VÅREN 2016 TEMA TARM Sitter hjärnan i magen? Hypnos mot IBS HÅKAN HANBERGER Resistenta bakterier en global miljökatastrof PROFILEN Professor med blick för hud
Johan Dabrosin Söderholm Dekanus på Medicinska fakulteten, Linköpings universitet Mats Uddin, Regiondirektör i Region Östergötland Välkommen till Forskning och utveckling Tidningen Forskning och utveckling ges ut gemensamt av Region Östergötland och Medicinska fakulteten vid Linköpings universitet. En gemensam utgivning är en symbol för vår självklara samverkan i det ömsesidiga uppdraget att bedriva medicinsk forskning och utveckling samt utbildning inom hälso- och sjukvården. I olika samverkansorgan fattar regionen och universitetet tillsammans strategiska beslut för att främja vår forskning och vår utbildningsverksamhet genom ett optimalt samutnyttjande av våra resurser. Det här med magkänsla I många situationer i livet vet vi att vi reagerar med magen. Magen slår snabbt på om något är fel och fast symtomen kommer från tarmen är känslan att hela kroppen larmar. Därför kan det kännas som en skön bekräftelse att forskarna nu faktiskt kan se att hjärnan är mer närvarande i tarmen än man tidigare har trott. I Tema tarm intervjuar vi forskare från Linköping och Tyskland om deras forskning på kommunikationen mellan hjärnan och tarmen. Frågor som vänder upp och ner på begreppen. Sitter hjärnan i tarmen eller tvärtom? Det här med magkänsla kan bero på fler saker. Till exempel på samarbetet med 100 000 miljarder främmande mikroorganismer som lever i våra tarmar och styr över väl och ve i kroppen. Ny forskning, som bland annat bedrivs i Linköping, pekar på att bakteriemixen i tarmfloran har stor betydelse för hur vi mår. Även för forskare är magkänslan viktig. Profilen i det här numret är läkaren och psoriasisforskaren Charlotta Enerbäck. Hon berättar om möten med tusentals hudpatienter, som har gett henne en bank av erfarenheter och minnen. Det ger en magkänsla som guidar mot rätt forskningsfrågor. God läsning! Några konkreta exempel på vår samverkan är programmet Från student till docent kliniska befattningar med utrymme för forskning på olika nivåer i karriären gemensamma rekryteringar av nya medarbetare, gemensamma strategiska forskningsområden och seminarieserien Forskning i framkant. Ett annat exempel är tidningen Forskning och utveckling som du just håller i din hand. Vi önskar dig spännande och intressant läsning! Maria Carlqvist Redaktör maria.carlqvist@regionostergotland.se 010-103 76 28 2 TIDSKRIFTEN FORSKNING OCH UTVECKLING REDAKTÖR: Maria Carlqvist REDAKTIONSKOMMITTÉ: Susanne Karlsson, Åke Hjelm, Peter Strålfors, Håkan Hanberger, Petra Dannapfel och Maria Jenmalm. GRAFISK FORM: Markus Reklambyrå TRYCK: Larsson Offsettryck UPPLAGA: 7 000 ex UTGIVNING: två gånger per år Tryckta exemplar av tidningen kan beställas av Gerd Bäckmark, telefon 010-103 71 21, e-post gerd.backmark@regionostergotland.se
I FOKUS: TARMFORSKNING Många människor lider av buksmärtor, uppblåsthet i buken, oregelbundna tarmvanor med diarré eller förstoppning. Inflammatoriska tarmsjukdomar var länge betydligt vanligare i norra och västra Europa än i övriga världen. Nu har de ökat kraftigt bland annat i Asien och den västerländska livsstilen misstänks ligga bakom. I västvärlden fortsätter sjukdomarna att öka. Infektioner och inflammation i magtarmkanalen är ett fokusområde för forskningen i Linköping. Det studerar tarmsjukdomar och försöker lösa problem som är vanliga i Sverige men också globalt, som diarrésjukdomar och antibiotikaresistenta bakterier. INNEHÅLL NUMMER 1, 2016 Aktuellt i korthet 4 KRÖNIKAN Jan Marcusson: Universtitetssjukvård inte bara på US I FOKUS TEMA TARM Sitter hjärnan i magen? 7 Inflammation när barriären brister 8 6 Vem ska opereras? 9 Magont kan komma från hjärnan 10 Hypnos hjälp vid IBS 12 Temat för det här numret är forskning inom området mage och tarm. Ett högaktuellt område är den koppling mellan mage och hjärna, the brain-gut axis som vi tack vare studier med funktionell Magnetisk resonanstomografi, MR, lär oss allt mer om. Vilka områden i hjärnan är involverade och hur kommunicerar hjärnan med tarmen? Hur påverkar våra förväntningar och inlärda beteenden våra upplevelser från mag-tarmkanalen? Inte minst har Susanna Walter och hennes forskningsgrupp ökat vår kunskap inom området (artikel på sidan 10). Forskning inom livskvalitet och patienternas upplevelse av den sjukvård som erbjuds är också på stark frammarsch. En app för mobiltelefonen för att rapportera symtom direkt in i patientregistret för IBD-patienter är under utprovning, och i projektet ingår att via mobilen kunna få svar på eventuell pågående tarminflammation via ett avföringsprov som tas i hemmet. Vi försöker på olika sätt att anpassa sjukvården i takt med utvecklingen inom IT. Projekten bedrivs av både läkare och sjuksköterskor. Rikard Svernlöv biträdande verksamhetschef vid mag-tarmmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Donerade bakterier återställer tarmflora 14 Överblickar hela tarmen 15 Resistenta bakterier flödar in 16 Håkan Hanberger: En global miljökatastrof 18 PRISER OCH UTMÄRKELSER Årets föreläsning och Årets FORSS-projekt 20 21 STRATEGI OCH UTVECKLING SCAPIS Scannas för tidig sjukdomsrisk 22 Hudforskning på växande patientgrupp 24 Grupp disputerar i implementeringsforskning 26 Behåll febern 27 PROFILEN Charlotta Enerbäck med blick för hud 28 AVHANDLINGAR I SAMMANFATTNING 30 3
AKTUELLT I KORTHET På Medicinska fakultetens och Region Östergötlands webbar hittar du nyheter om senaste rönen inom medicin i Östergötland. Surfa in på www.liu.se/medfak eller www.regionostergotland.se Framtidens universitetssjukhus har invigts Den nybyggda norra entrén till Univer si tets sjukhuset i Linköping öppnade i januari. Den är en av två centrala ingångar till Fram tidens universitetssjukhus. Här samlas service funktioner och öppenvårdsmot tagningar. En trappa ner finns föreläsningssalar och andra lokaler för Linköpings universitets verksamhet. Med de nya lokalerna skapar vi de bästa förutsättningarna för att fortsätta utveckla sjuk vården genom effektivare flöden, ökad patientsäkerhet och bättre miljöer för både patienter och med - arbetare, säger region styrelsens ordförande Mats Johansson (S). Bygget av Framtidens universitets - sjukhus startade hösten 2011 och sker i tre etapper. TEXT: BODIL KNUTHAMMAR FOTO: WHITE ARKITEKTER AB 4 Hjärtforskare får sju miljoner Sara Liin, postdoktor vid Avdelningen för cellbiologi vid Linköpings universitet, får 6,8 miljoner kronor i forskningsbidrag från Svenska sällskapet för medicinsk forskning (SSMF). Hon vill öka kunskapen om ärftliga rytmrubbningar i hjärtat. Hon är en av åtta framstående unga medicinska forskare från hela landet som de närmaste åren kan ägna sig helhjärtat åt sin forskning och få möjlighet att starta egna forskargrupper. Sara Liins forskningsplan är att öka kunskapen om ärftliga rytmrubbningar i hjärtat och utveckla nya läkemedelsstrategier för behandling av dessa tillstånd. Hon kommer att kombinera laborativt arbete med datorberäkningar för att förstå hur ärftliga förändringar orsakar rytmrubbningarna. Utveckling av nya läkemedel som återställer en normal hjärtrytm pågår parallellt. SSMF stödjer unga svenska forskare med nästan 100 miljoner kronor per år. Genom vårt Stora anslag kan de utvalda forskarna utveckla egna vetenskapliga linjer utan direkt beroende av seniora kollegor, säger professor Göran Magnusson, ordförande i SSMF. TEXT: ÅKE HJELM FOTO: THOR BALKHED Klinisk forskningsenhet öppnar på US Kliniska forskningsenheten Forum Östergötland öppnar på Universitetssjukhuset i Linköping i april. Den drivs av Forum Östergötland och kan bokas av sjukvården, näringslivet och universitetet. Enheten har sex sängplatser, utrymme för undersökningar och provtagningar, ett litet laboratorium, pentry och expedition. En forskningssjuksköterska finns tillgänglig för projekten. Enheten är tänkt att fungera som ett stöd till kliniker, akademier och företag som ska utföra olika typer av klinisk forskning, säger Helen Kimme, forskningssjuksköterska på Forum Östergötland. Charlotta Dabrosin, verksamhetchef vid Forum Östergötland, är ansvarig läkare i verksamheten som är en del i satsningen på att öka den kliniska forskningen. TEXT: MARIA CARLQVIST
AKTUELLT I KORTHET Forskningschefer i vården Forskningschefer är en ny befattning i Region Östergötland. De ska finnas vid de flesta av vårdens produktionsenheter och koppla sjukvården och forskningen närmare varandra. Universitetssjukvården är gemensam för Region Östergötland och Linköpings universitet, och innebär att organisationerna tillsammans ansvarar för forskning, utbildning och högkvalitativ sjukvård, och för att utveckla vården. Vi har inrättat befattningen för att stärka den gemensamma ledningen av universitetssjukvården. Forskningschefen ska vara ett stöd för produktionsenhetschefen och verksamhetscheferna i deras arbete för att utveckla effektiva universitetssjukvårdsprocesser och relationerna till Linköpings Universitet, säger Jan Marcusson, FoU-chef i Region Östergötland. TEXT: MARIA CARLQVIST Bildanalys vid Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering. Visual Sweden vinnare i Vinnova-tävling Visual Sweden, ett östgötskt initiativ för att främja innovation och regional tillväxt inom visualisering och bildanalys, är en av tre vinnare i Vinnovas tävling Vinnväxt och får 19 miljoner kronor i statlig finansiering under 2016-2019. Det blir den första etappen i en tioårig satsning. År 2030 ska storstadsregionen Linköping- Norrköping vara en av Europas mest attraktiva innovationsmiljöer och en internationell nod för visualisering och bildanalys. Det är den övergripande tanken bakom Visual Sweden. Linköpings universitet, Region Östergötland, Mjärdevi Science Park och Norrköping Science Park, flera av de myndigheter som finns i regionen och ett 50-tal stora och små företag är delaktiga i initiativet. De vinnande projekten får tio års finansiering, med målet att de ska ha etablerats som nationellt och internationellt starka och attraktiva innovationsmiljöer inom tio år. TEXT: BODIL KNUTHAMMAR FOTO: GÖRAN BILLESON SIFFRAN För Universitetssjukhuset i Linköping som får utmärkelsen landets bästa universitetssjukhus i Dagens Medicins 1rankning. Förändringar i ALF-ansökningar Under 2016 ändras förutsättningarna och tidplanen för ALF- projekt. Den tidigare benämningen klinik-alf byts ut till Forsknings-ALF men det är fortfarande klinikernas forsknings- och undervisningsinsatser som ligger till grund för fördelningen av ALF-medlen. Skillnaden är att ansökningarna och medlen inom ett centrum samlas ihop och granskas gemensamt av en granskningsgrupp. Det görs för att Region Östergötland ska stå bättre rustad i den nationella konkurrensen om ALF-medel, enligt det nationella ALFavtalet. En annan förändring är att medel tilldelas för projekt om 1 till 3 år. Gruppen med behöriga sökanden ökar, yrkesmässigt och organisatoriskt. Alla disputerade, som minst är halvtidsanställda vid Region Östergötland eller Linköpings universitet, som bedriver klinisk forskning kan lämna in en ansökan om Forsknings-ALF. Anställda vid privata vårdgivare med vårdgivaravtal med Region Östergötland betraktas som anställda inom Region Östergötland. Yrkestillhörighet spelar ingen roll det är projektet som bedöms. Däremot så kommer ALF-veckor fortfarande bara att kunna användas av läkare. TEXT: JENNY WIDBORG VIKTIGA DATUM FÖR ANSÖKAN 22 februari, ansökan öppnas i Researchweb 1 april, kl 23.59, deadline för ansökan; systemet stängs 1 september, besked om anslag ges 5
Universitetssjukvård inte bara på US Jan Marcusson, professor och FoU-chef i Region Östergötland För att främja hälso- och sjukvårdens utveckling har den svenska staten och de sju universitetssjukvårdslandstingen/ regionerna Östergötland, Västerbotten, Uppsala, Stockholm, Örebro, Västra Götaland och Skåne, slutit ett avtal om ett fördjupat och vidgat samarbete inom forskning, utbildning och utveckling. I avtalet kom man överens om att sträva mot en ökad samordning och koncentration av de resurser som görs tillgängliga i samarbetet. För att skapa goda förutsättningar för forskning och utbildning ska berörda universitet delta i att organisera och leda verksamheten i den del av hälsooch sjukvården som utformas med särskild hänsyn till forskningens och utbildningens behov. Denna verksamhet som betecknas universitetssjukvård, är en gemensam angelägenhet för berörda landsting/regioner och universitet. För att få bedriva den ska ett antal kriterier vara uppfyllda. Universitetssjukvårdens miljöer känne tecknas av hälso- och sjukvård av hög kvalitet, ett uttalat uppdrag för forskning och utbildning, innovativ kultur och en incitaments struktur för kunskapsutveckling. En tydlig signal från de statliga företrädarna är att sjukvården inte bara ska forska och utbilda, utan även ägna sig mer systematiskt åt arbete med sjukvårdsutveckling. Universitetssjukvårdsenheter kommer inte bara att finnas på Universitetssjukhuset i Linköping (US), utan även i östra och västra länsdelarna. Beroende på hur Region Östergötland och Linköpings universitet finner att man gemensamt vill ha infrastrukturen för universitetssjukvården kan det förstås bli fråga om omprioritering av resurser för att vi ska kunna etablera universitetssjukvård på de platser där vi behöver den. En första avstämning mellan regionen och universitetet sker under april. Staten bidrar finansiellt till universitetssjukvården och har önskemål och ambitioner om dess kvalitet. En nationell utvärdering ska göras 2017. Utfallet av den kommer att styra hur delar av de statliga medlen ska omfördelas mellan universitetssjukvårdslandstingen/regionerna. En tydlig signal från de statliga företrädarna är att sjukvården inte bara ska forska och utbilda, utan även ägna sig mer sys tematiskt åt arbete med sjukvårdsutveckling. I utvärderingarna efterfrågar man sådana resultat och hur de spridits i den egna organisationen och till andra i landet. En annan tydlig signal är att man vill se en utveckling av den kliniska forskningen och att forskning inte bara är en läkaruppgift. En universitetssjukvårdsenhet ska ha forskningskompetenta personer från de viktigaste vårdyrkena som behövs för vården. Vi kommer säkerligen att få se fler vårdyrken med akademisk kompetens framöver. 6 I Region Östergötland pågår nu ett mödosamt arbete där forskningschefer, verksamhetschefer och akademiska företrädare tillsammans ser över hur deras verksamheter uppfyller de nationella kriterierna för universitetssjukvård. Verksamheterna har fått en kriterielista där de kan pricka av hur de ligger till. Målet är att Region Östergötland ska fastställa sina universitetssjukvårdsenheter under 2016. Det finns flera ganska givna universitetssjukvårdsenheter men också flera som gärna vill vara det men inte uppfyller kriterierna. Flera studier och utredningar har pekat på att vården har stannat upp i sin utvecklingsprocess. Vården har inte anpassats efter nya behovsområden. Från statens sida vill man att vården med högre kvalitet och effektivitet ska ägna sig även åt framtidens vård. Det kan vara svårt när det akuta läget är personalbrist och vårdplatsbrist. Universitetssjukvård är inget botemedel mot det. Men om vi tar till oss de statliga intentionerna och jobbar mer strategiskt med vårdens framtid ökar vi möjligheterna att lösa de framtida utmaningarna.
TEMA TARM Tema tarm sitter hjärnan i magen? Alltmer forskning visar att tarmfloran styr hur vi mår. 100 000 miljarder bakterier lever i magtarmkanalen, som i ett eget universum där livet pågår i samspel med vår kropp. I har moni så länge tarmfloran är frisk. Om balansen blir störd uppstår olika sjukdoms symtom. Men det stannar inte i magen. Immunsystemet inter agerar med tarmen, och ny forskning pekar på kopplingar ända upp i hjärnan. Läs mer i temat på sidorna 8-19. HJÄRNA Det finns kopplingar mellan nervbanorna och magtarmkanalen. Irritabel tarmsjukdom, IBS, kan börja med stress. Hjärnan reagerar på stimuli från tarmen och hypnos visar sig hjälpa. IMMUNSYSTEMET Immunförsvaret angriper främmande bakterier som inte ska vara i vår kropp. 80 procent av immunsystemet finns i mag-tarmkanalen TJOCKTARM Tjocktarmen är cirka 1,5 meter lång. Det går att leva utan den om den måste opereras bort. RESISTENTA BAKTERIER Resistenta bakterier som står emot antibiotika förökar sig snabbt och hotar vår hälsa. De resistenta bakterierna finns i tarmen, ofta utan att vi vet om det. Många har fått dem på utlandsresor. TARMFLORA Mångfalden av bakterier i tarmen behövs för att vi ska vara friska. En tarmflora i obalans, som saknar viktiga funktioner leder till sjukdomssymtom. Antalet mikroorganismer i magtarmkanalen beräknas vara tio gånger fler än antalet celler i kroppen. TUNNTARM TARM Tunntarmen nta n är fem till l sex meterer lång. Vid Crohns sjukdom mk kan inflammerade och skrumpnade områden behöva opereras bort. Man kan leva med en och en halv meter. INFLAMMATION Tarmarna har en barriär som ska stänga ute skadliga ämnen. Inflammation mation uppstår p om den blir störd. Det sker bland annat at vid Crohns sjuk dom, ulcerös kolit och mikroskopisk kolit. PROBIOTIKA OTIKA Nyttiga t bakterier r som tros gynna na tarmbalansen och skydda mot inflammation. 7
TEMA TARM Mag-tarmkanalen ska inte bara smälta maten utan också utestänga ämnen som hotar att starta en inflammation. Linköpingsforskaren Åsa Keita undersöker vad som händer när barriären brister och sjukdomar bryter ut. En bit tunntarm som spänts upp för identi fiering av de Peyerska placken i dissektions mikroskop i Åsa Keitas laboratorium. När barriären brister bryter inflammationen ut 8 Omkring 60 000 personer i Sverige lever med någon av de inflammatoriska tarmsjukdomarna ulcerös kolit, Crohns sjukdom och mikroskopisk kolit med den gemensamma beteckningen IBD inflammatory bowel diseases. Idag finns ingen bot, bara lindrande behandling med läkemedel eller kirurgi. Åsa Keita inriktar sin forskning på Crohns sjukdom, som ger en kronisk inflammation och sår på tarmväggen varsomhelst från munhålan till ändtarmen, medan ulcerös kolit bara uppstår i tjocktarmen. Jag är främst intresserad av barriär funktionen, tarmens förmåga att sålla bort skadliga ämnen. Vid Crohns har något i barriären slagit fel vilket öppnar för en invasion. Orsaken till det är inte känd. Det kan handla om genetiska eller miljöfaktorer, störd bakterieflora, stress, eller obalans i immunsystemet, säger hon. Vissa patienter får lindriga symtom, andra blir svårt sjuka. Symtomen är buksmärta, blodiga diarréer, viktnedgång, trötthet, allmän sjukdomskänsla. De flesta får sin diagnos mellan 15 och 30 års ålder. Ofta går sjukdomen i skov, där perioder med mycket symtom avlöses av mer eller mindre friska perioder (remission). IBD är obotliga men kan behandlas med cortison eller antikroppar mot TNF-alfa (Tumor necrosis factor alfa), en substans från tarmslemhinnan som sätter igång inflammatoriska reaktioner. De TNFalfa-hämmande läkemedlen bromsar in flammationen. I svårare fall krävs operation där en bit av tarmen skärs bort. Sådana donerade tarmbitar är forskningsmaterial för Åsa Keita. Jag undersöker vad som skiljer mellan friska och sjuka personer, men även skillnaderna hos en patient i olika stadier. Mitt huvudintresse är Peyerska plack, ansamlingar av immunceller i tunntarmens nedre del. I epitelet som täcker placken finns också M-celler, specialiserade på att fånga upp skadliga partiklar som antigen och bak terier. Hos personer med Crohns har det blivit en rubbning som orsakar en ökad passage av ämnen. Var börjar problemet? Utanför eller inuti tarmen? Det vet vi inte idag. För att studera hur olika faktorer påverkar barriärfunktionen lägger forskarna den levande tarmbiten i iskall näringslösning och klipper sedan bort muskellagret från tarm slemhinnan, mukosan. Slemhinnan kan sedan studeras i ett dissektions mikroskop och testas i en så kallad Ussingkammare där man kan detektera och kvantifiera transporten av ämnen genom den levande vävnaden. Bland annat har vi sett att patienter med Crohns har en ökad transport av skadliga bakterier över tarmen, vilket kan bidra till den underliggande inflammationen. Vi har vidare upptäckt att den ökade passagen är be roende av en typ av immuncell som kallas mastcell samt olika neuropeptider, och att funktionen av de Peyerska placken är av betydelse för den ökade passagen, säger Åsa. Forskarna från Linköpings universitet deltar i en EU-finansierad multicenterstudie där man undersöker nyligen insjuknade tonåringar och följer upp dem under tre år. Syftet är att hitta biomarkörer som kan användas för att utveckla förebyggande behandling. TEXT: ÅKE HJELM BILD: STAFFAN GUSTAVSSON
TEMA TARM Vem ska opereras? Trots att nya effektiva läkemedel utvecklats har behovet av kirurgi vid Crohns sjukdom inte minskat. Problemet är att i förväg kunna bedöma vilka patienter som ska opereras och med vilken metod. Tarmkirurgin innebär att det inflammerade och skrumpnade området helt enkelt skärs bort, en så kallad resektion. Vissa patienter klarar sig bra efter ett enda ingrepp. Problemet är hur man hittar dem som har hög risk för tidigt återfall. Pålitliga biologiska markörer för säkrare prognos står högt på önskelistan. Universitets överläkare Pär Myrelid, som leder den kirurgiska forskningen i Johan D Söderholms forskargrupp kring inflammatoriska tarmsjuk domar, intresserar sig för fenomenet plexit. Det är en inflammation i tarmens nervsystem som eventuellt kan vara en markör för en elakartad form av Crohns. Två doktorander går nu igenom vävnadssnitt från alla Crohnspatienter som opererats på Universitetssjukhuset i Linköping de senaste 20 åren för att se hur sådana förändringar påverkat sjukdomsutveckling och kirurgiska komplikationer, säger Pär Myrelid. Han har patienter som har opererats med resektion åtta till nio gånger. Varje gång har ytterligare en inflammerad bit av tarmen skurits bort. Det går att leva med en fjärdedel av tunntarmen. Just nu deltar Universitetssjukhuset i Linköping i en studie vid flera sjukhus i Sverige och Storbritannien för att undersöka skillnaden mellan en standardoperation och ett mer aggressivt ingrepp. I det första fallet skärs det skrumpnade området plus två centimeter frisk vävnad bort. I den utvecklade operationen tar man ytterligare åtta centimeter som säkerhetsmarginal. Patienterna lottas till endera av de två metoderna och följs därefter under ett års tid. Resultaten väntas till exempel visa om det är någon skillnad i återfall, behov av ny operation, om de har plexit. TEXT: ÅKE HJELM FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON Åsa Keita undersöker skillnad mellan friska och sjuka personer. Vävnadssnitt från en tarm. 9
TEMA TARM Magsmärta kan komma från hjärnan Kan smärtan i magen komma från hjärnan? Hjärnan och tarmen verkar prata med varandra mer än vad man trott. Nu ska en studie kartlägga om störningar i nervbanorna mellan tarm och hjärna kan orsaka smärta och depression vid irritabel tarmsjukdom, IBS. Susanna Walter, specialistläkare i mag- och tarmsjukdomar och forskare vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin i Linköping har forskat i 20 år på IBS. Det har också Sigrid Elsenbruch- Harnish, professor i psykologi och medicin vid universitetet i Essen- Duisburg i Tyskland. Nu pendlar hon till Linköping i projektet. 10 IBS som man fortfarande inte Irritable bowel syndrome, är en vanlig tarmsjukdom riktigt vet förklaringen till. Patienterna upplever tydliga symtom som buksmärta, diarré, förstoppning, och magsvullnad, men besvären syns inte i vårdens prover. Psykologiska behandlingar har visat god effekt. Vi ser att det finns kopplingar till nervsystemet och hos många personer kan IBS uppstå i samband med stress, säger Susanna Walter, forskare vid Linköpings universitet och läkare vid mag-tarmmedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping. Hon har forskat på IBS i tjugo år, och det har också Sigrid Elsenbruch-Harnish, professor i experimentell psykologi vid universitetet i Essen-Duisburg i Tyskland. Båda har gjort fynd som visar att tarmen och hjärnan kommunicerar via nervbanor i kroppen, och verkar stå i närmare kontakt än man har trott. Nu slår de sig ihop i tvärvetenskapligt projekt där också Maria Engström, professor och docent i medicinsk bildvetenskap vid Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering i Linköping (CMIV) ingår. Patienter från Östergötland deltar i studien. Det verkar handla om en kommunikation i nervbanorna mellan hjärnan och magtarmkanalen, som förändras vid IBS. Vi tror att patienter med IBS har fått en sänkt smärttolerans som påverkas av signaler från hjärnan, säger Sigrid Elsenbruch-Harnish. Genom att studera aktivitet i hjärnans olika smärtcentra hoppas de kunna se mer av hur kommunikationen sker. En del IBSpatienter blir deprimerade, vilket skulle kunna bero på att mekanismer i mag- och tarmkanalen påverkar processer i hjärnan. På samma sätt verkar hjärnan kunna skicka ut signaler så att patienter får symtom i tarmen. För den som drabbas av IBS kan det handla om en negativ spiral där tarmsymtomen ger upphov till psykiska symtom, som i sin tur förvärrar tarmsjukdomen, säger Sigrid Elsenbruch-Harnish. Förändringar i samspelet mellan hjärna och mag-tarmkanalen verkar spela en viktig roll för att förklara buksmärtan. Magen och tarmen har receptorer för olika hormoner som verkar vara inblandade i sjukdomsutvecklingen. Forskarna vill också förstå de psykiska riskfaktorerna för att drabbas av IBS. Miljö, genetiskt arv, stress och infektioner ser ut att vara riskfaktorer. Att ha varit med om en traumatisk upp levelse är en riskfaktor för att senare utveckla IBS. Vi tror att det beror på förändringar i stressaxeln, säger Susanna Walter. Genom att öka förståelserna av det komplicerade samspelet hoppas forskarna kunna förbättra behandlingarna för många patienter som idag lider av oförklarade symtom. TEXT: MARIA CARLQVIST FOTO: GÖRAN BILLESON FAKTA Runt 15 procent av befolkningen har symtom som buksmärtor, uppblåsthet i buken, oregelbundna tarmvanor med diarré eller förstoppning. Hos många påverkas livskvalitén och det dagliga livet påtagligt. Många får diagnosen IBS (irritable bowel syndrome) och majoriteten är kvinnor. Huvudvärk, muskelvärk, kronisk, trötthet, ångest och nedstämdhet är bara några av symptomen som ibland förekommer tillsammans med IBS. IBS är en av de vanligaste funktionella sjukdomarna i mag-tarmkanalen.
TEMA TARM Med sina tre specialiteter ska Maria Engström, Sigrid Elsenbruch-Harnish och Susanna Walter söka efter orsaker till smärtan som patienter med IBS upplever. 11
TEMA TARM Hypnos som bot Hypnosterapi är en fungerande behandling för IBS, Irritable bowel syndrome. Men varför det fungerar har hittills varit okänt. Vi har nu kunnat visa att hypnosterapi påverkar hjärnans upp fattning av signaler från tarmen, säger Mats Lowén, läkare och forskare. Mats Lowén är ST-läkare på mag-tarmmedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping och undersökte i sin doktorsavhandling bland annat vilka mekanismer som gör att hypnosterapi lindrar vid IBS. Han har undersökt hur hjärnan reagerar på stimuli från tarmen, både för friska personer och personer med IBS. Kan man påverka hjärnans reaktion? Ja, och hjärnas reaktion förändrades dessutom hos de som svarade på behandlingen så att den mer liknade den friska kontrollgruppen, berättar Mats Lowén. IBS är en kronisk sjukdom som kännetecknas av återkommande buksmärtor och förändrade tarmvanor. Effekten av läkemedelsbehandling vid IBS är begränsad, men psykologiska behandlingar såsom kognitiv beteendeterapi, hypnosbehandling och IBS-utbildning har visat sig ha god effekt på symptomen. Vad som gör att någon drabbas av IBS är inte klarlagt. De senaste årens forskning har dock visat att ett förändrat samspel mellan hjärna och mag-tarmkanal spelar en viktig roll för buksmärtan. Ungefär hälften av IBS-patienterna har nedsatt smärttolerans i tarmen, det kallas visceral hypersensitivitet. Vi studerade hur hjärnans reaktionsmönster skiljer sig mellan friska försökspersoner och IBS-patienter med och utan visceral hypersensitivitet och hur hjärnans reaktionsmönster påverkas av hypnosbehandling och IBS-utbildning. Resultaten visade att patienternas symptom minskade både efter hypnosbehandling och IBS-utbildning. Efter behandling med hypnos eller IBSutbildning visades mindre aktivitet i områden i hjärnan som är inblandade i den känslomässiga upplevelsen av signaler från tarmen. De patienter som genomgick hypnosbehandling fick dessutom minskad aktivitet i områden i hjärnan som tar emot signaler från tarmen. En möjlig förklaring till detta kan vara att hypnosbehandlingen 12 Mats Lowén är ST-läkare på mag-tarmmedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping. Patienternas symtom minskade efter
TEMA TARM mot IBS förändrade hur hjärnan reglerar inkommande signaler. Behandling av IBS med hypnosterapi erbjuds endast till svårt sjuka patienter och behandlingen är idag främst tillgänglig i Stockholm och Göteborg. Nu planeras därför studier för att undersöka effekten av kognitiv beteendeterapi, KBT, på IBS-patienter. KBT kan erbjudas till ett större antal patienter, då man även kan använda sig av gruppterapi. Vi vet idag att KBT har effekt vid IBS och vi planerar att studera vilka mekanismer som gör att det fungerar. I framtiden hoppas Mats Lowén även kunna hitta mer målinriktade behandlingar. Det finns troligen olika grupper bland IBS-patienterna. En del kan ha övervägande problem i det centrala nervsystemet som kontrollerar mag-tarm funktionen, andra kan ha mer problem i själva tarmen. De olika patientgrupperna svarar troligen på olika typer av behandlingar. Ett mål är därför att hitta en markör för olika typer av IBS. TEXT OCH FOTO: SUSANNE B KARLSSON FOTO: SHUTTERSTOCK BILDBYRÅ Patientutbildning hjälp vid celiaki Personer med behandlad celiaki strävar efter att kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Men vissa upplever att besvär finns kvar trots behandlingen och att deras problem inte tas på allvar i samhället. Det visar Lisa Ring Jacobssons doktorsavhandling från Linköpings universitet. Hon har studerat personers erfarenheter av att leva med celiaki och hur en patientutbildning påverkar deras hälsa. Celiaki är en kronisk autoimmun sjukdom som drabbar personer med en genetisk betingelse för den. Diagnosen ställs när en person uppvisar en onormal struktur på slemhinnan i tunntarmen, som ett resultat av glutenintag. En patientutbildning med problembaserat lärande kan hjälpa att uppleva ett ökat välbefinnande, men utbildningen måste förbättras för att få långsiktig effekt. Vid utformningen är det viktigt att ta hänsyn till personernas behov av att träffa andra med samma sjukdom, säger Lisa Ring Jacobsson. 128 personer med celiaki ingår i studien. Halva gruppen fick utbildning om celiaki och den andra halvan an fick det inte. De fick svara på enkäter om välbefinnande, mag-tarmsymtom och intervjuades individuellt. hypnosbehandling. Att få diarréer och bubblig mage är vanligt vid glutenintolerans. 13
TEMA TARM Donerade bakterier kan återställa tarmflora I en studie i Linköping ska tarmbakterier från en frisk donator transplanteras in i tarmen på patienter med svår diarrésjukdom. Metoden testas också på patienter med den inflammatoriska tarmsjukdomen mikroskopisk kolit. 14 Mixen av bakterier i tarmen är avgörande för hur vi mår. Vi föds med en bakterieflora som vi oftast behåller hela livet. Om den kommer i långvarig obalans kan det leda till tarmsjukdom. Hos en del personer saknas viktiga bakterier i tarmfloran. De kan återföras genom en transplantation från en donator med en frisk bakterieflora, och vi tror att effekten är långsiktig, säger Åse Östholm Balkhed, infektionsläkare och forskare vid Univer sitetssjukhuset i Linköping (US). Mindre studier har visat positiva resultat, där långvarig diarrésjukdom har läkt ut hos åtta av tio patienter. Ofta behövs bara en donation innan patienten känner sig bra. Främst är det äldre och multisjuka patienter som har fått transplantationen. Men vi tror att den skulle kunna användas effektivt tidigare i sjukdomsförloppet och till en bredare patientgrupp, säger Åse Östholm Balkhed. Linköpingsforskaren Lena Serrander är huvudprövare i multistudien som har startat vid infektionsklinker i landet. Patienter med diarrésjukdomen Clostridium difficile kommer att få tarmbakterier från en frisk donator. Genom transplantationen får patienterna en ny bakterieuppsättning i tarmen, som man tror ska kunna förhindra återfall av infektionen. När bakterier från friska donatorer sprutas in och förökar sig i tjocktarmen tränger de ut Clostridium difficile-bakterierna, säger Åse Östholm Balkhed. Bakterierna går att frysa ner och spara tills de behövs. Andreas Münch, forskare och överläkare vid mag-tarmkliniken vid US arbetar med transplantationerna och bygger upp ett förråd av sonder. I en unik pilotstudie ska metoden även testas på patienter med den inflammatoriska tarmsjukdomen mikroskopisk kolit. Andreas Münch är ordförande i nätverket European Microscopic Colits Group (EMCG) och ansvarig för olika experimentella och kliniska studier. Patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar har dysbios, vilket innebär att de saknar en del av mångfalden i sin tarmflora. Det tror man kan bidra till uppkomsten av inflammation i tarmslemhinnan, som ger en kronisk vattnig diarré. När vi i studien byter ut tarmfloran hoppas vi att inflammationen ska påverkas på sikt. Men vi kan inte vänta oss samma snabba effekt som vid infektion med Clostridium difficile, säger Andreas Münch. Det är mer komplicerat att rå på inflam mation än infektion med donerade tarm bakterier. Infektionen orsakas av en viss bakterietyp men vid inflammation är situationen mer komplex och många celler i slemhinnan inblandade. Andreas Münch beskriver bakteriefloran som ett mikrokosmos med 800 till 1000 olika slags bakterier som interagerar med varandra och med kroppens immunsystem. Här finns fortfarande mycket okänd mark att forska på. Om det skulle visa sig att bakteriedonation hjälper mot mikroskopisk kolit skulle det vara ett stort steg framåt. Det skulle betyda mycket att hitta alternativ till dagens läkemedelsbehandlingar, framförallt för de patienter som har blivit beroende av eller inte längre svarar på kortison, säger Andreas Münch. TEXT: MARIA CARLQVIST FOTO: SHUTTERSTOCK BILDBYRÅ
TEMA TARM Överblickar hela tarmfloran Hallå där Thomas Abrahamsson. forskningsledare i PROPEL-studien och barnläkare vid Universitetssjukhuset i Linköping, som studerar bakteriemixen i tarmen ur ett helikopterperspektiv: Vad är Next Generation Sequencing? Det är ett samlingsnamn för nya kraftfulla sekvenseringsmetoder som gör det möjligt studera gener i stora material på ett snabbt sätt. Vi använder det för att kartlägga hela tarmfloran hos barn. Vi undersöker hela mikrobiologiska populationer och hur de samspelar. Det ger helt nya möjligheter att överblicka vilka bakterier som finns i tjocktarmen. Men det innebär också att vi får enorma mängder data att ta tag i. Vilket material studerar du? Det är avföringsprover från 134 prematura barn som har fått kosttillskott med probiotika i en nationell studie, PROPEL, som leds från oss. Vi tittar både på vilka bakterier som finns i tarmfloran och vilka funktioner som kan saknas och göra att man inte kan ta upp näring. Bland annat vill vi förstå hur den livsfarliga inflammationen NEC kan uppstå och om tillskottet av probiotika hjälper. Vad zoomar ni in på i det stora materialet? Forskningsfokus har flyttats från analys av enskilda bakterietyper till vilken funktion de har i tarmfloran och vad mixen, sammansättningen, står för. Vi tror att det finns funktioner och bakteriekombinationer som leder till att man blir frisk eller sjuk. Vilka är de viktiga funktionerna? Till exempel kan tarmbakterier ha funktionen att hjälpa kroppen att bryta ner födoämnen som fibrer och andra sockerarter och omvandla dem till energi. Vi vill nu undersöka vilka funktioner som saknas hos extremt för tidigt födda barn och leder till att de lätt utvecklar inflammatorisk tarmsjukdom. Kan analysen användas på fler patientgrupper? En del fynd och metodik skulle sannolikt kunna användas på fler patientgrupper för att förstå orsaker till inflammatorisk tarmsjukdom. TEXT: MARIA CARLQVIST FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON 15
TEMA TARM Vi ser ett snabbt inflöde av resistenta bakterier Resistenta bakterier flödar in och slår ut antibiotika efter antibiotika. Nu forskar vården på alternativ. Kanske kan en nygammal antibiotika bita på ESBL-producerade bakterier. Infektionskliniken i Linköping ser en snabb ökning av resistenta bakterier i patientproverna. Vi vill inte hamna i en situation där vi inte har någon antibiotika att ge, säger Åse Östholm Balkhed, forskare och infektionsläkare vid Universitetssjukhuset i Linköping. Åse Östholm Balkhed och hennes kollegor på infektionskliniken i Linköping var tidigt ute med att upptäcka ESBL-producerade bakterier i patientprover redan 2002. ESBL är ett enzym som finns hos vanliga tarmbakterier och medför att de svarar sämre på antibiotika. Från att vi tidigare bara har sett ett par fall om året i Östergötland, såg vi en dramatisk ökning under 2015. Då hittade vi ESBLproducerade bakterier i 323 kliniska prover, främst i urinodlingar, säger Åse Östholm Balkhed. När de resistenta bakterierna ökar behövs det fler mediciner och längre vårdtider för att bota patienter som insjuknar. Vi ser ett snabbt inflöde av resistenta bakterier i vården, som slår ut antibiotika efter antibiotika. Samtidigt kommer knappt några nya sorter från industrin. Det finns ett stort behov av forskning som vi nu utför i vården, säger Åse Östholm Balkhed. En antibiotikasort som har funnits länge men inte använts så mycket, Temocillin, är forskarnas nya hopp i kampen mot ESBL. Folkhälsomyndigheten har tagit initiativet till en stor studie som snart startar på infektionsklinikerna i landet. Patienter som söker akut för urinvägsinfektion med feber i Linköping och Norrköping kommer att tillfrågas om att delta i studien där ett nytt preparat testas. Deras prover jämförs med en kontrollgrupp som får vanlig antibiotika. Problemet är att våra vanliga antibiotikasorter inte bara slår mot E.coli- bakterier i tarmen utan brett mot bakteriefloran. Det vi nu hoppas få se är att studiedeltagarna behåller sina friska tarmbakterier, får färre Clostrdium difficile-infektioner och att det nya preparatet har god effekt på ESBL-producerande bakterier, säger Åse Östholm Balkhed. TEXT: MARIA CARLQVIST FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON 16
TEMA TARM Bakterierna i resmagen Allt fler resistenta bakterier följer med hem från utlandsresan - tarmbakterier som vanlig antibiotika inte rår på. De flesta som kommer hem från Nordafrika, Asien och indiska subkontinenten är bärare av resistenta tarmbakterier. I Resenärsstudien från 2009 undersökte Linköpingsforskarna Åse Östholm Balkhed, Anita Hällgren, Håkan Hanberger och Lennart Nilsson vad som finns i tarmen hos personer som varit på långresa, främst utanför Europa. Hos 30 procent av resenärerna fanns ESBL-producerande bakterier i tarmen efter resan, och 66 procent av bakterierna visade sig vara multiresistenta, mot flera olika sorters antibiotika. FAKTA ESBL står för Extended-Spectrum Beta-Lactamases, och är en grupp enzymer hos tarmbakterier som ger antibiotikaresistens mot penicilliner och cefalosporiner. ESBL har en förmåga att bryta ner antibiotika så att kuren inte hjälper. ESBL finns främst hos E. coli, Klebsiella pneumoniae och Proteus mirabilis, bakterier som ofta orsakar urinvägsinfektioner. Det var så många som 70 procent av Indienresenärerna som hade med sig oönskade resistenta tarmbakterier hem från resan. Diarré under resan samt ålder på 65 år eller äldre är riskfaktorer för att bli bärare av ESBL-producerande tarmbakterier, säger Åse Östholm Balkhed. Hon liknar det vid en shake som finns i tarmfloran ute på resmålen, med bakterier och antibiotikarester som människor kan bli sjuka av. Om man är ung och frisk är det vanligt att bakterierna försvinner ur kroppen efter några månader. Många får inga symtom och blir inte sjuka. Men om något händer, som att man drabbas av en urinvägsinfektion eller bukinfektion som behöver behandlas med antibiotika, då finns risken att vanliga antibiotika inte har effekt. Åse Östholm Balkhed och hennes kollegor på infektionskliniken i Linköping ser en snabb ökning av resistenta bakterier i patientproverna. Urinvägsinfektion orsakas av tarmbakterier och om ESBLproducerande bakterier finns i tarmen kan man bli allvarligt sjuk. Forskarna vill inte avråda från resande men det finns saker man bör tänka på. Om man drabbas av urinvägsinfektion med feber efter resan är det viktigt att vid kontakt med vården berätta att man varit ute och rest. Man ska också försöka avstå från att ta antibiotika när man är på långresa. Kuren försvagar bakterier i tarmfloran och det är lättare att drabbas av resistenta bakterier, säger Åse Östholm Balkhed. TEXT: MARIA CARLQVIST FOTO: SHUTTERSTOCK BILDBYRÅ 17
TEMA TARM Varannan patient i den vietnamesiska intensivvården har en vårdrelaterad infektion, visar en studie från Vietnam där infektionsläkare, bakteriologer och apotekare från Linköping forskar. Det som händer i Vietnam händer också oss, bakterier känner inga gränser, säger Håkan Hanberger, professor och infektionsläkare i Linköping och ordförande i intensivvårdens Strama-nätverk. En pågående global miljökatastrof 18 I en av de största studierna på området har Linköpingsforskare och vietnamesiska forskare samarbetat om att kartlägga vårdrelaterade infektioner på intensiv vårdsavdelningarna på sexton sjukhus i Vietnam. Resultaten som nyligen har presenterats visar att varannan patient som vårdades på intensivvårdsavdelningarna hade en vårdrelaterad infektion, som de oftast hade fått på sjukhuset. Resistenta bakterier finns i den svenska sjukvården också, men i Vietnam ökar de snabbare och spridningen har nått mycket längre. Ständiga överbeläggningar och undermåliga sjukhuslokaler gör att antibiotikaresistenta bakterier sprids snabbt mellan patienterna, säger Håkan Hanberger. Vårdrelaterade infektioner orsakas av bakterier som har blivit resistenta mot antibiotika. I Sverige skulle patienterna som insjuknar isoleras för att bromsa spridningen. Men sådana rum saknas på sjukhusen i Vietnam. En annan orsak till att spridningen är svår att bromsa är att resistenta bakterier finns i hela det vietnamesiska samhället. Antibiotika säljs utan kontroll och bakterierna kan utveckla resistens mot mängder av antibiotikasorter långt utom sjukvårdens väggar. Bakomliggande orsaker är också brister i vattenoch avloppsstruktur och dålig infrastruktur i tredje världen, och här behövs insatser från länder med starkare ekonomi, ser forskarna. Skenande vårdrelaterade infektioner ökar sjukdomsbördan och överdödligheten i ett land där sjukvården redan är hårt belastad. Linköpingsforskarna möter positiva reaktioner från den vietnamesiska sjukvårdspersonalen till att forskningen bedrivs. De kämpar mot vårdrelaterade infektioner med de förutsättningar som de har, och arbetar med handsprit före och efter patientbesök. Men vi ser också att det finns stora brister i bland annat handhygien, katetersättning och antibiotikahanteringen. Situationen i Vietnam är i hög grad en angelägenhet för svensk sjukvård och forskning, anser Håkan Hanberger. Resultaten är alarmerande och akuta insatser behövs. Samma trend finns på många håll i underutvecklade länder, främst i Asien och Sydamerika. Det vi ser är en global miljökatastrof som pågår parallellt med den globala uppvärmningen. Bakterier känner inga gränser och man ser också en ökning av resistenta bakterier i inten sivvården i Östergötland. Det går inte att komma undan, bara att fortsätta utveckla sätt att bekämpa resistenta bakterier. I en global värld transporteras människor och matvaror ständigt över gränserna, och den som reser kommer ganska snart att ha lokalbefolkningens tarmflora. Även den svenska sjukvården ser också en ökning av resistenta bakterier. Därför är forskningen i Vietnam ett riktigt prioriterat område inom svensk infektionsmedicin. Så länge man är frisk märker man oftast inte av att man har resistenta bakterier i tarmen. Men vid urinvägsinfektion eller bukoperation kan de göra att man blir allvarligt sjuk. När de drabbar inneliggande patienter på sjukhus slår de hårt eftersom patienterna redan är försvagade av en annan sjukdom, säger Håkan Hanberger. TEXT: MARIA CARLQVIST FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON FAKTA Studien: Burden of Hospital Acquired Infections and Antimicrobial Use in Vietnamese Adult Intensive Care Units.
TEMA TARM Håkan Hanberger är infektionsläkare vid Universitetssjukhuset i Linköping och forskar sedan länge på antibiotika och allvarliga bakterieinfektioner. Han har byggt upp ett nätverk bland intensivvårdsavdelningar i Sverige (IVA-Strama) och Europa (Care-ICU) för kartläggning av antibiotikaresistens. 19
PRISER OCH UTMÄRKELSER Tarmcancerpris till överläkare på US Maria Albertsson, överläkare på onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping (US) får årets Tarmcancerpris av Mag- och tarmförbundet och Tarm-, uro- och stomiförbundet (ILCO). 20 Årets FORSS-projekt Kan elektrisk nervstimulering fungera som komplement till den vanliga standardbehandlingen för personer med avförings inkontinens? Det ska Jenny Sjödahl vid Linköpings universitet undersöka i en forskningsstudie som har utsetts till årets FORSS-projekt (Forskningsrådet i sydöstra Sverige). Avföringsinkontinens är en åkomma många lider av, men få pratar om. I dag finns flera olika behandlingsmetoder, beroende på hur allvarliga problem patienten har. Om inte livsstilsförändringar som exempelvis omläggning av kosten fungerar, är läkemedel kombinerat med bäckenbottenträning och så kallad bio-feedback en vanlig behandling. Bio-feedback är ett brett begrepp som bland annat innebär att man använder apparatur för att ge återkoppling på att patienten hittar rätt muskler vid bäcken bottenträning, förklarar Jenny Sjödahl, doktor vid avdelningen för fysioterapi på Institution för Medicin och Hälsa och fysioterapeut vid Universitetssjukhuset i Linköping. Jenny Sjödahl och hennes forskarteam ska undersöka om elektrisk nervstimulans via underbenet kan bidra till att påverka nervernas funktion i bäckenet. Patienter från sydöstra sjukvårdsregionen kommer att ingå i studien. Patienterna slumpas till antingen behandling med läkemedel och bio-feedback eller läkemedel, bio-feedback och nervstimulering som komplement. Behandlingen pågår i cirka 12 veckor och därefter följs patienterna upp på nytt. De följs också upp efter ett och två år med olika utvärderingsmetoder, berättar Jenny Sjödahl. Hon driver forskningsprojektet i samarbete med kirurgkliniken vid Höglandssjukhuset i Eksjö. TEXT: ANCHI ALM FOTO: LINKÖPINGS UNIVERSITET FAKTA Forskningsrådet i Sydöstra Sverige (FORSS) har funnits sedan 1995 och är ett samarbete mellan Region Jönköpings län, Landstinget i Kalmar, Region Kronoberg och Region Östergötland samt Medicinska fakulteten Linköpings Universitet, Linnéuniversitetet och Hälsohögskolan Jönköpings universitet. Priset uppmärksammar personer eller grupper som arbetar aktivt för att förbättra för patienter med tarmcancer. Det är en ära att få priset och känns roligt att patienterna är nöjda med vården. Det goda samarbetet mellan klinikerna här på US är speciellt och skapar en trygg miljö. Själv älskar jag mitt arbete, säger Maria Albertsson. Utvecklingen av vård och läkemedelsbehandlingar gör att många patienter med spridd tarmcancer idag kan leva utan besvär av sjukdomen. Trettio procent botas helt. Maria Albertsson kombinerar kliniskt arbete och forskning. Nu leder hon en studie på läkemedelsbehandling på äldre patienter med tarmcancer, där flera kliniker på US deltar. Det är de små stegen som är bestående som utvecklar vården hela tiden, säger Maria Albertsson. Huvudsekreterare vid Vetenskapsrådet Jan-Ingvar Jönsson, professor vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin vid Linköpings universitet har utsetts till huvudsekreterare för medicin och hälsa vid Vetenskapsrådet. I uppdraget ingår även att ansvara för satsningen på klinisk behandlingsforskning. Uppdraget är mycket intressant och spännande. Jag hoppas med mitt engagemang och kunskap kunna påverka förutsättningarna för forskning inom det medicinska området och bidra med förbättrade villkor för finansiering av medicinsk forskning. Jag hoppas också att mitt arbete ska kännetecknas av öppenhet och tydlighet, både i arbetet som forskningsrådgivande myndighet mot regering och riksdag men även utåt mot forskarsamhället i olika dialoger, säger Jan-Ingvar Jönsson. Han har tidigare erfarenhet av arbete på Vetenskapsrådet och var under 2013 till 2015 ledamot i ämnesrådet för medicin och hälsa. Hans forskning vid Linköpings universitet har i huvudsak handlat på blodstamceller och nya behandlingsstrategier för leukemi. TEXT: MARIA CARLQVIST Maria Albertsson
PRISER OCH UTMÄRKELSER Jan Brynhildsen, professor vid Linköpings universitet, är en erfaren föreläsare på läkarprogrammet. Preventivmedel det är titeln på årets bästa föreläsning enligt läkarstudenterna. En mycket viktig del av modern medicin som inte annars får särskilt stor uppmärksamhet under vår utbildning, tycker studenterna. Jan Brynhildsen, professor, är föreläsaren som prisas för sitt engagemang. Ämnet berör alla människor Andreas Rousseaus pris för 2015 års bästa föreläsning på läkarprogrammet delades ut till Jan Brynhildsen, professor. Han fick priset för utmärkta pedagogiska insatser på läkarprogrammet genom sin föreläsning på termin elva, om preventivmedel. Jan får studenterna att se ämnet i ett nytt ljus och har en otroligt bra genomgång, efter vilken vi känner att vi har mycket bättre kunskap om preventivmedel. Mycket inspirerande!, skriver studenterna i sin motivering. Jag trycker på det positiva utan att negligera det negativa när jag föreläser, berättar Jan Brynhildsen. Det finns nästan alltid något effektivt preventivmedel som kan fungera för den enskilda kvinnan. Vi tänker inte alltid på att det inte är självklart att kunna ha sex utan att bli gravid. Det är viktigt för kvinnor att kunna ha kontroll över reproduktionen. Det var verkligen inte bättre förr! Jan Brynhildsen är en erfaren föreläsare och i sin föreläsning tar han bland annat upp problem med illegala aborter och tonårsgraviditeter. Många studenter har trott att de kan det här med preventivmedel innan, men när de går på föreläsningen inser de att de inte kunde så mycket som de trodde. Effektiva preventivmedel är en förutsättning för en god reproduktiv hälsa. Andreas Rousseaus pris Rousseaupriset för årets bästa föreläsning på läkarprogrammet är ett pris för att hedra Andreas Rousseau, som var över - läkare och verksam som lärare vid Medicinska fakulteten. Årets föreläsning ska vara relevant, informativ, insiktsfull, inspirerande, tankeväckande och skapa entusiasm för läkaryrket. TEXT: SUSANNE B KARLSSON FOTO: LINKÖPINGS UNIVERSITET 21