Protokoll Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006 Protokoll 1
Innehåll Protokoll, Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 15 17 juni 2006 Torsdag 15 juni 1 Inledningstal... 4 2 Val av presidium... 6 3 Val av protokollsjusterare...7 4 Val av rösträknare...7 5 Kyrkokonferensens arbetstider...7 6 Konferensens arbetssätt, inklusive val av processledare på påverkanstorget...7 7 Fastställande av föredragningslista och dagordning...7 8 Hälsningar till och från systerkyrkor och missionsarbetare...7 9 Hälsningar till och från andra samfund... 8 10 Hälsning av internationella gäster... 8 11 Hälsning av särskilt inbjudna gäster... 8 12 Val av redaktionsutskott... 9 13 Information... 9 14 Ajournering... 9 15 Ordförandeskifte, återupptagande av förhandlingarna... 9 16 Förslag till uttalande... 9 17 Kort presentation av inkomna motioner och kyrkostyrelsens yttrande över dessa, se punkt 40 43... 10 18 Ändring av föredragningslistan... 10 19 Års- och förvaltningsberättelse, revisorernas berättelse samt beredningsutskottets yttrande.. 10 20 Ansvarsfrihet för kyrkostyrelsen och missionsföreståndaren... 17 21 Tack till kyrkostyrelsen... 17 22 Presentation av förordade kandidater till kyrkostyrelsen... 17 23 Ajournering... 17 Fredag 16 juni 24 Ordförandeskifte, återupptagande av förhandlingarna... 17 25 Ansökan om tillhörighet till Svenska Missionskyrkan... 17 26 Meddelande om ändringar i matrikeln... 18 27 Utvärdering kyrkoavgiften... 19 28 Verksamhetsplan och budget för tiden 2006-09-01 2007-08-31 samt yttrande från kyrkokonferensens beredningsutskott...22 29 Ordförandeskifte...26 30 Beslut om ordination av pastorer...26 31 Beslut om ordination av diakoner...26 32 Beslut om mottagande av pastor från annat kyrkosamfund...26 2 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006
33 Tack till de pastorer, diakoner och missionärer som under året uppnår 65 års ålder...26 34 Meddelande om nya och avgående medarbetare i central tjänst...26 35 Meddelande om missionsarbetare som under året gått in i eller återgått in i internationell missionsuppgift...27 36 Förslag om medlemskap i Arbetsgivaralliansen...27 37 Hälsning från SMU...28 38 Uttalanden i aktuella frågor som konferensen beslutar ta upp till behandling...29 39 Rapport om ungdomsförbundens samgående (SBUF, MKU, SMU)...29 40 Information om fördjupad gemenskap mellan Svenska Baptistsamfundet, Metodistkyrkan i Sverige och Svenska Missionskyrkan... 33 41 Förslag till beslut om kyrkogemenskap med Svenska kyrkan... 34 42 Ajournering... 35 Lördag 17 juni 43 Ordförandeskifte, återupptagande av förhandlingarna... 35 44 Rapport om utredning av kyrkostyrelsens storlek... 35 45 Plädering för förordade kandidater till kyrkostyrelsen...36 46 Val av åtta ledamöter till kyrkostyrelsen...36 47 Fortsättning, Förslag till beslut om kyrkogemenskap med Svenska kyrkan...36 48 Uttalanden i aktuella frågor som konferensen beslutar ta upp till behandling... 37 49 Lidingöarbetsgruppens förslag... 38 50 Missionsföreståndaren besvarar frågor insända av församlingar... 43 51 Fastställande av valresultat avseende kyrkostyrelsen...44 52 Ajournering...44 53 Återupptagande av förhandlingarna...44 54 Fastställande av valresultat avseende kyrkostyrelsen, fortsättning...44 55 Motion från SMU:s riksmöte 2005 angående SMU:s självständighet...44 56 Motion från Kristofferkyrkans församling, Karlshamn, angående kristna program i Sveriges Radio...46 57 Uttalanden i aktuella frågor som konferensen beslutar ta upp till behandling...47 58 Motion från Värnamo missionsförsamling angående tidpunkt för kyrkokonferensen och riksmötet...48 59 Motion från Alingsås missionsförsamling, om tydligare information avseende församlingarnas kyrkotillhörighet...49 60 Ordförandeskifte... 51 61 Aktuell ekumenisk information... 51 62 Rapport Teologiska Högskolan, Stockholm... 52 63 Uttalanden i aktuella frågor som konferensen beslutar ta upp till behandling... 53 64 Rapport från Svenska Missionskyrkans Utbildningscentrum, Lidingö (UCL)...54 65 Rapport om Svenska Missionskyrkans alkoholpolicy... 55 66 Tack till avgående ledamöter i kyrkostyrelsen och förtroendevalda... 55 67 Val av ordförande för kyrkostyrelsen... 55 68 Val av tre revisorer och två revisorssuppleanter...56 69 Val av ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter i valberedningen inför kyrkokonferensen 2007...56 70 Val av ordförande och vice ordförande i kyrkokonferensens beredningsutskott 2007 och 2008...56 71 Rapport om nytt fortbildningsprogram...56 72 Ärenden som förts till redaktionsutskottet för beredning...58 73 Tider för bön- och offerdagar 2007 och 2008...58 74 Meddelande om tid och plats för kyrkokonferensen 2007 och 2008...58 75 Tack...58 76 Avslutning...59 Protokoll 3
Protokoll fört vid Svenska Missionskyrkans 128:e kyrkokonferens i Stockholm den 15 17 juni 2006 Närvarande var 574 ombud från 317 av Svenska Missionskyrkans församlingar, representanter för distrikten, därtill ledamöter av kyrkostyrelsen och SMU-styrelsen, missionsföreståndaren och de medarbetare som enligt stadgarna äger rätt att delta i konferensens förhandlingar, internationella gäster och andra särskilt inbjudna. Kyrkokonferensen inleddes med gudstjänst under temat Vägval för livets skull. Predikan hölls av missionsföreståndare Göran Zettergren med utgångspunkt från Apg 19:23: Men just vid den tiden blev det ett allvarligt upplopp med anledning av Vägen. Torsdag 15 juni 1 Inledningstal Inledningstal av kyrkostyrelsens ordförande, Ulf Hållmarker: Kära konferensombud, gäster och åhörare! Välkomna till en kyrka som berör och Missionskyrkans 128:e årskonferens. Händerna i årets symbol talar om gemenskap, öppenhet, skapande, möten och vänskap. När våra händer läggs i Guds hand uttrycks en relation och ett beroende som vi får manifestera i ännu en kyrkokonferens. I glädje och omsorg möts vi i förhandlingar, i bön och i gudstjänster. 125 år i Kongo Kommunikationerna har ändrats. När jag landade i Kinshasa i mars i år, tog det en timme med bil till en mindre flygplats. Ett kort stopp på vägen för att köpa coca-cola och kex, sedan kunde missionsflyget på mindre än en timme ta mig till Luozi. 1881 tog båtresan veckor och väl i Kongo gällde det att med bärare och kock gå karavanvägarna längs Kongofloden in i landet. Bortsett från flygresan är mycket som förr. Landsvägen tar tid, vägarna förstörs snabbt. Matlagningen på öppen eld är det helt dominerande. Modern teknologi etableras. Men inte för alla! Fattigdomen sätter klara gränser. För väldigt många är det till och med för dyrt att köpa en plats i en bil för att ta sig till ett sjukhus. Sjukhusen har tomma platser, de sjuka har inte råd att betala för vård och operationer. Staten har inte ekonomi, varken för att underhålla vägar eller sjukhus. IT kommunikation etableras trots att stora områden saknar elström. Internet installerades någon vecka innan vårt besök i Luozi. Fem sex datorer fanns på katolikernas cybercafé. Parabolantennen förmedlar signalerna ut i etern. Generatorn för elproduktionen gick några timmar på kvällen. Mest ungdomar satt där de kan plötsligt ta in hela världens nyheter och information. Engelskan ökar i betydelse. Detta sker medan den lokala utvecklingen i mycket står still. För entreprenören finns en ny marknad, att med en bensindriven generator ladda mobiltelefoner! Många har en mobiltelefon det visar på att man är beredd att lägga pengar på möjligheten att kommunicera. 4 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006
Mission blir kyrka 1880 beslutade årsmötet i Svenska Missionsförbundet att uppta verksamhet i västra Afrika. Historiken om hur missionen i Kongo utvecklats har beskrivits av Arvid Stenström 1. Missionen var en självklarhet i missionshusen. Hemmamission och hednamission gick hand i hand. Det behövdes inga utredningar och analyser. Årsmötet gick direkt på beslut. Livingstones missionsarbete i Afrika och Stanleys utforskningar var kända. Andan var; själv räddad vinna andra och gå ut till alla folk. Väckelsens folk gick före de historiska protestantiska kyrkorna, och de ortodoxa låg lågt vad gällde missionen. Missionsengagemanget gick inte via kyrkorna utan kanaliserades i missionssällskap. Det unga Missionsförbundet blev tidigt en kyrka med missionen på programmet. En historia att vara stolt över och ett viktigt arv att förvalta. 1881 anländer den första missionären från Sverige, C J Engvall. Passa på att under jubileumsåret studera en spännande epok. Genom åren har hundratals svenskar rest till Kongo i Missionskyrkans tjänst kallade till uppdrag, mission. Faserna i arbetet kan delas in i Grundläggningsskedet ca 20 år; 1881 1890 Tillväxt och mognad i 40 år; 1890 1930 Konturerna av en kyrka skymtas under nära 30 år, 1930 1957 Kongokyrkan grundas 1957 1961 En självständig kyrka de senaste 45 åren, en period som till dels också varit en frigörelseprocess. 1 Arvid Stenström. Mission blir kyrka. 1977. Ekumenisk samverkan Samverkan var viktig för missionärerna. Dåvarande missionsstyrelse tilltalades av den ekumeniska vidsynen hos Livingstone Inland Mission. Manianga delades arbetsmässigt upp mellan huvudsakligen olika baptistiska missioner. Arbetets pionjärkaraktär och ekumeniska hänsyn ledde till att den dubbla doppraxisen i Missionsförbundet ersattes med den baptistiska i Kongo. Livet i Kristus betyder mer än läran på den vägen har det fortsatt. Det ekumeniska arvet förpliktigar. Vi är glada för att i årets konferens stå inför ett beslut att bejaka kyrkogemenskap med Svenska kyrkan. Det finns skillnader, men de är inget hinder för gemenskapen. Igenkännandet av varandra som apostoliska kyrkor förenar för livets och människornas skull och som ett svar på Jesu förbön om enhet. Ungdomsförbunden i Metodisktkyrkan, Baptistsamfundet och Missionskyrkan trycker på. Ungdomarnas konferenser i år vill se bildandet av en gemensam kyrka. Skulle inte vi som kyrkor och samfund hörsamma det? Kyrkostyrelsen vill aktivt gå samma väg tillsammans med ungdomarna. Ett steg är att nästa års kyrkokonferens formellt ska bearbeta frågan om kyrkogemenskap med de kyrkor som vi delat historia med de senaste 130 åren. Kongo-Kinshasa idag Demokratiska Republiken Kongo 2 (Kongo-Kinshasa) är ett stort land som efter många års diktatur och under drygt tio år plågats av upprepade inbördeskrig. Nu lever man i en bräcklig fred. Ett exempel på fattigdomen är uppgiften om hur mycket den kongolesiska regeringen lägger ut för hälso- och sjukvård. 100 kr per invånare, att jämföra med nära 20 000 kr per svensk 3. Beräkningar tyder på att 1 000 personer dagligen dör på grund av konflikten i landet 4. Många av förövarna är barn. En mycket stor del av befolkningen är barn och ungdomar. Av 55 miljoner invånare är 47 % yngre än 15 år. En ny konstitution har antagits i val i år. Ett problem är att konstitutionen har tagits fram av personer, bl a vicepresidenter som begått brott mot mänskliga rättigheter 5. UD (Sveriges Utrikesdepartement) bedömer möjligheterna stora att val till president och parlament kan ske i sommar, 30 juli 6. Det blir i så fall det första demokratiska valet på 40 år. FN har över 5 000 soldater i landet. Sverige stöder valet med 40 miljoner kronor. I en övergångsperiod före valen finns ett parlament med politiker, men också representanter för det civila samhället, bl a missionsföreståndaren i Missionskyrkans systerkyrka, pastor Muanda. Biskop Marini, ordförande i Kristi kyrka i Kongo är talman. Dessa och andra i kyrkorna ställer förväntningar på en ny samhällsstruktur, med människor som har förändrade hjärtan. Pojkar och flickor måste behandlas jämlikt. Vi måste be Gud om en ny generation förvaltare, med nytt sinne. Då finns möjlighet till förändring. Prolusida Förutom krigen och fattigdomen hotar sjukdomar; malaria, undernäring, olyckor, tbc och inte minst hiv/aids. 2 Demokratiska republiken Kongo, Kongo-Kinshasa, kallades tidigare Belgiska Kongo eller Zaïre. 3 WHO. www.who.int/countries/cod/en 4 Från International Rescue Committee, citerat från Dela med 2-2005 en tidning från Diakonia. Blunda inte för Kongo 5 Missionsforum en tidskrift från Svenska Missionsrådet nr 1 mars 2006. Tema Centralafrika. 6 Sändaren nr 11 18 maj 2006 Protokoll 5
Ett Sida-stött projekt för att motverka spridning av hiv/aids i Manianga har pågått de senaste tre åren. Projektet kallas prolusida 7. I detta område på landsbygden har Missionskyrkans systerkyrka CEC 8 ett utbrett arbete. Kyrkans centrum ligger vid Kongoflodens strand i Luozi. I Manianga har kyrkan bra förutsättningar att nå ut med kunskap och medvetandegörande om hiv. Genom sjukhus, skolor och församlingar finns kanaler. Kontakterna är goda även till andra kyrkors institutioner. En central ledningsgrupp har verkat genom fem lokala team, som varit sammansatta av sjuksköterska, pedagog, pastor, läkare och en ungdomsrepresentant. Med cykel har man nått ut i byar, skolor, militära grupper, poliser, chaufförer, kyrkans stormöten och berättat om sjukdomen, hur den sprids, och hur man kan skydda sig genom avhållsamhet, trohet och kondomer. Man har kartlagt kunskaper och attityder och anpassat informationen. Målgruppen har varit omkring 150 000 invånare. Utvärderingen som jag deltog i tillsammans med kongoleser och några andra svenskar hade också som syfte att identifiera hur en fortsättning av projektet skulle kunna utformas 9. I mätningar på blodgivare och gravida kvinnor i detta landsbygdsområde förefaller mellan 1 och 4 % vara smittade. En tidig sexdebut och utbredd sexualitet är en tickande bomb för en snabb spridning. Kunskap och förändrat sexuellt beteende och skyddat sex är livsviktiga delar i medvetandegörandet. Drama, sånger, blädderblock, samtal används. Ett problem i Kongo är att det är mycket få möjligheter att få bromsmedicin, men vissa förhoppningar finns om internationella insatser. Det är också problem att testa blodgivare. Frivillig testning var knappast förekommande i området, på grund av brist på testmaterial och rådgivare. Dessa delar behövs och förhoppningsvis ska Sidamedel kunna göras tillgängliga i en nästa etapp av Prolusida. En tydlig effekt av projektet var pastorernas attityder till de smittade och sjuka. Tidigare tendens till utstötning av de smittade har ersatts av en önskan att stödja och hjälpa de sjuka andligt, socialt och materiellt. Det är dessutom en utmaning att stödja föräldralösa barn och hjälpa de barn som smittats vid förlossningen. En bra hjälp i utvärderingen var dr Makouma. Han är anställd av Svenska Baptistsamfundet och arbetar med hälsovård och hiv/aidsarbete i Bandundou. Han kunde relatera till erfarenheter i en annan del av Kongo-Kinshasa. Han finns på det kontor i Kinshasa som delas av Diakonia, Baptistsamfundet och Missionskyrkan. Nimbus Arbetsåret för kyrkostyrelsen hade sin start på Västkusten, närmare bestämt Öckerö. Församlingen där har skapat en kyrka och konferensanläggning som lyckas nå ut i samhället och här ser man nya människor sluta sig till församlingens gemenskap. Nimbus, som betyder strålglans, var en inspiration för styrelsen. Utifrån Målbild 2010 har kyrkostyrelsen konkretiserat en verksamhetsplan att presentera för årets kyrkokonferens. Ambitionen är att bidra till att vända trenden i vårt land och leva med våra systerkyrkor i ömsesidighet. Hemmamission och hednamission lever vidare, numera uttrycks det annorlunda. I Målbild 2010 talas om att församlingarna ger utrymme till andlig förnyelse och fördjupning. Dessutom att församlingarna inom helhetens ram tagit ett större ansvar för Missionskyrkan internationella åtaganden. 10 Det är bl a mot de målen Missionskyrkan är på väg. Denna konferens är en rast på vägen. Gud i dina händer får jag gråta ut, Gråten delar du tills den tar slut. Gud du känner ondskan i din egen kropp. Att du delar smärtan ger mig hopp. 11 Härmed förklarar jag Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006 öppnad. 2 Val av presidium enligt valberedningens förslag att till kyrkokonferensens ordförande utse Anders Andersson, Järnforsen; till förste vice ordförande Birgitta Carlsson, Skövde; till andre vice ordförande Börje Wennberg, Tierp; samt personalchef Margareta Smedberg Andersson, och generalsekreterare Thord-Ove Thordson, till protokollsekreterare. Kyrkokonferensens ordförande, Anders Andersson, tackade för förtroendet och inledde förhandlingarna. 7 Prolusida = projekt mot Aids (Aids förkortas Sida på franska) 8 Communauté Evangelique du Congo, CEC ett av samfunden i Kristi kyrka i Kongo (EEC) 9 Sändaren nr 12 1 juni 2006. 10 Årsberättelse och årsredovisning för Svenska Missionskyrkan 2005, bilaga 1 sid 86 11 A-M Kaskinen, P Harling, Psalmer och Sånger 832:3a. 6 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006
3 Val av protokollsjusterare enligt valberedningens förslag att utse Anders Ivarsson, Helsingborg, och Margaretha Zettergren, Sävedalen, att tillsammans med ordförandena justera kyrkokonferensens protokoll. 4 Val av rösträknare enligt valberedningens förslag att till rösträknare för ärenden som avgörs genom sluten omröstning utse: Birgitta Göhl, Enebykyrkans församling, sammankallande; Sven-Erik Stålberg, Härnösand; Monica Basilier Braennstroem, Stockholm; Ruth Wernolf-Nyberg, Tyringe; Uno Petersson, Fiskebäck; Gunnar Rabenius, Askersund; Gunvor Hederos, Skärstad; Ingvar Holmqvist, Vännäs; samt att till rösträknare för ärenden som avgörs genom öppen omröstning utse: Lizzie Danielsson, Hjortsberga, sammankallande; Thomas Magnusson, Djurås; Birgitta Thalén-Sundin, Sundsvall; Margareta Lagerlund, Åkersberga; Kjell Larsson, Uppsala; Per-Olof Bardh, Ljungby; Margareth Jönsson, Vinslöv; Curt Larsson, Gillstad; Magnus Holmblad, Mölndal; Henry Rådbo, Kristinehamn; Bengt Dåverhög, Bengtsfors; Marianne Englund, Gislaved; Yngve Englund, Gislaved; Lars-Åke Hultbäck, Kalix; Gunnar Renklint, Lycksele. 5 Kyrkokonferensens arbetstider enligt kyrkostyrelsens förslag att torsdagens förhandlingar pågår kl 11.00 12.30 och 16.00 17.30, att fredagens förhandlingar pågår kl 09.00 12.30, samt att lördagens förhandlingar pågår kl 09.00 12.30 och 15.00 17.30. 6 Konferensens arbetssätt, inklusive val av processledare på påverkanstorget Generalsekreterare Thord-Ove Thordson informerade om nya arbetssätt i konferensen för att stärka demokratin, fördjupa kunskapen, ge fler en chans att påverka samt för att underlätta för nya ombud. Åtta fördjupningsseminarier kommer hållas under torsdag eftermiddag (relaterade till avgivna punkter i föredragningslistan) för att ge ökad kunskap, svar på frågor och möjliggöra bättre beslutsunderlag. Påverkanstorg ordnas under fredag eftermiddag för behandling av motionerna och för presentation av kyrkostyrelsens kandidater. Alla beslut kommer att fattas i plenum. att arbeta med fördjupningsseminarier och påverkanstorg enligt förslaget, samt att utse följande personer till processledare på påverkanstorget: Ola Bojestig, Kjell Carles, Sara Flodquist, Ulla Marie Gunner, Daniel Janarv, Jenny Kimming, Maria Olsson och Rut Stenlund. 7 Fastställande av föredragningslista och dagordning enligt kyrkostyrelsens förslag att fastställa föredragningslistan i enlighet med utsänt förslag och tillägg, med fullmakt för presidiet att under förhandlingarnas gång föreslå ändring i ordningsföljden med hänsyn till kyrkokonferensens arbetstider. 8 Hälsningar till och från systerkyrkor och missionsarbetare Bertil Svensson, internationell missionssekreterare, framförde en hälsning från HCC i Indien som gett en gåva till pionjärarbetet i Sverige och till arbetet i Kina, samt framförde en hälsning från en lokal församling i Kongo-Kinshasa. att genom Missionskyrkans kansli sända hälsningar till Svenska Missionskyrkans systerkyrkor och missionsarbetare i andra länder. Protokoll 7
9 Hälsningar till och från andra samfund Svenska Missionskyrkan hade genom Missionskyrkans kansli sänt hälsningar till följande samfund: Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, Evangeliska Frikyrkan, Metodistkyrkan i Sverige, Pingst fria församlingar i samverkan, Svenska Alliansmissionen, Svenska Baptistsamfundet och Svenska kyrkan. Hälsningen hade följande lydelse: Svenska Missionskyrkan som i år samlas till kyrkokonferens i Stockholm den 14 18 juni, sänder er en varm hälsning. Konferensens symbol är händer och temat En kyrka som berör med händer som öppnar med händer som tjänar med händer som visar väg med händer som förenar med händer som välsignar Vi ber om Guds glädje och nåd att få tjäna tillsammans med er och övriga kyrkor och samfund i vårt gemensamma missionsuppdrag från Jesus Kristus. Hälsningar hade kommit till kyrkokonferensen i form av brev och postogram från Adventistsamfundet i Sverige, Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, Evangeliska Frikyrkan, Frälsningsarmén i Sverige-Lettland, Svenska Alliansmissionen, Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet, Pingst fria församlingar i samverkan, Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd, Ekumeniska centret i Sundbyberg (Sveriges Kristna Råd, Sveriges Frikyrkosamråd, Hela Människan, Diakonia, Kristna Fredsrörelsen, Riksförbundet Pensionärsgemenskap, Svenska Missionsrådet och Svenska Soldathemsförbundet) Hälsningarna lästes upp av missionsföreståndare Göran Zettergren. att ta hälsningarna till protokollet. 10 Hälsning av internationella gäster Internationelle missionssekreteraren, Bertil Svensson, meddelade att en evangelistkonferens hållits i Fiskebäck under pingsthelgen med representanter från 13 systerkyrkor. Dessa hade sedan rest runt i församlingar och en del hade stannat kvar till kyrkokonferensen. Bertil Svensson hälsade tillsammans med missionsföreståndaren och kyrkostyrelsens ordförande, följande internationella gäster välkomna till kyrkokonferensen: Danmark Pastor och Formand MBU Rasmus E. Larsen och Stella Larsen, Det Danske Missionsforbund Finland Redaktör Tanja Östman och Johan Östman, Missionskyrkan i Finland Vd Merja Pitkänen och Markku Pitkänen, Suomen Vapaakirkko Norge Missionssekreterare Eilif Tveit och Marianne Tveit, Det Norske Misjonsforbund Estland Rektor Meego Remmel och Eelike Remmel, Union of free evangelical and baptist churches of Estonia Ecuador Pastor Carlos Montenegro, Iglesia del Pacto Evangélico del Ecuador Kongo-Brazzaville Evangelist Paul Moussouaka, Eglise Evangélique du Congo Kongo-Kinshasa Evangelist Jonathan Mankubukulu Mahungu Sona samt evangelist Dénise Bazeyimio Nsayi, Communauté Evangélique du Congo Indien Pastor Asher Wasker, Hindustani Covenant Church Japan Pastor Ryuji Saito, Nippon Seiyaku Kirisuto Kyoodan Kina Pastor Ge Baojuan, Zhong Nan Theological Seminary, samt pastor Zhang Shuilian, Hubei Christian Council USA North Park University Choir and Jazz Ensemble, Evangelical Covenant Church Dessutom hälsades Republiken Kongos ambassadör för de nordiska länderna, André Hombessa, välkommen samt två medarbetare från IME Kimpese, Kongo- Kinshasa, Samuel Nzungu och Thérèse Yeba. En hälsning till konferensen framfördes av de utländska gästerna genom pastor Ge Baojuan, Kina. 11 Hälsning av särskilt inbjudna gäster Missionsföreståndaren hälsade följande gäster välkomna till Missionskyrkans kyrkokonferens, med tack för gott stöd och fint samarbete; Biskop Caroline Krook, Svenska kyrkan; handläggare för ekumenik Johan Dalman, Svenska kyrkan; kyrkostyrelsens ordförande, Anders Svensson, Metodistkyrkan i Sverige; Fredrik Emanuelson, Stockholms Katolska Stift; missionsföreståndare Anders Sjöberg, Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen; vice ordförande Birgitta Pettersson, Svenska Alliansmissionen; nyvalde 8 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006
ordförande Lars Dalesjö samt tidigare ordförande Sören Carlsvärd, Svenska Baptistsamfundet; föreståndare Sten-Gunnar Hedin, Pingst fria församlingar i samverkan, kommendör Hasse Kjellgren, Frälsningsarmén; överste Leif Johansson, Svenska Frälsningsarmén; biträdande generalsekreterare Lennart Molin, Sveriges Kristna Råd; frikyrkosamordnare Marianne Andréas, Sveriges Kristna Råd/Sveriges Frikyrkosamråd; direktor Bo Forsberg, Diakonia; biträdande sekreterare Sven-Eric Andersson, SST/ Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund; generalsekreterare Göran Sturve, Svenska Missionsrådet; styrelseledamot Olov Ånskog, Svenska Soldathemsförbundet; rektor Kerstin Enlund, Bilda; vd Tomas Grahl, Verbum AB; vd C-G Gunnarsson, Verbums förlag; direktor för internationella frågor på Kyrkornas Världsråd, Peter Weiderud; generalsekreterare Svenska Bibelsällskapet, Krister Andersson och Kristina Andersson; vice ordförande Åke Göransson, Arbetsgivaralliansen; förbundsdirektör Kenth Nauclér, Arbetsgivaralliansen; förhandlingsledare Lars Henningsson, Arbetsgivaralliansen; fru Margareta Hedberg; f d ekonomichef Lars G Larson och Eva Larson; f d missionssekreterare Bernt Wåhleman; fru Margit Engström; f d rektor Lars Lindberg. Hälsningar framfördes av direktor Peter Weiderud, Kyrkornas Världsråd, och direktor Bo Forsberg, Diakonia. Peter Weiderud riktade ett särskilt tack till Svenska Missionskyrkan för viktiga bidrag till det ekumeniska och internationella arbetet. Han betonade att en av ekumenikens viktigaste uppgifter är att utveckla det genuina i den egna traditionen samtidigt som man får hjälp att lyfta blicken och se vidare, vilket breddar engagemang och vilja till delaktighet i det som händer i världen. Bo Forsberg påminde om att Diakonia i år firar 40 år som organisation. Man har skrivit om sin historia i bokform genom att skriva om människor som varit med och förändrat världen. Hälsningen till årets konferens är att möta de utmaningar och behov som finns idag att förändra världen. att ta hälsningarna till protokollet. 12 Val av redaktionsutskott enligt kyrkostyrelsens förslag att utse ett redaktionsutskott, att under förhandlingarnas gång till redaktionsutskottet föra ärenden som behöver bearbetas ytterligare, t ex sammanjämkning av olika yrkanden och beredning av uttalanden i aktuella dagsfrågor, innan kyrkokonferensen fattar beslut, samt att uppdra åt redaktionsutskottet att skriftligt kort sammanfatta konferensens beslut för att underlätta ombudens rapportering till sina församlingar efter konferensen. att till redaktionsutskott utse Lennart Henriksson, kyrkostyrelsen, ordförande; Andreas Hedström, kyrkostyrelsen; Bernt Åkerblad, Linköping; Lena Huld, Donsö; samt Per Inge Lidén, Malmö; sekreterare. 13 Information Ordföranden redogjorde för de regler som gäller vid beslutsfattande i konferensen. Vidare informerades om att förslag till uttalanden från kyrkokonferensen ska lämnas in senast 17.30. på förslag av presidiet att införa en tidsbegränsning på tre minuter för debattinlägg förutom föredragning, att införa en tidsbegränsning på två minuter för plädering, samt att införa en tidsbegränsning på en minut för replik. 14 Ajournering att ajournera förhandlingarna till kl 16.00. 15 Ordförandeskifte, återupptagande av förhandlingarna Kyrkokonferensens förste vice ordförande Birgitta Carlsson, övertog ledningen av förhandlingarna och förklarade dessa återupptagna. 16 Förslag till uttalande Uttalande om Kongo-Kinshasa Redaktionsutskottets sekreterare Per-Inge Lidén, presenterade följande förslag till uttalande till stats- och utrikesministrarna om Kongo-Kinshasa: Protokoll 9
Svenska Missionskyrkan, samlad till kyrkokonferens i Stockholm, gör följande uttalande om Kongo- Kinshasa. Sedan 125 år har Svenska Missionskyrkan ett nära samarbete med Kongo-Kinshasa och Kongo-Brazzaville. Under dessa år har vi delat både kamp och framgång med våra systerkyrkor. I samarbete med Evangeliska samfundet i Kongo-Kinshasa har vi verkat för fred och försoning och givit stöd till den demokratiska uppbyggnaden. När Kongo-Kinshasa i juli går till val är det en vital del av den demokratiska processen i landet. Vi gläder oss åt att Sverige sänder valobservatörer och fredsbevarande styrkor till denna viktiga del av Afrika. Förutom de lokala politiska aktörerna finns det många andra som söker påverka utvecklingen. Det är viktigt att Sverige kritiskt granskar de forna kolonialmakternas och de transnationella företagens agerande i landet. Stödet till de krafter som arbetar för demokrati bör nu intensifieras. Framöver är det mycket angeläget att bekämpa hiv och aids och delta i uppbyggnaden av samhällets infrastruktur. Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens kräver: att Sverige intar en än mer pådrivande roll i demokratiseringen av Kongo-Kinshasa, att Sverige kritiskt granskar de transnationella företagens och stormakternas utnyttjande av landets resurser, att Sverige intensifierar sitt utvecklingssamarbete med Kongo-Kinshasa, samt att Sverige ökar antalet fredsbevarande trupper i FN:s regi. att anta det föreslagna uttalandet. 17 Kort presentation av inkomna motioner och kyrkostyrelsens yttrande över dessa, se punkt 40 43 Motion från SMU:s riksmöte 2005 angående SMU:s självständighet, punkt 40 SMU-styrelsens ordförande Linda Eriksson yrkade bifall till SMU-motionens samtliga att-satser. Runa Wester, kyrkostyrelsen anmälde kyrkostyrelsens yttrande över motionen och yrkade bifall till kyrkostyrelsens tre att-satser. Motion från Kristofferkyrkans församling, Karlshamn, angående kristna program i Sveriges Radio, punkt 41 Kristofferkyrkans församling, Karlshamn, Åke Wirtén, informerade om att frågan uppmärksammats tillsammans med RPG. Det har skett en stor förändring mot för tio år sedan. De andliga sångerna och andakterna har i stort sett försvunnit och språkdräkten har blivit förråande. Motionen var också ställd till EFS:s konferens. Bifall yrkades till motionen. Karin Sporre, kyrkostyrelsen, yrkade bifall till kyrkostyrelsens tre att-satser. Motion från Värnamo missionsförsamling angående tidpunkt för kyrkokonferens och riksmöte, punkt 42 Värnamo missionsförsamling, Magnus Liljeqvist, såg gärna en kyrkokonferens i maj eller april. Bifall yrkades till motionens två att-satser. Per-Olov Westlin, kyrkostyrelsen, yrkade bifall till kyrkostyrelsens att-sats. Motion från Alingsås missionsförsamling om tydligare information avseende församlingstillhörighet, punkt 43 Alingsås missionsförsamling, Eva Johansson, anmälde och kommenterade motionen och yrkade bifall till kyrkostyrelsens att-satser. Larseric Ramlöv, kyrkostyrelsen, yrkade bifall till kyrkostyrelsens att-satser. Motionerna kommer fortsatt behandlas på fredagens påverkanstorg samt i plenum på lördagen. 18 Ändring av föredragningslistan enligt presidiets förslag att behandla punkt 13 på föredragningslistan, Kyrkostyrelsens årsberättelse, punkt 14 på föredragningslistan, Revisorernas berättelse, samt punkt 15 på föredragningslistan, Yttrande från kyrkokonferensens beredningsutskott, i ett sammanhang. 19 Års- och förvaltningsberättelse, revisorernas berättelse samt beredningsutskottets yttrande Missionssekreterare Pär Sandstedt inledde presentationen av årsberättelsen 2004 2005 genom att lyfta fram något av det som händer i arbetet i Sverige. Möten var temat på Ordet för idag 2006, skriven av distriktsföreståndarna. Ordet möten säger mycket 10 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006
om mission i Sverige. Det handlar om distriktsföreståndarnas många, många möten med styrelser och ordföranden, om evangelisternas varierande former av möten. Om många fler medarbetares möten inom sina respektive områden som diakoni, storstadsarbete, församlingsplantering, musik, medarbetarrekrytering möten med andlig vägledning, coachning, utvecklingsarbete, praktiska råd, krishantering, inspiration, antagningssamtal Diakoni under året har ett omfattande arbete gjorts för att ta fram en alkoholpolicy. Mer om denna kommer senare i konferensen. Musik! Är det inte fantastiskt att det sjunger så mycket om Missionskyrkan? Nya sånger skrivs (Brukssånger), omfattande planeringsarbete har gjorts för en musik- och en blåsarfest. De genomfördes under den här våren och samlade nära 800 sångare och blåsare! Inom SMM har ett särskilt ungdomsbrass formats som vi får glädjas åt under konferensen. I storstadsarbetet vill vi uppmärksamma Immanuel 153 en gudstjänst- och hemgruppsgemenskap i Stockholm i en samverkan med Immanuelskyrkan och distriktet. Många unga människor har hittat tillbaka till sin tro och kyrkan genom det här arbetet. Under året har det också gjort en utvärdering efter beslut i kyrkokonferensen 2004. Utvärderingen landar i fem slutsatser: storstadsarbetet behöver fortsätta och om nya ekonomiska resurser tillkommer är också Göteborg ett prioriterat område, de punkter som utgjort ledord för arbetet behöver omarbetas för att ge plats åt nya fokus. Samtidigt måste antalet områden begränsas och anpassas till de resurser som finns, storstadsarbetets långsiktiga finansiering behöver lösas, inför nya initiativ och nya riktlinjer för storstadsarbetet är förankringsprocessen i församlingarna och distrikten viktig, ett seminarium om storstadsarbetet genomfördes i mars, för arbetets utveckling och förankring är sådana seminarier viktiga och bör återkomma. Församlingsplantering är en framtidsfråga inte bara för Missionskyrkan utan för kyrkan i Sverige och ett naturligt utflöde av att vara kyrka. Församlingar planterar församlingar. I nästa års konferens tror vi att vi kommer att få hälsa två nya församlingar välkomna in i Missionskyrkans gemenskap. Kallelsen lever tidigare nämndes de många möten som kännetecknar arbetet i Sverige det gäller inte minst när kallelsen till pastor eller diakon mognar fram och ska prövas och bekräftas. Idag har Missionskyrkan 64 pastorskandidater! Missionskyrkan har omkring 1 000 ordinerade pastorer och diakoner. Cirka 600 är i aktiv tjänst inom kyrkan eller ekumeniskt. En resurs som vi vill vara rädda om och därför finns personalvårdande insatser av olika slag. Inte minst viktigt är att befrämja ett gott samarbetare mellan arbetsgivare och arbetstagare. Vi vill växa 2005 togs över 900 medlemmar in på bekännelse eller föräldrars önskan! Kanske har trenden redan vänt (en minskning med enbart 473 mot 867 året innan). Men vi vill växa och bli fler. Ett arbete på att vända trenden har satt igång! För några dagar sedan inbjöd Missionskyrkan till en internationell evangelistkonferens den kommer att märkas också i vår konferens. Framför allt aktualiserades den viktiga frågan om hur vi kan nå nya människor med evangeliet i vår tid. Den första punkten i grundläggande värderingar och riktlinjer i arbetet med församlingsplantering anger detta: Nya människor för Jesus Målsättningen för detta arbete är att människor ska få lära känna Jesus Kristus, komma till tro och upptäcka församlingen som gemenskap för liv och tjänst. Nya människor uppfattar vi vara människor som inte själva betraktar sig som kristna, och inte själva är delar av en befintlig församlingsgemenskap. Missionssekreterare Bertil Svensson presenterade kort ett antal aktuella arbetsområden inom det internationella arbetet. Humanitärt arbete År 2005 har i mångt och mycket präglats av katastrofer i områden där systerkyrkor arbetar: flodvågskatastrofen i Indiska oceanen, som för Missionskyrkans del innebar en stor insats och stöd till Hindustani Covenant Churchs arbete på ögruppen Andamanerna. Översvämningar drabbade dessutom delstaterna Gujarat och Maharashtra i Indien. Humanitärt stöd har också givits till dem som drabbats av den tysta katastrofen i Poolregionen i Kongo-Brazzaville efter många år av inbördes stridigheter. Jordbävningen i Kashmir, i norr, på gränsen mellan Pakistan och Indien, var en annan stor katastrof som krävde extra insatser både av HCC och Svenska Missionskyrkan. Medel för dessa humanitära insatser är extra medel, som Missionskyrkan fått från enskilda och Protokoll 11
församlingar, men främst externt från Sida, Radiohjälpen, Läkarmissionen och även systerkyrkor i andra länder inom ramen för IFFEC (Internationella federationen av fria evangeliska kyrkor). Församlingsarbete I de flesta av Missionskyrkans samarbetskyrkor fungerar församlingslivet till stor glädje och inspiration för människor som lever i materiellt svåra förhållanden. Missionskyrkan stöder både pastors- och lekmannautbildning samt bibelarbete, dessutom ges stöd till kyrkobyggnation. Pionjärarbete i områden med svag kristen närvaro Samtal har under året förts med flera systerkyrkor om pionjärarbete i områden med svag kristen närvaro. Exempelvis i Songbu, Kina, där två av Missionskyrkans missionärer lynchades av lokalbefolkningen för mer än 100 år sedan, en plats där nu kyrkan i Hubeiprovinsen arbetar. Missionskyrkans och övriga systerkyrkornas missionsföreståndare besökte platsen i april i år. De vill nu tillsammans arbeta i det här området i Kina, för att stärka den kristna kyrkan i det s k martyrdistriktet. Kyrkans stöd till samhällsutvecklingen Samhällsutvecklingsarbetet är stort och omfattande. Huvudsakligen utförs det med stöd från Sida och andra organisationer, men flera församlingar/läger stöder också satsningar som särskilda projekt. När Sida ger stöd, förväntas Missionskyrkan ge 10 % av medlen som egeninsats. Till det här arbetet kan räknas utbildning, hiv/aids-arbete, hälso- och sjukvård, jord- och skogsbruk, arbete med demokrati, fred och försoning bland annat med fotboll som instrument. Organisationsutveckling I flera systerkyrkor arbetar Missionskyrkan med Sidastöd för att hjälpa kyrkorna utveckla sin organisation/ administration. Det gäller systerkyrkorna i Kongo- Brazzaville, Ecuador och Nicaragua och tidigare även i Indien. I tider av ömsesidighet kyrkorna emellan, har även Missionskyrkan fått del av de erfarenheter som systerkyrkorna fått, genom att Hindustani Covenant Church under föregående verksamhetsår deltagit i Missionskyrkans strategidagar, med fokus på att finna vägar att bättre möta de behov som finns i dagens samhälle. Missionsarbetare/volontärer Missionsarbetare och volontärer kommer inte bara från Sverige. Alltmer ställs medarbetare från systerkyrkorna till förfogande i det gemensamma arbetet. Unga pionjärarbetare finns nu i Bashkortistan vid Uralbergen, där Missionskyrkan för 100 år sedan bedrev mission. Där stöds nu ett missionsarbete gemensamt med Missionskyrkans samarbetspartners i Ryssland och Estland. Ekumeniska följeslagare i Israel/Palestina är en ny form av volontärtjänst. Flera medlemmar från Missionskyrkan har engagerat sig i detta arbete. Utbyten Utbyten av olika slag är viktiga för det fortsatta missionssamarbetet och samordnas inom missionsavdelningen. Finansiering av arbetet söks från olika håll men har också en hög grad av egeninsats. Exempel på utbyten under föregående år: Pastorernas manskörs turné i Kina, MUL-kursens (Mission-Utveckling- Lärande) besök i Kina, lärjungaskolan Apg 29 i Ecuador och stipendiater till Mellanöstern. Afrika Missionsföreståndare Mbama, som under 18 år varit ledare för den största av Missionskyrkans systerkyrkor, den Evangeliska kyrkan i Kongo-Brazzaville, dog under året. Till ny missionsföreståndare valdes Patrice Nsouami. Svenska Missionskyrkan tackar Gud för alla systerkyrkor och det omfattande missionsarbete, som vi alla av nåd får vara en del av och genom vilket vi utmanas till fortsatt vittnesbörd och tjänst. Ekonomichef Samuel Borg kommenterade den ekonomiska förvaltningen under räkenskapsåret 2004/ 2005 utifrån årsredovisningen. Glädjande noterades att gåvomedlen i Svenska Missionskyrkans församlingar under de fem sista åren ökat med totalt 30 mkr, vilket till stor del beror på införandet av kyrkoavgiften. Gåvomedlen till den budgeterade verksamheten ökade med 0,2 mkr till 37,7 mkr. Antalet anslutna till kyrkoavgiften ökar sakta. Ökningen tillsammans med generellt höjda löner bidrar till att kyrkoavgiftens 30 % och statsbidragen i år sammantaget uppgår till 16,2 mkr mot 15,5 mkr föregående räkenskapsår. Glädjande konstaterades att de totala intäkterna ökade med 1,0 mkr till 54,9 mkr jämfört med året innan. Kostnaderna för verksamheten var 56,6 mkr vilket är 5,4 mkr lägre än föregående år. Denna kostnadsbesparing hänför sig till den beslutade nedskärningen 2004 om ca 5 mkr som resulterade i att exempelvis 9 tjänster avslutades under föregående verksamhetsår. Finans- och fastighetsförvaltningen visar ett nettoresultat på 4,8 mkr att jämföra med 5,5 mkr föregående räkenskapsår. Minskningen beror på nedskrivningar av fordringar på UCL om ca 4,5 mkr som till viss del parerats med något större vinster i finansförvaltningen än föregående år. 12 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006
Resultatet före dispositioner visar på det första överskottet på många år i Svenska Missionskyrkan vilket är oerhört inspirerande. Överskottet är på 3,1 mkr vilket är 4,7 mkr bättre än budget (-1,6 mkr) och 5,7 mkr bättre än föregående år (-2,6 mkr). Under året har nettot av utnyttjade och reserverade medel om -0,5 mkr (reserverat för tsunamiarbetet) avsatts, vilket ger ett resultat för räkenskapsåret på plus 2,6 mkr (-3,8 mkr). Marknadsvärdet på Svenska Missionskyrkans värdepapper ökade med 22,4 mkr till ett marknadsvärde på 106,6 mkr per den 31 augusti 2005. Tack vare nyinvesteringar och realiserade vinster har det bokförda värdet ökat med 13,8 mkr till 91,1 mkr. Pensionsskulden har ökat med 7,1 mkr till 95,5 mkr. Täckningsgraden för dessa åtaganden har stigit två procentenheter till 85 %. Om inga fribrevsavsättningar hade gjorts om totalt 14 mkr, vilka påbörjades för fem år sedan, hade täckningen varit på 100 % jämfört mot det gamla sättet att mäta konsolideringsgrad då inga fribrevsavsättningar genomfördes. Avslutningsvis föredrog ekonomichefen kassaflödesanalysen som en sammanfattning av missionsverksamhetens underskott och dess täckning genom finansförvaltningen. Den visar på ett glädjande positivt flöde för den löpande verksamheten, i likhet med föregående år. Totalt har Svenska Missionskyrkan ett negativt kassaflöde på -1,2 mkr för räkenskapsåret, vilket innebär att likvida medel har minskat med samma belopp, till 37,6 mkr. Det totala negativa kassaflödet förklaras genom bättre likviditetsplanering där likvida medel placerats i finansförvaltningen för att generera mer räntepengar. REVISORERNAS BERÄTTELSE Svenska Missionskyrkans revisor Jonas Grahn presenterade revisionsberättelsen och läste upp delar av nedanstående berättelse. Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt kyrkostyrelsens förvaltning i Svenska Missionskyrkan för räkenskapsåret 2004-09-01 2005-08-31. Det är kyrkostyrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i Svenska Missionskyrkan för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har handlat i strid med årsredovisningslagen eller Svenska Missionskyrkans stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av Svenska Missionskyrkans och Svenska Missionskyrkokoncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Kyrkostyrelsens ledamöter har enligt vår bedömning inte handlat i strid med Svenska Missionskyrkans stadgar. Vi tillstyrker att kyrkokonferensen fastställer resultaträkningen och balansräkningen för Svenska Missionskyrkan och för Svenska Missionskyrkokoncernen och beviljar kyrkostyrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 3 februari Jonas Grahn, auktoriserad revisor; Matts Samuelsson; Lennart Schönning BEREDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE Beredningsutskottets (BU) ordförande Sven-Anders Hultander, föredrog BU:s yttrande: Arbetet i Sverige, ekumenik och SMU BU gläds över det väl genomarbetade förslaget till kyrkogemenskap mellan Svenska kyrkan och Missionskyrkan som nu föreläggs konferensen för beslut. Vi har också fått rapporter om att goda ekumeniska samtal pågår mellan Missionskyrkan och flera andra kyrkor och samfund. BU ser positivt på anslutningen till Arbetsgivaralliansen, vilket ger ökat stöd till församlingarna som arbetsgivare. Protokoll 13
BU ser positivt på att ett mer flexibelt fortbildningsprogram nu utarbetats för anställda i kyrkan. Detta bör gynna både anställda och arbetsgivare. BU noterar att den intensiva satsningen i arbetet för rekrytering av framtida medarbetare varit mycket framgångsrik. BU uppmuntrar församlingsrådets intentioner att finna nya former för att lösa vakansfrågor i församlingarna. BU noterar att ett viktigt dokument för församlingsplantering har utarbetats. Där vill vi understryka möjligheten att moderförsamling kan avknoppa nya församlingar. Det ekonomiska bidraget till nya församlingar får inte ställas i konkurrensförhållande till stödet för mindre församlingar. BU noterar med tacksamhet att ungdomsförbunden SMU, SBUF och MKU har enats om en federation. Ungdomsförbunden får ses som en förebild för de fortsatta samtalen mellan moderkyrkorna. BU finner det viktigt att skapa flera mötesplatser mellan SMU och församling. BU ser mycket positivt på SMU:s försök att hejda den negativa medlemstrenden, och uppmuntrar viljan till ökade insatser för medlemsrekrytering. BU förutsätter att gemensamma projekt skapas i samarbete mellan SMU och Missionskyrkan. BU understryker SMU:s önskan att finna mentorer med inriktning på ungdomsarbete. Arbetet i andra länder BU noterar med tillfredsställelse att tjänsten som biståndssekreterare tillsatts vid internationella missionsavdelningen i september 2005. BU noterar med tacksamhet att arbetet med den av 2005 års BU efterfrågade strukturen för samordnade rekryteringsinsatser av missionsarbetare i internationell tjänst nu påbörjats. BU betonar vikten av att samtal om uppdrag i missionsländer förs tillsammans med SMU t ex vid Kallelse till tjänst-dagar och när SMU-volontärer utbildas. BU uppmärksammar att insamlingar och gåvor till arbetet i andra länder blivit drygt 1,5 miljoner lägre än budgeterat för 04/05, samt att föreslagen budget för 06/07 minskats med drygt 0,5 miljoner i förhållande till budget för 04/05. BU påtalar att detta inte överensstämmer med visionen för Målbild 2010, där Svenska Missionskyrkan anser sig vara en missionerande kyrka, en kyrka som inte lever i och för sig själv. Mission är kyrkans väsen. BU anser att detta tydligt visar att åtgärder behövs för att öka bl a annandagsinsamlingen. Utöver detta anser BU att en översyn av missionsfonderna bör ske så dessa medel kan användas i Missionskyrkans internationella arbete. BU ser positivt på att församlingar i Sverige engagerar sig som fadderförsamlingar och tror att detta kan bidra till en större närhet till det internationella arbetet. BU uppmanar kyrkostyrelsen att tydliggöra detta som en kontaktform för församlingar, närförsamlingar, regioner, distrikt, SMU-grupper och enskilda för att genom besök och dagens moderna kommunikationssystem knyta nya kontakter allt för att öka missionsintresset. BU uppmanar kyrkostyrelsen att sprida information om Svenska Missionskyrkans goda kontaktnät och möjligheter till direktinsatser vid katastrofer (Tsunamin/Andamanerna) och att gåvor via Missionskyrkans 90-nummer är ett utmärkt alternativ vid till exempel högtidsdagar. BU ser positivt på den organisationsöversikt som inletts i Eglise Evangélique du Congo (EEC) kyrkan i Kongo-Brazzaville, efter upphandling av ett kenyanskt företag till uppdraget. BU uttalar förhoppningen att organisationsstudier även kan användas i andra systerkyrkor för att därigenom bidra till ett bättre fungerande arbete i kyrkan. Den av 2001 års kyrkokonferens beslutade policyn för internationellt missionsarbete skall bearbetas. Beslut om den skall fattas av 2006 års kyrkokonferens. I budget 04/05 fanns 100 000 kronor avsatta för ändamålet, men ingen kostnad redovisas. BU anser det anmärkningsvärt att inget skett och ser även detta som en fara för förlorad identitet som missionerande Missionskyrka. Kyrkostyrelsen, kyrkokansliet, Teologiska Högskolan och Sändaren BU konstaterar, liksom förra året, att det skett en utveckling av struktur och ledning av kyrkokansliets arbete. Samarbetet mellan olika avdelningar på kansliet har en fortsatt positiv utveckling. BU betonar det delade ledarskapets värde. Inom Missionskyrkans olika led upplevs uppdelningen av ansvaret mellan missionsföreståndaren och generalsekreteraren ha många fördelar. Trots påpekanden från BU vid de tre föregående kyrkokonferenserna förekommer fortfarande stora brister i hanteringen av kyrkostyrelsens protokoll. BU förväntar sig omgående åtgärder för att säkerställa kyrkostyrelsens protokollshantering. Beslutsunderlag och ekonomiska analyser bör biläggas föredragningslistan inför sammanträdena och därmed utgöra ett underlag för protokollsskrivning. Justering av protokoll bör ske inom tre veckor från sammanträdesdag. BU noterar att ägarförändring av tidningen Sändaren, genom försäljning till Verbum, har skett under året och gläds åt att tidningen behåller sin nuvarande 14 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006
profil. Vi noterar vidare att det är positivt med utökad samordning med Kyrkans Tidning, vad gäller administrativa funktioner. BU anser att två ärenden under året kyrkostyrelsens storlek och UCL har hanterats med ett visst mått av demokratiunderskott gentemot församlingar och distrikt. Dessa frågor borde ha underställts kyrkokonferensen för beslut. Utbildningscentrum Lidingö (UCL) och Lidingö Hotell och Utbildningscentrum AB (LHUC) BU har även i år försökt få en klar bild av situationen vid UCL. Vi har inte heller nu lyckats. Vissa oklarheter kvarstår. Uppfattningarna spretar och samsyn saknas. BU:s förhoppning är att situationen vid UCL ska stabiliseras så att denna fråga i fortsättningen inte ska kräva samma omfattande engagemang. UCL-styrelsen beslutade den 8 april 2005 att lägga ner konferensverksamheten den 1 augusti 2005. Beslutet verkställdes inte fullt ut. Nytt beslut om hävande av detta beslut kan vi inte finna att vare sig UCL:s eller LHUC:s styrelse tagit. Otydlighet om framtiden har skapat otrygghet hos personalen och osäkerhet hos kunder. Ett uttryck för oklarhet är kyrkostyrelsens skrivning i rapport till kyrkokonferensen (sid 24) att styrelsen inte beslutat att avveckla bolaget. Kyrkostyrelsen kan enbart ge ägardirektiv. Administrativa brister och rutiner beträffande anställningsbevis och andra arbetsrättsliga frågor har också skapat otrygghet. BU noterar dock att nödvändig uppstramning skett. BU förutsätter att den nya styrelsen skapar möjligheter för en fullgod arbetsmiljö. Ett starkt engagemang från kyrkostyrelse och tjänstemän har erfordrats för att styra upp verksamheten, men det har också medfört en oklar ansvarsfördelning mellan kyrkostyrelse, UCL:s styrelse, LHUC:s styrelse och olika anställda. Det är därför viktigt att rollerna för de olika parterna klargörs och blir vägledande för det fortsatta arbetet. BU uppmanar kyrkostyrelsen att genom ägardirektiv säkerställa detta och att dokumentation av beslut sker på ett juridiskt godtagbart sätt. Det korta perspektivet (samarbetsavtal t o m 2007) innebär dock att viss osäkerhet inte kan undvikas. Vid kyrkokonferensen 2005 togs beslut om att tillsätta en utredning om UCL:s framtid. Förslaget skulle i god tid tillsändas församlingar och distrikt för samtal och reflexioner. BU konstaterar med stor förvåning att detta inte skett. Ekonomi BU konstaterar att redovisning och bokslut ger en professionell bild av Missionskyrkans ekonomi. BU noterar med tacksamhet att resultattrenden brutits till ett positivt resultat bl a med hjälp av en god finans- och fastighetsförvaltning. BU vill understryka vikten av regelbundet offrande genom autogiro och kyrkoavgift och betonar därför vikten av att utse insamlingsombud i församlingarna. BU konstaterar att statliga bidrag är en viktig inkomst för Missionskyrkan och noterar samtidigt att en diskussion påbörjats kring dessa bidrag. BU vill därför uppmana kyrkostyrelsen att noga följa denna fråga. BU anser att placeringspolicyn för kapital fungerat bra på en skiftande börs. BU ser positivt på att finansiella frågor förts samman med fastighetsfrågor i det nya förvaltningsrådet. BU noterar och gratulerar till utmärkelsen Bästa årsredovisningen inom den ideella sektorn för verksamhetsåret 03/04. Förslag om ansvarsfrihet Efter att ha informerat sig om 2004/2005 års verksamhet och förvaltning instämmer BU i revisorernas förslag att kyrkokonferensen skall bevilja kyrkostyrelsen ansvarsfrihet för det gångna räkenskapsåret. För kyrkokonferensens beredningsutskott Sven-Anders Hultander, ordförande; Kerstin Åberg, vice ordförande. Kyrkostyrelsens ordförande Ulf Hållmarker framförde följande kommentarer från kyrkostyrelsen till beredningsutskottets yttrande. Först ett varmt tack för det arbete beredningsutskottets ledamöter och presidium lagt ner under några dagar innan konferensen. Styrelsen är tacksam för den granskning som görs och som stöder den demokratiska processen. Få får sådan kunskap om Missionskyrkan som beredningsutskottets ledamöter. Kyrkostyrelsen uppmuntras genom synpunkterna från beredningsutskottet. Många positiva omdömen har givits till styrelsens och kyrkokansliets arbete. Arbete i Sverige, ekumenik och SMU BU bekräftar den ekumeniska utvecklingen och andra delar i det nationella arbetet. Det är roligt att uppmuntran sker av ett tätt samarbete med SMU. Det är naturligtvis en avgörande framtidsfråga att kyrkan lever nära sitt ungdomsförbund. Protokoll 15
BU antyder en konkurrens mellan församlingsplantering och stöd till mindre församlingar. Eftersom finansieringen kommer ur två olika potter i kyrkoavgiften finns medel för stöd till både och. Konkurrens förekommer därför inte. Begränsningen ligger i antalet kyrkoavgiftsgivare. Arbete i andra länder Det känns bra att BU uttrycker oro för insamlingsresultaten för mission i andra länder. Det är viktiga signaler till församlingarna. Översyn av missionsfonder är en oklar uppmaning. Det finns gåvor som vid årets slut summeras som ändamålsbestämda verksamhetsmedel. Dessa tas i anspråk i takt med att verksamheter som motsvarar givarnas önskemål identifieras. Missionskyrkans policydokument Evangelium åt alla antogs av kyrkostyrelsen i augusti 2001. Något konferensbeslut togs ej 2001 rörande policyn. Det har funnits en ambition och plan att bearbeta detta dokument att gälla mission generellt. Detta har ej hunnits med budgetåret 04/05 eller 05/06. Men det har lagts in i årsplaneringen för 06/07. Det har startats ett missionsteologiskt arbete för ungdom under ledning av P O Sveder Renklint, även om det bokföringsmässigt kan se ut som medel ej nyttjats. Kyrkostyrelsen, kansliet, THS och Sändaren Kyrkostyrelsen håller med om bristerna i protokollshanteringen. Beslut finns nu som ska underlätta framtagandet, och bidra till att angivna tidsramar ska kunna hållas. BU tar upp två fall av demokratiunderskott, vilket kyrkostyrelsen ställer sig frågande till. Kyrkostyrelsen fick av kyrkokonferensen uppdraget att pröva antalet styrelseledamöter och återrapportera. Styrelsen prövade frågan genom en egen utredning och när argumenten prövades fann styrelsen ej skäl till ändring. Den prövningen återrapporteras i årets konferens, i enlighet med beslutet. BU anser vidare att UCL-frågan skulle ha lagts fram till kyrkokonferensen för beslut. Frågans komplexitet där t o m BU anser att den är svårfångad lämpar sig inte för beslutshantering i sina detaljer i konferensen. Däremot har öppenhet och medverkan i konferensen ägt rum 2005 med ett särskilt utskott och 2006 med ett särskilt Lidingö-seminarium. Utbildningscentrum Lidingö BU anser att det finns fortsatt oklarheter rörande UCL. Några exempel anförs i yttrandet. Kyrkostyrelsen gjorde våren 2005 några åtgärder som huvudman för att få en bild av verksamheten och öka insatserna på grund av ekonomisk obalans. En kyrkostyrelseledamot fick ordförandeuppdraget, ekonomichefen tog VD-uppdraget, ägardirektiv har utformats och de ekonomiska förhållandena är genomgångna. Kyrkostyrelsen ägnade även tid åt uppföljning av verksamhetsavtalen och uppföljning av utbildningsverksamheten. Kyrkostyrelsen har genom dessa åtgärder fått betydligt bättre underlag för beslut. UCL-styrelse, personal och ny rektor har aktivt arbetat med den pedagogiska verksamheten och anpassat arbetet till de intäkter som finns. Ett arbete som kyrkostyrelsen uppskattar. Det är oundvikligt att så mycket åtgärder ihop med en löpande drift skapar en viss oro. Kyrkostyrelsen vet mycket väl att den endast genom ägardirektiv kan påverka verksamhetens inriktning och som fastighetsägare vidta åtgärder. Kyrkostyrelsen har agerat inom de ramarna. Den utredning om Lidingöfastigheten som konferensen beställde 2005 fick sitt uppdrag hösten 2005 och återrapporterade i februari. En dialog skedde med kyrkostyrelsen och rapporten blev klar i samma tid som konferensmaterialet skickades ut. Det kan betraktas som i god tid eftersom andra ärenden går ut med samma framförhållning och där församlingarna förväntas gå igenom frågorna. Detta ärende gavs samma tid, något annat var ej praktiskt möjligt. För folkhögskolans skull drivs verksamheterna vidare på Lidingö, nu med prognos på nollresultat eller bättre. Genom ägardirektiven håller sig kyrkostyrelsen noga underrättad och kan om någon situation skulle uppstå agera utan alltför lång fördröjning. Ekonomi BU konstaterar att styrelsens hantering av ekonomi och finanser hanteras professionellt och ger ett positivt resultat. Ulf Hållmarker yrkade att kyrkostyrelsens kommentarer till beredningsutskottets yttrande tas till protokollet. Vid behandling av ärendet yttrade sig Sven-Olof Marklund, Skellefteå och missionssekreterare Pär Sandstedt. att lägga årsberättelsen till handlingarna, att lägga revisorernas berättelse till handlingarna, att fastställa resultat- och balansräkningen för Svenska Missionskyrkan och Svenska Missionskyrkokoncernen, 16 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006
att föra beredningsutskottets yttrande till kyrkostyrelsen för prövning av de förslag och synpunkter som yttrandet innehåller, samt att ta kyrkostyrelsens kommentarer till beredningsutskottets yttrande till protokollet. 20 Ansvarsfrihet för kyrkostyrelsen och missionsföreståndaren enligt revisorernas förslag och med beredningsutskottets tillstyrkan att bevilja kyrkostyrelsen och missionsföreståndaren ansvarsfrihet för den tid redovisningen omfattar. 21 Tack till kyrkostyrelsen Kyrkokonferensens ordförande Anders Andersson, framförde ett varmt tack till ledamöterna i kyrkostyrelsen, missionsföreståndaren samt medarbetarna på Missionskyrkans kansli för det redovisade verksamhetsåret. Tre nyckelord kännetecknar arbetet: Hängivenhet omsorg inspiration. Vi framför från församlingar och ombud ett varmt tack för det gångna årets arbete. Missionsföreståndare Göran Zettergren underströk tacket till medarbetarna och konferensen förenades i sången Brist ut min själ och en konferensgåva samlades in. Kristinehamn; Larseric Ramlöv, Finspång; Lehna Rönneklev, Hönö; Karin Sporre, Falun, och Per-Olof Westlin, Hjo. Följande kandidater hade förordats av valberedningen: Olle Andersson, Sävedalen; Mona Angel, Kungälv; Cicci Hallström, Hönö; Lennart Henriksson, Malmö; Christer Hårrskog, Falun; Claes Jonsson, Danderyd; Lars Junelind, Jönköping; Jean-Claude Loubelo, Dalsjöfors; Runa Wester, Kil. att ta informationen om kandidaterna till protokollet. 23 Ajournering att ajournera förhandlingarna till kommande dag. Fredag 16 juni 24 Ordförandeskifte, återupptagande av förhandlingarna Konferensens andre vice ordförande, Börje Wennberg, övertog ledningen av förhandlingarna och förklarade dessa återupptagna. 22 Presentation av förordade kandidater till kyrkostyrelsen Valberedningens ordförande, Ove Sävinger, hänvisade till den sammanfattning av valberedningens arbetssätt som delats ut med konferenshandlingarna, och välkomnade till utfrågningar fredag kl 13.30 och 15.00 på påverkanstorget. Kyrkokonferensen hade att välja åtta ledamöter till kyrkostyrelsen för en tid av två år. Av de åtta ledamöter som valdes vid kyrkokonferensen 2005 hade tre ledamöter meddelat att de inte stod till förfogande för omval, nämligen Monica Berglund-Ryman, Katarina Noremo och senare Elisabeth Olsson. Valberedningen hade under tiden januari till mars 2006 från församlingar och distrikt inhämtat förslag på kandidater till kyrkostyrelsen. Följande ledamöter kvarstod i kyrkostyrelsen efter att ha blivit valda av 2005 års kyrkokonferens för en tid av två år och var därmed inte möjliga att nominera: Lennart Halfvarson, Örebro; Andreas Hedström, Stockholm; Ulf Hållmarker, Orsa; Göran Kihlström, 25 Ansökan om tillhörighet till Svenska Missionskyrkan Tre församlingar hade ansökt om tillhörighet till Svenska Missionskyrkan, nämligen: Kapellbackens församling, Ånge, som bildats genom att Ånge-Borgsjö missionsförsamling och Ånge baptistförsamling gått samman. Församlingen avser även att ansöka om tillhörighet till Svenska Baptistsamfundet. Arboga frikyrkoförsamling, som bildats genom att Arboga missionsförsamling och Arboga baptistförsamling gått samman. Församlingen avser även att ansöka om tillhörighet till Evangeliska Frikyrkan. Centrumkyrkan Vindeln, som bildats genom att Vindelns missionsförsamling och pingstförsamlingen i Vindeln gått samman. Församlingen avser även att ansöka om tillhörighet till Pingst fria församlingar i samverkan och Evangeliska Frikyrkan. Protokoll 17
enligt kyrkostyrelsens förslag att bevilja Kapellbackens församling, Ånge, Arboga frikyrkoförsamling samt Centrumkyrkan Vindeln, tillhörighet till Svenska Missionskyrkan. Representanterna för Kapellbackens församling, Ånge, Arboga frikyrkoförsamling och Centrumkyrkan Vindeln kallades fram och de närvarande hälsades välkomna av kyrkostyrelsens ordförande Ulf Hållmarker och missionsföreståndare Göran Zettergren. 26 Meddelande om ändringar i matrikeln Pär Sandstedt, nationell missionssekreterare, meddelade följande ändringar i matrikeln: Mellansvenska distriktet Backe missionsförsamling (3 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Sollefteå missionsförsamling. Bingsjö missionsförsamling (2 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Envikens missionsförsamling. Bollsta missionsförsamling (5 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Ådalkyrkans församling, Kramfors. Grycksbo missionsförsamling (8 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Bjursås missionsförsamling. Grängesbergs frikyrkoförsamling (7 medlemmar, EFK/Missionskyrkan) har beslutat att enbart tillhöra Evangeliska Frikyrkan. Hara missionsförsamling (3 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Odenslundskyrkans församling, Östersund. Ilsbo missionsförsamling (3 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Hudiksvalls missionsförsamling. Lits missionsförsamling (12 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Odenslundskyrkans församling, Östersund. Storviks missionsförsamling (16 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Kanalkyrkans församling, Sandviken. Tegelsmora missionsförsamling har ändrat namn till Örbyhus missionsförsamling. Åsvedens missionsförsamling (2 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Bollnäs missionsförsamling. Äppelbo missionsförsamling (6 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Källartorpskyrkans församling, Dala-Järna. Mälardalens distrikt Björkviks missionsförsamling (7 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Mariakyrkans församling, Katrineholm. Bålsta frikyrkoförsamling har ändrat namn till Björksäterkyrkan. Södra Götalands distrikt Mistelås missionsförsamling (5 medlemmar) har upplösts. Slätthögs missionsförsamling (16 medlemmar) har upplösts och gått samman med Moheda missionsförsamling och tillsammans bildat Mohedaortens missionsförsamling. Truseryds missionsförsamling (9 medlemmar) har upplösts. Västra Götalands distrikt Östads missionsförsamling har beslutat att byta namn till Sjöviks missionsförsamling. ÖrebroVärmlandDals distrikt Björnö missionsförsamling (4 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i närliggande församlingar. Stömne missionsförsamling (2 medlemmar) har upplösts. Sölje missionsförsamling har upphört då samtliga medlemmar avlidit. Östra Götalands distrikt Edshults missionsförsamling (6 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i närliggande församlingar. Gistads missionsförsamling (33 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Linghemskyrkans församling. Naglarp missionsförsamling (10 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i närliggande församlingar. Övre Norrlands distrikt Bolidens missionsförsamling (15 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Skellefteå missionsförsamling. Brobyns missionsförsamling (4 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Johanneskyrkans församling, Boden. 18 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006
att ta meddelandet till protokollet. 27 Utvärdering kyrkoavgiften Missionssekreterare Pär Sandstedt gjorde en muntlig presentation och hänvisade i övrigt till det utskickade materialet. Inledning Kyrkokonferensen 2003 behandlade den första utvärderingen av kyrkoavgiften och beslöt då om 8 att-satser (kyrkokonferensen 2003 32) samt att en ny utvärdering görs under 2005 och föreläggs kyrko konferensen 2006. Utvärderingsgruppen har arbetat efter direktiv från kyrkostyrelsen som syftat dels på en tillbakablick, men också framåt. Uppföljning av beslutet I tillbakablicken har utvärderingsgruppen följt upp besluten från 2003. Den första att-satsen 1. att kyrkoavgiften behålls som insamlingsform i Svenska Missionskyrkan vill utvärderingsgruppen understryka och fogar nedan kommentarer till övriga punkter: 2. att kyrkoavgiften fortsatt utgör 1 % av beskattningsbar inkomst och med fördelningen 70 % till den egna församlingen och 30 % till församlingar med behov av ekonomiskt stöd samt till pionjärinsatser Kyrkoavgiften har fördelats enligt beslutet. Kyrkostyrelsen och/eller dess bidragsdelegation har beslutat om bidrag från kyrkoavgiftens 20 % och SST samt från kyrkoavgiftens 10 % enligt följande: År 20 % + SST-bidrag 10 % *) 2003 9 821 tkr 535 tkr 2004 10 952 tkr 928 tkr 2005 11 583 tkr 1 680 tkr 2006 12 000 tkr *) t o m 2004 har avsättningar skett till regleringsfonden Kyrkoavgiften har medfört att bidragen till församlingarna kunnat öka markant trots att anslaget från SST stått relativt stilla. För 2006 har församlingarna ansökt om bidrag upp till 18 mkr, vilket är en stor ökning från tidigare år, och speglar en försämrad ekonomisk situation hos församlingarna. Församlingarna söker bidrag främst för att klara lönekostnaden för pastor, men det finns också ett tydligt bidragsbehov för ungdomsledartjänster och diakonala satsningar. 3. att regleringsfonden på sikt skall vara cirka 10 % av kyrkoavgiftens preliminära omslutning, med syfte att vid för hög förutbetalning kunna reglera underskottet utan församlingars återbetalning, Regleringsfonden, som alltså ska fungera som en buffert, uppgår för närvarande till 4 803 tkr och överstiger därmed de ca 3 200 tkr som utgör 10 % av kyrkoavgiftens preliminära omslutning. Regleringsfonden utgörs framför allt av kyrkoavgiftens 10 %. Utvärderingen ser det som angeläget att överskjutande medel, så snart det finns ansökningar som svarar mot uppställda kriterier, betalas ut och kommer till användning. Därmed följer en uppmaning till församlingarna att ta initiativ till pionjärsatsningar och församlingsplanteringar. 4. att kyrkostyrelsen beslutar om eventuella överskjutande medel i regleringsfonden, med syfte att dessa skall användas i tydligt församlingsinriktat arbete Här avses det belopp som positivt eller negativt uppstår vid kyrkoavgiftens årliga slutavräkning. Utvärderingsgruppen konstaterar att dessa medel gått till församlingsinriktat arbete, vilket bland annat kan vara kostnader för distriktsföreståndarnas verksamhet. 5. att Svenska Missionskyrkan, utan några avgifter till församlingarna, tillhandahåller och ansvarar för informationsmaterial och övrig kyrkoavgiftshantering Svenska Missionskyrkan har ansvarat för att ta fram informationsmaterial och administrera kyrkoavgiften. Till sin hjälp har Missionskyrkan ett registersystem där enskilda medgivanden registreras, filer till Skatteverket genereras och tas emot samt betalfiler till plusgiro skickas. En kontorist är delvis anställd för att administrera detta åt församlingarna. Fram till 31 oktober registreras nya, ändrade och avslutade medgivanden. I januari kommer, efter ytterligare korrigeringar, den slutgiltiga filen från Skatteverket och därefter meddelas församlingarna via brev. Månadsutbetalningen från Skatteverket överförs så snabbt som möjligt till församlingarna. 6. att uppmuntra församlingarna att aktivt arbeta med rekrytering till kyrkoavgiften Annonser, bildspel, faktablad, brev m m har tagits fram för att hjälpa församlingarna att få in ytterligare medgivanden till kyrkoavgiften. Protokoll 19
Anslutningen var 2003 14 106 givare 2004 14 462 givare 2005 14 916 givare. 2005 tillkom över 700 personer medan 300 personer avförts ur registret. Det informationsmaterial som finns idag är bra men kan bli bättre. Utvärderingen konstaterar att de församlingar som lyckats bäst med anslutningen har utsett en eller ett par personer som särskilt fått uppgiften att vara rekryterare. Församlingarna bör årligen utse dessa personer. Dessa skulle kunna rapporteras via den årliga statistikblanketten och t ex benämnas insamlingsombud. Benämningen ersätter då Nybyggarombud och vidgar uppgiften så att den utöver kyrkoavgiften gäller Missionsgåvan, 90-kontot, Nybyggarna m fl. Det är viktigt att informera om att insändande av medgivande inte automatiskt leder till att kyrkoavgiften överförs från Svenska kyrkan till Svenska Missionskyrkan. 7. att en församlings anslutningsgrad till kyrkoavgiften, i relation till genomsnittet, påverkar dess möjlighet att få anslag Församlingarnas anslutningsgrad finns i spännvidden 100 0 %. Den genomsnittliga anslutningsgraden är cirka 24 %. Församlingarnas anslutningsgrad, i förhållande till genomsnittet, har påverkat deras möjlighet till bidrag. 8. att distrikten ersätts med 50 kronor per kyrko avgiftsgivare, inom respektive distrikt, för fortsatt arbete i linje med det som benämns Hela livets kyrka. Utvärderingsgruppen noterar att distrikten 2004 och 2005 fått ersättning med 50 kr per kyrkoavgiftsmedgivande, vilket innebär totalt ca 1 450 tkr. Utöver att distrikten har en samordningsroll för Hela livets kyrka ser utvärderingen deras viktiga roll för rekrytering av nya givare genom sin nära kontakt med församlingarna. Kyrkoavgiftens betydelse och behovet av ökat antal medgivanden utifrån anslutning och åldersfördelning 2005 Bifogad tabell visar att åldersfördelningen för dem som är anslutna till kyrkoavgiften är ganska jämn. Omkring 3 500 av de anslutna är 75 år eller äldre. Utvärderingsgruppen konstaterar att såväl nya medlemmar som de unga i kyrkan är en viktig målgrupp. En satsning på att få med dem är strategiskt rätt och nödvändigt. Genom en samverkan mellan församling, distrikt och riks kan nya viktiga målgrupper nås. I Mellansvenska distriktet finns en idé om hur man kan arbeta mot den unga målgruppen. Det är viktigt att sådana idéer sprids i alla distrikt. SMU:are behöver få kännedom om att kyrkoavgiften går till församlingen direkt genom 70 % eller via bidrag som ofta riktas till satsningar för barn och unga. Nedanstående tabell visar att antalet betjänade som utgör beräkningsgrunden för det statliga bidraget (SST) minskat de senaste tio åren. Det tydliggör kyrkoavgiftens allt viktigare roll för bidrag till församlingarna. Församlings-, medlems- och betjänadeutvecklingen 1995 2004 År Församlingar Medlemmar Betjänade 1995 910 72 319 157 056 1996 894 71 141 152 260 1997 871 70 072 152 071 1998 851 69 028 151 247 1999 843 68 148 145 668 2000 824 67 041 144 154 2001 810 66 082 142 477 2002 800 65 299 134 933 2003 772 64 251 129 196 2004 759 63 432 127 753 församlingarnas ekonomiska situation Kyrkoavgiften blir allt viktigare för att församlingen ska klara sin ekonomi. Kyrkoavgiften har bidragit till att öka församlingarnas gåvointäkter från ca 245 mkr under år 2000 till 279 mkr år 2005. Detta efter att intäkterna har stått stilla i många år. Utvärderingsgruppen menar att alla församlingar som ännu inte nått 40 % anslutning bör sätta det som ett delmål. Medlemskap och anslutning till kyrkoavgiften ses av gruppen som en självklar kombination. Pastorerna bör i samband med samtal om medlemskap aktualisera de insamlingsvägar som Missionskyrkan rekommenderar främst 20 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006