Rätt klädd och rena händer
Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso- och sjukvård. Det har alltid varit en utmaning för vården att genom ett professionellt arbete med en hög hygienisk standard minimera smittspridningen till en sådan nivå att vårdtagare och personal inte blir infekterade. I takt med bland annat en global ökning av antibiotikaresistens samt uppkomsten av nya och nygamla smittämnen, och en ofta förtätad sjukvård, så ökar risken för spridning inom vården, och därmed även kraven på oss att ytterligare förbättra våra rutiner. Detta gäller såväl öppen som sluten vård samt tandvården. Det vanligaste sättet som smitta sprids på inom vården är via händer och kläder. I denna broschyr finns information om nu fastställda rutiner för hygien och klädsel inom Landstinget Västernorrland samlade, som ett stöd i arbetet för en hälso- och sjukvård av god kvalitet. Anders L Johansson Landstingsdirektör 3
Kort ärm nära patienten För att minska smittspridning via kläder samt möjliggöra en effektiv desinfektion av händer och underarmar används kortärmade arbetskläder i allt patientnära* vårdarbete. Arbetskläder: Tillhandahålls av Landstinget Västernorrland. Används endast på arbetsplatsen. Byts dagligen samt då de blivit våta eller synligt förorenade. Tvättas vid minst + 60 oc. Arbetsgivaren ansvarar i de flesta fall för tvätt av arbetskläder. Tvättning ska ske i maskin med kontrollerad tvättprocess. I vissa fall krävs skyddskläder, se sid 12 Kortärmad ren tröja/skjorta kan användas under arbetsdräkten. Om du behöver varma kläder över arbetsdräkten tas dessa alltid av före arbete nära/invid patienten. * = i princip all fysisk kontakt med patienten utöver ett handslag. 4
Smycken och armbandsur Ringar, armband och armbandsur används ej vid patientnära arbete. De samlar bakterier och förhindrar god handhygien. Naglar hålles korta och nagellack eller lösnaglar används inte. Ett oläkt eller irriterat piercat hål är en smittrisk för patienten och dig själv. Infekterade sår, nagelbandsinfektioner eller dylikt rapporteras alltid till arbetsledare. Halsband, örhängen eller andra smycken i piercade hål kan bäras om de inte hänger ned i arbetsfältet. Långt hår bäres uppsatt. På vissa arbetsplatser krävs hårskydd. 6
Basala hygienrutiner Den viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning i vården är att konsekvent tillämpa basala hygienrutiner. Basala hygienrutiner innebär: God handhygien. Handskar vid behov, se sidan 11. Skyddskläder vid behov, se sidan 12. Ibland stänkskydd. 7
Rena händer Kontaktsmitta via händerna är den vanligaste av alla smittvägar. Desinfektera händer och underarmar med handsprit före patientkontakt och före rent arbete. Desinfektera händer och underarmar efter patientkontakt, efter smutsigt arbete och efter användning av handskar. Händerna tvättas med tvål och vatten om de är synligt smutsiga, samt efter kontakt med eller besök hos patient med gastroenterit (enbart sprit är ej 100 % effektivt mot norovirus och clostridium difficile).torkas torra med fabriksrent papper. Därefter görs handdesinfektion. Handbalsam används vid raster och efter arbetspassets slut för att förebygga torra och nariga händer. 8
Handskar Handskar är ett komplement till och inte en ersättning för handhygien. Handskar används: Vid risk för grov nedsmutsning av händer, till exempel vid blöj byte och såromläggning. Vid direktkontakt med kroppsvätskor som till exempel kräkning, blod, sekret, avföring, urin eller material som förorenats av dessa. Handskarna kastas efter användning och händerna desinfekteras därefter. Tänk på att handskar blir förorenade utanpå och då sprider smitta på samma sätt som den obehandskade handen. Berör inte omväxlande smutsigt och rent, även om du har handskar på händerna. Handskar byts mellan olika vårdmoment hos samma patient och mellan patienter. 11
Skyddskläder Skyddskläder används för att skydda arbetskläderna. Engångsplastförkläde eller skyddsrock av tyg används vid direktkontakt med patienten eller patientens säng samt vid hantering av smutsiga föremål. Exempel på detta är personlig omvårdnad, bäddning, såromläggning, kontakt med kroppsvätskor. Engångsplastförkläde används vid arbete där du riskerar att bli våt. Engångsplastförkläde är patientbundet och slängs direkt efter en användning. Skyddsrocken är patientbunden. Byts dagligen och då den blivit synligt smutsig eller fuktig. 12
Inom den prehospitala sjukvården tillämpas hygienrutiner utarbetade för den verksamheten.
Mer information och referenser Kontakt kan tas med hygiensjuksköterskan inom respektive förvaltning. Du kan läsa mer i: Vårdhygieniskt arbete, riktlinjer - Intranätet, styrande dokument. Städning ur vårdhygienisk synpunkt, riktlinjer- Intranätet, styrande dokument. Du kan även läsa mer i Vårdhandboken (www.vardhandboken.se) Socialstyrelsens kunskapsunderlag Att förebygga vårdrelaterade infektioner (www.socialstyrelsen.se). Hälso- och sjukvårdslagen SFS 1982:763 SOSFS 2007:19 Basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. AFS 2005:1 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet SFS 2010:659 Patientsäkerhetslagen 15
www.lvn.se 11-09. Producerad i samarbete med Landstingsstaben Information och Landstingsservice Konsult/P.S. Upplaga: 1 000 ex. Tryckeri: DanagårdLiTHO. Ed 2