Lärarhandledning Rymdresan Utställningen är producerad av Visualiseringscenter C i Norrköping. Syfte Att eleverna ska ta del av rymdutställningen på ett aktivt sätt och få större förståelse för rymdforskning och livet ombord på ISS. Inledning Låt barnen arbeta i små grupper, 2-4 elever som går i utställningen. Dela ut ett aktivitetskort till varje grupp. Barnen kommer till dig och byter kort för att få en ny uppgift. Eleverna får fundera och diskutera tillsammans. Flera av frågorna handlar inte om ren fakta och svaren går därför inte alltid att hitta direkt i utställningen. På varje kort finns en karta till hjälp för att hitta i utställningen. Antingen berättar varje grupp direkt för dig vad de kommit fram till eller så skriver de ner svaren så att ni sedan kan diskutera vidare i skolan. Det finns 14 stycken aktivitetskort. De tio första korten är för alla åldrar. Korten som är numrerade 11-14 och har en blå ruta är lite svårare och kanske för äldre elever. Det är inte säkert att någon grupp hinner med alla korten. Om ni inte redan har talat om Christer Fuglesang och vad ISS är behöver du nog göra en kort presentation innan barnen får frågorna. Visa också hur de ska tyda kartan. Christer Fuglesang är Sveriges förste och hittills ende astronaut. Christer har gjort två rymdresor, december 2006 och augusti 2009. Han gjorde sammanlagt 5 rymdpromenader och har totalt vistats 27 dygn i rymden. ISS= International Space Station Det är ett gemensamt projekt med rymdstyrelser från USA, Ryssland, Japan, Kanada och 15 europeiska länder, där ibland Sverige. Byggandet av rymdstationen påbörjades 1998. ISS är ca 40 mil från jorden, som sträckan Luleå -Kiruna. Aktivitetskortens frågor med svar och kommentarer 1. Tyngdlöshet Vad skulle ni göra om ni var tyngdlösa? Tyngdlöshet är att sväva fritt utan upp och ner. ISS går i en bana runt jorden. Den rör sig framåt medan den samtidigt ramlar mot jorden. Rymdstationen faller fritt hela tiden och påverkas därför ytterst lite av jordens dragningskraft. En passagerare upplever därför en känsla av att sväva tyngdlöst. 2. Rymdresor Varför åker människor ut i rymden? ISS är en testplats för hur människan ska klara längre expeditioner till månen och Mars. De medicinska experimenten handlar om hur människokroppen reagerar på vistelser i rymden. Forskningen kan exempelvis gälla hur olika materiels egenskaper förändras av den ogästvänliga rymdmiljön. Odling av växter där uppe är ett av många experiment som görs i tyngdlöshet. Jorden studeras också och forskarna tittar på miljöförändringar.
3. Matdags på rymdstationen ISS Hur är det att äta där uppe? Varje astronaut väljer sin egen mat innan resan. Allting är väl paketerat, det är vanligt med konserver och frystorkad mat. Det finns en ugn men inget kylskåp ombord. Astronauterna äter ofta direkt ur påsarna, bestick fungerar inte så bra eftersom de lätt svävar i väg. De måste också äta försiktigt så att maten inte flyger sin kos och förorenar omgivningen ombord. 4. Gå på toa Hur går ett toalettbesök till? Eftersom allt kan sväva omkring måste man spänna fast sig. I toastolen finns en sug som startar när man sätter sig. Män kissar i en tratt med slang. Kisset hamnar i en tank och kan renas till dricksvatten som även kan bli andningsluft. Avföringen paketeras och får brinna upp i atmosfären så småningom. När man arbetar utanför ISS har rymddräkten en sorts blöja. 5. Rymddräkter Varför måste astronauten ha speciella kläder? Inne i ISS kan de som arbetar där ha t-shirt och jeans. Men ute i rymden krävs specialgjorda kläder. En rymddräkt med ryggsäck väger ungefär140 kg på jorden men inget i rymden. Den är klumpig att ta på sig. Rymddräkten måste vara smidig så att det går att röra sig och arbeta i den. Vår kropp är van att alltid bära på ett lufttryck. Därför måste rymddräkten innehålla luft som skapar ett tryck. Dräkten består av flera skikt och är som en skottsäker väst. Den måste tåla att bombarderas av mikroskopiska partiklar från rymden. Rymddräkten ska också skydda mot farlig strålning, värme och kyla. På solsidan är temperaturen plus 150 C medan det i skuggan kan vara minus 185 C. I underkläderna cirkulerar kylande vatten. Där finns även vid behov en urinbehållare. Ryggsäcken innehåller syre och vatten för flera timmars arbete. Utandningsluften måste hela tiden renas från koldioxid. Hjälmens visir skyddar mot solen. Den har även hörlurar och en inbyggd mikrofon. Vid arbete på utsidan av ISS är astronauten hela tiden fastsatt med en livlina. 6. Vatten i rymdstationen Vad händer med utspillt vatten? Vattnet formar sig till svävande vattenbubblor. 7. Astronaut Hur tror ni att det är att arbeta på ISS? Astronauter och ryska kosmonauter som ska åka samtidigt till ISS måste träna tillsammans i ca 1,5 år innan de lämnar jorden. De övar på allt tänkbart som kan hända ombord på ISS. Bland det viktigaste är att samvaron och samarbetet fungerar perfekt och att alla vet hur ansvarsområden och arbetsuppgifter är fördelade. Rymdfararna sköter om och deltar i medicinska experiment. Rymdstationen kräver även en hel del underhåll för att fungera. Mycket tid går också åt till träning för att inte musklerna ska tillbakabildas och skelettet försvagas. Astronauter från 15 olika länder har besökt rymdstationen. Idag arbetar minst 6 personer, astronauter och kosmonauter där under flera månader åt gången. Rymdstationen är alltid bemannad. Det är världens högst belägna arbetsplats och den enda där man jobbar i tyngdlöst tillstånd. 8. Sömn på ISS Hur sover en astronaut? Det behövs ingen kudde eller madrass eftersom man känner sig tyngdlös. För att inte sväva iväg spänner man fast sig i en sovsäck mot en vägg i sitt egna krypin. Under rymdstationens tur runt jorden hinner solen gå upp 16 gånger. Därför är det viktigt att det går att mörklägga sovstället. Man försöker hålla samma dygnsrytm som på jorden med 8 timmars arbete och 8 timmars sömn.
9. Rymdstationen ISS Hur ser den ut? ISS= International Space Station, består av flera moduler som har byggts ihop som ett jättepussel. Mellan modulerna finns rör som korridorer. Några av dessa har dockningsportar för att ta emot besökande rymdfarkoster. ISS domineras av solpanelerna som ger energi till rymdstationen. Med dessa inräknade är ISS nu ungefär lika stor som en fotbollsplan. Zarya är en rysk del. De t är den första modulen som skickades upp 1998. Den fungerar idag som lager och förråd. Unity blev uppsänd av USA 1998 som modul nummer två till ISS. Det är en mycket viktig del eftersom den innehåller instrument för elektricitet, vätskor, luft, temperatur, kommunikation och data. Truss, brukar beskrivas som ryggraden på ISS. Där finns solpaneler, lagringsställen, radiatorer och andra viktiga funktioner. Zvezda är en rysk modul från 2000 med två sovplatser, kyl, frys och toalett. Där finns också träningsutrustning med motionscykel och löpband. Canadarm kom till ISS 2001. Modulen består av ett robotarmsystem med sju leder som kan lyfta 116 ton. Den är viktigt för konstruktioner och underhåll av rymdstationen. Destiny är ett laboratorium från 2001. Det fungerar även som bostad och som ett kontrollrum för ISS. Harmony skickades upp år 2007 av USA. Den utgör en förbindelsemodul mellan de olika laboratorierna. Det forskas inom fysik, materialteknik, bioteknik, och medicin. Columbus är det europeiska laboratoriet från 2008 är fyllt med högteknologisk forskningsutrustning. Kibo är den största modulen på ISS. Det japanska forskningslaboratoriet placerades i rymden 2009. Här sker vetenskapliga tester samt utbildning, kommersiell och kulturell verksamhet. Tranquility kom från USA 2010. Modulen har en servicedel och Cupola ett panoramafönster och kontrollrum för robotarmen. 10. Christers resa Varför tror ni att han åkte ut i rymden? Christer Fuglesang är Sveriges förste och hittills ende astronaut. Planen var 5 år men det tog 14 år för Christer innan han fick åka till ISS. Christer har gjorde två rymdresor, december 2006 och augusti 2009. Totalt har han vistats 27 dygn i rymden och gjort 5 rymdpromenader. Han installerade bland annat ny utrustning, reparerade solpaneler och gjorde förbättringar på rymdstationen. Christer är utbildad fysiker och han arbetade även med forskning och experiment. 11. Curiosity Beskriv hur Curiosity ser ut. Curiosity släpptes ner på Mars 2012 efter en resa på åtta månader. Bilen är ett rullande laboratorium som åker omkring och undersöker planeten med flera olika mätinstrument. Roboten har en borr som tar prover från marken som sedan analyseras. Forskarna vill bland annat veta hur det är med vattnet på Mars och om det finns eller har funnits liv.
12. Cupola en del av ISS Varför tror ni att detta är en favoritplats? Cupola är en modul med panoramafönster. Från det kan man titta ut på rymden och jorden. Norrsken och åskoväder är till exempel synliga från ISS. 13. Tappat verktyg När Christer arbetade ute på ISS tappade han ett verktyg. Vad tror ni händer med det nu? Egentligen var det handtaget till ett verktyg. Verktyget går först i en bana runt jorden som rymdskrot men kommer så småningom att dras närmare och närmare jorden av dragningskraften. När det når atmosfären gör inbromsningen att luften runt omkring verktyget börjar glöda. Vi kan då se det som ett så kallat stjärnfall eller en meteorit. Om verktyget helt eller delvis klarar ned färden ramlar det ner på jorden eller troligare i havet. 14. Rymdhistoria. Vad tycker ni är det viktigaste människan har gjort i rymden? Det är inte säkert att gruppen kan enas om ett gemensamt svar.
KARTA över utställningen Rymdresan RYMDBYGGE Improviserat verktyg Curiosity Curiosity ISS BLI ASTRONAUT FORSK- NING Träning Lagarbete Cupola TYNGDLÖS Gruppfoto Jobba i rymden Motionera RRYMDKLÄDER Christers arbete RYMDERAN RYMDLIVET Att sova i rymden, tyngdlös Smaklig måltid Raka sig i rymden Discovery Christer Fuglesang