FOI i fokus. Vi forskar för en säkrare värld

FOI i fokus Vi forskar för en säkrare värld

Sverige står inför fler och mer komplicerade säkerhetsutmaningar och hot än på länge. I tider av osäkerhet behövs kunskap och, inte minst, forskning i än högre grad för att analysera och tolka konsekvenserna av de förändringar vi står inför. På FOI upplever vi en ökande efterfrågan på resultatöverföring av vår verksamhet till våra huvuduppdragsgivare. Våra experter är också starkt efterfrågade av såväl beslutsfattare som media. Vi på FOI har den unika fördelen att vi förstår forskningen på högskolor och universitet och kan kommunicera den kunskapen och nyttiggöra den för att stödja uppbyggnaden av den militära och civila försvarsförmågan. Vår forskning befinner sig ofta i skärningspunkten mellan försvar och säkerhet, mellan civilt och militärt. En forskningsinsats kan hos oss ge dubbel nytta. Intresset för FOI:s kunskap inom säkerhetspolitik är stort. Vi märker också att expertkunskap inom olika tekniska områden efterfrågas, till exempel inom detektionsforskning kring hemmagjorda bomber, cyberattacker, rymdfrågor och hybridkrigföring för att nämna några. FOI har en unik laboratoriekapacitet inom hela CBRNE-området. Samhällssäkerhet, kris och beredskap är också områden där FOI bidrar med kunskap och expertis i den bredare samhällsdebatten. I strävan mot ett tryggare samhälle har FOI en viktig roll att spela i Sverige och internationellt. I den här presentationen lyfter vi fram några exempel på alla de projekt och forskningsområden som FOI verkar inom. Jan-Olof Lind, Generaldirektör FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI i fokus Innehåll 3 Fjärrstyrda farkoster skapar nya utmaningar 4 Smarta sensorer samverkar säkert 5 Dubbla användningsområden fler får nytta av FOI:s kunskap 6 Kloka beslut kräver skarpa underlag 7 Träning för en säkrare IT-värld 8 Civilt försvar och utveckling av svensk krisberedskap 9 På uppdrag i Mali 10-11 Laboratorier utvecklas med omvärlden 12 Flygträning inomhus utvecklas ständigt 13 På jakt efter störningssändare 14-15 Så avslöjas bomben innan det smäller 16 Det är i rymden det händer men vad? 17 Specialister på stöd till försvar under vatten 18 Webbanalys avslöjar kriminella på nätet 19 Lära genom att öva ger säkerhet vid kris 20 Det här är FOI Foto framsida: Bilden visar plattor för generering av elektriska fält i FOI:s undervattenslaboratorium. Läs mer om undervattensforskning på sid 17. Fotat i FOI:s lokaler i Kista. FOI i fokus producerad 2016.

FOI:s experter utför fältförsök med egna UAS. FOI Foto: FOI Fjärrstyrda farkoster skapar nya utmaningar Hur kan små drönare integreras i flygfartens luftrum? FOI forskar kring hur vi kan använda den nya tekniken på bästa sätt, men också hur vi kan skydda oss mot den. Antalet drönare, eller Unmanned Aerial System, så kallade UAS har ökat kraftigt i hela världen. Från att ha varit dyr militärutrustning har de obemannade flygfarkosterna gått till massproduktion och finns i butiker för privatpersoner och företag överallt. Tillgängligheten medför både nya möjligheter och utmaningar. UAS gör det möjligt att arbeta på nya sätt med spaning, lokalisering och kartering. Men civil säkerhet och integritet, terrorism, störningar av flygtrafik och lagstiftning som inte hänger med är några svårigheter som ställer krav på nytänkande. Användningen av de fjärrstyrda farkosterna kan ställa till med olika typer av problem. Ibland har UAS stört flygtrafiken och det händer att små UAS stör räddningstjänstens arbete. FOI arbetar bland annat med frågan om hur UAS ska kunna samsas med annan flygtrafik i luftrummet. En annan utmaning som FOI jobbar med är att hitta sätt att skydda sig mot UAS. Det kan handla om att lokalisera både farkoster och deras förare och om möjligt stoppa dem vid en flygning nära en flygplats, vid politiska evenemang, eller för att skydda infrastruktur mot hot. Den nya tekniken tillför också stor nytta för samhället. För att hjälpa polisen, räddningstjänsten och kustbevakningen deltar FOI:s experter i arbetet med riskbedömningar inför arbetet med UAS i myndigheternas verksamheter. Sensorer på UAS är bra hjälpmedel för att skapa en lägesbild för att övervaka katastrofer, leta efter oljeutsläpp eller få överblick över ett insatsområde. Då det inte finns en pilot ombord som kan bedöma situationen är det viktigt att kunna förutse alla möjliga händelser. Många scenarier måste skapas och analyseras för att förbereda systemen för oförutsedda händelser och minimera risker för alla inblandade. FOI använder UAS som bärare för att exempelvis utveckla tekniker för att spana runt hörn, söka efter personer i rasmassor och leta efter minor. Då behövs robusta system med bra uthållighet och pålitliga sensorer. Grunden till FOI:s kunskap inom området UAS ligger i arbetet med Försvarsmaktens system, och den kunskapen har utvecklats vidare till hjälp för det övriga samhället. 3 15-068_FOI i fokus.indd 3 2016-02-03 13:13

FOI Kritiska anläggningar behöver skyddas. Oskarshamns kärnkraftverk. Foto: Per Borrud/Pelles Photo AB SCANPIX/TT Smarta sensorer samverkar säkert Samhällsviktiga anläggningar bevakas i dag av allt smartare sensorsystem. Det är ett forskningsområde där FOI är världsledande i arbetet med att korsbefrukta civil och militär teknik. FOI forskar och utvecklar säkerhetssystem byggda på sensorteknik både för det civila samhället och Försvarsmakten. De civila systemen är i första hand skapade för att skydda samhällskritiska anläggningar som kärnkraftverk, serverhallar, ambassader och sjukhus. Den militära motsvarigheten är Försvarsmaktens baser. Tekniskt främjar utvecklingen inom de båda områdena varandra. När den militära sidan driver fram allt kraftfullare sensorer, driver den civila sidan på miniatyriseringen av utrusningen. De system som FOI är med om att utveckla blir allt bättre på att detektera hot på längre avstånd och i ett tidigare skede. Det kan röra sig om att upptäcka människor där det inte borde finnas några, att någon misstänkt aktivitet pågår eller att någon bär vapen där de inte borde förekomma. Utvecklingen går mot smarta system, där fler sensorer samverkar för att upptäcka faror, genom att till exempel se avvikelser i rörelsemönster. Därmed blir systemen också bättre på att sortera bort falsklarm, vilket kan vara extra viktigt vid fredsfrämjande utlandsuppdrag där de militära camperna ofta ligger i stadsmiljö. FOI har en världsledande roll i arbetet med att utveckla nya, mer autonoma bevakningssystem. Systemen kan inte bara se vad som händer inom det egna bevakningsområdet, utan också föra en smart kommunikation med andra sensorer för att komma överens om vad som sker på en plats eller i ett område. Jobbet blir enklare för operatörer, som kan följa en händelse på ett fåtal skärmar istället för som i dag på en skärm för varje sensor. Utvecklingen av sensorsystem handlar inte bara om teknik. Framförallt inom civila områden krävs system som är etiskt godtagbara och accepteras av de bevakade. Därför samverkar FOI med externa experter inom etik och juridik, som bidrar till att framtidssäkra systemen genom att studera vad som är såväl lagligt som acceptabelt, i dag och i framtiden. 4

Räddningstjänst och Försvarsmakten i samarbete vid stor skogsbrand i Västmanland. Foto: Marcus Åhlén/Combat Camera/Försvarsmakten FOI Dubbla användningsområden fler får nytta av FOI:s kunskap Havsmiljöforskning som får Försvarsmakten att ställa in sina sensorer rätt, eller positionering för soldater som också räddar livet på brandmän. Det är exempel på den dubbla nytta som kommer ur FOI:s forskning. På FOI befinner sig forskningen ofta i skärningspunkten mellan försvar och säkerhet, mellan civilt och militärt. Forskning hos FOI kan därför ge dubbel nytta. Det svenska samhällets säkerhet bygger idag på samverkan mellan det militära försvaret och den civila krisberedskapen. FOI:s forskare kan utnyttja den breda tekniska kompetens som byggs upp för militära behov till att göra nytta även inom civil säkerhet. På samma sätt kan det svenska försvaret dra nytta av kunskap som FOI bygger upp för behov inom civil säkerhet. Detta samutnyttjande av kunskap är unikt och ovanligt i en internationell jämförelse. Forskarna på FOI har den unika fördelen att kunna förstå den civila forskningen på högskolor och universitet och använda den kunskapen för att utveckla den militära förmågan och tvärtom. Den forskning som FOI bedriver till nytta för Försvarsmakten och samhällets säkerhet kan även leda till innovativa lösningar för näringslivet. FOI:s världsledande forskning inom sensorteknik har till exempel medverkat till att svenska fordonskomponenttillverkare kan sälja ett världsunikt system som varnar för fotgängare i mörker. Så bidrar FOI:s arbete till både civil och militär utveckling Samma teknik som används för att kunna upptäcka gömda explosivämnen i kollektivtrafiken, används av Försvarsmakten för att skydda soldater mot hemmagjorda bomber i till exempel internationella insatser. Kompetens som byggts upp kring cyberförsvar används även för att skydda kritisk infrastruktur, exempelvis kraftverk och järnvägar, mot skadliga intrång och sabotage. Kunskap om farliga ämnen, så kallade CBRNämnen, kan skydda soldater i internationella insatser, men används även i nedrustningsförhandlingar och i arbetet med miljösäkerhet för kommuner. Det handlar till exempel om att spåra farliga ämnen i vatten. Soldatpositionering som fungerar även där inte GPS-teknologi kan användas håller reda på soldater i internationell tjänstgöring, men också rökdykare och polisens insatsstyrkor vid en kris, och blir ett navigeringsstöd för synskadade. Brandförsvaret i Södertörn fick en ledningsbil som är både billigare och har bättre prestanda, då kunskaper hämtades från arbetet med att utveckla ledningscentraler för Försvarsmakten. Med inspiration från den civila dataspelsvärlden har FOI skapat en helikoptersimulator, som gör det möjligt att räkna ut hur man bäst undviker att bli träffad av fientliga missiler eller maskingevärseld. En minimal luftprovtagare för svenska insatsstyrkor utomlands kan även mäta luftkvalitet i gruvor, träindustri eller i vissa trafikmiljöer. 5

Hermannsborgs fästning i den estniska gränsstaden Narva. Sedan 1200-talet västerlandets FOI gräns mot öster. Nu EU:s och Natos utpost mot Ryssland. Foto: Alexander Farnsworth SCANPIX/TT Kloka beslut kräver skarpa underlag Den säkerhetspolitiska situationen i Sveriges närområde har försämrats. FOI:s studier och analyser i det militär-politiska gränslandet ska öka svenska beslutfattares förmåga att fatta rätt beslut. Riskerna för en väpnad konflikt i Sveriges närområde har länge setts som obefintliga. Den ryska invasionen och annekteringen av Krim våren 2014 blev därför ett bryskt uppvaknande. Den följdes dessutom av angrepp i östra Ukraina tillsammans med ett hotfullt ryskt uppträdande i Östersjöområdet. Många politiska bedömare befarar att de baltiska staterna kan attackeras trots att de är NATO- och EU-medlemmar. Sverige befinner sig därmed inte längre i en lugn periferi av Europa. För svensk del kan den nya säkerhetspolitiska situationen få stora konsekvenser. Dels i själva följden av en kris, och dels i hur ett svenskt agerande under krisen påverkar andra länders syn på Sverige. För att Sverige ska kunna göra en korrekt bedömning i varje läge har Regeringskansliet gett FOI:s analytiker i uppdrag att öka kunskapen om situationen och vad den kan leda till. För att göra denna typ av analyser krävs en bred kompetens som i Sverige endast finns samlad hos FOI. Det behövs strategisk och politisk kunskap, men även teknisk och samhällsvetenskaplig kompetens. Eftersom analysen till en stor del rör sig om bedömningar kräver arbetet stor bakgrundskunskap, lång erfarenhet och väl sammansatta arbetsgrupper med blandade förhållningssätt till ämnet, så att analytikerna inte fastnar i förutfattade meningar eller åsikter. Analysarbetet för Sveriges närområde startade hösten 2015 med en genomgång av offentliga studier, resor till viktiga platser och samtal med nyckelpersoner. Det arbetet följs upp med fördjupande analyser som levereras till Regeringskansliet under kommande år. FOI:s studier och analyser bidrar till att svensk politik gör vårt närområde lite mindre instabilt och därmed säkrare för det svenska folket. 6

FOI Träning för en säkrare IT-värld IT-angrepp kan ibland stoppas med avancerad teknik, men i grunden handlar det om medvetenhet och träning. Träningsanläggningen CRATE och tillämpad forskning är några av FOI:s bidrag till ökad informationssäkerhet. Det svenska samhällets framgångar bygger till stor del på tillit mellan människor, organisationer och samhälle. En utmärkt egenskap, men inte alltid när det gäller IT-säkerhet. Där har den stora tilliten till andra människor inneburit att IT-säkerheten i många avseenden är på samma nivå som i 2000-talets början, men med den skillnaden att de som vill skada blir allt skickligare. I dag styrs attackerna inte sällan av organiserad brottslighet eller stater. Brottsligheten täcker hela spektrat från att tömma privatpersoners bankkonton och utpressa företag till att attackera kritisk infrastruktur och försöka komma över försvarsinformation. FOI:s ITsäkerhetsgrupp jämför dagens IT-mognad med bilismen på 1900-talets början människor kan köra, men saknar utbildning, säkerhetsbälte och krockkudde. FOI ser det därför som sin uppgift att höja kunskapsnivån, främst genom övning. Den kanske viktigaste delen i arbetet är FOI:s träningsanläggning CRATE. Hit bjuds framförallt tekniker från försvarsmakter, myndigheter och företag för att i större nätverk få utföra olika typer av laborationer och övningar. Deltagarna får under realistiska förhållanden träna incidenthantering, bland annat hur man försvarar ett nätverk under attack och lära sig hur viktigt det är samarbeta med omgivningen. Verksamheten i CRATE kompletteras av forskning och direktstöd inom informationssäkerhet, en forskning som även inbegriper människans roll i IT-miljön. FOI samverkar även nationellt med svenska universitet och internationellt via exempelvis EU-projekt. Utbildningarna och forskningen är en viktig del i FOI:s vision om ett internet och en IT-värld där man kan ha samma tillit till människor som i den vanliga världen. En värld där man kan klicka på länkar utan att riskera att ens dator drabbas av virus eller trojaner. I minilandskapet tränas IT-säkerhet i samhället. Foto: FOI 7

FOI Civilt försvar aktuellt på modernt sätt Det säkerhetspolitiska läget gör att Sveriges civila försvar måste aktiveras och moderniseras. Myndigheter, regioner, landsting, kommuner, näringsliv och enskilda ska kunna lösa sina uppgifter även under krig. FOI stödjer samhället i det arbetet. Efter det kalla krigets slut ansåg svenska politiker att risken för att Sverige skulle utsättas för ett militärt angrepp var i det närmaste obefintlig. Säkerhet skulle skapas genom ingripanden i oroshärdar utomlands och det nationella försvaret tonades ned. Arbetet med det civila försvaret lades i malpåse och istället utvecklades krisberedskapen för fredstida händelser som exempelvis stormar, översvämningar och allvarliga olyckor. Senare tids händelser i Sveriges omvärld har fått svenska politiker att omvärdera situationen. Det nationella försvaret ska stärkas och det civila försvaret återuppbyggas. Men eftersom det civila försvaret varit inaktivt en lång tid samtidigt som samhället förändrats är flera av de tidigare lösningarna förlegade. Många ansvariga ute i verksamheterna saknar egen erfarenhet av civilt försvar och generellt finns en stor osäkerhet kring vilka krav ett modernt civilt försvar ställer på olika aktörer. FOI har under lång tid arbetat med totalförsvar och krisberedskap på uppdrag av departement och myndigheter, både med studier av specifika frågor och stöd i form av verksamhetsnära analyser. Dessutom kan myndighetens säkerhetspolitiska och tekniska forskare bidra med aktuell kunskap om omvärldsutveckling, hot och möjligheter. Så när ny kunskap ska byggas blir FOI en naturlig partner för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och andra aktörer med viktiga roller i det civila försvaret. FOI lyfter fram tre viktiga utmaningar i arbetet med att skapa ett modernt civilt försvar: att hantera gråzonen och övergången från fredstid till krigsorganisering av samhället att integrera det civila försvaret med nuvarande system för krisberedskap att balansera de olika delarna av målet för det civila försvaret för att undvika en ensidig fokusering på stödet till Försvarsmakten. Bättre utveckling av svensk krisberedskap med hjälp av EU FOI driver en plattform för att öka nyttan i Sverige från medverkan i EU:s ramprogram Horisont 2020. För att möta alltmer komplexa, osäkra och mångtydiga riskbilder behövs ökade resurser för utveckling av svensk krisberedskap. Genom samarbete med andra kan kostnader delas. Kontaktnät, resultat och arbete i EU-projekt kan inspirera och effektivisera utvecklingen. FOI har erfarenheter från medverkan i över 150 EU-finansierade projekt. Nu har FOI givits förtroende av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att utveckla Samverkansplattform H2020 Säkra samhällen, för att stärka EU-dimensionen inom den svenska krisberedskapsutvecklingen. EU:s projekt inom H2020 Säkra samhällen ska bidra till att öka förmågan att förutse, förebygga och hantera hot genom innovativa tekniker, lösningar, prognosverktyg och ny kunskap. Samverkansplattformen vänder sig till alla aktörer inom området krisberedskap, både de som ska ha förmågan och de som aktivt utvecklar den. Plattformen skapar mötesplatser för att fånga upp behov som kan mötas i utlysningar och för aktörer som vill medverka i ansökningsarbete. Den utvecklas stegvis i samråd med svenska aktörer som har ansvar i krisberedskapssystemet. www.foi.se/plattform 8

Svensk militär på plats i Mali. Foto: Jonas Svensson/Försvarsmakten FOI På uppdrag i Mali Sedan årsskiftet 2014/15 har Sverige ett förband i FN:s tjänst i Mali. Det är ett underrättelseförband, vilket är något nytt för en FN-insats. FOI har kunniga experter kring både säkerhetspolitik i Afrika, hur Försvarsmakten arbetar, om FN:s arbete, samt om fredsfrämjande insatser. För att stödja Sveriges insats i Mali krävs att flera av dessa kärnkompetenser samverkar. Försvarsdepartementet ger FOI i uppdrag att följa upp alla svenska militära bidrag till fredsfrämjande insatser. Uppföljningen ska stärka Sverige som fredsfrämjande aktör samt se till att det svenska bidraget gör mesta möjliga nytta. I förlängningen kan Sverige hjälpa FN att utveckla sin fredsfrämjande verksamhet och bidra till att skapa fler moderna förmågor hos FN. Insatsen i Mali ger erfarenheter som kommer till nytta även i framtida insatser. Experterna hos FOI arbetar som säkerhetspolitiskt stöd med särskild kunskap om Afrika och konfliktforskning. På så sätt ger FOI stöd till Regeringskansliet att förstå skeendet och bättre kunna styra insatsen i ett för dem nytt område. 9

FOI Foto: FOI Laboratorier utvecklas med omvärlden När OPCW utbildar sina tekniker för arbete mot kemiska vapen väljer de FOI:s laboratorier. Hit tar myndigheter misstänkt farliga ämnen och hit vänder sig företag som vill testa analys- och skyddsmateriel. OPCW (Organisationen för förbud mot kemiska vapen) har certifierat FOI:s laboratorium, som ett av fåtalet laboratorier i världen som tillåts utföra organisationens tester. Senast handlade det om prover från Syrien för att se om kemiska vapen använts i inbördeskriget. Detta är ett forskningsområde där FOI arbetar intensivt, exempelvis har en ny metod skapats i laboratoriet för att i efterhand kunna påvisa att personer utsatts för kemiska stridsmedel, bland annat via analys av kroppsvätskor. FOI:s olika laboratorier spelar en viktig roll i arbetet för ett säkrare samhälle, genom att stödja svenska och europeiska myndigheter, organisationer och företag i deras säkerhetsarbete. Toxikologilabbet är ett unikt säkerhetslaboratorium, ett av få som får hantera nervgifter så potenta att en droppe av ett knappnålshuvuds storlek på huden dödar. Det är hit som material som misstänks vara farligt förs för undersökning efter att det uteslutits vara radioaktivt eller smittsamt. FOI biologiska säkerhetslabb är klassat i Säkerhetsklass 3 (av 4), vilket innebär att personalen kan jobba med nästan alla smittsamma ämnen som finns, inte minst de ämnen som kan spridas i antagonistiska syften. Det radiologiska laboratoriet samarbetar med andra världsledande laboratorier för att inom forensiskt arbete utveckla metoder som exempelvis kan knyta ett radioaktivt material till en källa eller tillverkare i samband med terrordåd. Labbet har också en viktig roll vid en kärnkraftsolycka och arbetar fortfarande med att följa utsläppen från kärnkraftverket i Tjernobyl, bland annat genom att göra mätningar av den samiska befolkningen, som drabbades hårt av förekomsten av cesium 137 i renkött. FOI:s materiallaboratorium mäter hur olika material skyddar mot farliga ämnen. I första hand tyger, handskar och skodon, men även effektiviteten hos såväl skyddsmaskfilter som skyddsrumsfilter. I arbetet ingår även att hitta svagheter hos skyddskläder, genom att inte bara testa motståndskraft utan också se hur de fungerar i normalt arbete. 10

FOI Forskningen vid FOI:s laboratorier finansieras delvis av anslag från Försvars- och Utrikesdepartementet. Men många svenska myndigheter exempelvis MSB, Strålsäkerhetsmyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket och olika blåljusmyndigheter använder kunskaperna och resurserna vid FOI:s labb. Andra uppdragsgivare är de internationella organisationer som FOI samarbetar med inom ramen för EU-samarbeten och militära samarbeten. Även näringslivet kommer till FOI, exempelvis tillverkare av mätutrustning, eftersom FOI tack vare en hög integritet ses som en pålitlig partner. FOI:s viktigaste krav för att ställa sina labbresurser till externa uppdragsgivares förfogande är att arbetet ger ett mervärde som höjer kompetensen inom FOI. FOI:s laboratorier utvecklas med sin omvärld. I den närmaste framtiden är fokus inställt på en översyn av hotbilden och den tekniska utvecklingen i Sveriges närområde, med sikte på både upprustning och terrorhot. Snabb analys hjälper FN I augusti 2013 kom rapporter om att ett stort antal människor hade dödats vid en attack med något som liknade kemiska stridsmedel i den syriska staden Ghouta, öster om Damaskus. FN begärde att få göra en inspektion. I september landade ett flygplan på Umeå flygplats, lastat med prover från en misstänkt kemvapenattack mot Ghouta. På FOI:s kemiska laboratorium började ett tiotal personer arbeta i skift dygnet runt för att få fram resultat så fort som möjligt. Det tog inte lång tid innan analysgruppen i Umeå kunde konstatera att proverna innehöll sarin. Redan efter en vecka ansåg sig FOI:s forskare så säkra att de i ett rekommenderat brev kunde ge OPCW beskedet. Fyra dagar senare kunde de överlämna en rapport med ett slutgiltigt bekräftat resultat. 13 dagar efter att proverna anlänt till Umeå, kunde man överlämna rapporten till FN:s generalsekreterare. Forskarna på FOI:s laboratorium hade utfört en unik analysinsats mitt i en världspolitiskt stor händelse. Foto: FOI 11

FOI Foto: FOI Flygträning inomhus utvecklas ständigt Hos FOI kan grupper av Gripen-piloter samträna mot eller med intelligenta datorstyrda styrkor i Flygvapnets luftstridssimuleringscentrum (FLSC). Det är en anläggning som bara blir smartare. I simulatorn i Kista kan upp till åtta piloter träna simultant i en miljö som liknar cockpiten i en JAS 39 Gripen. Flygningarna leds av upp till fyra militära flygstridsledare. Målet med simuleringen är att på en taktisk nivå utveckla samarbetet och interaktionen mellan piloter och flygstridsledare i stridsmiljö. I de scenarion som spelas, framtagna av FOI:s personal och besökande JAS-divisioner, kan mark- sjö- och lufthot ingå. Effekten är påtaglig. Det svenska flygvapnet blir vassare eftersom dess piloter blir mer samtränade, samtidigt som de utvecklas individuellt. Försvaret sparar tid och pengar, eftersom alternativet till simuleringen är att göra flygningarna på riktigt. Dessutom är riktiga flygningar med så många plan sällan möjliga annat än vid större övningar. Anläggningen kan också användas av andra nationer som flyger Gripen, vilket dessutom kan främja svenska exportansträngningar. Systemets intelligenta datorstyrda styrkor är utvecklade av FOI:s forskare. Styrkornas agerande har designats efter djupintervjuer med piloter och de kan agera både motståndare och egna resurser i simuleringen. Utvecklingen har gått mot allt mer självspelande datorstyrda styrkor, så att inte pilotplatserna behöver bindas upp för att agera motståndare. De piloter som kommer för att öva kan därmed ägna sig enbart åt sin egen träning. Nu fortsätter utvecklingsarbetet inom FLSC genom att marinen får en plats i simuleringarna, så att man tillsammans kan öva samordnad sjöstrid. Dessutom ska FLSC utvecklas med telekrigsförmåga som ger piloter möjlighet att störa fiender, likväl som en möjlighet att öva i en miljö med radio- och radarstörning. 12

FOI På jakt efter störningssändare De senaste åren har angreppen med störningssändare mot oskyddad trådlös teknik ökat. Det drabbar både civila myndigheter och privatpersoner. Den organiserade brottsligheten använder störningssändare bland annat för att slå ut butikslarm, villalarm och billås. Det går att slå ut larm som bygger på GPS genom att enkelt störa signalen, och små billiga störningssändare finns i handeln. En störningssignal hindrar att bilen låser sig när du trycker på nyckeln och går därifrån. Medan du fikar kan tjuvar länsa bilen på allt som du har shoppat under dagen. Experter på FOI letar efter olika tillfällen då störningssändare förekommer, och studerar hur sändarna ska kunna upptäckas och stoppas. Ett system har utvecklats för att övervaka berörda frekvensområden, det skulle till exempel kunna vara parkeringsplatser. Systemet larmar om en störningssändare upptäcks i området, så att polis kan rycka ut, leta efter gärningsmannen, och lokalisera störningskällan med pejling. För flera aktiviteter är trådlös sändningsteknik en nödvändighet. Det gäller till exempel vid insatser där räddningspersonal och polis är inblandade. Störningskänsliga trådlösa system får allt fler tillämpningar och därför undersöker och förbättrar FOI störningståligheten hos trådlösa kommunikationssystem och GPSmottagare. För att testa GPS-mottagare och utveckla säkerheten används både ett avancerat laboratorium med simulator och testmiljö, och fältförsök med GPS för Försvarsmakten och industrin. Militära tillämpningar har krav på icke störningskänslig robust teknik, medan civila tillämpningar ofta har en snabb kommersiell radiotrafik. Kunskapen om, och kombinationen av arbetet med militärt och civilt ger FOI en bred kompetens, och FOI:s experter kan effektivt bistå både Försvarsmakten och andra myndigheter i hur de ska använda systemen på bästa sätt. En störningssändare är inte stor, och den är lätt att få tag på. Foto: FOI 13

FOI Bryggargatan i Stockholm ett år efter att en självmordsbombare sprängde sig själv. Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT Så avslöjas bomben innan det smäller FOI stöder EU och svenska myndigheter i arbetet med att stoppa terrorbomber. Experterna fortsätter att bygga ny kunskap om hemmagjorda bomber och hur man stoppar självmordsbombare utan att döda. Vid Grindsjön, fyra mil söder om Stockholm, har FOI en stor anläggning med den kunskap och utrustning som behövs för att testa och detektera explosivämnen för civilt och militärt bruk. Det är här som stora delar av den svenska försvarsmaktens kunskap om explosivämnen, sprängverkan och verkansvärdering har byggts upp, kunskaper som inte minst kommit till stor nytta vid fredsfrämjande insatser utomlands. Allt fler civila organisationer har fått upp ögonen för FOI:s unika kunskaper, exempelvis Polisen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Även EU är en stor uppdragsgivare. FOI har koordinerat åtta EU-projekt inom området Security of Explosives. De spänner över hela fältet från att kemiskt hindra att bomber tillverkas till att förstå hur ett attentat genomförts och vem som ligger bakom. En viktig del i forskningen är att kartlägga handel med ämnen för tillverkning av hemmagjorda bomber, där vanliga och var för sig ofarliga material som kan köpas i affär tillsammans kan bilda en dödlig sprängmassa. Nya ämnen som kan användas inom garagekemitillverkning har kartlagts. I arbetet ingår att testa bombrecept som sprids på internet för att se vilken potential de har och för att lära om det med enkla tillsatser i enskilda produkter är möjligt att förhindra att blandningarna blir explosiva. Det skapas också en guide för att polis och räddningstjänst vid en insats snabbt ska kunna se om det finns tecken på att de kommit till en improviserad bombfabrik. En grupp europeiska forskare arbetar inom ramen för ett EU-projekt kring operativa och tekniska metoder för att stoppa en misstänkt självmordsbombare utan dödligt våld. Där har FOI en viktig roll, bland annat genom att utvärdera möjligheter och risker med 14

FOI conducted energy-vapen som elpistoler vid ingripande mot en misstänkt bombare. Det hundratalet forskare som jobbar vid Grindsjön däribland fysiker, kemister och ingenjörer arbetar dagligen för att hitta och stoppa tillverkare av bomber. Några utvecklar sensorer som kan detektera spår från explosivämnen i luft eller avloppsvatten. Ett annat område är utvecklingen av en detektor som kan avslöja explosivämnen i en väska eller på en bilratt, vilket förbättrar möjligheterna att ingripa vid ett attentat. Ett tredje är forskningen kring möjligheten att med mikrovågsstrålning kunna kortsluta ett tändsystem. Om katastrofen inträffar, och en bomb detonerar, har FOI:s forskare ytterligare utvecklat sina forensiska metoder för att se vad som exploderat och vad som kan tänkas ligga bakom, men också vilka konsekvenser det kan få för samhället. En viktig funktion i arbetet kring bombdetektion är att nyttiggöra och dela kunskap mellan militär och civil forskning så att Försvarsmakten kan ta del av och utveckla kunskap som den civila forskningen skapar och vice versa. God utrustning för bombdetektion På det 7,5 kvadratkilometer stora området vid Grindsjön finns mycket stora resurser, här är några exempel: Skjutplatser för robotar och stridsdelar upp till 600 m riskområde. Höghastighetsfilmning. Resurser för analys och karakterisering av explosivämnen och oklassad vara. Uppskalningsmöjligheter av explosivämnen och oklassad vara. Tillverkning av laddningar. Bearbetning av krut och sprängämnen. Accelererad åldring av ammunition, krut och sprängämnen. Bassäng för mindre undervattenvattensförsök. Optik och laserverksamhet. Högspänningslaboratorium, med hundratals kv. Mekanisk verkstad. Gevärsskyttebana med militär status. Lättgaskanon med finkaliberlaboratorium. Katapultbana som testar material i 80 000 G. Foto: FOI 15

Foto: Andrzej Wojcicki (upphovsman), Science Photo Library, Getty images FOI Det är i rymden det händer men vad? Den tekniska utvecklingen i och kommersialiseringen av rymden avancerar snabbt framåt. Samtidigt blir antalet aktörer i rymden allt fler. FOI genomför omvärldsanalys och stödjer Försvarsmakten, Försvarets materielverk (FMV) och Utrikesdepartementet på rymdområdet. En stor del av vår infrastruktur styrs idag via satelliter. Militära system och kritisk infrastruktur på jorden blir därför allt mer sårbara för störningar i rymden. En rad svåra frågor om hur Sveriges nationella rymdpolitik ska utformas behöver därför svar. FOI:s experter har medverkat i regeringens nya rymdutredning, och bidragit till förslagen i Sveriges framtida rymdstrategi, främst med omvärldsanalys. FOI har även bidragit till Försvarsmaktens förslag till rymdstrategi. Till stöd för Försvarsmaktens rymdförmåga producerar också FOI omvärldsanalys, populärt förmedlad via ett nyhetsbrev om rymd som beskriver trender, teknik, strategier, policy, och hur olika länder använder rymden. På FOI utvecklar experterna kunskapen om rymdlägesbild. En rymdlägesbild kompletterar andra lägesbilder för exempelvis luft, land och sjö, och innehåller i princip en övervakning av rymden med alla dess satelliter och skrot. Vad är det som passerar i rymden över vårt land just nu? Vilket syfte har olika satelliter och hur och när passerar de oss? Genom algoritmutveckling, beräkning och förutsägning av satellitbanor, och genom praktiska experiment bygger FOI:s experter kunskap till nytta för Sveriges framtida rymdkapacitet. FOI:s omvärldsanalys används även när Sverige tillsammans med andra länder arbetar för att hålla rymden fri från kris, krig och vapen. Vad tycker olika länder? Vad vill de? Hur investerar de i olika rymdprojekt? Varför? FOI:s rymdexperter förser Utrikesdepartementet med rapporter och tekniska underlag vid internationella förhandlingar. 16

FOI Specialister på stöd till försvar under vattnet Det säkerhetspolitiska läget runt Östersjön kräver att Sverige har en skarp förmåga att upptäcka och jaga fientliga farkoster under vatten. FOI har unika kunskaper att bidra med inom det området. När det kalla kriget var över, nedmonterades stora delar av systemen för övervakning av svenskt territorialhav. I takt med att spänningen nu ökar i svenskt närområde, ökar även behovet av ny övervakning under vatten. Östersjöns undervattensmiljö är mycket besvärlig att övervaka. Det är ett bullrigt hav, vilket gör det svårt att hitta signaler från främmande undervattensfarkoster och ubåtar. Den kuperade bottnen gör det dessutom lätt för en fientlig farkost att gömma sig. FOI:s forskning kring att detektera, klassificera och identifiera ljud i undervattensmiljöer har ett gott rykte i hela världen. Många vill samarbeta med FOI:s forskare i Europa och USA, men även i länder som Australien och Singapore. Internationella samarbeten är inte bara ett kvitto på framgångsrik forskning, det bygger också ny kunskap. Denna kunskap kommer väl till pass i Försvarsmaktens och Försvarets materielverks arbete med att förstärka det svenska gränsskyddet under vatten. FOI:s unika kunskap om hur sensorer fungerar och hur signaturer fortplantar sig i Östersjön är en viktig byggsten i ett övervakningssystem under vatten. FOI:s analys av andra staters militära förmågor kommer till nytta både när det gäller att förstå andra länders stridsförmåga, och deras sätt att kommunicera under vatten. Forskningen kring nya sensorer, vapensystem, motmedelssystem och taktiska stödsystem för undervattensinsatser utvecklar marinens stridseffekt. De insatserna förstärks av FOI:s arbete med att sammankoppla sensorer, vapen och skydd så att de kan kommunicera för snabba insatser. FOI:s forskning leds av seniora forskare som varit med om att bygga upp det moderna svenska undervattensförsvaret. Med hjälp av nyutbildade forskare som tillför nya kunskaper, har FOI sedan dess byggt en unik kompetens inom området undervattenssystem. Korvetter på ubåtsjaktsövning. Foto: Magnus Jirlind/Försvarsmakten 17 15-068_FOI i fokus.indd 17 2016-02-03 13:13

Foto: Shutterstock/www.BillionPhotos.com FOI Webbanalys avslöjar kriminella på nätet Genom att söka igenom och analysera stora mängder data kan FOI stödja brottsbekämpande myndigheter, till exempel med att hitta kriminella som säljer droger på internet. På internet säljs droger, vapen och annat olagligt via illegala marknadsplatser på den så kallade Dark Web. Det är gömda webbsidor där köparen och säljaren kan vara anonyma med hjälp av olika tekniskt utvecklade tjänster. Besökaren installerar mjukvara som gör att denne kan vara anonym, samtidigt som själva webbplatsens existens och fysiska adress döljs. Olagliga aktiviteter kan pågå relativt ostört och utan någon större risk för inblandning från polis eller andra myndigheter som bekämpar brott. FOI har byggt upp en hög kompetens inom området webbanalys, som kan hjälpa polisen att hitta kriminalitet på nätet. När man jobbar med data från webben och sociala medier krävs speciella typer av hårdvara och program för att vaska fram användbar information i denna enorma mängd data. Polis, tull och andra myndigheter kan med avancerad webbanalys få en bättre förståelse för vilka typer av droger som kommer till Sverige, hur leveranser går till, olika säljare och köpare och på vilka sätt drogerna transporteras. Polisen kan också få nya möjligheter att hitta storskaliga säljare. Tekniken utvecklas för att kunna göra avanonymisering, det vill säga att ta reda på identiteten hos en anonym kriminell användare, exempelvis någon som säljer mycket droger. Det kan göras genom att automatiskt analysera innehållet i det en person skriver, eller sättet personen skriver på, både när det gäller ämnen och personlig stil. Datorn bygger upp profiler baserat på användares texter, och matchar profilerna mot kända identiteter eller mot ett antal misstänkta. Man kan också använda sig av författarigenkänning och textanalys för att identifiera om flera olika alias på internet tillhör samma person. 18

FOI Forskarna blickar mot framtiden Vilka säkerhetsutmaningar står Sverige inför de kommande åren? Svaren finns i den efterfrågade FOI-rapporten Strategisk utblick, som nu publicerats i en sjätte utgåva. Rapportens 15 artiklar beskriver ett antal tekniska och säkerhetspolitiska dilemman, trender och utmaningar som väntar världen framöver med betydelse för nationell och global säkerhet. Strategisk utblick handlar om allt ifrån återuppbyggnaden av Sveriges civila försvar, och informationskampanjer i Baltikum, till frågor som kärnvapnens återkomst, det uppkopplade samhället och säkerhet i rymden. FOI:s analytiker och forskare diskuterar också behovet av en svensk grand strategy, kontroll av drönare, undervattensteknologi och förnyelse av försvarsekonomin. Artiklarna är baserade på aktuella frågor som diskuteras utifrån de analyser och den forskning som bedrivs av FOI:s cirka 770 analytiker och forskare. Lära genom att öva ger säkerhet vid kris När en kris är ett faktum är det en stor fördel att ha övat. FOI kan stödja samhällets krisövningar i alla skeden, från arbetet med scenarier till utvärdering. Utvärderingen är i många fall övningens yttersta mening. Det är utvärderingen som är bryggan från övning till förbättringsåtgärder och ökad kunskap hos de övande, likväl som en ökad förståelse mellan samhällets aktörer. FOI har under snart 20 år arbetat med krisövningar och dess utvärderingar. En viktig del i det arbetet är att stötta aktörerna i de komplexa nationella samverkansövningarna (SAMÖ) som arrangeras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Försvarsmakten, Polisen, Räddningstjänsten och hälso- och sjukvården är andra uppdragsgivare. Bäst resultat får den uppdragsgivare som väljer att ta med FOI hela vägen, för att redan i planeringsstadiet arbeta för att övningarna ger ett användbart utvärderingsresultat. Under övningarna kan FOI:s utvärderingsgrupper bidra med att dokumentera allt som händer med hjälp av bland annat foto, film och datainsamling. Andra delar kräver en mänsklig bedömning för att förstå vad som händer, och där är de breda kunskaperna hos FOI:s observatörer en stor tillgång för övningen. FOI har dessutom en bred kompetensbas på hemmaplan som kan tas in som experter, analytiker eller rådgivare vid behov. Genom att delta i alla faser kan FOI, med bibehållen integritet, bli en naturlig del av övningen. Det gör att uppdragsgivarna och de som övar ser utvärderarna som konstruktiva dialogpartners. Övningsledningen kan motivera sina bedömningar av de övades agerande i efterhand med stöd av insamlade data. När alla inblandade kan se sitt agerande i förhållande till andra innebär det ett bättre lärande. Det ger samhället en större utdelning på satsade pengar och en ökad förmåga inom både försvar och säkerhet. 19

Det här är FOI Nowa Kommunikation BR-43:1/2016 FOI är ett av Europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. FOI är en statlig myndighet under Försvarsdepartementet, men merparten av verksamheten är uppdragsfinansierad. Våra största uppdragsgivare är Försvarsmakten, Försvarets materielverk (FMV), Regeringskansliet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Vi har även många uppdrag för statliga myndigheter, kommuner och företag inom främst krisberedskaps- och säkerhetsområdet, och från andra länder. Inom FOI forskar vi kring säkerhet på alla samhällsnivåer internationellt, inom EU, nationellt, regionalt och lokalt. Genom att forskningen fokuserar på flera nivåer och inom skilda områden, så kan FOI:s forskare tillsammans skapa en tydlig helhetsbild av hur samhällsutvecklingen och teknikutvecklingen samverkar. Det ger FOI en god möjlighet att tidigt uppfatta hot och risker och därmed skapa hållbara lösningar mot dessa. Vi gör säkerhetspolitiska analyser och bedömningar av olika typer av hot. Vi är ledande inom undervattensforskning och forskning kring explosivämnen. Vi forskar även kring flygsystem, IT-säkerhet, radar, laser och andra sensorsystem, samt skydd mot farliga ämnen. FOI:s kunskap är efterfrågad internationellt och vi leder flera EU-projekt. Institutet har ungefär 930 anställda. Cirka 770 av dessa är forskare på akademisk nivå. På FOI arbetar både fysiker, kemister, civilingenjörer, samhällsvetare, matematiker och filosofer med forskning, metod- och teknikutveckling, analyser och studier. FOI bedriver forskning och utveckling. Det sker både i ett långsiktigt perspektiv för kunskapsuppbyggande verksamhet och i mer kunskapstillämpande verksamhet. Där används forskning och utveckling, analyser med mera för att besvara mer kortsiktiga problemställningar från uppdragsgivarna. Vi forskar för en säkrare värld. FOI Totalförsvarets forskningsinstitut 164 90 Stockholm Tel: 08-555 030 00 www.foi.se