Protokoll. Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens Protokoll

Transkript

1 Protokoll Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2007 Protokoll

2 Innehåll Protokoll, Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens juni 2007 Torsdag 14 juni 1 Tal av kyrkostyrelsens ordförande Val av ordförande, två vice ordförande samt protokollsekreterare Val av två protokollsjusterare Val av rösträknare Tider för konferensens förhandlingar Konferensens arbetssätt inklusive val av processledare på påverkanstorget Information och förslag om tidsbegränsning Fastställande av föredragningslista och dagordning Hälsningar till och från systerkyrkor och missionsarbetare Hälsningar till och från andra samfund Hälsning av internationella gäster Hälsning av särskilt inbjudna gäster Val av redaktionsutskott Tid för inlämning av förslag till uttalanden Information om beredningsutskottet Ajournering Ordförandeskifte, återupptagande av förhandlingarna Konferensens arbetssätt, fortsättning Förslag om tillsättande av särskilda utskott Val av särskilda utskott Kyrkostyrelsens årsberättelse Revisorernas berättelse Yttrande från kyrkokonferensens beredningsutskott Ansvarsfrihet för kyrkostyrelsen och missionsföreståndaren Tack till kyrkostyrelsen och missionsföreståndaren Meddelande om ändringar i matrikeln Presentation av förordade kandidater till kyrkostyrelsen Ajournering...22 Fredag 15 juni 29 Ordförandeskifte, återupptagande av förhandlingarna Kort presentation av inkomna motioner och kyrkostyrelsens yttranden över dessa Uttalanden i aktuella frågor som konferensen beslutar uppta till behandling Introduktion av ekumenisk överenskommelse mellan Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan Verksamhetsplan och budget för tiden samt yttrande från kyrkokonferensens beredningsutskott Ordförandeskifte...26 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2007

3 35 Beslut om ordination av pastorer Beslut om ordination av diakoner Bekräftelse av beslut om mottagande av pastor från annat kyrkosamfund Val av distriktsföreståndare för Övre Norrlands distrikt Bekräftelse av SMU:s riksmötes beslut om val av förbundssekreterare Tack till de pastorer, diakoner och missionärer som under året uppnår 65 års ålder Meddelande om nya och avgående medarbetare i central tjänst Meddelande om missionsarbetare och volontärer som under året gått in i eller återgått i internationell missionsuppgift Rapport om Vision om enhet Aktuell ekumenisk information Meddelande Rapport om breddning av huvudmannaskap för Teologiska Högskolan, Stockholm Hälsning från SMU Ajournering Lördag 16 juni 49 Ordförandeskifte, återupptagande av förhandlingarna Ansökan om tillhörighet till Svenska Missionskyrkan Plädering för förordade kandidater till kyrkostyrelsen Val av åtta ledamöter till kyrkostyrelsen Verksamhetsplan och budget Ordförandeskifte Ekumenisk överenskommelse mellan Svenska Missionskyrkan, Svenska Baptistsamfundet och Metodistkyrkan i Sverige Missionsföreståndaren besvarar frågor insända av församlingar och ombud Motion från SMU:s riksmöte 2006 angående Vision om enhet Ajournering Återupptagande av förhandlingarna Fastställande av valresultat avseende kyrkostyrelsen Ajournering Återupptagande av förhandlingarna Motion från Styrsö Missionskyrka angående att satsa på församlingar som vill börja om Motion från Styrsö Missionskyrka angående utökad representation från små församlingar i kyrkokonferensen Motion från Styrsö Missionskyrka angående att satsa på församlingar som vill börja om, fortsättning Motion från Högbergskyrkans församling, Ludvika, angående fördjupat samarbete med våra samarbetspartners i Demokratiska Republiken Kongo (DRK) och motion från Skårekyrkan, Karlstad, angående ömsesidighet i mission Ordförandeskifte Rapport Teologiska Högskolan, Stockholm Rapporter från folkhögskolorna Stadgeändring Rapporter från de särskilda utskotten Principbeslut om Missionskyrkans pensionssystem Val av ordförande för kyrkostyrelsen Val av tre revisorer och två revisorssuppleanter Val av ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter i valberedningen inför kyrkokonferensen Meddelande om ordförande och vice ordförande i kyrkokonferensens beredningsutskott Stadgeändring, fortsättning Ordförandeskifte Ärenden som förts till redaktionsutskottet för beredning Tider för bön- och offerdagar Meddelande om tid och plats för kyrkokonferensen Tack Avslutning Protokoll

4 Protokoll fört vid Svenska Missionskyrkans 129:e kyrkokonferens i Stockholm den juni 2007 Närvarande var 567 ombud från 308 av Svenska Missionskyrkans församlingar, representanter för distrikt, därtill ledamöter av kyrkostyrelsen och SMU-styrelsen, missionsföreståndaren och de medarbetare som enligt stadgarna äger rätt att delta i konferensens förhandlingar, internationella gäster och andra särskilt inbjudna. Kyrkokonferensen inleddes med gudstjänst under temat Våga växa vila vandra. Dialogpredikan hölls av missionsföreståndare Göran Zettergren och ärkebiskop Anders Wejryd med utgångspunkt i den kommande söndagens evangelietext, Joh 1: Torsdag 14 juni 1 Tal av kyrkostyrelsens ordförande Inledningstal av kyrkostyrelsens ordförande, Ulf Hållmarker: Kära konferensombud, gäster och åhörare! Välkomna till Missionskyrkans 129:e årskonferens Våga växa vila vandra. Bladen och stammen i årets symbol talar om växt. Konferensträdet går ju också bra att koppla till den aktuella klimatfrågan och vår miljö och påminner om 300-åringen Carl von Linné. Prästsonen som i naturen såg Gud på ryggen. Nu samlas vi för att vandra några dagar tillsammans kring angelägna frågor i kyrka och samhälle. Vi möts i förhandlingar, seminarier och gudstjänster med vänner från andra kyrkor. Välkomna! Missionskyrkans historia och identitet Svenska Missionskyrkan beskriver sig som ett provisorium i väntan på Kristi kyrkas synliga enhet. 1 Liv och rörelse 2, dessa två ord har Verbum och pastor Hans Andreasson valt för en ny bok som kommer lagom till konferensen. Kyrkan fick sin start vid pingsten i Jerusalem för år sedan. Trots förföljelse växte kyrkan i Jerusalem, i Palestina, i Turkiet och kom till Rom. Apostlarnas affärsidé var säkert Vi vill växa. Mega Ekklesia var den första benämningen på Hagia Sofia 3, den heliga visdomens kyrka, kristenhetens största kyrka i år, belägen i Istanbul. Petrusbasilikan i Rom 4, den nu största kristna katedralen har tagit över från slutet av 1600-talet. I kyrkans historia finns på olika sätt en koppling till den världsliga makten. Stora kyrkor har utstrålat makt, men också varit rum för gudstjänst. Påvar och kejsare, biskopar och statsmän 1 Konstitution för Svenska Missionskyrkan ; Trons grund och innehåll, avsnittet En enda helig, universell och apostolisk kyrka. 2 Liv och rörelse. Hans Andreasson, Verbum Hagia Sofia byggdes av kejsar Konstantins son Konstantin och invigdes 360. Kyrkan byggdes om två gånger pga bränder och den nuvarande är från omvandlades kyrkan till moské av turkarna och 1935 fick byggnaden status av museum. 4 Peterskyrkan uppfördes av kejsar Constantin över Petrus grav i Rom 320. Constantin införde kristendom som statsreligion i Romarriket. Basilikan i nuvarande utformning fullbordades 1667 och är katolska kyrkans huvudkyrka. Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2007

5 har stått i oheliga allianser med varandra. Den politiska och till och med den militära makten har ibland nytta av att ha kyrkan med sig. Kyrkan å andra sidan har också haft fördelar av statliga resurser, vare sig det gäller att bygga katedraler eller gynnas i lagstiftning. För kyrkan borde det höra en förgången tid till att leva med statliga privilegier. Staten fungerar bäst som sekulär och religiöst obunden och med religionsfrihet som en tillämpad mänsklig rättighet. Men vi blir upprepat påminda om att religiösa ideologier verkar för att prägla statsticket i vår tid. Våldets spiral fortsätter i Israel/Palestinakonflikten, murar byggs. Det finns drömmar om religiösa statsbildningar. I Pakistan är det dödsstraff att övergå till kristen tro, det jämställs med att misshaga Profeten. Med kristna förtecken sker militära attacker i Irak. Våldsdåd och aktioner sker i Indien mot nunnor, pastorer och deras familjer regeringen förefaller passiv. Exemplen kan göras många. Växt i Guds rike sker inte genom byggnationer eller genom att etablera sig på marken med våld. Däremot behöver kyrkan leva nära marken, se det lilla, se människan, verka för fred, värna skapelsen och likt Linné förundras av den Oändlige. Icke av denna världen På påskafton, dagen mellan långfredag och uppståndelsedag tar Dagens Nyheter 5 till orda i sin ledare under rubriken Icke av denna världen. Dels lyfts problemet med dagens dåliga bibelkunskap. Människor i vår tid behöver veta vad kristendomen betytt för vår kultur sedan år. Dels lyfts just frågan om kyrkan och staten. När Jesus får frågan om han är judarnas konung, svarar han att han kommit för att vittna om sanningen. Många har störts av Jesus brist på politiskt engagemang. Ledaren i DN menar att kyrkan hela tiden moraliskt, med andliga principer och argument, behöver utmana dem som har våldsapparaten i sin hand. Men det finns exempel på motsatsen, där makten och kyrkan gått samman i förtryck av medborgare. Mot det kan sägas att Demokratins framväxt i västvärlden är otänkbar utan de kristna folkrörelserna. Slut citat. Lärdomen kan inte vara att göra religion till en privatsak, som DN-ledaren också antyder. Det gäller att hitta den nivå där Jesu uppgift att vittna för sanningen 6 tas över av hans kyrka och med konsekvens ta parti för de utsatta och utmana de makthavande. För att klara den uppgiften behöver Missionskyrkan tillsammans med andra kyrkor växa och våga. Kyrkor i gemenskap I ett kapitel i Andreassons bok beskrivs brytningen mellan Missionsförbundet och Svenska kyrkan under 1800-talets mitt. Folkväckelsen förändrade kyrka och samhälle. I min egen bygd nekades läsare tillträde till nattvarden 1852 och dömdes till fängelse. Försoning har skett och är nu tydliggjord efter 150 år. I december 2006 togs ett steg, där jag fick vara med att underteckna överenskommelsen 7 om kyrkogemenskap mellan Svenska kyrkan och Svenska Missionskyrkan i Uppsala domkyrka. Vi erkänner, vi vill, vi uppmanar Detta bäddar för en period av lokalt samarbete, att vandra tillsammans. De kyrkor som jämsides med Missionsförbundet växte under 1800-talets senare hälft arbetar också i kyrkogemenskap. I nästa års gemensamma kyrkokonferens för metodister, baptister och missionsförbundare kommer det att tydliggöras om det är moget att gå mot en gemensam kyrka. Dessa tre kyrkors ungdomsförbund vill redan nu gå samman i en federation. Liv och rörelse är mission Ambitionen att växa och vandra var hög under folkväckelsen. Gör alla folk till lärjungar var en stark drivkraft. En ökad kunskap om orättvisor har också drivit Missionskyrkan vidare i kampen mot fattigdom. Förutom gemensamt arbete i många länder har över 100 lokalförsamlingar internationella kontakter. 8 5 Dagens Nyheter 7 april Nr 95-3, Ledare sid 2. 6 Joh 18: Ekumenisk överenskommelse. Beslutad av Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens i juni 2006 och Svenska kyrkans kyrkomöte i oktober Antalet församlingar i respektive distrikt som har vänförsamling eller som stöder en särskild missionär anges här i absoluta tal samt i procent av distriktets församlingar: Mellansvenska 6 (6 %), Mälardalen 20 (21 %), Södra Götaland 6 (9 %), Västra Götaland 21 (14 %), ÖrebroVärmlandDal 15 (12 %), Östra Götaland 31 (23 %), Övre Norrland 2 (6 %). Protokoll 5

6 Det politiskt betingade avbrottet i Kina 1951 har nu gått över i aktiva kontakter med en kyrka som växer, om än i minoritet och stundvis i kamp med myndligheterna. Strax före årsskiftet hade jag möjlighet att besöka Missionskyrkans partner, Hubei Christian Council, i Wuhan. Några intryck från besöket: I en broschyr om ett planerat kyrkbygge står kortfattat på engelska och kinesiska: 1890 på vintern kom svenskarna med kristendomen till Macheng och Songpu, de byggde gospel hall, skola och sjukhus. I juli 1938 bombade japanerna kyrkan, svenskarna kunde inte stanna reparerades kyrkan. Våren 1952 ockuperade lokala myndigheterna kyrkan och under kulturrevolutionen stängdes kyrkans verksamhet. I broschyren betonas värdet av den hjälp som kommit från Sverige, särskilt till läkemedel åren Det glömmer inte befolkningen. Under 1986 kunde en grupp troende starta arbete i Songpu. Nu behöver man bygga ny kyrka i Macheng. Man tävlar om utrymmet med grannfastigheterna. Det är dyrt och man får ta många år på sig. Planen är att kyrkan ska kunna rymma 800 personer. Inte mycket i en stad på 1,3 miljoner invånare. De skulle för framtiden också behöva den tomma industritomt som ligger bredvid. Svenska Missionskyrkan kan stötta, men till det krävs resurser. Missionskyrkan behöver växa för systerkyrkornas skull! Thanksgiving church i provinshuvudstaden reser sig med korset som ett vittnesbörd i den växande staden. Unga lågavlönade pastorer driver ett aktivt arbete i kyrkan, all-aktivitetshuset i åtta våningar. I Wuhan driver kyrkan en internatskola för ungdom. Arken var belägen i två våningsplan i en stor hyresfastighet. Engelska, musik, data men också bibelstudier var framträdande ämnen. Vinter och dålig centralvärme gjorde att alla gick med jackor på sig inne. Sovsalar med 6 8 ungdomar i varje och överutnyttjade lektionssalar. Men inget fel på glädjen och nyfikenheten. De fick själva nere på gatuplanet sköta mathållningen. Missionskyrkan hjälper till med hyran och möjliggör verksamheten. I staden driver kyrkan också ett teologiskt seminarium. Behovet av utbildade ledare och pastorer är mycket stort. Bistånd Det mänskliga lidandet i vår värld är stort. Det är därför svårt att förstå att Dagens Nyheter 9 i en annan ledare ifrågasätter enprocentsmålet. Ett skäl rör kvaliteten på biståndet, det behöver självklart hela tiden förbättras. Men skälen som berör behoven att stödja demokrati, utbildning, sjukvård, mänskliga rättigheter, fattigdomsbekämpning och fred lyfts däremot inte fram. Sveket mot skattebetalarna nämns, men inte sveket mot de fattiga och utsatta! För Missionskyrkan är det självklart, när det går bättre för Sverige ska mera resurser användas för att minska lidandet i världen. En procent är egentligen ingenting mot de medel som läggs på vapen, lansering av tobak med mera. Missionskyrkan behöver växa för att stärka opinionen att nå millenniemålen att utrota fattigdomen. Liv och rörelse berör unga och äldre Unga människor var bärare av folkväckelsen, ungdomsföreningar startade tidigt i Missionskyrkan. Unga människor åkte till länder långt borta. Unga människor tog ledaransvar. I vårt land har många haft kontakt med SMU i scout och andra verksamheter. Kyrka idrott och konfirmandarbete är öppna kontakter idag. En kyrka som Missionskyrkan är beroende av barn och ungdomar i en ny tid. Projektet inuti har sökt former för att ge utrymme för de unga i kyrkan. När Missionskyrkan nu vill växa måste församlingarna vara inställda på att vara öppna mot barnen och ungdomarna. De behöver vara en tydlig del i kyrkan och få möjlighet att växa på sina villkor. Då måste kyrkan också våga lämna initiativ och ansvar till de unga. Så länge Missionskyrkan finns behövs SMU vid dess sida att vandra tillsammans. Låt rädslans murar falla Och ändå är det murar oss emellan, och genom gallren ser vi på varann. Vårt fängelse är byggt av rädslans stenar. Vår fångdräkt är vårt eget knutna jag. 10 Efter förra årets kyrkokonferens besökte jag Palestina och Israel, jag såg rädslans och förtryckets murar. Tänk om kyrkan med hjälp av de unga fick riva murar, öppna upp för de förlåtande och skapande krafterna. Missionskyrkan behöver bli ett rum där Guds förlåtelse befriar och liv och rörelse griper tag. 9 Dagens Nyheter, Ledare 1 juni Psalmer och Sånger nr 289, del av vers 3. Anders Frostensson Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2007

7 För att det ska hända behöver Missionskyrkan och SMU våga och växa ett steg får vi ta genom denna kyrkokonferens. I din förlåtelse vår frihet är. Den sträcker sig så långt din kärlek vandrar bland alla mänskor, folk och raser här. 11 Härmed förklarar jag Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2007 öppnad. 2 Val av ordförande, två vice ordförande samt protokollsekreterare enligt valberedningens förslag att till kyrkokonferensens ordförande utse Birgitta Carlsson, Värsås; till förste vice ordförande Börje Wennberg, Tierp; till andre vice ordförande Erik Herngren, Stockholm; samt generalsekreterare Thord-Ove Thordson och sekreterare Johanna Vikström till protokollsekreterare och redaktör Anders Alzén till presidiesekreterare. Kyrkokonferensens ordförande, Birgitta Carlsson, tackade för förtroendet och inledde förhandlingarna. 3 Val av två protokollsjusterare enligt valberedningens förslag att utse Göran Hallkvist, Alingsås, och Inger Pernholm, Växjö, att tillsammans med ordförandena justera kyrkokonferensens protokoll. 4 Val av rösträknare enligt valberedningens förslag att till rösträknare för ärenden som avgörs genom sluten omröstning utse: Ing-Marie Gustavsson-Jönsson, Anderstorp, sammankallande; Kerstin Nordhs, Vännäs; Thomas Ekman, Oskarshamn; Gerth Lindberg, Tierp; Gunnar Stignäs, Järfälla; Ruth Wernolf- Nyberg, Tyringe; Bertil Westergren, Mölnlycke; Sven Wihk, Brunskog, 10 Psalmer och Sånger nr 289, del av vers 4. Anders Frostensson att till rösträknare för ärenden som avgörs genom öppen omröstning utse: Arne Sjöberg, Växjö, sammankallande; Bengt Doverhög, Bengtsfors; Ann-Marie Dufva, Eksjö; Marie Eriksson, Umeå; Bengt Frick, Trollhättan; Yvonne Hammarsten, Lycksele; Anders Ivarsson, Helsingborg; Rolf Johansson, Donsö; Margareth Jönsson, Vinslöv; Katarina Lindeborg, Ockelbo; Fred Lundin, Stuvsta; Maj Magnusson, Eksjö; Mattias Reinholdson, Lidingö; Kjell Rosell, Säffle; Göran Sundquist, Orsa, samt att till ersättare för såväl sluten som öppen omröstning utse: Göran Johansson, Stockholm 5 Tider för konferensens förhandlingar enligt kyrkostyrelsens förslag att torsdagens förhandlingar pågår kl och , att fredagens förhandlingar pågår kl , att fredagens påverkanstorg pågår kl , samt att lördagens förhandlingar pågår kl och Konferensens arbetssätt inklusive val av processledare på påverkanstorget Generalsekreterare Thord-Ove Thordson, informerade om konferensens arbetssätt. Även i år kommer arbetsformer att användas som syftar till att stärka demokratin, fördjupa kunskapen, ge fler en chans att påverka samt för att underlätta för nya ombud. Introduktionsutbildning för nya ombud anordnas torsdag kl Åtta förhandlingsrelaterade seminarier (relaterade till angivna punkter i föredragningslistan) kommer att hållas för att öka kunskapen, ge svar på frågor och ge bättre och mer välförankrade beslut. Påverkanstorget hålls under fredag eftermiddag för behandling av verksamhetsplan och budget, ekumeniska överenskommelsen med Metodistkyrkan och Svenska Baptistsamfundet, alla motioner, förslag till offentliga uttalanden och presentation av kandidater till kyrkostyrelsen. Protokoll 7

8 Valet till kyrkostyrelsen kommer att ske genom anmälan av valberedningens förslag och upprop i plenum under torsdagen. Utfrågning sker på påverkanstorget på fredagen. Under lördagen sker plädering och därefter följer val med sluten omröstning. Genom användandet av påverkanstorg förändras beslutsprocesserna i kyrkokonferensen. I de ärenden som behandlas på påverkanstorget kommer beslut att fattas i plenum under lördagen. att godkänna förslaget till arbetsformer för kyrkokonferensen 2007, samt att utse följande personer till processledare på påverkanstorget: Rut Stenlund, Sara Flodquist, Daniel Janarv, Ulla Marie Gunner, Jenny Kimming, Anders Jarl, Sofia Camnerin och Sofia Walan. 7 Information och förslag om tidsbegränsning Ordförande redogjorde för de regler som gäller vid beslutsfattande i konferensen. på förslag av presidiet att införa en tidsbegränsning på tre minuter för debattinlägg förutom föredragning, att införa en tidsbegränsning på två minuter för plädering, samt att införa en tidsbegränsning på en minut för replik. 8 Fastställande av föredragningslista och dagordning Ordförande meddelade att kyrkostyrelsen föreslagit ett tillägg till föredragningslistan, punkt 26 b: Bekräftelse av SMU:s riksmötes beslut om val av förbundssekreterare. enligt kyrkostyrelsens förslag att fastställa föredragningslistan i enlighet med utsänt förslag och tillägg, med fullmakt för presidiet att under konferensens gång föreslå ändring i ordningsföljden med hänsyn till kyrkokonferensens arbetstider. 9 Hälsningar till och från systerkyrkor och missionsarbetare Bertil Svensson, internationell missionssekretare, framförde en hälsning från Hindustani Covenant Church, Indien: Från Hindustani Covenant Church och dess kyrkostyrelse vill vi sända våra varmaste hälsningar och lyckönskningar till Svenska Missionskyrkan i samband med kyrkokonferensen Svenska Missionskyrkan har betytt mycket för den globala identiteten för HCC och Förbundskyrkorna världen över. Vi är tacksamma för det långsiktiga partnerskapet och gemenskapen. Vi önskar allt gott över årskonferensen och vi ber att alla förhandlingar ska ge ära åt Gud, den allsmäktige och till hans rike. Må Gud välsigna er alla rikligen och må ni få uppleva att Guds Ande utgjuts över konferensen. Dr Steven C David Missionsföreståndare Hindustani Covenant Church att genom Missionskyrkans kansli sända hälsningar till Svenska Missionskyrkans systerkyrkor och missionsarbetare i andra länder. 10 Hälsningar till och från andra samfund Svenska Missionskyrkan hade genom Missionskyrkans kansli sänt hälsningar till följande samfund: Evangeliska Frikyrkan, Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet, Svenska Alliansmissionen, Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, Pingst fria församlingar i samverkan, Frälsningsarmén, Adventistsamfundet, Stockholms Katolska Stift och Svenska kyrkan. Hälsningen hade följande lydelse: Svenska Missionskyrkan som i år samlas till kyrkokonferens i Stockholm den juni, sänder er en varm hälsning. Konferensens symbol är ett träd med vind i sitt bladverk och temat Våga Växa Vila Vandra. Vi ber om Guds glädje och nåd att få tjäna tillsammans med er och övriga kyrkor och samfund i vårt gemensamma missionsuppdrag från Jesus Kristus. Med tillönskan om Guds välsignelse 8 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2007

9 Hälsningar hade kommit till kyrkokonferensen i form av brev och postogram från Adventistsamfundet i Sverige, Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, Evangeliska Frikyrkan, Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Alliansmissionen, Svenska Baptistsamfundet, Ekumeniska centret i Sundbyberg (Diakonia, Svenska Missionsrådet, Hela Människan, Sveriges Frikyrkosamråd, Kristna Fredsrörelsen, Sveriges Kristna Råd, Riksförbundet Pensionärsgemenskap, Svenska Soldathemsförbundet). Hälsningarna lästes upp av missionsföreståndare Göran Zettergren. att ta hälsningarna till protokollet. 11 Hälsning av internationella gäster Bertil Svensson hälsade tillsammans med missionsföreståndaren och kyrkostyrelsens ordförande följande internationella gäster välkomna till kyrkokonferensen: Danmark Sekreterare och redaktör Sören Mortensen och Liv Hoel Mortensen, Det Danske Missionsforbund Finland Administrativ ledare Stefan Salonen och Heidi Salonen, Missionskyrkan i Finland Pastor och teolog Ilmo Mantere och Terhi Mantere, Suomen Vapaakirkko Norge Generalsekreterare Sveinung Lorentsen och Elsebet Lorentsen, Det Norske Misjonsforbund Estland Generalsekreterare Ruudi Leinus och Haldi Leinus, Union of Free Evangelical and Baptist churches of Estonia Libanon Generalsekreterare Joseph Kassab, Representant för kyrkans kvinnoarbete Maya Hermez, National Evangelical Synod of Syria and Lebanon (NESSL) Ecuador Sekreterare Martha Paucar och sonen Jorge Fernández Paucar, Iglesia del Pacto Evangélico del Ecuador Japan Missionsföreståndare Eiki Miura och Midori Miura, NSKK Kongo- Brazzaville Missionsföreståndare Patrice Nsouami, Eglise Evangélique du Congo USA Executive Minister, Department of Church Growth and Evangelism Gary Walter, Director of Church Planting David Olson, Evangelical Covenant Church En hälsning till konferensen framfördes av de utländska gäster genom pastor Eiki Miura, Japan. 12 Hälsning av särskilt inbjudna gäster Missionsföreståndaren hälsade följande gäster välkomna till Missionskyrkans kyrkokonferens, med tack för gott stöd och fint samarbete; Ärkebiskop Anders Wejryd, Svenska kyrkan; Biskop Caroline Krook, Svenska kyrkan; kyrkostyrelsens ordförande Anders Svensson, Metodistkyrkan i Sverige; missionsföreståndare Karin Wiborn, Svenska Baptistsamfundet; Fredrik Emanuelsson, Stockholms Katolska Stift; Torbjörn Larspers, Evangeliska Fosterlandsstiftelsen; Styrelseledamot Sune Toftgård, Svenska Alliansmissionen; Nationell ledare Ingrid Svanell, Pingst fria församlingar i samverkan; Major Kenneth Nordenberg, Frälsningsarmén; Direktor ekumenisk teologi Katrine Åmell, SKR; Frikyrkosamordnare Marianne Andréas, SKR/ Sveriges Frikyrkosamråd; Generalsekreterare Bo Forsberg, Diakonia; Styrelseledamot Jessica Karlsson, SMR; Generalsekreterare Krister Andersson, Svenska Bibelsällskapet; Generalsekreterare Björn Rubenson, Soldathemsförbundet; Förbundsordförande Runar Patriksson, Soldathemsförbundet; Bitr förbundsrektor Lars Karbing, Bilda; VD Tomas Grahl, Berling Media; VD C-G Gunnarsson, Verbum Förlag; Förlagschef Kerstin Kyhlberg Engvall, Verbum Förlag; Vice ordf Åke Göransson, Arbetsgivaralliansen; Förbundsdirektör Kenth Nauclér, Arbetsgivaralliansen; Rektor Owe Kennerberg, THS; Rektor Solveig Ininbergs, UCL; Missionsstyrelsens tidigare ordf, Elver Jonsson; F d ekonomichef Lars G Larson med fru Eva; F d missionssekreterare Bernt Wåhleman med Ingerth Johnson, Fd rektor Lars Lindberg med fru Christina. Hälsningar framfördes av missionsföreståndare Karin Wiborn, Svenska Baptistsamfundet, och kyrkostyrelsens ordförande Anders Svensson, Metodistkyrkan i Sverige. Protokoll 9

10 13 Val av redaktionsutskott enligt kyrkostyrelsens förslag att utse ett redaktionsutskott, att under förhandlingarnas gång till redaktionsutskottet föra ärenden som behöver bearbetas ytterligare, t ex sammanjämkning av olika yrkanden och beredning av uttalanden i aktuella frågor, innan kyrkokonferensen fattar beslut, samt att uppdra åt redaktionsutskottet att skriftligt kort sammanfatta konferensens beslut för att underlätta ombudens rapportering till sina församlingar efter konferensen. att till redaktionsutskott utse Dan Svanell, Stockholm; Gunilla Hjelmåker, kommunikationschef; Lennart Henriksson, kyrkostyrelsen; Birgitta Nilsson, Västerås; Agneta Wallenstam, Göteborg. 14 Tid för inlämning av förslag till uttalanden Ordförande informerade om att förslag till uttalanden från kyrkokonferensen ska lämnas in senast den 14 juni kl Information om beredningsutskottet Kyrkosekreterare Suzanne Molin meddelade att Kerstin Åberg som vid kyrkokonferensen 2006 valdes till ordförande i beredningsutskottet, till följd av sjukdom har varit förhindrad att delta i beredningsutskottets arbete inför kyrkokonferensen Beredningsutskottets vice ordförande Roland Palm har gått in som ordförande. Kyrkostyrelsen beslutade per capsulam att utse Björn Grann, Ulricehamn, till vice ordförande i beredningsutskottet inför 2007 års konferens. Beslutet bekräftades vid kyrkostyrelsens sammanträde den 13 juni att ta informationen till protokollet. 16 Ajournering att ajournera förhandlingarna till kl Ordförandeskifte, återupptagande av förhandlingarna Konferensens förste vice ordförande Börje Wennberg övertog ordförandeskapet och förklarade förhandlingarna återupptagna. 18 Konferensens arbetssätt, fortsättning Som fortsättning på punkt 6 i föredragningslistan om kyrkokonferensens arbetssätt visades en kort instruktionsfilm om påverkanstorget. att notera att filmen visats. 19 Förslag om tillsättande av särskilda utskott Kyrkostyrelsens ordförande Ulf Hållmarker föredrog kyrkostyrelsens förslag om tillsättande av två särskilda utskott: Vi vill växa Målbild 2010 som Svenska Missionskyrkan arbetat med sedan 2003 har som en övergripande inriktning att Missionskyrkan ska utvecklas och växa genom att erbjuda människor befrielse och upprättelse genom mötet med Jesus Kristus. Som ett förtydligande av detta uttalade kyrkokonferensen förra året ambitionen att medlemsminskningen ska brytas och att detta ska ske till Det innebär att Missionskyrkan vill se fler människor som gör personliga erfarenheter av tro, omvändelse och församlingstillhörighet. Att växa handlar om kvantitet, men också om kvalitet: att växa och mogna som enskilda kristna och som Guds församling. Främst handlar det om att på ett trovärdigt och smittande sätt ta missionsansvaret idag på fullt allvar. Kyrkostyrelsen och SMU-styrelsen har arbetat med temat Vi vill växa under året och antagit riktlinjer för detta arbete. Vi vill växa är inte ett projekt under begränsad tid, utan en långsiktig inriktning som behöver genomsyra arbetet såväl i församlingarna som på distrikts- och riksnivå. Ett långsiktigt strategiskt tänkande med denna inriktning är nödvändigt i planeringen för de närmaste åren, men också inför framväxten av en ny målbild för tiden efter Kyrkostyrelsen vill inbjuda kyrkokonferensen att medverka till detta strategiska tänkande genom att inrätta ett särskilt utskott för Vi vill växa med tydlig delaktighet från SMU. Styrelsen 10 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2007

11 har också inbjudit Metodistkyrkan i Sverige och Svenska Baptistsamfundet att delta med var sin representant i utskottets arbete. Pensionssystem Svenska Missionskyrkan har alltsedan 1918 haft ett eget tjänstepensionssystem. Då bildades Svenska Missionsförbundets Pensionskassa som byggdes upp genom gåvor och testamentsmedel samt egenavgifter från pastorer och missionärer. De ursprungliga pensionsreglerna reviderades 1960 i samband med ATP-reformen. Den viktigaste förändringen som då gjordes inriktades på att utjämna skillnader i total pension mellan dem som skulle få ATP och dem som inte hann tjäna in ATP. Inriktningen var att alla skulle få en pension på motsvarande 60 % av inkomsten, vilket innebar en större pensionsutfyllnad från Svenska Missionsförbundets pensionskassa för dem som var födda 1913 och tidigare. Ytterligare pensionsrevideringar gjordes 1976, 1980 och senast Pensionskassan upplöstes i slutet av 1970-talet och dess tillgångar och förpliktelser övertogs av Svenska Missionskyrkan. Tjänstepensionen är en förmånsbaserad garantipension, dvs Missionskyrkan svarar med alla sina tillgångar för pensionsåtagandena. Avgifterna är därför att betrakta som gåvor och inte som pensionsavgifter, vilket innebär att församlingarna inte betalar särskild löneskatt på beloppen, utan att denna skatt påförs först vid utbetalning av pensionen. Missionskyrkan förvaltar pensionsmedlen och visar pensionsåtaganden och pensionsskuld i bokslut. Den senaste pensionsordningen 1995 föregicks av förhandlingar med PO (Personalorganisationen inom Svenska Missionskyrkan) och innebär dels att pensionerna beräknas i relation till verklig lön, inte högsta minimilön som tidigare gällde, dels höjs pensionen successivt från 5 % av pensionsunderlaget till 10 % beroende på den anställdes ålder. En trappa infördes som innebär att målet 10 % av pensionsunderlaget vid fullt intjänande uppnås av dem som är födda 1954 och senare. Inriktningen har varit en successiv anpassning till ITP-pensionen (den avtalsbundna tjänstepensionen inom privat sektor). Vissa skillnader kvarstår dock för att vara i paritet med ITP. Pensionsfrågan har på nytt aktualiserats i samband med beslutet om inträde i Arbetsgivaralliansen. Arbetsgivaralliansen är bunden av avtal med PTK när det gäller pensions- och försäkringslösningar som innebär att man på tjänstemannasidan ska följa ITP-planen eller likvärdig lösning som parterna kan godkänna. Från och med gäller en ny ITP-plan som innebär att man går över från ett förmånsbestämt till ett premiebestämt system. Nyanslutna arbetsgivare kan direkt anslutas till det premiebestämda systemet. Missionskyrkan tillsammans med Arbetsgivaralliansen har i förhandlingar med de fackliga motparterna föreslagit en lösning, där Missionskyrkans nuvarande tjänstepensionssystem kvarstår för alla som i nuläget ( ) finns med i systemet, medan alla nyanställda därefter retroaktivt ansluts till den premiebestämda ITP-planen. Detta skulle innebära en långsiktig övergång från eget pensionssystem till rådande pensionssystem i samhället i övrigt, utan att äventyra Missionskyrkans ekonomi eller de pensionslöften som redan givits. Kyrkostyrelsen har under året vid ett flertal tillfällen haft pensionsfrågan uppe för behandling och har ställt sig bakom inriktningen mot en långsiktig övergång till den nya ITP-planen. En utredning har tillsatts för att göra beräkningar av de ekonomiska konsekvenserna av ett förändrat pensionssystem. Kyrkostyrelsen avser att till kyrkokonferensen 2008 återkomma med ett mer detaljerat förslag att ta ställning till. Kyrkostyrelsen vill genom tillsättandet av ett särskilt utskott i årets kyrkokonferens belysa pensionsfrågorna och få utskottets bedömning inför inriktningsbeslut om framtida pensionssystem. enligt kyrkostyrelsens förslag att tillsätta ett särskilt utskott för strategisk reflektion kring temat Vi vill växa inför de närmaste årens verksamhetsplanering och som ett bidrag till processen mot en målbild för tiden efter 2010, samt att tillsätta ett särskilt utskott för att behandla frågan om Svenska Missionskyrkans pensionssystem, med uppdraget att granska konsekvenserna av de föreslagna förändringarna av pensionssystemet samt att avge ett yttrande till kyrkokonferensen. 20 Val av särskilda utskott Kyrkosekreterare Suzanne Molin föredrog valberedningens förslag till ledamöter i de särskilda utskotten: Vi vill växa Ordförande: Kjell-Arne Ottosson Sekreterare: Elisabeth Lindgren Protokoll 11

12 Mellansvenska distriktet: Lena Andersson Mälardalens distrikt: Anna Lena Ettemo Södra Götalands distrikt: Anders Ivarsson ÖrebroVärmlandDal: Anna-Greta O Berggren Östra Götalands distrikt: Susanne Augustsson Övre Norrlands distrikt: Erika Johansson Observatör: Nanok Jacobsson, Svenska Baptisternas Ungdomsförbund Sakkunniga: Therese Ahlqvist Göran Bondesson Lennart Johansson Sofia Magnusson Per-Olov Sveder Renklint Pensionssystemet Ordförande: Thorsten Rosengren Sekreterare: Margareta Smedberg Andersson Mellansvenska distriktet: Gunnar Hjelm Södra Götalands distrikt: Gunnar Pettersson Västra Götalands distrikt/sktf Ekumeniska: Ingvar Stenberg ÖrebroVärmlandDals distrikt: Sören Palm Östra Götalands distrikt: Allan Heinevik Övre Norrlands distrikt: Runar Eriksson Kyrkostyrelsen: Claes Jonsson Sakkunniga: Birger Bjurén Samuel Borg att utse ledamöter i de särskilda utskotten i enlighet med valberedningens förslag. 21 Kyrkostyrelsens årsberättelse Årsberättelsen för 2005/2006 presenterades gemensamt av vikarierande nationelle missionssekreteraren Lennart Johansson, projektledaren Ove Sommar och internationelle missionssekreteraren Bertil Svensson: Inför verksamhetsåret 2005/2006 tillämpades Målbild 2010 för första gången vid utformning av verksamhetsplanen. Målbild 2010 anger fyra strategiska områden på väg mot gemensamma mål. När nu verksamhetsåret redovisas sker det för första gången utifrån dessa fyra områden. Vi har i Missionskyrkan ett gemensamt missionsuppdrag som sker såväl nationellt som internationellt. Nu sker alltså redovisningen tillsammans utifrån de fyra gemensamma strategiska områdena. Stöd till församlingars fördjupning och växt Ett fortsatt arbete med församlingsutveckling och församlingsplantering har skett under verksamhetsåret. År 2010 ska varje missionsförsamling och SMU-förening ha möjlighet att få mentor till stöd för egen utveckling. Nya mentorer har utbildats med olika erfarenheter och kompetens och en ny organisation med mentorssamordnare i varje distrikt är i funktion. Under året har mentorsprocesser pågått i 96 församlingar. Församlingsplanteringar har under året initierats i Grimsås och Vilshärad. Under innevarande konferens får vi glädjen att hälsa de två första församlingarna välkomna till Svenska Missionskyrkan i satsningen att grunda 10 nya församlingar till Andlig vägledning och fördjupning är ett fokusområde som fick sin uppstart genom ett seminarium i april En arbetsgrupp med erfarna andliga vägledare och distriktsföreståndare har bildats. Arbetsgruppen hjälper vår kyrka att kunna möta människors behov av stillhet och fördjupning. Först erbjuds retreater, andlig vägledning och retreatledarutbildning till medarbetare i vår kyrka för att de sedan kunna fungera allt bättre som andliga vägledare i den lokala miljön. Även detta år inleddes kyrkokonferensen med en andlig fördjupningsdag och i år ansvarade denna arbetsgrupp för innehåll och genomförande av denna dag. Steg mot enhet togs då beslutet om förslaget om kyrkogemenskap med Svenska kyrkan togs vid kyrkokonferensen Överenskommelsen undertecknades vid en ekumenisk högtidsmässa i Uppsala domkyrka lördagen i första adventshelgen Samtalen mellan Svenska Baptistsamfundet, Metodistkyrkan i Sverige och Svenska Missionskyrkan har pågått under året och tagit steg framåt som inger hopp för framtiden. Rum för nya svenskar skapas då integrationsarbete bland arabisktalande inleds i Mälardalens distrikt. En pastor som ordineras i årets kyrkokonferens har gått utbildning på THS och redan börjat ett arbete bland arabisktalande i Södertälje. Även i Göteborg kommer Missionskyrkan att forma ett arbete för invandrare. inuti Ett samverkansprojekt har drivits i snart tre år av SMU och Missionskyrkan kallat inuti. Det handlar 12 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2007

13 om tro, omvändelse och församlingsgemenskap. Inutiprojektet har tre ledord: tro, omvändelse och församling. Det är ett gemensamt projekt för SMU och Svenska Missionskyrkan, vilket är en styrka. Inuti är inget som ungdomarna håller på med vid sidan om utan det är en gemensam satsning för SMU och församling. Syftet med inuti är att ge ungdomar förnyade förutsättningar att komma till tro, till omvändelse till Jesus Kristus och till livsgemenskap i församlingen. Inutiprojektet kommer att avslutas efter tre år i september Projektet har haft mellan två och tre anställda på totalt mellan 75 % och 100 % av heltid. Inuti har haft kontakt med 70 föreningar och gjort 50 besök på 40 platser. Ett tiotal föreningar och församlingar har alltså fått två besök. En typisk inutihelg har sett ut så att vi har träffat ungdomarna och ledarna på fredagskvällen. Då har vi haft en kortare inutisamling och gjort reklam för lördagens storsamling. Lördagen har varit processdag, då vi har samlat ungdomsråd, styrelse, anställda, ledare och den aktiva kärnan i SMU och församling. Då har vi kommit med inspiration och lett övningar och samtal som slutligen har lett fram till en enklare handlingsplan. Det är viktigt att visionerna landar i konkreta steg och att alla vet vilka dessa steg är och vem som är ansvarig. Den 7 9 september avslutas inuti med en kick off i Trollhättan. Det blir seminarier och gudstjänster, samt tid att planera hösten för dem som vill det. Man kan delta som enskild intresserad eller som ledargrupp, styrelse eller ungdomsråd. En levande kraft i samhället Med temat En levande kraft i samhället arbetar Missionskyrkan tillsammans med nationella och internationella samarbetsorgan och kyrkor för fattigdomsbekämpning i olika länder i enlighet med FN:s millenniemål, som världens länder kommit överens om, dvs att till 2015 halvera fattigdomen i världen. Inför 2015 finns det åtta delmål, enligt följande: att halvera fattigdom/hunger, att alla barn ska gå i grundskola, att jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas, att barnadödligheten ska minska med 2/3, att mödradödligheten ska minska med 3/4, att spridningen av hiv/aids, malaria och tbc ska hejdas, att en miljömässigt hållbar utveckling ska säkerställas, att det globala samarbetet för att nå dessa mål inom olika områden ska öka. Missionskyrkan i samhället innebär att vi alltmer vill finnas där människor finns. Ett nätverk för medarbetare som har samhällsinriktade tjänster håller på att ta form och som en resurs i detta nätverksbyggande har en pastor med inriktning kyrka samhälle anställts. Kyrka idrott och kyrka polis finner alltmer sina former för arbetet där den ekumeniska samverkan blir alltmer betydelsefull. Våga tro var en evangelisationssatsning under verksamhetsåret i Sommarsverige där vi ville levandegöra det kristna budskapet till unga och gamla på gator och torg. Under året antog Missionskyrkan en ny alkoholpolicy som hade växt fram genom ett gediget arbete med delaktighet och adekvat reflektion kring hur vi trovärdigt ska hantera alkohol- och drogfrågor i vår tid. Ett hållbart ställningstagande är namnet på den skrift som riktar sig till enskilda men också till församlingar, distrikt och riksarbete i vår kyrka. Det är angeläget att samtalen pågår i församlingarna så att vi kan vara med och förebygga, ta ansvar och bilda opinion. En strategi håller på att skapas med kontaktnät av resurspersoner som kan finnas med i det offentliga samtalet. Partiledarutfrågningen inför valet 2006 skedde på Klintagården på Öland under pastor Thor-Björn Bastås ledning med samtliga partiledare som medverkande. Gemensamt ansvar i internationell mission Det tredje delmålet för Missionskyrkan är Gemensamt ansvar i internationell mission. Under året har Missionskyrkan, i samarbete med andra kyrkor, bl a arbetat med mission i nya miljöer, genom att stödja inhemska missionärer i Ryssland, Spanien och norra Indien. I Ryssland stöds mission i delstaten Bashkortistan, där Missionskyrkan hade missionärer för 100 år sedan. I norra Indien stöds mission via Hindustani Covenant Church och i Spanien ges stöd till missionärer från Ecuador för arbete bland latinamerikanska invandrare. Under året har en folder tagits fram, Församlingens missionär, som beskriver hur församlingar och Missionskyrkans kansli kan samverka i ansvarstagandet för våra missionärer. Det personella utbytet via missionärer och volontärer är en viktig grund för samarbetet Protokoll 13

14 mellan Missionskyrkan och dess samarbetskyrkor. Lärjungaskolan i Ecuador är ett sådant utbyte som startats under de senaste åren. Under gångna året har olika grupper inom Missionskyrkan och dess systerkyrkor delat erfarenheter. Utöver ungdomar har missionsföreståndare mötts liksom evangelister. Samarbetet i Kongo har pågått under 125 år, något som aktualiserades vid en jubileumsfest i Matadi i januari 2007, efter att ha skjutits upp ett halvår på grund av oroligheter i samband med presidentvalet Jubileet blev ett avstamp för fortsatt nära, ömsesidigt samarbete. Missionsarbetet i Asien, Latinamerika, Mellanöstern och Europa har fortsatt i enlighet med årsberättelsen. Kreativ arbetsgemenskap Processen att bli bättre arbetsgivare tog steg framåt då kyrkokonferensen 2006 beslutade att föreslå att Missionskyrkan med dess distrikt och församlingar går med som medlemmar i Arbetsgivaralliansen. En pilotutbildning för styrelse- och ungdomsrådsledamöter hölls på UCL och en mall för arbetslag har tagits fram. Flexiblare kompetensutveckling skapas då kyrkostyrelsen fattat beslut om ett nytt fortbildningsprogram fr o m 1 januari Arbetstagare och utbildningsanordnare får ett större ansvar där flexiblare lösningar kan skapas för anställda i församlingar. En stärkt medarbetarrekrytering sker då genom en utredning och översyn för förbättrade arbetsformer. Avslutning Avslutningsvis finns det pågående verksamheter i Sverige och världen, som inte specifikt nämns inom de fyra strategiska områdena, men som är viktiga att lyfta fram, som har stor betydelse för Missionskyrkans arbete och som engagerar många människor. I Sverige gäller det bl a hela det diakonala arbetet, sång- och musikarbetet via Lust att leda, SMS, SMM och Brukssånger, evangelisternas arbete, arbete bland samer samt arbete kring teologi och värderingsfrågor. I andra länder pågår arbete för rent vatten, för bekämpandet av hiv/aids, teologisk utbildning, drift av skolor, sjukhus och dispensärer, arbete för fred och försoning, ren miljö, administrativt stöd till systerkyrkor, stöd till vänförsamlingar, ungdomsutbyte m m. Gemensamt för allt Missionskyrkans arbete i Sverige och i världen är att: I Guds församling vill vi växa! Bokslut Ekonomichef Samuel Borg kommenterade den ekonomiska förvaltningen under räkenskapsåret 2005/2006 utifrån årsredovisningen: Glädjande noterades att gåvomedlen i Svenska Missionskyrkans församlingar under de sex sista åren ökat med totalt 46 mkr, vilket till stor del beror på införandet av 2000-talets kollektbox, det vill säga kyrkoavgiften och Missionsgåvans autogiro. Gåvomedlen till den budgeterade verksamheten ökade med 2,1 mkr till 39,8 mkr. Antalet anslutna till kyrkoavgiften ökar sakta. Ökningen tillsammans med generella löneökningar bidrar till att kyrkoavgiftens 30 % och statsbidragen för året sammantaget uppgick till 17,1 mkr mot 16,2 mkr föregående räkenskapsår. Glädjande konstaterades att de totala intäkterna ökade med 3,1 mkr till 58,0 mkr jämfört med året innan. Kostnaderna för verksamheten var 61,5 mkr vilket är 4,9 mkr högre än föregående år. Denna kostnadsökning hänför sig till att mer intäkter än förväntat influtit, varför satsningar i enlighet med verksamhetsplanen och Målbild 2010 kunnat påbörjas under räkenskapsåret. Finans- och fastighetsförvaltningen visar ett nettoresultat på 9,3 mkr att jämföra med 4,8 mkr föregående räkenskapsår. Ökningen beror på bra börsutveckling och större vinster i finansförvaltningen än föregående år. Resultatet före dispositioner visar på det andra positiva bokslutet i följd vilket inte inträffat på många år i Svenska Missionskyrkan. Överskottet är på 5,1 mkr vilket är 5,6 mkr bättre än budget (-0,5 mkr) och 2,0 mkr bättre än föregående år (3,1 mkr). Under året har avsättning gjorts till missionsfonden med 2,3 mkr och till fastigheternas investeringsfond med 0,9 mkr. Dessutom har nettot av utnyttjade och reserverade medel om +1,5 mkr (reserverat för tsunamiarbetet) tagits i anspråk, vilket ger ett resultat för räkenskapsåret på +3,4 mkr (2,6 mkr). Marknadsvärdet på Svenska Missionskyrkans värdepapper ökade med 12,8 mkr till ett marknadsvärde på 119,4 mkr per den 31 augusti Tack vare nyinvesteringar och realiserade vinster har det bokförda värdet ökat med 11,0 mkr till 102,1 mkr. 14 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2007

15 Pensionsskulden har ökat med 7,6 mkr till 103,1 mkr. Täckningsgraden för dessa åtaganden har stigit två procentenheter till 87 %. Om inga fribrevsavsättningar hade gjorts om totalt 15 mkr, vilka påbörjades för sex år sedan, hade täckningen varit på över 100 % jämfört mot det gamla sättet att mäta konsolideringsgrad då inga fribrevsavsättningar genomfördes. Avslutningsvis föredrog ekonomichefen kassaflödesanalysen som en sammanfattning av missionsverksamhetens underskott och dess täckning genom finansförvaltningen. Den visar på ett glädjande positivt flöde för den löpande verksamheten, i likhet med föregående år. Totalt har Svenska Missionskyrkan ett positivt kassaflöde på 1,8 mkr för räkenskapsåret, vilket innebär att likvida medel har ökat med samma belopp, till 39,4 mkr. Det totala positiva kassaflödet förklaras genom bättre likviditetsplanering där likvida medel placerats i finansförvaltningen för att generera mer räntepengar och aktieutdelningar. 22 Revisorernas berättelse Svenska Missionskyrkans revisor Jonas Grahn presenterade och läste upp delar av nedanstående revisionsberättelse: Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt kyrkostyrelsens förvaltning i Svenska Missionskyrkan för räkenskapsåret Det är kyrkostyrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och kyrkostyrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som kyrkostyrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i Svenska Missionskyrkan för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har handlat i strid med årsredovisningslagen eller Svenska Missionskyrkans stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av Svenska Missionskyrkans och Svenska Missionskyrkokoncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Kyrkostyrelsens ledamöter har enligt vår bedömning inte handlat i strid med Svenska Missionskyrkans stadgar. Vi tillstyrker att kyrkokonferensen fastställer resultaträkningen och balansräkningen för Svenska Missionskyrkan och för Svenska Missionskyrkokoncernen och beviljar kyrkostyrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 5 februari 2007 Jonas Grahn, auktoriserad revisor Matts Samuelsson; Lennart Schönning 23 Yttrande från kyrkokonferensens beredningsutskott Beredningsutskottets yttrande över årsberättelsen 2006 föredrogs av utskottets vice ordförande Roland Palm, som på grund av sjukdom detta år fått tjänstgöra som ordförande i utskottet: Arbetet i Sverige, ekumenik och SMU Beredningsutskottet (BU) understryker vikten av anslutningen till Arbetsgivaralliansen som ger större trygghet åt anställda och tillgång till ökad kompetens åt församlingen som arbetsgivare. Det är viktigt med fortsatt utbildning i församlingarna i arbetsgivarfrågor. Församlingsrådet (FR) fortsätter ett viktigt arbete med effektivisering av sina arbetsformer. BU ser positivt på att distriktsföreståndarna arbetar för att skapa och utveckla pooltjänster och regional samverkan där förutsättningar finns. Det finns en fara i att arbetet med de ekumeniska frågorna tar kraft från andra viktiga arbetsuppgifter. Detta gäller även SMU. Vi instämmer dock i uppfattningen att frågan inte är vad vi vinner med ekumenik, utan det ekumeniska arbetet vilar på Jesu bön om enhet. Protokoll 15

16 Vi noterar med glädje att SMU ser rekryteringen av medlemmar som mycket viktig och vill fokusera på Vi vill växa-projektet i samverkan med Missionskyrkan. Vi konstaterar också att SMU har ett gott samarbete med Missionskyrkan i volontärarbetet och i Apg 29-projektet. I andra frågor ser SMU det viktigt att samarbeta med andra organisationer. Arbetet i andra länder BU konstaterar att Missionskyrkan har tagit ansvar för internationell mission tillsammans med systerkyrkor och internationella partners. BU noterar dessutom att missionsinsatserna har utvecklats i metod och omfattning och expanderat till nya miljöer. Intressant är bl a att missionsarbetet i Ecuador har inneburit utökning av arbetet i Spanien bland spansktalande invandrare från Sydamerika. Arbetet med att bredda ansvaret för Missionskyrkans internationella arbete med framtagning av bl a foldern Församlingens missionär underlättar för en församling på ett konkret sätt att stödja Missionskyrkans medarbetare i andra länder. Kyrkostyrelsen, kyrkokansliet, Teologiska Högskolan, UCL och Sändaren BU konstaterar att en planerad utvärdering av kyrkokansliets omorganisation inte har genomförts. Vi befarar att Missionskyrkan släpar efter i organisationsstruktur och effektivitet. Organisation och handläggning visar inte på tillräcklig stringens och effektivitet. I BU:s utfrågningar har det i många frågor framkommit en skillnad i nulägesuppfattningen mellan Missionskyrkan och SMU. Utvecklingscentrum Lidingö (UCL) har genomgått en mycket positiv utveckling. Styrmekanismerna mellan kyrkostyrelsen/kyrkokansliet och UCL fungerar nu bättre. UCL:s personal ser med försiktig optimism på framtiden. Ekonomi BU konstaterar att redovisning och bokslut ger en professionell bild av Missionskyrkans resultat- och balansräkning. BU anser att ett klargörande bör göras av delegationsbestämmelserna mellan kyrkostyrelsen/ förvaltningsrådet/ekonomichefen. I den strukturförändring som sker inom de företag där Missionskyrkan är delägare anser BU att kyrkostyrelsen bör ta ställning till Gummessons framtid som marknadsförare av litteratur och Missionskyrkans egna produkter. BU ser positivt på att Missionskyrkan, utöver egna beräkningar, engagerar extern kompetens för att få pensionsskulden beräknad inför förändringen av pensionssystemet. BU ser positivt på det redovisade överskottet och noterar med glädje att färre medlemmar offrar mer. Trots detta måste vikten av regelbundet offrande betonas, eftersom det inte går att förutsätta att ekonomin alltid kan balanseras genom testamentsgåvor och finansmarknaden. BU anser att den förbättrade ekonomiska situationen skapar möjligheter för en försiktig expansion inom av kyrkostyrelsen prioriterade områden. BU konstaterar att användningen av olika tidsperioder i årsredovisningen skapar komplikationer vid tillämpningen av uppgifterna i årsredovisningen. Differensen mellan verksamhetsår och verksamhetsplanens period skapar ett vacuum i uppföljning av verksamheten. Nu tillämpas nedanstående tidsperioder i berättelsen för 2006: verksamhetsår/redovisningsår/period för ansvarsfrihet: 1 sep aug 2006 församlingsstatistik: 1 jan dec 2006 missionsgåvoperiod: 1 dec nov 2006 verksamhetsplan: 1 sep aug 2008 BU vill uppmärksamma kyrkostyrelsen på problemet. Förslag om ansvarsfrihet Efter att ha informerat sig om 2005/2006 års verksamhet och förvaltning, instämmer BU i revisorernas förslag att kyrkokonferensen ska bevilja kyrkostyrelsen ansvarsfrihet för det gångna räkenskapsåret. För kyrkokonferensens beredningsutskott Roland Palm, ordförande; Björn Grann, vice ordförande Kyrkostyrelsens kommentarer Kyrkostyrelsens ordförande Ulf Hållmarker framförde följande kommentarer från kyrkostyrelsen till beredningsutskottets yttrande: Först ett varmt tack för det arbete BU:s ledamöter och presidium lagt ner under flera dagar innan konferensen. Styrelsen är tacksam för den granskning som görs och som utgör ett stöd till den demokratiska processen. 16 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2007

17 Kyrkostyrelsen liksom kyrkokansliet har också uppmuntrats genom synpunkterna från BU. Några kommentarer finns det dock anledning att ge från styrelsens sida. Arbetet i Sverige, ekumenik och SMU När det ekumeniska hanteras i styrelsen sker det utifrån vår konstitution och det som är formulerat i Målbild Styrelsen bejakar den tid och kraft det tar, men anser också att andra viktiga framtidsfrågor fört Missionskyrkans eget arbete framåt. Arbetet i andra länder Det känns bra att BU bejakar den inriktning som kyrkostyrelsen har i det internationella arbetet. Kyrkostyrelsen, kyrkokansliet, Teologiska Högskolan, UCL och Sändaren Kyrkostyrelsen beslutade och genomförde en besparing med reduktion av tjänster på Missionskyrkans kansli 2003/2004. Därtill förändrades ledningen genom generalsekreteraruppdraget i samband med val av ny missionsföreståndare. Dessa förändringar har löpande följts och justeringar genomförts efter behov. Inte minst har medarbetarenkäter och skyddsronder följt arbetsmiljön. Styrelsen vill framhålla att kansliets personal gör ett ambitiöst och bra arbete. Någon mera omfattande utvärdering har ej beslutats eller planerats, dock finns skäl att göra en sammanfattning av de erfarenheter som kunnat dras av de olika ändringarna från 2003, för att se om det kan motivera förändringar i kyrkokansliets organisation. När BU diffust kommenterar Missionskyrkans organisationsstruktur och stringens ställer sig styrelsen mera frågande. Inte minst har en medveten utveckling skett med arbetet kring målbild, verksamhetsplan, mål och uppföljning. Att Missionskyrkan och SMU har olika utgångspunkter och perspektiv på frågor i tiden ser styrelsen som naturligt. I gemensamma sammanträden bearbetas dessa olika utgångspunkter i samtal om t ex vardagssamarbete på expeditionen, internationellt arbete och ekumeniska visioner. Ekonomi Förvaltningsrådets relation till dels styrelsen, dels ekonomichefen finns beskrivet i en anvisning. I praktiken har rådet kunnat stödja ekonomichefen i de beslut som är delegerade till ekonomichefen och varit beredande till kyrkostyrelsen i strategiska frågor. Det kan efter ytterligare viss tid för rådet finnas skäl att utvärdera formerna. Kyrkostyrelsen har dessutom följt BU:s rekommendation att öka verksamheten när ekonomin så tillåter. Detta förhållningssätt med möjlighet att avvika från budget ser styrelsen som en fördel att kunna fortsätta. Ulf Hållmarker yrkade att kyrkostyrelsens kommentarer till beredningsutskottets yttrande tas till protokollet. I efterföljande debatt yttrande sig följande personer: Elver Jonsson, Alingsås; Bernt Jonsson, Uppsala; Göran Bondesson, SMU; Roland Palm, beredningsutskottets ordförande. Debatten förklarades avslutad. att lägga årsberättelsen till handlingarna; att lägga revisorernas berättelse till handlingarna; att fastställa resultat- och balansräkningen för Svenska Missionskyrkan och Svenska Missionskyrkokoncernen; att disponera årets resultat enligt föreliggande förslag; att föra beredningsutskottets yttrande till kyrkostyrelsen för prövning av de förslag och synpunkter som yttrandet innehåller, samt att ta kyrkostyrelsens kommentarer till beredningsutskottets yttrande till protokollet. 24 Ansvarsfrihet för kyrkostyrelsen och missionsföreståndaren enligt revisorernas förslag och med beredningsutskottets tillstyrkan att bevilja kyrkostyrelsen och missionsföreståndaren ansvarsfrihet för den tid redovisningen omfattar. 25 Tack till kyrkostyrelsen och missionsföreståndaren Kyrkokonferensens ordförande Birgitta Carlsson uttalade ett tack till kyrkostyrelsen och missionsföreståndaren med medarbetare: Vi vill från ombud och församlingar framföra ett stort och varmt tack till ledamöterna i kyrkostyrelsen, missionsföreståndaren och alla medarbe- Protokoll 17

18 tarna på Missionskyrkans kansli för det arbete ni lagt ner under det redovisade verksamhetsåret. Tack vare era hängivna arbetsinsatser kan vi med stolthet och glädje ta del av denna innehållsrika årsberättelse. Vi önskar er Guds rike välsignelse i ert fortsatta arbete. Missionsföreståndare Göran Zettergren besvarade detta tacktal och uttryckte ett tack från de anställda till kyrkostyrelsen och SMU-styrelsen i glädje för SMU och för öppenheten i de ekumeniska processer i vilka SMU lever, i relation till andra ungdomsförbund. Konferensen förenades därefter i psalm 259 ur Psalmer och Sånger: Saliga visshet, Jesus är min och en konferensgåva samlades in. 26 Meddelande om ändringar i matrikeln Lennart Johansson, vikarierande nationell missionssekreterare, meddelade följande ändringar i matrikeln: Missionskyrkan/SMU i Mellansvenska distriktet Björbo missionsförsamling (6 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Nås missionsförsamling. Korsnäs missionsförsamling (4 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Falu missionsförsamling. Lumshedens missionsförsamling (1 medlem) har upplösts och medlemmen har gått in i Svärdsjö missionsförsamling. Sollerö missionsförsamling (10 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Fridhemskyrkans församling, Mora. Tegelsmora, Vendel och Österbybruks missionsförsamlingar har gått samman och bildat Örbyhus missionsförsamling. Missionskyrkan/SMU i Mälardalen Dalhems missionsförsamling (19 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Visby missionsförsamling samt Slite baptistförsamling. Morkarla missionsförsamling (7 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Örbyhus missionsförsamling. Simtuna missionsförsamling (8 medlemmar) har upplösts och gått samman med Torstuna- Österrunda missionsförsamling och tillsammans har de bildat Fjärdhundrabygdens missionsförsamling. Missionskyrkan/SMU i Södra Götalands distrikt Gässhults missionsförsamling (3 medlemmar) har upplösts. Hillarps missionsförsamling har upphört då samtliga medlemmar avlidit. Missionskyrkan/SMU i Västra Götaland Dimbo missionsförsamling (16 medlemmar) har upplösts. Floby missionsförsamling (4 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i närbelägna församlingar. Missionskyrkan/SMU i ÖrebroVärmlandDal Bjurtjärns friförsamling (8 medlemmar) har upplösts och gått samman med Broängskyrkans församling, Kristinehamn. Lindesbergs missionsförsamling (91 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Kristinakyrkans församling i Lindesberg. Mangskogs missionsförsamling (6 medlemmar) har upplösts och gått samman med Brunskogs missionsförsamling. Södra Finnskoga missionsförsamling (4 medlemmar) har upplösts och gått samman med Torsby missionsförsamling. Vinöns missionsförsamling (3 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Lännäs frikyrkoförsamling. Missionskyrkan/SMU i Östra Götalands distrikt Baskarps missionsförsamling (8 medlemmar) har upplösts. Fredriksbergs missionsförsamling (23 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Norrköpings missionsförsamling. Länghems missionsförsamling (5 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Hillareds missionsförsamling. Missionskyrkan/SMU i Övre Norrlands distrikt Gravmarks missionsförsamling (13 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i närliggande församlingar. Vindelns missionsförsamling (45 medlemmar) har upplösts och gått samman med pingstförsamlingen i Vindeln och tillsammans har de bildat Centrumkyrkan Vindeln. 18 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2007

19 att ta meddelandet till protokollet. 27 Presentation av förordade kandidater till kyrkostyrelsen Kyrkokonferensen har att välja åtta ledamöter till kyrkostyrelsen för en tid av två år. Av de åtta ledamöter som valdes vid kyrkokonferensen 2005 har tre ledamöter meddelat att de inte står till förfogande för omval, nämligen: Andreas Linderyd, Larseric Ramlöv och Karin Sporre. Valberedningen har under tiden november 2006 till mars 2007 från församlingar och distrikt inhämtat förslag på kandidater till kyrkostyrelsen. Följande ledamöter kvarstår i kyrkostyrelsen efter att ha blivit valda av 2006 års kyrkokonferens för en tid av två år och är därmed inte möjliga att nominera: Mona Angel, Kungälv; Cicci Hallström, Hönö; Lennart Henriksson, Malmö; Christer Hårrskog, Falun; Claes Jonsson, Danderyd; Lars Junelind, Jönköping; Jean-Claude Loubelo, Dalsjöfors; Runa Wester, Kil. Följande kandidater har förordats av valberedningen: Lennart Halfvarson, Örebro; Ulf Hållmarker, Orsa; Göran Kihlström, Kristinehamn; Karin Kopparmalms Lindblad, Vilhelmina; Iréne Langvik, Skänninge; Per Rydwik, Linköping; Lehna Rönneklev, Hönö; Kerstin Torgeby, Alingsås; Per-Olof Westlin, Hjo. att ta informationen om kandidaterna till protokollet. 28 Ajournering att ajournera förhandlingarna till kommande dag. Fredag 15 juni 29 Ordförandeskifte, återupptagande av förhandlingarna Konferensens andra vice ordförande, Erik Herngren, övertog ledningen av förhandlingarna och förklarade dess återupptagande. 30 Kort presentation av inkomna motioner och kyrkostyrelsens yttranden över dessa 30.1 Motion från SMU:s riksmöte 2006 angående Vision om enhet SMU:s förbundssekreterare Göran Bondesson presenterade motionen från SMU:s riksmöte. Motionen från SMU har följande lydelse: SMU:s riksmöte, samt MKU:s och SBUF:s årskonferenser 2006, har fattat ett principbeslut att bilda en gemensam federativ riksorganisation. Enligt avsiktsförklaringen i Vision om enhet vill de tre ungdomsförbunden under åren : bilda en gemensam riksorganisation arbeta för bildandet av ett gemensamt ungdomsförbund uppmuntra och stödja lokal samverkan uppmuntra och stödja samverkan mellan distrikt/regioner fortsätta utmana samfunden till samgående. De tre styrelserna har fått uppdraget att tillsammans utarbeta stadge- och organisationsförslag, och att utveckla visioner och verksamhetsformer för den nya organisationen. Detta skall ske i nära samarbete och samråd med de tre modersamfunden. En viktig bas för SMU:s verksamhet är att arbetet med barn och unga, enligt Missionskyrkans kyrkoordning, anförtros åt SMU. En liknande formulering rekommenderas i församlingsordningen. SMU är alltså, genom sina egna och Svenska Missionskyrkans stadgar, nära förbundet med Svenska Missionskyrkan och dess församlingar. Vi kan inte idag överblicka om arbetet kommer att leda till förslag som förutsätter förändringar av Svenska Missionskyrkans konstitution. Detta klarläggs under verksamhetsåret 2006/2007 i dialog med kyrkostyrelsen. Oavsett om konstitutionen kräver det eller ej, tycker vi att det är viktigt att förändringar av SMU:s struktur och arbetsformer förankras i kyrkokonferensen. SMU:s riksmöte föreslår därför Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2007 att uttala sitt stöd för SMU:s planer att ingå i federation med MKU och SBUF som ett steg på vägen mot ett samgående mellan de tre samfunden. Göran Bondesson yrkade bifall till SMU-motionen. Protokoll 19

20 Lennart Henriksson, kyrkostyrelsen, anmälde och kommenterade kyrkostyrelsens yttrande över motionen. Kyrkostyrelsen har beslutat att inför kyrkokonferensen avge följande yttrande över motionen från SMU: Frågan om fördjupad gemenskap mellan Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan är levande på nytt. Processen mot en federation mellan de tre ungdomsförbunden har bidragit till detta och ungdomsförbunden ställer nu de tre samfunden inför krav på tydliga ställningstaganden. Kyrkostyrelsen har nära följt ungdomsförbundens process och velat se den som ett led i strävandena att skapa en ny gemensam kyrka tillsammans med Metodistkyrkan och Baptistsamfundet. Samtidigt har vi strukit under att barn- och ungdomsarbetet har en fundamental plats i Missionskyrkan genom den nära konstitutionella kopplingen mellan Missionskyrkan och SMU, både nationellt, regionalt och lokalt. Frågan om att anförtro Svenska Missionskyrkans arbete med barn och ungdom till en federation, Vision om enhet, där SMU ingår, blir därför en fråga som berör församlingarna och måste avgöras av kyrkokonferensen. Motionen från SMU:s riksmöte 2006 uttrycker samma uppfattning: Frågan om förändringar av SMU:s struktur och arbetsformer är så viktig att den måste förankras i kyrkokonferensen. I linje med detta fanns också SMU:s motion med i det enkätmaterial om relationerna till Metodistkyrkan och Baptistsamfundet som under vintern 2006/2007 skickades ut till församlingarna. En dryg femtedel av församlingarna i Missionskyrkan svarade på enkäten. En stor majoritet av dessa församlingar säger ja till en ekumenisk överenskommelse med Baptistsamfundet och Metodistkyrkan liksom till en uttalad målsättning att bilda en ny gemensam kyrka. Inställningen hos de svarande församlingarna till ungdomsförbundens federationsplaner är också genomgående positiv. En tydlig minoritet understryker dock att den längre fram liggande frågan om samgående mellan ungdomsförbunden förutsätter en gemensam kyrka eftersom ungdomsarbetet är en del av församlingens och kyrkans liv. Vision om enhet har en tidsplan som innebär att federationen Vision om enhet träder i funktion 2008 med sikte på att 2012 efter nya beslut bli ett helt gemensamt ungdomsförbund. Ungdomsförbundens process har gått vidare under året med fortsatt öppenhet för en delaktighet från de tre samfundens sida. Ett strukturförslag för den planerade federationen har varit på remiss i lokalföreningarna och hos samfunden och kyrkostyrelsen har avgett ett yttrande som på många punkter fått gehör. Den utveckling som pågår av relationerna mellan Metodistkyrkan, Baptistsamfundet och Missionskyrkan ger oss frimodighet att våga tro att ungdomsförbundens federation kan bli ett viktigt steg på vägen mot bildandet av en ny gemensam kyrka med öppenhet också för andra kyrkor. Missionskyrkans konstitution beskriver en sådan stark koppling mellan kyrkan och dess ungdomsförbund att ett samgående mellan ungdomsförbuden kan ske enbart om samma process sker med modersamfunden. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen att stödja bildandet av federationen Vision om enhet, samt att ett framtida bildande av ett gemensamt ungdomsförbund ska ha en koppling till bildandet av en gemensam kyrka. Lennart Henriksson yrkade bifall till kyrkostyrelsens två attsatser Motion från Styrsö Missionskyrka angående att satsa på församlingar som vill börja om Elizabeth Christensson, Styrsö Missionskyrka, anmälde och kommenterade motionen. Motionen från Styrsö Missionskyrka har följande lydelse: Vi tror på en ny riktning Vi vill växa är ledord som tonat fram i utskick och kursutbud från Svenska Missionskyrkan senaste året. Kyrkokonferensens tema är Våga Växa Vila Vandra. Idag läggs gemensamma resurser ekonomiskt och personellt för församlingsgrundande/ nystartsarbete. Det som förvånar oss är att så få resurser läggs på församlingar som behöver och vill starta om! Här finns ett tydligt behov av ekonomiskt och personellt stöd. Vi är övertygade om att omstartsarbete innebär ett annat arbete än nystart/plantering. Omstartsarbete behöver bl a egna metoder, eget tänkande, mod att både bryta med traditioner och att bygga vidare på det som finns. Och vi menar att omstart är något i grunden förändrande, inte att jämställa med utvecklingsarbete. 20 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2007