Omsorgsnämndens arbetsutskott MÖTESPROTOKOLL 2016-02-11 Plats och tid Storgatan 8C Blå rummet kl. 13:15-16:25 Beslutande ledamöter Övriga närvarande Utses att justera Gunnel Johansson (S) (ordförande), Leif Smith (S) (1:e vice ordförande), Tommy Edenholm (KV) (2:e vice ordförande) Berit Winbladh (omsorgschef) 7, 9-19, Cecilia Harley (medicinskt ansvarig sjuksköterska), Åsa Johansson (nämndsekreterare), Ann-Kristin Isacsson (ekonom) 10-19, Anna Edvinsson (omsorgshandläggare) 8-9, Hannah Wallgren (kvalitetsutvecklare) Tommy Edenholm (KV) Justeringens plats och tid Hyltebruk, 2016-02-18 Protokollet omfattar 7-19 Underskrifter Sekreterare... Åsa Johansson Ordförande.... Gunnel Johansson (S) Justerande.... Tommy Edenholm (KV) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Omsorgsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2016-02-11 Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret Datum för anslags nedtagande Underskrift... 1(19)
ÄRENDELISTA 7 Godkännande av ärendelista och val av justerare 8 Ansökan om personlig assistans enligt 9 2 LSS 9 Ansökan om utökad korttidsvistelse samt omprövning av korttidsvistelse enligt 9 6 LSS 10 Uppföljning och redovisning ekonomi/kvalitet 2015 11 Patientsäkerhetsberättelse 2015 12 Övergripande mål och strategier för patientsäkerhetsarbetet 2016-2018 13 Revisionsrapport Granskning av registerkontroll 14 Svar på fråga från tillgänglighetsrådet angående hörselombud 15 Rekvisition av stimulansmedel till äldreomsorgen 2016 16 Val av grupp för äldrefrågor 17 Information 2016 18 Övriga ärenden 2016 19 Extra ärende: Prioritering investeringar 2(19)
7 Godkännande av ärendelista och val av justerare 2016 ON0001 Beslut Omsorgsnämndens arbetsutskott godkänner ärendelistan och väljer Tommy Edenholm (KV) att tillsammans med ordförande Gunnel Johansson (S) justera protokollet. 3(19)
8 Ansökan om personlig assistans enligt 9 2 LSS Sekretess enligt 26 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 4(19)
9 Ansökan om utökad korttidsvistelse samt omprövning av korttidsvistelse enligt 9 6 LSS Sekretess enligt 26 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 5(19)
10 Uppföljning och redovisning ekonomi/kvalitet 2015 2015 ON0030 Beslut Arbetsutskottets förslag Omsorgsnämnden antar förslag till verksamhetsberättelse/bokslut 2015. Den negativa avvikelsen beror på akut behov av externa placeringar under året. För nämndens del har det inte funnits annan möjlighet än att placera externt. Omsorgsnämnden begär undantag från resultatbalansering motsvarande 875 tkr. Bokslut visar en negativ avvikelse om 875 tkr i förhållande till budget. Bokslutet inkluderar en lönekompensation om 2 242 tkr. Omsorgsnämnden Verksamheten visar en negativ avvikelse mot budget motsvarande 45 tkr vid årets slut. Vård och Omsorg enl. SoL och HSL (Socialtjänstlagen, Hälso- och sjukvårdslagen) Verksamheterna visar en positiv avvikelse vid årets slut om 1 478 tkr, inklusive intäkter för utförda hälso- och sjukvårdsinsatser från Närsjukvården tom 6 april. Omsorg i hemmet visar en positiv avvikelse motsvarande 1 078 tkr. Det beror dels på att de olika områdena i större utsträckning än tidigare haft möjlighet att samordna personalresurser, högre intäkter för tjänsteköp än vad som beräknades årets första månader, avslutad anhöriganställning samt fördelning av stimulansmedel för utförd kompetensutveckling. Särskilt boende visar en negativ avvikelse om 1 011 tkr. Det beror på extraförstärkning på särskilt boende i samband med utåtagerande demenssjukdom och palliativ vård, vikariebrist som har lett till övertidskostnader, ökad ersättning för obekväm arbetstid f om 1 oktober 2014, igångsättningskostnader för TES, extra kostnader i samband med byte av larmsystem. Även här har stimulansmedel för utförd kompetensutveckling fördelats. Externt köpta platser psykiatri visar en negativ avvikelse om ca 320 tkr då det under våren funnits behov av fler köpta platser än budgeterat. Boendestöd och dagverksamhet visar en positiv avvikelse vid årets slut om ca 946 tkr. Samordning mellan boendestöd och det nya serviceboendet enl. LSS gör att kommunen har kunnat hålla nere kostnaderna. Anhörig och demensteamet visar vid årets slut en positiv avvikelse om 365 tkr. Det beror på samordningsvinster inom teamet och frivilligsamordnare. Insatser enligt LSS och SFB (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, Socialförsäkringsbalken) Verksamheterna visar en negativ avvikelse vid årets slut om 2 113 tkr. Avvikelsen beror på tillkommande externa placeringar, kostnader för det gemensamma Resursteamet som omsorgskontoret tillsammans med barn- och ungdomskontoret startade upp under hösten 2014, ökad ersättning för obekväm arbetstid f om 1 oktober 2014, behov av vaken natt på korttidsvistelsen och den ena gruppbostaden samt tillkommande externa placeringar. 6(19)
Förebyggande verksamhet Positiv avvikelsen om 22 tkr. Kontorsledning Verksamheten visar en negativ avvikelse mot budget vid årets slut om 218 tkr. Det beror bland annat på ökad kostnad för Microsoftlicenser centralt fördelade under året. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse bokslut omsorgsnämnden 2015 Bokslut 2015 omsorgsnämnden 160212 Förslag till beslut Omsorgsnämnden antar förslag till verksamhetsberättelse/bokslut 2015 och begär undantag från resultatbalansering motsvarande 875 tkr. Beslutet skickas till Ekonomienheten 7(19)
11 Patientsäkerhetsberättelse 2015 2016 ON0014 Beslut Arbetsutskottet föreslår att omsorgsnämnden antar Patientsäkerhetsberättelse 2015. Patientsäkerhetsberättelsen beskriver hur vårdgivaren dvs Omsorgsnämnden, under föregående år arbetat för att identifiera, analysera och minska riskerna i vården. Strukturer för korrekt rapportering och uppföljning av vårdskador är fortfarande under uppbyggnad. Det tar bl a tid att implementera nya rapporteringsrutiner. Flera av de tidigare övergripande målen och utvecklingsmålen för patientsäkerhetsberättelsen har inte kunnat följas upp pga svårigheter med korrekt rapportering. Nya mål förslås därför att gälla fr.o.m. 2016. Samverkan mellan olika vårdgivare och verksamheter för hälso- och sjukvården är en viktig del i patientsäkerhetsarbetet. Formerna för samverkan regleras ff a i olika samverkansdokument. Arbetet med de nationella kvalitetsregistren Senior Alert, Svenska Palliativ registret och BPSD-registret fortsatte under 2015, för att på ett systematiskt sätt fortsätta förbättra kvaliteten på omsorgen och hälso- och sjukvården. Resultaten från Senior Alert visar att verksamheterna står sig mycket bra i jämförelse med landets övriga kommuner när det gäller riskbedömningar, åtgärder och uppföljningar. Hylte kommun är näst bäst i Halland. Trycksår är en av de vanligaste vårdskadorna. Trycksår orsakar stort lidande för patienten och en ökad arbetstyngd för medarbetarna. Vid mätning hösten 2015 noteras att andelen patienter med trycksår var 5,7 % mot 6,7 % vid mättillfället 2014. Ett fortsatt intensivt förebyggande arbete med fokus på en god basal omvårdnad, är nödvändigt för att fortsätta minska andelen trycksår. Antalet rapporterade fall utan skada långsamt ökat sedan 2013. 2015 inträffade 791 registrerade fall. Vid 5 fall fick patienten fraktur.2 av dessa var höftfrakturer. Antal fall med fraktur som följd varierar något år från år, men trenden visar att det inträffat färre fall med frakturer under senare år. Resultaten över tid kan tolkas som att det fallpreventiva arbetet får positiva effekter för patienterna. Ordinerad träning till patienterna måste genomföras av omsorgspersonalen för att uppnå sitt syfte. NPI är ett verktyg som är utvecklat för att mäta frekvens och svårighetsgrad av beteendesymtom vid olika demenssjukdomar. Resultaten för 2015 visar att NPI minskat med ca 2/3 vilket innebär att patienter med demens och demensliknande sjukdomar uppvisar färre och mildare BPSD-symtom. För att ytterligare förbättra för patienter med BPSD, måste alla medarbetare arbetar efter den upprättade handlingsplanen under dygnets alla timmar, veckans alla dagar. 8(19)
Verksamheterna har fortsatt att förbättra arbetet med vården vid livets slut. Sjuksköterske-teamet har uttryckt behov av att också kunna skatta andra symtom än smärta. Andra kvalitetssäkrade och evidensbaserade skattningsskalor ska provas under 2016. Analysen av avvikelserna visar att det, liksom tidigare år, är läkemedel som inte blir överlämnande vid rätt tidpunkt som rapporteras mest. Fokus på förbättringsarbetet bör läggas på en översyn och ev. förändring av arbetsrutinerna med hjälp av TES-planeringsverktyg. Enhetscheferna bör ta ett större ansvar för att TES-planeringen är korrekt ifylld och används. Resultaten från mätning av följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler visar att följsamheten fortsätter att förbättras. Målet med en 100 % följsamhet har ännu inte uppnåtts. Nattfastemätningen hösten 2015 visar ett medelvärde på 11,25 timmar. Medelvärdet innebär inte att flertalet patienter har en nattfasta på närmare 11 timmar. 76 % av patienterna har en längre nattfasta än 11 timmar, i några fall 15-16 timmar. Kommunens särskilda boenden och gruppbostäder deltog 2015, för 3:e gången i en punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner- HALT. Resultatet visar att 3 % (4 personer) hade en bekräftad infektion (1,8 %, 2 personer, 2014). I riket var motsvarande andel 2 % (3,6 %, 2014). En ökad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler är en viktig del av det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner. Handlingar i ärendet Patientsäkerhetsberättelse 2015 Patientsäkerhetsberättelse 2015 9(19)
12 Övergripande mål och strategier för patientsäkerhetsarbetet 2016-2018 2016 ON0016 Beslut Arbetsutskottet föreslår att omsorgsnämnden beslutar anta förslag på övergripande mål och strategier för patientsäkerhetsarbetet 2016-2018. I 3 kap. 1-12 patientsäkerhetslagen (PSL) beskrivs vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete genom att bl a planera, leda och kontrollera hälso- och sjukvårdsverksamheten. Det systematiska patientsäkerhetsarbetet ska bidra till hög patientsäkerhet genom att minska antalet vårdskador. Det innebär ett långsiktigt, patientorienterat arbete präglat av ett förebyggande syn- och arbetssätt med fortlöpande förbättringar, evidensbaserade metoder och samverkan. Omsorgsnämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (Dnr 2014 ON0061) beskriver grundprinciperna för ledning och ansvarsfördelning av verksamhetens kvalitetsarbete. Genom fastställda mål och strategier för patientsäkerhetsarbetet får omsorgsnämnden underlag för att kunna bedöma om verksamhetens hälso- och sjukvård är av god kvalitet och om patientsäkerhetsarbetet bedrivs framgångsrikt. Förslag övergripande mål och strategier för Omsorgsnämndens patientsäkerhetsarbete 2016-2018 Övergripande mål Ingen patient ska komma till skada eller utsättas för risk för skada i vårdarbetet. Alla medarbetare ska arbeta för att öka patientsäkerheten och minska antalet undvikbara vårdskador. Övergripande strategier Ett systematiskt patientsäkerhetsarbete ska bedrivas för att minska undvikbara vårdskador. Alla medarbetare ska: Arbeta hälsofrämjande för att förebygga vårdskador Arbeta för att öka patienternas och deras anhörigas delaktighet i patientsäkerhetsarbetet Arbeta med kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Utvecklingsmål för Omsorgsnämndens patientsäkerhetsarbete 2016-2018 Minska andelen undvikbara vårdskador med 10 % Alla patienter ska få ordinerade åtgärder utförda i enlighet med upprättade rehabiliterings- och träningsplaner. Nattfastan ska vara maximalt 11 timmar 10(19)
för 100 % av de boende på särskilt boende, om inte särskilda skäl finns till att den är längre. Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler ska vara 100 %. Vid väntade dödsfall som sker i kommunens säng ska samtliga patienter, under vården vid livets slut, ha erbjudits symtomskattning. Handlingar i ärendet Övergripandemål och strategier för patiensäkerhetsarbetet 2016-2018 Beslutet skickas till Enhetschefer omsorgskontoret 11(19)
13 Revisionsrapport Granskning av registerkontroll 2016 ON0012 Beslut Arbetsutskottet föreslår att omsorgsnämnden har tagit del av rapporten och fört en dialog kring de förbättringsområden/ rekommendationer som identifierats och lämnar över svar till revisorerna. EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna granskat hanteringen av utdrag ur belastningsregistret inom verksamheterna förskola, grundskola, hemtjänst och överförmyndarverksamhet. Det övergripande syftet var att granska om ansvariga nämnder säkerställer att lagstiftning och eventuella kommunala riktlinjer och bestämmelser om registerkontroll implementerats och fungerar effektivt. Av granskningen framgår att det inte finns något lagkrav på att personal inom hemtjänsten ska uppvisa utdrag ur belastningsregistret vid anställning. Omsorgsnämnden ställer heller inte det kravet vid anställning av personal till omsorg i hemmet. Däremot följer omsorgsnämnden utvecklingen angående eventuell ny lagstiftning på området och kommer att se över riktlinjer för anställning av personal till omsorg i hemmet om beslut om ny lagstiftning kommer. Handlingar i ärendet Svar på revisorernas granskning av registerkontroll Missiv Revisionen Registerkontroll Beslutet skickas till Revisorerna Hylte kommun 12(19)
14 Svar på fråga från tillgänglighetsrådet angående hörselombud 2016 ON0013 Beslut Arbetsutskottet föreslår att omsorgsnämnden lämnar över beskrivningen av ärendet som svar till kommunala tillgänglighetsrådet. Längre tillbaka i tiden fanns det utbildningar via Regionens hörcentral för hörselombud, och varje arbetsplats hade ett hörselombud som hade mer kunskaper om just hörselhjälpmedel. Dessa utbildningar finns inte längre utan numera är det kommunens eget ansvar att utbilda personal. Omsorgskontorets medarbetare erbjuds utbildning om hörselnedsättning, hörselhjälpmedel samt skötsel av hjälpmedlen vid utbildningen i Vardagsrehabilitering. Hörselinstruktören utbildar dessutom medarbetarna på varje arbetsplats vid behov. Hörselhjälpmedel är ett nog så viktigt hjälpmedel men de är bara en liten del av alla hjälpmedel som våra omsorgstagare/brukare använder sig av. Därför finns det idag utsedda hjälpmedelsombud på arbetsplatserna som ska ha lite extra kunskaper om olika slags hjälpmedel. De har hjälpmedelsombudsträffar 2 gånger per år som leds av omsorgskontorets arbetsterapeuter. Större delen av de hjälpmedel som används är till för att få vardagen att fungera, kunna ta sig upp ur sängen, gå på toaletten, kunna förflytta sig och sitta bra. De flesta av våra omsorgstagare på särskilt boende har något av dessa hjälpmedel och det gäller även för de som bor i ordinärt boende. Eftersom hörselhjälpmedel inte är lika vanligt förekommande så är det mer effektivt att hörselombud och hjälpmedelsombud är samma person och att hörselinstruktören medverkar vid hjälpmedelsombudsträffarna. Så är det planerat för 2016. För att förtydliga att ansvaret innefattar även hörselhjälpmedel finns det inskrivet i uppdragsbeskrivningen för hjälpmedelsombud. En fördjupad kunskap om hörselhjälpmedel kommer fortsatt att finnas till viss del hos hörselinstruktören men framförallt hos Hörcentralen. För övriga hjälpmedel är det framförallt arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor som är specialisterna. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse: Svar på fråga från tillgänglighetsrådet Protokollsutdrag 42 Kommunala Handikapprådet 2015-11-23 Förslag till beslut Omsorgsnämnden har tagit del av informationen och lämnar det som svar till kommunala tillgänglighetsrådet. 13(19)
Beslutet skickas till Tillgänglighetsrådet 14(19)
15 Rekvisition av stimulansmedel till äldreomsorgen 2016 2016 ON0019 Beslut Arbetsutskottet föreslår att omsorgsnämnden ställer sig positiv till att ansöka om stimulansmedel för ökad bemanning till äldreomsorgen för 2016. Regeringen har fattat beslut om att fördela medel till ökad bemanning inom äldreomsorgen under åren 2015-2018. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att fördela medel, administrera och löpande följa upp satsningen. Stimulansmedlen är avsedda för att utöka bemanningen inom äldreomsorgen för att skapa trygghet och kvalitet för den enskilde. En stabil personalförsörjning kan bidra till en ökad kontinuitet i vården och omsorgen av den äldre. Det kan tex ske genom nyanställa personal eller möjliggöra en ökad sysselsättningsgrad för deltidsanställda. Statsbidraget omfattar 1,9 miljarder kr för 2016 och fördelas efter standardkostnaden för äldreomsorg i det kommunala utjämningssystemet. För Hyltes del är det drygt 2.4 miljoner kr. Handlingar i ärendet Rekvisition av stimulansmedel till äldreomsorgen 2016 15(19)
16 Val av grupp för äldrefrågor 2016 ON0020 Information om kommande uppdrag från kommunstyrelsen om att utse en grupp för äldrefrågor. 16(19)
17 Information 2016 2016 ON0005 Ingen information på mötet. 17(19)
18 Övriga ärenden 2016 2016 ON0006 Inga övriga ärenden på mötet. 18(19)
19 Extra ärende: Prioritering investeringar Beslut Arbetsutskottet har tagit del av informationen och fört en dialog kring investeringarna. Information om prioritering av investeringar. 19(19)