Stöd i handläggning för myndighetsavdelningen gällande lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Antagen av socialnämnden 2012-05-30 67
Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade... 3 Prövning av personkretstillhörighet och behov av insats... 3 Personkrets 1... 3 Personkrets 2... 4 Personkrets 3... 4 Varaktigt... 4 Omfattande... 4 Stort... 4 Betydande... 4 Viktiga begrepp att hålla isär... 5 Personkretsbedömning av små barn... 5 När en person inte tillhör personkretsen i LSS... 5 Personer med missbruksproblem... 5 Ålder... 5 Insatser LSS... 6 Insatser enligt 9 punkt 1-10... 6 Beskrivning av punkterna 1-10... 6 1. Rådgivning och annat personligt stöd... 6 2. Biträde av personlig assistans... 6 3. Ledsagarservice... 6 4. Kontaktperson... 7 5. Avlösarservice3 i hemmet... 7 6. Korttidsvistelse utanför hemmet... 7 7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år... 7 8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdom... 7 9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskild anpassad bostad... 8 10. Daglig verksamhet... 8 Individuell plan 10 LSS... 8 Assistansersättning i Socialförsäkringsbalken, 51 kap... 9 1
15 Till kommunens uppgifter hör att... 9 FN:s Barnkonvention... 9 Handläggning... 10 Ansökan... 10 16 Förhandsbesked... 10 Utredning och bedömning... 10 Beslut... 10 Överklagande... 10 Dokumentation... 10 Övriga lagar, tillsyn och förbättringsarbete... 11 Sekretess... 11 Lex Sarah... 11 Lex Maria... 11 Tillsyn... 11 Klagomål och synpunkter... 11 2
Inledning Riktlinjerna är baserade på gällande lagar, relaterar till övriga riktlinjer i Flens kommun. Vid myndighetsutövning är kraven på rättsäkerhet och samsyn i bedömningar av insatser av största vikt. Riktlinjerna för LSS är avsedda för att informera anställda och allmänheten om lagen och rätten till insatser. Bakgrund Den 1 januari 1994 trädde en ny rättighetslag för personer med svåra handikapp i kraft, lagen 1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lagen ersatte lagen om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. (omsorgslagen) och lagen om elevhem för vissa rörelsehindrade m.fl. (elevhemslagen) Den som uppfyller kraven för att tillhöra lagens personkrets har rätt att få vissa i lagen angivna insatser, förutsatt att han eller hon har ett behov av insatsen i sin livsföring och att behovet inte tillgodoses på annat sätt. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Den enskilde ska enligt LSS garanteras goda levnadsvillkor. Målet med insatserna är att personer med funktionsnedsättning ska känna delaktighet och jämlikhet i samhället, vilket innebär att den enskilde ska kunna delta i samhällslivet på samma villkor som andra. Insatserna i LSS ska ta bort svårigheter i den dagliga livsföringen för personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar. Insatserna ska vara varaktiga och samordnade. De ska anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv. Prövning av personkretstillhörighet och behov av insats För att ha rätt till insats enligt 9 ska personen tillhöra någon av lagens personkrets. Behovet av insats prövas med stöd av 7. Enligt Personkrets 1 och 2 är de medicinska diagnoserna i huvudsak avgörande. Personkrets 3 utgår från behovet hos den enskilde oavsett vilken skada/sjukdom/funktionsnedsättning som orsakat behovet. Personkrets 1. Omfattar personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Med utvecklingsstörning avses en intellektuell funktionsnedsättning, som inträffar under personens utvecklingsperiod i regel före 16 års ålder. Vid utredningar av detta kan elev akter eller tidigare utredningar hos BUP eller liknande vara till hjälp. Autism och autismliknande tillstånd innebär djupgående störning i fråga om social förmåga, kommunikation och beteende. Autism kan vara förenad med nedsatt begåvningsnedsättning men behöver inte vara det. Många med autism är normalbegåvade och i vissa fall mer än normalbegåvade. Ofta förekommer olika kombinationer av autism och utvecklingsstörning, epilepsi och syn-/hörselskador. Personer med Aspergers syndrom ingår i denna personkrets medan Tourettes syndrom, ADHD, ADD är diagnoser som inte omfattas av personkrets 1. Däremot omfattas de av LSS om de uppfyller kriterierna för att tillhöra personkrets 2. eller 3. 3
För diagnosen utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd krävs ofta en utförlig utredning. Utredningar som genomförts av annan än leg psykolog eller leg läkare med specialistkompetens är inte tillräckliga. Ibland kan även en pedagogisk utredning från nuvarande eller tidigare läkare, barnomsorgspersonal, elevhälsan eller liknande vara ett viktigt komplement. Personkrets 2. Utgörs av personer som i vuxen ålder fått en hjärnskada med begåvningsmässig funktionsnedsättning som följd. Orsak till skadan kan vara en trafikolycka, skada eller en sjukdom. Personkretstillhörighet ska styrkas genom utredningar av leg psykolog och vid behov leg läkare. Vid tveksamheter eller svårbedömda fall ska utredningen göras av båda som har specialkompetens. Specialkompetens finns bl.a. på neurologklinik och landstingets hjärnskadecenter. Olika psykiska sjukdomstillstånd som också kan ge ett begåvningsmässigt funktionshinder räknas inte hit. Inte heller sjukdomar som är en följd av missbruk av beroendeframkallande medel t.ex. Korsakows syndrom. Dessa personer omfattas av LSS om de uppfyller kriterierna för personkrets 3. Personkrets 3. Ingår personer med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande. Personkrets 3 är, till skillnad från personkrets 1 och 2, inte diagnosstyrd i den meningen att en viss diagnos alltid medför att personen omfattas av LSS. Bedömningen av om en person omfattas av personkrets 3 inriktas på svårigheter i den dagliga livsföringen. Funktionsnedsättningen ska vara varaktigt stor och förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. För att tillhöra personkretsen måste samtliga fyra rekvisit vara uppfyllda. I personkretsen återfinns barn, ungdomar och vuxna med långvarigt habiliterings-och rehabiliteringsbehov. Varaktigt Funktionshindret ska vara varaktigt, dvs. inte vara av tillfällig natur eller av övergående natur. Bedömningen om ett funktionshinder är varaktigt eller inte är ibland svårt att avgöra. Varaktigheten ska bedömas i det enskilda fallet. Varaktighet har i något fall i rättspraxis ansetts föreligga om man vet att funktionshindret kommer bestå minst sex månader. Generellt anses dock varaktighet föreligga om funktionshindret kommer att bestå i minst ett år. När man gör en utredning är det ibland svårt att bedöma hur sjukdomen kommer att utvecklas. Ett allvarligt funktionshinder kan ett år senare ha blivit mindre allvarligt. Av Socialstyrelsens allmänna råd 1994:1 sid 30 kan varaktigheten bedömas vid förnyad ansökan dvs. när beslutet löper ut och en ny ansökan föreligger. Omfattande Omfattande behov av stöd eller service kan exempelvis bestå i behov av hjälp med toalettbesök, påklädning, vid matsituationer, att skriva och läsa, kommunikation, förflyttning, och sysselsättning. Stort Funktionsnedsättningen ska vara stort, vilket innebär att att det ska inkräkta på viktiga livsområden, som t.ex. i hemmet, på arbetet eller under fritiden samt förmågan att ta till sig information, att kommunicera, strukturera, organisera och förstå den egna förmågan eller sköta sin ekonomi. Betydande Att funktionsnedsättningen som är stort förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen innebär att man inte kan klara sig utan hjälp i de fall funktionsnedsättningen inkräktar på viktiga livsområden. Konsekvensen av att den enskilde har betydande svårigheter i sin dagliga livsföring 4
innebär att den enskilde i allmänhet har ett dagligt eller så gott som dagligt behov av långvarigt eller upprepat stöd. Viktiga begrepp att hålla isär: Att begreppet omfattande stöd i prövningen av personkrets 3 inte förväxlas med grundläggande behov. Grundläggande behov gäller enbart insatsen personlig assistans och som är förutsättningen för personlig assistans. Se vidare i avsnittet om personlig assistans. Personkretsbedömning av små barn Vid bedömning av små barn med funktionsnedsättningar är utgångspunkten den aktuella situationen. På grund av barnets låga ålder framgår kanske inte om funktionsnedsättningen är så stort att det orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Alla barn i låg ålder har svårigheter att tala, äta själv, gå etc. Om det inte går att bedöma om barnet kommer att omfattas av LSS personkrets i framtiden uppfylls inte kravet på varaktighet. Det är i sådana fall av viktigt att informera vårdnadshavaren om vikten av en ny ansökan längre fram. I vissa fall torde man dock med stor säkerhet kunna säga att barnet kommer få betydande svårigheter även på längre sikt. I sådana fall finns det ingen anledning att dröja med personkretstillhörighet längre fram. I Socialstyrelsens allmänna råd 1994:1 sid. 33 framgår att: Vikten av tidiga insatser ska inte underskattas och detta understryker starkt behovet av att allsidiga och kvalificerade insatser till barn med omfattande funktionsnedsättningar kommer till stånd. När en person inte tillhör personkretsen i LSS En person som inte tillhör personkretsen ska alltid erbjudas prövning enligt Socialtjänstlagen. Personer med missbruksproblem Personer med funktionsnedsättning kan ha missbruksproblem. Om kraven för att omfattas av personkrets 3 är uppfyllda omfattas personen av LSS. Detta innebär ingen inskränkning i rätten till hjälp enligt SoL mot själva missbruket. Ålder Den som har fyllt 65 år kan inte beviljas personlig assistans. Enskild som har haft personlig assistans innan 65 års ålder får dock behålla den beviljade tiden även efter 65 år. Någon utökning beviljas inte däremot kan utökade behov genom andra LSS-insatser eller hemtjänst enligt Socialtjänstlagen. 5
Insatser LSS LSS ger rätt till tio insatser för särskilt stöd och service som personer med funktionsnedsättningar kan behöva utöver vad de kan få genom annan lagstiftning, exempelvis genom socialtjänstlagen. LSS är ett komplement till andra lagar och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som andra lagar ger. En begäran av insatser från en person som ingår i personkretsen ska i första hand prövas enligt LSS om det är en insats som regleras i lagen. Motivet till detta är att det i allmänhet kan antas vara till fördel för den enskilde. Insatser enligt 9 punkt 1-10 1.Rådgivning och annat personligt stöd (9 1 LSS) 2. Biträde av personlig assistans eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken. (9 2 LSS) 3. Ledsagarservice (9 3 LSS) 4. Biträde av kontaktperson (9 4 LSS) 5. Avlösarservice i hemmet (9 5 LSS) 6. Korttidsvistelse utanför hemmet (9 6 LSS) 7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år (9 7 LSS) 8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet (9 8 ( LSS) 9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskild anpassad bostad (9 9) LSS) 10. Daglig verksamhet (9 10 LSS) Enligt lagen är personer som tillhör personkrets 3 inte berättigade till insatsen daglig verksamhet. Beskrivning av punkterna 1-10 1.Rådgivning och annat personligt stöd är stödinsatser av övergripande karaktär. Landstingets habiliterings och rehabiliteringsverksamheter svarar för den expert kunskapen. 2.Biträde av personlig assistans Personlig assistans avser ett personligt utformat stöd som ges ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). 3.Ledsagarservice Insatsen ledsagarservice syftar till att en person med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra och delta i samhällslivet. Insatsen ska ge möjlighet att delta i fritidsaktiviteter, i kulturlivet, besöka vänner eller bara promenera. Insatsen ska även tillgodose behov av ledsagning vid exempelvis läkarbesök. Det individuella behovet avgör när insatsen ska ges samt hur omfattande den ska vara. 6
4.Kontaktperson En kontaktperson är en medmänniska som ger ett personligt stöd. En viktig uppgift är att bryta den enskildes isolering genom samvaro och hjälp till fritidsaktiviteter. Kontaktperson är ett icke professionellt stöd och det finns inget krav på formell yrkeskompetens. Kontaktpersonen kan inte besluta i något ärende som berör huvudmannen. 5.Avlösarservice i hemmet Föräldrar med barn, som har stora funktionshinder, behöver ofta avlösning för att kunna koppla av eller att genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i. Det kan gälla teater- eller biobesök m.m. Avlösning kan ges regelbundet eller som en insats vid akuta uppkomna behov. Avlösarservice ska inte användas i situationer som orsakas av personens ändrade förhållanden, t.ex. Vid sjukdom/ledighet vid skolgång När ordinarie skol- och fritidsverksamhet är stängt Vid förvärvsarbete 6.Korttidsvistelse utanför hemmet Korttidsvistelse är till för att den enskilde tillfälligt vistas på ett korttidshem, hos en familj eller deltar i en lägerverksamhet. Korttidsvistelse kan beviljas som regelbunden insats eller som insats vid akuta uppkomna behov. Denna insats kan beviljas, barn, ungdomar och vuxna. I korttidsvistelse ingår omvårdnad, fritid och kultur som en del av insatsen. Härigenom får anhörig utrymme för avkoppling. För den enskilde kan korttidsvistelsen utanför hemmet innebära ett välbehövligt miljöombyte och en stimulans i den personliga utvecklingen. 7.Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år Skolbarnomsorg gäller alla barn till och med 12 års ålder som går i skolan, Lag (1997:1212). Ungdomar med funktionsnedsättning över 12 år kan även fortsättningsvis behöva en trygg situation och en meningsfull sysselsättning före och /eller efter skoldagen samt under skollov och ferier. 8.Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdom. För barn som trots olika stödåtgärder inte kan bo hos sina föräldrar kan ha rätt att bo i ett familjehem eller i bostad med särskild service. Ett familjehem som tar emot ett funktionshindrat barn måste uppfylla minst lika stora krav som de familjehem som tar emot barn med stöd av socialtjänstlagen. För barn och ungdomar som kräver omvårdnad av personal med särskild och kvalificerad kompetens, kan bostad med särskild service vara ett bättre alternativ än familjehem. Bostad med särskild service för barn och ungdom beviljas till dess att barnet/ungdomen slutar gymnasieskolan om det inte finns skäl för tidsbegränsning. Insatsen bostad med särskild service för barn och ungdom riktar sig till barnet/ungdomen. Insatsen är aldrig en ersättning för föräldraskapet utan är ett komplement. Det kan noteras att insatsen familjehem inte omfattar vuxna. I de fall vuxna med funktionsnedsättningar som tillhör personkretsen har behov av familjehem ska ansökan prövas utifrån 4 kap. 1 socialtjänstlagen. 20 Om någon som är under 18 år får omvårdnad i ett annat hem än det egna med stöd av denna lag, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader för omvårdnaden. Kommunen får i sådana fall uppbära underhållsbidrag som avser barnet. 7
9.Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad. Vuxna personer som omfattas av lagen ska ha rätt till en bostad med särskild service. En sådan bostad kan utformas på olika sätt. Huvudformerna är servicebostad, gruppbostad och särskilt anpassad bostad. Socialstyrelsen har gett ut allmänna råd och föreskrifter om bostad med särskild service för vuxna (SOFS 2002:9). Omvårdnaden ska ges utifrån individuella behov och önskemål med syfte att tillförsäkra den enskilde goda levnadsvillkor. I omvårdnad ingår även att få stöd att delta i olika typer av kulturella aktiviteter alternativt andra fritidsaktiviteter. 10.Daglig verksamhet. Den som omfattas av LSS personkrets 1 eller 2 och är i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig har rätt till daglig verksamhet. Stor hänsyn ska tas till den enskildes individuella behov. Verksamheten ska vara meningsfull och erbjuda, stimulans, utveckling och gemenskap med andra enligt hans eller hennes önskemål. I regeringens proposition om LSS rekommenderas att den som deltar i daglig verksamhet har någon form av ekonomisk ersättning ( habiliteringsersättning). Individuell plan 10 LSS I samband med att en insats enligt LSS beviljas ska den enskilda erbjudas att en individuell plan med beslutade och planerade insatser upprättas i samråd med honom eller henne. Den som har beviljats en insats ska när som helst kunna begära att en plan upprättas om det inte redan har skett. I planen ska även åtgärder redovisas som vidtas av andra än kommunen eller landstinget. Planen ska omprövas av handläggaren fortlöpande och minst en gång om året. Landstinget och kommunen ska underrätta varandra om upprättade planer. Kommunen skall verka för att insatser som skall tas upp i planer som avses i 10 samordnas. 8
Assistansersättning i Socialförsäkringsbalken, 51 kap. ( Assistansersättning i Socialförsäkringsbalken ersätter from 2011-01-01 lagen om assistansersättning (LASS) 1993:389. Rätten till assistansersättning beslutas av Försäkringskassan För rätt till assistansersättning krävs att den enskilde behöver personlig assistans i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan för sina grundläggande behov. Vid tillfällig utökning av assistansen till exempel, vid semesterresa eller om en person tex efter sjukhusvistelse är i behov av utökad assistans ska den enskilde lämna in en ansökan till kommunen, som utreder behovet i sedvanlig ordning. Verksamhetsansvarig kan, vid akuta situationer, bevilja utökning i max 2 veckor, så LSS handläggare hinner utreda behovet. Om en person ofta ansöker om tillfälligt utökat behov kan det tyda på att försäkringskassan i sin bedömning av assistansersättningen inte tagit hänsyn till alla förutsägbara och kontinuerliga behov. Beslutet om assistanstimmar kan då behöva omprövas. 15 Till kommunens uppgifter hör att 1. Fortlöpande följa upp vilka som omfattas av lagen och vilka deras behov av stöd och service är, 2. verka för att personer som anges i 1 får sina behov tillgodosedda, 3.informera om mål och medel för verksamheten enligt denna lag, 4. medverka till att personer som anges i 1 får tillgång till arbete och studier, 5. verka för att det allmänna fritids- och kulturutbudet blir tillgängligt för personer som anges i 1 6. anmäla till överförmyndaren dels när en person som omfattas av 1 kan antas behöva förmyndare, förvaltare eller god man, dels när ett förmyndarskap, förvaltarskap eller godmanskap bör kunna upphöra, 7. samverka med organisationer som företräder människor med omfattande funktionshinder, 8. anmäla till Försäkringskassan när någon har ansökt om biträde av personlig assistent eller ekonomisk stöd till sådan assistans enligt 9 kan antas ha rätt till assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken. FN:s Barnkonvention Barnkonventionens 54 artiklar säger att alla barn har samma rätt att få sina behov tillgodosedda var de en befinner sig på jorden. Så snart man gör något på något sätt som berör barn, ska man tänka efter vad som är bäst för det enskilda barnet. Och då är det viktigt att ta reda på vad barn själv tänker och tycker. Barnets bästa och barns rätt till inflytande är två av grundprinciperna, som genomsyrar hela Barnkonventionen. De andra två handlar om att inget barn får diskrimineras och att varje barn har rätt till liv och utveckling. 9
Handläggning Ansökan Ansökan av insatser enligt LSS gäller för personer som är bosatta i kommunen. Ansökan kan göras muntligt eller skriftligt till biståndshandläggaren i Flens kommun. 8 Insatser enligt denna lag ska ges den enskilde endast om han eller hon begär det. Om den enskilde är under 15 år eller uppenbart saknar förmåga att på egen hand ta ställning i frågan kan vårdnadshavare, godman, förmyndare eller förvaltare begära insatser för honom eller henne. När en insats rör ett barn ska barnet få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 16 Förhandsbesked Om en person tänker bosätta sig i en kommun, skall kommunen på ansökan meddela förhandsbesked om rätten till insatser från kommunen enligt 9. Vid prövningen av en ansökan om förhandsbesked skall bestämmelserna i denna lag gälla. Kommunen skall utan dröjsmål planera och förbereda insatser som förhandsbeskedet ger den enskilde rätt till om han bosätter sig i kommunen. Förhandsbeskedet gäller under sex månader räknat från den dag då insatserna blir tillgängliga för den enskilde. Utredning och bedömning Vid bedömning av behovet av den sökta insatsen sker alltid en individuell bedömning utifrån den enskildes speciella situation och behov. Vid bedömningen tar man hänsyn till hela livssituationen. Beslut Utredningen leder fram till ett beslut om bifall eller avslag av den sökta insatsen. Beslut fattas enligt den delegationsordning som är fastställt i Flen kommun. Vid avslag skickas ett skriftligt förslag till beslut för kommunicering för att in komma med synpunkter muntligen eller skriftligen till förslaget som fattats. Överklagande Vid avslag har den enskilde möjlighet att överklaga vidare till Förvaltningsrätten. Information om hur man överklagar och tiden man har på sig från det man delgivits beslutet bifogas alltid beslutet. Dokumentation Handläggningen och utförandet av beslut inom LSS ska dokumenteras. Dokumentationen ska visa beslut och åtgärder som krävs i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Handlingar som rör personliga förhållanden ska förvaras så att obehöriga inte har tillgång till dem. Den enskilde, god man och förvaltare har rätt att ta del av dokumentationen. 10
Övriga lagar, tillsyn och förbättringsarbete. Sekretess För den som är anställd av kommunen gäller offentlighets- och sekretesslagens bestämmelser enligt 2 kap. 1 OSL (offentlighets- och sekretesslagen). Den som är eller har varit verksam inom någon verksamhet enligt LSS, såväl myndighet som utförande, får inte berätta sådant som rör enskildas personliga förhållanden till någon utomstående. Sekretessen gäller även mot annan lagstiftning som t.ex. HSL (hälso- och sjukvårdslagen) och SoL (socialtjänstlagen). Statliga myndigheter som t.ex. Försäkringskassan har dock rätt att kräva uppgifter om personen. Sekretessen kan hävas om personen eller god man/förvaltare ger sitt samtycke. Lex Sarah Var och en som fullgör uppgifter enligt LSS ska vaka över att de personer som får insats enligt lagen får gott stöd och god service och lever under trygga förhållanden. Den som får kännedom om ett allvarligt missförhållande som rör en person med insats enligt LSS ska genast anmäla detta till socialnämnden. Lex Maria Händelser där en brukare drabbats av en allvarlig skada eller utsatts för allvarliga risker i hälso- och sjukvården ska anmälas till Socialstyrelsen. Vårdgivare är skyldiga att använda och sprida erfarenheter från negativa händelser och tillbud i HSL (Hälso- och sjukvårdslagen). Erfarenheterna är viktiga i det riskförebyggande arbetet, både i den verksamhet där händelsen inträffat och i andra verksamheter i landet. Tillsyn Socialstyrelsen har det övergripande tillsynsansvaret. Den skall följa, stödja och utvärdera de insatser som ges enligt LSS. Socialstyrelsen ska även informera om sådan verksamhet och stimulera till vidareutveckling. Styrelsen kan inspektera vid särskilda tillfällen. Socialstyrelsen i respektive län har den direkta tillsynen över enskilda ärenden och över verksamheten i de olika kommunerna i länet. Klagomål och synpunkter Flens kommun har en särskild rutin för att ta emot och hantera synpunkter, klagomål eller förslag till förbättringar som inkommer till verksamheterna. Blanketten finns att hämta på Flens kommuns hemsida. 11