RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (31) Plats och tid Stadshuset, Ronnebysalen, Ronneby kl 18.30 20.30 Beslutande Enligt sammanträdeslista, bilaga A Kungörelse om sammanträdet, bilaga B, har anslagits på kommunens anslagstavla 2000-02-15 och utsänts till kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare 2000-02-15 varjämte tillkännagivande om sammanträdet med föredragningslista varit infört i Blekinge Läns Tidning och Sydöstra Sveriges Dagblad 2000-02-17 samt i Blekinge-Posten 2000-02-18. Till följd härav förklarades sammanträdet i laga ordning kungjort. Övriga deltagare Christian Björkqvist, kanslichef Elis Holgersson, t f kommundirektör Utses att justera JanAnders Palmqvist och Anna-Maria Tingmalm Justeringens plats/tid Stadshuset, Ronneby 2000-03-02 Sekreterare: Christian Björkqvist Paragrafer: 9-23 Ordförande: Nils-Olov Olofsson Justerande: JanAnders Palmqvist Justerande: Anna-Maria Tingmalm ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ: Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum: 2000-02-24 Datum för anslag uppsättande: 2000-03-03 Datum för anslags nedtagande: 2000-03-28 Förvaringsplats. Kommunledningskontoret, Ronneby Underskrift: Ulla Kullman
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 KF 9 Dnr. 2000.40 067.906 Allmänhetens frågestund Ordföranden konstaterar att inga frågor inkommit till allmänhetens frågestund. Kommunfullmäktiges beslut - Ärendet noteras till protokollet.
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3 KF 10 Dnr 2000.60 005.912 Information om revisorernas arbete och ny lagstiftning Kjell G G Johansson, ordförande för revisorerna, informerar om revisorernas arbete och ny lagstiftning inom revisionsområdet. Den nya lagstiftningen innebär bland annat att all verksamhet skall granskas årligen. Vidare ges revisorerna rätt att väcka ärenden som gäller granskningen. Skriften God revisionssed i kommunal verksamhet har uppdaterats i förhållande till den nya lagstiftningen. Företrädare för KPMG, som fr o m i år biträder revisorerna som sakkunniga, redovisar bolagets verksamhet. Kommunfullmäktiges beslut - Informationen noteras till protokollet.
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4 KF 11 Dnr 2000.5 011.111 Anhållan om entledigande från uppdrag som ledamot i tekniska nämnden Mats Svensson, mp, samt nyval Mats Svensson, mp, har i skrivelse daterad 2000-01-24 anhållit om entledigande från sitt uppdrag som ledamot i tekniska nämnden. Yttrande-beredning Valberedningens förslag: Nils-Erik Mattsson, mp, utses till ny ledamot i tekniska nämnden. Kommunfullmäktiges beslut - Mats Svensson beviljas entledigande från sitt uppdrag som ledamot i tekniska nämnden. - Till ny ledamot i tekniska nämnden utses Nils-Erik Mattsson, mp. Exp. Tekniska nämnden Mats Svensson Nils-Erik Mattsson Löneenheten Kanslienheten
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 KF 12 Anhållan om entledigande från uppdrag som ersättare i förskole- och grundskolenämnden Hans Ingelgård, m, samt nyval Hans Ingelgård har i skrivelse anhållit om entledigande från sitt uppdrag som ersättare i förskole- och grundskolenämnden. Yttrande-beredning Valberedningens förslag: Ulrika Johansson, m, utses till ny ersättare i förskole- och grundskolenämnden. Kommunfullmäktiges enhälliga beslut - Hans Ingelgård beviljas entledigande från sitt uppdrag som ersättare i förskole- och grundskolenämnden. - Ulrika Johansson, m, utses till ny ersättare i förskole- och grundskolenämnden. Exp. Förskole- och grundskolenämnden Hans Ingelgård Ulrika Johansson Löneenheten Kanslienheten
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6 KF 13 Anhållan om entledigande från uppdrag som ersättare i miljö- och hälsoskyddsnämnden Lisbeth Jönsson, s, samt nyval Lisbeth Jönsson, s, anhåller i skrivelse om entledigande från sitt uppdrag som ersättare i miljö- och hälsoskyddsnämnden. Yttrande-beredning Valberedningens förslag: Mona Pettersson, s, utses till ny ersättare i miljö- och hälsoskyddsnämnden. Kommunfullmäktiges enhälliga beslut - Lisbeth Jönsson beviljas entledigande från sitt uppdrag som ersättare i miljö- och hälsoskyddsnämnden. - Mona Pettersson, s, utses till ny ersättare i miljö- och hälsoskyddsnämnden. Exp. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Lisbeth Jönsson Mona Pettersson Löneenheten Kanslienheten
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7 KF 14 Dnr 2000.5 011.111 Kommunalförbundet Räddningstjänsten i Östra Blekinge Val av direktion, revisor m m Enligt förbundsordningen för Kommunalförbundet Räddningstjänsten i Östra Blekinge skall Ronneby kommun utse 3 ledamöter och 3 ersättare till förbundets direktion. Vidare skall Ronneby kommun utse 1 revisor och 1 ersättare att revidera kommunalförbundets verksamhet. Yttrande-beredning Valberedningens förslag: Komunfullmäktige utser följande att utgöra interimsstyrelse samt att efter kommunalförbundets bildande ingå i dess direktion: Ledamöter Kjell Olsson, m Monia Svensson, c Nils-Olov Olofsson, s Ersättare Kjell G G Johansson, m Kerstin Johansson, fp Monica Ingvarsson, s Kommunfullmäktige utser Bo Larsson, s, till revisor med Birger Trellman, c, som ersättare för att revidera kommunalförbundets verksamhet. Kommunfullmäktiges beslut - Komunfullmäktige utser följande att utgöra interimsstyrelse samt att efter kommunalförbundets bildande ingå i dess direktion: Ledamöter Kjell Olsson, m Monia Svensson, c Nils-Olov Olofsson, s Ersättare Kjell GG Johansson, m Kerstin Johansson, fp Monica Ingvarsson, s
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 KF 14 - Kommunfullmäktige utser Bo Larsson, s, till revisor med Birger Trellman, c, som ersättare för att revidera kommunalförbundets verksamhet. Exp. Kommunstyrelsen, Karlskrona kommun T f räddningschef Jörgen Persson Tekniska nämnden De valda Bertil Freij Löneenheten Kanslienheten
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9 KF 15 Dnr 2000.25 016.602 Besvarande av interpellation till ordförande i förskole- och grundskolenämnden, Anders Petersson, s, och ordförande i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Jan-Eric Wildros, s, från Kjell G G Johansson, m, angående vilka prioriteringar som ska gälla inom kommunens skolor Kjell G G Johansson, m, tillåts ställa följande interpellation till ordförande i förskoleoch grundskolenämnden, Anders Petersson, s, och ordförande i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Jan-Eric Wildros, s. Vilka prioriteringar skall gälla inom kommunens skolor? Jag är av den bestämda uppfattningen att det i Ronneby kommun satsas alltför stora resurser på skollokaler i tron att denna satsning skulle lösa de uppenbara problem som finns i dagens skola, även ur ett lokalt perspektiv. Jag vill därför att ni som ordförande i resp nämnd redovisar vilka konkreta planer det finns för kompetensutveckling av det stora antalet skolledare i kommunen och det lärarkollektiv som också torde vara betjänt av ytterligare resurser. Har kompetensutvecklingsresurserna varit tillräckliga och har ni för övrigt några förslag till hur man bättre skall kunna ta tillvara humankapitalet inom skolans värld? Anser ni att skolledare bör utnämnas på sådana funktioner för evighet, d v s så länge de själva tycker att de är lämpliga för uppgiften? Ordförande i förskole- och grundskolenämnden, Anders Petersson, samt ordförande i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Jan-Eric Wildros lämnade följande svar på interpellationen. Interpellationssvar Skolan är idag en arbetsplats för ca 850 lärare, förskolelärare, barnskötare, vaktmästare etc. Det är också en arbetsplats för ca 6 700 barn, ungdomar och vuxenstuderande. Vi tycker att de ska ha rätt till att vistas i lokaler som är fräscha, uppfyller miljökraven samt faktiskt ger möjligheter till att arbeta enligt alla de nya intentionerna som finns i LPO-94. De, som Du påstår; för stora resurser som satsas på skollokaler kan också ha att göra med problem som uppstått i byggnaderna. Exempel på det är Slättagårdsskolan, Skogsgårdsskolan, Backarydsskolan etc.
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 10 KF 15 Vi hoppas också att det ligger i Ditt intresse att bygga till och om Knut Hahnsskolan. Det kommer snart en preliminär beräkning vad detta kommer att kosta. Ett annat bygge som har varit uppe i debatten är ridhuset i Bräkne-Hoby, som snart står färdigt. Detta bygge menar vi är nödvändigt om vi ska ha ett naturbruksprogram med en inriktning mot häst. Kompetensutbildning av rektorer Du ställer också frågan om det satsas tillräckligt på kompetensutveckling av det stora antalet skolledare, eller om lokalkostnaderna tar alla resurserna. Först och främst håller vi inte med om att Ronneby kommun har ett stort antal skolledare, tvärtom jämfört med de flesta orter i Sverige. Därför är det viktigt att se till att de skolledare som finns får möjlighet till fortlöpande utbildning. Exempel på detta var i samband med sammanslagningen av skola och barnomsorg så fick samtliga skolledare en mycket omfattande ledarutbildning under åren 1993 och 1994. I skolutvecklingsavtalet betonade parterna vikten av skolledarnas (liksom lärarnas) kompetensutveckling och beslöt erbjuda skolledarna möjlighet till stöd för utvecklingsarbete genom kvalificerad handledning i grupp. Det sker genom ett projekt för nätverksbildning och gruppstöd". I denna omfattande handledning har samtliga skolledare deltagit. Parterna beslöt också att ta upp diskussioner med staten om att ge särskilda medel till skolledarnas framtida kompetensförsörjning och under 1999 fick kommunerna en del riktade skolledarkompetensutvecklingsmedel. Staten har gjort och gör en storsatsning för att skolledarna skall få möjlighet att gå igenom den statliga rektorsutbildningen. Det är en flerårig högskoleutbildning som flertalet av Ronnebys skolledare genomgått eller håller på att genomgå. Vidare så har ledningsgruppen inom FOG ett samarbete med Malmö högskolas rektorsutbildning med t ex temadagar för rektorerna. Skolledarna deltar årligen, enskilt eller i grupp, i ett flertal studiedagar, seminarier och fortbildningsdagar arrangerade av Kommunförbundet (ofta i samverkan med lärarorg), skolverket, Universitet och Högskolor, skolledarförbundet, andra intressenter och utbildningsanordnare. Skolverkets lokalorganisation i Växjö arbetar mycket som en stödorganisation till kommunens skolor och i hög grad för skolledarna. De inbjuder till diskussioner och informationsmöten samt handleder konkret ute i kommunen. Därutöver tar samtliga
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11 skolledare ett stor ansvar för sin egen kompetensutveckling genom omfattande studier av lagar, förordningar, facklitteratur etc. KF 15 För att ytterligare stärka skolledarnas möjligheter att hinna med att vara ute på de olika skolorna har FOG-nämnden fattat ett beslut om ett riktat resursbidrag för ledningsorganisation ute på enheterna. Vidare så har eller kommer varje enhet att ha en rektor och minst en biträdande rektor i ledningen för att på så sätt ge möjlighet till att dagligen bolla idéer med varandra eller med övrig personal/elever. Detta genomfördes i samband med att verksamheten inom FOG gick från 11 till 9 + 1 (Resurscenter) enheter. Kompetensutbildning för lärare Under rubriken tid för lärande i skriften En satsning till två tusen så skriver parterna. Parterna avvecklar det nuvarande regelsystemet för studiedagar och feriefortbildning och reserverar i stället i Avtal 2000 arbetstid för kompetensutveckling. Lärare ges därigenom rätt och skyldighet att utnyttja tid till kontinuerligt lärande anpassat till skolans och lärarnas individuella behov utifrån det konkreta arbetet med eleverna. Av lärarnas årsarbetstid på totalt 1 767 timmar avsätts 104 timmar till kompetensutveckling. Detta innebär ungefär 6 % av arbetstiden och motsvarar en kostnad på drygt 2, 5 miljoner kronor för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, utöver tiden så tillkommer kostnader för resor, övernattning, föreläsare, litteratur, kursavgifter m m. Totalt satsas alltså ungefär 3 miljoner årligen. Förskole- och grundskolenämndens kostnader är ca 3,2 miljoner i tid exkl eventuella vikariekostnader och 1,3 miljoner i övriga kostnader. Utöver denna fortbildning tar lärarna ett stort eget ansvar genom studier av måldokument, förordningar, regelverk, facklitteratur, tidskrifter m m på sin förtroendearbetstid. Lärarna äger i mycket hög grad sin egen kompetensutveckling. Efter förankring i arbetslaget och i dialog med rektor så avgör varje lärare själv både kompetensutvecklingens innehåll och när i tiden den skall förläggas. Lärarens enskilda behov, arbetslagets behov samt skolans behov avgör. Nästan undantagslöst har det varit möjligt att fullt ut tillgodose alla behov som kommit fram. Arbetsgivaren, i den lärande organisation som skolan utgör, är mycket medveten om vikten av personalens kontinuerliga kompetensutveckling och högprioritera denna. Den personliga kompetensutvecklingen är en av hörnstenarna i rektors utvecklingssamtal med lärarna. Varje enhet/rektorsområde genomför årligen i regel två studiedagar inom något ämnesområde som berör all personal inom enheten.
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 12 KF 15 Inom Ronneby kommun har det också byggts upp olika verksamheter som kan serva personal och ledning med kompetensutveckling. Exempel på sådana är Learning Lab, och KPC. Vidare så är personalen mycket alerta och vetgiriga när det gäller nya rön inom pedagogik och barn med särskilda behov. Inom dessa områden är Ronneby mycket framstående och kommer framöver att bli än mer framstående. Anställningsvillkor för skolledare Nu till Din sista fråga i interpellationen, om kommunen ska ha tidsbegränsade förordningar vad gäller skolledare. För det första tycker vi inte man kan skilja ut en grupp chefer och diskutera deras anställningsformer. Vi anser att skolledarna ska ha samma anställningstrygghet som alla anställda har inom kommunen. Vi tycker också att skolutveckling är ett långtsträvande arbete, att då som chef inte veta om han/hon får möjlighet att slutföra arbetet är ingen bra lösning. Självklart så måste vi folkvalda genom utvärderingar och klara mål se till att skolledarna sköter sitt jobb. Vi tror inte heller på att man slutar att nyutveckla sig bara för att man är tillsvidareanställd. Vidare finns det en risk med visstidsanställningar, som vi vet att Du förordar, exempelvis vid nyanställningar, förmodligen driver det också upp lönerna och det kommer att krävas någon form av fallskärmsavtal. Slutligen vill vi peka på de verksamhetsberättelser som de olika enheterna kommer att lämna ifrån sig. De kommer att visa på att i Ronnebys skolvärld händer det otroligt mycket mer bra saker än nybyggnationer. Besök gärna våra enheter det kan begrava många fördomar. Kjell G G Johansson, m, tackar för svaret. I debatten deltar också Kjell Olsson, m, Nils-Ingmar Thorell, fp, Sune Håkansson, rp, och Astrid Adholm, m. Kommunfullmäktiges beslut - Ärendet noteras till protokollet.
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 13 KF 16 Dnr 2000.46 016.480 Interpellation till kommunalrådet JanAnders Palmqvist från kommunfullmäktigeledamoten Monia Svensson, c, om projektet Ronneby Handelsstad Kommunfullmäktigeledamoten Monia Svensson, c, tillåts ställa följande interpellation till kommunalrådet JanAnders Palmqvist om projektet Ronneby Handelsstad. Det andas framtidstro och optimism när man läser mittuppslaget i Sydöstran idag (16 feb). Projektledare Inger Svensson i projektet Ronneby Handelsstad berättar i artikeln om sitt och arbetsgruppens framgångsrika arbete med att återupprätta Ronneby som en attraktiv och välbesökt handelsstad. Lite längre fram i artikeln står att läsa om torget och tankarna om att kunna använda torget som parkeringsplats. Detta är för mej ett kärt ämne som jag tidigare, tillsammans med partikollegan Willy Persson, har motionerat om. Därför vill jag gärna citera projektledare Inger Svensson: Det finns idag inte en köpman som inte ställer upp på kravet att minst halva torget ska göras till P-plats Jag vill inte blanda mig i men jag måste framföra det jag och projektgruppen tror på och då handlar det om att upplåta en del av torget till korttidsparkeringar. Min fråga blir således: Har kommunalrådet för avsikt att gå projektgruppen och köpmännen i Ronneby tillmötes, ompröva tidigare beslut och medverka till att under en försöksperiod tillåta korttidsparkeringar på Ronneby torg? Kommunfullmäktiges beslut - Interpellationen skall besvaras vid kommunfullmäktiges nästa sammanträde. Exp. JanAnders Palmqvist
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 14 KF 17 Dnr 2000.50 016.262 Fråga till tekniska nämndens ordförande Nils-Olov Olofsson, s, från kommunfullmäktigeledamoten Willy Persson, c, angående torgscenen Kommunfullmäktigeledamoten Willy Persson, c, tillåts ställa följande fråga till tekniska nämndens ordförande Nils-Olov Olofsson. Alltsedan torgscenen anlades i samband med kommunens 600 års jubileum har den varit föremål för diskussion angående utformning och funktionsduglighet. Centern har vid olika tillfälle fört fram krav om att torgscenen skall byggas så att den smälter in i övrig byggnation runt torget, som vi alltid ställer stora krav på. Vid senaste ombyggnaden av torget anlades en Speakers Corner som inte har fungerat tillfredsställande. Tekniska nämnden har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att skapa en ny scenanläggning till torget. När avser tekniska nämnden att en ny scenanläggning är på plats? Tekniska nämndens ordförande Nils-Olov Olofssons svar på kommunfullmäktigeledamoten Willy Perssons fråga angående torgscenen. Svar på fråga från Willy Persson angående torgscenen. Willy skriver: Tekniska nämnden har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att skapa en ny scenanläggning till torget. När avser tekniska nämnden att en ny scenanläggning är på plats? Något sådant uppdrag känner jag inte till! Däremot behandlades en motion i kommunfullmäktige från Willy Persson, c, angående speakers corner ersätts med torgscen.
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 15 KF 17 Kommunfullmäktiges beslut blev: Att nuvarande grundidé med torgscen och segeltakskonstruktion bibehålls. Att tekniska nämnden får i uppdrag att undersöka möjligheten till en bättre konstruktion av segelduksskyddet. Att motionen därmed anses besvarad. Om frågan handlar om den bättre konstruktionen av segelduksskyddet. Då är svaret: Under våren 2000 är en sådan på plats. Willy Persson tackar för svaret. Kommunfullmäktiges beslut - Ärendet noteras till protokollet.
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 16 KF 18 Dnr 1999.139 018.940 Förslag till Brottsförebyggande handlingsprogram för Ronneby kommun Kommunstyrelsen beslutade under 169/1999 att sända ut förslaget till Brottsförebyggande program på remiss till politiska och ideella organisationer samt kommunens olika verksamheter. Efter inkomna remisser har viss bearbetning skett av programmet. Av programmets inledning framgår följande: Brott berör alla i samhället på ett eller annat sätt. Antingen att man själv, anhörig, bekant eller ens arbetsplats blivit utsatt för brott och dess verkningar. Det stora flertalet brott som drabbar enskilda människor begås i deras lokala miljö och brotten har också ofta sina rötter i denna miljö. Det är där som orsakerna till brottsligheten finns och det är där som gärningsmännen bor eller vistas. Effektiva åtgärder mot denna kriminalitet måste alltså först och främst grunda sig på lokala brottsförebyggande insatser. Samtidigt har andelen uppklarade brott minskat. Staten, som ytterst ansvarig för kampen mot kriminaliteten, har genom regeringen antagit ett nationellt brottsförebyggande program Allas vårt ansvar, vilket skall utgöra grunden för ett lokalt brottsförebyggande program där alla samhällssektorer medverkar för att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Det lokala brottsförebyggande handlingsprogrammet skall ses som början på ett brett upplagt arbete för att skapa förutsättningar och förståelse för ett långsiktigt och uthålligt brottsförebyggande arbete. Det är självklart att polisen har en central roll i detta arbete men ensam står sig polisen slätt och därför måste alla i samhället samverka för att nedbringa brottsligheten. det gäller enskilda, myndigheter, organisationer, företagare, föreningsrörelsen etc. Det lokala handlingsprogrammet avses att utgöra en vägledning och strategi om hur man på bästa sätt skall nå brottsförebyggande effekter till gagn för alla i samhället. Programmet upptar punkterna: Organisationsplan för brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande målsättningar m m
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 17 KF 18 Till programmet har också fogats följande bilagor Brott Problemorienterat polisarbete Brottsförebyggande teorier Situationell brottsprevention Social brottsprevention Det går att motverka brott Att tänka på vid olika brottstyper Adress- och telefonlista Yttrande-beredning Arbetsutskottets förslag 2000-01-17, 13. Kommunstyrelsens förslag 2000-02-08, 11. Kommunfullmäktiges beslut i enlighet med kommunstyrelsens förslag - Kommunfullmäktige antar förslaget till Brottsförebyggande program som ett inriktningsdokument för kommunens verksamhet. - Kommunledningsgruppen får i uppdrag att se till att en handlingsplan upprättas för genomförande av programmets intentioner. - Kommunstyrelsen skall årligen utse vem som skall vara kommunstyrelsens representant i ledningsgruppen. Ledningsgruppen utser ordförande inom sig. - Brott mot kvinnofriden skall utvecklas ytterligare i handlingsplanen. Exp. Elis Holgersson
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 18 KF 19 Dnr 1999.52 067.480 AB Ronnebyhus anhållan om kommunal borgen AB Ronnebyhus har vid styrelsesammanträde 1999-12-13, 68, anhållit om kommunal borgen enligt nedan. AB Ronnebyhus har i finanspolicy beslutat om att lån skall fortlöpande inlösas och samlas för placering till gemensamma lån, vilket innebär färre antal lån. Under år 2000 skall lån konverteras med tillsammans 108.808.900:- enligt följande: Fastighet Säkerhet Belopp Aktuell skuld Kalleberga 13:8 Kommunal borgen 2 692 000:- 2 629 396:- Kalleberga 5:41 Kommunal borgen 1 262 000:- 1 087 811:- Hoby 6:84 Kommunal borgen 150 000:- 119 790:- Hoby 6:20 Kommunal borgen 3 534 000:- 3 488 130:- UER-lån 20 år Kommunal borgen 4 282 000:- 3 294 228:- Hopslagna lån Kommunal borgen 32 682 311:- 31 702 311:- Ågården 1 Pantbrev 3 185 000:- 2 605 470:- Kv Hjorten 1 Pantbrev 2 340 000:- 2 133 465:- Kalleberga 13:27 Pantbrev 1 504 000:- 1 376 382:- Kalleberga 18:4 Pantbrev 952 000:- 785 930:- Tallen 2,Borgen 6 Pantbrev 1 400 000:- 1 237 987:- Ernst 2 3 Pantförskrivning 3 000 000:- 1 971 210:- Rby 24:24-16:179 Inteckning 187 000:- 122 868:- Ågården 1 Pantbrev 102 000:- 73 584:- Åke 11 Inteckning 148 000:- 145 034:- Odalmannen 2 Pantbrev 600 000:- 553 815:- Kv Hjorten 1 Inteckning 2 500 000:- 2 223 816:- Ernst 2 3 Pantbrev 6 000 000:- 4 402 836:- Kallmar 1:46 m fl Pantbrev 4 206 000:- 3 447 300:- UER-lån 10 år Kommunal borgen 6 026 900:- 5 193 663:- Backaryd 1:82 Pantbrev 4 500 000:- 2 398 356:-
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19 KF 19 Fastighet Säkerhet Belopp Aktuell skuld Odalmannen 2 Pantbrev 3 167 000:- 2 970 990:- Kalleberga 8:204 Pantförskrivning 3 442 000:- 2 433 838:- UER-lån 20 år Kommunal borgen 3 321 000:- 2 330 024:- Kv Elsa Kommunal borgen 2 145 000:- 1 760 300:- Ernst 2 3 Pantbrev 1 000 000:- 658 767:- Kalleberga 9:90 Kommunal borgen 2 548 300:- 2 246 375:- Hjortsberga 4:184 Kommunal borgen 2 338 000:- 2 467 747:- UER-lån 20 år Kommunal borgen 585 000:- 363 460:- UER-lån 10 år Kommunal borgen 1 117 000:- 99 975:- UER-lån 20 år Kommunal borgen 970 000:- 602 657:- UER-lån 10 år Kommunal borgen 522 000:- 46 721:- Hoby 1:38 Kommunal borgen 22 100 000:- 21 834 664:- Summa kr 124 508 511:- 108 808 900:- Av ovanstående förteckning utgör lån med kommunal borgen 86.275.551:- samt lån med pantbrev och inteckningar 38.233.000:- eller tillsammans 124.508.511:-. Aktuell skuld 108.808.900:- reduceras med ett antal mindre lån som ej kommer att konventeras. För omplacering av lån föreslås kommunal borgen med 108.300.000:-. För nyupptagning av lån föreslås kommunal borgen för ombyggnadsprojekt under år 1999 och 2000 avseende fastigheterna Hjorten 1, Älgen 1och 4, Kalleberga 5:49 samt Kalleberga 8:204 m fl med sammanlagt 37.500.000:-. AB Ronnebyhus anhåller att tidigare kommunal borgen och pantbrev utgår med 124.508.511:- att hos Ronneby kommun hemställa om kommunal borgen för omplacering av lån med 108.300.000:- samt för nyupptagning av lån med 37.500.000:- eller sammanlagt 145.800.000:-.
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 20 KF 19 AB Ronnebyhus ordförande Karl-Erik Karlsson redovisar de projekt som ingår i beloppet ny borgen på 37 500 000 kronor. Yttrande-beredning Arbetsutskottets förslag 2000-01-17, 6. Kommunstyrelsens förslag 2000-02-08, 14: - Ronneby kommun tecknar ny borgen till förmån för AB Ronnebyhus för omplacering av lån med 108.300.000:- samt för nyupptagning av lån med 37.500.000:- eller sammanlagt 145.800.000:-. Tidigare beviljad borgen på 86 275 551 kronor återkallas. Yrkande JanAnders Palmqvist, s: Kommunstyrelsens förslag bifalles. Kjell Olsson, m, med instämmande av Nils-Ingmar Thorell, fp: AB Ronnebyhus framställan om utökning av den kommunala borgen avslås. Sune Håkansson, rp: Ärendet återremitteras till kommunstyrelsen för beredning av frågan om överlämnande av de pantbrev som inte längre utgör säkerhet för lån. Propositionsordning 1 Ordföranden ställer först proposition på Sune Håkanssons återremissyrkande och finner att kommunfullmäktige avslår detsamma. Omröstning begärs och följande propositionsordning godkänns: Den som vill avslå återremissyrkandet röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kommunfullmäktige beslutat återremittera ärendet. Omröstningsresultat
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 21 Vid härefter verkställd omröstning avges enligt till detta protokoll fogad bilaga 27 jaröster och 13 nej-röster medan 8 ledamöter avstår från att rösta. Kommunfullmäktige avslår således återremissyrkandet. KF 19 Propositionsordning 2 Härefter ställer ordföranden proposition på kommunstyrelsens förslag och Kjell Olssons avslagsyrkande och finner att kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktiges beslut i enlighet med kommunstyrelsens förslag - Ronneby kommun tecknar ny borgen till förmån för AB Ronnebyhus för omplacering av lån med 108.300.000:- samt för nyupptagning av lån med 37.500.000:- eller sammanlagt 145.800.000:-. Tidigare beviljad borgen på 86 275 551 kronor återkallas. Reservation Ledamöterna från moderaterna och folkpartiet reserverar sig mot beslutet. Exp. AB Ronnebyhus Ekonomienheten
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 22 KF 20 Dnr 1998.306 016.623 Besvarande av motion från kommunfullmäktigeledamoten Jan Espenkrona, rp, med förslag om översyn av skolskjutsregler Kommunfullmäktigeledamoten Jan Espenkrona, rp, har lämnat in följande motion: MOTION ANGÅENDE SKOLSKJUTSREGLER Någon översyn av skolskjutsreglerna har i Ronneby kommun inte gjorts sedan början på 1980-talet. Jag tycker därför att det är hög tid att kommunfullmäktige nu ser över och eventuellt kompletterar nuvarande regler. Vad KF speciellt bör se över är följande: Elevmiljö 1. Vilka gångavstånd till framförallt Hållplats skall gälla för respektive åldersgrupp? 2. Vilket är den längsta totala väntetiden för elever som kan tolereras? 3. Vilket är den längsta sammanhängande åktid för respektive åldersgrupp som kan tolereras? 4. Inga mer skolpoäng, utan en sittplats per elev oavsett ålder. På- och avstigningsplatser 1. Varje skola i kommunen bör ha en säker och med räcke försedd på- och avstigningsplats. 2. Varje hållplats längs linjen skall vara så placerad att den är 100 % trafiksäker, d v s ingen HPL i kurva, på backkrön, i vägkorsning med stark trafik etc. 3. Om ett större antal elever skall stiga på eller av skolbuss, skall det finnas skyddsräcke ut mot körbanan. 4. Trafikfarlig väg skall bedömas i förhållande till elevs trafikmognad. Trafikmätning skall göras när så bedöms erforderligt. Buss/Taximiljö 1. Bilbälten skall användas där sådana finns.
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 23 2. Bussar med bälten skall gå före obältade vid upphandling. 3. En handlingsplan i händelse av olycka bör medfölja varje skolskjutsfordon. 4. Varje fordon i skolskjutstrafik skall vara utrustad med modern kommunikationsteknik. KF 20 Yttrande-beredning Förskole- och grundskolenämnden 1999-11-17, 113: Nämnden hemställer hos kommunfullmäktige att en översyn av skolskjutsreglerna görs under år 2000. Kanslienhetens förslag: - Motionen bifalles. - Förskole- och grundskolenämnden får i uppdrag att under år 2000 göra en översyn av kommunens skolskjutsregler. Arbetsutskottets förslag 2000-01-17, 10. Kommunstyrelsens förslag 2000-02-08, 17. Kommunfullmäktiges beslut i enlighet med kommunstyrelsens förslag - Kommunfullmäktige bifaller motionen. - Kommunfullmäktige uppdrar åt förskole- och grundskolenämnden att under år 2000 göra en översyn av kommunens skolskjutsregler. Exp. Förskole- och grundskolenämnden
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 24 KF 21 Dnr 1998.235 016.624 Besvarande av motion från kommunfullmäktigeledamoten Karl-Erik Olsson, kd, med förslag om inrättande av skolhälsovårdsöverläkartjänst Kommunfullmäktigeledamoten Karl-Erik Olsson, kd, har lämnat in följande motion: MOTION till Ronneby kommunfullmäktige angående inrättande av skolhälsovårdsöverläkartjänst I Blekinge finns ingen samordnande skolhälsovårdsöverläkare analogt med barnhälsovårdsöverläkaren och mödrahälsovårdsöverläkaren. Samarbetet mellan skolsköterskorna och landstingets barnhälsovård är viktigt, och det är en stor brist att en sådan samordnande funktion saknas. Behovet har påpekats av förre barnhälsovårdsöverläkaren i länet och landstinget har uppmärksammat bristen. En debatt har kring barnhälsovården också förts i media. En skolhälsovårdsöverläkare skulle utgöra en stark resurs för att kvalitetshöja skolhälsovården. Att skolan och barnhälsovården har olika huvudmän får inte utgöra ett hinder för samarbete. Många sexåringar vistas numera i skolan, vilket gör samarbetet mellan huvudmännen än mer viktigt. Enligt FN:s barnkonvention skall barnets bästa alltid vara vägledande när beslut fattas som berör barn. Kompetensmässigt krävs att vederbörande läkare är specialist i barn- och ungdomsmedicin och är beredd att profilera sig mot tonårsmedicin, liksom att han/hon har fördjupad kunskap inom barnneurologi såsom neuropsykiatriska tillstånd av typ DAMP. Ett tänkbart sätt att lösa frågan kunde vara att skolhälsovårdsöverläkaren tjänstgjorde 20 30 % på barnkliniken för att därigenom uppehålla sin barnläkarkompetens och övrig tid ansvarade för rutiner vid länets skolor, personalutbildning, kontakt med skolverket m m. Samarbete på beskrivet sätt kan också höja kvalitén på folkhälsoarbetet. Tjänsten föreslås samfinansieras mellan landstinget och länets fem kommuner. Frågan kan lämpligen lösas i samarbete mellan Kommunförbundets länsavdelning och landstinget.