm. Bibliotekens hemsidor är informativa och väl uppdaterade. Särskilt bör informationen till studerande med den väl utarbetade studieportalen uppmärksammas. Kontakterna med Länsbibliotek Sydost är täta och bibliotekspersonalen deltar i bibliotekschefsträffar, kurser och konferenser som länsbiblioteket anordnar. Biblioteksenheterna Allmänt Biblioteksverksamheten i Sverige regleras i bibliotekslagen som säger att varje kommun skall ha folkbibliotek och lämpligt fördelade skolbibliotek och att allmänheten avgiftsfritt skall få låna litteratur för viss tid. Lagen pekar också ut grupper som skall ägnas speciell uppmärksamhet: barn och ungdomar skall erbjudas böcker, informationsteknik och andra medier för att främja språkutveckling och stimulera till läsning, funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter är också grupper vars behov särskilt skall tillgodoses. Bibliotekslagen reviderades under 2003 och det nya förslaget är ute på remiss under hösten 2004. 8

Inget bibliotek är en ö utan alla svenska bibliotek ingår i ett nationellt nätverk med läns- eller regionbibliotek till stöd och komplettering för verksamheten i kommunerna. Statens Kulturråd och Kungliga biblioteket är övergripande nationella instanser. Internationellt finns Unescos folkbiblioteksmanifest och Unescos skolbiblioteksmanifest till stöd för en utvecklad biblioteksverksamhet. Åseda bibliotek Åseda har ca 2 500 invånare och hit är kommunhus med kommunens ledning lokaliserad. Biblioteket är centralt beläget i en låg-, mellan- och högstadieskola med omkring 530 elever. Biblioteket ger service till skolan och allmänheten och har öppet 16 timmar per vecka varav två kvällar till 19.00. För skolans elever och personal är biblioteket öppet från 9.00. Fredagar är biblioteket stängt. Skolan kan använda biblioteket på förtroendetid. I nära anslutning till biblioteket finns även kommunens konsumentvägledning. Biblioteket är bemannat med minst två personer, bibliotekarie och assistent, under öppettid. Förutom böcker, tidningar och tidskrifter finns kassettböcker och talböcker för funktionshindrade. Under 2003 gjordes omkring 31 500 utlån. Internetdatorerna används flitigt för informationssökning och e-post, framför allt av asylsökande. På grund av köbildning krävs tidsbeställning och man får använda datorn högst en halvtimme åt gången. Skolans elever och personal utnyttjar sitt bibliotek, men formaliserat samarbete med t.ex. biblioteksråd för olika stadier saknas. Folkbibliotek och skolbibliotek integrerades när skolan byggdes i Åseda 1983 och arbetsrum och personalutrymmen för bibliotekets personal är inte tillräckliga idag. Bibliotekslokalen uppfyller inte dagens krav med utrymme för läsplatser för studerande på olika nivåer och plats för nya medier som film på video och DVD, musik på CD, CD-ROM-skivor mm. Utrymme för utställningar och arrangemang saknas helt. Lenhovda bibliotek Lenhovda har ca 1800 invånare och hit är socialförvaltning, Försäkringskassa och Arbetsförmedling lokaliserad. Biblioteket finns i låg- och mellanstadieskolan som har omkring 230 elever. Liksom övriga bibliotek är öppettiden 16 timmar per vecka, måndag och torsdag 14.00-19.00, tisdag och onsdag 14.00-17.00, fredagar stängt. För skolan är biblioteket öppet på förmiddagarna och på förtroendetid. En heltids bibliotekarietjänst finns till förfogande för skola och allmänhet. Denna 9

bibliotekarie har också funktionsansvaret för barnbiblioteksverksamheten i hela kommunen. Skolbiblioteket som läromedel och pedagogiskt instrument behöver utvecklas. Även i Lenhovda används datorerna flitigt och mest av de asylsökande. Bokbeståndet hålls aktuellt och är stort och varierat med ca 17 500 utlån år 2003. Lokalerna är rymliga, men det finns behov av förbättrad belysning och viss uppfräschning. Nottebäcks bibliotek Biblioteket ligger i Nottebäckskolan som är belägen mellan Norrhult och Klavreström som tillsammans har ca 1300 invånare. Skolan är en låg- och mellanstadieskola och har runt 180 elever. Öppettiderna är de samma för alla biblioteken. Bokbeståndet är även här stort med tonvikt på barn och ungdomsböcker. Gallring och genomgång har nyligen genomförts. Biblioteket har en heltidstjänst och samarbetet med skolan är mycket väl utvecklat. Biblioteksassistenten sköter även transporterna inom kommunen en gång per vecka. Nottebäcksbiblioteket har hög utlåning i förhållande till folkmängden och siffran för år 2003 var ca 18 200 lån. Alstermo bibliotek Alstermo är en tätort med ca 900 invånare. Våren 2003 byggdes låg- och mellanstadieskolan till med en stor idrottshall på grund av handbollsklubbens framgångar och blev Mötesplats Alstermo. Biblioteket flyttade in och integrerades med skolan som har omkring 100 elever. Biblioteksverksamheten verkar ännu inte ha funnit sin form fullt ut och trots den nya och väl anpassade lokalen, det välskötta bokbeståndet och de många öppettimmarna har biblioteket den lägsta utlåningen av de kombinerade biblioteken. Utlåningen år 2003 var ca 8 500 lån. Mötesplats Alstermo ligger något i utkanten av samhället och biblioteket är inte så lätt att hitta inom huskroppen. En biblioteksassistent har heltidstjänst i Alstermo. Älghults bibliotek Samhället har ca 500 invånare och biblioteket har sina lokaler i Älghultskolan som omfattar låg-, mellan- och högstadium. En bibliotekarie är heltidsanställd och öppethållandet är som på övriga bibliotek 16 timmar per vecka för allmänheten och förmiddagar för skolans elever och personal. Denna bibliotekarie har också ansvar för den sociala, uppsökande biblioteksverksamheten i hela kommunen. 10

Bokbeståndet är i behov av gallring men är för övrigt väl anpassat till målgrupperna. Under år 2003 lånades ca 11 800 böcker ut. Gymnasiebiblioteket Gymnasiebiblioteket det enda i kommunen som inte är kombinerat ligger förstås i gymnasieskolan som är belägen i Åsedas utkant i Västra industriområdet. Biblioteket inrättades under år 2002 och är fortfarande under uppbyggnad. Förutom böcker finns tidskrifter och tillgång till ett stort antal databaser via abonnemang eller Internet. Medier som inte finns på skolan kan lätt lånas från övriga enheter i kommunen eller som fjärrlån via länsbiblioteket. Under 2003 lånades ca 2 800 böcker ut. På ett gymnasiebibliotek är inte utlåningen det primära utan möjligheten att med handledning söka information i såväl böcker som andra medier. 0,5 bibliotekarietjänst finns på skolan för handledning och informationssökning till elever och personal. Även KomVux använder gymnasieskolans bibliotek. Ett lärcentrum är under uppbyggnad och medel finns avsatta för att utveckla biblioteks- och informationstjänster till dess elever och lärare. Biblioteket är öppet 22 timmar per vecka och kan också användas på förtroendetid när personal inte finns tillgänglig. Personal Personalen är välutbildad. Av de sammanlagt 6,5 fasta tjänsterna inom biblioteksverksamheten är fyra utbildade bibliotekarier, en har gått Bibliotekshögskolans assistentutbildning (liksom även två vikarier). Övriga assistenter har lång erfarenhet av biblioteksarbete. Avdelningschefen är också bibliotekarie med lång erfarenhet. På huvudbiblioteket i Åseda arbetar minst två personer när biblioteket är öppet. Härifrån sköts också inköp, iordningställande av medier, fjärrlån, depositioner och övrig administration. På övriga enheter arbetar man ensam. Ensamarbete, framför allt på kvällstid, upplevs ofta som pressande för individen. För att känna gemenskap och stöd i arbetsgruppen är målsättningen att all personal skall träffas i arbetsmöten en gång i veckan. Detta har varit svårt att genomföra på grund av flera långvariga sjukdomsfall bland personalen. Gymnasiebibliotekarien tjänstgör på huvudbiblioteket ett pass i veckan och även övriga vikarierar ibland på Åsedabiblioteket. I en tid av snabba samhällsförändringar med ny teknik och livslångt lärande blir kompetensutveckling av all personal särskilt viktig. Att delta i konferenser och längre och kortare kurser, att göra studiebesök och hålla kontakt med grannkommuner och länsbibliotek är en förutsättning för att personalen skall känna arbetsglädje och för att verksamheten kunna utvecklas. Till en glesbygdskommun som Uppvidinge kan rekrytering av utbildad personal vara besvärlig. Det blir därför viktigt att kunna erbjuda goda arbetsförhållanden. Avslutning I min genomgång av biblioteksverksamheten i Uppvidinge kommun kan jag konstatera väl fungerande bibliotek med bra bokbestånd och lättillgängliga 11

lokaler. (se bilaga Uppvidinge på plussidan) Samarbetet med skolan behöver formaliseras för att få ut mer av den gemensamma resursen folk- och skolbibliotek. Öppettider och aktiviteter skall ses över utifrån varje orts förutsättningar, liksom personalens arbetsförhållanden. Det finns, enligt min mening, stor utvecklingspotential för biblioteken och förslag till områden att förbättra och utveckla bifogas nulägesbeskrivningen. Kerstin Andersson OMRÅDEN ATT UTVECKLA OCH FÖRBÄTTRA ENLIGT LÄNSBIBLIOTEKETS UTREDNING OCH SWOTANALYS. Arbetsmiljön för personalen Samarbetet skola bibliotek Samarbetet med migrationsverket Profilering av huvudbiblioteket Filialernas karaktär och tillgänglighet Social, uppsökande verksamhet Nya medier och ny teknik Marknadsföring Gymnasiebiblioteket Arbetsmiljön för personalen Den fysiska arbetsmiljön Bibliotekslokalerna är över lag välskötta. Ergonomiskt utformade utlåningsdiskar har installerats på flera ställen. Belysningen behöver ses över i Åseda och Lenhovda. På huvudbiblioteket i Åseda saknas tillräckliga arbetsutrymmen för personalen och personalrum saknas helt. Den psykosociala arbetsmiljön Kommunens karaktär med många små tätorter och sex bibliotek med sju personer anställda gör att personalen upplever sin arbetssituation som splittrad. Det innebär också en hög grad av ensamarbete som upplevs stressande, särskilt på kvällstid. De generösa öppettiderna gör det svårt att hinna med planering och administration och att utveckla t.ex. den uppsökande verksamheten bland äldre och små barn och kontakten med föreningslivet. 12

Det finns mycket stort behov av regelbundna arbetsmöten för hela personalgruppen. Integrerade/kombinerade bibliotek leder till kluvenhet för personalen. Det är inte alldeles enkelt att ha både folkbiblioteks- och skolbiblioteksuppdrag. Ny teknik, nya medier och nya användargrupper ställer stora krav på bibliotekspersonalen. Kontinuerlig kompetensutveckling är en nödvändighet i dagens föränderliga samhälle. Förslag till åtgärder Dialog med skolan i Åseda om möjligheter att utvidga arbets- och personalrum. Översyn av öppettiderna på biblioteken, såväl för allmänheten som för skolan. Ge möjlighet för två personer att vara i tjänst under öppethållande på kvällstid. 1. Kultur- och fritidsutskottet föreslås äska utbyggnad av huvudbiblioteket med 150 m 2 under VPL-perioden. 2. Höj och sänkbara lånediskar införskaffas till Åseda och Älghults bibliotek under VPL-perioden. Belysning byts ut i Lenhovda och Åseda. 3. De bibliotek som upplevs som mest pressande ur arbetsmiljösynpunkt dubbelbemannas under öppettiderna. 4. Tid finns avsatt för varje bibliotek för sagostunder, visningar och program för grupper från föreningsliv, äldreomsorgens personalgrupper, SFI-undervisningsgrupper, föräldragrupper m.fl. Planera in arbetsmöten för all personal varje vecka. Personalmöten som leds av avdelningschefen en gång per månad. Ingen bör arbeta enbart på en filial utan ha möjlighet att regelbundet eller tillfälligt tjänstgöra på huvudbiblioteket. Bemanningsplan för ersättning vid sjukdom och annan ledighet. För att minska sårbarheten bör fler än en känna till rutinerna på varje ställe. Varje fredag förmiddag finns avsatt tid för planering, kompetensutveckling och personalmöten. All personal tjänstgör på huvudbiblioteket 0.5 1 dag per vecka. Fortsatt införande av gemensamma rutiner. Kravet på minskad sårbarhet kan ej tillmötesgås då samtliga bibliotek skall bibehållas och till vissa delar vara dubbelbemannade. Tydlig uppdelning av arbetsuppgifter mellan avdelningschef, kultursekreterare och ansvarig bibliotekarie vid huvudbiblioteket. Tydlig arbetsledning. Åtgärdas under första halvåret 2005. Utveckla det övergripande ansvarsområde som flera personer har utöver de dagliga rutinerna. 13

I bemanningsplanen finns avsatt tid för funktionsansvar för mediaplanering, service till funktionshindrade, planering av barnverksamhet, utveckling av funktioner på webbplatsen, marknadsföring, logistik och kulturverksamhet. Individuell kompetensutvecklingsplan för varje anställd person. Fortsätta det påbörjade rehabiliteringsarbetet för långtidssjukskrivna. Kontinuerlig kompetensutveckling i individuella utvecklingsplaner tas fram i samband med medarbetar- och planeringssamtal. Aktivt arbeta med rehabplaner tillsammans med kommunens friskvårdskonsulent och försäkringskassan. Samarbete med länsbibliotek Sydost för projektplanering och projektbidrag. Tillsammans med övriga kommuner påverka länsbibliotekets utbud av konsulttjänster. Ansöka om stats- och EU-bidrag till kommunövergripande projekt. Samarbetet skola - bibliotek De kombinerade/integrerade biblioteken inrättades på 1980-talet, när nya skolor byggdes, utom Alstermo som integrerades 2003. Det är en stor förmån att bibliotek med utbildad personal, bra lokaler och aktuella bokbestånd finns på varje skola. Samtidigt som det är positivt med kombinerade bibliotek, finns det också svårigheter att vara både skolbibliotek och folkbibliotek eftersom biblioteken har olika uppdrag och olika målgrupper. Folkbiblioteket riktar sig till hela befolkningen, medan skolbiblioteket har elever och pedagoger som målgrupp. Skolbiblioteket har sitt pedagogiska uppdrag med biblioteket som ett instrument i lärandeprocessen och det krävs nära samarbete mellan pedagoger och bibliotekarier för att forma skolbiblioteket så att det fungerar optimalt för skolans olika stadier. Kommunen saknar övergripande vision och plan för skolbiblioteken och de finns inte heller med i de lokala arbetsplanerna. Samarbetet skola - bibliotek varierar mellan de olika skolorna, men något strukturerat samarbete verkar inte förekomma. Har skolan abdikerat från sitt ansvar för skolbiblioteken för att annan huvudman sköter det praktiska arbetet? Förslag till åtgärder En övergripande strategi (skolbiblioteksplan) bör utarbetas med gemensam, likvärdig policy för alla skolor. Skolbiblioteket skall in i den lokala arbetsplanen. Bibliotekspersonalen bör ges möjlighet att delta i skolans planerings- och studiedagar. 14

Avtal eller skriftlig överenskommelse bör finnas med varje skola som fastslår bemannad tid och förtroendetid utifrån skolans stadier och elevantal och vilka uppgifter som vilar på bibliotekarier resp. pedagoger. Biblioteksråd eller biblioteksgrupp skall finnas på varje skola. Självbetjäningsmodul eller scanner för utlån och återlämningsfack skall finnas när biblioteket är obemannat. Utveckla kontakterna med barnomsorgen och förskolan. Särskild utvecklingsplan för gymnasiebiblioteket. Kompetensutveckling i samarbete med länsbibliotek Sydost i skolbiblioteksfrågor. 1. Tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen arbeta fram pedagogiska mål för skolbiblioteksverksamheten. 2. Varje bibliotek erbjuder kvalitetstid till barnomsorg och skola där man i lokala uppgörelser på varje enhet tillsammans beslutar vad resursen skall användas till. 3. Tillsammans med respektive skola/barnomsorgsenhet bilda biblioteksråd för praktisk samordning av verksamheten. Se handlingsplanen för skolbiblioteksverksamhet. 4. Varje kombinerat bibliotek utrustas med ett enkelt, användarvänligt självbetjäningssystem för respektive skola och barnomsorgsenhet. Ökad tillgänglighet i form av förtroendetid. 5. Utvecklingsplan för gymnasiebiblioteket. Handlingsplan Hur Tidplan Vad Tidplan Information BUF:s ledningsgrupp Avdelningschefen Jan 2005 Biblioteksråd Förtroendetid Kvalitetstid Februari 2005 Dialog BUF:s Områdeskontor Avdelningschefen Bibl.personal Dialog med resp. områdesledning Jan/feb. 2005 Biblioteksråd Förtroendetid Kvalitetstid Jan-feb. 2005 Självservice Biblioteksråd dialog om kvalitetstiden Mars/april April/ maj Kvalitetestiden: källkritik, databaser, informationssökning, läsfrämjande verksamhet (bokprat, temalådor, bibliotekskunskap, sagostunder för förskolan mm.) Samarbetet med migrationsverket Kommunen tar emot asylsökande som placeras i tomma lägenheter i tätorterna i väntan på beslut om uppehållstillstånd. Dessa är flitiga besökare 15

på biblioteken och använder i första hand Internetdatorerna, men även bokdepositioner från Internationella biblioteket i Stockholm. Arbetet med dessa grupper är tids- och kostnadskrävande. Ingen ersättning utgår från migrationsverket. Förslag till åtgärder Kontaktperson från migrationsverket för att diskutera service och träffpunkter till de asylsökande. Frågan om ersättning skall tas upp. Planera projekt med biblioteken som mötesplats i samverkan med Länsbibliotek Sydost. EU-bidrag eller annat externt bidrag är en förutsättning. Föreslå Migrationsverkets avdelning i Uppvidinge olika samverkansprojekt. Utveckla samarbetet med kommunens integrationssamordnare för de som beviljats uppehållstillstånd. Gemensamt planeringsmöte med integrationssamordnaren för planering av biblioteksservice till invandrare. Profilering av huvudbiblioteket Biblioteket i Åseda fungerar idag som administrativt centrum för biblioteksverksamheten och har också det största bokbeståndet och mest personal. I Åseda finns avdelningschefen och kultursekreteraren som har de nära kontakterna med politikerna och kommunledningen. För att utveckla hela bibliotekssystemet krävs till att börja med ett väl utvecklat huvudbibliotek som vågar pröva nya arbetsformer och gå i spetsen för nya idéer. Förslag till åtgärder Vision: Ge huvudbiblioteket en egen identitet genom att flytta ut från skolan till fristående lokaler! Anknyt till avdelningens verksamhetsidé, som koordinerar kunskap för förnyelse och framåtanda för att främja en positiv utveckling i kommunen, genom att satsa på studerande på högre nivåer från högskola och distansstudenter, och vara generös med inköp och fjärrlån av kurslitteratur, dataarbetsplatser och god tillgång till databaser. 1. Bibehålla visionen - drömmen om nytt bibliotek gärna i anslutning till Hälsans Hus. 2. Genomföra utbyggnad om 150 m 2 under perioden. 3. Biblioteken skall ingå i ONU-avdelningens omvärldsarbete. Vision: Läs på universitet och högskola men bo kvar i kommunen med hjälp av bibliotek och Lärcentrum! 16

Se över och öka öppettiderna, gärna öppet för allmänheten under förmiddagstid. Tidningsläsning från morgonen. Avsätt medel för inköp av nya medier som film på DVD och video, musik på Cd-skivor, CD-ROM-skivor och e-böcker. Diskutera avgifter för allmänheten på försenade böcker, fjärrlån och reservationer. Erbjuda studerande god service i form av strukturerad mediaförsörjning i form av fjärrlån, databaser och handledning i informationssökning. Utöka servicen Boka en bibliotekarie och utveckla samverkan med Lärcentrum. Filmutlåning finansieras med avgifter. Försöksverksamhet med filmuthyrning på huvudbiblioteket. Satsa på biblioteket som träffpunkt och mötesplats, ommöblering? Utvidgning av lokaler? Föreslagen utbyggnad med 150 m 2. Skaffa fler samarbetspartners för programverksamhet, utställningar mm. Ökat utbyte med kommunens kulturföreningar och studieförbund. Filialernas karaktär och tillgänglighet De fyra filialerna i Lenhovda, Norrhult, Alstermo och Älghult är alla kombinerade folk- och skolbibliotek. Orternas invånarantal varierar från ca 1800 till ca 500 och skolornas elevantal varierar också stort. Antalet utlånade böcker och andra medier är som mest ca 18 000 (Norrhult) och lägst ca 8 500 (Alstermo). Alla har öppet 16 timmar per vecka för allmänheten och förmiddagstid för skolorna. Som tidigare nämnts är lokaler och bokbestånd tillfredsställande överallt. Samarbetet med skola och förskola har olika karaktär och kan förbättras på flera håll (se samarbetet med skolan) Förslag till åtgärder Gör omvärldsanalys för varje kommundel och dimensionera öppettiderna efter befolkningsunderlag, elevantal och utlåningssiffrorna. Överenskommelse med respektive skola om bemannad tid och förtroendetid och vilka tjänster folkbiblioteket kan erbjuda skolan. Satsa lite extra på den nya filialen i Mötesplats Alstermo. Samarbete med mini-lärcentrum, som lokaliseras till biblioteken i Alstermo och Lenhovda. Pröva nya medier t.ex. film och musik på några ställen. 1. Mediaförsörjningsplan upprättas för varje bibliotek. 2. Dimensionering av öppettider mm i förhållande till ortens storlek, elevantal, barn inom barnomsorgen. 3. Överenskommelse med varje skola och barnomsorgsenhet för planering av verksamheten. 4. Särskilda informationsinsatser och marknadsföringsinsatser för Alstermo bibliotek. 17

Social, uppsökande verksamhet Bokdepositioner finns på några av de särskilda boenden som finns i kommunen, men för övrigt är den uppsökande verksamheten svagt utvecklad. Förslag till åtgärder Skapa kontakter med pensionärsföreningar och ideella föreningar och organisationer som kan fungera som förmedlare av bibliotekets tjänster. Personal inom omsorgen och hemtjänsten skall erbjudas information om bibliotekets utbud av medier speciellt anpassade till äldre och funktionshindrade. Särskild uppmärksamhet bör ägnas yngre personer med funktionshinder. Erbjuda servicehus och sjukhem depositioner av böcker och talböcker. Handlingsplan för den sociala/uppsökande verksamheten: Hur Vad Tidsplan Kontakt handikapprådet Information fortlöpande Början feb. 2005 Handikappföreningarna Möten / träffar/ program Mars 2005 Verksamhetschefer och Information/ träffar Maj 2005 personal inom omsorgen Äldreomsorgen Information / träffar Augusti 2005 Pensionärsföreningarna Information / träffar /program September 2005 Kommunanställda Upplysningen Feb 2005 Förtroendevalda Intranät Allmänheten Utskick info till 2005 hushållen/uppvidinge tidning Webbplatsen Studieförbunden Samverkan verksamhet och 2005 program Frivilligorganisationer Samverkan 2005 väntjänst m.fl. Svenska kyrkan Information/träffar/samverkan 2005 Frikyrkorna Läsombud Fortlöpande samverkan Särskild satsning på Daisy-talböcker för funktionshindrade. Förmedling av läshjälpmedel. Seniorsurf dagar. Nya medier och ny teknik De senaste årens snabba utveckling av elektroniska tjänster ställer stora krav på folkbiblioteken och dess personal i förändring av arbetsformer och ökad 18

kompetensutveckling. Ett ökat antal högskolestuderande och allt fler personer som söker sig till biblioteken för sitt lärande och för att hämta information kräver både väl utvecklad teknik och anpassade digitala tjänster, liksom en utveckling av bibliotekspersonalens pedagogiska kunskaper. Förslag till åtgärder Utnyttja SIM-portalen för snabb sökning av litteratur, fjärrlån och depositioner. Utveckla de digitala tjänsterna genom lämpliga databaser och sökmotorer som personalen får utbildning i. Ge möjlighet till extern inloggning hemifrån till bibliotekets tjänster. E-böcker och vissa abonnemangsdatabaser ger sådana möjligheter. Fortsätta uppbyggnaden av digitala talböcker och andra medier för funktionshindrade. Pröva nya medier som CD-ROM, DVD, musikfiler mm. Kontakter gärna flera kommuner i samverkan - med universitetet i Växjö, högskolan i Kalmar m.fl. Försök med självbetjäningsmoduler eller scanners för utlån på några ställen. Placera ut en medborgarterminal på huvudbiblioteket där kan allmänheten gå in och söka information från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, högskolorna mm. Fortsatt utveckling av bibliotekens service på kommunens webbplats. Erbjuda e-böcker vid efterfrågan. Utnyttja bibliotekens samordning för inköp av tjänster och abonnemang av databaser. Delta i länsbibliotekets samordningsmöten med högskole- och universitetsbiblioteken. Särskild satsning på Daisy-talböcker för funktionshindrade. Förmedling av läshjälpmedel. Marknadsföring Syns du inte så finns du inte är ett ofta använt budskap i reklambranschen. Även biblioteken måste tala om sin existens och vad som kan erbjudas. Hög tillgänglighet och god service är självklar marknadsföring. Förslag till åtgärder Riktad information till politiker, förvaltningar och kommuninvånare om bibliotekets fysiska och virtuella tjänster. Bjud in föreningar och andra grupper till studiebesök och bokprat, arbeta uppsökande. Kontakta lokalpress och lokalradio när något nytt händer (e-böcker, videouthyrning t.ex.) Utveckla hemsidorna ytterligare, gärna interaktivt. Se till att biblioteken alltid finns med i broschyrer, kartor, kataloger och övriga utskick från kommunen. Ordna visningar hur man hittar på Internet inom olika intresseområden t.ex. resor, husdjur, patientinformation. Delta i nationella arrangemang, gärna i 19

samverkan med lokala föreningar, som Kura skymning, Världsbokdagen och Senior Surf och gör reklam för dem. Marknadsföringsplan: Vi använder oss av följande kanaler för att föra ut information om biblioteksverksamheten - Uppvidinge tidning - Upplysningen - Webbplatsen - Intranät Kommuninvånare och politiker ska informeras om förändringsarbete och nyheter på biblioteken via Uppvidinge tidning/upplysningen: - nya öppettider - avgifter - tjänster - social verksamhet - skolbiblioteksarbete (Förtroendetid, kvalitetstid) - barnomsorgen (Förtroendetid, kvalitetstid) I mån av tid och när det finns efterfrågan deltar vi i nationella arrangemang, t.ex. Seniorsurf, Kura skymning, Världsbokdagen Under året 2005 ska vi genomföra en speciell marknadsföringssatsning på Alstermo bibliotek med ett utskick till alla invånare i Alstermo. Vi kontaktar lokalpressen när något nytt händer. Idéer: Folder om hemsidan som informerar om de virtuella tjänsterna och presenterar webbplatsen för allmänheten. Boktips inför julen/inför sommarlovet från bibliotekspersonalen med artikel i Uppvidinge tidning. Gymnasiebiblioteket Biblioteket i den nyinrättade gymnasieskolan, som även betjänar Komvux, har en viktig uppgift i att utveckla elevernas informationskompetens och deras förmåga att praktiskt kunna använda och bedöma olika informationskällor. För detta krävs fackutbildad bibliotekarie som kan introducera databaser och handleda informationssökningar. Biblioteket har också en kulturuppgift genom att tillhandahålla skön- och facklitteratur för lässtimulering och språkutveckling. Förslag till åtgärder 20