BACKA KYRKA Backa, som är en av Hisingens sju socknar, tillhörde Norge fram till freden i Roskilde år 1658 då hela Hisingen och Bohuslän blev svenskt. Socknen omtalas för första gången år 1388 i Röde bok, som utgör en förteckning över Oslobiskopen Eysteins jordegendomar. Backa socken har haft en kyrka sedan tidig medeltid. Den gamla kyrkan uppfördes sannolikt under 1100- eller tidigt 1200-tal. År 1692 beskrivs kyrkan som en enskeppig gråstensbyggnad med rektangulärt långhus och ett mindre kor i öster. Kyrkan saknade torn men från och med 1600-talet fanns det ett separat klocktorn av trä på kyrkbacken. Den medeltida kyrkan genomgick en omfattande renovering år 1721. Den förlängdes, fick ett fullbrett tresidigt kor och större fönster. Kyrkan antas ha
haft sju fönster och ingång i väster. Till murmästare för dessa arbeten anlitades Anders Mellenberg. Interiören fick bemålning av Johan Ross år 1758. I ett syneprotokoll från år 1858 finns följande kyrkobeskrivning: "Kyrkan är uppförd av gråsten på sluttningen av en bergshöjd. Kyrkan är täckt med tegel på ena sidan och späckat å den andra. Wapenhuset är uppfört av timmer och täckt med brädor, ligger något lägre än kyrkan. I både kyrkan och Wapenhuset äro golven belagda med stenhällar. Takpanelen målat med oljefärg i särskilda fält, innehållande bibliskt historiska stycken, är gistnat, hvarigenom det konstvärde, som målningarna möjligen haft, gått förlorat ehuru färgerna äro skäligen bibehållne. Sakristia saknas. Orgeln är liten, innehållande endast fyra stämmor. Ringklockan förvarad i en särskild låg stapel av resvirke och brädor, däraf timmer och bjälkar äro svaga samt brädorna uppruttnade." 1800-talets kraftiga befolkningsökning gjorde att den medeltida kyrkan inte rymde socknens alla kyrkobesökare. Diskussioner inleddes om att antingen bygga ut kyrkan eller uppföra en ny. Det visade sig svårt att bygga ut den befintliga kyrkan då marken sluttade kraftigt åt väster, var för fuktig åt norr och åt öster och söder krävdes det bergssprängning. Kyrkorådet beslöt istället att uppföra en helt ny och större kyrka. DEN NUVARANDE KYRKAN UPPFÖRS Den nya kyrkan skulle byggas på en kulle alldeles i närheten av den gamla kyrkan, på mark som ägdes av Kungl. Maj:t och Kronan. Marken avsågs ursprungligen för uppförandet av ett nytt länslasarett. Tomten ansågs även lämplig och vacker för ett kyrkobygge. En kyrka skulle blivfa synlig från en större sträcka av Göta Elf och från Göteborgs stad samt landskapet på andra sidan Elfen. Hospitalsdirektören i Göteborg upplät tomten kostnadsfritt åt församlingen. Uppdraget att rita den nya kyrkan gick till arkitekten Johan Fredrik Åbom. Byggnadsarbetet skedde under ledning av byggmästaren A Johansson från Slättryd i Sandhults socken med hjälp av många dagsverken från gårdarna i Backa. 1864 revs medeltidskyrkan och klockstapeln. Den gamla kyrkans
plats markerades med en minnessten som står inom den nuvarande kyrkogården. Den nya kyrkan togs i bruk redan 1864, men var då långt ifrån färdig. Kyrkan invigdes inte officiellt förrän första söndagen i advent år 1868 då hela inredningen var färdig och orgeln fanns på plats. KYRKANS URSPRUNGLIGA UTSEENDE Backa kyrka hör till den vanligaste kyrkobyggnadstypen i Sverige - en nyklassicistisk salskyrka med västtorn. Koret gjordes tresidigt, fasaderna spritputsades och vitfärgades. Nästan alla muröppningar blev rundbågiga. Över långhuset lades ett sadeltak, valmat i tre fält över koret. Kyrkan fick polygonalt kor i öster, entréer i antydda korsarmar åt norr och söder och ett torn i väster. Tornet kröntes av en högrest tornspira som var klädd med galvaniserad plåt. Enligt vissa källor var långhustaket ursprungligen skiffertäckt, men redan 1879 fick även detta en taktäckning av galvaniserad stålplåt. Tornspiran var medeltidsinspirerad i sin utformning och hörde hemma i de mer romantiska nystilarna som fick fäste på 1860-talet. Det var framför allt tornspiran som avvek från de traditionella klassicistiska proportionerna.
Ovanför entrén är en minnestavla av granit infälld i fasaden. Den bär inskriptionen "Backa kyrka byggd år 1864 under konung Carl XVdes regering". Kyrkan har två klockor. Lillklockan är gjuten år 1771 av Abraham Wetterholtz och hängde ursprungligen i den gamla kyrkans klockstapel. När den nuvarande kyrkan uppfördes flyttades klockan till sin nuvarande plats i tornet. Storklockan är gjuten den 21 februari år 1901 på Göteborgs mekaniska verkstad. Från den tidigare kyrkan finns dopfunten, daterad till sent 1200-tal, samt bl.a. skulpterade figurer från altaruppsatsen, den mindre av kyrkklockorna och låsanordningen på kyrkporten. BACKA KYRKA UNDER 1900-TALET Under 1900-talet genomgick kyrkan flera stora förändringar, främst av interiören. Den första renoveringen genomfördes år 1900 efter ritningar av arkitekt Teodor Wallström. Interiören fick ett helt nytt utseende. Det gamla innertaket täcktes med spontad brädpanel som målades med oljefärger i tre bruna kulörer och bänkarna dekorationsmålades i ekimitation. Omfattande dekorationer tillkom på kyrkans väggar. I koret förefaller det som om den övre hälften av väggytan blev prydd med stiliserade draperimålningar inom klart avgränsade spegelfält. Dekorationerna sträckte sig ut i kyrkorummet genom i form av olika dekorativa listmålerier. Vid kyrkans sidoingångar installerades kaminer. Murstockarna från eldstäderna leddes upp genom sidoskeppens taknockar och utformades som gavelprydnader. År 1906 tillverkades ett nytt altare med skrank till kyrkan. Altaret ritades av arkitekt Axel Lindegren och altartavlan föreställande Jesus på korset utfördes av professor Gottfrid Kallstenius. Axel Lindegren formgav även de fyra färgade glasmosaikfönstren som sedan år 1913 finns i koret. Sannolikt var det vid detta tillfälle som de färgade glaset tillkom i fönstren i långhuset. På 1920-talet beslutades att tornspiran skulle byggas om, eftersom man inte fick bukt med fuktproblemen i tornet. Den medeltidsinspirerade tornhuven tillkom 1927 efter ett radikalt förslag av arkitekten Axel Forssén. Spiran ersattes med ett pyramidformat tak, täckt med skiffer från Grythyttehed,
lagda med tredubbel täckning. Det krönande korset är klätt med förgylld kopparplåt. Nockplåtarna är av koppar. Taklaget i tornet utgörs av furusparrar kring en hjärtstock av ek. Kyrkans resliga torn och den särpräglade tornhuven är ett välkänt landmärke i området, väl synligt från flera väderstreck. I samband med ombyggnaden av tornet förändrades även huvudentrén. Dörren hängdes om och gjordes utåtgående. Ett vindfång skapades genom att pardörren från vapenhuset in till kyrkorummet flyttades till entrén. En nytillverkad pardörr ersatte den flyttade. År 1934 påbörjades ytterligare renoveringsarbeten efter förslag av slottsarkitekten Knut Nordenskjöld. Huvudsyftet var att förbättra uppvärmning, isolering och ventilation i kyrkan. Arbetena leddes av byggmästare Gustafsson från Borås. Kaminerna i kyrkans sidoingångar togs bort och vindfången återställdes till sitt ursprungliga utseende. En ny varmvattensanläggning installerades, med pannrum i källaren. Väggdekorationerna från år 1900 målades över med kalkfärg i en svagt grågul färgton och kyrkan fick ett mer stramt nyklassicistiskt utseende. Innertaket fick ett slätt välvt tak som målades med oljefärg i en ljus gråblå färgton. Kyrkbänkarna moderniserades och målades om från ekådring till en mörkt pärlgrå nyans. Det tillverkades två nya täckta bänkar som placerades i koret och läktarbarriären flyttades fram. Till 100-årsjubileet 1964 samlade församlingsborna in pengar för att bekosta en takmålning i koret. För att takmålningen inte skulle förstöras av de återkommande fuktproblemen försågs innertaket med isolering. Konstnären Joel Mila från Göteborg fick uppdraget att utsmycka koret med en målning av "Det stora gästabudet". För att kormålningen bättre skulle stämma överens med kyrkorummet ändrades även färgsättningen i kyrkan. Taket målades himmelsblått och taklisten marmorerades i grönt. Bänkarna och läktaren målades i en gröngrå nyans med speglar i brunröd marmorering. Predikstolen målades i blågrått med detaljer i grönt, blått och guld. Joel Mila utförde även dekorationer kring takkronornas lampfästen.
I början av 1980-talet genomfördes en omfattande renovering efter ett förslag av arkitektkontoret FFNS i Göteborg. Byggmästare var Bengt Lundberg, Göteborg. Golvet i koret och kyrkorummet lades på samma nivå och ett nytt laserat golv av gran lades i koret och i kyrkorummets gångar. Kyrkorummets första bänkrad togs bort och bänkarna vid predikstolen kortades. I koret togs den södra av de täckta kyrkbänkarna bort och den norra byggdes om till en öppen kyrkbänk. Kyrkorummet fick en ny färgsättning i blågrått med röda och blå detaljer. Bänkarna, läktarbröstningen och predikstolen målades i en gråblå nyans med detaljer i rött, blått och guld. En läktarunderbyggnad med bl.a. samlingsrum, kapprum och förrådsutrymme skapades under orgelläktaren. I vapenhuset lades ett nytt kalkstensgolv över det befintliga. Trappan upp till tornet och orgelläktaren togs bort och ersattes med två nya; en spiraltrappa från vapenhuset till tornet samt en trätrappa till läktaren.
BACKA KYRKA UNDER 2000-TALET Under 2004 färdigställdes en omfattande ombyggnad och restaurering av kyrkans interiör, under ledning av Lindholm Restaurering AB. Takmåleriet, predikstolen, altartavlan, orgelfronten och krucifixet behandlades av konservator från Conservator AB. Alla fasta inventarier sågs över och målades i ett nytt färgschema. Golvet i kyrkorummet lagades, slipades, avlutades och oljades/målades. Organisk färg på putsade väggar frästes ner, putsen lagades och målades med kalkfärg. Dörrar och fönster justerades samt målades om med linoljefärg. Nya innerdörrar tillkom. Den södra sidoingången handikappanpassades. Läktarunderbyggnaderna, inklusive läktartrappan, revs och byggdes upp i nytt utförande. Rummen fick nya funktioner som sakristia respektive barnrum/pentry. Den gamla sakristian i utrymmet bakom altaruppsatsen iordningställdes till textilförvaring och städutrymme. Prästbänken i koret revs. Dopfunten flyttades till nytt läge. De två bakersta bänkraderna togs bort och
ett "kyrktorg" med lösa möbler skapades. Fasta bänkar monterades i vapenhuset och vid den södra läktarunderbyggnaden. Nya takarmaturer tillverkades till kyrkorummet och vägglampetter till vapenhuset.